Värdeplanering

Page 1

VÄRDEpLANERING I varvsstaden

”Det gemensamma målet är att Varvsstaden ska bli en attraktiv stadsdel med tydlig identitet inom hållbar och nyskapande stads­utveckling.”


värdeplanering VÄRDEBASERAT ÄR HÅLLBART

Planprogrammet för Varvsstaden är utvecklat en­ ligt en värdebaserad stadsutvecklingsmodell. Den­ na form av värdeplanering handlar om att utveck­ la en långsiktig värdestruktur snarare än en fysisk struktur. Hittills har de fysiska strukturer som ska fungera över lång tid tenderat att bli alltför låsta och inte medge utrymme för flexibilitet. Risken är att visionen går förlorad och att viktiga kvaliteter kompromissas bort under hand.

Djuphavsbadet

Skånes dansteater

Scaniaparken

Varvsparken Dania parken Turning torso

Bo01

Ica Maxi

Dockan Stapelbäddsparken

Stora Varvsgatan

Malmö högskola

Citytunneln

Kockumsparken

VÄRDEPLANen gör det möjligt

I planprogrammet för Varvsstaden presenteras en ”värdeplan” där staden anger en generell struk­ tur med prioriterade värden som inriktning för kvalitet och hållbarhet. Värdeplanen möjliggör ett flexibelt innehåll som kan variera över tid efter hand som behov och förutsättningar förändras. Till planen finns ett antal strategier kopplade som fungerar kompletterande och möjliggör uppfölj­ ning under detaljplaneskedet. Arbetssättet öppnar för dialog kring gemensamma värden, återkopp­ ling kring hållbarhet och en kontinuerlig stadsut­ vecklingsprocess.

Strategiska projekt och verktyg

Centralen

Kockums fritid

Stortorget Ribersborgsstranden

Lilla torg

Malmö museum

Gustav Adolfs torg

Kungs- och Slottsparken

Varvsstaden ligger i sydöstra delen av Västra Hamnen.

Modell för värdebaserad stads­utveckling

Värden

Strategier

I ringen utanför visionen återfinns de vägledande värdena för visionsarbetet. De är planprogrammets huvudprioriteringar och ska vara drivande för både riktningen och intentionerna i arbetet mot visio­ nen. Värdena är knutna till den fysiska struktu­ rens tre byggstenar; stråken, platserna och bebyg­ gelsen. Strukturens huvuddrag sammanfattas i en värdeplan.

Värden Vision

Kärna Med hjälp av modellen för värdebaserad stadsutveckling görs kontinuerlig återkoppling till kärnan och visionen genom hela processen.

Kärna

Kärnan beskriver områdets nuläge och problem­ formuleringen för den fortsatta utvecklingen. Detta är grunden för visionen så att den inte blir ett utanpåverk. Kärnan förankrar projektet på platserna. Vision

Ringen runt kärnan beskriver visionen för plan­ området. Visionen måste vara engagerande för att kunna ena många krafter och intressen att arbeta i samma riktning.

Strategier

Nästa ring i modellen är de strategier som läggs fast i planprogrammet för att skapa de kvalite­ ter och karaktärer som är beskrivna i visionen och värdena. Strategierna är arbetsredskap som hjälper till att prioritera i den fortsatta planeringen och ut­ vecklingen av den byggda miljön. Strategiska projekt och verktyg

Den yttersta ringen innehåller strategiska projekt och verktyg för planering, kvalitet och design. De strategiska projekten kräver extra fokus och är av­ görande för att visionen uppnås. Verktygen är de dokument som behövs för planeringsprocessen t ex detaljplaner, lokaliseringsstudier och kvalitets­ program.


Kärna

unika Varvs­staden

Kärna

Längs varvsbassängens unika vattenrum finns idag industribyggnader och intressanta miljöer.

Varvsmiljön

På 1870-talet började Kockums Mekaniska Verks­ tad AB tillverka fartyg i det som idag är nordöstra delen av programområdet. Fartygsproduktionen lades ned 1986, men de byggnader och struktur­ er som den lämnat efter sig finns kvar och berät­ tar historien om denna viktiga period i Malmös utveckling. Varvsbassängen

Varvsbassängen och Varvskanalen bildar ett unikt vattenrum i Malmö. Varvsbassängens stora skala och kajkanterna är en stor tillgång eftersom de är skyddade från västvinden. De öppna vyerna mot Varvsstaden från Universitetsholmen och den södra kajen gör att Varvsstadens bebyggelse är ger en karaktär även för de omgivande stadsrummen, trots att området idag är slutet för allmänheten. Det centrala läget

De senaste årens utveckling i Malmö med omvan­ dlingen av Västra Hamnen, Dockan, Universitet­ sholmen och Citytunneln har gett programområ­ det en central plats i staden. Från programområdet är det gångavstånd till stads-kärnan, parker och strand. Utbyggnaden av Västra Hamnen pågår se­ dan ett tiotal år och större delen av programom­ rådets omgivning är under utveckling med nya bostäder, arbetsplatser, handel, mötesplatser, infra­ struktur och service.

Det sociala arvet

Kockumsvarvet stod på sin tid för nytänkande, mod, framåtblickande och för ett socialt ans­ varstagande. I ett internationellt perspektiv var Kockums ett framstående skeppsvarv, i ett lokalt perspektiv kom det att bli en viktig del i stadens identitet. Utan Kockums hade Malmö sannolikt aldrig utvecklats till en stad av nuvarande storlek och betydelse. Kockums var en stark ekonomisk motor i staden och bidrog till att Malmö blev den internationella, mångkulturella stad det är än idag, tack vare den omfattande arbetskraftsinvandrin­ gen. En progressiv personalpolitik som erbjöd en välfungerande arbetsmiljö, motions-anläggning­ ar, tand- och sjukvård samt utbildning för de an­ ställda gjorde Kockumsvarvet till en modern och attraktiv arbetsplats med ett stort socialt engage­ mang.


Vision

Kontrastrika Varvsstaden

Vision

Det är kontrasterna som gör Varvsstaden så unik. Kontrasterna finns såväl i den fysiska mil­ jön som hos människorna som befolkar stadsdelen och det är i spänningsfältet mellan kontrasterna som Varvsstadens identitet uppstår. Varvsstadens unika struktur är också kontrasterande mot öv­ riga Malmö och Västra Hamnen. Varvsstadens nya mötesplatser för kultur, rekreation och andra att­ raktioner kontrasterar till och kompletterar stadens befintliga utbud.

Visionen konkretiseras genom övergripande värden som specificerar intentioner och förhållningssätt till den fysiska strukturens tre byggstenar – stråk, platser och bebyggelse:

Monumentalt men intimt

Lugnt men aktivt

Nytt men gammalt

Lekplats men gata

Tätt men grönt

Permanent men tillfälligt

Bostad men verkstad


Värden

Värden

Vision och värden bygger tillsammans upp Varvsstadens identitet. Visionen konkretis­ eras genom värden som specificerar intentioner för och förhållningssätt till den fysiska strukturens tre byggstenar – stråk, platser och bebyggelse.

För att skapa en stadsmiljö som kan leva upp till visionen så måste alla tre byggstenarna samspela med varandra. Det är när de flätas samman och stödjer varandra som Varvsstadens unika struktur uppstår.

*1

Nätverkande och inbjudande stråk Varvsstaden bryter ned existerande barriärer och kopplas till befintliga nätverk i staden så att ett flöde bildas genom och inom Varvsstaden. Varvsstaden är en kontinuerlig fortsättning på sina omgivningar och fångar upp karak­ tärer och stråk. Områdets stråk är multifunktionella och prioriterar gående.

*2

Nyfikna och utmanande platser De publika rummen bygger Varvsstadens stads­liv och bidrar till social bärighet genom att er­bjuda plat­ ser där människor kan stanna upp, träffas och vara tillsammans i en trygg, intressant och tillgänglig miljö. Varvsstadens platser bildar ett nätverk av at­ traktiva mötesplatser med urbana, gröna rum som bjuder på kontrastrika möten mellan gamla och nya element. Mötesplatserna blir Varvsstadens livsnerv och de utformas med utgångspunkt från människan.

*3

Historisk och nyskapande ­bebyggelse

Varvsstadens struktur utvecklas med en hög ambition både avseende utformning och hållbarhet. Den bygger vi­ dare på den atmosfär av nytänkande och framåtanda som präglat området genom historien. Befintliga byggnader återanvänds och anpassas till nya funktioner och blir ut­ gångspunkt för den unika strukturen i Varvs­staden. Såväl nya som gamla byggnader öppnar sig emot och stödjer de publika rummen och rymmer en blandning av funktion­ er, vilket bidrar till att skapa kontrastrika Varvsstaden.


Värdeplan Varvsstaden Värdeplanen utgör basen för Varvsstadens struktur. Huvudstråk och platser bildar ramar för bebyggelsen som fyller stadsdelen med ett livskraftigt och blandat innehåll. I värdeplanen läggs den övergripande strukturen fast, medan kvarteren mellan stråk och platser kan vara flexibla över tid.

Varvsstadens tre byggstenar – stråken, platserna Exploateringsfakta och bebyggelsen, samspelar och skapar en unik, • Exploateringstal minst 1,5 karaktärsstark och kontrastrik struktur. Byggste­ • Blandad stad: bostäder, verksamheter, service, narna får sin prägel av sitt sammanhang. De for­ handel, p-hus, publik attraktion mar en väv av olika funktioner och karaktärer och • Minst 50 % bostäder bildar tillsammans en unik helhet med ett spän­Stapelbädds• Ca 1500 ­b ostäder parken nande innehåll. Att de stråk, platser och funktion­ • Ca 5000 ­a rbetsplatser Masthusplatsen er som anges på värdeplanen ska finnas i Varvssta­ • En skola F-9 den är fastlagt, men för flertalet av byggstenarna är • Två förskolor det exakta läget flexibelt. • Inflyttning 2014

Dockplatsen

Sto ra V ar v

sga tan

Gängtappen

Klaffbron

Es pl an a

de n

Kockumsparken

Nep tun iga t an

Malmö Högskola

Ceralia

sp år vä g

Slottsparken

Kongress, konsert och hotell Citytunneluppgång

VARVSSTADEN blir EN VIKTIG länk i malmö

Varvsstaden är beläget på det tidigare Kockums­ området i Västra Hamnen och ett viktigt stadsut­ Stadskärnan vecklingsområde i Malmö. Totalt planeras 1500 nya bostäder och 5000 nya arbetsplatser som ska kombineras med skola, förskolor, handel. Ett stort offentligt rum i en av de befintliga hallkonstruk­ tionerna, Varvshallen, blir signumet för Varvssta­ den. Varvsstaden har goda förutsättningar att bli en levande och attraktiv stadsdel genom att funge­ ra som koppling mellan Västra Hamnen och Mal­ mös stadskärna.

Start och mål Varvsstaden kommer att utvecklas under en 20årsperiod. Första omvandlingen har startat i och med omdaningen av de kulturhistoriskt intres­ santa byggnader som numera är SVT:s nya lokaler och under 2012 färdigställs Media Evolution City som är en mötesplats för mediaföretag. Nästa steg är detaljplan för bostäder och verksamheter i om­ rådet runt Maskinverkstaden där första inflyttning beräknas till år 2014.

Centralstationen


Strategier

Strategier Strategier för att uppnå värdena har tagits fram för att ge riktlin­ jer för den fysiska utformningen. Strategierna behandlar karaktär och funk­ tion för de tre byggstenarna – stråk, platser och bebyggelse. Strategierna be­ skrivs med ord, principillustrationer och referensbilder för att ge vägledning och säkra kvaliteter för det fortsatta arbetet tillsammans med värdeplanen.

Varvsstadens tre byggstenar

1. Stråk är kopplingar till, från och igenom stadsdelen. Stråken befolkar och bidrar till den aktiva staden.

2. Platser är de offentliga rum som bidrar till möten i staden och utgör basen för stadslivet. Platserna är till för alla.

3. Bebyggelse är såväl byggnad som funktion. Bebyggelsen utgör väggar till och bidrar till aktivitet på stråk och platser.

­Strategiska projekt och Verktyg DE STRATEGISKA PROJEKTEN kräver extra

fokus tidigt i processen och är avgörande för att in­ tegrera Varvsstaden med sin omgivning och ge för­ utsättningar för att uppnå visionen. De strategiska projekten är: Varvshallen, Kollektivtrafiken, Broar och Kajstråket

Strategiska projekt och verktyg

VERKTYGEN består av de ytterligare studier som

måste göras för området som helhet, exempelvis täthetsstudier och urban grönska och av formella planeringsverktyg som detaljplaner, bygglov och kvalitetsprogram.


Kontaktpersoner Kristina Nilsson, Handläggare Pp Varvsstaden, Malmö stad Stadsbyggnadskontoret Telefon: 040-34 22 92 eller 0709-34 22 92 E-post: kristina.nilsson14@malmo.se Ulrika Signal, Projektledare Västra Hamnen, Malmö stad Stadsbyggnadskontoret Telefon: 040-34 90 32 eller 0709-34 16 27 E-post: ulrika.signal@malmo.se

Malmö stadsbyggnadskontorr. Maj 2011.

Planprogrammet är framtaget i samarbete mellan Malmö stad och markägaren Peab Sverige AB. Medverkande är Tegnestuen Vandkunsten och White Arkitekter AB. Illustrationer framtagna av White Arkitekter AB.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.