SGU - Geologisk forskning

Hela denna bilaga är en annons från SGU

ANNONS

ANNONS

GEOLOGISK FORSKNING – NYCKELN TILL EN HÅLLBAR FRAMTID

Framtidens gruva – grön, resurssnål och high tech

SIDAN 11

Det finns mycket vi inte vet

Framgångsrik plattform för byggmaterial

Mustang minskar koldioxidutsläpp

Intervju med geologen Karin Ljung

Branscherna hoppas på en tredje etapp

Svenska forskare deltar i stort EU-projekt

SIDAN 10

SIDAN 8

SIDAN 6

MEDFÖLJER SOM BILAGA I DAGENS INDUSTRI I APRIL 2010

Hela denna bilaga är en annons från SGU

ANNONS

ANNONS

Grön energi för storstäderna VARMT VATTEN FRÅN berggrunden som energikälla, mer miljövänligt än så blir det knappast. I ett viktigt gränsöverskridande samarbete undersöker danska GEUS – De Nationale Geologiske Undersøgelser for Danmark og Grønland – och SGU förutsättningarna för att i större utsträckning än idag använda djupgeotermi som storstädernas energikälla.

Djupgeotermi går ut på att varmt vatten från berggrunden tas up och används i form av fjärrvärme, exempelvis till uppvärmning av hus. SGU och GEUS undersökningar, som bygger på svensk och dansk information om berggrundens sammansättning i Öresundsregionen, ska bland annat ge bättre kunskap om områden som är lämpliga att ta värme ifrån.

– Vi måste få mer kunskap och jobba för att reducera kostnaderna för djupgeotermi. För den miljövänliga energin är vad vi behöver, säger Lars Henrik Nielsen på GEUS.

Förekomsten av grundvatten spelar en stor roll för vattenförsörjningen. Men konkurrensen ökar om begränsade resurser av vatten av god kvalitet och riskerna för förorenade utsläpp behöver bemästras.

Foto: Andreas Lindgren/ Bildarkivet

MER GEOLOGISK INFORMATION Therese Bejgarn, doktorand.

Foto: Privat

V

Forskning som är guld värd EFTERFRÅGAN PÅ KOPPAR och guld ökar hela tiden. Ett doktorandprojekt vid Luleå tekniska universitet ska nu leda väg till nya mineraliseringar i norra Sverige.

– Syftet är att ta reda på hur, när och varför guld- och kopparmineraliseringen i Älgträsk bildades, säger doktorand Therese Bejgarn.

Det fyraåriga projektet som delfinansieras av SGU och Boliden Mineral utgår ifrån ett område vid Jörn i det mineralrika Skelleftefältet. Genom borrkärnor från platsen undersöks vilka bergarter, mineral och andra metaller som förekommer tillsammans med guld och koppar i området. Förhoppningen är att ökad kunskap om hur mineraliseringen har bildats ska öka förståelsen för områdets geologiska utveckling för cirka 1,9 miljarder år sedan. Informationen kan sedan användas för att ta reda på var andra förekomster av liknande ursprung kan finnas. Halvvägs in i projektet har redan flera intressanta iakttagelser gjorts.

– Till exempel är förekomsten förknippad både med magmatiska bergarter och deformationszoner i jordskorpan, säger Therese Bejgarn.

ärldens behov av metaller och mineral är stort och växande. Men tillgångarna är begränsade på många håll. Europa är helt importberoende när det gäller ett stort antal viktiga ämnen, såsom platina, vanadin, mangan och kobolt. Detta har fått EU-kommissionen att anta ett program, Raw Materials Initiative, i syfte att förstärka den europeiska självförsörjningen inom området.

Sverige är ett av de få länder i Europa som har gruvbrytning och som har goda förutsättningar för att bygga ut den. Då krävs såväl avancerad teknik och miljömässigt hållbara lösningar som god geologisk kunskap.

INOM ALLA DESSA områden kommer behovet av god geologisk kunskap att öka framöver. Då ökar också behovet av forskning och utveckling. SGU har ambitionen att stärka den geologiska forskningen vid våra universitet och högskolor och vara en brygga mellan forskningen och användningen av dess resultat.

Den här bilagan har vi gjort som ett led i denna strävan. Vi har velat skildra ett antal intressanta FoU-verksamheter som pågår runt om i landet. Vår förhoppning är att detta ska stimulera till ett ökat intresse för geologisk forskning och för att ta del av dess resultat.

Jan Magnusson, Generaldirektör SGU

Världens behov av metaller och mineral är stort och växande.

MYCKET TALAR FÖR att behovet av geologisk information kommer att öka också i samhället i övrigt. I den fysiska planeringen krävs allt bättre kunskaper om förhållandena i berg och jord, om tillgången på ballastmaterial, och möjligheterna att utnyttja krossat berg som ballast. Alltmer av infrastrukturen byggs under mark och fler tunnlar kommer till. Där är också förståelsen av hur grundvattnet påverkas av stor betydelse. De stora byggkostnaderna kan bara hållas tillbaka om kunskapen om grundförhållandena är goda.

FÖREKOMSTEN AV GRUNDVATTEN spelar en stor roll för vattenförsörjningen men konkurrensen ökar om begränsade resurser av vatten av god kvalitet och riskerna för förorenade utsläpp behöver bemästras.

Foto: SGU

BILAGAN GES UT AV SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING vxl. 018 - 490 11 00 Stålg 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se

FRÅGOR OM INNEHÅLLET BESVARAS AV: Erika Ingvald, tfn 018-17 93 50, e-post erika.ingvald@sgu.se www.sgu.se Medföljer som bilaga i Dagens Industri i april 2010

2

Projektledare: Curt Lahti 073-699 11 76 curt.lahti@marknadsmedia.se Samuel Strömgren Redaktör: Henrik Örtenvik Omslagsfoto: SGU

Text: Grafisk form: Repro: Tryck:

Henrik Örtenvik & Jenny Berggren Camilla Lindmark JMS BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla V-TAB Aröd AB, Göteborg MittMediaPrint, Örnsköldsvik

Hela denna bilaga är en annons från SGU

ANNONS

ANNONS

Internationell fackmässa och konferens för gruvindustrin. 8-10 juni, Skellefteå Kraft Arena, Skellefteå.

Mer än 130 utställare i två mässhallar och högaktuella miniseminarier ingår.

Mässans öppettider: tisdag 14.00-18.00 onsdag 09.00-18.00 torsdag 09.00-12.00 Entré 250 kr/dag, ingen föranmälan.

Förhandsregistrering/anmälan till konferensprogrammet gör du på:

www.eurominexpo.com

BE PART OF THE PROGRESS EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Svartlidengruvan går under jord – vill du följa med?

Vi söker personal och entreprenörer!

0951-154 50 info@dragonmining.se www.dragon-mining.com.au/

Den svindlande känslan av att komma en större metallfyndighet på spåren är svår att beskriva. En del jämför det med bungy-jumping – eller att åka sidor nedför en brant i pudersnö. Geologerna som arbetar på Boliden har blivit rikligt belönade när det gäller adrenalinkickar.

Sedan början av 1900-talet har de gjort hundratals fynd av zink, koppar, bly, silver och guld.

Många kanske inte vet att Boliden är ett av de ledande prospekteringsföretagen i Europa. Men jakten på nya metallfynd är bara halva nöjet. Att se hur några, små blanka prickar på en sten omvandlas till att bli en viktig del i en byggnad eller bil - eller kanske ett vackert smycke - är minst lika roligt.

Liksom vetskapen om att vi får det moderna samhället att fungera.

Läs mer på www.boliden.com

Jakten är bara halva nöjet Metaller som får det moderna samhället att fungera

3

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från SGU

ANNONS

Grängesbergsgruvan aktuell igen Ökad efterfrågan på järnmalm och stabila priser har åter gjort malmdistriktet i Grängesberg aktuellt.

Nu forskar man på malmen för första gången på 70 år och gruvbolagen har visat intresse.

– Ja, det finns tankar om ett nyöppnande.

Här finns mycket malm kvar att bryta, sannolikt mer än det man redan tagit upp. Men först behövs mer kunskap om malmen och området, säger docent Karin Högdahl, geolog och forskare vid Uppsala universitet.

När Grängesbergsgruvan på grund av vikande världsmarknadspriser stängdes 1989, hade den varit ett av de viktigaste malmdistrikten i Bergslagen i ungefär 100 år. Som Sveriges näst största leverantör av järnmalm, efter gruvorna i Kiruna och Malmberget i Norrbotten, har gruvan haft stor del i den industriella utvecklingen.

– Området i Grängesberg är unikt. Det är Bergslagens största kända järnmalm och den liknar den viktiga Kirunamalmen mycket, både till storlek och sammansättning. Båda är fosforrik apatitjärnmalm, säger Karin Högdahl.

Docent Karin Högdahl, geolog och forskare vid Uppsala universitet.

Foto: Jenny Berggren

Dagbrottet i det så kallade exportfältet i Grängesberg delar det lilla samhället i två delar. Runtomkring står gruvlavarna som svampar ur jorden. Tillsammans vittnar de om Grängesbergsgruvans viktiga del i den Foton: Karin Högdahl industriella utvecklingen.

Viktigt forskningsprojekt Under ledning av professor Valentin Troll, Uppsala universitet, deltar Karin Högdahl tillsammans med studenter och forskarkollegor från Uppsala och Stockholms universi-

tet och SGU i ett treårigt projekt om Grängesbergsmalmens utbredning, struktur och bildningsförhållanden.

– Vi ska ta reda på hur malmen förhåller sig till den geologiska utvecklingen i den här delen av Sverige, och undersöka vilka processer som bildat den stora malmkroppen. Genom att undersöka den exponerade malmen kan vi ju även få fram information som kan leda till fynd av andra typer av malm som inte upptäckts än, säger Valentin Troll.

God kännedom om hur marken i Grängesberg påverkats av den tidigare underjordiska brytningen, och om sprickbildningar och markrörelser är också viktigt för att en framtida brytning ska kunna ske säkert.

– Det är viktigt för att ge gruvbolagen verktyg att förebygga otäcka ras och på så sätt minska risken för olyckor, avslutar Karin Högdahl.

Området i Grängesberg är unikt.

SGI satsar på klimatuppdrag För att möta kommande klimatförändringar och ökade flöden, satsar Statens geotekniska institut (SGI) aktivt på arbete med klimatanpassning. Klimatförändringarna innebär att risken för skred, ras och erosion ökar på många håll i Sverige.

SGI utreder på uppdrag av regeringen stabilitetsförhållandena längs hela Göta älv, men arbetar även med forskning, uppdragsverksamhet samt kunskapsförmedling inom området.

Göta älvuppdraget som kom från regeringen 2009, om-

fattar 35 Mkr per år i tre år och innebär att SGI genomför omfattande geotekniska utredningar och riskanalyser längs hela älvdalen. I de skredriskanalyser som utvecklats ingår en bedömning av sannolikheten för skred i området och omfattningen av de skador som skulle kunna orsakas. En bedömning görs av var och vilka geotekniska förstärkningsåtgärder som är nödvändiga för stabiliteten i området. Tidigare analyser och karteringar av området uppdateras med hänsyn till klimatförändringar och förändringar i portryck och erosion. Samtidigt utvecklas metoder för förbättring och effektivisering av såväl kartläggning som övervakning och riskbedömning.

metod som innebär en analys av förutsättningarna för nyexploatering, men även för befintlig bebyggd miljö. Som underlag används regionala klimatscenarier och bedömningar görs av vilka områden som kan komma att översvämmas. En kartläggning görs av var risker kan uppstå och vilka konsekvenserna kan bli för samhällsviktig- och miljöfarlig verksamhet, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att reducera risker och begränsa skadeverkningarna.

SGI bidrar med sitt arbete till att minska konsekvenserna av klimatförändringarna och till att anpassa samhället till nya förutsättningar för långsiktig hållbarhet.

SGI har de senaste åren arbetat med klimatförändringar-

nas inverkan på mark, vatten och byggande. Satsningarna görs för att öka kunskapen om säkerhetsfrågor rörande skred, ras och erosion. Klimat- och sårbarhetsanalyser för naturolyckor utförs på uppdrag av länsstyrelser, kommuner och andra aktörer. SGI och SMHI har utvecklat en

4

www.swedgeo.se

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från SGU

ANNONS

Miljö och teknik för generationer

Hajar fanns i Skåne under Kritatiden.

Foto: Nicklas Blom

Från tropikerna till istid Vår värld har inte alltid sett likadan ut. Klimatet är långt ifrån statiskt.

I förhistorien fanns skogar på Antarktis och sköldpaddor, hajar och krokodiler i Skandinavien.

I dag lever vi i en istid.

– Genom att se tillbaka på klimatförändringarna i jordens förhistoria kan man till viss del också förstå en del samtida och framtida händelseförlopp, säger Vivi Vajda som är forskare och geolog vid Lunds universitet.

Genom geologiska studier av mikrofossil i berggrunden, till exempel pollen, sporer och alger, kartlägger Vivi Vajda och hennes forskarkollegor orsaker till och konsekvenser av klimatförändringar långt tillbaka i jordens historia.

– När vi studerar perioder i förhistorien då det plötsligt blivit varmare kan vi se vad som hänt med flora och fauna, till exempel hur lång tid det tar för ekosystemen att återhämta sig och anpassa sig till ett nytt klimat, säger hon.

FÖR MILJONTALS ÅR sedan, under till exempel

juratiden för mer än 135 miljoner år sedan, var det globala klimatet mycket varmare än det är idag. I Sverige var det som i dagens tropiker. Den globala havsnivån var också högre eftersom vattnet inte var bundet i isar.

– Det kan ha haft att göra med att koldioxidhalten i atmosfären var mycket högre än idag. Då pågick mycket vulkanisk aktivitet

Pollen i form av mikrofossil är ett verktyg när forskarna undersöker klimatutvecklingen i jordens förhistoria.

vilket är en väldigt stor källa till växthusgaser. Under årmiljonerna har också mängder av organiskt kol lagrats in i våra bergarter och omvandlats till olja, gas och stenkol vilket gör att vi har en lägre koldioxidhalt idag jämfört med till exempel juratiden.

MEN DE SENASTE 2,6 miljoner åren har jordens klimat kännetecknats av relativt snabba växlingar och återkommande istider, och sett ur ett längre tidsperspektiv lever vi än idag i en istid. Om än en ovanligt varm sådan.

– Vad som kommer att hända i framtiden är svårt att säga, det går inte att förutspå allting. Men vi ser redan nu hur nya djurarter kommer in, säger Vivi Vajda Såväl dagens klimatutveckling som forna tiders klimatförändringar är globala frågeställningar. Vivi Vajda är bland annat aktiv i IGCP – ett internationellt geovetenskapsprogram inom ramen för Unesco, där SGU också deltar.

När Geosigma bildades 1991 startade man med 25 anställda som till 100 procent arbetade åt SKB, Svensk Kärnbränslehantering.

Idag har personalstyrkan mer än tredubblats, nya kontor har öppnats och verksamheten har breddats mot sektorer inom förorenad mark, infrastruktur och vattenresurser.

– VI HAR GENOMGÅTT en stor förändring och vi fortsätter att förändras. Det stöd jag har från medarbetarna, den höga kunskapsnivån och viljan att utvecklas har gjort att vi har klarat av den här förändringen, säger Bo Eliasson, vd på Geosigma.

Geosigma arbetar med bland annat föroreningar i mark och vatten, infrastrukturuppdrag, byggprojektledning, kärnavfall, VA, miljökonsekvensbeskrivningar och vattendomar. Spetskompetens finns inom flera områden och ett exempel är klorerade lösningsmedel i mark, berg och vatten.

– Den metodik som vi använder för att hitta och riskbedöma klorerade lösningsmedel är väldigt effektiv och vi är ensamma om den i Sverige. Klorerade lösningsmedel beter sig inte som andra föroreningar när det gäller nedbrytning och spridningsvägar. Till exempel ger de ifrån sig gaser som kan ge problem i inomhusmiljö, säger Stefan Bylin, affärsområdeschef Miljö och vatten.

Genom sitt arbete åt SKB har Geosigma fått möjlighet att utveckla metoder och ta fram utrustning anpassad efter specifika ändamål. Metoderna och utrustningen har man sedan anpassat för att möta behovet på bland annat infrastrukturmarknaden.

– Vi är unika på det sätt att vi jobbar parallellt med metodutveckling och utveckling av utrustning. I vår verkstad omsätts de metoder som vi tar fram till att utveckla speciellt anpassad utrustning. Ett mycket bra exempel är hydrotester i smala borrhål där Geosigma idag är världsledande, säger Peter Andersson, affärsområdeschef Kärnavfall.

Geosigma har även ett högt kunnande vad det gäller tekniska lösningar för att bygga i berg. Det kan handla om bergförstärkningar, design av sprängteknik och tätning av berg.

– Det gäller att hänga med i utvecklingen hela tiden. Det händer mycket inom forskningen vad gäller nya metoder för injektering och här följer vi utvecklingen och uppdaterar oss ständigt, säger Martin Brantberger, affärsområdeschef Berg.

Som ett led i utvecklingen mot ett hållbart samhälle arbetar Geosigma också med att hitta hållbara VA-lösningar i omvandlingsområden.

– Genom att ansluta hushållen till det kommunala VA-nätet minskar man belastningen på sjöar och hav och man slipper problem med saltinträngning i enskilda brunnar, säger Bengt Melin, affärsområdeschef VA.

5

Hela denna bilaga är en annons från SGU

ANNONS

Likvärdig kunskap om CO2-lagring behövs

Stort forskningsprojekt 2 om CO -lagring

INOM KOLDIOXIDLAGRING (CCS) har man nått olika långt

Om geologisk koldioxidlagring ska kunna användas i den omfattning som behövs för att avsevärt motverka utsläpp av växthusgaser behövs mer kunskap. Svenska forskare deltar i ett stort EU-projekt, Mustang, för att utreda förutsättningar, potential och säkerhet hos CO2-lagring.

Fakta CO2-lagring i saltvattenakvifärer ● Olja och gaser, som naturgas och

koldioxid, förekommer naturligt långt ner i marken där de lagrats under lång tid. Tanken är att geologisk lagring av koldioxid ska efterlikna den naturligt förekommande lagringen.

Auli Niemi, professor vid Uppsala universitet och koordinator för Mustang.

Borrning på siten i Malmö.

– Koldioxidlagring är en del av framtidslösningen. Utsläppen kommer att finnas kvar under en ganska lång övergångsperiod, innan nya energitekniker hittas, säger Auli Niemi, professor vid Uppsala universitet och koordinator för Mustang.

Projektet som startade i juni 2009 är till och med ur EU-perspektiv ett riktigt stort projekt. I konsortiet ingår forskningsinstitutioner, universitet, företag och myndigheter, varav SGU är en, från åtta europeiska länder samt expertis från USA, Australien och Japan. Den totala budgeten ligger på drygt 100 miljoner kronor under en fyraårsperiod.

– Syftet med projektet är att utveckla me-

toder för att kartlägga och förstå de egenskaper hos saltvattensakvifärer som krävs för effektiv och säker lagring av koldioxid och att utveckla metoder för att mäta och övervaka vad som händer med den lagrade koldioxiden.

På grund av de geologiska egenskaperna och volymkapaciteten anses saltvattenakvifärer som bäst lämpade för koldioxidlagring, något som Mustang nu noggrant undersöker. Det genomförs omfattande fältexperiment på sex platser runtom i Europa, inklusive ett fullskaligt experiment med koldioxidinjektion i Israel samt laboratorieförsök, beräkningsmodeller och prognoser.

● Koldioxiden från en stor utsläppskälla

fångas in och pumpas minst 800 m ner i marken. Där är trycket så stort att koldioxiden trycks ihop till ett vätskeliknade tillstånd, vilket minskar volymen och underlättar lagringen. För att fungera behöver lagringsbergarten ha ett lock av tätt berg som hindrar koldioxiden att komma tillbaka upp till markytan. ● Saltvattenakvifärer är porösa geologis-

ka bildningar som innehåller saltvatten.

När koldioxid injiceras ersätts saltvattnet med koldioxiden som delvis löser sig i vattnet. Över långa tidsperspektiv kan koldioxiden sedan mineraliseras och bli en del av berggrunden i form av karbonater.

i olika länder, samtidigt som implementeringen av det nya EU-direktivet för CCS i ländernas lagstiftning ser olika ut. Nu vill 19 länder i Europa, bland annat Sverige, Turkiet, Norge, Kroatien och Serbien bygga ett nätverk för att främja teknikerna bakom CCS. Myndigheter och forskningsinstitut, med fokus på koldioxidlagring, energikällor och klimatförändringar, har skrivit en gemensam EU-ansökan för projektet CGS Europé, som man hoppas kommer igång nästa år.

Genom nätverkande och integration mellan sig och mot andra CCS-relaterade projekt i Europa vill man samla erfarenheter och sprida information – även ut i samhället till beslutsfattare, företag och andra berörda.

Nu vill 19 länder i Europa bygga ett nätverk för att främja teknikerna bakom CCS.

Geoenergi – förnybar och lönsam uppvärmning av fastigheter, stora som små!

När solen lyser på oss lagras energi i mark och berg - geoenergi. Mängden solenergi är faktiskt så stor att det endast tar åtta timmar sommarsol för att motsvara hela Sveriges årsförbrukning av energi – inklusive transporter!

Att värma upp en stor bergmassa tar lång tid och därför tar det också lång tid att kyla ner berget. Den trögheten gör att vi som fastighetsägare kan tillgodogöra oss energin även under den tid på året som solen inte har så stark intensitet eller till och med ”lyser” med sin frånvaro.

En geoenergianläggning till en fastighet består oftast av ett eller flera borrhål kopplade till en värmepump. Borrhålets djup varierar beroende på vilken marktemperatur man har och på hur stort energiuttag man skall göra. Vanliga djup i Sverige är mellan 150 – 200 m.

Det populäraste systemet benämns ”bergvärme”. Värmepumpen hämtar energin genom att cirkulera en vätska i en slang – kollektorn - som sitter monterad i ett borrhål.

Kollektorn fungerar som värmeväxlare mellan värmepump och bergmassa. Vätskan består av en etanol- och vattenblandning av lagom groggstyrka. Den ingående slangen i borrhålet har en lägre temperatur än berget och därför strömmar värmeenergi till från omgivningen och värmer upp vätskan.

Energin kan sedan förädlas i värmepumpen som sedan kan överföra den till ett konventionellt vattenburet uppvärmningssystem och även användas för varmvattenproduktion. Utväxlingen av energi från bergvärme till småhus är drygt tre (värmefaktor 3). För större fastigheter kan utväxlingen bli betydligt större.

De större fastigheterna och industrierna använder ofta framgångsrikt system med fler hål – borrhålslager. Där ligger borrhålen tätt för att utnyttja en större bergmassa.

Borrhålslagren blir väldigt effektiva när det finns ett kylbehov. Då utvinns värme under vinterperioden varvid

6

Johan Barth Geotec, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation

berget blir kallt – ner mot noll grader – och när kylsäsongen börjar i maj, vänds systemet och kylan hämtas hem som frikyla varvid berget successivt återuppvärms till nästkommande vintersäsong. Dessa system går att göra mycket stora och med synnerligen stora miljömässiga och ekonomiska vinster. IKEA är ett av stora företag som valt att installera geoenergi för kyla och värme till varuhusen.

Att tänka på När Du som fastighetsägare väljer att installera en geoenergianläggning finns det några viktiga saker att göra.

Kontakta en eller helst flera VVS-installatörer för en bedömning av just Din fastighet. Du skall få veta hur stor värmepump och hur många meter aktivt borrdjup (antal meter under grundvattenytan) som Din fastighet behöver.

Dimensioneringen är avgörande för att få en väl fungerande anläggning.

Använd med fördel SGU:s (Sveriges Geologiska Undersökning) checklista i ”Normförfarande vid vatten- och energibrunnar. Där står det mesta som Du behöver veta.

Trots att det går att borra i princip över hela Sveriges yta kan det finnas områden där jorddjupet är väldigt stort.

Eftersom borrhålet måste mantlas med ett stålrör genom jordlagren kan borrningen då bli dyr och det kanske är mer lönsamt med någon annan form av uppvärmning.

När Ert skriftliga kontrakt är klart startar oftast entrepre-

naden med brunnsborrningen. En brunnsborrningsrigg är drygt två meter bred och fem meter lång och när masten är uppfälld är den ca fem meter hög. Det finns både hjuloch larvgående maskiner. Borraggregatet drivs oftast med komprimerad luft och kompressorn har ungefär samma storlek som borrmaskinen. Maskinerna väger ca 10 ton vardera men trots det är inverkan på tomten oftast liten och är i regel lätt att återställa. Själva borrhålet är ca Ø 150 mm i diameter och borrkaxet (det berg/jordmaterial som borrningen genererar) släpper de flesta entreprenörer i en vanlig container. Kommunerna har ofta krav på att det vatten som genereras i samband med borrningen renas på något sätt från det mesta borrkaxet innan det släpps ut.

Efter borrning grävs slangarna in till huset och den invändiga installationen tar vid.

Att låta entreprenören installera en typgodkänd energibrunn tycker många är en bra säkerhet. Då består alla ingående delar i installationen av typgodkänt material som är både korrosions- och åldersbeständigt.

Det är också viktigt att anlita en branschansluten brunnsborrare eftersom det måste finnas minst en certifierad brunnsborrare inom varje medlemsföretag. Det borgar för att kunskapen är större och att bemötandet är yrkesmannamässigt.

www.geotec.se

Illustration: istockphoto.com

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från SGU

ANNONS

ANNONS

www.zacrison.se - Foto: Arkivbild, Lappland Goldminers

” Borrningarna ovan jord inom gruvkoncessionerna i finska Pahtavaara och Ersmarksberget fortsätter under 2010. Parallellt med det uppdaterar vi lönsamhetsstudien för produktionsanläggningen i Fäboliden.

Målsättningen att bli en av Europas största guldproducenter ligger fast.”

Kjell Larsson VD och koncernchef Lappland Goldminers AB

Läs mer om oss och våra projekt på: www.lapplandgoldminers.se

Med fokus på ädel- och basmetaller Botnia Exploration är ett prospekteringsbolag med fokus på ädel- och basmetaller i Sverige och Norden.

Genom en organisation bestående av välkända geologer/blockletare och en aktiv ledning har Botnia Explorations

projektportfölj snabbt ökat i värde.

Bland företagets 40-tal projekt finns flera synnerligen intressanta guldoch volframprojekt. Provbrytning i ett av projekten beräknas kunna ske redan under 2010.

botniaexploration.com

Företag som har licensavtal att använda Naturstensloggan:

Ajour Trading Sweden AB Bohus Gatsten & Kantsten AB Bohus Sten AB Bohusläns Koop. Stenindustri Borghamns Natursten AB Borghamns Stenförädling City Sten AB Emmaboda Granit AB Fyrstad Stenprodukter AB Hallindens Granit AB Jananders Consulting AB Kungälvs Natursten AB Landernäs Marmor Eftr. AB Marmor & Granit AB Mysinge Stenhuggeri AB

För mer info, se:

Naturstenskompaniet Sverige AB Nordisk Byggsten AB Nordskiffer AB Norrsten AB Scanstone AB Sjöström Stenförädling AB Skifferforum Vänersborg AB Skifferspecialisten AB Skånemarmor AB Slite Stenhuggeri AB Stenentreprenader I Hessleholm AB Stenkompetens Svenska AB Södermalms Sten, AB Ve Sten AB Zaar Granit AB

www.sten.se

Hög God

Sveriges Stenindustriförbund Industrigatan 6 291 36 KRISTIANSTAD Tel: 044-20 97 80

' SMHI, Lantm teriet Dn

Måttlig Otillfredsställande Dålig

7

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från SGU

ANNONS

MinBas I och II har varit framgångskoncept. Nu hoppas inblandade industrigrenar på en tredje etapp i utvecklingsprogrammet.

MinBaS – en plattform för de tyngsta byggmaterialen MinBaS är en framgångsrik gemensam utvecklingsplattform för industrimineral-, bergmaterial- och stenindustrin. Etapp två avslutas i år.

Nu hoppas inblandade branscher på en fortsättning.

– Det finns jättefina geologiska förutsättningar i Sverige och råvaror av högsta kvalitet. En fortsatt utveckling innebär ännu bättre produkter anpassade till samhällsutvecklingen, säger Per Murén, ordförande för MinBaS och teknikchef på NCC Roads.

MinBaS är ett program för industrigrenarna mineral, natursten och ballast som ska skapa hållbar utveckling och stärka konkurrenskraft och tillväxt. Programmet finansieras av SGU tillsammans med industrierna och drivs av Föreningen Mineralteknisk Forskning-MinFo, Sveriges Bergmaterialindustri och Stenindustrins Forskningsinstitut.

– På det här sättet samlar vi landets bästa kompetens och tar draghjälp av varandra, säger Per Murén.

INOM MINBAS II, som avslutas i slutet av år

2010, pågår omkring 50 olika utvecklingsprojekt i samarbete med närliggande branscher, forskare och högskolor. Till exempel

inom framtidens betong med helkrossad ballast, optimal fragmentering vid sprängning och naturstenens användningsområden. Inom MinFo samarbetar också mineralföretag som driver ett antal projekt som finansieras av Energimyndigheten, bland annat om energieffektiv förbränningsteknik och koldioxidavskiljning i cement- och kalkindustrin samt energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial.

Det finns jättefina geologiska förutsättningar i Sverige och råvaror av högsta kvalitet. till ett programförslag, men ännu ingen färdig finansiering.

– Det vore synd att inte dra nytta av det som kommit fram hittills. Ett MinBaS Innovation skulle innebära att kunskapen omsätts i praktiken och förs ut till industrierna, säger Kristina Vikström, geolog på NCC Roads.

Fakta Tre industrigrenar

EXTERNA UTVÄRDERARE HAR gett MinBaS

positiva omdömen på flera punkter, bland annat för satsningarna för mindre miljöpåverkan.

– Miljöprofilen är viktig i en tung bransch med miljöpåverkan i form av stora materialvolymer och omfattande transportarbete, säger Ulf Holmberg extern utredare på ITEC AB. De inblandade branscherna hoppas nu på ännu ett MinBaS. Idag finns ett första utkast

Foto: Per Murén

● Industrimineralindustrin: Producerar

många typer av mineral. Störst är kalk och cement. ● Bergmaterialindustrin: Tillverkar väg-

byggnadsmaterial, asfalt- och betongballast, sandningssand etc. ● Naturstensindustrin: Levererar varor

MinBaS ordförande Per Murén och geolog Foto: Gunnilla Schönning.

Kristina Vikström.

som fasadsten, golv- och väggbeklädnader, markstensättning etc.

Foto: istockphoto.com

Rätt sten på rätt plats Tänk dig en pampig trappa, ett slitstarkt golv, en praktisk markbeläggning, en dekorativ mur, en tjusig skulptur eller en vacker fasadbeklädnad.

Inomhus eller ute – sannolikheten är stor att du tänker på natursten. Med rätt sten på rätt plats, monterad på ett miljövänligt sätt, är natursten ett av våra mest funktionella, hållbara och eleganta byggnadsmaterial.

Men mer forskning behövs för att garantera kvaliteten – inte minst med alla nya material på marknaden.

Naturstenen har en lång historia. I Egypten har exempelvis sten brutits och bearbe-

8

tats till byggnadsmaterial från berggrunden sedan 3 000 f.Kr. Här hemma kunde man bearbeta sten på exempelvis Gotland redan på 400-talet e.Kr. Men trots att den använts länge är behovet av forskning kring natursten stort.

– FÖR OSS ÄR forskningen viktig. Vår svens-

ka natursten kan vi, den som fungerar har sorterats ut genom erfarenhet. Men idag får vi in otroligt många nya sorter på marknaden. För att kunna garantera funktionalitet och hållbarhet behöver vi metoder för att karaktärisera stenens egenskaper.

Där är MinBaSprogrammen mycket värdefulla. De fångar upp behoven i en bransch

med små och medelstora företag med små egna forskningsresurser, förklarar Kurt Johansson, adjungerad professor på Sveriges Lantbruksuniversitet och ordförande i branschorganisationen Sveriges Stenindustriförbund, som forskar och informerar om lämplig användning av natursten.

För att välja rätt sten krävs kunskap om allt ifrån materialets egenskaper, till brytning, bearbetning, montering och underhåll. Exempelvis kan egenskaperna hos en Bohusgranit skilja sig markant från granit bruten någon annanstans, trots att den för ögat ser identisk ut. Och kring den importerade stenen saknas erfarenhet om var och hur den fungerar.

– Om vi forskare kan karaktärisera stenen så hjälper det arkitekter och importörer att välja rätt, förklarar Kurt Johansson. ÄVEN FÖR VÅR svenska natursten saknas ib-

land bästa metod. Så går åsikterna isär, om hur man fäster plattor, eller hur man ser på stenbrottet och dess placering, för livscykelanalysen på materialet.

– Med rätt val och rätt underhåll är natursten ett byggnadsmaterial som håller och är vackert i många hundra år, säger Kurt Johansson, adjungerad professor på SLU och ordförande för Sveriges Stenindustriförbund.

Läs mer på www.sten.se

Hela denna bilaga är en annons från SGU

ANNONS

ANNONS

www.northland.eu

Zinkgruvan i Askersund har varit i kontinuerlig drift i 152 år, och är fortfarande aktiv.

Foto: Erik Gunnarsson, Bild & Kultur AB

Maskiner och Reservdelar Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna och hydrauliska maskiner. I vårt sortiment har vi också gruvlampor, tändapparater, reservdelar, borr med mera till dig som jobbar inom gruv-, bygg- och stenindustrin.

Vi utför även reparationer på Era maskiner.

Saxdalsvägen 2 s Blötberget s 771 65 Ludvika Tel kontor 0240-374 95 s Tel lager 0240-370 01 Fax 0240-376 58 s Mobil 070-744 56 66, 070-637 36 29 E-post info@gruvteknik.com s www.gruvteknik.com

Mot nya gruvor Det kommer att öppnas nya gruvor i Sverige – kunskap och viljan att satsa avgör vilka bolag som lyckas.

– Man måste våga och kunna satsa, säger Thomas Lundgren, VD för Kopparberg Mineral AB som prospekterar efter bas- och ädelmetaller i Bergslagen och Skelleftefältet. Bolaget är sedan 2007 noterat på Aktietorget.

Kopparberg Mineral är idag ett av Sveriges största prospekteringsbolag. Förvärvet av Lundin Mining Exploration AB som genomfördes i början av året har gett en spännande portfölj av välutvecklade malmförekomster och spännande gruvprojekt.

– Vi har tagit ett stort kliv framåt i bolagets utveckling och planerar nu för en tillväxt i bolaget som ska generera goda värden för våra aktieägare.

Kopparberg Mineral projekterar även för öppnande av järngruvor i Bergslagen i ett delägt järnmalmsbolag, samtidigt som flera av de övriga prospekteringsprojekten ser lovande ut. Särskilt det vid ”Eva fyndigheten”, en massiv sulfidfyndighet i Skelleftefältet. Steg för steg tas nu mot gruvdrift, och även om en hel del återstår så är vd Thomas Lundgren hoppfull.

– Det här är väldigt spännande och vi satsar på gruvdrift i ”Evafyndigheten” inom fyra år.

www.kopparbergmineral.se

Kopparsatsning i Zinkgruvan ”Kopparprojektet är en viktig framtidsinvestering.

Nu får vi ytterligare ett ben att stå på” säger Samuel Rasmussen, vd för Zinkgruvan Mining.

Zinkgruvan i Askersund har varit i kontinuerlig drift i 152 år, och är fortfarande aktiv. Metallerna som produceras är zink, bly och silver. Men i maj 2010 utökas gruvverksamheten till att även innefatta koppar. Produktionen beräknas vara i full gång år 2013.

– Det finns reserver för tio års produktion, utöver det mineraltillgångar för ytterligare flera år framåt. Malmkropparna är också öppna fortfarande, så det finns ännu mer, säger Lars Malmström, chefsgeolog på Zinkgruvan Mining Zinkgruvan, som är 1130 meter djup, fem kilometer lång och har 15 mil farbara orter under jord, är en av de största underjordiska zinkgruvorna i Sverige.

Det var i mitten av1990-talet som kopparmineraliseringen i Zinkgruvan påträffades. Hittills har 280 miljoner kronor investerats i den nya kopparbrytningen, bland annat i form av en ny kopparlinje i anrikningsverket, ett antal nyanställda samt en ny ramp som leder rakt ner i gruvan.

– Det gör att vi kan köra ner maskiner och annat den vägen istället för som idag, då allt plockas isär och sänks ner i gruvan genom gruvhissen.

Det i sin tur gör att det frigörs kapacitet för malm i hissen och vi kan öka produktionen, säger Lars Malmström. År 2009 var ett rekordår i Zinkgruvan, då kördes 1 028 000 ton malm genom verket. Halterna var 7,5% zink, 4,1% bly och 82 g/t silver. I år höjs ribban ytterligare. 1 050 000 ton malm med halterna 7,9% zink, 4,2 % bly och 75 g/t silver förväntas passera genom

Metallerna som produceras är zink, bly och silver. Men i maj 2010 utökas gruvverksamheten till att även innefatta koppar.

Foto: Maria Gunnarsson, Bild & Kultur AB

gruvhissen. Utöver det också kopparmalmen som under uppstartsåret budgeterats till 50 000 ton med 2,9% koppar.

– I Zinkgruvan finns en stabil historia och en stabil framtid. Det finns få gruvor som är så gamla som fortfarande är igång. Men så länge det finns malm att bryta gäller det att våga göra nysatsningar och att investera, säger vd Samuel Rasmussen

www.zinkgruvan.com 9

Hela denna bilaga är en annons från SGU

ANNONS

ANNONS

Driven av nyfikenhet Karin Ljung är Karolinska Institutets första anställda geolog. Via doktorsavhandling på Sveriges lantbruksuniversitet och Post Doc i Australien hamnade hon på Karolinska där hon nu forskar på spädbarns exponering för mangan.

Hur kommer det sig att du som geolog hamnade på KI? – Jag började läsa naturresursprogrammet på SLU. Jag var främst intresserad av miljöfrågor och tyckte att markvetenskapen erbjöd de mest intressanta kurserna när det blev dags att välja kurser. Jag doktorerade sen på hur barn exponeras för metaller i jord – de stoppar ju gärna saker i munnen, som jord till exempel. Jord finns det ju mycket kunskap om på SLU, men jag kände att jag behövde lite hjälp med just hälsoriskbedömningssidan av det hela, och kontaktade därför IMM där jag fick hjälp med handledning.

Berätta vad du forskar på just nu!

– Jag forskar kring mangan i barnmat och bröstmjölksersättning. Mangan är ett väldigt vanligt förekommande ämne, men hur mycket behöver spädbarn egentligen? Och vad händer om man blandar pulver med kranvatten som innehåller mangan? Och hur mycket av detta mangan tar kroppen

upp? Ju mer man lär sig, desto mer upptäcker man att det finns att lära sig. Det finns massor av kunskapsluckor.

Varför är ditt arbete viktigt?

– Det är viktigt att ta reda på hur saker funkar för att förstå hur de påverkar vår hälsa. Det finns mycket som vi faktiskt inte vet idag.

Om du fick välja ett annat yrke, vad skulle du välja då?

– Något där man mer praktiskt hjälper människor. Det låter så krystat, men Läkare utan gränser vore givande att jobba för. Men jag klarar inte av blod så det är väl ett dumt val.

Att hjälpa till att bygga skolor, kanske, något mer handgripligt.

Vad utmärker en bra forskare?

– Man ska vara kritisk och objektiv. Jag tror det är något man lär sig under forskarutbildningen, att kritiskt granska information och förhålla sig objektiv. Man ska lägga fram fakta som de är och inte tycka så mycket

Karin Ljung är Karolinska Institutets första anställda geolog.

som forskare. Sen hjälper det förstås att brinna för det man forskar på.

Du nämnde drivet att veta hur saker funkar, har du något drömprojekt?

– Vadå, det gör jag ju nu! Är det inte intressant? Det finns ju så många kunskapsluckor att fylla. Men om jag ska säga något utan-

Foto: August Åberg

för det jag gör just nu så är jag fascinerad av medicinsk geologi som min före detta handledare, Olle Selinus på SGU, bedriver.

Det går ut på att sammanföra geologer och medicinare så att de talar samma språk. De forskar ibland på liknande saker, men skillnader i deras sätt att uttrycka sig kan göra att de inte riktigt förstår varandra.

”Geologiska frågor behöver synliggöras” I stora infrastrukturprojekt får geologisk information inte den plats den bör ha. Därför har en satsning påbörjats för att lyfta fram geologin på dagordningen.

Björn Sellberg på Formas hoppas att ett forskningsprogram avseende hållbar utveckling i stadsmiljön med fokus på geofrågor – GEOINFRA – kan lanseras under året.

Städer breder ut sig över bra odlingsmark.

Byggen genomförs på instabila markområden vilket kan resultera i ras, skred och översvämningar. Höga byggnader i tätortsområden ansätter marken. Björn Sellberg är bekymrad och säger att det är ett strukturellt problem att man i planeringsprocesser för ny bebyggelse, tunnlar och bostadsområden inte tänker på marken som bebyggs.

– Det är tråkigt att kännedomen om geologifrågor är så bristande. Tyvärr finns inte geologi som ämne i grundskolan, och de

som inte läser geologi på universitet har därför inte de nödvändiga grundläggande kunskaperna.

Björn Sellberg tror att detta är en stor faktor till att geoaspekten ofta glöms bort. En arbetsgrupp bestående av representanter från Formas, SGU, SGI, SBUF och BeFo har arbetat sedan i höstas för att det ska bli ändring på detta.

– Vi jobbar med att dra igång ett brett forskningsprogram innehållande både georelaterade frågor och logistik, med mera. Det är av högsta vikt att ha kännedom om den miljö man bygger i och att kunna göra tolkningar av dess geologi.

Sverige har jämfört med andra länder en bra geologisk grund att bygga på, men det finns även områden som är svåra. Det mest kända exemplet i debatten är kanske projektet Hallandsåsen som vida överstigit sin ursprungliga kostnadsberäkning och tidplan.

– En del av detta hade man kunnat förutse om man hade satsat pengar på ordentliga

Fakta SGU Sveriges geologiska undersökning, SGU, bildades 1858 och är den myndighet som ansvarar för frågor som rör berg, jord och grundvatten i Sverige.

SGI Statens geotekniska institut (SGI) är en myndighet och ett forskningsinstitut med

ett övergripande ansvar för de geotekniska frågorna i landet.

SBUF Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, instiftad 1983, är byggbranschens egen organisation för forskning och utveckling med nära 5000 anslutna företag i Sverige.

undersökningar och tolkat dessa innan man började bygga.

Björn nämner positiva exempel som Arlandabanan som byggdes helt enligt planen och byggen i alpländerna, som sedan lång tid tillbaka satsat på effektiva tunnelförbin-

BeFo Stiftelsen för bergteknisk forskning, BeFo är en projektledningsorganisation, som på huvudmännens uppdrag initierar, planerar och finansierar angelägna projekt.

Formas Formas, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Illustration: istockphoto.com

delser mellan länderna. Dessa projekt kräver ett rejält geologiskt förarbete.

– På sikt hoppas jag att geofrågorna kan få en mer betydande roll i båda skola, i kommunal planering och näringsliv, säger Björn Sellberg.

Vi utbildar framtidens experter Byggteknik

Meteorologi

Hållbar

Miljö- och

utveckling

vattenteknik

Geovetenskap

Geofysik

Läs mer på www.teknat.uu.se 10

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från SGU

ANNONS

Stor undersökning av mineralvatten I ett stort projekt, som bedrivs inom EuroGeoSurveys, en sammanslutning av geologiska undersökningsmyndigheter i 33 länder, har forskare undersökt skillnaderna mellan mineralvatten inom Europa. Är det säkert att dricka det vatten du köper i butikerna?

För framtidens gruvindustri. Inom ramen för industrins, Vinnovas och SGU:s gruvforskningsprogram drivs ett tiotal projekt. Förutom ”Mine of the future” även projektet ”Ökning av produktionssystemens effektivitet genom tillståndsbaserat underhåll” som involverar Boliden Mineral, LKAB, Metso Minerals och Ringhals AB. Här visas en infordring i en gruvkvarn.

En attraktiv arbetsplats, grön och resurssnål med nya produktionsprocesser och teknologier. Det är visionen för framtidens gruva. I ”Mine of the future” skissas förutsättningar som ska bevara och stärka konkurrenskraften för gruvdrift på stora djup.

Framtidens gruvindustri. Inom ramen för gruvforskningsprogrammet samlas aktörer från Vinnovas gruvforskningsprogram. Syftet är att stärka den svenska gruvindustrins ledande position. LKAB är ett av de deltagande företagen. Här en bild på rasborrning i Kirunavaragruvagruvan.

Foto: Fredric Alm/LKAB

Framtidens gruva växer fram – Vi använder våra gemensamma kunskaper och idéer för att skapa en bild av hur vi vill att framtidens produktion av metaller ska ske säkert och eko-ekonomiskt, säger Göran Bäckblom, projektledare för Göran Bäckblom, idéstudien. projektledare för I projektet ”Mine of idéstudien. the future” på Nordic Rock Tech Centre AB identifieras problem som bör lösas för att gruvverksamheten i Sverige även efter 2030 ska vara tekniskt

världsledande med låg miljöpåverkan. Involverade är 14 gruvföretag, lärosäten och ledande globala leverantörer. Exempel är Boliden, LKAB, Atlas Copco, ABB, Sandvik, Luleå tekniska universitet och polska KGHM. ”MINE OF THE FUTURE” är ett av tiotalet projekt som drivs inom ramen för ett gruvforskningsprogram som genomförs av aktörer inom gruvindustrin tillsammans med de statliga myndigheterna Vinnova och SGU. Meningen med satsningen, som nu pågått i tre år, är att stärka den svenska gruvindustrins ledande position. Fokusområden är

säkrad råvaruförsörjning, ökad konkurrenskraft, kunskap om gruvindustriella processer, resurseffektiv utvinning och minskad miljöbelastning.

– Dessutom skapar programmet nya konstellationer av personer som kan bära frukt i framtiden. Man kommer i kontakt med aktörer man kanske inte skulle ha gjort annars, både svenska och internationella. Vi hoppas också att flera projekt inom programmet så småningom ska kunna växlas upp på en europeisk nivå och samla ännu fler aktörer, säger Ulf Marklund, ordförande för gruvforskningsprogrammet och teknisk chef på Boliden Mineral AB.

För några år sedan publicerades ett forskningsprojekt som visade att det finns stora skillnader i kemin i till exempel jord och ytvatten runtom i Europa. Projektet aktualiserade frågan om hur dricksvattnet ser ut.

Eftersom det är svårt att analysera grundvatten utan att orsaka kontaminering har man valt att analysera vatten som redan var provtaget, alltså buteljerat vatten.

1785 vattenflaskor från 884 platser runtom Europa samlades in och analyserades av Tysklands geologiska undersökning. För att kunna jämföra resultaten analyserads också 500 kranvattenprov.

Resultaten visar att det är mycket stor skillnad på kemin i buteljerat vatten och att nästan alla skillnader beror på naturliga faktorer. Till exempel varierade halterna av litium från 0,1 till 10 000 mikrogram per liter. Även natriumhalterna stack ut och var högre i östra och södra Europa.

Men du kan vara lugn. Mindre än en procent av vattnet som analyserades visade sig innehålla halter över de gränsvärden som EU-kommissionen har lagt fast för mineralvatten.

Foto: Agnetha Tillnert/ Bildarkivet

HÅLLBARA, TUNGA BESLUT Varje svensk förbrukar i genomsnitt tio ton ballast varje år. Det är ungefär ett lastbilsflak per person. För att tillgodose samhällets behov av stenmaterial på ett hållbart sätt satsar vi på: I~idgihc~gV i~`iZg dX] b^ch`VYZ igVchedgiZg 6aiZgcVi^k i^aa cVijg\gjh :[iZgWZ]VcYa^c\ Vk i~`iZg# I~`iZgcV `Vc Wa^ cn ^cYjhig^bVg`! gZ`gZVi^dchdbg YZc ZaaZg WVYh_ Vg# :`dad\^h` Z[iZgWZ]VcYa^c\ \nccVg YZhhjidb ]diVYZ k~miZg dX] Y_jg#

Läs gärna mer på vår webbplats.

www.ballastsverige.se 11

I N

I RONMA K I NG

vinter.

foto Fredric Alm

PE RFO RMANCE

DET FÖR JÄRNMALMSPRODUKTION

Efterfrågan på LKABs järnmalm är tillbaka. När våra kunder inom stålindustrin ökar sin produktion, vill vi växa med dem. Vi planerar att öppna tre nya dagbrottsgruvor i Norrbotten för att kunna öka våra leveranser av färdiga produkter med 30 procent till år 2015.

I 120 år har LKAB varit en pålitlig partner till europeisk stålindustri och bidragit till en högproduktiv och energieffektiv stålframställning. Med kommande investeringar kan vi leverera ännu mer av världens klimatsmartaste järnmalmsprodukt LKAB Green Pellets.

Följ utvecklingen för Sveriges viktigaste basindustri på lkab.com

W W W.LKA B .CO M