Fasa ut plasten i hemmet – rum för rum

Den praktiska och lätthanterliga plasten har funnit sin plats i vår vardag. Men med ökad kunskap har vi under de senaste åren blivit varse om dess avigsidor. Cecilia Nyman, sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor på Marthaförbundet, tipsar om hur du kan minska plastexponeringen i hemmet.

Text Johanna Granlund Foto Karin Lindroos

Enligt Cecilia Nyman finns det tre skäl till att minska plastanvändningen i hemmen: – Dels innehåller vissa plaster tillsatser som kan vara skadliga för vår hälsa, dels ger plastanvändningen upphov till mikroplaster. Det bästa är att vara för siktig och försöka minimera mängden mikroplaster, eftersom ingen säkert vet vilken inverkan de har på miljön och på hälsan, säger Cecilia Nyman och tilllägger att plaster dessutom tillverkas av en icke förnybar resurs.

– År 2018 producerades ungefär 359 miljoner ton plast, men någon gång kommer oljan att ta slut, så varför inte försöka hitta mer hållbara alternativ redan i dag?

SKADLIGA OCH SÄKRA PLASTER För att olika plastsorter ska få de egenskaper man eftersträvar används vid tillverkningen tillsatser som ska ge färg och konsistens. Ofta är det just tillsatserna som är problematiska i hälsoavseende. För att göra plasten mjuk blandas den med ftalater, ett ämne som misstänks ha hormonstörande inverkan.

– Hormonerna påverkar oss på många områden, bland annat vår utveckling, reproduktion och vårt minne. Därför är det ganska allvarligt om vi kontinuer ligt i vardagen får i oss hormonstörande ämnen, säger Nyman. I vissa fall kan också själva utgångsmaterialet vara skadligt. PVC är ett exempel där plasten i sig misstänks vara cancerframkallande, samtidigt som den innehåller höga halter av ftalater.

Alla plaster innehåller ändå inte skadliga ämnen. Man känner igen olika plastsorter på deras märkning, en triangel med en siffra inuti. Plaster med nummer

Plastbanta hemmet – ett rum i taget

BYT UT I KÖKET:

Livsmedel i konservburk och metalltub till livsmedel i glasburk, kartongförpackning eller fryspåse.

Plastfolie mot bivaxduk – eller en tallrik som lock ovan på en skål med matrester.

Teflonstekpanna mot en stekpanna i kolstål eller gjutjärn.

Bakformar i teflon mot rost fritt stål, glas eller keramik. Vattenkokare i plast mot vattenkokare i rostfritt stål. Soppslevar och stekspadar i plast mot motsvarande i trä eller rostfritt stål.

Barnens melamintallrikar och muggar mot motsvarande i rostfritt stål eller i porslin.

Plastburkar och -skålar mot glasburkar och skålar i rostfritt stål eller porslin.

Den tjocka vaxduken av PVC mot en som i stället är belagd med akrylat, eller – ännu hellre – mot dukar i ren bomull eller linne.

Flytta över mikromaten från dess plastförpackning till en porslinstallrik då du vär mer den.

2 eller 4 (polyeten), nummer 5 (polypropen) samt bioplasten PLA som bland flera andra plastsorter är utmärkta med en sjua, är de säkraste plasterna baserat på den kunskap vi har idag. Observera att det finns flera plaster än PLA i grupp 7 och alla är inte säkra.

Den skadliga plasten PVC är märkt med nummer 3. Även polystyren (nummer 6) är det skäl att vara försiktig med. Riskerna är desamma som med PVC, men partiklarna är hårdare bundna och avges inte lika lätt till sin omgivning.

BÖRJA I KÖKET Cecilia Nyman går igenom vad man kan göra rum för rum om man vill minska plastanvändningen i hemmet. Ifall det känns alltför överväldigande att genast ge sig på hela huset, rekommenderar hon att man börjar i köket.

Då plaster utsätts för värme, sura äm nen eller feta ämnen ökar risken för att partiklar avges från plasten. Det innebär att man borde undvika plast vid all slags uppvärmning av mat och dessutom då man hanterar eller förvarar feta eller syrliga livsmedel och anrättningar.

År 2018 producerades ungefär 359 miljoner ton plast, men någon gång kommer oljan att ta slut, så varför inte försöka hitta mer hållbara alternativ redan i dag?

Burkar, skålar, slevar och stekspadar i plast kan bytas ut till motsvarande av trä, metall, porslin och glas. Undvik dock aluminium.

Nyman lyfter fram två aspekter som kan vara bra att känna till:

– Glasburkar är väldigt användbara, men tänk på att metallocken som hör till ofta har en hinna som innehåller den reproduktionsstörande kemikalien Bisfenol-A (BPA). Så länge man förvarar burkarna stående och inte fyller dem helt så att maten inte kommer i kontakt med locket, är det ingen fara, säger hon.

Hon påpekar också att de allmänt förekommande barnserviserna av den hårda plasten melamin kan vara skäl att undvika, eftersom melaminet är giftigt för njurarna om det kommer in i kroppen. – Som med all plast ska man särskilt undvika att använda muggar och tallrikar av melamin till varm, sur eller fet mat och dryck, säger Nyman.

MINDRE DAMM Vi tillbringar minst en tredjedel av dygnet i sovrummet. Särskilt barnen spenderar mycket tid i sina egna rum, inte bara under natten utan också under en stor del av dagen.

I sovrummet och i barnkammaren kan man sträva efter att dels minska exponeringen för skadliga tillsatser i plasten, dels minska mängden plastdamm och mikroplaster som lossnar då plasten nöts på olika sätt.

– Sängtextilierna ger alltid upphov till damm, så byt därför gärna ut en så stor del av dem till sådana som består av na

BYT UT I BADRUMMET: Duschdraperiet av PVC mot ett i polyester.

Halkskyddsmattan av PVC i duschen mot en av natur gummi.

Tvål och schampo i flas kor kan ersättas av tvål och schampo på bit.

Tvättsvampar mot tvätt lappar i naturmaterial som hampa eller linne.

Hygienprodukter med ”fragrance” eller ”perfume”

i innehållsförteckningen, ef tersom dessa kan innehålla plastmjukgörare.

BYT UT I SOVRUMMET: Täcke och kudde med polyesterfyllning till motsva rande i naturmaterial – med fyllning av ull eller bomull och skal av bomull eller linne.

Syntetlakan mot lakan i bomull eller linne.

Undvik att ha datorer och annan elektronik i sovrummet. ett tjockt tätt vävt tyg i kom bination med en tunn, tvättbar extra bäddmadrass. Kissar barnet ofta i sängen kan man dra ett plastöverdrag ba ra över den mest utsatta delen i stället för över hela sängen.

BYT UT I BARNKAMMAREN:

Använd – liksom i sovrummet för vuxna – så mycket naturma terial som möjligt i sängen.

Plastöverdrag av PVC på småbarnens madrasser mot Pyjamas med tjocka plasttryckbilder i PVC mot pyjamas utan tryck med tyg i naturmaterial.

Öppen leksaksförvaring mot leksakslådor i papp, trä eller hårdplast med lock, som gör att leksakerna blir mindre dammiga.

Många gosedjur i sängen mot några utvalda, gärna av naturmaterial. De flesta gose djur är av polyester, som i sig är en ganska trygg plast, men som ändå avger mikroplaster.

turmaterial. Vanliga täcken och kuddar är oftast tillverkade av polyester, men i specialbutiker kan man hitta sådana med ull- eller bomullsfyllning samt med skal av linne eller bomull, säger Nyman. Datorer och annan elektronik hör också till de produkter som alstrar damm och som man helst ska undvika i såväl sovrum som barnkammare.

– Då olika elektriska apparater används blir de varma, vilket ökar mängden mikroplaster som avges till luften. Undvik elektriska apparater i sovrum men och torka ofta av dem med en våt trasa, och gör detsamma med hemelektroniken i övriga delar av huset, tipsar Nyman.

När det gäller barnens leksaker kan man gärna satsa på trä, tyg eller metall framom plast. Väljer man plast är det bättre med hård plast än mjuka plas ter som går att klämma på, dessa oftast innehåller ftalater. Nyare plastleksaker, tillverkade från 2013 framåt, är säkrare än äldre, eftersom regelverket för kemi kalier i leksaker skärptes 2013.

– Tänk dessutom på hur du förvarar leksakerna. Om leksakerna städas undan i lådor med stängda lock blir de inte lika dammiga, vilket betyder mindre mikroplaster som virvlar runt då man tar fram dem och börjar leka. Vädring och städning minskar också exponeringen, säger Nyman.

VÅGA FRÅGA! Eftersom PVC hör till de skadligaste plasterna kan det vara bra att gå igenom hela hemmet och byta ut PVC till något annat där det är möjligt. Oftast består konstläder av PVC, så undvik soffor, sittpuffar, stolsitsar och andra inredningsdetaljer av konstläder. Samma sak gäller konstläderjackor och andra plagg. PVC används också till tjocka, tryckta bilder på t-tröjor och tröjor.

Även då man renoverar eller inreder ett nybyggt hus är det skäl att ta reda på vad de olika materialen egentligen innehåller. Till exempel de flesta golvmattor i plast eller vinyl består av PVC, välj därför gärna bort dem till förmån för andra golvmaterial.

Cecilia Nyman rekommenderar att man gör stora inköp till hemmet med eftertanke. Då det handlar om möbler som sängar och soffor som ska användas i många år, är det bra att man tar god tid på sig och vågar vara besvärlig och ställa frågor om vad möbeln egentligen är tillverkad av.

– Tyvärr är det här med plaster fortfarande något av en djungel. Tillverkarna uppger inte alltid vad produkterna innehåller, och det är i väldigt hög grad upp till konsumenterna att ta reda på vilka material som har används och hur de kan påverka oss. Jag hoppas på striktare regler, men fram till dess är det viktigt att vi själva har kunskap, frågar och står på oss och på så sätt påverkar efterfrågan, säger Nyman.

Läs mer om plaster och deras egenskaper på www.martha.fi/vardagskunskap/sa-valjer-du-trygga-plaster.

Cecilia Nyman arbetar med Marthaför bundets projekt ”Giftfritt dagis”. Hon är doktor i biologi och intresserar sig särskilt för kemikalier och tillsatser i plaster samt hur de påverkar oss. Läs mer om Giftfritt dagis på www.martha.fi/om-oss/projekt/ giftfritt-dagis.

Mattor med halkskydd av PVC/polyuretan mot mattor av naturmaterial.

Myslampor av mjuk plast mot lampor med skärm av tyg, papper, metall eller hård plast.

Mjuka plastleksaker samt alla plastleksaker från före år 2013 mot leksaker i trä, tyg eller rostfritt stål, samt nya, hårda plastleksaker.

Undvik att ha datorer och annan elektronik i barnkammaren.

BYT UT I VARDAGSRUMMET:

Konstlädersoffan eller sittpuffarna mot en soffa eller puffar av tyg. Kontrollera att tyget inte är behandlat med PFAS, som är en smuts- och vattenavstötande hinna av olika högfluorerade ämnen som kan vara cancerframkal lande, hormonstörande eller störa immunförsvaret.

Mattor, gardiner och andra textilier i syntet (fleece, polyester, nylon, polyamid) till naturmaterial – inte bara i

2222 vardagsrummet, utan också i hemmets övriga rum.

BYT UT I GARDEROBEN:

Kläder av fleece, polyester, nylon och polyamid mot na turmaterial.

Kläder med PVC-tryck. Regnkläder av PVC mot regnkläder av polyuretan (PU), som är tryggare än PVC.

Skor och kläder med PFASimpregnering mot motsvarande impregnerade med bivax.

BYT UT VID RENOVERING: Plast- och vinylmattor (som ofta är tillverkade av PVC) mot klinker eller trägolv, beroende på rum.

Plastbaserade målarfärger mot färger utan plast, till exem pel linoljefärger eller äggoljetempera. Här lönar det sig att göra noggranna efterforskning ar, eftersom också vattenlösliga färger kan innehålla plaster.

Källor: www.martha.fi/ vardagskunskap/sa-valjerdu-trygga-plaster, www. naturskyddsforeningen.se/ info-om-plast, klokahem.com/eko-guider/ mala-miljosmart-ochhalsosamt

Hållbart resande gör dig rikare

Skribenten är journalist, skribent och debuterande författare med romanen Bara lite till. Hon är bosatt i Malmö, läser och reser så mycket hon kan och är en obotlig tidsoptimist. Hon ogillar tvärsäkra människor som tror att deras tro, åsikter och levnadssätt är de enda rätta. Åsikterna i kolumnen är skribentens egna, inte Marthaförbundets.

FÖR NÅGR A DAGAR SEDAN åt jag frukost hemma hos en lankesisk familj på den lilla orten Ahangama i Sri Lanka. Maken var från orten och hans hustru belgare, dottern Inka satt med vid bordet och tjöt förtjust till varje gång jag försökte göra en rolig grimas åt hennes håll. Frukosten som serverades var lankesisk och hade inte mycket gemensamt med vår västerländska: värden Mo slevade upp nudlar, dahl-linsgryta och vegetarisk roti – ett slags stekt kokosbröd fyllt med grönsaker – på våra tallrikar. På väggen bakom honom hängde ett vykort med ett citat som där, mitt i den främmande familjens vardag, kändes väldigt sant: ”Travel is the only thing you buy that makes you richer.”

INTERNATIONELLT INITIATIV Hållbara pengar handlar om hur våra pengar verkar i samhället. Att satsa på hållbar konsumtion, hållbart sparande och val av en bank som inte investerar i vapenexport till diktaturer, fossila bränslen eller skövling av regnskog för att utvinna palmolja, vilket många av de stora bankerna gör. Det visar en granskning gjord av Fair finance guide, ett internationellt initiativ för att öka insynen i hur hållbart bankerna investerar.

Men på det djupt personliga planet handlar hållbara investeringar för mig om resor. Hållbarhetsaspekten i det gäller just det som citatet antyder, om att i stället för att samla på saker samla på minnen och upplevelser som gör oss rikare. Jag har aldrig ångrat att jag lagt pengar på en resa, även om re san ibland innehållit både sjukhusbesök och månadslång diarré. Varje resa har lärt mig något nytt både om mig själv och mina medmänniskor, om våra mänskliga likheter och världsliga olikheter. Men om man ska använda orden turism och hållbarhet i samma mening, måste man åtminstone försöka se till att resandet gynnar snarare än skadar de samhällen och länder man besöker.

Det var tacksamt att resa i Sri Lanka, som efter terrorattackerna i april 2019 kämpat hårt för att få turisterna att återvända. Turismen är landets tredje största inkomstkälla och många hotell och restauranger har gapat tomma under det senaste halvåret. I motsats till exempelvis Barcelona, Paris eller Venedig – som fullständigt exploaterats av turism och där lokalbefolkningen inte har mycket till övers för turister – var det ett nöje att resa i Sri Lanka. När vi checkade ut från ett hotell i huvud staden Colombo tog mannen i receptionen min hand i sina bägge och tackade hjärtligt för att vi valt Sri Lanka som mål för vår resa.

ETISKA REGLER Hållbarhet har tre delar: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Turism bidrar knappast till den förstnämnda i och med många och långa flygresor, men kan definitivt hjälpa upp de två senare. Mycket beror på hur man reser. Man kan se till att de företag man anlitar för till exempel elefant- eller valsafari följer etiska regler för djurskydd. Man kan äta på lokala restauranger i stället för på sådana som ägs av multinationella företag. Och man kan se till att inte vara en “billig turist”. Uttrycket plockade jag från en gatumusikant i Lissabon, som var irriterad på alla de turister som fotade och filmade honom med sina mobiler, utan att slänga ner en liten slant i hans öppna gitarrfodral. ”I hate cheap tourists”, sade han när han tog en paus och tackade mig och min sambo för de småslantar vi gett honom. Jag tänkte på hans ord i Sri Lanka, där en del turister vägrade lämna dricks eller acceptera att det råder olika priser för turister och lokalbefolkning. Nej, bara för att man är vit eller västerlänning är man inte gjord av pengar, men har man en gång haft möjligheten att resa så långt som till exempel Sri Lanka har man säkert också möjlighet att betala lite mer än lokalbefolkningen för vissa tjänster. ”Varför ska jag betala ett högre pris?” hörde jag en turist fråga på bussen till flygplatsen, då han fick betala tre euro i stället för en och femtio för en timmes transport. I Sri Lanka mötte jag också många som reste hållbart genom att volontärarbeta: de undervisade i engelska, arbetade på barnhem, hjälpte till att rensa haven på plast. Andra hjälpte lokala restauranger eller hotell att bygga upp sitt varumärke i sociala medier, i utbyte mot husrum eller mat. Och jag försökte göra mitt i liten skala: välja lokala restau ranger, ge lite extra dricks och bete mig nyfiket och respektfullt gentemot den kultur och de människor jag fick äran att besöka.

Ingen ekonomisk investering ger lika mycket avkastning som resans minnen, upplevelser och självinsikter. Text Heidi Hakala