Planering i Malmö 2012 nr 3 by Malmö Stadsbyggnadskontor

PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor

• Nr 1 2013 I MALMÖ

Planering med jämställdhet i fokus Stadsutveckling i Kirseberg och Sege park Hållbarheten – framtidens boende är här PIM3 2012.indd 1

2012-12-12 16:14:51

Innehåll Malmö tar ut ny kurs 3 Stadens fysiska planering som verktyg för bättre hälsa

Planering med jämställdhet i fokus 5 Moderna samråd 6 UngBo 12-boutställning över – vad har vi lärt oss? 7 Bostäder och framtida planering 8 Nytt från Västra Hamnen 9 Hållbarheten – framtidens boende är redan här 10 Forskarvandring – att tanka av forskare 12 Alla vinnare när förvaltningar möts – Företagslotsen guidar dig rätt 13 Urban X – barn och unga i stadsplaneringen 14 Malmös temalekplatser – när benen är fulla av spring

Stadsdelsomvandling i Kirseberg – att lära sig förnya och omvandla en stadsdel 18 Omvandlingen av Sege park 19 Det var en gång ett vattentorn … 20 Emporia har slagit upp portarna 22 Holmastan – The Europan City 23 Malmö stadsbyggnadsnämnd 150 år 24 Bike & Ride 25 Aktuell planering i Malmö 26 Malmös arkitekturpärlor 27 Samskapande i Norra Sorgenfri 28 Träd som ekonomiska investeringar 29 August Palms tal i päronträdet i Almbackens caféträdgård

Malmö har Skandinaviens grönaste tak 31

PIM3 2012.indd 2

2012-12-12 16:15:00

Malmö tar ut ny kurs Stadsbyggnadskontoret kan se tillbaka på ytterligare ett hektiskt och spännande år, trots en betydande avmattning i världsekonomin. Vi har mängder av intressanta byggprojekt, men det är bostadsproduktionen och antalet färdigställda lägenheter som ur stadstillväxtperspektivet är av primärt intresse. Trots en orolig ekonomi ligger antalet byggstarter på samma nivå som 2011. Från min horisont har vi tillsammans med Fastighetskontoret aktivt arbetat för att underlätta för byggherrar och fastighetsutvecklare inom bostadsproduktionen. Vi har en kontinuerlig dialog med branschen där den politiska ledningen också är medveten om behovet av stöd och hjälp. I detta sammanhang vill jag uppmärksamma det ungdomsbostadsprojekt som Stadsbyggnadskontoret drivit under de senaste två åren – UngBo 12 – ett projekt som givit eko både nationellt men även internationellt. UngBo 12 omfattade både en idétävling, nationell arkitekttävling och en boutställning. Ur detta har vi lyckats aktivera ungdomarna att komma med över 350 förslag på hur de ser på boende. Responsen och kraften i projektet har varit otrolig. Nu arbetar vi vidare med att genomföra dels markanvisningstävlingen i Norra Sorgenfri men också att försöka implementera alla dessa idéer i Malmö. Vi forsätter också med det positiva samarbete som vi åstadkommit med Boverket och departement (se gärna sammanfattning på UngBo 12-initiativen på www.ungbo12. se). I det här sammanhanget vill jag rikta ett stort tack till alla de samarbetspartners som bidraget till att göra projektet möjligt.

Behovet av bostäder och det fysiska avtryck som dessa ger, för mig vidare in på den övergripande viktiga fråga som också avspeglas i rubriken: Hur skall Malmö utvecklas i framtiden? Vilka visioner finns för att ange riktningen? Här spelar förstås förhållningssättet till hållbarhetsfrågorna en viktig roll. Vi har sett en osannolik stadsutveckling under de senaste 10–15 åren, ur alla perspektiv. Nu befinner vi oss i en annan position som innebär en mycket större utmaning än vid starten för omvandlingsarbetet från industri- till kunskapsstad. Här spelar även de regionala frågorna, både inom Skåne men också inom Öresundsregionen en icke oväsentlig roll. Jag ser nya samarbetsformer som en viktig framgångsfaktor för Malmö. Här vill jag föra fram vårt framtidsinriktade arbete genom Översiktsplan 2012 som vi under våren överlämnar till Kommunstyrelsen. Här finns alla de frågorna belysta och jag känner mig mycket tillfreds på det sätt varpå arbetet har genomförts. Framtidsplanen är nog det dokument som kommunicerats mest, genom alla stadens målgrupper. Förankringen har gjorts på ett målmedvetet sätt och jag hoppas att det blir en spännande plattform för fortsatta diskussioner om Malmös framtid. Här vill jag också nämna Malmökommissionens viktiga framtidsinriktade arbete, som kommer att presenteras i början av 2013. Kommunikationen med Malmöborna är viktig. Vi försöker att finna nya vägar där vi kan utöka dialogen och informationen med medborgarna. Vi har en egen kunddisk som har till syfte att korta vägen av information och beslut till våra

kunder. Och Företagslotsen är den senaste utvecklingen inom området. Ett samarbete har ingåtts mellan Näringslivskontoret och de tekniska förvaltningarna. Malmö vill profilera sig som en eventstad och har kommit en bra bit på väg genom bl a den nya Arenan, Malmömässan, fotbollsstadion och nu vårt senaste projekt med den nya kongress-, konsert och hotellanläggningen, som har varumärket Malmö Live. Jag har tidigare uppmärksammat betydelsen av besöksnäringen som bara förra året genererade 6,8 miljarder i omsättning. Denna nya näringsgren är viktig för att bli en attraktiv och hållbar stad. Arkitektur och design är också en viktig del av en intressant och upplevelseinriktad stad. Under hela Malmös förändringsarbete har arkitekturen bidragit till att göra Malmö till en modern och spännande stad. En viktig del i utvecklingen av Malmö som arkitekturstad är vårt konsekventa budskap att i större projekt förorda arkitekttävlingen som modell. Avslutningsvis vill jag naturligtvis nämna vårens stora event på Malmö Arena – Eurovision Song Contest – som ligger helt i linje med Malmös profil som eventstad men också marknadsföringsmässigt, positioneringsmässigt och sist men inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv.

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor. ANSVARIG UTGIVARE

TRYCK

Göran Rosberg, 040 34 36 79

Exacta, Malmö, december 2012

REDAKTION

OMSLAGSBILD

Göran Rosberg, Lotta Hansson, Maria Öhrn, Steffanie Esse

Bike & Ride Hyllie. Foto Felix Gerlach.

LAYOUT/GRAFISK FORM, TEXTREDIGERING

205 80 Malmö tel 040 34 10 00 www.malmo.se/bobygga och www.malmo.se/stadsplanering

Lotta Hansson FOTOGRAFER

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR

Planering i Malmö 2013:1 | 3

PIM3 2012.indd 3

2012-12-12 16:15:02

Stadens fysiska planering som verktyg för bättre hälsa Det finns mängder av forskning om hur den fysiska miljön påverkar befolkningens hälsa, trygghet, tillit och upplevelse av delaktighet i samhället. Stadsplaneringen är ett av redskapen som kan göra skillnad i Malmö. Detta tar rapporten Stadens rumsliga påverkan på hälsa, fasta på, en rapport som tagits fram som underlag till Malmökommissionens kommande rekommendationer. Sedan snart två år arbetar Kommission för ett socialt hållbart Malmö med att ta fram strategier för hur Malmö kan arbeta för att minska skillnader i hälsa och se till att alla har bra förutsättningar för god hälsa, trots människors olika livsvillkor. Det handlar till exempel om vad man kan göra i staden för att fler ska klara skolan, bo bra, få utbildning och arbete och kunna försörja sig. Kommunen råder inte själv över alla de strukturer som ligger till grund för att människor har ojämlika förutsättningar att klara sig bra i livet, men det finns en hel del viktiga instrument som kommunen styr över. Förskola och skola är några av dessa. Stadsplanering och fysisk utveckling är andra. Det kan skilja nästan sju år i medellivslängd mellan två stadsdelar i Malmö, men det betyder inte att stadsdelen som sådan påverkar människors livslängd. Däremot kan stadsplaneringen bidra till att områden som är fysiskt segregerade kan bli bättre integrerade och att den sociala kontrollen ökar, vilket exempelvis påverkar faktorer som tillit och graden av vandalisering. Fysisk planering kan också bidra till att påverka problem som hemlöshet och trångboddhet. I områden med boende som lever under socioekonomiskt svaga förhållanden är det extra viktigt

– Satsningen på Rosengårdsstråket är ett exempel på hur barriärer i staden kan brytas. Ambitionen har varit att skapa ett attraktivt stråk med bo-lokaler som ger möjlighet till områdets entreprenör att etablera sig och skapa nya jobb, och samtidigt bättre koppla ihop stadsdelen med de centrala delarna av staden, säger Marianne Dock. Rapporten lyfter vikten av att bygga in mötesplatser i den fysiska miljön. Idea Stores i London är ett lyckat exempel på hur utvecklade områdesbibliotek kan bidra Holma är ett område där självförvaltning används med goda resultat. till att höja kunskapsnivån i ett område samtidigt som det fungerar som en mötesplats. ala sfär som individen befinner sig i. Eftersom den – Ju mer segregerat ett område är desto viktigare sociala sfären i stor utsträckning påverkar de val är det att staden kan erbjuda mötesplatser för att som individen gör, så kan stadsplanering underlätmöta andra grupper och livsstilar. Speciellt viktigt ta så att de lätta valen också blir de mest hälsofrämblir detta i områden med stor trångboddhet, där jande. Handlingsutrymmet för att påverka dessa mötesplatsen kan erbjuda ett alternativ till hemmet båda faktorer är mycket stort, och kräver bara vilja och kunskap, avslutar Marianne Dock.

Rapporten Stadens rumsliga påverkan på hälsa är framtagen på uppdrag av arbetsgruppen för stadsutveckling i Malmökommissionen; Eva Engquist, vice rektor på Malmö högskola, Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö stad och Katarina Pelin, miljödirektör i Malmö stad.

Bokalerna på Rosengård bidrar till stråkets ökade attraktivitet.

SVT:s satsning på direktsända barnprogram är ett exempel på hur stadsplanering och fysisk miljö kan stödja kreativa aktiviteter.

att tänka på vad i den fysiska omgivningen som påverkar hälsan, eftersom man där påverkas mer negativt av exempelvis buller när man redan lever med stressmomentet dålig ekonomi. Stadsplanering är också en bra process som kan bidra till ökad delaktighet och känsla av sammanhang, något som har stor betydelse för hälsan.

och också bidra till ökad samhörighet med resten av samhället. – Studier visar tydligt att bostadsområdenas utseende och kopplingar till exempelvis lekplatser, grönområden, cykelstigar och kollektivtrafik påverkar de boendes hälsa och välmående.

Bygg ihop staden med stråk och mötesplatser Författarna föreslår flera åtgärder för att bryta segregation med fysisk planering. Bland annat kan barriärer omvandlas till sammanlänkande områden genom att förändra trafikleder till stadsgator och ge gång-, cykel- och kollektivtrafiken bättre förhållanden. 4

PIM3 2012.indd 4

Vad kan staden göra framöver?

Författare är Marianne Dock, programarkitekt, Bertil Johansson, översiktsplanerare, senior adviser, och Håkan Kristersson, enhetschef IT/GIT-enheten, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad.

Läs mer om Malmökommissionen och ladda ner alla rapporter på www.malmo.se/kommission Dolores Peraic, kommuniktör Stadskontoret dolores.peraic@malmo.se

– Den uppenbara påverkan som stadens utformning har på hälsa, handlar om vilka förutsättningar som ges för exempelvis fysisk aktivitet, bullerfria platser, inbjudande och trygga uteytor och möjligheter att aktivt transportera sig via gång och cykel till de väsentliga målpunkterna. – Rapporten visar också hur stor inverkan den fysiska miljön och bostadsområdet har på den soci-

Planering i Malmö 2013:1

2012-12-12 16:15:06

Planering med jämställdhet i fokus I Rosengård pågår ett omfattande arbete med satsningar på hållbar stadsomvandling. Det långsiktiga och övergripande målet är att skapa en attraktiv och integrerad stadsdel som är hållbar ur både ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Ett perspektiv som lyfts extra i omvandlingsarbetet är jämställdhet. Hur skapar man hållbara, intressanta och spännande platser som också gynnar ett jämställt användande? Längs Rosengårdsstråket, nära Rosengård centrum, omvandlas nu en parkeringsplats till aktivitetsyta med målet att locka tjejer att ta plats i den offentliga miljön. Planering med jämställdhet i fokus Längs stråket finns en stor parkeringsplats, som nu byggs om för att bli en aktivitetsyta – en målpunkt i Rosengård, och förhoppningsvis en plats som kan attrahera folk från hela Malmö. Vad är då en aktivitetsyta? De allra första idéerna gav en ganska förutsägbar bild av hur man kan gestalta en plats för aktivitet i ett miljonprogramsområde. Skate, klättring, multisportplaner och grafittiväggar var det vi först såg framför oss. Men ifrågasättandet kom ganska snabbt – finns inte redan den typen av platser i Malmö? Och vilka målgrupper är de till för? Bra skateparker finns och multisportplaner/

processen och låta dem skapa aktivitet på platsen redan innan den var klar, var ambitionen att deras ägarskap över platsen skulle stärkas. Så här säger ett par av tjejerna om arrangemanget de genomförde: Jag har aldrig varit med om något liknande. Jag tycker det var helt underbart att vi tjejer skulle kunna göra något så stort. Jag tror inte att killar hade gjort det så som oss. Jag tycker vi tjejer ska vara STOLTA över oss själva. […] Arrangemanget kommer nog att bli annorlunda jämfört med om killar hade gjort det. De hade valt män som medverkande utan att tänka på det.

Aktivitetsytan (ovan) i Rosengård samt illustration över den nya ytan. Illustration landskapsarkitekt Anders Dahlbäck.

Vad händer nu Aktivitetsytan börjar byggas i januari 2013 och kommer att färdigställs i september. Genom tjejernas engagemang har den fysiska gestaltningen resulterat i en scen för kultur, musik och dans. Publikplatser, dansgolv, inbyggd musikutrustning och en stor scen för uppträdanden blir komponenter. Förutom de fysiska förutsättningarna blir det efter färdigställandet viktigt att arbeta med användandet och förvaltningen av ytan. Vad arrangeras och vilka känner sig välkomnade på platsen? Hur väl vi lyckas att skapa en jämställd plats kommer att prövas på riktigt först i användandet. Om

Zainabs, Vloras och Lauras önskningar om vad som ska finnas på aktivitetsytan. Foto Julia Magnusson.

spontanidrottsplatser är det också gott om. De erbjuder en bra möjlighet att vara aktiv i det offentliga rummet. Men ett problem med dessa platser är att de tenderar att domineras av de som redan är aktiva – unga män och pojkar. En undersökning från Stockholm visar att 8 av 10 personer på spontanidrottsplatserna är just killar.

Deltagande i designprocessen Projektet fick så en inriktning på jämställdhet. Frågeställningen för aktivitetsytan formulerades om: hur kan man skapa ett aktivt rum där tjejer och kvinnor tar större plats och får synas – där deras behov och användande står i fokus? Detta undersöktes på olika nivåer och i flera fora, främst genom intervjuer och workshops direkt med målgruppen, men också med hjälp av forskare och andra sakkunniga. Under sommaren 2011 anställdes 13 tjejer i åldrarna 16–19 år, som tillsammans med gatukontorets planerare arbetade fram gestaltningsidéer och förslag på platsens framtida användningsområden. Tjejerna fick i uppdrag att göra ett fullskaletest av sina idéer på plats – ett arrangemang helt planerat av dem. Genom att involvera den tänkta målgruppen i ett tidigt skede i planerings-

Testevent som metod Arrangemanget som tjejerna ordnade satte fokus på kultur, dans och scenarrangemang. Det blev en levande skyltning till allmänheten om vad som väntas hända med platsen framöver och samtidigt ett verklighetstest av de designidéer som nu projekteras vidare. Hur funkar musik och dans på ytan? Var samlas spontanpublik mest naturligt, på vilket sätt påverkas grannarna och hur tar man sig hit? Deltagandemetoden gav alltså mening både för planerarna och för brukarna av miljön. Men det som kanske är allra viktigast förutom ett intressant test och konkreta idéer till gestaltningen av den fysiska miljön är att odla intresset för att vara med och ta plats i staden. I det här fallet resulterade sommarens aktiviteter i att en grupp unga driftiga tjejer startade påverkansgruppen Engagerad i Malmö, EIM. Ett tiotal tjejer ingår i gruppen, genom vilken de nu fortsätter att ordna offentliga arrangemang och involvera sig i stadens utveckling. Deras senaste verksamhet är att driva tjejcafé i Rosengård. Där stöttar de yngre tjejer att genomföra sina idéer och på olika sätt ta plats i staden.

vi menar allvar med att vilja skapa jämställda stadsmiljöer krävs ett målmedvetet och kontinuerligt arbete, inte bara i planeringen utan också i förvaltningen. Jämställdheten sitter inte i betongfundamenten, utan måste byggas upp på plats och över tid. Moa Björnson, processledare Miljöförvaltningen moa.bjornson@malmo.se

Aktivitetsytan ingår som en del av programmet Hållbar stadsomvandling Malmö – fokus Rosengård, med stöd av EU och Delegationen för hållbara städer. Flera av Malmö stads förvaltningar samarbetar i projektet. Läs mer här: www.malmo.se/hallbararosengard och www.malmo.se/aktivitetsytan Undersökningen: http://korta.nu/vxpmo Uppföljande intervju med tjejer på aktivitetsytan: http://korta.nu/nlxqk Tjejernas engagemangsgrupp på facebook www.facebook.com/aktivitetsytan

Planering i Malmö 2013:1 | 5

PIM3 2012.indd 5

2012-12-12 16:15:13

Moderna samråd Medborgardialoger och samråd är en viktig del av detalplaneprocesser och av stadsplanering i allmänhet. Frågan hur staden blir bättre på att ta reda på medborgarens synpunkter är ständigt aktuell och metoderna under ständig utveckling.

Moderna samrådsmetoder När Gunilla Frej tog sig an uppgiften att modernisera Trafikverkets samrådsarbete var det trots olika tidigare insatser fortfarande främst äldre män som slöt upp på mötena. – Äldre män med ett lokalt engagemang, det är den vanligaste deltagaren på ett samrådsmöte. Kvinnor, ungdomar och invandrare är svåra att nå, säger Gunilla Freij från Trafikverket. – Myndigheternas beslutsprocesser är ofta oklara för medborgaren. Vi behöver bli tydligare i hur besluten fattas och vad man som medborgare kan vara med och påverka. Redogör också gärna för var i processen man befinner sig vid tidpunkten och när beslut ska tas, säger Gunilla Freij.

Undersökning av publiken vid tidigare samråd bekräftar bilden av övervägande äldre män i målgruppen. För att nå kvinnor och unga testade Malmö stad under 2010 en ny form av samråd med andra metoden på andra platser där man bland annat vände sig till gymnasieungdomar och personal på sjukhus. Erfarenheterna från dessa projekt visar att det är viktigt med avgränsning i vad medborgaren kan påverka. Det ökar också engagemanget för frågan. Det är bra att upplysa om att tidigt deltagande i processen ger Arkitekterna Klara Mörk och Roger Westin har genomfört en medborgardistörre möjlighet till faktiskt påverkan. alog inför arbetet med ett planprogram för kvarteret Bryggeriet i Malmö. För att nå de grupper som normalt sett inte kommer självmant så krävs uppsökande verksamhet. Att ta sig ut Livsmedelsbutiken Özens Allfrukt ligger i själva till ställen där folk rör sig, till ett köpcenter eller till kvarteret Bryggeriet och liksom på Mobilia var det en förskola, med informationsmaterial. För att nå stor genomströmning av människor. ungdomar kan man bjuda in från de lokala skolor– Jag tror vi lyckades locka fler äldre här, de rör na och gärna från klasser som normalt sett inte blir sig kanske inte i lika hög utsträckning så långt bort inbjudna, som har en heterogen sammansättning. som till Mobilia och Garaget, säger Klara Mörk. Webben är också en viktig informationskanal. Medborgardialogerna hölls i två omgångar, vid – Gör en FAQ (Frequently Asked Questions, sex olika tillfällen. De idéer och förslag som infrågor och svar) istället för att bara lägga ut en pdf kommit efter de första tre gångerna sammanställmed material från samrådsredogörelsen. En endes och presenterades på vepor och i modellen. Utkät på kommunens webbsida ger också möjlighet gångspunkten för diskussionerna under de tre sista att nå fler medborgare än de som är lokalt intresdialogerna blev det material som inkommit under serade. Otraditionell annonsering på till exempel första omgången. Facebook eller Blocket är andra vägar att nå fler än – I första omgången lät vi människor tycka de som prenumererar på en morgontidning, säger friare. I andra omgången styrde vi diskussionen Gunilla Freij. mer, vilket också var tanken eftersom vi utgick från

Medborgardialog för kv Bryggeriet

Meddelande från sexåring med synpunkter på stadsplaneringen i Kristianstad. Anonym.

Undersökningar av mottagandet hos medborgarna har visat att den generella uppfattningen var att den enskilda människans synpunkter inte tas på allvar, att man tror att det krävs en grupp sakkunniga eller politiskt engagerade för att verkligen påverka. – Ett sätt att uppmuntra till deltagande är att ge utförlig feedback på lämnade synpunkter. Medborgaren får annars en känsla av att ”tala in i ett svart hål”. Skicka bekräftelse på att synpunkten tagit emot och tidpunkt för när återkoppling kan ske. Meddela beslut i frågan till medborgaren, så som att delge samråds¬redogörelsen i någon form, säger Gunilla Freij. Malmö stad arbetar också med att utveckla formerna för medborgardialog och samråd. Det kommunala samrådsarbetet görs av demokratiska skäl, för att kvalitetssäkra kommunens utvecklingsarbete och för att öka jämställdhetsintegreringen. 6

PIM3 2012.indd 6

I arbetet med att ta fram ett nytt planprogram för kvarteret Bryggeriet i Seved har Roger Westin, Klara Mörk och Anna Swanberg från Malmö stadsbyggnadskontor genomfört medborgardialog i två omgångar. Utrustade med en modell i skala 1:800 av området bjöd de in till dialog om tänkbara utvecklingsmöjligheter för området. Medborgardialogen genomfördes på tre olika ställen: köpcentrat Mobilia, mötesplatsen och stadsdelsbiblioteket Garaget och livsmedelsbutiken Özens Allfrukt. – Fördelen med Mobilia var den stora genomströmningen av folk och att vi träffade människor som inte hade tänkt sig att delta i en medborgardialog. En del hade bråttom men förvånansvärt många stannade ändå till för en pratstund. Modellen drog uppmärksamheten till sig, många blev nyfikna och ville titta närmare på den, säger Roger Westin. På Garaget arrangerades ett av tillfällena av medborgardialog som en del av ett större arrangemang som stadsdelen höll i. Det gav lite draghjälp och de människor som kom var engagerade och ville diskutera sitt området.

de synpunkter som kom in under de tre första dialogerna, säger Klara Mörk. Under andra omgången medborgardialog loggade gruppen kön och en ungefärlig uppskattad ålder på de personer som kom fram för att prata. – Fördelningen mellan män och kvinnor blev ungefär hälften-hälften. Tittar man på ålder så har vi haft lite svårare att nå personer under 15 år och över 65 år så där skulle vi kunna komplettera genom att till exempel gå ut i skolor och kontakta föreningar för att samla in fler synpunkter från yngre och äldre, säger Roger Westin. – Detta är egentligen ett ganska enkelt koncept som inte tagit allt för mycket tid att genomföra. För mig som planerare har det varit otroligt värdefullt att få en inblick i hur området fungerar. Hur använder sig de boende av sin närmiljö, hur funkar kopplingen till Heleneholmsparken, till exempel? Det är en kunskap som är svår att få om du bara är på besök i området, säger Roger Westin. Steﬀanie Esse, informationschef Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad steﬀanie.esse@malmo.se

Planering i Malmö 2013:1

2012-12-12 16:15:14

UngBo 12-boutställning över – vad har vi lärt oss? Nu är den över, Sveriges första boutställning för unga av unga. Drygt 2 000 personer besökte utställningen i Båghallarna i Norra Sorgenfri i Malmö under september månad.

Det uppmärksammade »Sveriges minsta hyreshus« på Strandvägen fick stort genomslag i media. Niklas Laurin guidar bostadsminister Stefan Attefall på UngBo 12-utställningen. Foto nedan Anja Wolf.

UngBo 12-utställningen tilldrog sig uppmärksamhet från unga som deltog i debatterna och workshoparna under de fyra utställningsveckorna. Här paneldebatt under utställningen. Foto Johan Hansson.

om såväl sin egen situation som hur man bygger en hållbar och attraktiv stad. Man är beredd att kompromissa med standard men inte med kvalitet.

Markanvisning De sista veckorna var fullbokade med visningar för skolklasser, kommunpolitiker, byggföretag, förvaltningar och kommuner. Det var en intensiv utställningsmånad med workshops, föreläsningar och debatt. Byggbolag visade på svårigheterna med att bygga billigt, universitetsprofessorer analyserade bostadsmarknadens utveckling, Boverket deltog i samtal om ändringar av regelverket och bostadsministern fick svara på ungas frågor. Sammantaget har det genererats en enorm kunskap. Utställningens program var uppdelat på fyra teman, ett för varje vecka. Första veckan ägnades åt att kartlägga nuläget, andra veckan åt att ta fram olika framtidsbilder, tredje veckan åt att skapa nya lösningar och fjärde veckan åt att det vi kommit fram till faktiskt ska genomföras.

Att bo tillsammans är en genomgående trend bland bidragen. Genom att dela ytor är det möjligt att bygga mer platseffektivt utan att man kompromissar med funktionen. Flera bidrag undersöker möjligheten att bo tillsammans på ett mer effektivt sätt genom att spela med privata, semi-privata, semioffentliga och offentliga utrymmen i bostaden.

Trender

Bilfritt

UngBo 12:s idétävling resulterade i hela 350 inlämnade förslag och har skapat en ny typ av deltagandeprocess där unga kunnat delta i stadsutvecklingen på sina egna villkor. Tävlingen kan även ses som en omfattande marknadsundersökning av ungas preferenser. I detta material har vi kunnat urskilja flera tydliga trender.

Att planera efter människan istället för bilen är också en stark tendens. Flera förslag tror på minskad bilism i framtiden och bygger om P-hus till bostäder. Andra vill bli av med privatbilismen helt och hållet och förslår att biltrafiken på Amiralsgatan ersätts med spårbunden trafik, bostäder och grönska. Ytterligare andra förslag vill bygga minihus på parkeringsrutor. Att bilen har mycket låg prioritet bland unga är tydligt.

Flexibelt boende En trend är att med smart planlösning utnyttja kvadratmetrarna till max, exempelvis med sovplats på loft, smart förvaring och större gemensamma utrymmen. Compact living kombineras i flera bidrag med flexibilitet i boendet; containrar som kan placeras på tillfälliga bygglov och byta plats efter hand men även interiört där boendet kan förändras i takt med att behoven skiftar.

Grönt Unga är också miljömedvetna. Man vill odla, använda sig av förnyelsebar energi och självförvalta för att ta vara på såväl sina egna som jordens resurser. Genom att placera planteringar på tak och väggar skapar man fler grönytor i staden och rum för rekreation.

Kollektiv

Mer än bara boende Flera av bidragen tar upp möjligheterna till ett multifunktionellt boende där affärer och verksamheter i bottenplan och bostäder ovanpå gör kvarteret levande dygnet runt. Genom att boendet kombineras med andra funktioner bidrar det till en social samvaro samtidigt som det ger möjlighet till sänkta kostnader för boendet. Kort sagt kan man säga att unga är väl medvetna

Så vad händer nu? Hur ska all kunskap, alla goda idéer och engagemang tas tillvara? Nu står vi inför den riktiga utmaningen att överföra teori till praktik. Att se till att något faktiskt blir byggt. Malmö stad har, genom UngBo 12, bjudit in våra samarbetspartners till en markanvisningstävling för ett utvecklingsprojekt som berör morgondagens bostäder för unga mellan 18 och 30 år. Syftet är att främja ett utvecklingsprojekt med hög experimentnivå i UngBo 12-anda. Tävlingsbidragen ska grunda sig i de förslag, koncept och idéer som inkommit till UngBo 12:s idétävling och utmana rådande byggregler och byggnormer. Markanvisningstävlingen avgörs i december och tanken är att de inkomna förslagen ska utgöra ett diskussionsunderlag i den pågående dialogen med Boverket och Socialdepartementet.

UngBo-initiativet För att säkerställa långsiktiga resultat av projektet har UngBo 12 formulerat ett »UngBo-initiativ« som konkretiserar både det enskilda och gemensamma ansvaret hos bostadsmarknadens olika aktörer. För att öka byggandet av bostäder för unga kan staten exempelvis utreda möjligheterna till förenklingar av plan- och bygglagen, kommunen kan slopa parkeringsnormen och byggherrar kan i större utsträckning bygga hyreslägenheter. Förhoppningen är att samtliga av projektets samarbetspartners och intressenter ska underteckna initiativet och att det får genomslag såväl i Malmö som i övriga landet. Man står inför en stor utmaning där Malmö har tagit första steget för att förbättra bostadssituationen för unga. Nu hoppas vi att resten av Sverige följer efter. Hannah Wadman, medarbetare UngBo 12 hannah.wadman@malmo.se

Planering i Malmö 2013:1 | 7

PIM3 2012.indd 7

2012-12-12 16:15:18

Bostäder och framtida planering ÖP2012 – en översiktsplan för en ny tid Inom kort kommer ett förslag till ny översiktsplan för Malmö att gå ut på utställning. Då ﬁnns det möjligheter att lämna synpunkter på förslaget.

Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.

Malmö står inför flera svåra utmaningar i framtiden. Det är av avgörande betydelse för Malmös utveckling att skapa en socialt balanserad stad med goda livsbetingelser för alla. Staden ska kunna växa men med minsta möjliga påverkan på miljön – lokalt och globalt. Översiktsplanen spelar här en viktig roll genom att som strategiskt dokument fungera som vägledning och stöd för kommunala beslutsprocesser på olika plan. Översiktsplanen kan också fungera som inspiration för andra aktörer – statliga, privata och ideella – att medverka i att forma Malmös framtid. Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson skriver i sammanfattningen av planförslaget: Malmös förvandlingsprocess har kretsat kring stadsutveckling och miljöfrågor. Nu blickar vi in i en ny tid, två decennier fram i tiden – nya mål ska formuleras och en ny berättelse har sin startpunkt. En ny berättelse om Malmö måste utgå från Malmöborna med fokus på den gemensamma potentialen, den kollektiva kunskapen, det sociala kapitalet. Därför måste staden hänga samman i alla delar. Vi ska öka rörligheten genom att skapa intressanta målpunkter i hela staden, bryta barriärer och möjliggöra en integrerad bostadsmarknad. Arbete, skola och bostad är grundläggande förutsättningar för alla. Det nya näringslivet önskar en stad som kännetecknas av multifunktion, flexibilitet, idéutbyte och öppenhet. Det kan omsättas till hur vi formar staden med stadsrum som understödjer attraktivitet och möten. Städerna är möjligheternas plats där koncentrationen av människor genererar innovation och ekonomisk tillväxt. Inriktningen på att växa inåt och att bygga Malmö tätare innebär en möjlighet att läka samman stadens olika delar, att fylla i med det som saknas och att göra det med den nya berättelsen som grund. Då kan rumslig organisation bli en del i framtidens drivkrafter kring miljö och social hållbarhet. En möjlighet som vi måste lyckas med. Vi kan bara göra det i samverkan – tillsammans med gemensamma mål. Tyke Tykesson, arkitekt Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad tyke.tykesson@malmo.se

PIM3 2012.indd 8

Bostadsbyggande i Malmö och nätverkande över sundet Våren 2012 har inneburit en något större optimism på bostadsmarknaden, och i Malmö också en något ökad aktivitet i bostadsbyggandet, jämfört med det låga bostadsbyggandet under hösten 2011. Dock säger Konjunkturinstitutet i sin senaste prognos om konjunkturläget, från augusti 2012, att den svenska tillväxten just nu försvagas och att en återhämtning på arbetsmarknaden dröjer. Detta bidrar till att utvecklingen i byggbranschen bromsas och att bostadsbyggandet just nu går trögt över hela landet – Malmö är inget undantag. Priserna på bostadsrätter i Malmö har dessutom, enligt maklarstatistik.se, sjunkit något sedan juni. Antalet bostäder som byggstartades i Malmö under årets andra tertial kunde noteras till 452 stycken, där drygt hälften fanns i de två projekten Finn 1 i Hyllie och Kaninen vid Triangeln i Centrum. En övervägande majoritet av tertialens byggstartade bostäder var lägenheter i flerbostadshus, endast ett fåtal var småhus. Sammanlagt har det under årets två första tertial byggstartats 729 bostäder i Malmö, en lägre siffra än under de senaste två årens noteringar för samma period, men betydligt bättre jämfört med bottenåret 2009. Uppdelat på upplåtelseformer är lite drygt hälften av årets byggstartade bostäder hittills bostadsrätter, lite drygt en tredjedel är hyresrätter och cirka en tiondel småhus.

Förutsättningarna för att antalet byggstarter snabbt kan öka igen är fortfarande goda, eftersom det finns ett väl upparbetat lager med klara detaljplaner för bostäder. Därtill kommer även drygt 500 bostäder som ej byggstartats, trots beviljade bygglov. Osäkerheten på bostadsmarknaden i Malmö ser dock ut att kvarstå ett tag till, och först när konjunkturutvecklingen stabiliseras kan bostadsbyggandet tänkas öka. Från Stadsbyggnadskontorets sida bedrivs ständigt ett aktivt bostadsförsörjningsarbete, såväl kommuninternt som i olika regionala samarbeten, för att hitta nya vägar att påverka bostadsbyggandet. Samarbetena sträcker sig också över sundet till Danmark och i slutet av oktober träffade Stadsbyggnadskontorets medarbetare inom bostadsförsörjningen sina danska motsvarigheter i Köpenhamns kommun för att utbyta erfarenheter.

Byggstartade bostäder, tertial 1 och 2 1600 1436 1400 1200 1000

910 729

800 600 400

365

200 0 2009

2010

2011

2012

Tätorten Köpenhamn består precis som tätorten Stockholm av ett flertal kommuner. Köpenhamns kommun, som är den kommun Malmö stad har mest kontakt med, är den största med cirka 550 000 invånare. Trots nationsgränserna finns det flera likheter mellan Köpenhamns kommun och Malmö stad. Liksom Malmö har Köpenhamn på senare år sett en mycket kraftig befolkningstillväxt. Medan Malmö har ökat i snitt med cirka 5 000 personer om året så har Köpenhamn ökat med cirka 10 000. Precis som i Malmö har bostadsbyggandet i den danska huvudstaden inte hängt med, vilket fått till följd att befolkningen generellt bor allt trängre. Det som byggs i Köpenhamn är, liksom i Malmö, kanske inte heller helt anpassat för många av de nya medborgarna. Köpenhamn har likt Malmö en ung befolkning och drar till sig unga som vill flytta dit. Likheterna till trots har de danska kommunerna i jämförelse med de svenska andra verktyg att hantera bostadsmarknaden med. Dels ser upplåtelseformerna i Danmark annorlunda ut, med större fokus på ägarlägenheter, dels fungerar Danmarks allmännyttiga bostadsbolag annorlunda än i Sverige. Danmarks allmännytta är icke vinstdrivande och uppför bostäder till en reglerad hyra med hjälp av offentligt stöd. Denna typ av socialt bostadsbyggande saknas som bekant i Sverige, som är ett av endast tre EU-länder som inte har några bostadsbolag utan vinstkrav. Köpenhamns kommun har också möjlighet att bestämma att var tredje bostad som byggs har denna upplåtelseform, för att på så vis försöka uppnå ett mer socialt blandat boende i delar av staden. Danska kommuner kan utöver upplåtelseform även styra lägenhetsstorlekar på ett sätt som inte är möjligt för svenska kommuner. Andra delar av det danska bostadsbeståndet har helt fri hyressättning, något vi inte heller har i Sverige. Närheten till den danska huvudstaden kan ge Malmö inblick i vilka möjligheter och utmaningar som kan följa en stor stad, precis som Malmö är på väg att bli, och därför finns det mycket att hämta från den danska sidan. Besöket gav mersmak på båda sidor av sundet och det kommer att bli fler träffar framöver. Kristoﬀer Arvidson, planeringssekreterare Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad kristoﬀer.arvidson@malmo.se

Planering i Malmö 2013:1

2012-12-12 16:15:23

Nytt från Västra Hamnen Västra Hamnen 2031 – en vision

Ny infopoint på Västra Hamnen

Västra Hamnen – lärdomar och erfarenheter

Arbetet med projektet Uppdatering av vision, mål och strategier för Västra Hamnen pågår under 2012–2013.

Västra Hamnen – lärdomar och erfarenheter

I oktober 2012 öppnade Mötesplats TT på Västra Hamnen. Mötesplats TT i Turning Torso Gallery är en plats för information om Turning Torso, en introduktion till stadsutvecklingen i Västra Hamnen och en avslappnad miljö där man kan mötas och ta en fika.

Bakgrunden till projektet är att det gällande måldokumentet för utvecklingen av Västra Hamnen, Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen 2007, behöver ersättas med ett aktuellt och mer lätthanterligt verktyg med tydliga, förvaltningsgemensamma strategier. Under 2011 genomfördes Halvtidsutvärdering av Västra Hamnen, som ska utgöra underlag för en uppdatering av vision och mål för Västra Hamnen. Syftet med projektet är att skapa en gemensam målbild inom Malmö stad avseende den fortsatta utvecklingen av Västra Hamnen, i dialog med markägare och allmänhet. Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Gatukontoret och stadsdelsförvaltning Centrum deltar i projektets styrgrupp och projektgrupp. Målet är att alla tjänstemän som arbetar med Västra Hamnen ska vara väl insatta i och arbeta mot den gemensamma målbilden. Målbilden ska skapa tydliga förutsättningar för alla aktörer i Västra Hamnen och arbetet med den fortsatt framgångsrika utvecklingen av området ska underlättas. Hållbarhetsaspekter ska tydligt integreras i alla delar av den fortsatta utvecklingen av Västra Hamnen. Projektet ska resultera i ett värdeprogram för hela Västra Hamnen, inklusive Universitetsholmen. Processen omfattar bland annat workshops med projektgruppen, en idédiskussion med styrgruppen och förvaltningsdirektörerna samt dialog med allmänhet och byggherrar. Ett dokument ska vara färdigt i juni 2013 och efter en kommunikationsfas avslutas projektet i september/oktober 2013. Kristina Nilsson, arkitekt Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad kristina.nilsson14@malmo.se

Här kan man fördjupa sina kunskaper om stadsmiljön i Västra Hamnen, en miljö som väcker intresse över hela världen både för sin arkitektoniska kvalitet och sina hållbara lösningar. Mötesplatsen är till för alla besökare till Västra Hamnen och Turning Torso – såväl fackbesökare, turister, skolor och nyfikna som dagligen stannar till för att titta på Turning Torso, och som gärna vill veta mer om huset och dess sammanhang.

Mötersplats TT hade vernissage den 31 oktober arrangerad av Göran Rosberg, Senior Advisor på Malmö stad, och Henrik Krantz, fastighetschef HSB Malmö. Foto Elisabet Corengia.

Nu har Malmö stad och HSB skapat en miljö där alla frågor får svar och där man också kan väcka intresse för samtida och framtida stadsutveckling i resten av Västra Hamnen. Mötesplats TT är ett samarbete mellan HSB och Malmö stad. Green matmarknad står för driften av lokalen. Testbedstudio arkitekter har utformat Mötesplats TT. Öppet kl 8–22 dagligen.

Redaktör Bengt Persson Utgiven i samarbete med Malmö stad

Boken Västra Hamnen – lärdomar och erfarenheter utges i samarbete mellan Malmö stadsbyggnadskontor och Arkus förlag i februari 2013. Västra Hamnen i Malmö är ett av nutidens mest spännande och framåtsyftande projekt för hållbar stadsutveckling. Under de drygt tio år som gått sedan den succéartade starten med Bo01 har Västra Hamnen fortsatt utvecklas och visa upp ständigt nya exempel på hållbarhet. Området röner stort nationellt och internationellt intresse och besöks årligen av mängder av yrkesverksamma, politiker och andra intresserade. Efter Bo01 publicerades boken Bo01 hållbar framtidsstad – lärdomar och erfarenheter (Formas förlag 2005) i en svensk och en engelsk upplaga och den ersätts nu med den bredare Västra Hamnen – lärdomar och erfarenheter. Bo01 hållbar framtidsstad – lärdomar och erfarenheter har varit mycket uppskattad som gåva och i utbildningar och det har länge efterfrågats en uppdaterad version som omfattar hela Västra Hamnen. Västra Hamnen – lärdomar och erfarenheter har fem teman: 1. Stadsplaner och arkitektur 2. Process och verktyg för hållbar stadsutveckling 3. Innovationer, tillväxt och hållbar ekonomisk utveckling 4. Energi, trafik, avfall och teknik 5. Västra Hamnen och Bo01 i Malmö och i världen Författarna är forskare, konsulter, fackjournalister och andra nyckelpersoner för Västra Hamnens planering, framväxt och nuläge. Liksom i Bo01 hållbar framtidsstad – lärdomar och erfarenheter ges en nyanserad och värderande bild, som kan tjäna som inspiration för andra projekt inom hållbar stadsutveckling. De fördjupande faktarutorna ger inblickar i hur livet i Västra Hamnen gestaltar sig, i särskilt intressanta projekt, i energibalansen, utmärkelser och priser med mera.

Göran Rosberg, senior advisor Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad

Lotta Hansson, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad

goran.rosberg@malmo.se

lotta.hansson@malmo.se

Planering i Malmö 2013:1 | 9

PIM3 2012.indd 9

2012-12-12 16:15:31

Hållbarheten – framtidens boende är redan här E.ON har byggt Hållbarheten – åtta klimatsmarta etagelägenheter i Västra Hamnen. För tio år sedan var vi på E.ON med och gjorde Västra Hamnen till en hållbar stadsdel, med ett nästan självförsörjande energisystem. Nu är vi redo för nästa steg, med vårt mest ambitiösa projekt inom hållbart boende någonsin. Vi kallar det Hållbarheten. Andra skulle kalla det framtiden. Vår värld står inför stora utmaningar. Vårt behov av ljus, kraft och värme måste vägas mot miljöhänsyn och en växande befolkning. Det betyder att vi måste lära oss att producera, distribuera och konsumera energi på ett effektivare sätt. Denna förändring måste ske hela vägen från kraftverken in i våra egna vardagsrum. Vem har sagt att ett hållbart boende inte kan vara bekvämt? Eller snyggt för den delen. Vi gav arkitektfirman Hauschild+Siegel en riktig utmaning. Att skapa ett hus med tilltalande och modern arkitektur som ger sina invånare ett bekvämt och högkvalitativt boende, och där E.ON:s lösningar för minimal energianvändning, egen energiproduktion och avancerad energistyrning skulle kunna utnyttjas till fullo. Under hösten 2012 skulle huset stå färdigt.

Åtta hyresbostäder med framtiden i sikte Resultatet blev Hållbarheten – ett fyravåningshus med åtta etagelägenheter mitt på Västra Hamnen, på bekvämt avstånd från både hav och stad med egen trädgård, ett självbevattnande orangeri i vardagsrummet och tillgång till både bastu och motionspool. Att bastun drivs med biogas, att solfångarna på taket värmer växterna i orangeriet och att elbilen väntar vid laddningsstationen på garageuppfarten gör ju inte saken sämre. Här behöver inte de boende välja mellan bekvämlighet och hänsyn till miljön.

Sveriges bekvämaste forskningsmiljö För att vi ska lösa framtidens energiutmaningar krävs engagemang från alla från oss som energibolag till dig som utnyttjar el och värme i din vardag. De boende i Hållbarheten är i allra högsta grad en del av lösningen. Tack vare det unika energi-

styrningssystemet kan de styra och minimera sin egen förbrukning av el och värme, utan att behöva minska på komforten. Men ett enda hus räcker förstås inte i omställningen av världens energisystem. Ett viktigt mål med Hållbarheten är att utveckla och testa lösningar som vi sedan kan använda i många fler bostäder i framtiden, såväl befintliga som nya. Därför kommer också Hållbarhetens energisystem och lägenheternas invånare att följas av både E.ON och forskare från Lunds universitet. Resultaten kommer att ge värdefull kunskap om hur framtidens nya bostäder bör se ut, men även om hur vi skulle kunna anpassa de som redan finns. De boende är med andra ord med och formar framtidens boende. En viktig del av forskningsprojektet är att testa vilka energilösningar som verkar mest lovande för framtiden. Därför har vi valt lite olika sätt att värma upp och ge el till Hållbarhetens lägenheter. Fyra av bostäderna i huset kommer att värmas upp med fjärrvärme, två med biogas och ytterligare två med eldrivna värmepumpar. Allt för att vi ska kunna jämföra för- och nackdelar olika typer av alternativ.

El och värme direkt från ditt eget tak Dessutom har huset en alldeles egen energiproduktion. På taket finns solfångare, solceller och till och med ett vindkraftverk. Energin som produceras här blir till värme, varmvatten och el till husets bostäder, men kan också säljas tillbaka till E.ON och därmed minska boendets energikostnader ytterligare. Men vi har också utvecklat mer ovanliga lösningar för att producera och lagra energi. Husets batteri laddas från produktionsenheterna på taket och ger el när det är vindstilla och mörkt. Överskottsvärme från ventilationssystemet tas till vara och med en inbyggd generator blir till och med hissen en del av husets energiproduktion.

Med en surfplatta kan de boende se och styra sin energiåtgång och komfortnivå.

Energilösningar som ger ökad komfort Husets innovativa energilösningar ger Hållbarheten funktioner som inte bara är positiva för miljön utan som också ger de som bor där en bättre boendekvalitet. På husets baksida finns en gemensam motionspool och en bastuanläggning som värms med biogas och energi från solfångarna på taket. Komfort med gott samvete alltså. Vi utnyttjar också husets uppvärmningssystem till innovativa extrafunktioner, som gasuttag för grill, terrassvärme och gasbrasa i vissa av bostäderna. Fjärrvärmeslingor håller garageuppfarterna is- och snöfria om vintern.

Avancerad energistyrning I Hållbarheten utvecklar vi Sveriges mest avancerade system för energistyrning. Men det viktigaste verktyget är ändå individen. Hållbara energilösningar handlar inte bara om att tillföra el och värme så klimatsmart som möjligt. Att minimera och effektivisera energikonsumtionen i bostaden är minst lika viktigt. Därför är

Kök respektive vardagsrum i någon av de åtta lägenheterna varav fyra kommer att värmas upp med fjärrvärme, två med biogas och ytterligare två med eldrivna värmepumpar.

PIM3 2012.indd 10

Planering i Malmö 2013:1

2012-12-12 16:15:39

Visionsbild av Hållbarheten, som håller på att färdigställas mitt i Västra Hamnen under december 2012.

Hållbarheten försett med Sveriges kanske mest avancerade system för att mäta och styra energianvändning. Varje bostad har upp till sextio mätpunkter, som ständigt ger information om temperatur och förbrukning. Ner till minsta lilla eltandborste, om du vill. Och med vårt analysverktyg i en surfplatta kan de boende se och styra sin energiåtgång och komfortnivå precis som de vill ha det.

Medvetenhet som märks i plånboken För de boende i Hållbarheten kommer energimedvetenhet att löna sig. Vi inför nämligen ett unikt system med timmätning för el och fjärrvärme. Det innebär att priset blir högre när belastningen på nätet är störst och lägre när energianvändningen är mindre, på natten och mitt på dagen till exempel. Det kan enkelt utnyttjas genom att låta energistyrningssystemet, per automatik, köra diskmaskinen eller ladda elbilen under dessa tider.

Enkelt att använda – både hemma och borta Man behöver inte vara energiexpert för att bo i Hållbarheten. Systemet har förinställda program som håller ett bekvämt klimat när de boende är hemma, drar ner temperaturen när de är på jobbet och sätter hela hemmet på sparlåga när det är dags för semester. Det enda som behövs är några enkla knapptryckningar på surfplattan. Via en smartphone kan systemet styras även när de boende inte är hemma och se till att bostaden är redo när de kommer hem från jobbet eller resan. Och om någon t.ex. skulle glömma att stänga av strykjärnet innan de gick hemifrån kan detta kontrolleras via mobilen för att på så sätt stänga av på distans.

Att leva hållbart handlar om mer än bara hur du bor. Hur du tar dig till jobbet till exempel? I Sverige står transportsektorn för mer än 40 procent av koldioxidutsläppen. Därför var det självklart för oss att även integrera hållbara transportlösningar när vi utformade Hållbarhetens koncept. Att bidra till en ökad användning av bilar och andra fordon som drivs med el eller gas är en viktig del av vårt arbete med att bygga ett hållbart samhälle.

Ladda elbilen direkt i garaget De boende i Hållbarheten disponerar över antingen en el- eller gasbil där varje bil har egen parkeringsplats och laddningsstation, antingen i det egna garaget eller strax utanför huset. Precis som allting annat i Hållbarheten styrs laddningen av energisystemet. Anledningen till att vi har både biogas- och elbil är att vi ska kunna utvärdera erfarenheterna av olika alternativ för fossilfria transporter. På sikt planerar E.ON att utveckla utnyttjandet av Hållbarhetens fordonspark på flera sätt, som att låta elbilarna bli en lagringsplats för husets elproduktion till exempel.

Hållbarheten ligger ett stenkast från Stapelbäddsparken, som är ett gott exempel på socialt hållbar omvandling av det gamla industriområdet till ett modernt bostadsområde. Illustrationer Hauschild+Siegel architecture.

Maria Swartling-Jung, Communication Manager E.ON maria.swartling-jung@eon.se

Planering i Malmö 2013:1 | 11

PIM3 2012.indd 11

2012-12-12 16:15:51

Forskarvandring – att tanka av forskare God koppling mellan forskning och verkliga investeringsprojekt är en förhoppning när praktiker och forskare ger sig ut för vandrande utvärdering. – Det är en möjlighet att samtala med kloka människor med olika utgångspunkter, säger Lena Eriksson, projektledare på Miljöförvaltningen.

På betongtaket står ett gäng akademiker och fryser i snålblåsten. Några lutar sig över det låga räcket och blickar ut över Västra Hamnens senaste bostadsområde Fullriggaren, som spejare i en mastkorg. – Det känns alltid så ansvarsfullt att gå ut och titta såhär – och sen skjuta från höften, säger Eva Kristensson. Hon är universitetslektor på SLU i Alnarp och en av de forskare som under en dag ska bidra till uppföljningen av det byggprojekt som breder ut sig under oss. Hon utvecklar sin kommentar: – Det vi säger måste tolkas som en slags snabb bild, en magkänsla som man går efter.

– Lösningen är inte att göra det lättare för dig att ta bilen. Man måste våga tro på att om vi gör det behändigt med alternativen att cykla och åka kollektivt, så får vi en rimlig situation. En satsning på kollektivtrafik ökar framkomligheten för bilister, därför borde man inte behöva ställa en grupp mot en annan. Det är konstigt att man inte gjort större satsningar, säger hon.

En grönytefaktor på 0,5 är tänkt att bidra till attraktiva miljöer för social samvaro och hållbar livsstil.

Tvärvetenskaplig favorit i repris Konceptet är kopierat. För precis tio år sedan samlades ett annat gäng forskare här i Västra Hamnen, den gången för att kommentera projekt för att försörja Bo01-området med 100 procent förnybar, lokalt producerad energi. Precis som nu kom forskarna från olika discipliner för att tillsammans med projektledare och andra »praktiker« utvärdera investeringsprojekt drivna av Malmö stad. – Det visade sig vara ett väldigt bra arbetssätt när vi jobbade i de lokala investeringsprogrammen. Jag tror att man behöver jobba tvärvetenskapligt kring hållbar stadsutveckling, säger Per-Arne Nilsson, avdelningschef på Miljöförvaltningen, som var med vid de första vandringarna.

Sex praktiker och lika många forskare från olika discipliner guidades runt i Fullriggaren av projektets hållbarhetssamordnare Johan Larsson (svart jacka i mitten av bilden).

Gator för kräftskivor Forskarna diskuterar sig fram genom duggregnet. – Det är svårt att säga om det här är rätt stomme för att skapa ett stadsliv där folk stannar hemma på helgen för att det ordnas kräftskiva på gården, säger Eva Kristensson. – Det stora problemet med Västra Hamnen är transporterna, menar Gunnar Blomé, lektor i fastighetsvetenskap på Malmö högskola. Han menar att gatorna till området redan är underdimensionerade. – Det ska in ganska många till som ska bo här, tillägger han. Catharina Sternudd, biträdande lektor i arkitektur vid Lunds universitet svarar honom. 12

PIM3 2012.indd 12

Fullriggaren är den tredje utbyggnaden i Västra Hamnen. Målet är att förena det bästa ur erfarenheterna från Bo01 och Flagghusen.

Nytankar projekten Efter bil- och cykelfärd till andra sidan stan ger forskarna sina synpunkter på ett kommande projekt – en förtätning i området Botildenborg i sydöstra Rosengård. – Uppfriskande nytänk att bygga i mindre exklusiva områden, tycker Gunnar Blomé. Diskussionen kretsar kring hur man uppnår god miljöstandard och samtidigt håller nere byggkostnaden. – Vi letar kostnadseffektiva åtgärder, och det kom upp en del idéer kring energiförsörjning och annat, säger Lena Eriksson, projektledare för det investeringsprogram där förtätningen är en del. Vad tar du vidare till projektet? – Jag vill gärna fördjupa frågan om miljöåtgärder i förtätningsprojektet genom en workshop där både forskare och andra experter deltar. Hur vetenskapligt är det att bjuda in forskare såhär kort, en dag? – Den här dagen handlar om att få in nya perspektiv och feedback på om vi är på rätt väg. Metoden kan förhoppningsvis också ge idéer till forskningsprojekt och leda till starkare band mellan forskning och praktik, svarar Lena Eriksson.

Generande bra idé Det skymmer, och deltagarna samlar ihop regnjackor och tankar. – Det är roligt att kunna bidra med något inför ett kommande projekt, menar Bernadette Kiss, doktorand på Internationella miljöinstitutet i Lund. Hennes kollega Åke Thidell håller med. – En generande bra idé, konstaterar han.

Forskarvandringar Forskarvandring är en metod för tvärvetenskaplig uppföljning av pågående investeringsprogram. De användes i Miljöförvaltningens arbete med de lokala investeringsprogrammen i samband med Bo01, och nu i nya projekt i Västra Hamnen och Rosengård. Under en dag vandrar forskare och »praktiker« runt i de berörda områdena och diskuterar projekten med utgångspunkt i aktuella frågeställningar. Forskarna deltar obetalt och oberoende, och Miljöförvaltningen dokumenterar. Årliga forskarvandringar planeras inom de pågående projekten fram till 2014. Investeringsprojekten Två investeringsprojekt besöktes under dagen. Båda medfinansieras av medel från Delegationen för hållbara städer, som har fokus på minskning av utsläpp av växthusgaser samtidigt som ett helhetsperspektiv ska tas på hållbar utveckling. Fullriggaren, den senaste utbyggnadsetappen i Västra Hamnen, är tänkt att bli Sveriges största samling av passiv- och lågenergihus, innehållande bostäder, förskola och kontorslokaler. Utöver sådan energieffektiv nyproduktion ingår åtgärder som individuell mätning av varmvatten och värme, bilpool, solfångare, urban vindkraft och klimatsmart grönska. Fullriggaren leder till minskade utsläpp av minst 939 ton CO2-ekvivalenter per år. I Botildenborg, i Rosengårdsfältets östra del, planeras för nybyggnation av 60–80 småhus. Syftet är att utveckla en ny modell för urban förtätning med stark lokal förankring, öppen dialog och kompetensutveckling av vuxna arbetslösa. Cinna Gärdenfors, projektsekreterare Miljöförvaltningen, Malmö stad, cinna.gardenfors@malmo.se

Planering i Malmö 2013:1

2012-12-12 16:15:57

Alla vinnare när förvaltningar möts – Företagslotsen guidar dig rätt »En fråga kan synas relativt enkel, men vänta bara tills kommunen har satt tänderna i den!« Detta är en synpunkt som väl någon gång har yttrats av en frustrerad företagare som inte fullt ut förstått eller uppskattat den kommunala processen.

Det är aldrig helt lätt att veta vem man ska kontakta i en kommun när det gäller företagsfrågor. Var och en som någon gång i livet funderat på att till exempel starta ett litet café har säkerligen mött många konstiga begrepp när de börjat forska i vad som behövs för att dra igång verksamheten. Vi gissar att både begreppet »fettavskiljare« eller om man skulle vilja ha en liten trevlig skylt ovanför dörren att »Riktlinjer för skyltar på allmän plats. Skyltar betyder här även affischtavlor, vepor, flaggor mm«, kan bli en utlösande faktor till att ge upp hela projektidén! Det är en bred bemanning som samlas i lotsen varje dag, där specialister från Fastighetskontoret, Gatukontoret, Miljöförvaltningen, Näringslivskontoret och Stadsbyggnadskontoret finns på plats. Vissa dagar deltar också en representant för sociala resursförvaltningen (tillståndsenheten).

Gratis rådgivning för små och medelstora företag som vill göra affärer över Öresund Sedan flera år tillbaks finns ett informationscenter, Öresunddirekt på Storttorget i Malmö, som ett samarbete mellan olika myndigheter i Öresundsregionen. Det är till för alla som funderar på att jobba, bo, studera eller göra business på andra sidan sundet. Nu finns det också möjlighet för de små företagen i Öresundsregionen. Här finns de så kallade Öresundsrådgivarna som kommer från Köpenhamns Erhvervsservice, Företagslotsen på Malmö stads näringslivskontor och Nyföretagarcentrum Öresund.

Företagslotsen startade i september 2012.

Sebastian Månsson, Näringslivskontoret och Thomas Ohlsson, Gatukontoret i diskussion om ett ärende.

Självklart måste alla följa gällande bestämmelser. Men är det liktydigt med att det behöver uppfattas som krångligt av en enskild företagare? Detta frågade vi oss för drygt ett år sedan. Under året som gått har vi förberett oss en hel del och i september startade Företagslotsen som nu vill underlätta företagens kontakter med kommunen. Under perioden september till och med november har cirka 300 ärenden hanterats. Den största förändringen som Företagslotsen medfört är att vi idag sitter samlade rent fysiskt i ett rum. Där har vi tillgång till kompetens från alla de förvaltningar som är involverade i att ta hand om de frågor och ärenden som företag har hos kommunen. Här ligger mycket av finessen med hela arbetssättet. För att vi på ett snabbt och professionellt sätt ska kunna ta hand om företagens spörsmål så behövs det ofta samarbete över gränserna.

Näringslivet kan ha enkla frågor som visar sig ha komplexa sammanhang. Enligt regelverket kan det vara så att frågan måste hanteras av mer än en förvaltning. Många av frågorna som rör information om staden, regler, tillstånd etc. som kommer till lotsen går nu att lösa direkt per telefon eller via mail. Litet förenklat kan man säga att i stället för att låta företagaren själv söka och lägga samman svar från olika håll och göra det till ett komplett pussel så presenterar vi nu direkt en färdig origamifigur. Det finns också frågor där andra aktörer måste involveras innan verksamheter kan sättas igång eller drivas. Det kan röra VA-frågor, energi, räddningstjänst, polistillstånd, finansiering eller rådgivning i annan form. Då kan Företagslotsen hjälpa till med att informera om och hänvisa till aktörer med ansvar för dessa frågor. En fråga vi ännu inte kommit i mål med är att göra det möjligt att ta emot spontana personliga besök från företagare som vill diskutera sina frågor muntligen med representanter från kommunen. Fördelen är att det ger bättre möjlighet att diskutera och stämma av så att alla förstått frågorna rätt. Vi ser fram mot att jobba även med denna fråga framöver!

Varje tisdag eftermiddag klockan 13–16 finns de på plats för att ge råd och coacha företag från Skåne och Själland som behöver hjälp med att räta ut de frågetecken de har inför start av ny verksamhet på andra sidan Öresund. Det är ett komplement till den myndighetsinformation som redan finns på Øresunddirekt från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelsen Skåne och Skatteverket, som dagligen har personal på plats. Så här långt har ett 30-tal verksamheter fått hjälp. Sedan starten i höstas har alla de bokade tiderna för rådgivning varit intecknade, men det finns också goda möjligheter för spontana besök, säger projektledaren Inga-Lill Lellky. Projektet fortsätter nu med stöd av Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne Näringsliv under våren 2013. Malmö stads kommer att finnas på plats med deltagare från Företagslotsen för att göra det så enkelt som möjligt att föra vidare frågor som berör olika förvaltningar inom kommunen.

Agneta Möller, näringslivsutvecklare Stadskontoret, Malmö stad agneta.moller@malmo.se

Planering i Malmö 2013:1 | 13

PIM3 2012.indd 13

2012-12-12 16:16:05

Urban X – barn och unga i stadsplaneringen Urban X är en pilotsatsning för pedagogik kring arkitektur och stadsutveckling, som Malmö stad genomför under 2012 inom ramarna för Öresundsklassrummet.

– Vi barn har viktiga saker att säga till er som bestämmer! Det var det samlade budskapet när eleverna i klass 5 på Kirsebergsskolan presenterade sina förslag för Sege parks framtida utveckling. Uppåt fyrtio politiker, planerare, arkitekter och strateger och andra tjänstemän från Malmö stad kom till stadshuset den 1 juni 2012 för att lyssna och ge feedback till förslagen. Eleverna presenterade sina förslag för att göra Sege park mer levande och tilldragande. De fokuserade mycket på att det skulle finnas något att göra i parken för alla olika åldrar. Viktigt för eleverna var också att olika aktivitetsnivåer skulle ges utrymme så att man kunde använda ytorna oavsett om man ville spela fotboll eller sitta och ta det lugnt. En del elever föreslog ett lånesystem av leksaker och spel som skulle kunna lånas i en kiosk och andra hade tillverkat ett set med lånecyklar som var tänkta för alla boende i området. Andra förslag som presenterades var odling på taken, skogsträdgård med fruktträd, dricksfontäner och en parkourbana. – Vad har varit bäst med att arbeta med detta? undrade en av åhörarna. – Att få ha egna idéer, svarade eleverna, och att få säga vad vi tycker och vill. – Vad vill ni elever göra med det här nu? frågade en annan åhörare. Svaren från eleverna var många: – Vi vill att förslagen ska gå igenom så att Sege park blir bättre. – Jag vill att det ska bli bättre i parken för alla, att det ska bli fint. – Jag vill komma tillbaka när jag blir äldre och se hur det ser ut! – Det skulle vara kul att ta några av våra idéer, och att kunna komma tillbaka senare och se att åh, det har vi varit med och byggt! – Vi som arbetat med Urban X hoppas att de tjänstemän som kom för att lyssna tar till sig barnens förslag i den fortsatta planeringen, sade Åsa Hellström, miljöförvaltningen, projektledare för Öresundsklassrummet.

Eleverna arbetar med sina modeller.

PIM3 2012.indd 14

Presentationen på stadshuset var avslutningen på en vår fylld av workshops och uppgifter kring Sege park, där eleverna har lärt sig mer om stadsplanering och fått verktyg att uttrycka sina idéer och tankar. Miljöförvaltningen har under våren 2012 startat upp satsningen Urban X, som en del av projektet Öresundsklassrummet*. Syftet är att utveckla pedagogik kring arkitektur och stadsutveckling och att få in barn och ungas perspektiv i stadsplaneringen. Miljöförvaltningen driver Urban X tillsammans med stadsdelen Kirseberg, Malmö stads pilotstadsdel för lärande för hållbar utveckling. Under vårens process med Kirsebergseleverna i Sege park har även Stadsfastigheter på Serviceförvaltningen varit en aktiv samarbetspartner. Det pedagogiska upplägget för Urban X i Malmö har utvecklats av tjänstemän på miljöförvaltningen som arbetar med lärande för hållbar utveckling, med input från pedagogerna och arkitekterna på Köpenhamns kommuns verksamhet By X. By X är ett förvaltningsöverskridande kompetenscenter som arbetar med att engagera barn och unga i Köpenhamns hållbara utveckling. Målet är att ge de unga reellt inflytande på den närmiljö de växer upp i och att ta fram värdefull kunskap om barn och ungas användning av staden. Genom workshops som kopplar design- och innovationsprocesser med pedagogiska metoder, stärks de ungas handlingskompetens och förståelse för komplexa problemställningar. Deltagarna arbetar med riktiga case, exempelvis ändringar av ett befintligt område i staden. Vårens arbete med eleverna på Kirsebergsskolan har varit ett sätt att testa hur Malmö stad kan arbeta med barns och ungas perspektiv i stadsplaneringen. Under hösten har miljöförvaltningen fortsatt att lyfta frågan genom att organisera seminarier och förankra tankarna bakom Urban X. Miljöförvaltningen planerar att under 2012 och 2013 fortsätta testa och utveckla metodik och former för Urban X genom att genomföra nya delta-

Elever presenterar sitt förslag för grönaxeln i Sege park.

garprocesser för barn och unga i Kirseberg och Västra Hamnen. Förhoppningen för framtiden är att alla förvaltningar i Malmö stad som arbetar med planering skulle kunna ha en gemensam funktion som fokuserar på barn och ungas delaktighet i stadsplaneringsprocesser. – Barns perspektiv på utformningen av det offentliga rummet är värdefullt för hela staden. Alltför ofta utgår stadsplanering och arkitektur från vuxnas behov trots att en barnvänlig stad är en stad som är trevlig för alla, säger Lari Pitkä-Kangas (kommunalråd, mp) efter att ha lyssnat till elevernas presentation i stadshuset. Läs mer och se på filmer om Urban X, Öresundsklassrummet och By X på: www.oresundsklassrummet.eu och www.by-x.dk Helena Persson, projektsekreterare Miljöförvaltningen helena.persson13@malmo.se * »Öresundsklassrummet – Ungas delaktighet i framtidens hållbara samhälle« är ett treårigt projekt (2010–2013) med cirka 300 högstadieelever och 28 lärare i Malmö, Lund och Köpenhamn. Syftet är att stärka den vardagliga integrationen i Öresundsregionen och att utveckla sätt att arbeta med lärande för hållbar utveckling. Projektet delfinansieras med en miljon euro av Europeiska regionala utvecklingsfonden genom Interreg IVA Öresund-Kattegat-Skagerrak.

En modell över två innergårdar i Sege park. Foton Miljöförvaltningen

Planering i Malmö 2013:1

2012-12-12 16:16:11

Malmös temalekplatser – när benen är fulla av spring Ett 20-tal av Malmös kommunala lekplatser har unika, specialbyggda attraktioner som följer ett visst tema. Målsättningen är att lekplatserna ska väcka barnens nyfikenhet och stimulera deras fantasi genom att presentera spännande och nya lekredskap. Platserna ska stimulera till roll- och rörelselekar och innehålla material som barnen kan undersöka och påverka. Temalekplatserna är mycket populära och det är inte ovanligt att barngrupper besöker lekplatser i andra stadsdelar än den egna. Safari för modiga, ett besök i sagans värld och en resa genom vårt solsystem är några exempel på temalekplatsernas fantasifulla miljöer. Den första temalekplatsen – Djurlekplatsen – uppfördes i Beijerspark, Kirseberg 1997. På djurlekplatsen kan barn botanisera bland djur och växter i en grön, vacker park. Sedan dess har Malmö berikats med ytterligare 19 fantasifulla temalekplatser med teman som vatten, musik, rymd, saga och äventyr.

Specialbyggda attraktioner Lekplatserna som har ett genomfört tema ska medverka till att väcka barns leklust och nyfikenhet och kunna fungera långsiktigt. Temalekplatserna skall kännas mystiska samtidigt som de skall vara trygga och vackra. Platserna ska stimulera till roll- och rörelselekar och innehålla material som barnen kan undersöka och påverka Temalekplatserna innehåller oftast inga vanliga lekredskap; de är unikt skapade platser där landskapsarkitekten i flera fall har arbetat tillsammans med en konstnär. Lekplatserna gjordes inledningsvis för att passa de lite äldre barnen. Populariteten bland förskolebarn gjorde att lekplatserna för några år sedan började byggas för att även passa de yngre barnen. Skogslekplatsen. Foto Tomaz Lundstedt.

Malmö stad pionjär Malmö stad är pionjär på området och starten var den inventering som gjordes på 80-talet av kommunens samtliga lekplatser. Inventeringen visade att många av Malmös lekplatser var i mycket dåligt skick. De flesta hade byggts under 60- och 70-talen och var slitna och i några fall dessutom undermåliga med hänsyn till säkerheten. Under den här perioden kom dessutom forskningsrapporter som betonade barns lekbehov, särskilt av natur- och fantasilekar. I samband med detta väcktes tanken att inte enbart nöja sig med att renovera de slitna lekplatserna. Tjänstemän på Gatukontoret ville tänka nytt och arbetade fram ett lekplatsprogram där det bland annat formulerades vad en bra lekplats ska innehålla. – Vi bestämde oss för att skapa unika temalekplatser som skulle stimulerar till roll-, fantasioch rörelselekar, berättar Caroline Larson, landskapsarkitekt på Gatukontoret.

Populära utflyktsmål I dag är Malmös temalekplatser väl spridda över staden. Tanken är att det i varje stadsdel ska finnas minst en temalekplats som är exklusiv och har ett alldeles speciellt innehåll. Lekplatserna är omåttligt populära; det visar inte minst det stora intresset från allmänheten, de många studiebesöken från andra svenska kommuner och från utlandet.

Sagolekplatsen. Foto Jenny Leyman.

Barn, föräldrar, grupper från fritids och förskolor förflyttar sig gärna från de egna kvarteren för att besöka en ny temalekplats. –Vi hade aldrig kunnat drömma om vilken succé temalekplatserna skulle bli. De är utflyktsmål i sig själva och spelar till och med en viktig roll i stadens integrationsarbete, eftersom barn tar sig till stadsdelar som de annars inte skulle besöka, säger Caroline Larsson.

Fortsatt satsning Gatukontoret kommer att fortsätta sin satsning på temalekplatser. De närmaste åren kan vi bland annat se fram emot en trädgårdslekplats i Gyllins trädgård, en ny lekplats i Pildammsparken, en Öresundslekplats och en fågellekplats i Tygelsjö. Annika Blomquist, informatör Gatukontoret, Malmö stad annika.blomquist@malmo.se

Äventyrslekplatsen. Foto Tomaz Lundstedt.

Planering i Malmö 2013:1 | 15

PIM3 2012.indd 15

2012-12-12 16:16:22

Projekt på gång Kontor blir ny förskola

Ny detaljplan för del av kv. Gäddan i Västra Hamnen

Kontorslokaler i de historiska byggnaderna på Bastionen Carolus, vid Malmöhusvägen, granne med Malmöhus slott ska förvandlas till förskola. Bastionens förskola kommer kunna ta emot totalt 130 barn. Utelekytan blir totalt 2 284 kvm, vilket ger 25,4 kvm per barn. Personalstyrkan beräknas till 15 förskolelärare och 8 barnskötare samt en kock. Närheten till museum, slottsträdgården, parker och bibliotek kommer att utnyttjas på bästa sätt som en naturlig utökning av förskolans egna utelekyta. Byggherre: Stadsfastigheter Arkitekt: NewLine Arkitekter

Ny plan är ute på samråd för kvarteret Gäddan i Västra Hamnen. Planen ger möjlighet att förändra delar av kvarteret till ett område med blandad kvartersbebyggelse, som innehåller bostäder, kontor, service och en förskola. Syftet är också att omvandla Citadellsvägen till ett attraktivt kajstråk genom att biltrafiken flyttas norrut till Neptunigatan, som omvandlas till en huvudgata med plats för kollektivtrafik. Planområdet omfattar Neptunigatan mellan Gibraltargatan och Skeppsbyggaregatan. Planen ger möjlighet att bygga cirka 150–200 lägenheter. Av dessa lägenheter avses 40–70 stycken bli hyresrätter och resten bostadsrätter. Byggherre: Skanska Öresund AB, LeoPharma AB samt Diligentia Arkitekter för bostäder: Kanozi Arkitekter och Metro Arkitekter Arkitekt för kontor: Nyréns Arkitektkontor, Metro Arkitekter och Tema arkitekter

Bostäder vid Beijerskajen i Västra Hamnen Planarbete har påbörjats för 100 nya lägenheter och cirka 11 000 kvm till nya kontorslokaler på fastigheten Trollhättan vid Beijerskajen i anslutning till Södra Varvsbassängen. Här kommer även Malmö högskola få nya lokaler. Viss bebyggelse kommer att bevaras, så som ett befintligt kontorshus och ett parkeringshus på fastigheten Trollhättan 6 ut mot Nordenskiöldsgatan. Byggherre: Skanska Öresund AB och Skanska Nya Hem

187 nya bostäder i Västra Hamnen På kvarteret Sjöjungfrun i Västra Hamnen kommer MKB att bygga 187 nya bostäder samt tre–fyra lokaler fördelade på två huskroppar. Kvarteret Sjöjungfrun som ännu bara är ett arbetsnamn ligger mellan Stora Varvsgatan och Kockumsparken nära Word Trade Center Malmö. Beräknad byggstart december 2012 och planerad inflyttning första halvåret 2015. Byggherre: MKB Fastighets AB Arkitekt: Juul & Frost Arkitekter 16

PIM3 2012.indd 16

Planering i Malmö 2013:1

2012-12-12 16:16:29

Bostäder och verksamheter planeras, fastigheten Gjuteriet 21 i Limhamn Ny detaljplan på gång för fastigheten Gjuteriet 21 i Limhamn. Det huvudsakliga syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att bygga bostäder, men även att möjliggöra för till exempel verksamheter och kontor. Planen innebär även att järnvägsområdet väster om bostadskvarteren blir en park. Planområdet rymmer cirka 150 lägenheter. Området delas av en lokalgata i två kvarter. Byggnadshöjden varierar mellan tre och sex våningar och i det nordvästra hörnet föreslås ett tiovåningshus. Mot hörnet Limhamnsvägen -Packhusgatan och mot platsen framför det höga huset planeras det för kontor eller handel i bottenvåningarna. Byggherre: Klövern Arkitekt: Fojab Arkitekter

Nytt kontorshus, granne med Kockums huvudkontor Ny detaljplan för del av fastigheterna Gängtappen 1 i Västra Hamnen är antagen i Stadsbyggnadsnämnden. Den nya planen gör det möjligt att uppföra ett nytt kontorshus som blir granne med Kockums huvudkontor. Byggnaden är på cirka 8 600 kvm och varierar i höjd för att möta befintlig och kommande planerade hushöjder i omgivningen. Det nya kontorshuset planeras bli 7–10 våningar högt, de översta våningarna är till en del indragna, detta skapar bland annat vindskyddade takterrasser. Gestaltningsprincipen bygger på en glasad fasad som knyter an till Kockumshusets enkla öppna och slutna fasad. Den runda formen accentueras genom diagonala element. För att skapa ett levande uttryck under dagens alla timmar så är den inte helt slät som glasfasader ofta är. På så sätt skapas ett skuggspel när solen når fasaden. I de mer utskju-

tande delarna placeras solceller som hjälper till att generera energi till byggnaden. Nattetid accentueras formerna av fasadbelysning. Fasaden utförs som en s k dubbelskalsfasad. Ett ventilerat utrymme mellan den yttre och den inre

fasaden hjälper till att minska byggnadens energianvändning. Målsättningen är att göra byggnaden miljöcertifierad enligt de senaste standardkraven. Byggherre: Wihlborgs Gängtappen 1 AB Arkitekt: Arkitektbyrån Design

Planering i Malmö 2013:1 | 17

PIM3 2012.indd 17

2012-12-12 16:16:35

Stadsdelsomvandling i Kirseberg – att lära sig förnya och omvandla en stadsdel Malmö har de senaste åren tagit ett kliv framåt med många målmedvetna satsningar för en hållbar stad. Det har bland annat handlat om urban planering, mobiliteten i staden, ungas inflytande, smartare transporter och livsstilsfrågor.

När man pratar om hållbarhet i samhället, kommer man oundvikligen fram till att man måste väga samman flera aspekter. Om man bara satsar på klassiska miljöfrågor – ekologin – så tappar man andra viktiga delar. Många gånger övergår diskussionens »man« till ett »vi«, som formulerar vad hållbarhet kan vara. Och att vi, enskilda människor, kan lära oss hur vi ska göra.

Lärande i Kirseberg Sedan 2010 har Kirseberg varit en pilotstadsdel för lärande för hållbar utveckling med riktade medel från Kommunstyrelsen. Miljöarbetet fick växa till ett helhetstänkande kring hållbar utveckling, att ha ekologi, ekonomi och social utveckling i balans. De viktiga miljöombuden på arbetsplatserna studerar hur deras verksamhet påverkar hållbarheten i stadsdelen och i världen tillsammans med sina arbetsledare och arbetskamrater. Utåtriktade arrangemang bjuder in boende för synpunkter och kanske lösningar. Utmaningen är ofta att hitta frågorna – och kanske värderingarna – som synliggör de arbetsområden och samband på lokalplanet som behöver förbättras för att uppnå balans. Det finns inget enkelt svar – detta är en lärande process som sker under tiden som vi arbetar med en fråga. Ju fler som deltar, från många håll och många nivåer, och lämnar sina synpunkter, desto bättre blir bilden och kunskapen om hur stadsdelen kan utvecklas. Ifrågasättandet triggar igång fantasin och nytänkandet. Det är ett förfiningsarbete och samarbete som ständigt pågår. Några konkreta insatser för lärandet i Kirseberg: •

Hållbar stadsutveckling – Sege park är ett case inom Urban Transition Öresund, ett transnationellt samarbete över sundet. Hur utvecklar vi planprocesser, medborgardialo-

Naturvetenskap för förskolebarn. Foto Helena Hansen.

PIM3 2012.indd 18

•

ger, finansieringsmodeller för ett framtida hållbart stadsutvecklingsarbete? Naturvetenskap för små barn – hur möter vi det? Med exkursioner, samarbete med akademin och utbildning av pedagogerna som kan svara på barnens frågor. Pedagogerna utvecklar sin egen dokumentation samt reflekterar över sitt eget lärande och yrkesutveckling. Kirseberg Runway – Gör din egen outfit – från second hand, omsytt, återanvänt! Om konsumtion, livsstil och möjligheter för tonåringar att välja mer hållbart. Program – biblioteket erbjuder löpande program där alla i stadsdelen kan lyssna, utföra eller delta i olika aktiviteter, som lär ut något, visar på alternativ eller helt enkelt ger en härlig upplevelse. Samarbete med museet för de små barnen – förskolans pedagoger och museets pedagoger utvecklar tillsammans besökskoncept för de små barnen; upplevelser som ger referenser för framtida lärande i grundskolan. Upptäcktskarta – i samarbete med Miljöförvaltningen gjordes en karta för främst mellanstadiebarn om att upptäcka sin stadsdel ur historiskt och hållbarhetsperspektiv. Hållbar vård och omsorg – miljö- och kostombud går stegvis igenom sin verksamhet i syfte att bygga in smarta rutiner i vardagsarbetet som baserar sig på hållbarhet. Målet är att utveckla en certifieringsstandard för hållbar vård och omsorg.

Läs mer: http://malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Kirseberg/Stadsdelsforvaltning/Larande-forhallbar-utveckling.html

Medborgare bidrar rar med förslag Sedan 2007 har Kirsebergs stadsdelsfullmäktige erbjudit möjligheten att lämna medborgarförslag om förändringar och förbättringar i sin stadsdel. Förslagen behandlas i stadsdelsfullmäktige och skickas till ansvarig nämnd om stadsdelen inte själv har beslutsrätten. Medborgarförslagen kan lämnas in via nätet eller i pappersform. Några aktuella exempel 1. Förslag på en anslagstavla och dess placering med information om aktiviteter i stadsdelen. 2. Förslag på förbättring av skolgård – från skolans elever. 3. Förslag på konstgräsplan i stadsdelen (anläggs nu). 4. Förslag på ersättningsplantering av nedblåst träd – beslut i tekniska nämnden att ersätta trädet. Läs mer om medborgarförslag: http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Kirseberg/Medborgarkontoret/Medborgarforslag.html Annette Larsson, projektledare Kirsebergs stadsdelsförvaltning annette.larsson@malmo.se

Joakim Bengtsson – antikexpert på bibliotek. Foto Maria Sehlin.

Planering i Malmö 2013:1

2012-12-12 16:16:43

Omvandlingen av Sege park Malmö stad tar nu ett nytt grepp på Sege park. Det gamla sjukhusområdet, som ägs av Malmö stad och är cirka 25 hektar stort, ligger i den nordöstra delen av Malmö.

De flesta byggnaderna är från den tid då det psykiatriska sjukhuset uppfördes på 1930-talet. Då skapades också den parkmiljö som är så karakteristisk för Sege park. De senaste åren har flera förskolor och grundskolor etablerats här och några av byggnaderna har omvandlats till studentbostäder. Region Skåne har sin rättspsykiatriska klinik i Sege park och arbetar nu för att ett rättspsykiatriskt centrum ska vara i bruk i Trelleborg under 2016. Därmed kommer ett stort antal byggnader att frigöras för andra ändamål. Under hösten 2012 har en projektorganisation för Sege park skapats inom Malmö stad. I organisationen ingår Fastighetskontoret, Gatukontoret, Kirsebergs stadsdelsförvaltning, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Serviceförvaltningen. Projektet befinner sig i en uppbyggnadsfas där förvaltningarna ska enas om inriktningen och det kommande arbetet. En avgörande del i det pågående arbetet är att finna en gemensam målformulering. Vi vill utgå från de kvaliteter som området har idag och utnyttja det symbolvärde inom framför allt lokal energiproduktion som har skapats de senaste åren. Vi ska hantera de kulturhistoriska värdena, både byggnaderna och den gröna miljön, när ny bebyggelse ska komplettera den befintliga. Huvudinriktningen är att bostäder ska vara den dominerande funktionen men det ska även finnas kommunal service och verksamhetslokaler. Vi tror på ett blandat område. Vi vill ta avstamp i den odlingstradition som finns i området och utveckla den till ett kännetecken för Sege park. Odlingen och parkmiljön i övrigt ska skapa gemenskap och underlätta möten mellan människor. Den profil som Serviceförvaltningen har gett Sege park som ett experimentområde för hållbara tekniska lösningar ska vi också utveckla vidare. Området innehåller en rad utmaningar som vi ska hantera. Det handlar till exempel om att ta ställning till hur mycket av byggnadsbeståndet som ska var kvar i kommunal ägo, vilken funktion det kulvertsystem som förbinder och försörjer byggnaderna kan ha i framtiden och de ekonomiska

Sege park ligger i stadsdelen Kirseberg, det gamla sjukhusområdet som nu omvandlas till bostadsområde. Foto Sven Nykvist.

förutsättningarna för projektets genomförbarhet. Det finns även sociala utmaningar som ska beaktas. Sege park ligger i Kirsebergs stadsdel där ett av Malmös fem områdesprogram genomförs. Utvecklingen av Sege park ska därför ske så att medborgarna är delaktiga i processen. Under 2013 ska en rad utredningar genomföras och vi ska kommunicera projektet med Kirsebergsborna under tiden. Mot slutet av året ska vi ha framme ett program för hur utvecklingen och utbyggnaden ska ske. Detta blir en förberedelse för det kommande detaljplanearbetet. Troligen kommer det inte att ske så stora fysiska förändringar förrän den rättspsykiatriska kliniken har lämnat området. Då förväntas omvandlingen ta fart och nya människor kan flytta in i Sege park. Pernilla Andersson, projektledare Fastighetskontoret, Malmö stad pernilla.andersson@malmo.se

Omtag i Sege park – tillsammans med områdesprogrammet! Som en del av projektgruppen för Sege park kommer jag, som representant för områdesprogrammet Segevång, vara med i själva utvecklingsprocessen av området. Jag märker redan nu att det är viktigt att i dialog försöka påverka och stimulera till reflektion

kring området med utgångspunkt i hur människor ska kunna leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Med alla människor menar jag de boende på Segevång, de som snart flyttar in till Fäladsmarken samt Sege parks framtida invånare. Förhoppningen är att det ska bli ett blandat område. Området ska kännetecknas av integrerade funktioner, bostäder, handel, verksamheter, service med mera. Dessutom ska det inom samma område skapas naturliga mötesplatser som då bidrar till ett tryggt område och också ett tillåtande område där olika människor och behov ryms. Begrepp som diskuteras i samband med sammankomsterna är bland annat jämställdhet, trygghet, demokrati och medborgardeltagande. Diskussionerna leder ofta till frågor som t ex hur vi skapar möjligheter för möten mellan människor, vad det är som krävs av oss tjänstemän, hur vi kan tillgodose olika målgruppers behov, hur vi kan skapa de forum där allmänheten känner att vi lyssnar, ger återkoppling samt skapar en känsla av sammanhang. Något som blivit uppenbart för mig under denna tid är hur den faktiska, fysiska, strukturen spelar en avgörande roll för hur människors vardagsliv kan komma att se ut och hur de som ansvarar för den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. Viktigt i denna planering är också att det byggs in en flexibilitet från början så att funktioner kan förändras. Jag reflekterar ofta över vad områdesutveckling handlar om. Utifrån min horisont tror jag det är att ge förutsättningar för att öka människors frihet och möjlighet att leva sina liv på det sätt som de själva värdesätter. Det handlar bland annat om att öka deras valmöjligheter. Så utifrån det så måste vi i gruppen ta reda på och inhämta kunskap från medborgarna om vad det är man värdesätter och vilka möjligheter man efterfrågar. Hur tar man reda på detta på bästa möjliga sätt? Det återstår att se. Athansios Patsias, projektledare Kriseberg sdf athanasios.patsias@malmo.se

Planering i Malmö 2013:1 | 19

PIM3 2012.indd 19

2012-12-12 16:16:44

Det var en gång ett vattentorn … Malmö är staden som inte nöjer sig med att världen förändras utan uppfinner sin egen framtid; mycket är Malmö men aldrig tråkigt, skrev Heidi Avellan i Sydsvenskan för en tid sedan. Allt är möjligt när tilltron till den egna förmågan är stark. Hyllie är ett av flera exempel i Malmö.

Västra Hamnen, Turning Torso, Malmö högskola och Stapelbäddsparken är andra. För att inte tala om Lilla Torg i mitten på 90-talet när allting började. En av de viktigaste drivkrafterna bakom den malmöitiska förändringstakten är kanske att ingenting är heligt i en stad som hårdhänt tvingats förvandla sig från trist industristad till en stad med helt andra förtecken. Ingen tid fanns att förlora när många flydde, företag avvecklades och arbetslösheten steg mot höjden. Alla möjligheter måste tas tillvara för att skapa ett bättre samhälle, en bättre stad för alla, med tillväxt och framåtanda som ledstjärnor. En aktiv stadsplanering är alltid ett viktigt instrument i samhällsutvecklingen. Exemplen i Malmö är alltså många under en förhållandevis kort tidsperiod. Nu dags för Hyllie – en gång åkerlapp med ett vattentorn som förvandlas till en ny spännande stadsdel, eller kanske stadscentrum.

Hyllie som varumärke Hyllie är en strategisk plats som binder samman Malmös södra stadsdelar, öppnar och bryter den fysiska isoleringen av vissa delar som kringskurits av vägar och vallar. Den gör staden rund helt enkelt. Men framför allt ligger styrkan i kopplingen till Öresundsbron och Citytunneln som ger Hyllie ett oslagbart logistiskt läge också i ett Sverigeperspektiv. Denna bakgrund och dessa förutsättningar ställer krav på visionen för Hyllie: vad vill vi med Hyllie, vad kan Hyllie bidra med för Malmö och regionen, vilken identitet ska Hyllie få, hur ska Hyllie kommuniceras i stort och smått? Detta blev utgångspunkten för Samsyn Hyllie, som innebär ett samarbete mellan Malmö stad och de aktörer som medverkar i utbyggnaden av Hyllie. Syftet med den första etappen, som inleddes 2007, var att skapa den identitet för själva platsen, som kunde bära både kommunikation och marknadsföring i framtiden. Att skapa identitet, och ett varumärke för en plats, liksom för vilket bilmärke eller företag som helst, är vad många länder, regioner och städer runtom i världen lägger ner stora resurser på. Det handlar om konkurrens, att skapa en plats i människors medvetande för inflyttning, företagsetableringar och investeringar. Varumärket är ju något som sitter i våra huvuden; den bild, de känslor eller associationer vi har. Vi kan känna att varumärket innehåller samma värderingar som vi själva vill stå för, att det hjälper oss uttrycka vår personlighet eller att det förstärker vår självbild. Vi kan genom varumärket identifiera oss själva, vilken grupp vi vill tillhöra och vilka känslor vi vill uttrycka. Då fungerar resonemanget också mycket tydligt i vårt val av plats, stad eller stadsdel. Barcelona eller 20

PIM3 2012.indd 20

Startskottet har gått för bostadsbyggandet i Hyllie och planerna omfattar upp till 9 000 bostäder.

Manchester? Västra Hamnen eller Möllan? Malmö eller Lund. Eller kanske Hyllie?

Förutsättningar och vision Det inledande arbetet om Hyllie innebar att kartlägga alla de förutsättningar som angav ramen för Hyllies förmåga. Stadsplanerare och arkitekter på Malmö stad fick ge sin syn liksom de byggherrar som stod i startgroparna. Näringslivsutveckling, inoch utflyttning, integrationen i Öresundsregionen, hållbarhet och andra aspekter bildade det trovärdiga fundamentet som visionen skulle stå på. Då, liksom idag, handlar det om takten i utvecklingen i Öresundsregionen. Jämfört med alla andra förutsättningar kan vi aldrig underskatta vikten av en stark, internationellt etablerad Öresundsregion. Även om vi inte är där idag, så går utvecklingen ditåt och det är något vi aldrig kan bygga ensidigt; båda sidor av Sundet behövs. Hyllie har styrkor och möjligheter som måste tydliggöras för att säkra en positiv utveckling och för att bidra till inflyttning av både människor och företag. Men då måste Hyllie också ges ett attraktivt och trovärdigt innehåll som marknaden kan förhålla sig till.

Placebranding – en utvecklingsprocess Placebranding, att skapa ett varumärke för en plats, eller platsmarknadsföring (vilket inte riktigt är samma sak) ser vi nästan uteslutande i sam-

band med redan etablerade platser, som till exempel Barcelona, Berlin, Nya Zeeland och Västra Hamnen. Det är en del av en förändringsprocess med specifika mål, som till exempel en ökad attraktivitet. Att genomföra samma process när platsen är en tom yta, en åkerlapp är en annan resa. Det kan vi snarare kalla en utvecklingsprocess i samspel med stadsplanering över lång tid. Men hur förhåller sig platsvarumärket till planering, struktur och arkitektur? Grundläggande för allt varumärkesarbete är att det du utlovar också ska levereras. Utlovar vi mångfald och inspirerande möten för en given plats, så måste man också kunna känna och uppleva det. En plats är inte den andra lik beroende på förutsättningarna; det är just olikheterna som är möjligheten i varje nytt utvecklingsprojekt.

Skapa hållbara värden Bra stadsplanering ska skapa värden, ska tillföra något som ger en ny dimension, en utveckling, ett lyft. Därför blir värdeskapande stadsplanering aldrig bara linjal och datorgrafi. Ska människor vilja bo och arbeta och vara på ett ställe är det mycket som måste samspela för att skapa övertygelsen: där vill jag vara, dit vill jag flytta! Vad människor vill göra tillsammans för sin stad kan vi bara till viss del påverka och planera. Men vi kan förstå livsstilar och värderingar ur ett närmast beteendevetenskapligt perspektiv. Vi människor värderar och väljer på olika sätt, men det är

Planering i Malmö 2013:1

2012-12-12 16:16:45

Klimatkontrakt Hyllie får miljöpris Den 22 november tillkännagavs priset vid en ceremoni på Berns i Stockholm inför 900 deltagare. Kommunalråd Anders Rubin var nominerad som representant för kontraktet och priset hämtades av Katarina Pelin, förvaltningsdirektör för Miljöförvaltningen, Malmö stad. Det är tredje året i rad som byggtidskriften Betong delar ut pris för årets miljöinsats på betongområdet. Tre kandidater var nominerade till Årets Miljöpris. Vinnaren utsågs genom röstning på tidskriftens hemsida och flest röster föll på Malmö och Hyllie. – Malmö stad har fått många priser för saker vi har gjort. Detta pris får vi för vårt holistiska synsätt i arbetet att utveckla Hyllie till Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel. Det är givetvis mycket glädjande och hedrande, men också uppfordrande för oss, säger Anders Rubin, kommunalråd (S). I Hyllie smälter stadsbebyggelsen samman med landsbygden vilket ger stora vinster för livskvaliteten.

ingen slump att det är så. Vi kan också kartlägga större skeenden som påverkar framtiden: näringslivsutveckling, konjunkturer och annat som påverkar platsens förutsättningar. Dessa aspekter utgjorde basen för arbetet inom Samsyn Hyllie för hur både vision och kärnvärden skulle definieras. Efter ett antal workshops, informella möten och tankemödor på olika håll, kunde Hyllies vision mejslas fram: en gränsöverskridande och utåtriktad plats med hela världen som arena. Tillräcklig höjd för att vara utmanande, tillräckligt konkret för att kunna uppfyllas. Både för kommunikationen och för den fysiska planeringen. Platsen Hyllies varumärke står därför på tre värdeord: Internationellt: Hyllie är platsen där Malmö möter Köpenhamn, mitt i Öresundsregionen. Med kommunikationen i centrum ska Hyllie vara en drivande kraft för tillväxt och utveckling av det nya Malmö – en gränsöverskridande och utåtriktad plats med hela världen som arena. Positiv respektlöshet: Hyllie är ett resultat av malmöitiskt entreprenörskap, som under drygt ett decennium förvandlade Malmö i grunden. Hyllie fullföljer Västra Hamnen, högskolan, Turning Torso och den nya attityd som nu är malmöitisk: ingenting är omöjligt! En hållbar upplevelse: Malmö prioriterar miljö och hållbar utveckling, vilket kommer till uttryck i Hyllie i samspel med både ekonomisk och social hållbarhet. Hyllie är platsen för en mångfald av upplevelser ur det varaktiga perspektivet – en hållbar upplevelse för positiva människor.

Boplats Hyllie Att bo i Hyllie är en annan sak än att besöka Arenan, Mässan eller nu Emporia. Kommunikationen måste därför konkretiseras utifrån varumärkesgrunden och det övergripande varumärkeslöftet: »En gränsöverskridande och utåtriktad plats med hela världen som arena.« Andra etappen av Samsyn Hyllie innebar en utveckling av varumärkesarbetet för att direkt koppla det till boendet och boendemiljön. En gemensam grund för både Samsyn Hyllie och de enskilda bostadsprojekten behövdes för att kunna konkretisera livsstil, sammanhang, mervärden budskap: Det är spännvidderna som formar livet i Hyllie. Från hästryggen direkt in i aftonklänningen. Från flyget direkt till cykelrundan. Från arbete framför datorn till gemensamma ansträngningar i stadsodlingen. Lantis på deltid helt enkelt. Spännvidderna ger utrymme för individualitet och småskaliga uttryck. Upplevelsen av stadsoch grönrummen markerar den mänskliga skalan och underlättar kontakter och relationer. Hyllies spännvidder inbjuder till aktivitet, rörlighet och en prestigelös blandstil som lämnar invanda mönster och normer bakom sig. En ny del av Malmö som älskar att utmana och överraska. Ett annat liv helt enkelt.

En gång ett vattentorn på åkerlapp, nu en spännande, utmanade plats som kommer att göra skillnad för både Malmö och regionen! Men nu börjar jobbet!

Motivering: Hyllie ska bli Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel. I klimatkontraktet för Hyllie är målet att energiförsörjningen till 100 procent ska bestå av förnybar eller återvunnen energi senast 2020. Visionen för Hyllie finns undertecknat i det klimatkontrakt som ingicks mellan Malmö stad, VA SYD och E.ON i februari 2011. Byggnaderna ska minimera användandet av energi när andelen fossila bränslen är som högst i energiproduktionen. För att klara denna utmaning måste byggnaden optimeras för att utnyttja sin värmelagrande förmåga maximalt. Betongens byggfysikaliska egenskaper kommer här att ha en avgörande betydelse. Dess goda förmåga att vara självreglerande kommer att utnyttjas och även dess goda värmelagrande förmåga. Om Klimatkontraktet I februari 2011 undertecknade Malmö stad, VA SYD och E.ON ett klimatkontrakt för Malmös största utvecklingsområde Hyllie som ska bli Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel. Målet är att energiförsörjningen ska bestå till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi 2020. Hyllie blir grönt från grunden. Energilösningen baseras på kretslopp och avfall behandlas som en resurs. Den energi som behövs är förnybar eller återvunnen och mycket är lokalt producerad på plats. I Hyllie kommer människor via smarta nät aktivt kunna påverka sin egen förbrukning, producera energi själva och dessutom få betalt för överskottet. Här kommer man ta ut energi när den är förnybar och priset är lägre och minimerar förbrukningen av dyr reservkraft.

Björn Olsson, varumärkesstrateg Marks & Brands AB bjorn.olsson@marksbrands.se

Planering i Malmö 2013:1 | 21

PIM3 2012.indd 21

2012-12-12 16:16:45

Emporia har slagit upp portarna Här finns en internationell atmosfär, ett komplett utbud av butiker och ett utvecklat servicekoncept. På den totala ytan av 93 000 kvadratmeter samsas shopping, mat, konst och design fördelat på tre våningsplan. Dessutom finns 11 000 kvadratmeter reserverade för kontor. Placeringen är i Malmös mest expansiva stadsdel Hyllie, mitt i Öresundsregionen. Emporia är det första shoppingcentret i Sverige som miljöcertifieras enligt BREEAM. Högst uppe på Emporia finns en unik takpark som är öppen för allmänheten. Parken utgör förutom en magnifik utkiksplats också en väsentlig del i Emporias miljöstrategi. Cirka 25 000 besökare beräknas besöka Emporia varje dag och de 3 000 anställda gör Emporia till en av Malmös största arbetplatser. Gästerna kan äta och dricka på varje våningsplan. Ett mattorg är placerat ovanför Havsentrén i väster, här finns sex restauranger med plats för totalt 600 gäster. För tidiga gäster finns ett helt nytt brittiskt koncept, som heter Frukostklubben. På våningen ovanför Bärnstensentrén finns en Coffee Lounge med en miljö för fika och internetsurfing.

Sveriges första miljöcertifierade shoppingcenter Emporia är det första shoppingcentret i Sverige som miljöcertifieras enligt BREEAM. Detta innebär att Emporia kommer att arbeta med att ta ett helhetsgrepp om miljö- och hållbarhetsfrågorna, och fokusera på frågor om energi, miljöledning, hälsa och välbefinnande, transporter, vatten, material, avfall, markanvändning samt ekologi och föroreningar. En viktig pusselbit i Emporias miljöarbete är takparken. Förutom att erbjuda en magnifik utsikt över Öresund och Malmö så har det gröna taket också många tekniska och miljömässiga fördelar. Det dämpar buller, fördröjer dagvatten och minskar på så sätt behovet av dagvattensystem. Dessutom isolerar taket bra och minskar på så sätt energibehovet. Taket blir en del av den estetiska upplevelsen samtidigt som det gröna taket tar upp och binder föroreningar, vilket bidrar till miljön i Hyllie. BREEAM är det mest utbredda systemet för miljöcertifiering i Europa. Hittills har över 200 000 byggnader certifierats. I nuläget finns ett trettiotal projekt som ska certifieras i Sverige, och Emporia är ett av dessa.

Vad är BREEAM? •

• • • •

BREEAM är en internationell miljöcertifiering av byggnader där fokus ligger på miljö- och hållbarhetsfrågor med målet att minska hela byggnadens miljöpåverkan. Använder ett enkelt poängsystem som är öppet, flexibelt och lätt att förstå. Bygger sin bedömning på evidensbaserad vetenskap och forskning. Ger riktlinjer för utformning, byggande och förvaltning av byggnader. Definierar och kvalitetssäkrar certifiering av stabil byggteknik.

Arkitekt Emporia är ritat av Wingårdhs arkitektkontor. Trots en period av finansiell oro, kalla vintrar och regniga somrar har byggandet löpt enligt plan sedan produktionsstarten i februari 2008.

Konst som utmanar Utanför och inne på Emporia kommer besökarna kunna ta del av fem konstverk. De är utvalda av curatorn Claes Söderquist, och samtliga verk är tänkta att ta tag i både arkitekturen och besökaren. Den holländske konstnären Joep Van Lieshout har skapat en sex meter hög bronsskulptur med titeln Ekvilibrist. Statyn välkomnar besökarna vid Havsentrén. Utanför Bärnstensentrén kommer 93 pollare att skärma av trafiken. Men de är också ljuskonstverk skapade av de finska konstnärerna Petteri Nisunen och Tommi Grönlund. Väggen mot cykelparkeringen är utformad av den finska konstnären Silja Rantanen. Motivet är en italiensk by som först målats av i olja. Fragment av målningen har sedan förstorats och folierats på glaset. Inmonterade i nischer på plan 2 och 3 sitter verk av den norska unga fotografen Signe Maria Andersen. Ljusa, vertikala remsor som dansar mot matt svart och mörker kan beskådas på väggen mellan Emporia och parkeringshuset. Här har Malmökonstnären Per Mårtensson skalat upp en variant av sin typiska målning i ett gigantiskt format. Den s k bärnstensentrén med de formgjutna glasskivorna. Bild Steen & Ström.

Blomstertorget med de växtbeklädda lianerna. Bild Steen & Ström.

Takparken De böljande kullarna är formgivna för att skapa skyddade platser för lek, evenemang och avkoppling. Vegetationen är anpassad till topografin: karg sedum på toppen av kullarna och frodigare växtlighet i de skyddade dalarna däremellan. Takparken ska vara tillgänglig för alla. Man kan därför nå den direkt från Hyllie Stationsväg via den stora trappan och snedbanehissen.

Kontor i en nyskapande miljö Emporia blir förutom en shoppingdestination också en plats för kontor. Högst upp precis ovanför Bärnstensentrén på våningarna fyra, fem och sex finns 10 700 kvadratmeter reserverade för kontorslokaler. Här kan hyresgästerna välja mellan att blicka ut över havet eller det myllrande folklivet på Hyllie stationstorg, och samtidigt ha tillgång till hela Emporias utbud av shopping och service.

En av Malmös största arbetsplatser 3 000 personer arbetar på Emporia – det gör köpcentret till en av stadens största arbetsplatser. De flesta är anställda av de olika butiker och restauranger som finns på Emporia. Själva centrumledningen består av 13 personer.

Ägareförhållanden Steen & Ström Sverige AB driver idag 42 köpcentrum i Norge, Sverige och Danmark med en sammanlagd årsomsättning på 39 miljarder SEK. I Sverige äger de tio centrum och har flera pågående utvecklingsprojekt. Steen & Ström ägs sedan 2008 av det franska köpcentrumbolaget Klépierre (56,1 procent) och den holländska pensionsfonden ABP (43,9 procent). Klépierre driver 374 köpcenter, av dessa är 274 köpcentrum direktägda av bolaget. Bolaget finns i Skandinavien och i ytterligare 10 länder i Europa och är Europas näst största köpcentrumbolag. ABP är ett av världens största pensionsbolag och förvaltar över 250 miljarder euro. Lotta Hansson, informationsassistent Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad lotta.hansson@malmo.se

Mer information finns på http://www.sgbc.se/ 22

PIM3 2012.indd 22

Planering i Malmö 2013:1

2012-12-12 16:16:55

Holmastan – The Europan City Holmastan är det nya namnet på samarbete mellan MKB Fastighets AB och Riksbyggen, med ett kommande stort byggprojekt i området Holma i Malmö. 1 100 nya hyresrätter och bostadsrätter planeras.

Holma, som ingår i stadsdelen Hyllie, är ett viktigt område när Hyllie och resten av staden ska växa ihop. Målsättningen är att stärka grannskapet mellan olika områden och boendeformer. Det är en stor utmaning när byggen från olika tidsepoker och med olika upplåtelseformer ska växa samman. Stadsdelen Holma byggdes i mitten av 1970-talet. Här finns både bostadsrätter och hyresrätter och området kännetecknas idag av de stora bilfria ytorna och av de grönskande gårdarna. Holma har idag cirka 1 600 bostäder i flerbostadshus där tre- och åttavåningshus dominerar, två tredjedelar består av hyresrätter ägda och förvaltade av MKB Fastighets AB och en tredjedel av bostadsrätter, Riksbyggens bostadsrättsförening Malmöhus 24. Under 90-talet tog MKB initiativ och gjorde en stark insats med »självförvaltning«, där hyresgästerna mot ersättning själva fick ansvara för sina gårdar Malmö stad välkomnar arkitekttävlingen Europan Malmö stad, MKB Fastighets AB och Riksbyggen är tillsammans värdar för den stora arkitektur- och stadsplaneringskonferensen Europan Forum of Sites i Malmö i januari 2013. Europan är en europeisk arkitekttävling för arkitekter under 40 år. Tävlingen hålls vartannat år, och den omgång som nu påbörjas kallas Europan 12. Det är en av världens största arkitekttävlingar, med cirka 2500 inlämnade förslag på 50 tomter i 20 europeiska länder. Europan bygger på ett internationellt nätverk av medverkande länder, och ett Europeiskt samarbete är därför en avgörande faktor. Under en tävlingscykel arrangeras tre stora konferenser kallade Forum, där internationella experter, representanter för deltagande städer och alla nationella Europanorganisationer samlas för att diskutera frågor om den Europeiska stadens utveckling. I januari äger Forum of Sites rum i Malmö, på inbjudan av Malmö stad. Under två dagar kommer cirka 200 deltagare att föra diskussioner utifrån en tematik som relaterar till olika tomterna som ställer upp i Europan 12. Bakgrunden till Malmö stads engagemang i Europan är den förra tävlingsomgångens tomt i Holma, som nu drivs vidare som HOLMASTAN – The Europan City. Holma ägs, förvaltas och utvecklas av MKB Fastighets AB och Riksbyggen. Representanter från Malmö stad utarbetar tillsammans med MKB och Riksbyggen ett värdeprogram för Holmastan under projektledning av Marianne Dock på Malmö stadsbyggnadskontor.

Foto på nuvarande Holma samt det område som Europan 11 omfattade (HOLMASTAN-The Europan City).

och gemensamma miljöer, förslaget slog väl ut och är idag etablerat som möjlighet för de boende. Holma-Kroksbäck är ett av Malmö stads fokusområden i de så kallade »områdesprogrammen« där social hållbarhet och fysiska strukturer är i fokus under en tidsperiod om fem år. Holma har i dag fått en annan fysiskt placering i och med utvecklingen av nya Hyllie och Citytunneln. Området är inte längre en sista utkant utan är en centralt placerad stadsdel i södra Malmö. I anslutning till Kroksbäcksparken planeras Malmös nya badhus. Man har cirka tio minuters promenad till Citytunneln och lika långt till norra Europas största shoppingcenter – Emporia. Oavsett om man väljer cykel, lokalbuss eller bil ligger city bara cirka 10–15 minuter bort. Närmsta citytunnelstation ligger i Hyllie och därifrån når man enkelt hela Öresundsregionen. Riksbyggen och MKB, som är långsiktiga samhällsutvecklande byggherrar i Malmö stad, ingick för två år sedan ett samarbete om att utveckla och förtäta delar av Holma; en del som idag består huvudsakligen av parkeringsplatser för boende i Holma och allmänna, mestadels ospecificerade områden. Området ligger i direkt anslutning parallellt med befintlig bebyggelse och parallellt med Pildammsvägen, en av Malmös entréer, som på 10 minuter slutar vid Malmö Opera i centrum. Efter att ha tagit fram en vision för sitt samarbete kom möjligheten att vara med i arkitekttävlingen Europan 11. Den elfte tävlingen i den största arkitekttävlingen i Europa där de tävlande får vara maximalt 40 år gamla.

Under hela 2011 pågick denna tävling, finansierad av MKB och Riksbyggen, och 39 förslag kom in. En internationell jury utsåg två andrapristagare. MKB och Riksbyggen har satt upp målet att områdets planering ska följa Europanpris-tagarnas förslag och bli det första genomförda Europanprojektet – HOLMASTAN – The Europan City. Pål Svensson, MKB, pal.svensson@mkbfastighet.se Håkan Samuelsson, Riksbyggen, hakan.samuelsson@riksbyggen.se

Greenish Village som var en av två, andrapristtagare i Europantävlingen.

Planering i Malmö 2013:1 | 23

PIM3 2012.indd 23

2012-12-12 16:16:58

Malmö stadsbyggnadsnämnd 150 år Malmö stads stadsbyggnadsnämnd firade under hösten 2012 sitt 150-årsjubileum som äldsta byggnadsnämnd i Sverige och en av de äldsta av stadens existerande nämnder. Malmös utbredning 1862 respektive 2011.

Byggnadsnämnden höll sitt första sammansträdeden 12 september 1862. Till ledamöter utsågs: Herr Kaptenen och Riddaren C. E. Bohman (ordförande), Stadsläkaren C. Schiött, Timmermästaren C. Haensgen, Muraremästare A. Österberg, BagareM. Möller, Handlanden Herr Consul A. Runnerström, Snickaremästaren A. Thomsson och Handlanden Chr. Bergh. Suppleanter blev Stadsläkaren Herr Med. Dr. Aug. Falck, Handlanden D. Hjort och Muraremästare Ch. Westergren. Till stadsarkitekt utsågs P. C. W. Klein och till stadsingenjör förste lantmätaren G. Gustafsson. Långt tidigare hade de första brandstadgarna innehållit de första bestämmelserna angående byggande och nämnden skulle vid denna tid rätta sig efter ett stort antal författningar. Två byggnadsordningar hade upprättats, 1828 respektive 1848. 1862 års byggnadsordning antogs några månader innan nämndens första sammanträde. Eftersom byggnadsnämndens uppdrag under ett tiotal år framåt även omfattade gatu- och vägbyggnadsarbeten, delades nämnden upp i två avdelningar, en för sistnämnda arbeten och en för frågor rörande husbyggnadsväsendet. Nämnden skulle också fungera som byggnadskommitté för stadens byggnadsprojekt. Byggnadsnämnden/Stadsarkitektkontoret hade ursprungligen sina lokaler på Rådhuset men flyttade 1917 till Kalendegatan 5. Stadsingenjörskontoret flyttade 1924 från Rådhuset till stadshuset, eller som det hette Stadens kontorshus, på Amiralsgatan.

PIM3 2012.indd 24

Buggnadsnämndsledamöter och tjänstemän år 1894. Stadsbyggnadsnämndens arkiv.

Som kuriosa kan nämnas att tjänstemännens löner dvs stadsarkitekten och stadsingenjören var 1 000 riksdaler och för stadsarkitekten ingick också möjligheten till fri praktik dock ej privata uppdrag inom staden, men väl utanför och för stadsingenjören arvoden som inkom efter tomträttsmätningar. Vid denna tid var stadens bebyggelse samlad innanför kanalerna och längs de båda utfartsvägarna, Östra och Södra Förstadsgatorna och antalet invånare var omkring 20 000. Man skulle därför kunna tro att byggnadsnämndens arbetsbörda inte var så betungande. I själva verket var det snarare tvärtom. Man sammanträdde en gång i veckan och hade stora svårigheter att få stadens invånare att följa bestämmelserna i den nya byggnadsordningen. Antalet byggnadsärende var få men stadsarkitektens rapporter om olovligt byggande desto flera. De som förbrutit sig inkallades till nämndens nästkommande sammanträde och förhördes med stränghet, ett system som vid grova förseelser förekom ända fram till 1940-talet. Under det första året var det polisbetjänt Kockums uppgift att inhämta syndarna och han hade så bråda dagar att hans lön uppgick till en tiondel av stadsarkitektens. I början av 1920-talet hade Byggnadsnämnden låtit inrätta en förste och en andre stadsingenjör där den ene var chef för mätningssidan och den andra stadsplanerare, som sedermera ändrades till stadsplanechef. Dessa tjänstemän hade var sin avdelning – mätningsavdelning samt stadsplanering. Inte förrän i början av 1970-talet, skapades stads-

byggnadskontoret (1972) med sina fyra avdelningar – Administrations-, Plan-, Stadsarkitekt- samt Stadsingenjörsavdelningen. Samtidigt skapas också en övergripande chefsroll för förvaltningen – tillkomsten av en stadsbyggnadsdirektör. Vid organisationsförändringen 1992 delades kontoret upp i två stadsbyggnadsdistrikt – öster respektive väster – där varje distrikt omfattade hela stadsbyggnadsprocessen, den platta organisationen. Under denna period hade kontoret två stadsarkitekter – en för varje distrikt. Denna uppdelning försvann i organisationsförändringen 2006 där man gick tillbaks till mer hierarkisk struktur med fyra avdelningar i likhet med modellen från 1972. Med stadens utveckling, framför allt i samband med industrialismen men också efter andra världskriget och 60-talets stora utbyggnad, har kontorets antal anställda ökat markant. Vid tiden för 100-årsjubileet 1962 hade kontoret cirka 100 anställda (20 på stadsarkitektavdelningen, inkluderade byggnadsnämndens kansli, och 80 på stadsingenjörsavdelningen). 2012 har kontoret cirka 200 årsarbetande. Malmö stad har sedan stadsbyggnadsnämndens grundande mer än tiofaldigats sin befolkning och har i dag över 300 000 invånare. Delar av Öresund har fått ge plats åt hamn-, industri- och grönområden och staden har gått från att vara en industristad till en stad som funnit sin roll i det moderna kunskapssamhället. Den stadsplanering som skett under stadsbyggnadsnämndens överinseende har haft den största betydelse för stadens utveckling.

Byggnadsnämndens första protokoll från den 12 september 1862 från Stadsbyggnadsnämndens arkiv.

Lotta Hansson, informations- Göran Rosberg, Senior Advisor assistent lotta.hansson@malmo.se goran.rosberg@malmo.se

Planering i Malmö 2013:1

2012-12-12 16:17:06

Bike & Ride Cykelanläggningen vid Hyllie station stod klar i samband med att Citytunneln invigdes i december 2010 och är den första i sitt slag i Sverige. Ambitionen har varit att skapa en cykelanläggning utöver det vanliga för alla pendlare som använder den varje dag.

Utöver cykelparkeringen finns det även tillgång till lounge, toalett, dusch, förvaringsskåp, gör-det-själv-yta där du kan göra enklare reparationer, luft för att pumpa däcken och realtidsskyltar för kollektivtrafik. Foto Felix Gerlach.

På marknivå i P-Malmös nya parkeringshus erbjuds därför 1 000 kameraövervakade cykelparkeringsplatser. Anläggningen är öppen dygnet runt och är bemannad med personal både vardagar och helger. Här finns tillgång till en lounge, toalett och dusch. Här finns också förvaringsskåp, gör-detsjälv-yta där du kan göra enklare reparationer, luftpump och realtidsskyltar för kollektivtrafik. Anläggningen ligger i anslutning till P-Malmös kundcenter där pendlarna kan köpa kollektivtrafikbiljetter och ladda sina Jojo-kort. Samma kort används för att komma in i den låsta delen av cykelanläggningen med plats för 122 cyklar. Att abonnera på en plats här kostar cirka 80 kr i månaden och är en möjlighet för alla som vill parkera sin cykel extra säkert och samtidigt vara säker på att alltid hitta en ledig plats.

södra stationsuppgången. Här finns plats för cirka 2200 cyklar, varav 240 i den låsta delen. Här kan man enkelt och säkert låsa fast sin cykel, antingen i bygelställen i främre delen av anläggningen eller i de hydrauliska tvåvåningsställen i bakre delen. I den låsta delen finns möjligheten att abonnera på en plats för cirka 80 kr i månaden.

Anläggningen är öppen dygnet runt och bemannad mellan 07.00–18.00 måndag till fredag och 08.00 till 17.00 lördag och söndag. Foto Felix Gerlach.

Bike & Ride Centralen Cykelanläggningen vid Centralstationen öppnar vintern 2013/14. Det underjordiska cykelgaraget kommer att ligga precis vid regionbussarnas nya hållplats på Centralplan. Här kommer det att finnas plats för cirka 2 000 cyklar, cykelbutik med verkstad och en avdelning med låst cykelparkering. Även denna anläggning kommer att vara kameraövervakad, erbjuda luftpump, förvaringsskåp och en lounge med tillgång till dusch. Läs mer på www.malmo.se/bikeandride Tina Giannopoulou, Gatukontoret, Malmö stad tina.giannopoulou@malmo.se

Bike & Ride Triangeln Den 30 november 2012 invigdes nya cykelanläggningen vid Triangelns södra stationsuppgång. Anläggningen är Malmös andra, och största Bike & Ride och rymmer förutom parkering även en cykelbutik och verkstad samt café och avgiftsfria toaletter. Här finns också luftpump och realtidsskyltar för kollektivtrafik. Station Triangeln har förutsättningar att bli en av Sveriges största tågstationer. Enligt beräkningar ska stationen på sikt ha 40 000 resenärer varje dag. Många av resenärerna cyklar till stationen, vilket gör det viktigt att erbjuda bra cykelparkering nära stationen. Bike & Ride Triangeln är en toppmodern anläggning på bästa läge endast ett fåtal meter från Planering i Malmö 2013:1 | 25

PIM3 2012.indd 25

2012-12-12 16:17:17

Aktuellt i Malmö Spårvagnarna rycker närmare På uppdrag av projektkontoret Spårvagnar i Skåne har Metro arkitekter tagit fram ett montage av hur det skulle kunna gestalta sig med spårvagnstrafik i Malmö. Platsen som visas på bilden är där Davidshallsgatan korsar Storgatan i centrala staden. Detta är en av få platser där det står klart att det inte går att separera spårvägen helt från övrig trafik. I detta fall är det troligt att spårvagnarna får dela plats med bussar och kanske leveranstrafik och viss begränsad behörighetstrafik med bil. Detta är bara en av många frågor som har utretts i kommunens spårvägsprojekt det gångna året. Vi är inne i en fas där vi tar fram en förstudie, som är en beskrivning av hur det rent tekniskt ska kunna fungera med en spårväg i staden. Studien kombineras med ett planprogram, som ska visa vad spårvägen kan bidra med för andra byggprojekt och till utveckling av staden i övrig. De är lämpliga att jobba med i tät samverkan med införandet av denna nya trafikstruktur.

Vi skapar en mötesplats – och ett kvarter fullt av liv. Det är meningarna du möts av när du besöker webbplatsen malmolive.se. Inom Malmö stad har vi höga förväntningar på Malmö Live och det vill vi att även Malmöbor och besökare ska ha, säger Linda Herkel, kommunikatör på Malmös stadskontor. Malmö stad kommunicerar tillkomsten av Malmö Live, Malmös nya kongress-, konsertoch hotellanläggning tillsammans med Skanska, Malmö SymfoniOrkester och hotelloperatören Clarion Hotel. Utmaningen i att vara flera aktörer som kommunicerar tillsammans, är att samlas kring samma målbild, förklarar Linda. Malmö Live är mer än bara en konsertsal, kongresshall eller hotell. Vi är Malmö Live. Ambitionen är att Malmö Live ska vara Malmöbornas andra vardagsrum, en mötesplats mitt i Malmö, en plats som du ska vilja besöka flera dagar i veckan.

Namnet sammanfattar anläggningen Det var utifrån ambitionen att skapa ett levande hus som namnet Malmö Live växte fram. Malmö Live ska bli den mest levande mötesplatsen i norra Europa, säger Linda stolt. Linda förklarar att levande för projektet innebär passionerad personal, anpassning till den nyaste tekniken och blandningen av olika kulturella utryck. Huset och kvarteret ska fyllas med besökare både dag och kväll. Att man känner att det är på Malmö Live det händer. – Jag tycker Malmö Live är ett bra namn på anläggningen. Det sammanfattar innehållet, både ur ett kongressperspektiv och ur ett musikaliskt perspektiv. Namnet ger en känsla av här och nu, vilket är precis det vi vill förmedla, säger Linda stolt.

Nedan kvällsbild av konserthuset. Ovan kongressdelen och hotellet. Illsutrationer Schmidt Hammer Lassen architects.

Kommunikation under byggtiden Linda förklarar att det aktörerna vill skapa är en positiv förväntan och nyfikenhet på Malmö Live under byggtiden. Det görs genom personligt tilltal, innovativa lösningar och tillgänglighet. Vi ska kommunicera där våra målgrupper är. I slutet av november lanserades malmolive.se en gemensam webbplats för alla aktörer att tillsammans presentera Malmö Live. Snart sätts även ett informativt byggplank upp nere på arbetsplatsen och i vår öppnas ett gemensamt besökscenter. Linda Herkel, kommunikatör Stadskontoret, Malmö stad linda.herkel@malmo.se

Så här skulle det kunna se ut med spårvagnar på Davidshallsgatan. Bild Metro arkitekter.

När du läser detta nummer av Planering i Malmö är vi i inne i en period av internremiss. Det arbetsmaterial som nu tagits fram i spårvägsprojektet har skickats ut till de olika medverkande förvaltningarna – Gatukontoret, Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Stadskontoret och dess avdelningar. Tanken med detta är att skapa ett intresse och engagemang för projektet genom att visa upp framtaget projektmaterial och resultat i ett tidigt skede. Samtidigt säkras en förankring på tjänstemannanivå genom att värdefulla synpunkter och frågor lämnas till projektet. På så vis säkrar vi att tillgänglig kunskap som finns på olika ställen i kommunen kommer till rätta, före det är dags att starta det formella, externa samrådet. Detta har vi gjort genom att bjuda in oss till avdelningsmöten hos Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret, samt ett större informationstillfälle under december där även intresserade på övriga förvaltningar får ta del av läget i projektet. Om du har några frågor eller synpunkter på utredningen eller på Malmös spårvägsprocess kontaktar du… Cecilia Eriksson, projektledare Gatukontoret, Malmö stad cecilia.eriksson@malmo.se, Daniel Svanfelt, Byråingenjör Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad daniel.svanfelt@malmo.se

PIM3 2012.indd 26

Planering i Malmö 2013:1

2012-12-12 16:17:21

Aktuellt i Malmö Ny planchef på Stadsbyggnadskontoret

Eurovision Song Contest i Malmö Eurovision Song Contest, ESC, i Malmö 2013 närmar sig med stormsteg. Arbetet med att formera organisationen kring ESC pågår för fullt. En av huvudstrategierna i arbetet med ESC är att skapa ett brett evenemang som bjuder in många att delta. Malmö stad och Region Skåne ansvarar för en gemensam projektgrupp som tillsammans med SVT kommer att arbeta med att skapa en härlig upplevelse kring ESC. Förutom finalen som avgörs den 18 maj i Malmö Arena arrangeras även två semifinaler och ett antal genrep här. I samband med festligheterna, som förväntas locka flera hundra miljoner tvtittare runtom i världen, bidrar Malmö stad med sammanlagt 18 miljoner kronor. Evenemangets atmosfär ska inte bara kunna upplevas på arenan utan i hela staden, som ska smyckas enligt ett Eurovision Song Contest-tema. Även den som inte är på plats i Malmö Arena under tävlingar-

Malmös arkitekturpärlor

Skånska Banken Adress: Södergatan 12 Byggår: 1965 Arkitekt: Carl-Axel Acking Det Engeströmska palatset fick ge vika för denna kraftfullt artikulerade bankbyggnad när Skånska Banken behövde utöka sina lokaler på 1960-talet. Carl-Axel Acking, som från 1964 var professor vid arkitektskolan i Lund, bemödade sig att anknyta till och samspela med de befintliga byggnaderna

na ska känna av glädjen. Eurovision Song Contest är också ett utmärkt tillfälle att visa upp Malmö, Skåne och regionen för resten av världen, och för att allt ska falla på plats krävs en hel del förberedelser. Bidraget från Malmö stad ska bland annat bekosta transporter, lokalhyra, presscentra, volontärverksamhet och Malmös eurovisionsskrud som gör musikevenemanget till en folkfest. Ett gyllene tillfälle att sätta Malmö och Öresundsregionen på kartan, men också ett arrangemang som ligger i linje med Malmös strategier att förstärkas som en eventstad, säger stadsdirektör Jan-Inge Ahlfrid. Ett projekt av denna kaliber, genererar stora intäkter för stadens hotell, restauranger, nöjesliv men också handel. Förra året omsatte besöksnäringen i Malmö hela 6,8 miljarder. Det rekordet kommer säkerligen att slås nästa år. Göran Rosberg, Senior Advisor, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad, goran.rosberg@malmo.se

längs Södergatan. Med hjälp av studier och analyser av de omgivande rikt artikulerade fasaderna har arkitekten på ett sofistikerat modernistiskt vis, utan bokstavliga formlån, anslutit till grannhusen: i skala och proportioner, i material- och färgverkan, med burspråk och djup relief. Fasadmaterialet är granit från Vånga. Innanför burspråken finns konferensrum och rum för chefer. Acking ritade vid samma tid även byggnaden bredvid (Södergatan 14) för Kreditbankens räkning. Tyke Tykesson, arkitekt Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad tyke.tykesson@malmo.se

Josephine Nellerup. Foto Bojana Lukac.

Sedan några månader tillbaka har Malmö stadsbyggnadskontor en ny planchef som heter Josephine Nellerup. Hon kommer närmast från ett uppdrag som samhällsbyggnadsstrateg i Jönköping där Josephine Nellerup bland annat ansvarat för Jönköpings stadsutveckling. – Under mina elva år i Jönköping har jag ansvarat för ett brett stadsutvecklingsarbete från idé till genomförande, ofta med ett processinriktat arbetssätt. Allt från att bygga parker och torg, anordna trygghetsvandringar och förvandla sargade stadsmiljöer genom fastighetssamverkan, kollektivtrafikplanering, parallella uppdrag, gestaltningsfrågor, detaljplaner och översiktsplaner. Josephine Nellerup är 41 år och kommer ursprungligen från Ronneby. Hon är planeringsarkitekt, utbildad på Blekinge Tekniska Högskola och har mångårig erfarenhet av nationell, regional, och kommunal planering och strategiska projektarbeten samt byggnation. På Stadsbyggnadskontoret i Malmö har uppdraget fokus på planarbetet. – Precis som här i Malmö är det viktigt för mig att utgå från människan i all planering. Att ställa sig frågan: Hur rör vi oss genom staden och för vem bygger vi? Vad ska vi ha den här platsen till? Vill vi att våra barn ska röra sig här? Medborgardialog under hela planeringsprocessen är också något som ligger nye planchefen varmt om hjärtat. – Att vara stolt över sin bygd, hemkänslan, hänger ihop med hur vi bemöter varandra där vi bor. Trygghet, öppenhet och tolerans är viktigt för det påverkar vårt beteende, till exempel i hur benägna vi är att åka kollektivt, säger Josephine Nellerup. Steﬀanie Esse, kommunikationschef Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad steﬀanie.esse@malmo.se

Planering i Malmö 2013:1 | 27

PIM3 2012.indd 27

2012-12-12 16:17:23

Samskapande i Norra Sorgenfri I Norra Sorgenfri avslutas 2012 i med skaparanda och 2013 ser ut att bli ett spännande år som driver planarbetet mot förverkligande.

Föreställ dig en stadsdel i Malmös centrum som skapas både i medborgarnas och kulturens tecken. Du ser mångfald, småskalighet och variation i ett livligt nytt innerstadsområde med starka rötter. Ett industriområde omvandlas till ett grönt och kreativt område där det sociala och offentliga livet integreras i det fysiska stadsrummet. Nya näringar finner sin plats i ett område där det är lätt att kombinera arbete med ett gott liv. Boende, inflyttande och Malmöbor får det lätt att skapa lokal förankring och möta sina grannar i en stadsdel där den kreativa takhöjden är hög. Arbetet med att driva Norra Sorgenfris inspirerande planprogram steg för steg mot en ny verklighet är i full gång. Detaljplaner är under framtagande, nya projekt kommer att initieras och området håller så sakteliga på att transformeras till något nytt. För att lyckas med arbetet krävs att stad, medborgare, fastighetsägare och markägare bygger staden tillsammans. Arbetet är som ni säkert vet otroligt givande men också en rejäl utmaning. Under 2012 har vi sett några modiga exempel för att testa hur detta kan göras.

UngBo 12 UngBo 12 (www.ungbo12.se), en utställning som hölls i Bussgaraget i Norra Sorgenfri, skapade en arena för dialog och samskapande för att hitta nya lösningar på ungas bostadssituation i Malmö. Staden genomlystes av unga och nya platser att bygga på hittades. I en idétävling tydliggjordes ungas tankar kring hur unga vill bo och hur vi kan lösa de problem som finns på bostadsmarknaden. Det som normalt sätt inte kommer fram genom traditionella enkäter eller fokusgrupper blev synligt. För deltagarna blev det tydligt att hur vi ställer frågorna (och vem som ställer frågorna) har inflytande på de svar vi får. Ur UngBo 12 har också ett initiativ utvecklats där många tunga aktörer går samman för att förbättra bostadssituationen för unga. Initiativet är samskapat av generaldirektörer, unga, ministrar, företagare, föräldrar och universitet, etc. och är en god erfarenhet av hur nya lösningar kan skapas gemensamt av olika aktörer. Initiativet kommer att påverka hur olika aktörer kommer att ta ansvar i förhållande till bostads-

försörjningen för unga i Malmö stad och det finns idéer för hur det kan inspirera andra städer i Sverige. För Norra Sorgenfri som område har Malmö stad gått ut med en markanvisning i kvarteret Spårvägen med kriterier influerade av det som kommit fram under UngBo 12. Resultatet ifrån denna markanvisning Kulturaktörer anlitades till förstudie av Industrigatan. Foto Katja Wessling. kommer att synligöras i början på 2013. ger Pernilla Theselius på Gatukontoret. Under Svartbygget denna idéfas har vi inte bara arbetat med gatan utan också med rummet och det som ansluter till Andra aktörer i Norra Sorgenfri filar på hur inspigaturummet. Planprogrammet utmanar oss att få rationen ifrån UngBo 12 kan påverka delar av det in nya deltagare i utvecklingsprocessen och det har som kommer att byggas i området. Lina Nilsson, varit givande. Vi har fått fantastiskt många nya idéen av vinnarna i UngBo 12s studentarkitekttävling, er och vi har mycket inspiration till vår förstudie. har ett konkret samarbete med Riksbyggen för att För att utföra planprogrammet behöver vi hitta utveckla ett projekt i kvarteret Brännaren. Hennes tävlingsförslag »Svartbygget« är ett kvarter med hus sätt för kulturutövare att kunna fortsätta att verka i olika höjder, en öppen kvartersstruktur, med olika i området framöver. Kulturutövarna i området är en ovärderlig resurs och det är roligt att kunna anhustyper och lägenhetsmodeller. vända sig av deras kapacitet under utvecklings- och Riksbyggen Skåne tycker att förslaget är intresgestaltningsarbetet av Industrigatan säger Sharif sant. Marléne Engström, projektansvarig på RiksShawky på kulturförvaltningen. Han finns tillgängbyggen Malmö, säger att dom satt igång ett samlig för att skapa kontakter mellan byggare, komarbete mellan en mer etablerad arkitekt och Lina för att utveckla projektet. Engström tror att projek- mun och kulturutövare för den fortsatta utvecktet kommer att vara unikt och tilltala unga bostads- lingen. sökande. Lösningarna i vissa av husen kommer att 2013 tilltala både unga och ensamboende äldre. Andra hus kommer att ha större lägenheter. Det är viktigt Under det kommande året kommer arbetet med förverkligandet av planprogrammet att fortskrida. att bygga för unga, men att inte glömma bort att Många idéer kommer att tas vidare mot ett förverkbygga en mångfacetterad stad. Riksbyggen hoppas ligande. Detaljplaner för bland annat Brännaren och på inflyttning till 2015. Spårvägen kommer att arbetas fram. Om allt går bra Industrigatan så kommer de första inflyttningarna ske cirka 2015. Arbetet fortgår med att säkra att sociala- och kulEtt annat utvecklingsarbete i Norra Sorgenfri är turaspekter finns med i områdets utveckling. Det Industrigatan. Under senhösten har Gatukontoret, speciella planprogrammet har lett till samarbeten, Kulturförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret bland annat med andra kommuner och universitet tillsammans med kulturutövare i Norra Sorgenfri bidragit till en förstudie för Industrigatan. Som det i Öresundsregionen under projektet Urban Transitions (www.urban-transitions.org). I detta projekt ser ut idag kommer gatan att utvecklas i etapper utforskas till exempel nya typer av samarbetsformer, med start vid kvarteret Spårvägen och Brännaren. medborgarsamskapande, finansiering o s v. Vi ser att kulturutövarna i området är oerhört Medborgare och föreningar uppmanas att utkreativa och verkligen har varit nyttja de ställen som finns tillgängliga på »kulturen tillgång i denna tidiga fas kartan« som ger plats till tillfälliga arrangemang. av utvecklingen av IndustriKanske vill någon skapa mobila odlingar, utställgatan. En av fördelarna med att arbeta med kulturutövarna ningar eller annat. Det går bra att kontakta Norra Sorgenfris projektsamordnare Ulrika Lundquist för är att dom både har expertis att utveckla era idéer och hitta platser för ert engai kreativ utveckling och dessgemang. utom är brukare av gatan och I Malmö stad ser vi fram emot nya samarbeten stadsrummet kring gatan, säoch ett händelserikt 2013 i Norra Sorgenfri! Idéer till volymskiss av Riksbyggens svartbygge i kvarteret Brännaren. Illustration Riksbyggen.

PIM3 2012.indd 28

Katja Wessling, strategiavdelningen, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad katja.wessling@me.com

Planering i Malmö 2013:1

2012-12-12 16:17:24

Träd som ekonomiska investeringar Träd är en viktig del av Malmös stadsbild och ett Malmö utan träd kan nog ingen tänka sig. Men trädens ekonomiska betydelse är det få som känner till.

De ekonomiska aspekterna av stadens träd förknippas oftast endast med utgifter för plantering och skötsel. Men enligt en amerikansk studie av New Yorks stadsträd visar sig stadsträden vara stora inkomstkällor för staden och säkra investeringar för framtiden. Ett exempel är att stadsträd minskar energiförbrukningen. De träd som står intill fasader minskar luftströmmar in i byggnader med upp till 50 procent vilket minskar värmeförluster med upp till 25 procent på vintern. På sommaren minskar trädens skuggor mängden värme som absorberas och lagras i byggda ytor. Detta innebär inte enbart ett behagligare klimat, utan också en minskad energiförbrukning som i New York värderas till cirka 300–350 kr per träd och år. I Malmö förbrukas inte lika mycket energi på att kyla på sommaren men desto mer går åt till att värma upp på vintern. I New York kommer också en större del av energin från naturgas vilket Ett stort träd kan suga upp 1000 liter vatten per dygn.

innebär billigare el än i Sverige. Vinsterna i Malmö kan därför till och med vara större. Minskningen av energiförbrukningen innebär också en minskning i koldioxidförbrukning, som ofta är en biprodukt vid tillverkning av energi, motsvarande drygt 100 kg per träd och år. Dessutom binder träd koldioxid så länge de växer. Ett genomsnittligt träd binder cirka 80 kg koldioxid per år. Men träd innebär också vissa koldioxidutsläpp i och med skötsel, plantering, och förmultning. Detta motsvarar cirka 20 kg per träd och år. Enligt Vägverket har koldioxid en samhällsekonomisk kostnad på cirka 1,5 kr/kg i och med klimatförändringarnas långsiktiga och kortsiktiga effekter. Det skulle innebära att varje träd i Malmö sparar 240 kr per år i minskade koldioxidutsläpp. Uträkningen bygger dock på att cirka 50 procent av energin kommer från naturgas vilket innebär ett något annorlunda koldioxidutsläpp än normalt i Sverige. Om man räknar på samma sätt för kolväten, ozon, natriumdioxid, svaveldioxid och små partiklar som antingen undviks eller tas upp av träd innebär varje träd en besparing på ytterligare cirka 60 kr per träd och år samtidigt som luftkvaliteten i staden förbättras. En annan stor ekonomisk fördel med stadsträd är deras förmåga att ta upp och hålla vatten. Ett genomsnittligt träd i New York tar upp cirka 5 400 liter dagvatten/år och en stor ek eller bok kan suga upp så mycket som 1 000 liter vatten per dygn. Dessutom ökar trädens rötter och förmultning jordens kapacitet att hålla vatten samtidigt som trädkronor minskar regndropparnas effekt på marken vilken leder till minskad erosion. Dessa tjänster värderas i New York till cirka 400–450 kr per träd och år genom färre översvämningar, minskad erosion, högre vattenkvalitet i vattendrag och sjöar samt färre utgifter för dagvattenhantering. Ytterligare en ekonomisk fördel med stadsträd handlar om värdet på marken som trädet står på. Träd har en förskönande effekt på ett område Träd intill en fasad minskar energiförbrukningen.

Träd höjer ett områdes attraktivitet och därmed värdet på marken.

och ökar också sannolikheten för människor att gå ut och prata med varandra och delta i aktiviteter, samtidigt som vandalism och kriminalitet minskar med mängden träd. Detta höjer områdets attraktivitet och därmed också värdet av markens. I New York värderas varje träd ha en genomsnittlig ökning av marken det står på med cirka 600–650 kr per år. Värdeökningen sker i takt med att trädet växer vilket betyder att ett färdigvuxet träd inte innebär någon stor värdeökning av marken. Trädet har dock ett värde i jämförelse med om det inte skulle finnas där. Trädskötseln i Malmö kostar knappt 50 kr per träd och år. Det innebär att varje träd ger årliga inkomster och minskade utgifter värda cirka 1 700 kr. Det kostar cirka 12 000 kr på att plantera ett träd vilket då tjänas på sju år. Därefter blir träden osynliga inkomster som i Malmö med våra cirka 300 000 träd motsvarar cirka en halv miljard kr per år. Och då saknas dessutom vissa aspekter som är svåra att sätta siffror på. Exempel är effekter på psykisk och fysisk hälsa, kriminalitet och våld. Om vi tar ett träd som blir 50 år gammalt skulle det kosta totalt cirka 14 500 kr att plantera och sköta. Men det skulle ge intäkter och minskade utgifter värda cirka 80 000 kr. Det ger en avkastning på drygt 500 procent. Sen får inte dessa siffror ses som något facit. Mycket bygger på studier som gjorts i New York. Malmö har ett liknande men något kallare klimat, något bättre luft samt generellt minde träd än New York. Båda städerna har dock drygt 99 procent lövträd och är på många håll jämförbara. Det ger därför ändå en insikt i betydelsen av stadsträd för staden och dess invånare och visar att de är långsiktiga investeringar som bör planteras i mångtusental. Gustav Aulin, landskapsarkitekt Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad gustav.aulin@malmo.se

Planering i Malmö 2013:1 | 29

PIM3 2012.indd 29

2012-12-12 16:17:33

August Palms tal i pĂ¤rontrĂ¤det i Almbackens cafĂŠtrĂ¤dgĂĽrd En dag i slutet av februari 1882 kom fler Ă¤n 600 mĂ¤nniskor till Almbackens cafĂŠtrĂ¤dgĂĽrd i MalmĂś fĂśr att lyssna pĂĽ August Palm. Eftersom man inte fick plats inomhus tvingades man flytta ut i trĂ¤dgĂĽrden varpĂĽ Palm Ă¤ntrade pĂ¤rontrĂ¤dets plattform. NĂĽgra mĂĽnader tidigare hade ett fĂśrsta tal hĂĽllits fĂśr en betydligt mindre ĂĽhĂśrarskara pĂĽ Hotell Stockholm pĂĽ Baltzargatan. Ă&#x201E;mnet och stĂ¤mningen var laddad â&#x20AC;&#x201C; man skulle som arbetare organisera sig och krĂ¤va sin rĂ¤tt. PĂĽ en vĂ¤gg hĂ¤r pĂĽ Stadsbyggnadskontoret hĂ¤ngde fram till fĂśr nĂĽgra ĂĽr sedan en 100 ĂĽr gammal bild av pĂ¤rontrĂ¤det och plattformen tillhĂśrande cafĂŠtrĂ¤dgĂĽrden Almbacken. En spridd, men felaktig uppgift, Ă¤r att pĂ¤rontrĂ¤det stod dĂ¤r stadshuset vita marmorfasad har en inbuktning och att det fĂ¤lldes nĂ¤r Stadshuset byggdes i bĂśrjan av 1980-talet. Almbackens cafĂŠ lĂĽg nĂ¤rmare bestĂ¤mt dĂ¤r StadsbyggnadsnĂ¤mndens arkiv ligger i dag och cafĂŠtrĂ¤dgĂĽrden lĂĽg dĂ¤r stadshuset gĂĽrd nu Ă¤r belĂ¤gen. Fyra detaljrika foton frĂĽn tidigt 1900-tal visar var det stora stĂĽtliga pĂ¤rontrĂ¤det stod och hur plattformen, cafĂŠbyggnaden och detaljer pĂĽ byggnaderna sĂĽg ut och man skĂśnjar planteringarnas mjuka rundningar. Gamla brandfĂśrsĂ¤kringsbrev beskriver detaljerat Almbackens cafĂŠ som en byggnad i ljusgult tegel och skiffertak. En annons frĂĽn 1892 visar cafĂŠtrĂ¤dgĂĽrdens disposition med en portal vid ingĂĽngen, som pĂĽminner om gamla ingĂĽngen till Folkets park. Kartorna frĂĽn sent 1800-tal visar detta markomrĂĽde, som dĂĽ var belĂ¤gen en bit utanfĂśr stadsbebyggelsen. UtanfĂśr kanalen fanns bebyggelse

lĂ¤ngs de bĂ¤gge infartsgatorna, SĂśdra FĂśrstadsgatan och Ă&#x2013;stra FĂśrstadsgatan samt i arbetarstadsdelen Lugnet. DĂ¤r Stadshuset nu ligger tog landet vid med Ă¤ngar, hagar och enstaka hus. GĂĽrden AndrĂŠlund lĂĽg mitt i nuvarande korsningen mellan Amiralsgatan och Bergsgatan. Ett av MalmĂśs stĂśrsta och Ă¤ldsta bryggerier flyttade i bĂśrjan av 1870-talet ut sin verksamhet frĂĽn DjĂ¤knegatan mitt emot Paulikyrka, till stĂĽtliga tegelbyggnader pĂĽ en ny tomt dĂ¤r Torpgatan mĂśter FĂśreningsgatan. DĂ¤r byggdes vĂ¤rdshuset Almbacken med cafĂŠtrĂ¤dgĂĽrd med ÂťkĂ¤gelbana med dertill grĂ¤nsande Paviljonger, LĂśfsalar och AltanÂŤ. Mycket av nĂśjeslivet var koncentrerat kring dansbanan. Successivt vĂ¤xte bryggeriet Ăśsterut och tog i ansprĂĽk delar av Almbackens cafĂŠtrĂ¤dgĂĽrd.

August Palm fĂśddes 1849 och vĂ¤xte upp i den lilla byn FĂĽrabĂ¤ck i Sallerups socken Ăśster om MalmĂś och i 15-ĂĽrsĂĽldern blev han lĂ¤rling hos en skrĂ¤ddare i en by utanfĂśr Helsingborg. DĂ¤refter drog han ut pĂĽ gesĂ¤llvandring i Danmark och Tyskland. Att organisera arbetare och hantverkare tog allt mer av hans tid. NĂ¤r han ĂĽtervĂ¤nt till Sverige 1881 hĂśll han ett stort antal tal, som lockade stora ĂĽhĂśrarskaror. Med hjĂ¤lp av intĂ¤kter frĂĽn mĂśtena reste han runt i hela landet. MalmĂś var kring 1880-talet en ganska liten stad med 38 000 invĂĽnare men som var pĂĽ vĂ¤g att bli en expansiv industristad med stark arbetarrĂśrelse. I slutet av 1800-talet anlades i MalmĂś landets fĂśrsta Folkets park, och ett fĂśrsta Folkets Hus (nuvarande Ungdomens hus pĂĽ norra Skolgatan). Socialdemokratiska tidningar startades, bl a August Palms Folkviljan och senare Arbetet. Palm sattes vid nĂĽgra tillfĂ¤llen i fĂ¤ngelse fĂśr det han skrev om missfĂśrhĂĽllanden och om Ăśverheten.

Stellan Westerberg, arkitekt Stadsbyggnadskontoret, MalmĂś stad stellan.westerberg@malmo.se

Samma plats som den ser ut i dag.

FĂśreningsgatan 3HUVSHNWLYSXQNW P

3HUVSHNWLY SXQNW

An drĂŠ lun dsv Ă¤ge n

August Palms pĂ¤rontrĂ¤d och punschverandan dĂ¤r talet hĂślls. Perspektivpunkt 1.

PIM3 2012.indd 30

Perspektivpunkt 1, hur det ser ut i dag.

Perspektivpunkt 2. Annons 1892.

Planering i MalmĂś 2013:1

2012-12-12 16:17:42

Malmö har Skandinaviens grönaste tak Den 6 september hölls en sammankomst där politiker och visionärer inom Gröna Tak minglade. En trädgård invigdes till Peter Stahres minne samt en högtidlig prisutdelning från Scandinavian Green Roof Awards.

Kvällen började med välkomsttal av serviceförvaltningens utvecklingschef Peter Lindhqvist som berättade den spännande historien om Malmös första botaniska takträdgård på Augustenborg. Kommunalrådet Lari Pitkä-Kangas, MP, höll ett invigningstal kring Malmös gröna stadsutveckling och betydelsen av gröna tak.

Lång historia av gröna tak – Malmö kan med all rätt kalla sig gröna tak-huvudstaden i Skandinavien. Vi har en lång historia av att bygga gröna tak och i Malmö finns över 700 stycken. Under de senaste tio åren har utvecklingen varit fantastisk. Det behövs i en tätare och mer klimatkänslig stad, säger Lari Pitkä-Kangas som har ansvar för bland annat stadsekologi och utvecklingsfrågor. Därefter var det prisutdelning av Scandinavian Green Roof Award, som i år gick till Artipelag, Värmdö. En konsthall där grundaren Björn Jakobson var på plats för att motta utmärkelsen.

Gripande tal Sammankomsten avslutades med invigning av en trädgård till Peter Stahres minne. Peter var en stor

auktoritet inom dagvattenområdet. Stig Sjögren som är före detta förbundsordförande för VA Syd samt vän med Stahre höll invigningstalet. Änkan Malina Stahre höll också ett gripande framförande till sitt livs kärlek.

Gröna Tak Malmö Malmö har över 700 gröna tak. Det första gröna taket i Malmö byggdes i början av 90-talet på köpcentret Triangelns tak. Det finns tyvärr inte kvar i dag. Det äldsta gröna taket som i dag finns att beskåda i Malmö är Kanothusets, ritat av Gisli Kristjansson och invigt 1996. Malmö är pionjärer inom gröna tak. I Malmö ligger den berömda Augustenborgs botaniska takträdgård som besöks av personer världen över. Trädgården skapades 1999 och är världens första i sitt slag. Scandinavian Green Roof Association är en ideell förening som har sitt säte i Malmö. Föreningens verksamhet är att skaffa kunskap, sprida information och inspirera om gröna tak för att förbättra miljön i våra i städerna.

Gröna tak på takträdgården i Augustenborg. Ovan sedum på en tunnare beläggning och nedan högre växtlighet på en tjockare.

Peter Adamsson, serviceförvaltningen, Malmö stad peter.adamsson@malmo.se

Tänk på en bostadskö som gör dig glad Visst är det svårt. Men Boplats Syd är annorlunda. Här söker man hyreslägenheter hos flera fastighetsägare samtidigt genom en och samma kö. Bara det är ju så smart att man måste dra på munnen, eller hur? Hos oss finns hyreslägenheter från kommunala fastighetsbolag och från privata fastighetsägare i flera kommuner. Små, mysiga studentlägenheter till lyxig nyproduktion. Registrera dig idag. Köplatsen hanterar du enkelt via våra webbsidor. Snart har du kanske fått ihop tillräckligt med kötid för en ny lägenhet. Då kan vi lova att du blir glad.

Boplats Syd är en regional bostadsförmedling. Genom vår kö söker du bostad hos flera hyresvärdar i flera kommuner. Det är både enkelt och rättvist. Öppettider: Mån-Tors 10-16, Fre 10-12. Besöksadress: Lejonetpassagen, Stortorget 8, Malmö. Telefontider: Mån-Fre 09-12. Telefon: 040-34 24 50. www.boplatssyd.se

Planering i Malmö 2013:1 | 31

PIM3 2012.indd 31

2012-12-12 16:17:44

Skrifter från Stadsbyggnadskontoret VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

Pågående stadsutveckling i

Västra Hamnen

ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ 2012 SAMRÅDSUNDERLAG / PLANSTRATEGI

Framtidens kollektivtrafik i Malmö VÄRDEPROGRAM FÖR

MASTHUSEN

Malmö stad

Pågående stadsutveckling i Västra Hamnen Dockan ägs av JM, Peab och Wihlborgs

Värdeprogram Västra Dockan Översiktsplan för Malmö 2012. Samrådsunderlag/planstrategi

VÄRDEPLANERING I VARVSSTADEN 2011.06.21 Stadsbyggnadskontoret

Värdeprogram för Masthusen

SÖDRA ”Det gemensamma målet är att Varvsstaden ska bli en attraktiv stadsdel med tydlig identitet inom hållbar och nyskapande stadsutveckling.”

Hyllie

Planer & strategier för/ Plans & strategies for Hyllie

6n I|UWlWDU YL 0DOP| Dialog-pm 2010:2

Värdeplanering i Varvsstaden Malmö stadsbyggnadskontor juni 2010

I SIFFROR / IN FIGURES

rev. sep

2012

Information om pågående planarbete

Västra Hamnen

Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2

Södra Hyllie

Det 4. stadsrum – værdibaseret stadsudvikling

Malmö stad

Västra Hamnen i siffror 2012 sv/eng

Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö

Antagen september 2010

Malmö stadsbyggnadskontor

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR STADSHUSE T 205 80 Malmö www.malmo.se sbk.info@malmo.se

PIM3 2012.indd 32

För mer information kontakta: Maria Öhrn, tel 040 34 23 92 maria.ohrn@malmo.se

Pr 3087

Parkeringspolicy och parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö

2012-12-12 16:17:52