36 minute read
Rädda Östersjön
Nytt marthaprojekt: Rädda Östersjön!
Marthaförbundet planerar att sjösätta ett nytt projekt med fokus på Östersjön under 2020. Syftet är inspirera allmänheten till handling för ett renare Östersjön.
Advertisement
Text Cecilia Nyman Foto Karin Lindroos
Östersjön innefattar allt från Bottenviken i norr till Bottenhavet, Finska viken, egentliga Östersjön och Rigabukten i söder. Med sitt speciella växt- och djurliv, bräckt vatten och långsamma vattenombyte är det ett unikt hav på flera sätt.
I dag är Östersjön ett av väldens mest förorenade hav. Det är ett rätt grunt hav, med ett maxdjup på 459 meter och ett medeldjup på 55 meter, där vattenombytet via de danska sunden är långsamt. Det tar cirka 25 år för vattnet i Östersjön att ersättas med nytt syrerikt vatten.
KVÄVE OCH FOSFOR Långsamt vattenombyte och avrinning av näringsämnen (främst kväve och fos for) från land bidrar till övergödning. Ursprungskällor till näringsämnen som belastar Östersjön är reningsverk och industrier, avrinning från jordbruk och skogar, men även avloppsvatten från hushåll och fartyg. Stor produktion av växtplankton, algblomning och större utbredning av syrefattiga (döda) bottenområden är resultatet av övergödningen. Algblomningar pågår normalt från juli till augusti/september. År 2019 kunde ännu i november speciellt köldresistenta giftiga blågrönalger skönjas under istäcket.
Ett varmare klimat som är att vänta kommer troligtvis att innebära högre vattentemperaturer, lägre syrehalt, minskad salthalt och kraftigare algblomningar i Östersjön. Det är därför ytterst viktigt att handla nu och aktivt arbeta för att minska belastningen av föroreningar på Östersjön.
SLITSTARK PLAST Vid sidan av övergödning är plaster ett av de största miljöhoten för Östersjön
Fakta om …
BRÄCKT ÖSTERSJÖVATTEN Bräckt vatten är en blandning av söt- och saltvatten. I Östersjön bildas ofta salthaltsskiktning vilket innebär att två olika skikt bildas i vattenkolumnen med sötare vatten överst och saltare vatten djupare ner.
Via de danska sunden ström mar saltvattnen in till Östersjön från Atlanten och sjunker djupare ner. Ytvattnet har mindre salthalt, efter som regnvatten och avrinning från älvar påverkar saltmängden. De två vattenmassorna blandas sällan och när syret i det salta vattnet för brukats (för nedbrytning av organiskt material) uppkommer syrefattiga bottenområden i Östersjön. Att salthalten varierar mel lan olika områden inom Östersjön kräver av djurlivet i havet en stor tolerans för variationer i salthalt. Östersjön är ett rätt artfattigt hav med få arter per djurgrupp och en enkel näringsväv. Variationer i salt halten och artfattigdomen i Östersjön är faktorer som på lång sikt gör att djur- och växtarterna är mer känsliga för föroreningar, mil jögifter och klimatförändring.
och för våra hav allmänt. Plast bryts inte ner i naturen, det är ett rätt slitstarkt material och när det slits bildas små partiklar, så kallade mikroplaster. Tvätt av syntetiska kläder (till exempel fleece), slitage av bildäck, plastmolekyler tillsatta i hygienprodukter (bodyscrub), båtbottenfärger och plast i gödselkapslar från jordbruk är några vidare exempel på produkter som leder till uppkomsten av mikroplaster som småningom hamnar ut i havet. Hur djurlivet och ekosystemen påverkas av olika sorters mikroplaster är fortfarande ett rätt outforskat område.
Av vår fiskkonsumtion kommer endast 6–7 procent från Östersjön. Ännu år 1990 konsumerade finländare cirka 2,3 kilo strömming per person jämfört med 200 gram strömming i dag.
Den största delen av finskfångad strömming säljs till Danmark för tillverkning av fiskfoder för norsk laxodling. Norsk laxodling är känd för stora problem med bland annat sjuka fiskar (sår, svampinfektioner och infektioner av parasiten laxlus) samt rubbade naturliga ekosystem i områden där odlingen tar mycket plats.
MÖRTFISKAR GYNNAS Övergödningen i Östersjön bidrar till att mörtfiskar gynnas. Mörtfiskar, till exempel mört, braxen, id, sutare och sarv, räknas ofta som skräpfisk och slängs tillbaka i havet. Det är dock viktigt att ta upp alla de fiskar som fastnar i våra fiskbragder i stället för att lämna dem outnyttjade eller förlita sig på im porterade proteinkällor.
En ny internationell trend är att man mer börjar använda fiskarter som tidigare klassats som skräpfisk. Dessa fiskarter lyfts i dag fram som “smart fisk”. Dessa arter är i verkligheten goda och näringsrika matfiskar som kunde användas i mycket större utsträckning. Fisket av dessa gynnar Östersjöns väl mående genom att minska mängden näringsämnen i havet och minskar därmed övergödningen. Välj inhemska mörtfiskar och strömming – Östersjön tackar!
Vill du berätta vad du i vardagen gör för Östersjöns välmående? Bidragen publiceras i Martha nr 2/2020, som utkommer 8.4.2020. Mejla ditt bidrag till marthabladet@ martha.fi senast 26.2.2020, så deltar du i utlottningen av tre skärbräden. Skriv ”Östersjön” i meddelandefältet.
5 sätt att rädda Östersjön
GENOM ATT GÖRA medvetna val varje dag kan vi minska vår egen miljöpåverkan på Östersjön. Med många små åtgärder kan var och en bidra till att minska belastningen på Östersjön och skapa ett renare och friskare hav.
1. MATPRODUKTION – UNDVIK MATSVINN Man uppskattar att 50 procent av näringsämnen som rinner ut i Östersjön är kopplade till matproduktion. Ett sätt att minska på övergödningen är att minska matsvinnet. Viktigt är att noggrant upp skatta mängden mat man köper, tillreda rätt mängd mat och lära sig utnyttja matresterna ändamålsenligt för nästa måltid, så att de inte behöver slängas i soporna.
2. FISKE –SLÄNG INTE MÖRTFISKARNA (TILLBAKA I HAVET) Mörtfiskarna har tidigare varit viktiga matfiskar, de är näringsrika och man kan tillreda många läckerheter av dem. Fiska och köp mer mörtfiskar och gör en
god gärning för Östersjön. Fiske rekommenderas för att minska mängden näringsämnen och för att bibehålla jämvikten mellan till exempel mörtfiskar och abborrfiskar. Om bifångst i form av mörtfisk slängs tillbaka kommer dessa arter att få ett övertag mängdmässigt.
3. KOMPOSTERA NÄRINGSÄMNEN –TA BORT TRÅDALGER Ett enkelt sätt att hjälpa Östersjön är att lyfta upp trådalger från hemvi ken för kompostering. Det är en bra metod för att ta bort överlopps näringsämnen och därmed minska övergödningen. Och bra motion på köpet! Trådalger är ettåriga, de växer på stenar och klippor och konkurrerar ut den fleråriga blåstången. Blåstången är en nyckelart i Östersjöns ekosystem och erbjuder lek platser och skydd för fiskar.
4. PLASTER – SORTERA OCH PLASTBANTA Kom ihåg att sortera plaster, så att de kan återanvändas. Utgångsmaterialet
i vissa plaster klassas som hälsoskad ligt och vissa material orsakar stora mängder mikroplaster vid användning. Viktigt är därmed att plastbanta var dagen och inse risker med de plaster som används dagligen, till exempel in om matlagning eller i hygienartiklar. Genom noggranna val kan vi minska mängden plastförorening i havet och mikroplaster som rinner ut i havet.
5. TALKO – STÄDA STRÄNDER Ta med hela familjen eller ordna inom din marthakrets en talkodag för strand städning. Inspirera dina medmänniskor att göra en insats för Östersjön och öka medvetenheten om hur nerskräpa de våra stränder är i dag. Vem hittar mest skräp?
Du kan också räkna ut din egen belast ning på Östersjön inom olika områden, till exempel mat, energiförbrukning och trafik, på hemsidan för Finlands miljö central: https://www.syke.fi/itamerilaskuri. Räknaren finns endast på finska.
Dagens risksamhälle – nya risker eller gamla utmaningar?
De fem kvinnoförbunden inom Nordens Kvinnoförbund (NKF) turas varje år om att skriva ett brev. Årets nordiska brev kommer från Sverige och har skrivits av Misse Wester, professor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds universitet.
Ibrevet tar professor Misse Wester fasta på att det i dag är lätt att få intrycket av att samhället står inför större utmaningar och fler risker än någonsin i historien:
”Mycket av samhällets resurser riktas mot att hantera olika risker, genom att förebygga eller minska eventuella negativa konsekvenser av en oönskad händelse. Det är lätt att få intrycket av att dessa processer – riskidentifiering och riskhantering – baserar sig på någon form av statistiska beräkningar, där de största riskerna får de mesta resurserna. Så är dock inte fallet. Att prioritera mellan olika risker är beroende av vad vi värderar, exempelvis kan barn anses ha ett högre skyddsvärde än andra grupper.
Det kan också vara så att en risk som drabbar ett fåtal personer, som exempelvis gängbrottslighet eller terrorattacker, ses som mer angeläget att förhindra än risker som drabbar ett större antal personer. Hur olika grupper uppfattar olika risker och vad man anser vara acceptabla konsekvenser påverkar hur samhällets oliMisse Wester
ka aktörer prioriterar mellan risker, inte nödvändigtvis hur pass vanlig eller san nolik risken är.
Att vi uppfattar och prioriterar risker på olika sätt påverkar också vårt beteende på individnivå. Om vi uppfattar att något hotar vår hälsa eller välmående, är det rimligt att tro att vi också agerar på ett sätt som minskar detta hot. På individnivå kan det vara svårt att minska sannolikheten för att något händer.
/---/ I dag präglas samhällsutvecklingen av ”just-in-time”-leveranser av mediciner och varor, där lagervaror blir mer sällsynta. Den digitala utvecklingen driver fram en utveckling som gör samhället mer sårbart om ett långvarigt strömavbrott skulle inträffa. För dessa risker finns det lite att göra på individnivå, eftersom det knappast är önskvärt att varje badrumsskåp förvandlas till ett apotek, eller att kontanter förvaras i madrassen. Detta till trots är jag övertygad om att de allra flesta i Sverige skulle klara sig bra i en krissituation. Vi förlitar oss på sociala relationer för att både ge och få hjälp, vi delar våra resurser eftersom samarbete inom och mellan grupper gör oss starkare. Även om kriser så klart ska förebyggas och hanteras så skyndsamt som möjligt, så är det paradoxalt nog också svåra påfrestningar som tar fram det bästa i vår mänskliga natur. Här spelar frivilliga och ideella organisationer en viktig roll. I dessa finns nätverk, etablerade samarbeten, kunskap, samt resurser i form av medmänsklighet och samhällsengagemang som är av yttersta vikt i en kris.”
Brevet kan läsas i sin helhet på www.martha.fi/vardagskunskap/.
NORDENS KVINNOFÖRBUNDS SOMMARKONFERENS I REYKJANESBÆR, ISLAND
NORDENS KVINNOFÖRBUND (NKF) håller sommarkonferens i Reykjanes bær i Island 12–13.6.2020. Kvenfélagasamband Íslands (KI) står värd för årets konferens och temat är Kvinnor, klimat och jordens krafter. Fredag 12.6 klockan 9 inleds konfe rensen med registrering, därefter blir det föredrag kring konferenstemat. På kvällen står ett besök i Blå lagunen på programmet. Den som väljer att ba da står själv för kostnaderna. Du kan också följa med och njuta av utsikten, promenera omkring i lavafältet eller
slå dig ner på kaféet med utsikt över lagunen.
Lördag 13.6 bekantar sig deltagarna med Reykjanes med omnejd. Det blir en guidad rundtur till bland annat ett geo termiskt område och under dagen bjuder lokala kvinnoföreningar på lunch. Konferensen avslutas med en festmid dag på kvällen.
Konferenspriset inklusive övernatt ning, samtliga måltider och rundturen med buss uppgår per person till unge fär 405 euro (ISK 55 900) beroende på valutakursen och ifall du väljer enkel- el
34 ler dubbelrum. Anmälan bör göras via KI:s hemsida www.kvenfelag.is senast 31.3.2020. Finländska marthor kan vända sig till resebyrån HTE-Tours Oy (Matkahauk ka) för hjälp med researrangemangen. För mera information, kontakta Agne ta Sandström-Lappalainen, tfn 09- 296 5000, e-post: agneta@matkah aukka.com.
Ytterligare information om konferen sen samt uppgifter om kostnader och programmet hittar du i evenemangska lendern på www.martha.fi.
Ny rådgivare: Sandra Mellberg brinner för smartfisk och surdegsbröd
Sandra Mellberg är kostvetare från Umeå universitet och har jobbat med både smartfisk och insekter som livsmedel. Hon efterträder Marthaförbundets långvariga hushållsrådgivare Solveig Backström, som gick i pension vid årsskiftet.
Hej Sandra, berätta lite om dig själv, vem är du? – Jag är en ivrig matentusiast från Vasa som i höstas utexaminerades från mina studier i kostvetenskap vid Umeå universitet. Mina studier har kombinerat inriktningarna livsmedel, näringslära och företagsekonomi, vilket har gett mig en bred kunskapsbas som jag nu är ivrig att tillämpa i praktiken. Under studietiden har jag även arbetat inom flera olika projekt där jag bland annat arbetat med att öka konsumtionen av smartfisk samt insekter som livsmedel.
Vilka är dina arbetsuppgifter på förbundet? – Jag kommer till största del att jobba in om projektet Hantera vardagen där mina uppgifter är att hålla kurser och ge stöd och råd i bland annat näringsfrågor, praktisk matlagning, miljöhänsyn och hygien. Jag kommer även ta hand om allmän hushållsrådgivning, hålla gruppundervisning och förhoppningsvis skapa nytt, spännande material för Marthaförbundet.
Finns det någon särskild fråga du brinner extra mycket för? – Jag brinner för att ge människor den möjlighet och de verktyg som behövs för att få äta en hälsosam, och framför allt, god måltid hemma. Bra och näringsrik mat borde vara en självklarhet för alla. Jag försöker också hitta nya miljövänliga och hållbara lösningar i matlagningen som jag kan använda mig av i rollen som hushållsrådgivare. Mat medför både umgänge och glädje och det hoppas jag även kunna nå ut med till andra.
I vilka frågor kan marthorna kontakta dig? – Jag hoppas kunna svara på det mesta inom matlagning, men till mina spetskompetenser hör näringslära, nya livsmedel och trender, livsmedelssäkerhet och hållbar matkonsumtion. Jag ser även fram emot att fördjupa mig i surdegsbakning för att i framtiden kunna bistå med hjälp i en av världens äldsta matlagningstekniker.
Text och foto Maja-Stina Andersson
Vem?
SANDRA MELLBERG Ålder: 26 år. Bor: I Helsingfors. Familj: Sambo, mamma, pappa och en yngre bror. Läser som bäst: Min mormor häl sar och säger förlåt av Fredrik Backman. Hemlig talang: Är bra på att handskas med teknik, eftersom jag på något sätt brukar få saker och ting att fungera igen. Hemlig svaghet: I 15 år har jag försökt lära mig tycka om att jog ga. Ogillar det fortfarande.
VÅRENS VIKTIGA DATUM
Ekofasta 26.2–11.4 Internationella kvinnodagen 8.3 Internationella konsumentdagen 15.3 Global money week 23–29.3 Centralstyrelsens möte i Helsingfors 28.3 Finlands svenska måltidsakademi 28.3 Internationella klädrevolutionsdagen 24.4 Marthaförbundets vårmöte i Nykarleby 25.4 Nationella fiskedagen 13.5
Martha på väg i Österbotten 19.5
Följ med evenemangskalendern på martha.fi, där hittar du den mest aktuella informationen. Vill du veta vad mera som har planerats för år 2020, gå in och bekanta dig med förbundets verksamhetsplan och strategi på www.martha.fi/ foreningsadmin.
MARTHAS NYA MATERIALPAKET
FUNDERAR DU PÅ program och temadagar för din krets eller fören ing? Förbundet lanserar nu tre olika digitala temapaket som är fulla med inspirationsmaterial att ta del av och praktiska idéer att arbe ta kring! Flera paket kommer senare. Materialpaketen hittar du här:
Hållbart klädtänk: https:// www.martha.fi/vardagskunskap/ materialpaket-hallbart-kladtank Tack för maten!: https:// www.martha.fi/vardagskunskap/ materialpaket-tack-for-maten Beredskap 72 h: https:// www.martha.fi/vardagskunskap/ materialpaket-beredskap-72-h
På gång...
En bättre värld, en föreningsvardag i taget
DET NYA ÅRET har tagit fart och föreningsverksamheten börjar rulla på med både årsmöten, träffar och öv rig verksamhet.
Efter Marthaförbundets höstmöte i november har centralstyrelsen fort satt sitt arbete med genomgång och förnyande av stadgar, ett stort och viktigt arbete där vi alla får vara del aktiga allt eftersom processen framskrider. Efter vårmötet kan sedan de distrikt som så önskar inleda proces sen med att lägga ner den egna verksamheten och distriktet.
Fast vardagen är sig lik, ger ett nytt år oss ofta inspiration att reflekte ra över den egna verksamheten, vad som känns viktigt att göra och upp nå inom den egna föreningen, kretsen eller distriktet samt vilka resurser som finns tillgängliga. Det är en bra tid att ta fram spegeln och tillsammans fun dera på vad det är man uppskattar mest i den egna verksamheten, om det finns någonting man borde göra mer av, ändra på eller kanske lämna bort helt. Verksamheten rullar ibland på så bekvämt att det aldrig riktigt känns som läge att reflektera över varför och hur man gör saker, om det känns lika givande som det en gång gjorde och hur framtiden ser ut – fun kar konceptet också framöver? Föreningsengagemang förbättrar världen både i litet och stort, men kan också bli betungande av olika orsaker.
Ta gärna tillfället i akt att sy na Martha i sömmarna år 2020, så att föreningsvardagen för var och en innehåller sådant som ni tycker om och upplever som meningsfullt. Så förbättrar vi tillsammans världen, en vardag i taget.
KICK-OFF FÖR FINLANDS SVENSKA MÅLTIDSAKADEMI
När: Lördag 28.3.2020 klockan 12–16 (cirka) Var: Hanaholmens Kulturcentrum, Hanaholmsstranden 5
TA CHANSEN att få vara med om en kulturell och matnyttig upplevelse! Det blir intressanta föreläsningar samt diskussioner kring mattraditioner och mathis toria. Som föreläsare fungerar etnologen, författaren och tillika marthan Yrsa Lindqvist samt Richard Tellström, måltidsforskare och docent i måltidsveten skap från Sverige. Du har också möjlighet att köpa jubileumsutgåvan av Marthas kokbok som kommer att finnas till försäljning. Deltagaravgiften är 40 euro, i vilken ingår en specialkomponerad tre rätters lunch samt alla föreläsningar. Anmälningslänken hittar du inom kort på Hana holmens webbsida www.hanaholmen.fi/sv/event_category/alla-evenemang/.
Arrangör: Interimsstyrelsen för Finlands Svenska Måltidsakademi
EKOFASTAN UPPMUNTRAR TILL HÅLLBAR KLÄDKONSUMTION
INOM KAMPANJEN Ekofasta uppmanar kyrkan till eftertanke kring hur vi konsumerar kläder. Kampanjen lyfter fram klädernas miljöpåverkan och vill väcka tankar om vår egen klädkonsumtion. Kampanjen inleds den 26 februari och på går fram till den 11 april. Marthaförbundet är med i kampanjen genom att dela artiklar och poddar om hållbart klädtänk, följ kampanjen på martha.fi, Facebook, Instagram och under hashtag #ekofasta. Vi uppmuntrar också distrikt, föreningar och kretsar att delta i kampanjen. Har ni tips eller tankar om hållbar klädkonsumtion? Dela dem i sociala medier med #ekofasta. Läs mer om kampanjen på www.ekofasta.fi.
Vårens kurser Våren 2020 erbjuder vi bland annat följande kurser:
Ekostädning i Kristinestad 18.3
Marthaförbundets ekolo girådgivare Anita Storm tipsar om knep som gör städningen miljövänli gare och roligare. Enkla redskap och naturliga rengöringsmedel kan fungera lika väl och vara bättre för hälsan, plånboken och mil jön. Under kvällen gör vi också egna ekologiska rengöringsprodukter. Materialkostnader: cirka 10 euro.
Lär dig baka surdegsbröd 19.3 kl. 17–20 Kom med på surdegs kurs med Marthaförbundets nya hushållsrådgivare Sandra Mellberg! Vi bakar klassiska surdegsbröd och går igenom hela surdegsprocessen från sur degsstart till gräddning av brödet. Du lär dig bland annat hur man knådar degen för hand och formar den till rustika och unika bröd, som du sedan får att ta hem. Vi ses i Marthaköket!
SOS för blivande föräldrar 6.5
SOS-kursen riktar sig till familjer som väntar sitt första barn eller som vän tar tillökning. Förbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar ger tips för privatekonomin och under ledning av hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson provsmakar vi babymat samt tillreder mat som ger mer ork. Recepthäften och mate rialkostnader ingår i kurspriset. Vi håller till i Marthaköket i Helsingfors.
Anmälningarna görs via evenemangskalendern på martha.fi/evenemang. Där hittar du också närmare uppgifter om deltagaravgiften samt aktuell information om fler kurser och föreläsningar.
NYA LÄTT SOM EN PLÄTT BROSCHYREN MED goda, lättlagade mellanmål för alla är åter här! Lätt som en plätt-broschy ren har funnits länge och denna nya version innehåller både gam la godingar och nya recept. Recepthäftet kan också beställas för grupper, Ungmartha står för por tot. För beställningar, kontakta ung@martha.fi.
Att laga egna, goda och fina mellanmål är både lätt och roligt. Ungmarthas recepthäf te Lätt som en plätt ger dig inspiration och tips på olika mellanmål, småplock och ut färdsmat som också kan fungera som morgonmål eller kvällsmål.
Kallelse till Marthaförbundets vårmöte 2020
FINLANDS SVENSKA MARTHAFÖRBUND rf kallar till vårmöte den 25 april 2020 och vårmötesförhandlingar klockan 10 i Stjärnhallen i Nykarleby, Idrottsgränd 1–3. Vid mötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt paragraf 14 i förbundets stadgar, såsom årsrapport och bokslut för år 2019 samt eventuella motioner och övriga ärenden som centralstyrelsen har fattat beslut om att föra till mötet.
Allt mötesmaterial finns i elektronisk form på förbundets hemsida på adressen www.martha.fi/evenemang från och med 8.4.2020.
Distriktens ombud bör förete behörigen undertecknade fullmakter lördagen den 25 april kl. 9–10 och 12–13. I samband med fullmaktsgranskningen delas röst sedlar ut till ombuden.
Distrikten bör skriftligen på förhand anmäla sina ombud och ersättare per e-post till marika.danielsson@martha. fi senast 8.4.2020.
Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf
Vad tycker du om Martha nr 1/2020?
Vad tycker du om det här numret av tidningen? Vad vill du läsa om i tidskriften Martha? Andra hälsningar till redaktionen
Namn Näradress Postnummer och postadress
Klipp ut kupongen och posta den till oss – portot är redan betalt! Du kan också mejla oss till marthabladet@martha.fi eller sända oss ett postkort till adressen Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Vi lottar ut tre skärbräden designade av Johanna Högväg bland de inkomna svaren.
Finlands svenska Marthaförbund rf Kod: 5016383 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE Martha betalar portot
Kl. 10 – 12 Förbundsordföranden Andrea Hasselblatt öppnar mötet
Kl. 12 Lunch med fullmaktsgranskning Kl. 13 Vårmötet inleds Kaffepaus
Kl. 16.30 Mötet avslutas Kl. 18.30 Festmiddag och utdelning av utmärkelserna Årets marthagärning ar Årets Lucina, Årets eldsjäl och Årets samhällsinsats delas ut. Festen avslutas kl. 22.30.
Varmt välkommen på vårmöte till Nykarleby!
Anmälan och betalning: www.martha.fi/evenemang. Sista anmäl ningsdag 15.4.2020.
Motioner till vårmötet 25.4.2020 Finns det någon aktuell fråga som Marthaförbundet borde engagera sig i? Senast 13.4.2020 går det bra att läm na in förslag till motioner som behandlas på vårmötet i april. Motionerna sänds till annika.jansson@martha.fi eller postas till verksamhetsledare Annika Jansson, Finlands svenska Marthaförbund, Medel havsgatan 14 C, 00220 Helsingfors.
Plock bland kommentarerna om Martha nr 6/2019: ”Tidningen är bra! Litet av varje.”
”Tack för en god upplysande tidning! Bra för nutida ungdomen att läsa och lära sig. Allt är testat av den äldre marthageneratio nen, som kan och vet. Fortsätt som förut.”
”Uppskattar de lokala artiklarna.”
”Tidningen var mycket intressant med många fina tips från olika områden. Mycket bra, fortsätt på samma sätt.”
”En snygg, lättläst och intressant tidning.”
”Jag tycker att Martha nr 6/2019 var mycket fin: innehållsrik och informativ.”
”Ett bra tips att slå in julklappar i tyg. Viktigt med tips som handlar om hållbar livsstil.”
”Jag är ny martha sedan ett par månader och allt vad jag hittills har sett och upplevt har varit en positiv överraskning. Första tidningen kom i dag med posten och det var spännande att bekanta sig med den. Jag blev glad över korsordet, som jag ge nast löste. Korsord, tävlingar och recept på enkel vardagsmat tilltalar mig.”
Hållbara kockar sprider matglädje på Åland
Utmärkelsen Årets hållbara kock på Åland tillföll i fjol Godby högstadieskolas matbespisning. Humor, samarbete och lokala råvaror inspirerar kockteamet Tobias Braun, Emma Kraufvelin och Catharina Sundqvist att fortsätta sitt arbete för en hållbar matvardag för skoleleverna.
Text och foto Heidi Hendersson
Kockar som arbetar inom kommunala verksamheter kommer ofta i skymundan för restaurangkockarna. Det konstaterade Ålands marthadistrikt som bestämde sig för att utlysa en tävling för de åländska kommunköken. – Syftet är att lyfta fram de kockar som faktiskt arbetar med hållbarhet. Länge var det enbart restaurangkockar som fick uppmärksamhet, men vi vill hylla kockar som varje dag arbetar med att förgylla vardagen för barn och äldre. Måltiderna är dagens höjdpunkt för de flesta – och givetvis hoppas vi kunna uppmuntra fler att jobba på samma sätt, säger marthadistriktets verksamhetsledare Jeanette Gunnars och fortsätter: – Till vår hjälp har vi haft barn, elev er, äldre och personal på daghem, skolor och äldreboenden som har fått nominera och motivera varför deras kock(ar) är årets hållbara matlagare.
STEG FÖR STEG I bespisningen i Godby högstadieskola tillreder man lunch för nästan 300 personer dagligen, och de prisbelönta kockarna har stegvis trappat upp sitt hållbarhetsarbete. – Förra sommaren tog vi kontakt med lotsen på Bärkraft (landskapsregeringens hållbarhetssatsning, reds anm.) för att få den där lilla extra kicken, säger Emma Kraufvelin. Lotsen träffade dem på plats och de gick igenom vad de kunde göra för ett ännu grönare kök.
– Vi testade oss bland annat fram med miljövänliga städmaterial, säger Tobias Braun. Förutom ekologiska medel har de klara riktlinjer för maten.
– Allt som finns på ön ska vi använda, resten ska vara ekologiskt. Det funkar inte alltid till hundra procent, men vi försöker, säger Tobias.
– De får se vilka vi är och numera känns det nästan som att vi känner dem väl, säger Emma.
– Man får lite mer respekt för råvaran. Sedan är det roligt att kunna berätta för matgästerna att ”de här grynen är från Överängs kvarn”, till exempel, säger Tobias.
Det är fart och fläng i köket i Godby högstadieskola. Här kör Tobias Braun ut Emma Kraufvelin med maten.
BLIR DET INTE DYRT? – Det blir lite dyrare, men åländska tomater är till exempel billigare än de spanska ekologiska tomaterna.
Det svåraste är att beräkna tillgången. – Förra året tog vårt potatisförråd slut, men nu har vi gjort en förhandsbeställning, så vi borde ha potatis så att det räcker. – Men mest är det roligt, konstaterar Emma. Vi får så fina råvaror.
– Och det känns bra att kunna understödja åländska jordbrukare, inflikar Catharina Sundqvist.
STARKA BAND Trion också har en efter en börjat bekanta sig med sina leverantörer.
– Vi har gjort fältbesök till nästan al la, säger Tobias.
– Det var roligt och väldigt givande, säger Emma.
– Vi ser hur mycket arbete som ligger bakom, och samtidigt kan vi fråga hur de gör med till exempel bekämpningsmedel och annat, säger Tobias.
Gårdsbesöken gör också att relationen till råvarorna förstärks. BAKOM KULISSERNA Köket har också ett mål att nå ut utanför matsalen med sin hållbara vision. På Instagram delar gänget med sig av maten och arbetet bakom kulisserna.
– Vi vill mest visa för föräldrarna, för det kommer många frågor om maten, säger Tobias.
– Men vi bjuder också på oss själva, säger Catharina med ett stort leende.
De konstaterar att god samvaro är lika viktigt för hållbarheten som bra råvaror. – Vi har väldigt roligt på jobbet, säger Tobias.
De pratar fnissande om den gången när de skulle filma sig själva dansande på borden för Instagram.
– Då måste vi ta vaktmästaren till hjälp, säger Emma.
– Men vi arbetar också, säger Catha rina med glimten i ögat.
De tre skolkockarna brinner för det hållbara köket och uppskattar att marthorna uppmärksammar årets hållbara kock inom just kommunal verksamhet. – De behöver nog lite mer uppmärksamhet och det finns många bra kommunala kök på Åland, säger Emma. Vilken är er vision framöver? – Att fortsätta ha roligt!
Ålands Marthadistrikt uppmärksammar varje år årets hållbara kock inom den kom munala verksamheten. Tävlingen startade som ett projekt, men har numera lyfts in i den ordinarie verksamheten.
Aktivt år i Kronoby Marthaförening
Kronobymarthorna har tagit det som sin hjärtesak att besöka äldreboenden och där ordna sångstunder. Den första måndagen varje månad sjunger marthorna i Herberts hus, en uppskattad sångstund som samtidigt ger invånarna på hemmet innehåll i vardagen.
Marie bebådelsedagen firas med marthornas kyrksöndag, i fjol blev det en välbesökt gudstjänst med kvinnlig predikant.
Kronoby Marthaförening vill se gemenskap över föreningsgränsen, och Terjärvmarthorna inbjöds till en trevlig gemensam kväll i jaktstugan i maj.
På Marthas namnsdag den 27 juli är det tradition att vi firar dagen med en hattfest. Förra sommaren samlades vi till en trevlig namnsdagsfest i Solveig Bjongs trädgård. En nyhet för året var att tre tillfällen med motionsbingo ordnades. Promenadsträckan på cirka 2,5 kilometer avverkades i glatt samspråk och framme vid målet serverades saft och kaffe. De som prickat rätt på sin bingokupong fick fina priser. Ett trevligt inslag i föreningens verksamhet!
På matkulturdagen 9 oktober ordnades en gemenskapskväll i Hopsala byagård. Männen fick också vara med och god mat med temat Skogens läckerheter serverades. Marthas insats för församlingen består i att servera lunch efter gudstjänster. Nettot från lunchen går oavkortat till förnödenheter i församlingshemmet. I Kronoby Marthaförening ser man med tillförsikt fram emot att distrikten slopas. Förnyelse behövs i vår organisation om vi vill den ska leva vidare. Samarbetet över föreningsgränserna kan bara bli ännu bättre. Till julfesten hade föreningen bjudit in marthor från distriktets alla föreningar, i ett försök att sammanföra marthorna under trevliga och festliga förhållanden. En välbesökt fest, där också männen deltog, blev en bra början på vår strävan till samarbete föreningar emellan.
Text: Christina Omars
KVEVLAXMARTHORNA LÄRDE SIG BAKA KARELSKA PIROGER
Birgitta Wikström lärde sina medsystrar baka piroger enligt konstens alla regler. Resultatet blev som deltagarna – alla olika. Efter gräddningen drack vi kaffe och åt ”värl dens godaste karelska piroger” med äggsmör.
ÖVERESSE MARTHAFÖRENING FIRADE 100-ÅRSJUBILEUM
FÖR ATT FIRA SITT hundraårsjubileum samlades medlemmar i Överesse marthaförening och andra inbjudna till fest vid bord som var vackert dekorerade med bland annat grytlappar.
Vi fick njuta av fina programinslag, allsång och trevlig samvaro. Rose-Maj Lindström höll ett intressant festtal om martharörelsen och om fem kvinnor som betytt mycket för henne, bland an nat hennes farmor Hilda Gunell som var med och grundade föreningen, och Maria Vik, vars barnbarns barnbarn uppträdde med sång på festen. I samband med fes ten ordnades även en miniutställning över föreningens verksamhet.
MATKVÄLL MED REJÄL DOS MARTHAINSPIRATION
FOCACCIA, shirkand, shakshuka, tortilla, kardemummalax ... I ett för sök att aktivera nya och yngre medlemmar till föreningen arrangerade Karleby Marthaförening en matin spirationskväll en tisdag i november. Som inspiratör fungerade ”hob bymatspecialisten” Leena Brunell som gav många fina tips på nya och spännande kryddor och hur man med hjälp av dem kan få en orientalisk och ”utländsk” smak på våra egna loka la råvaror.
Lätt tillredd mat behöver inte vara dyr eller av invecklade ingredienser. Vi lyckades väl i vårt mål för kursen som på nolltid fylldes av unga mam mor som fick en rejäl dos marthainspiration. Och fick vi några nya medlemmar på köpet.
Text och foto: Carina Nilsson
KLÄDER OCH HÅLLBARHET I KARLEBY
LÖRDAGEN DEN 16 november ordnade Karlebynejdens marthadistrikt en temadag kring kläder och hållbarhet vid Villa skola i Karleby. Temadagens slogan var Älska dina kläder! Vi hade sakkunniga föreläsare som berättade om såväl textilmaterial som om de ras miljöpåverkan samt om återvinning av kläder och vilka utmaningar återvinningen möter för tillfället. Handarbetsföretagaren Lina Pe räneva hade en liten utställning under kaffepausen där hon visade och berättade om olika sätt att göra om gamla eller nötta plagg, till exempel genom att använda den japanska sashiko-broderingstekniken.
Historikgruppens medlemmar fr.v. Anna Ehrnrooth (kretsen Gryzi), Camilla Komonen (Prima), Lisbeth Ahjopalo (Plusmarthorna), fil.dr Alexandra Ramsay (utomstående sakkunnig) och Eva Stockmann (Martharellerna).
HELSINGFORSFÖRENINGEN firar sitt jubileumsår 2020 med att ge ut en bok om sin långa och intressanta historia. Berättelsen börjar i de dramatiska tider som rådde i Finland år 1899 och fortsät ter ända till slutet av år 2019. Föreningens historia knyts samman med större händelser i samhället och visar hur stort Helsingforsföreningens inflytande har varit och alltjämt är. Historiken skrivs av docent Aapo Roselius och fil. dr Mona Rautelin med stöd av en historikgrupp. Under arbe tets gång har vi fått många nya insikter och lärt oss mycket om marthorna. Vi hoppas att också alla läsare kommer att uppleva många spännande stunder med boken. Text: Lisbeth Ahjopalo Foto: Kimmo Levonen
PLUSMARTHORNA FIRADE ETT AKTIVT FEMTONDE ÅR
PLUSMARTHORNA FIRADE 15 år med en heldagsutfärd till Borgå, dit vi åkte med m/s JL Runeberg. De senaste åren har kretsen fått många nya medlemmar, vil ket gläder oss. I dag är vi 43 Plusmarthor. Programmen under år 2019 var bland annat konstutställning, besök till Uspenskij katedralen, guidat besök till nya Ode-biblioteket, matlagning, teaterbesök och en stämningsfull julkonsert på Lilla Teatern.
Vi deltog också flitigt i firandet av Marthaförbundets 120-årsjubileum. Årets välgörenhet var ”sockor till mor” och ett bi drag till förbundens gemensamma insamling till finländska barnfamiljer i behov av stöd i vardagen.
Text: Lisbeth Ahjopalo Foto: Tina Bergman
Botaniska trädgården i augusti. Fr.v. Margareta Mettänen, Bernadette Fougstedt, Ulla Lindgren, Karin Freudenthal, Anki Lybeck, Christel Palmu, Annemay Forsberg, Stina Lindlöf, Camilla Lindblad och Mailen Murmann.
MÅNGA VILLE BIDRA TILL ELVANS MAMMAKASSE
I HUVUDSTADSREGIONEN finns det uppskattningsvis 500–1 000 papperslösa som inte får FPA:s moderskapsförpackning. Därför samlade kretsen Elvan även i fjol in till mammakassar för papperslösa mam mor och deras nyfödda barn.
Intresset för att bidra till insamlingen var stort, och marthorna hade fullt upp med att sortera högen med kläder, leksaker och hy gienartiklar som donerades i en strid ström. Elvan har också hunnit med andra väl görenhetsinsatser under året, bland annat tillverkat vi yllesockor och sjalar till Blomsterfondens boende samt babyfil tar, -sockor och -mössor till Kvinnokliniken och Jorvs sjukhus till både mors dag och jul. Text: Riitta Sittnikow, Malin Öhman
PRIMAKRETSEN JUBILERADE MED GODA GÄRNINGAR
MARTHAKRETSEN PRIMA firade sina 25 år under hela fjolåret. Höjdpunkten blev en festlig jubileumsmiddag som gick av stapeln i Hemvrån i november. Middagen hade komponerats av Char lotta Stude. Målet för jubileumsåret var att vi skul le göra 25 goda gärningar. Tyvärr nådde vi bara till 12, men dessa var desto bättre. Till exempel började vi tänka mer på att sortera plast och vi blev medvetna om hur vi använder vatten, det sistnämnda efter att vi hade besökt Viksbacka avloppsreningsverk. Under året gav vi också blod på Blodtjänst och samlade två gånger in prylar, såsom la kan, kärl, cyklar och skor, till Stödföreningen för asylsökande rf.
Text: Monica Pettersson Foto: Victoria Stude, Annika Långstedt
HELSINGFORSMARTHORNA BLICKAR BAKÅT OCH FRAMÅT
HELSINGFORS SVENSKA Marthaförening har ett aktivt fjolår bakom sig med både återkommande eve nemang och nya satsningar. I år firar vi 120 år som förening, och firandet kulminerar i en jubileumsvecka i oktober. Under året ges en historik över föreningens färgstarka historia ut och vi satsar på att fortsätta de la kunskap om vardagsliv, miljöfrågor och ekonomi under hela året.
Text: Malin Öhman Foto: Sara Forsius
TRETTIO GODA ÅR FÖR PANGBRUDARNA MARTHAKRETSEN Pangbrudarna står inför sitt 30-årsjubileum. Vi började som pigga 40+- yrkesverksamma damer i kretsen och plötsligt har vi en krets med medelål dern 70+! Hur är det möjligt? Jo, kanske för att vi haft mycket på gång, mest roliga hän delser, under årens lopp.
Vår fasta punkt är Hemvrån i Helsingfors, där vi träffas för våra månadsmöten om vi in te är på språng. Vi har också haft olika understödsprojekt, bland annat Luciainsamlingen, fadderverksamheten I aid och Centrs Marta. Medlemsantalet har uppgått till 40 när vi har varit som mest, numera är vi 25 varav kring 15 personer deltar i våra månadsträffar. Många har varit med i verksamheten länge, så vi börjar känna varandra, men önskar gär na nya medlemmar välkomna med i vår krets. Våra duktiga ordförande och aktiva sty relsemedlemmar brukar vara mycket innovativa, men inför det nya decenniet kommer vi att lätta på vår organisation och improvisera mera när det gäller programmen – alla tips emottages med tacksamhet! Vi vill fortsätta verksamheten och skapa go da möten, där vi lär oss något nytt och tar vara på goda tips i en glad gemenskap. Väl kommen med!
Text: Solveig Rosenberg-Wikström, medlem sedan 1990
FRÅN SMÅSKOLA TILL MARTHASTUGA
Byggnaden i Svartså by, dåvarande Borgå landskommun, fungerade som småskola under åren 1922 till 1958. År 1980 köpte Svartså marthaförening huset.
MED VÄRME FRÅN KÖKLAX MARTHAKRETS I KÖKLAXKRETSEN värnar vi om att sprida glädje och värme. Vårt hjärta klappar för barn, familjer och senio rer som behöver en hjälpande hand. Under hösten förra året ställde kret sen bland annat upp med buffé och lotteri på Köklax-dagen i september. Av intäkterna från försäljningen done rades 1 000 euro till Rädda Barnen r.f. Vi har också stickat flitigt: 37 par sockor till förstföderskor på Jorv, fy ra varma och färggranna Moder Teresa-filtar till inneboende på Folkhälsans äldreboende, två till Hulda & Malva-hemmet samt fem till Lett land via FYNDA – secondhand för bistånd och mission i Ekenäs.
Inför julen samlade kretsens med lemmar in julmatpaket som tillsammans med filtarna levereras till behövande familjer i Lettland. Lettlandshjälpen (Ekenäs missionskyrka) sköter leveransen.
Köklax Marthakrets önskar alla en riktigt god fortsättning på martha året! Text: Camilla Pohtokari
Läs mer om Köklaxmarthorna på www.koklax.martha.fi.
Eivor Backman, Helena Åkerstedt, Eva Holm och Veronica Johansson gör påskpynt. Salen är stor nog för marthamöten, pysselkvällar och andra aktiviteter. Agneta Sveholm rör om i en 40-liters kastrull så att ärtsoppan inte ska brännas vid. Ärtsoppsjippon för allmänheten är en återkommande tradition varje vinter, precis som julgröten i början av december.
Rikedom är relativt
UNDER NÄSTAN HELA mitt vuxna liv har jag levt på det som kallas existensminimum. Jag har varit arbetslös, egenföretagare och/eller sjukskriven under flertalet år. Då lever man på de värdefulla stöd som vårt samhälle erbjuder. Det känns väldigt svårt att vara hållbar då man är fattig. Den mest hållbara ekonomin för mig är den lokala, och den som sker i små kretsar. Men mina små slantar räcker sällan till för att stödja vän ners företag och liknande.
Jag har svårt att pruta på mat, boende och transport – och där har jag svårt att med mina små medel leva mer hållbart än jag redan gör. Så vad prutar jag på? Till exempel nöjen och att äta ute finns inte på kartan. Men så klart unnar jag mig ändå något, det måste man. För mig är det loppmarknader.
Om jag hade handlat nya kläder hade jag aldrig kunnat köpa märkes kläder i linne eller fårull – sådant som är fysiskt hållbart. Men tack vare loppmarknader går jag ofta klädd i plagg som har kunnat kosta långt över 100 euro som nya.
Men inte blir man rik på att handla begagnat. Har man en gång inte pengar, har man dem inte heller till sådant som är billigt. Secondhand är lätt att förälska sig i. Och fattig kan bli fattigare.
Ibland suckar jag över att loppispriserna har gått upp så mycket. Men det hållbara måste få kosta. En orsak är kanske att återförsäljningen har ökat, något som jag också provat på. Det där att köpa begagnat billigt och sälja vidare med vinst. Även småföretagare eller privatpersoner kan dryga ut kassan på det sättet. Kanske blir man inte rik, men rikedom är ju relativt.
ALEXANDRA SANDBÄCK Skribenten är författare och konstnär från Kronoby. Hon älskar gamla saker, hus och traditioner, men också att tanka nya tankar.
i nästa nummer ... I NUMMER 2 KAN DU LÄSA OM ... Fisk till påskens fester Skräpfisk – framtidens mat? Fördelar med fermenterat Våga byta bransch Är du rustad för strömavbrott? Nästa nummer av Martha utkommer 8.4.
BRÖDEN ÖRING FORSKARRESORNA SEGLADE IVÄG SLUT PÅ BÖN KAJARM TILLVERKAR ISKRISTALLER MAJ FÖR SAMER- NA E P L A X F I S K
L I M P O R N A
FILMSLUT DRYCK- ER I OLIKA FORMER KLÄDKEDJA LAGER HÖGKVARTERET FYLLTS PÅ KURANSTALT KONDENSEN GAMMAT NÖDVÄNDIG MÖRKARE TIDER EFTER VISST PUERTO SES I NOTSKRIFTERNA PICA PICAPIPPI ÄNGLASTAD TILLTALSORD NEDKYLT T E E R Ö L E N D H K V N I M M A N B S K A T A N I C E N T R A L P O S I T I O N
OXUDDE 0651 PLACERAR EN GRÜNEWALD NORDLIG TÄTORT PALMLUND GJORDE AVSLAG MYR- SAMHÄLLE OLJA MINDRE BÅT GÖR MÅLVAKT IBLAND OMGETTS
KONSTÄLSKARE VISST INTE VÄRDEHANDLINGAR NÖT FOTBOLLSEKDAL KALIUMJODID LUNDELLDEBUT MELLAN 19.30 OCH 20.15 VATTENNYMF UTSLAGSPLATS HJÄLTEN WILHELM EDGAR ALLAN JAKOBS HUSTRU ARTIKULERADE KÄND O´DONNEL SERIE I DAGSPRESS VAJA TRASIG PÅVENAMN SPELAR MED FÖLJESLAGAREN JÄNKARE
HUR SA? STÅNG S Ä I S A A C O A S G S T A C K K A N T A T S P E T R O L E U M E S T E T N E J A K T I E R K I T R E K V A R T N A J A D I P O E U T T A L A D E T E L L R O S I E B C R L E O N A M E R I K A N L A G K A M R A T E N V A
Vinnare 4/2019
BLAND DEM SOM SÄNT in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 4/2019 gynnade Fru Fortuna denna gång Kristina Stor, Kronoby, Monica Wiklund, Munsala, och Marita Järn, Jakobstad. Korsordspriset, boken Smartha tips, kommer på posten. Grattis!
Deadline
NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer 8.4.2020. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 26.2.2020 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkor ta, redigera och refusera inkommet material.
TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 | marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften
REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors | Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51
ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363
REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071
EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818
ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971
ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608
M I L J Ö M Ä R K T
OMBRYTNING: Magnus Lindström
OMSLAGSBILD: Karin Lindroos TRYCK: Oy Grano Ab 2020 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m 2 (omslag), Edixion 90 g/m 2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online) 4041 0955 Trycksak
STUND FÖR OUNDVIKLIGHET
VAL OCH LARV DISTRIBUERAT
HJÄLP KAN MAN HÅLLA TILL PÅ KONDISET ÄR ÄRLIGT SPEL NEKROLOG KASTAS MOT TAVLAN BLEV FÄRRE KUSTOMRÅDE
JOBBAR MED REKLAM GICK EJ ATT NÅ POLEMIK STJÄRNA PÅ SCENEN AZOFÄRGÄMNET VINTERKULORNA
EN MAUD KONSERVERAR I BAL PUNKTMÖNSTREN KAMPSPORT
NATRIUM
STRECK HEMLIGHETSFULLA
RIOJA HAR SITT ÖGA SÅNGARE ROBERTSON GÅRDSPLATS
OERFARET STRÖM TÖMDE LAGER PÅ LAGER VÄXER LINGON PÅ VIKT
0212 PROMENAD
SKÅDESPELANDE STEFAN HAR PIPPI PÅ BUTELJ
MEDBORGARNAS
NULÄGET BLOCK
TAR EMOT GNUTTA
VÅRPRIMÖR ALSO KNOWN AS KORT RIKSVÄG UPPHOV
STELNATS KAN MAN SÄTTA FÄNGELSEHÅLA I VIETNAM EXTAS
RYSSJA
LITER DJUNGELSLINGRARE PETIGARE
SÅNG
UTESLUTANDE PELIKANPIPPIN
MODERN TEKNIK REGLAGET
FLÄKT OCH MIN @ I HULL
PÅ ÅK FRÅN BERGEN
LEVER I RIGA
Korsordet 1/2020
Vår duktiga korsordsmakare Tommy Öberg har konstruerat krysset, och du som klarat av att lösa klurigheterna kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 15.4.2020. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 1”. Lycka till!
NAMN: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
GATUADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Personalen på Marthaförbundet
För att orka bättre i vardagen försöker jag göra mer av det som får mig att må bra. Samtidigt borde jag bli bättre på att reflektera över vad som ska få ta energi. Och på att följa upp det genom att skriva ner mina reflektioner över veckan som gått: Vad var roligt och vad kändes viktigt, vad var mindre roligt?
MARINA NYGÅRD, 044 491 9304
Mina bästa knep för att orka och må bra i vardagen är att jobba mindre, umgås mer med vänner och att vara ute mera.
JESSICA ÅHMAN, 044 280 6609
Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring vå ra temaområden.
Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets kansli i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan.
Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efter namn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.
Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss. Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071 Maja-Stina Andersson kommunikatör, 050 361 6081 Sandra Mellberg hushållsrådgivare, 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Mia-Maja Wägar projektledare Hantera vardagen, ekonomirådgivare, 043 820 0073 Marina Nygård projektledare En euro i taget, ekonomirådgivare, 044 491 9304
Ett av mina bästa tips för att må bra är att skriva upp det som ska göras under veckan. Jag för över alla ”måsten” på ett papper, vilket hjälper mig koppla av. Jag försöker också skilja mellan arbete och fritid, bland annat simmar jag för att rensa tankarna från jobbet.
SANDRA MELLBERG, 043 820 0070
Jessica Åhman organisationskoordinator, 044 280 6609 Sofia Grynngärds projektledare för Giftfritt dagis! 050 517 2958 Cecilia Nyman sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Jenni Haapala projektkoordinator Giftfritt dagis, 050 911 2050 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Ida Haapamäki projektkoordinator, 044 749 9293 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883
