Utbyggnadsstrategi by Malmö Stadsbyggnadskontor

003 2 i r a u br e f g a l örs f s d å r Sam

UTBYGGNADSSTRATEGI

FÖR VÄSTRA HAMNEN

Översiktsplan för Västra hamnen

Utbyggnadsstrategi för Västra hamnen

Kvalitetsprogram

Ramavtal

Exploateringsavtal

Detaljplaner

Pr 3079

Malmö stadsbyggnadskontor 1

Bakgrund

Utgångspunkt för förnyelsen av Västra hamnen är översiktsplanen för Västra hamnen (Öp 2013) som antogs år 2000. Som uppföljning av översiktsplanen genomfördes 2000-01 en förvaltningsövergripande utredning benämnd Handlingsplan och genomförandeorganisation för Västra hamnen . Parallellt med planarbetet har också kvalitetsprogram tagits fram för Bo01 och för Dockans område. Dessutom pågår inom ramen för det s.k. LOTS-projektet en fortlöpande dialog med

aktuella och presumtiva intressenter i området angående förnyelsens inriktning, utformning och marknadsföring. Avsikten med föreliggande program Utbyggnadsstrategi för Västra hamnen är att komplettera översiktsplanen med generella riktlinjer för hela Västra hamnen som grund för fortsatt arbete med detaljplaner och tillhörande kvalitetsprogram.

Beställare: Lennart Adielsson, fk Mats Olsson, sbk

Christer Larsson, sbk Jan-Olof Jönsson, sbk Arbetsgrupp: Anita Wallin, fk Göran Johansson, sbk Bertil Johansson, sbk Marie Åkerström-Olsson, sbk Eva Dalman, sbk

Styrgrupp: Börje Klingberg, fk Klas Nydahl, gk Gunnar Ericson, gk Ulf Imander, mf

Innehåll

Strategiska frågor

Mer innerstad i Malmö! Mål Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt Planeringsprocessen Pågående utredningar

8 10 12

Generella frågor

Tätt och hållbart! Huvudsaklig markanvändning Exploateringsnivå Stadsstruktur och stadskaraktär Gestaltning av betydelsefulla inslag i stadsbilden Sociala frågor Hållbar utveckling Kretslopp Biologisk mångfald Energi Dagvattensystem Trafiksystem Kollektivtrafik Cykeltrafik Parkering Trygghet och säkerhet Riskhänsyn

4 5 6

15 16 18 20

Mark för allmänt bruk

Urbanitet, skönhet, trygghet! Gatutrafik Gatuutformning Esplanaden Torg och öppna platser Standard på gator och torg Parker Kanaler Huvudledningar Fördelning av kostnader för allmänna anläggningar

Kvartersmark

Boende och arbete mellan stad och hav! Bostäder Butiker och service Skolor Fritid Kultur Högskolan Innovationsmöjligheter Offentlig service i enskilt ägd bebyggelse Grönytestandard Hänsynstagande till omgivningen Gemensamhetsanläggningar

22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46

48 49 50 52 54 56 58 60 62 64

69 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90

Strategiska fr책gor

Mer innerstad i Malmö!

Nybyggandet i Västra hamnen kommer att styras så att tillräcklig andel bostäder erhålls och bostädernas upplåtelseformer m.m. blir varierade. Startmiljöer för högskoleanknutna verksamheter anordnas i överblivna industrilokaler eller på mark som ligger sent i utbyggnadsordningen. Universitetsholmen skall i första hand utnyttjas för högskolelokaler samt för verksamheter och service med anknytning till högskolan. På längre sikt kommer också här ett visst inslag av bostäder att aktualiseras.

Malmös styrka och utvecklingsmöjligheter ligger i stor utsträckning i innerstaden. Malmö har ett livaktigt centrum med mycket värdefull bebyggelse och historiska minnesmärken. Närheten till sundet utgör en extra attraktion. I centrum finns en traditionell stadsmiljö med plats för arbete och boende, handel och service, nöjen och kultur, flanerande och möten. Bostäder och lokaler i områden med denna karaktär är idag mycket eftertraktade, och det är av stor betydelse för Malmös utveckling att innerstaden kontinuerligt kompletteras, utvecklas och stärks.

Utbyggnaden av Västra hamnen och Universitetsholmen stärker Malmös city genom att öka underlaget i form av boende, förvärvsarbetande och studerande som dagligen vistas i området. Även andra möjligheter att komplettera bebyggelsen i Innerstaden kommer att utnyttjas. Parallellt härmed kommer fotgängarmiljön på gator, torg och i parker att successivt förbättras och göras mer attraktiv. Med Citytunneln kommer tillgängligheten till innerstaden att förbättras i regionalt perspektiv. Parkeringssituationen i innerstaden kommer att följas upp så att innerstadsbyggandet inte medför försämrade parkeringsmöjligheter. Alla åtgärder samverkar för att förbättra Malmös innerstadskvaliteter.

I Västra hamnen med Universitetsholmen har Malmö stora möjligheter att skapa nya välbelägna områden med innerstadskaraktär genom omvandling av tidigare hamn- och industriområden. Här skall skapas en blandad stadsmiljö med en unik kombination av bostäder, verksamheter och utbildning som kan attrahera många företag, sysselsatta och boende. Omvandlingen har inletts med bostadsområdet Bo01 i väster och kontorsbebyggelsen vid Dockan i öster. Senare kan även Nyhamnsområdet norr om centralstationen bli föremål för en liknande omvandling.

Mål

Västra hamnen skall omvandlas från industriområde till en attraktiv stadsdel med blandad stadsbebyggelse innehållande bl.a. bostäder, verksamheter, utbildning, kommersiell och offentlig service, parker och grönytor. NordMills och pågående verksamheter i f.d. Kockums lokaler skall tills vidare kunna finnas kvar.

Kvarvarande byggnader och anläggningar m.m. från varvsepoken skall tillvaratas för att bevara historien och berika området.

Västra hamnen skall återknyta kontakten mellan staden och havet. Havsfronten skall vara offentlig och lättillgänglig och utgöra en attraktion för hela Malmö. Möjligheten till vattenkontakt skall utnyttjas till att skapa en strandstad i väster och en hamnstad med marina kvaliteter i öster.

Västra hamnen skall profileras som en miljöanpassad stadsdel.

Bebyggelsen skall uppföras med hänsyn till de speciella vindförhållanden som råder och skall erbjuda såväl vind- som läsidor.

Bebyggelsen i området skall uppföras med metoder och material som minimerar resursförbrukning, hälso- och miljöpåverkan. Miljöanpassade lösningar för teknisk försörjning skall skapas.

Området skall ha som förebild ett uthålligt, arkitektoniskt väl gestaltat och socialt väl fungerande samhälle. Aspekter som säkerhet och trygghet skall tillmätas stor betydelse i planeringen.

Området skall bli ett exempel på hur stor biologisk mångfald kan skapas i tät stadsbebyggelse.

Västra hamnen skall ha innerstadskaraktär med en tydlig organisation av kvarter, parker, torg och rumsbildningar samt ett överskådligt gatunät som gestaltas med innerstaden som förebild.

Västra hamnen skall ha ett miljöanpassat transportsystem som knyter an till stadens kommunikationer i övrigt via Citytunneln och bussnätet i enlighet med intentionerna i Trafikmiljöprogram för Malmö 1997 . Trafikutvecklingen skall inriktas på en successivt ökande andel kollektiva transporter.

Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt

Västra hamnen skall växa successivt genom att nya delar läggs till redan byggda delar. Ambitionen är att bygga någorlunda kompletta områden som kan ge underlag för grundläggande service. Utbyggnaden av allmänna platser, infrastruktur och offentlig service samordnas med utbyggnaden på enskild mark.

ter successivt utvidgas norrut. De skall också förbindas sinsemellan genom ny bebyggelse längs Stora Varvsgatan. En rimlig utbyggnadstakt för Västra hamnen kan vara ca 300 lägenheter och 300 arbetsplatser per år. Denna bedömning baseras på förutsättningen att utbyggnadstakten i hela Malmö kommun rör sig om ca 1 000 lägenheter och 1 000 arbetsplatser per år. Värdena skall uppfattas som schablonmässigt uppskattade genomsnittliga behovstal, och efterfrågan under enskilda år kommer att variera med konjunkturerna.

Omvandlingen av Västra hamnen har inletts i väster (Bo01) och i öster (stadsarkivet, Sigma m.m.). Strävan är att så snart som möjligt knyta samman dessa nya områden med angränsande stadsdelar så att de kan uppfattas som sammanhängande med innerstaden. De kan däref-

500 m

Planeringsprocessen

Avsikten med detta program, Utbyggnadsstrategi för Västra hamnen , är att komplettera Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013) med generella riktlinjer för hela Västra hamnen och att i vissa avseenden konkretisera dessa. Programmet skall därmed utgöra riktlinjer för exploateringen inom Västra hamnen.

All exploatering förutsättes ske i nära samverkan mellan exploatören och kommunen. Utvecklingsarbete av typ tävlingar och parallella uppdrag kan ingå i det tidiga skedet av exploateringen. Bebyggelsens och det offentliga rummets karaktär och kvaliteter preciseras i ett kvalitetsprogram. Ett kvalitetsprogram kan omfatta ett större område än det som är aktuellt för omedelbar detaljplaneläggning.

Den exploateringsbara marken inom Västra hamnen ägs dels av kommunen, dels av privata intressenter. Byggnation på både kommun- och privatägd mark kommer att föregås av detaljplaneläggning som bl.a. tar sin utgångspunkt i detta programs riktlinjer. Programmet kommer att vid behov revideras och aktualiseras.

Med byggprojektet och kvalitetsprogrammet som grund kan förslag till detaljplan upprättas. I detaljplanen fastläggs byggrätter och andra grundläggande bestämmelser om markanvändning och bebyggelse. Parallellt med detaljplanen utarbetas också för privatägda markområden ett förslag till exploateringsavtal i vilket ekonomiska villkor och andra ansvarsförhållanden regleras. Ekonomiska villkor och ansvarsförhållanden vid exploatering av kommunägd mark regleras genom särskilda överenskommelser som träffas mellan fastighetskontoret och gatukontoret.

Exploatering av den kommunägda marken genomförs av Malmö stads fastighetskontor. Med intressent som önskar bygga på den förädlade kommunägda marken träffas markanvisningsavtal och/eller upplåtelseavtal som kan utgöras av köpeavtal eller tomträttsavtal. Exploatering av privatägd mark skall föregås av träffandet av exploateringsavtal. För större exploateringsområden bör dessutom träffas ramavtal som reglerar övergripande förutsättningar inför träffandet av exploateringsavtal. Ramavtal och exploateringsavtal träffas mellan exploatören och kommunen genom dess tekniska nämnd.

Det är i exploateringsavtalet och detaljplanen som de juridiskt bindande villkoren för exploateringen ges. De krav i ovan nämnda kvalitetsprogram som skall ha bindande karaktär inarbetas i detaljplan och exploateringsavtal. På motsvarande sätt inarbetas kraven vid exploatering av kommunägd mark i markanvisningsavtal och/eller upplåtelseavtal. Stadsbyggnadsnämnden godkänner detaljplanen först när exploateringsavtal är träffat.

Planerings- och exploateringsprocess (privatägd mark)

Översiktsplan för Västra hamnen

Utbyggnadsstrategi för Västra hamnen

Kvalitetsprogram

Ramavtal

Exploateringsavtal

Detaljplaner

Pågående utredningar m.m. SAAB-fabriken Detaljplan för område söder om SAABfabriken

Hela området Utbyggnadsstrategi för Västra hamnen LOTS för Västra hamnen: fyra förvaltningsövergripande arbetsgrupper med uppgift att förankra och informera om genomförandeprocessen

Home-Centrum i SAAB-fabriken Bilen 5 Fördjupad översiktsplan för Bilen 5 m m

Kommunikationsplan

Detaljplan för Bilen 5

Trafikgenerering i Västra hamnen

Dockan Detaljplan för norra delen av Dockanområdet

Kvalitetsarbete för Västra hamnen (gk) Detaljplan för Stora Varvsgatan

Exploatering av Dockanområdet.

Kollektivtrafikstandard i Västra hamnen

Detaljplan för Diagonalkvarteren

Principlösningar för dagvattenhantering

Universitetsholmen Detaljplan för högskolebibliotek och lärarhögskola i kv Orkanen

Behov av idrottsytor Bo01 Kvalitetsprogram för Bo01, norra delen

Detaljplan för Citadellsvägen

Exploatering av Bo01, norra delen

Sjöfartshotellet och kv Torsken, utredning

Bilen 4 Höjdsättning

Hjälmaregatan-Nordensköldsgatan, utredning om utformning

Förplantering, utredning

Inkubator och Forum i kv Sjöormen

Kanaler på Bilen 4 m.m, utredning och detaljplan

Koggprojekt vid kv Sjöormen, utredning Kårhus i Kajplats 305, utredning

Esplanaden, utredning och detaljplan

Bullerfrågor på Universitetsholmen

Detaljplan för stapelbäddarna

Övriga projekt TIME-projekt, utredning

Stapelbäddsparken, utredning om tillgänglighet till park

Utredning om miljöinriktat transportmedel

Detaljplan för park och skola

Miljöekologiskt centrum, utredning

Parallella uppdrag för stadsdelspark

Stadsekologiskt kunskapscentrum, utredning

Bostäder norr om parken, planprogram samt markanvisningstävling för hyresbostäder till rimliga hyror

Mobilitetskontor, utredning 12

Bilen 4

D Dockan n

AABbriken brik Kockums Kocku Kockum

Bilen

500 m

Generella fr책gor

Tätt och hållbart!

Frågan om städernas möjligheter att klara sina miljöproblem är en nyckelfråga för framtiden. Västra hamnen skall planeras med beaktande av denna fråga och utformas som en ekologiskt hållbar tät innerstad. Nya tekniska lösningar, nya förhållningssätt och nya styrformer skall prövas och uppmuntras, och planeringen skall bedrivas i nära samverkan med forskning och utveckling på miljöområdet. Västra hamnen skall bli ett nationellt exempel i detta avseende.

Utbyggnaden av Västra hamnen kommer att ske under en lång period. Miljökrav som idag uppfattas som högt ställda kommer om fem eller tio år att vara standard. I den mån detta program redovisar preciserade kravnivåer är avsikten att dessa efter hand skall utvecklas så att kraven på ny bebyggelse ständigt innebär en hög ambition. En grundläggande fråga för omvandlingen av Västra hamnen är hur intensivt området bör exploateras. Hög exploatering är önskvärt bl.a. eftersom det förtätar Malmö och stärker underlaget för kollektivtrafik, service och andra gemensamma nyttigheter. En begränsande faktor är att biltrafik till och från området måste passera genom centrala stadsdelar där gatunätet inte kan bära större trafikökningar. Lämplig exploateringsnivå måste ytterligare övervägas, och utbyggnaden av de tidiga etapperna måste ske med insikt om att dagens rymlighet för biltrafik och parkering är ett temporärt fenomen.

Miljöfrågorna i Västra hamnen skall samtidigt behandlas med helhetssyn där människan sätts i centrum. Vid sidan av hållbarhet skall stadsdelen också tillgodose våra behov av varierade sinnesintryck, skönhet och mänskliga dimensioner, grönska och vatten, kontakt och trygghet. Inte minst de offentliga rummen skall upplevas som säkra och trygga och locka till spontana möten likaväl som till organiserade arrangemang, fester och events. På så sätt skapas stadsmiljöer som är hållbara både tekniskt och mänskligt.

Huvudsaklig markanvändning

1 Befintligt underlag Kvalitetsprogram 1999-03-01 (Bo01)

Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013)

2 Behov ytterligare underlag

3 Program Markanvändningen skall följa riktlinjerna i Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013). Målsättningen är att alla kvarter skall ha ett blandat innehåll med både bostäder och verksamheter. I de fall detta ej kan uppnås är minimikravet att angränsande kvarter skall variera i detta avseende. Parallellt med den inledda omvandlingen till blandad stadsbebyggelse bedrivs fortsatt in-

dustriverksamhet söder om Stora Varvsgatan. Gällande koncession för industriverksamhet medför också restriktioner för bostadsbyggande i närheten av detta område trots att störningarna numera är relativt begränsade. Om förutsättningarna ändras genom att industriverksamheten avvecklas och koncessionen upphör att gälla är avsikten att översiktsplanens riktlinjer för markanvändning skall omprövas så att även detta område kan utnyttjas för blandad stadsbebyggelse inklusive bostäder.

4 Styrinstrument Översiktsplan Detaljplan

Exploateringsavtal

Zon där markanvändning kan komma att omprövas

Exploateringsnivå 1 Befintligt underlag Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013)

Västra hamnen-pm Utbyggnadsstrategi 2000-12-05.

2 Behov av ytterligare underlag Utredning om hur mycket nygenererad trafik som gatunätet kring Västra ham-

nen tål och hur biltrafikalstringen kan begränsas.

3 Program Västra hamnen är centralt beläget intill Malmös city och det är av många skäl motiverat att utnyttja detta område intensivt med hög bebyggelsetäthet. Exploateringsnivån på tomtmark skall ligga i nivå med Malmös övriga innerstadsområden. Samtidigt fordras en god avvägning mellan bebyggelse och offentliga rum, och tillräckliga områden måste reserveras för parker och annan friyta, idrottsplatser, mark för dagvattensystem m.m.

där omgivningarna är känsliga för trafikökningar. Tillfarternas möjlighet att bära ökad trafik utgör en avgörande begränsning för hur mycket nya bostäder och verksamheter som kan byggas i Västra hamnen. Enligt preliminära trafikprognoser kommer gatunätet med planerade kompletteringar att räcka till åtminstone för utbyggnadsnivån 0,5 milj. m² BTA Om exploateringen blir betydligt högre än så erfordras sannolikt åtgärder som leder till lägre bilanvändning per boende, sysselsatt och besökande än i jämförbara områden. Det kan röra sig om både att göra alternativa färdsätt mer attraktiva och att införa restriktioner för bilanvändningen.

I Översiktsplanen för Västra hamnen (Öp 2013) redovisas utbyggnadsmöjligheter i storleksordningen 0,5 milj m² bruttoarea (BTA). Senare sammanställningar av markägarnas planer och ambitioner har pekat på att utbyggnaden kan bli dubbelt så stor. Till detta kan läggas befintliga lokaler med ca 0,1 milj m² BTA samt en del utredningsområden som kan ges ett mer intensivt utnyttjande.

Sannolikt dröjer det minst ett decennium innan exploateringen i Västra hamnen närmar sig gränsen för hur mycket trafik tillfarterna tål. Det är dock angeläget att redan nu ta fram ett åtgärdsprogram för trafiken som är anpassat till rådande utbyggnadsambitioner, så att ansvar och kostnader för åtgärderna kan delas av samtliga exploatörer.

Tillfarterna till Västra hamnen är få till antalet och passerar genom centrala delar av Malmö

4 Styrinstrument Detaljplan 18

([SORDWHULQJ

m2 B T A 1000 000

800 000

600 000

400 000

200 000

Enl. Öp Västra hamnen

Enl. markägares planer

Prelimin enligt Öp Västra hamnen

7 000

4 000 2 000 10 000 7 000 0

8 000

20 000

500 m

Stadsstruktur och stadskaraktär 1 Befintligt underlag

Översiktsplan för Malmö 2000 (Öp 2020) Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013)

Kvalitetsprogram 1999-03-01 (Bo01) Kvalitetsprogram dp 4637 - 2002-03-15

2 Behov av ytterligare underlag

3 Program Den övergripande stadsstrukturen har lagts fast i översiktsplanen för Västra hamnen. Det som eftersträvas är innerstadens karaktär med funktionsblandning och rutnätsstruktur. Målet är en stadsdel som präglas av mångfaldarkitektoniskt, socialt och kulturellt, som är bra att vistas och röra sig i, med naturliga mötesplatser och som begränsar vindens inverkan. Grundelementen i stadsdelen skall vara kvarteret, gatan, platsen och parken med inslag av landmärken. Gatunätet skall vara finmaskigt och sammanhängande utan återvändsgränder. Gatorna skall ha innerstadens karaktär och utformas som offentliga rum som binder samman istället för att åtskilja bebyggelsen. Gestaltningen av rummen (gator, torg och parker) blir lika viktig som gestaltningen av de enskilda byggnaderna.

Typisk sidlängd för kvarter kan vara 50-100 meter. Där större kvarter bildas skall allmänt tillgängliga passager med motsvarande täthet garanteras. För att gynna variation i bebyggelseutformning och upplåtelseformer skall huvuddelen av kvateren vara indelade i flera fastigheter. För tryggheten och gemenskapen är det viktigt med en tydlig differentiering mellan det offentliga rummet, det halvprivata och det privata. Den estetiska dimensionen med konstnärlighet och upplevelsemässiga stadsmiljökvaliteter är en annan väsentlig faktor. Dessa stadsbyggnadsprinciper ansluter till den klassificering av Malmös karaktärsdrag som finns redovisad i Översiktsplan för Malmö 2000, där innerstaden utgörs av Tät resp. Gles kvartersstad med inslag av Institutioner och Gröna rum.

4 Styrinstrument Program till detaljplan Detaljplan

Genomförandeavtal (ramavtal och exploateringsavtal) 20

1A. TÄT KVARTERSSTAD -

Staden innanför kanalen

1B. TÄT KVARTERSSTAD - Stenstaden

6. INSTITUTIONER

8. GRÖNA RUM

2. GLES KVARTERSSTAD

Tät kvarterstad Gles kvarterstad Grannskapsenheter Storskaliga bostadsområden Småskalig bebyggelse Institutioner Verksamhetsområden Gröna rum

Gestaltning 1 Befintligt underlag Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013)

Kvalitetsprogram 1999-03-01 (Bo01) Kvalitetsprogram dp 4637 - 2002-03-15

Dialog-PM 12 Höga hus i Malmö?

2 Behov av ytterligare underlag Program för konstnärliga inslag i Västra hamnen.

Funktions- och gestaltningsstudier för ett tiotal platser.

3 Program Ytterligare landmärken av lokal karaktär är önskvärda för att förbättra orienterbarheten i området och förstärka betydelsen av viktiga platser. Sådana landmärken kan vara höga hus men också platser, byggnader eller konstverk med speciell karaktär. Turning Torso är exempel på en byggnad formgiven som en skulptur.

Bebyggelsen i Västra hamnen skall utformas som en fortsättning på Malmös innerstad. Utmärkande för innerstaden är att huvuddelen av bebyggelsen är på ca 20 meters höjd vilket vanligen motsvarar 5 à 6 våningar. I Gamla staden är det kyrkor och andra tinnar och torn som höjer sig över denna enhetliga grundstruktur. I Västra hamnen får varvsepokens industrihallar på motsvarande sätt utmärka sig som stora solitärer.

Kartan visar ett antal platser vars funktion och gestaltning fodrar fördjupade studier och analyser.

4 Styrinstrument Detaljplan 22

Sociala frågor

1 Befintligt underlag Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013) Bostadspolitiskt program Handikappriktlinjer

Barnchecklista Integrationsplan

2 Behov av ytterligare underlag

3 Program Bostäder av många slag gör att människor och hushåll med olika förutsättningar skall kunna bosätta sig i Västra hamnen. Stadsdelen planeras också med sikte på en utemiljö och ett serviceutbud som tillgodoser människors grundläggande behov och inte gör vardagslivet onödigt komplicerat. Kommunens normala planeringsriktlinjer för att tillgodose t.ex. barns och rörelsehindrades behov tillämpas även här. Blandningen av bostäder och arbetsplatser skapar en stadsdel med liv och rörelse och människor på gator och torg både dagtid och kvällstid. Tillsammans med en öppen och överskådlig gatumiljö, välbelyst under dygnets mörka timmar, bidrar detta till att alla kan känna

4 Styrinstrument Detaljplaner Genomförandeavtal 24

sig trygga och säkra när de rör sig utomhus. Det skall finnas många tillfällen att mötas både för stadsdelens boende och för besökande. Kajpromenaderna lockar med närhet till havet, soliga och vindskyddade sittplatser, restauranger och caféer. Parkerna ger tillfällen till pic-nic och bollspel. Torg och öppna platser skall kunna rymma evenemang av olika slag, även riktigt stora sådana. I Västra hamnen finns också lämpliga lägen för placering av framtida kulturinstitutioner och fritidsanläggningar där invånarna kan möta besökande från andra delar av Malmö.

Både bostäder och arbetsplatser Fritidsanläggningar

Många typer av bostäder

Kulturinstitutioner

Boendeservice Platser för arrangemang

Hållbar utveckling 1 Befintligt underlag Västra hamnen-pm Miljö- och energiprogram för Västra hamnen (mars 2001). Handlingsplan och genomförandeorganisation för Västra hamnen.

Program för ekologiskt byggande i Malmö (antaget av kf maj 2002). Kvalitetsprogram 1999-03-01 (Bo01). Miljöprogram för Malmö stad (under omarbetning).

2 Behov av ytterligare underlag Utvärdering av erfarenheterna från Bo01 och utarbetande av konkreta förslag till krav för ekologisk anpassning.

3 Program Västra hamnen skall bli ett internationellt ledande exempel på miljöanpassning av tät stadsbebyggelse och fungera som motor i Malmös omställning till ekologisk hållbarhet. Området utgör en central del av Malmö och skall profileras som en resurssnål och miljöanpassad stadsdel där miljöfrågorna integreras i alla delar av utvecklingen.

För att uppnå detta avser kommunen att utveckla partnerskap med markägare, byggherrar, företag, boende m.fl. intressenter i området. Malmö Högskola blir en viktig samarbetspartner på detta område. Försöksverksamhet skall uppmuntras, och möjligheterna att söka bidrag till utvecklingsprojekt från EU och andra bidragsgivare skall utnyttjas.

4 Styrinstrument Genomförandeavtal Partnerskap

Detaljplan Kvalitetsprogram 26

HÅLLBARHET Ekologisk

Social

Ekonomisk

Kretsloppsanpassning

Biologisk mångfald

Energihushållning

Miljöanpassat transportsystem

Kretslopp 1 Befintligt underlag LIP-program 2000-2002 för Bo01 Ekologiskt hållbart byggande i Malmö (Malmö 2002)

Västra hamnen-pm Miljö- och energiprogram för Västra hamnen (mars 2001)

2 Behov av ytterligare underlag

3 Program användningsbart och återvunnet material. Vid ny- och ombyggnad av hus läggs stor vikt vid materialbesparing och materialval samt de framtida brukarnas möjligheter att spara energi, källsortera m.m. Kommunens program Ekologiskt hållbart byggande i Malmö, som är en rekommendation vid nybyggnad i resten av Malmö, skall följas i Västra hamnen.

Västra hamnen skall anpassas för mesta möjliga återvinning och återanvändning av material och resurser. När området bebyggs återanvänds ianspråktagen mark och föroreningar från tidigare verksamhet tas om hand. Den täta stadsbebyggelsen innebär god hushållning med marken och ger förutsättningar för resurs- och energisnåla verksamheter och livsstilar. Vid anläggning av gator m.m. utnyttjas åter-

4 Styrinstrument Detaljplan Genomförandeavtal

Kvalitetsprogram

Tät och resurssnål bebyggelse

Återanvänd och renad mark

Källsortering och återvinning av avfall

Lokalt omhändertagande av dagvatten Återvunna och återbrukade byggmaterial

Biologisk mångfald 1 Befintligt underlag Västra hamnen-pm Biologisk mångfald i Västra hamnen (odaterat)

Västra hamnen - pm Miljö- och energiprogram för Västra hamnen (mars 2001) Grönytefaktor för Bo01

2 Behov av ytterligare underlag

3 Program Området ska bli ett exempel på hur stor biologisk mångfald kan skapas i tät stadsbebyggelse, både på tomtmark och på allmän platsmark. Det skall finnas ett varierande utbud av parker och grönytor med stora inslag av inhemska växter för att ge förutsättningar för en varierad flora och fauna i fungerande biotoper.

Med hjälp av gröna länkar och övervintringshabitat skall många arter ges möjlighet att kolonisera och bilda livsdugliga populationer. Gårdsmiljöerna skall utvecklas med hjälp av grönytefaktor på samma sätt som i Bo01.

4 Styrinstrument Detaljplan Genomförandeavtal

Kvalitetsprogram

Naturlika biotoper i parker

Grönytefaktor och gröna punkter för gårdar

Träd och buskar för fåglar

Vatten för grodor, insekter, fladdermöss Faunapassager, holkar m.m.

Energi 1 Befintligt underlag Program för ekologiskt byggande i Malmö (godk sbn, på väg till KF för antagande) Energi 2000 (handlingsprogram för energifrågor i Malmö stad, sept 2000, KF 200011-23

Västra hamnen-pm Miljö- och energiprogram för Västra hamnen (mars 2001) Lokalt investeringsprogram 2002-2004

3 Program För att uppnå god energihushållning eftersträvas högt markutnyttjande, hög prioritet för kollektivtrafiken och uppvärmning med fjärrvärme baserad på förnybara resurser. Energiförsörjningen inom Västra hamnen skall ske med 100 % förnybar energi varav så stor del som möjligt produceras inom området. Möjligheterna att producera energi från spillvärme och förnyelsebara energikällor prioriteras. Det utvinningsbara energiinnehållet i avfall och avloppsvatten skall tillvaratas. Energiförbrukningen i fastigheterna skall ej överstiga 105 kWh/ m² BTA per år (inklusive egenproducerad och återvunnen energi). Behovet av köpt el skall understiga referenshusets med 35 % vilket i genomsnitt motsva-

rar 55 kWh/ m² BTA totalt och 30 kWh/ m² BTA el. Vald energiteknik skall även vara fördelaktig i olycksperspektiv. En anläggning för säsongslagring av energi i berggrunden finns i Bo01-området och ytterligare en planeras i kvarteret Kranen. Nya byggnader skall uppfylla målen i kommunens program Ekologiskt byggande i Malmö . Effektiv energianvändning i fastigheterna får ej innebära att de boendes komfort blir bristfällig.

4 Styrinstrument Detaljplan Kvalitetsprogram Utvecklingsprojekt

Genomförandeavtal Partnerskap 32

Vindkraft Solceller

Solfångare

Jordkyla

Jordvärme

Akviferlagring

Tät och yteffektiv bebyggelse

Lä och dagsljus främjas

Energiförbrukning max 105 kWh/m² BRA Stor andel solvända hus

Dagvattensystem

1 Befintligt underlag Västra hamnen-pm Dagvattenhantering i Västra hamnen (odaterat) Västra hamnen-pm Biologisk mångfald i Västra hamnen (odaterat)

Handlingsplan och genomförandeorganisation för Västra hamnen Kvalitetsprogram 1999-03-01 (Bo01). Dagvattenpolicy för Malmö

2 Behov av ytterligare underlag Plan- och höjdläge för huvudgator. Plan- och höjdläge för kanaler. Höjdsättning av mark för enskilt bruk.

3 Program Västra hamnens läge nära en recipient gör att dagvatten från området inte kommer att öka kapacitetsbehovet i redan belastade delar av kommunens dagvattennät.

långt som möjligt och att de föroreningar som ändå tillförs dagvattnet skall avskiljas under vattnets väg till recipienten. Dagvattnet skall också utnyttjas som en positiv resurs i stadsbyggandet bl.a. som resurs för biologisk mångfald. Dagvattensystemet skall inte kunna orsaka skador på byggnader vid extrema regn.

Utgångspunkten för dagvattenhanteringen är att den skall vara både ekologisk och stadsmässig. Det innebär bland annat att förorening av dagvattnet skall undvikas så

4 Styrinstrument Detaljplan

Genomförandeavtal 34

Separat hantering

Lokal rening

Resurs fรถr biotoper

Lokal infiltration Synligt i stadsbilden

Trafiksystem 1 Befintligt underlag Västra hamnen-pm Miljö- och energiprogram för Västra hamnen (mars 2001) Västra hamnen-pm Trafiksystem/trafiknät (2001-04-04)

Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013) Handlingsplan och genomförandeorganisation för Västra hamnen

2 Behov av ytterligare underlag Utredning som kan konkretisera ambitionerna för trafiken i Västra hamnenoch ta fram ett åtgärdsprogram.

3 Program Västra hamnen skall vara ett pilotområde för ett miljöanpassat trafiksystem. För att åstadkomma ett miljöanpassat trafiksystem fordras en kombination av åtgärder som både ger positiva miljöeffekter och ökat miljömedvetande hos människor som bor och verkar i området. Prioritering av kollektivtrafiken skall kombineras med goda förhållanden för gång-

och cykeltrafiken, miljöanpassad gatustruktur, parkeringsstyrning, utvecklad informationsteknik, bilpooler m.m. samt en blandad markanvändning som minskar resebehovet. Mobilitetskontoret syftar till att påverka attityderna hos boende och företag i Västra hamnen, och det kommer att behövas under hela utbyggnadsperioden.

4 Styrinstrument Parkeringsnorm Detaljplan

Genomförandeavtal

Generös boendeparkering Bilpooler

Restriktiv arbetsparkering

Profilering av området som miljövänligt

Cykelvänligt Mobilitetskontor för attitydpåverkan

Buss med hög turtäthet

Kollektivtrafik 1 Befintligt underlag Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013) Västra hamnen-pm Kollektivtrafik (odaterat)

Kvalitetsprogram 1999-03-01 (Bo01) Spårtaxi i Malmö. Trivector rapport 1997:23

2 Behov av ytterligare underlag Utredning om alternativa kollektivtrafiksystem, möjligheter till samfinansiering med fastighetsägare m.m.

Forsatta studier och försöksprojekt för att erbjuda alternativ till bilresor och begränsa bilanvändningen

3 Program Kollektivtrafiken har stor betydelse både för områdets tillgänglighet och för brukarnas möjligheter att agera miljöanpassat. Både kapacitet och standard kommer att utvecklas successivt i takt med utbyggnaden.

Dessa stråk skall utformas så att de i framtiden skall kunna medge kollektivtrafik på eget körfält. Det skall också vara möjligt att byta till annat färdmedel, t.ex trådbussar, spårstyrda bussar eller spårvagnar.

Inledningsvis trafikeras området med lokalbussar i ett stråk Nordenskjöldsgatan Stora Varvsgatan Östra Varvsgatan Lilla Varvsgatan Västra Varvsgatan. När hela Västra hamnen är utbyggd kommer resandeunderlaget att förskjutas norrut. Utrymme reserveras därför även för en nordligare sträckning.

God kollektivtrafikstandard erbjuds redan nu i form av hög turtäthet, en buss var sjätte minut under högtrafiktid. God standard kan ge förutsättningar för högre exploatering, mindre parkeringsbehov m.m. men orsakar också högre driftskostnader. Möjligheterna till samfinansiering av de ökade driftskostnaderna med fastighetsägare i området bör utredas.

4 Styrinstrument Detaljplan 38

Kollektivtrafikstr책k

SStr채ckning vid full u utbyggnad

500 m

Cykeltrafik 1 Befintligt underlag Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013).

Västra hamnen-pm Trafiksystem/ Trafiknät (2001-04-04). Cykelprogram för Malmö stad (2000).

2 Behov av ytterligare underlag Program för cykelfrämjande åtgärder.

Utredning om ytterligare cykelförbindelse över Södra Varvsbassängen.

3 Program Goda villkor för cykeltrafiken är en viktig förutsättning för att de mål som ställts upp för Västra hamnen som miljöanpassad och resurssnål stadsdel skall kunna nås. Det skall vara lockande att cykla mellan Västra hamnen och andra stadsdelar i Malmö. För resande till och från andra orter skall tågresa i kombination med cykel till och från centralstationen framstå som attraktiv.

Cykeltrafiknätet kan indelas i ett övergripande och ett lokalt nät. Dessutom planeras ett cykelstråk som främst är avsett som rekreationsstråk längs kajer och stränder runt Västra hamnen. Längs de större gatorna byggs cykelvägar på båda sidor om körbanan. Välbelägna och funktionella cykelparkeringar vid start- och målpunkter och vid centralstationen är ett annat krav för att det skall vara lätt att använda cykel i det dagliga livet. Försök med vindskydd längs utsatta stråk kan vara ytterligare ett sätt att främja cykelåkningen.

Västra hamnen skall ha ett cykeltrafiknät som har hög standard med avseende på framkomlighet, tillgänglighet och säkerhet. Det skall också gestaltas på ett stadsmässigt sätt och upplevas som tryggt att använda.

4 Styrinstrument Detaljplan 40

Ö cykelvägar

500 m

Parkering 1 Befintligt underlag Handlingsplan och genomförandeorganisation för Västra hamnen Västra hamnen-pm Parkering (odaterat)

Parkeringsnorm för bil och cykel i Malmö (förslag maj 2002)

2 Behov av ytterligare underlag Parkeringsplaner delområdesvis med förslag till lägen för parkeringshus, temporära markparkeringar m.m.

3 Program Parkeringspolicyn för Västra hamnen skall bidra till långsiktigt minskad bilanvändning. Parkeringslösningarna i Västra hamnen skall därför vara flexibelt utformade. Under det närmaste decenniet, när det finns gott om obebyggd mark, skall det erbjudas tillräckligt med parkeringsplatser för att göra det attraktivt att bo och verka i området och att besöka dess attraktioner och arrangemang. Samtidigt skall en viss del markparkeringar vara avsedda att avvecklas i en framtid när området blir fullbyggt, kollektivtrafiken bättre och bilanvändningen mindre.

boende tillgodoses fullt ut (1 bilplats/lgh för boende + 0,1 pl/lgh för besökande). Cykelparkeringen dimensioneras till 2 platser/lgh för boende + 0,5 platser/lgh för besökande. Verksamhetsparkering: Restriktiv tillgång på parkeringsplatser för sysselsatta skall stimulera val av andra färdsätt till arbetsplatser i Västra hamnen. Den långsiktiga planeringsnormen skall vara 0,3 bilplatser/sysselsatt + besöksparkering + 0,4 cykelplatser/ sysselsatt. Besöksparkering för boende och verksamheter skall i så stor utsträckning som möjligt samordnas. Butiksgator skall ge möjlighet till korttidsparkering längs gatorna.

Boendeparkering: Egen p-plats är en förutsättning för att bilägande boende skall kunna lämna bilen hemma och välja andra färdsätt till arbetet. Därför skall parkeringsbehovet för

4 Styrinstrument Parkeringsnorm

Detaljplan 42

tidigare etapp

500 m

Trygghet och säkerhet

1 Befintligt underlag Kvalitetsprogram 1999-03-01 (Bo01)

2 Behov av ytterligare underlag

3 Program fönster, burspråk och genomsiktliga balkongfronter bidrar till att man från bostäderna har uppsikt över gator och torg. Entréer mot gatan ger bra insyn utifrån. Måttligt stora bostadshus ger de boende möjlighet att hålla reda på vilka som hör dit, och med tydligt gräns och privat karaktär på gårdarna blir det mindre inbjudande för utomstående att söka sig dit utan anledning. Åtminstone något fönster mot varje gränd och prång minskar möjligheterna för grafittimålare och andra att verka utan att observeras.

En förutsättning för att Västra hamnen skall upplevas som en säker och trygg stadsdel är att många människor rör sig utomhus på gator och torg, i parker o.s.v. Överblickbara och väl belysta huvudstråk minskar risken för plötsliga och obehagliga möten. Med ett finmaskigt och varierat gatunät kan man kan välja alternativa promenadvägar i olika situationer. Blandning av bostäder, arbetsplatser, butiker och restauranger längs stråken gör att man ser människor och aktiviteter i husen och på gatan vid olika tidpunkter på dygnet. Stora

4 Styrinstrument Kvalitetsprogram

Detaljplan 44

Blandning bostäder – arbetsplatser – service

Stora fönster, burspråk, balkonger

Överskådliga huvudstråk Entréer mot gator

Gårdar med tydlig gräns och identitet

Fönster mot gränder och prång

Riskhänsyn 1 Befintligt underlag Markundersökning i Västra hamnen. (Miljöförvaltningen 1993). (Markundersökningar har även genomförts av Malmö stad, Fastighetskontoret, Wihlborgs och Dockan Exploatering AB)

Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013) Västra hamnen-pm Olycksriskhänsyn i Västra hamnen 2001-03-16

2 Behov av ytterligare underlag Detaljerade markundersökningar i samband med exploatering

3 Program Markföroreningar kan förekomma på hela Kockumshalvön. Allvarliga föroreningar är sannolikt koncentrerade till vissa mindre delar av området, men så länge dessa inte är närmare kända klassificeras hela området som riskklass 2 enligt naturvårdsverkets klassificering. Detta innebär att all ändrad markanvändning måste föregås av noggranna markundersökningar.

De två stora lokala källorna till olycksrisker är Nordöterminalen i Inre hamnen samt Kockums industriverksamhet söder om Stora Varvsgatan. För att begränsa konsekvenserna vid olyckor får bostäder och vissa typer av samlingslokaler ej byggas inom vissa avstånd kring dessa verksamheter om inte särskilda säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Kommunens mål är att på lång sikt hela Västra hamnen skall kunna användas för blandad stadsbebyggelse inklusive bostäder. För Nordöterminalen eftersträvas flyttning till ett nordligare läge om ca 10 år.

I områdets nordvästra del överstiger räddningstjänstens insatstid 10 minuter. I detta område kan förhöjt brandskydd, t.ex. sprinkler och automatiska brandlarm, komma att krävas.

4 Styrinstrument Genomförandeavtal

Detaljplan Byggnadslov 46

Gatutrafik

2 Behov av ytterligare underlag

3 Program (fĂśrslag)

mĂĽ

In atst Insatstid > 10 min m

0 m

Mark fĂśr allmĂ¤nt bruk

Urbanitet, skönhet, trygghet!

För det offentliga rummet i Västra hamnen eftersträvas en urban och stadsmässig karaktär med levande miljöer i Malmös centrum som förebilder. På liknande sätt som i Bo-01 området skall beläggning, belysning, utrustning, vegetation m.m. samordnas gestaltningsmässigt för att skapa väl sammanhållna stadsrum. Konstnärlig utsmyckning planeras parallellt med utformningen av stadsrummet.

Områdets grönstruktur planeras så att människans behov av naturupplevelser kan tillgodoses och så att biologisk mångfald gynnas inom den ram som tät stadsbebyggelse medger. Träd och annan vegetation utnyttjas så att de även bidrar till att förbättra mikroklimat och luftkvalitet. En allt mer uppmärksammad aspekt på den offentliga miljön är i vilken utsträckning människor känner sig trygga och säkra när de rör sig och vistas där. Tryggheten främjas av att andra människor befolkar gator och torg och att dessa är utformade så att man har överblick och blir sedd där. För att åstadkomma detta fordras en kombination av blandad markanvändning i de enskilda kvarteren och målmedveten utformning av den offentliga miljön.

Stadsmiljön skall vara lätt att förflytta sig i för alla, inklusive funktionshindrade. Miljö och gatunät utformas så att miljöanpassade färdsätt gynnas och biltrafiken begränsas. Särskilt cykeltrafiken kommer att främjas med hjälp av ett tätt nät av cykelvägar och goda möjligheter till cykelparkering. Utrymme reserveras så att det blir möjligt att inrätta kollektivtrafik i separat körfält när resandeunderlaget blir tillräckligt stort.

Gatutrafik 1 Befintligt underlag Västra hamnen-pm Gatustandard (odaterat) Västra hamnen-pm Trafiksystem/ trafiknät (2001-04-04)

Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013) Handlingsplan och genomförandeorganisation i Västra hamnen

2 Behov av ytterligare underlag Stora Varvsgatan (inkl delen söder om SAAB-fabriken) och Östra Varvsgatan.

Exakta lägen och utformningar för de ännu icke ombyggda huvud- och uppsamlingsgatorna Citadellsvägen,

3 Program eventuell framtida gatuförbindelse österut under hamninloppet. Huvudgatorna skall ha hög kapacitet och god framkomlighet för både kollektivtrafik och biltrafik inkl. utryckningsfordon och varutransporter. Högsta tillåtna hastighet skall vara 50 km/h.

Utgångspunkten för planeringen av biltrafiken är att Västra hamnen i första hand är ett mål för trafikanter och inte ett genomfartsområde. Gatuutformningen skall bidra till samspelet mellan det offentliga rummet och kvarterens användning. Detta innebär bl.a. att angöring och parkering enkelt skall kunna ske utefter gatorna.

Norra Varvsgatan, Lilla Varvsgatan, Östra Varvsgatan, diagonalgatan och Nordensköldsgatan klassas som uppsamlingsgator.

Stora Varvsgatan, Västra Varvsgatan (södra delen) och Citadellsvägen klassas som huvudgator. Mark reserveras också för en

Övriga gator klassificeras som lokalgator eller gågator.

4 Styrinstrument Detaljplan 50

Huvudgator Uppsamlingsgator Ev. framtida tunnel Profil (se s. 53,55)

B C B B

A A

500 m

Gatuutformning 1 Befintligt underlag Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013)

Västra hamnen-pm Gatuutformning (odaterat)

Handlingsplan och genomförandeorganisation i Västra hamnen.

2 Behov av ytterligare underlag

3 Program Gatorna skall ha stadsmässig karaktär och utformas som stadsrum som binder samman kringliggande områden.

uppstår. Även kollektivtrafikstråket (sid 39) planeras med reservat för ytterligare körfält. Lokalgator utformas så att gatusektion, korsningar, utfarter, entréer mot gatan m.m. medverkar till att biltrafikanter färdas med låg hastighet. Lokalgator kan också regleras som gårdsgator där biltrafiken vistas på de oskyddade trafikanternas villkor.

Huvud- och uppsamlingsgator utformas normalt med två körfält och lokalgator med 1½2 körfält. Stora Varvsgatan och Västra Varvsgatan utformas så att de kan byggas ut till fyra körfält när behov av högre kapacitet

4 Styrinstrument Detaljplan

A A

M 10

Stora Varvsgatan (huvudgata)

Totalt 30 m

Esplanaden

1 Befintligt underlag Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 4013)

Västra hamnen-pm Grönstruktur (01-04-08)

2 Behov av ytterligare underlag Idéstudie om esplanadens karaktär, funktioner och användning.

3 Program bil- och cykeltrafik. Omgivande bebyggelse utformas i samklang med gaturummet och i bottenvåningarna skall finnas möjlighet att anordna lokaler för butiker, restauranger, utställningar m.m.

Esplananden är en grön nord-sydlig axel genom Västra hamnen som sträcker sig från slottet till havet, och som skall fungera som ett aktivt, händelserikt kulturstråk. Den utformas som en boulevard med 60 meter mellan husliven och en bred plantering omgiven av körfält för

4 Styrinstrument Detaljplan Kvalitetsprogram

Torg och öppna platser 1 Befintligt underlag Planprogram Bilen 4 Planprogram Bilen 5

Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013) Planprogram Kranen-området

2 Behov av ytterligare underlag Programutredning för allmänna platser

3 Program Ett antal torg och öppna platser skall skapa variation i stadsbilden och fungera som mötesplatser och uppehållsplatser, ge utrymme

4 Styrinstrument Detaljplan Kvalitetsprogram

för uteserveringar m.m. Esplanaden avses få liknande funktion.

Torg m.m 채

Esplanaden

500 m

Standard på gator och torg 1 Befintligt underlag Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013) Handlingsplan och genomförandeorganisation för Västra hamnen

Västra hamnen-pm Gatustandard (odaterat)

2 Behov av ytterligare underlag Kvalitetsprogram för allmänna platser

3 Program Beläggningar och utrustning skall ha en standard som är lika hög som Innerstadens.

4 Styrinstrument Detaljplan Kvalitetsprogram

Gator med tr채dplanteringar

500 m

Parker 1 Befintligt underlag Kvalitetsprogram 1999-03-01 (Bo01) Västra hamnen-pm Grönstruktur (2001-04-08) Västra hamnen-pm Biologisk mångfald i Västra hamnen (odaterat) Miljö- och kvalitetsprogram för Västra hamnen (mars 2001)

Grönplan för Malmö (samrådsförslag april 2001) Bilen 5. Planprogram (sbk okt 2001) Stapelbäddsområdet, del av Bilen 4. Planprogram (sbk feb 2002)

2 Behov av ytterligare underlag Kvalitetsprogram för Västra hamnen med grundstandard och policy

3 Program I Västra hamnen skall anläggas en stor park samt en nord-sydlig esplanad och ett östvästligt parkstråk längs den planerade kanalen. Därtill kommer mindre parkytor som planeras i samband med bebyggelsen. Parkerna skall fungera som strukturerande element i stadsbilden, som rekreationsom-

4 Styrinstrument Detaljplan

råden och inte minst som resurser för biologisk mångfald. Parker och andra gröna områden bör bindas samman med gröna länkar i form av trädrader, häckar, gräsytor m.m. som ger omväxling och skapar spridningsmöjligheter för växter och djur.

Park

500 m

Kanaler och vattenrum 1 Befintligt underlag Västra hamnen-pm Biologisk mångfald (odaterat) Miljö- och energiprogram för Västra hamnen (mars 2001) Teknisk utredning rörande saltvattenkanaler (SWECO 2001-10-29)

Kvalitetsprogram 1999-03-01 (Bo01) Västra hamnen-pm Kanaler och vatten (2000-12-07) Västra hamnen-pm Dagvattenhantering i Västra hamnen (odaterat)

2 Behov av ytterligare underlag Anläggandet av kanaler kräver tillstånd enlig Miljöbalken 11 kap.

3 Program Två saltvattenkanaler anläggs en öst-västlig längs Lilla Varvsgatan och en nordsydlig längs Östra Varvsgatan. Alternativa förslag finns i väster vid parken, i öster vid dockan och i norr vid utloppet.

4 Styrinstrument Detaljplan Genomförandeavtal

Kan Ev. kanal Vattenrum

500 m

Huvudledningar 1 Befintligt underlag Ledningsinventering 1993

Fördjupad utredning om kanaler, inkluderar inventering av ledningar norr om Stora Varvsgatan.

2 Behov av ytterligare underlag Planer på nya ledningar, sammanställning av planer från respektive ledningsdragande verk.

3 Program I Västra hamnen finns dels ett äldre ledningsnät från varvsepoken som ägs av markägarna, dels nya ledningar som anlagts av kommunen i samband med nyexploateringar i området. En stor del av det äldre ledningsnätet är föråldrat och behöver ersättas för att åstadkomma tillräcklig kapacitet och driftsäkerhet, men några huvudledningar kan bibehållas och kommer att övertas av kommunen. Ambitionen är att ny bebyggelse, anläggningar m.m. i så stor utsträckning som möjligt anpassas till de ledningar som skall bevaras. Kostnader för flyttning av ledningar kan dock

4 Styrinstrument 64

vägas mot eventuella fördelar med flyttning, och när väsentliga fördelar kan nås (och finansieras) genom ledningsflyttning kan detta övervägas. De nordligaste delarna av Västra hamnen ligger utanför brandkårens normalinsatstid, och där fordras rundmatning av vatten eller specialåtgärder i fastigheterna för att tillräcklig säkerhet för brandbekämpning skall åstadkommas. För att åstadkomma rundmatning kommer stora utbyggnader av det kommunala vattenledningsnätet att erfordras.

Naturgas aft 채rstation Fj채rrv채rme/-kyla Spillvatten Dagvatten en

500 m

Fördelning av kostnader för allmänna anläggningar 1 Befintligt underlag Västra hamnen-pm Utbyggnadsekonomi 2000-12-05

Principer beträffande fördelning av kostnader för gator m.m. (förslag, 2001-0703, version 2) Objektsbeskrivningar

2 Behov av ytterligare underlag Kostnadsfördelning av kanalerna fordrar ytterligare studier.

3 Program I likhet med andra utbyggnadsområden fördelas kostnaderna för infrastrukturen mellan exploatören och kommunen.

Ny bro över Inre hamnen finansieras med hjälp av kommunbidrag samt bidrag från exploateringen.

Kostnaden för nybyggnad av lokalgator och uppsamlingsgator fördelas lika mellan de exploatörer som har mark som gränsar till respektive objekt. För huvudgator bär kommunen 1/3 1/2 av kostnaden.

Gröningar och grannskapsparker finansieras av berörda exploatörer. Stadsdelsparken finansieras till 1/2 2/3 av exploatörerna och resten via kommunbidrag. Kostnaden för esplanaden fördelas på samma sätt som en stadsdelspark, och detta gäller även för kanaler som kommer till nytta för ett större område.

Ombyggnad av gator som föranleds av exploatering bekostas av exploatören. Om dessutom andra förbättringar görs svarar kommunen för denna del.

4 Styrinstrument Genomförandeavtal 66

Huvudgator Uppsamling Parker m.m.

gn byg

Esplan ad Stadsdelspark

Ny bro

500 m

Kvartersmark

Boende och arbete mellan stad och hav!

finnas bostäder med varierande storlek, upplåtelseform och kostnadsläge. Hus med entréer mot gatorna och fönster i bottenvåningarna skall göra det attraktivt att gå och vistas i utemiljön. Här skall finnas lekplatser, förskolor, skolor och fritidssysselsättningar, äldreboenden av olika slag o.s.v.

Omvandlingen av Västra hamnen från slutet industriområde med begränsat tillträde för allmänheten till öppen och blandad stadsmiljö ger många möjligheter. Närheten till centrala Malmö och till Öresund innebär att området har mycket goda kvaliteter både för boende och för verksamheter av olika slag, särskilt kontaktintensiva verksamheter med anknytning till högre utbildning och forskning. Avsikten är att stadsdelen skall ges ett blandat innehåll med bostäder, kontor, offentlig och kommersiell service, kultur- och fritidsanläggningar m.m. Kulturarvet från varvsepoken tillvaratas bland annat genom att industribyggnader bevaras och ges ny användning.

Omvandlingen av stadsdelen innebär att verksamheter som är störande för omgivningen succesivt avvecklas. Nya verksamheter väntas framför allt bli kontor, hotell och restauranger, butiker och annan service, utbildning och liknande. Malmö Högskola, som har sitt kärnområde på Universitetsholmen, skall ges möjlighet att vid behov expandera här liksom andra verksamheter med anknytning till forskning och utbildning.

Det skall vara möjligt för många olika grupper att leva i stadsdelen. Här skall

Bostäder 1 Befintligt underlag Översiktsplan för Malmö 2000 Bostadsförsörjningsprogram för Malmö

2 Behov av ytterligare underlag

3 Program kunna finna alternativa bostäder i stadsdelen.

Västra hamnen skall i enlighet med kommunfullmäktige antaget bostadspolitiskt program ha ett varierat utbud av bostäder med avseende på storlek, typ, upplåtelseform och kostnad så att hushåll med olika förutsättningar kan bosätta sig här och hushåll med ändrade bostadsbehov skall

Beträffande möjligheterna till ytterligare bostadsbyggande: se även avsnittet Huvudsaklig markanvändning (sid. 16-17).

4 Styrinstrument Detaljplan Genomförandeavtal

Bost채der i komb med service, kontor m.m

500 m

Butiker och service 1 Befintligt underlag Översiktsplan för Malmö 2000 Kvalitetsprogram 1999-03-01 (Bo01)

2 Behov av ytterligare underlag

3 Program För bottenvåningar mot huvudgator, uppsamlingsgator och torg skall detaljplanerna medge handel, annan kommersiell service m.m. och kräva tillräcklig våningshöjd för att sådana verksamheter skall kunna inrymmas där. Gatuutformningen skall stödja dessagators karaktär av butiksgator bl.a. genom att parkeringsmöjligheter skall erbjudas.

vändning, men detaljplanebetsämmelserna om handel möjliggör ett ökat inslag av butiker och service när underlag för detta föreligger. F.d. SAAB-fabriken utnyttjas för mässverksamhet, kontor och liknande men även en viss andel detaljhandel kan medges i anläggningen. Eftersom biltrafikalstringen på lång sikt är en begränsande faktor för utbyggnaden i Västra hamnen kommer förslag till handelsetableringar i byggnaden att värderas bl.a. med hänsyn till biltrafikalstringen.

Det är inte realistiskt att förvänta att det i ett inledande skede överallt finns underlag för sådana verksamheter och därför kan detaljplanerna även medge annan an-

4 Styrinstrument Detaljplan Genomförandeavtal

책l

500 m

Skolor

1 Befintligt underlag Förskola / Skola Västra hamnen (arbetsmaterial sdf Centrum)

Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013)

2 Behov av ytterligare underlag

3 Program Stadsdel Centrum planerar för en ny grundskola norr om Malmömässan. Skolan dimensioneras för två paralleller i klasserna 0-9. Skolan avses kunna tas i bruk år 2006.

etablerades skolverksamhet i en f.d. kontorsbyggnad väster om Malmömässan. Fler skolor kan komma att behövas i framtiden. Utrymme för ytterligare en skola bör reserveras i närheten av Östra Varvsgatan.

Skolverksamhet i mindre skala kan även inrymmas i befintliga lokaler. Hösten 2002

4 Styrinstrument Detaljplan

Fritid

1 Befintligt underlag Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013).

2 Behov av ytterligare underlag För fritidssektorn bör en utredning om behovet av lokaler och områden genomföras. Härvid bör även högskolans behov undersökas.

3 Program Den planerade grundskolan behöver tillgång till närbelägna bollplaner. Även gymnasieskolornas och högskolornas elever och invånarna i allmänhet behöver tillgång till någon form av idrottsplats även om dessa grupper inte har samma krav på närhet. Lägen för bollplaner och idrottsplatser har diskuterats både i när-

heten av grundskolan och vid World Maritime University och Fritiden. Inomhuslokaler för sport- och fritidsaktiviteter finns i Fritiden. Ytterligare lokaler för sådana aktiviteter t.ex. för högskolans behov kan anordnas i Malmömässans byggnad och i frigjorda industrilokaler.

4 Styrinstrument Detaljplan

Kultur 1 Befintligt underlag Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013)

2 Behov av ytterligare underlag Ett antal lämpliga lägen för kulturverksamheter reserveras för framtida behov.

3 Program Kulturverksamheter kan förläggas i lokaler längs esplanaden och tväraxeln samt på ytterligare ett antal platser enligt kartan.

Ute i Öresund norr om esplanaden kan ett havsakvarium eller liknande anläggas.

4 Styrinstrument Detaljplan

Högskolan

1 Befintligt underlag Översiktsplan för Universitetsholmen (Öp 2021).

Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013)

2 Behov av ytterligare underlag Uppskattning av högskolans lokalbehov för dimensionering av reservområden.

3 Program Ytterligare utbyggnadsmöjligheter för högskolan finns i Västra hamnen. Lämpliga lägen är dels en zon kring esplanaden, dels industriområdet söder om Stora Varvsgatan den dag industriverksamheten kan komma att avvecklas.

I samband med etableringen av Malmö högskola beslöt Malmö kommun att huvuddelen av högskoleverksamheterna skall lokaliseras till Universitetsholmen, där ungefär hälften av utbyggnadskapaciteten avses disponeras av högskolan. (Verksamheter med anknytning till medicinska specialiteter förläggs till sjukhusområdet.)

4 Styrinstrument Program till detaljplan

Innovationsmiljöer 1 Befintligt underlag Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013)

Malmös innovationsmiljöer (stadskontoret 2001)

2 Behov av ytterligare underlag

3 Program Den nya högskolan och näringslivet har goda förutsättningar att utveckla ett samarbete som gynnar båda parter och bidrar till att påskynda Malmös omvandlingsprocess från traditionell industristad till modern kunskapsstad. En väsentlig komponent i samarbetet är en kreativ innovationsmiljö ( inkubator ) för utveckling och nyföretagande. En sådan bör lokaliseras mycket nära högskolan. Kommunen kommer under år 2003 att etablera Malmö Incubator (MINC) i lokaler i kvarteret Sjöormen. Området är reserverat för högskolan men kommer inte att behövas för detta ändamål under det närmaste tio åren.

4 Styrinstrument Helägt kommunalt bolag Avtal med intressenter 82

Här skapas en utvecklingsmiljö för utbildning, forskning, industriell och kulturell utveckling inom området informationsteknologi och digitala medier. Utöver lokaler får klienterna tillgång till ett nätverk av forskare och företag, affärsutvecklingsresurser, finansiering m.m. Under 2003 öppnar stadsbyggnadskontoret också Forum i kvarteret Sjöormen. Forum är en informationsverksamhet med inriktning på att belysa stadsomvandlingen i Västra hamnen. I lokalerna planeras även ett stadsekologiskt utvecklingscentrum.

Offentlig service i enskilt ägd bebyggelse

1 Befintligt underlag

2 Behov av ytterligare underlag Behovet av lokaler för förskolor, gruppboenden och andra små verksamheter som kan inrymmas i bostadshus är svårt att be-

döma annat än på kort sikt. Detta måste därför utredas av stadsdelsförvaltningen inför varje utbyggnadsetapp.

3 Program är sedan stadsdelsförvaltningen som avgör i vilken utsträckning denna planberedskap behöver utnyttjas.

Vid behov skall exploatör vara beredda att upplåta lokaler för förskolor, gruppboenden och andra små verksamheter. Det

4 Styrinstrument Genomförandeavtal

Gruppboende

Förskolor

Småskolor

Dagcentraler

Hemvårdsbaser

Grönytestandard

1 Befintligt underlag Grönplan för Malmö (samrådsförslag april 2001) Västra hamnen-pm Grönstruktur (2001-04-08) Västra hamnen-pm Biologisk mångfald (odaterat)

Miljö- och energiprogram för Västra hamnen (mars 2001) Kvalitetsprogram 1999-03-01 (Bo01) Grönytefaktor för Bo01

2 Behov av ytterligare underlag Reviderad grönytefaktor

Reviderad förteckning över gröna punkter

3 Program mångfald (t.ex. gröna punkter), funktionell kvalitet m.m.

Gårdar skall utformas så att de blir attraktiva för utevistelse för alla åldersgrupper. För att uppnå önskvärd mängd grönska på gårdar tillämpas den beräkningsmodell och kravnivå för grönytefaktor som användes för Bo01 även i övriga delar av Västra hamnen (minst 0,45 i bostadskvarter enligt modellen).

Högst 75 % av gårdar får vara underbyggda. Strävan är att all icke underbyggd mark på gårdar skall vara genomsläpplig för regnvatten och att avrinning av dagvatten skall reduceras och fördröjas inom fastigheten. När det gäller infiltration görs undantag för områden med övertäckta markföroreningar där urlakning ej är önskvärd.

Avsikten är att grönytefaktorn skall kompletteras med liknande krav på biologisk

4 Styrinstrument Detaljplan Genomförandeavtal

Kvalitetsprogram Bygglov 86

Träd Dagvatten från tak

Uteplatser

Biotopvariation

Lek

Cykelförvaring

Fördröjt frånflöde Infiltration

Hänsynstagande till omgivningen 1 Befintligt underlag Översiktsplan för Västra hamnen (Öp 2013). Kvalitetsprogram 1999-03-01 (BO01) sid 25-27 om bebyggelsekvaliteter

Västra hamnen Malmö. Kulturhistorisk utredning, Malmö kulturmiljö 2002.

2 Behov av ytterligare underlag

3 Program I Västra hamnen har genom åren funnits fiskehamn, spannmålshamn, oljehamn, järnvägsstation, skeppsvarv och mycket annat. Särskilt varvsverksamheten har varit av avgörande betydelse för staden Malmös utveckling. När området nu omdanas och utnyttjas för nya ändamål skall värdefulla byggnader, anläggningar och andra minnen från tidigare

4 Styrinstrument Detaljplan Genomförandeavtal

epoker bevaras och vittna om områdets historia. Karaktärsdanande platser och anläggningar, t.ex. varvsmiljön vid Södra varvsbassängen, bör tas som utgångspunkt vid gestaltning av ny bebyggelse. Varvsmiljön kring lilla dockan, Västra station samt Hamnmästarebostället bör skyddas genom Q-beteckning i detaljplan.

Gemensamhetsanläggningar

1 Befintligt underlag Praxis från Bo01

2 Behov av ytterligare underlag Utredning om gemensamhetsanläggningar.

3 Program Om kvarter i något fall görs större än vad som anges ovan under punkten Stadsstruktur och stadskaraktär skall detta inte resultera i sämre framkomlighet för fotgängare och cyklister. Lokalgator, gång- och cykelstråk och parker på kvartersmark skall göras till gemen-

samhetsanläggningar och hållas tillgängliga för allmänheten. Markbeläggning, möblering m.m. skall i sådana fall anpassas till stadsdelens standard och utformas så att ägo- och förvaltningsgränser inte påverkar stadsbilden.

4 Styrinstrument Detaljplan Genomförandeavtal Anläggningsbeslut