Östersjön
Nytt marthaprojekt: Rädda Östersjön! Marthaförbundet planerar att sjösätta ett nytt projekt med fokus på Östersjön under 2020. Syftet är inspirera allmänheten till handling för ett renare Östersjön. Text Cecilia Nyman Foto Karin Lindroos
Ö
stersjön innefattar allt från Bottenviken i norr till Bottenhavet, Finska viken, egentliga Östersjön och Rigabukten i söder. Med sitt speciella växt- och djurliv, bräckt vatten och långsamma vattenombyte är det ett unikt hav på flera sätt. I dag är Östersjön ett av väldens mest förorenade hav. Det är ett rätt grunt hav, med ett maxdjup på 459 meter och ett medeldjup på 55 meter, där vattenombytet via de danska sunden är långsamt. Det tar cirka 25 år för vattnet i Östersjön att ersättas med nytt syrerikt vatten. KVÄVE OCH FOSFOR
Långsamt vattenombyte och avrinning av näringsämnen (främst kväve och fosfor) från land bidrar till övergödning. Ursprungskällor till näringsämnen som belastar Östersjön är reningsverk och industrier, avrinning från jordbruk och skogar, men även avloppsvatten från hushåll och fartyg. Stor produktion av växtplankton, algblomning och större utbredning av syrefattiga (döda) bottenområden är resultatet av övergödningen. Algblomningar pågår normalt från juli till augusti/september. År 2019 kunde ännu i november speciellt köldresistenta giftiga blågrönalger skönjas under istäcket. Ett varmare klimat som är att vänta kommer troligtvis att innebära högre vattentemperaturer, lägre syrehalt, minskad salthalt och kraftigare algblomningar i Östersjön. Det är därför ytterst viktigt att handla nu och aktivt arbeta för att minska belastningen av föroreningar på Östersjön. SLITSTARK PLAST
Vid sidan av övergödning är plaster ett av de största miljöhoten för Östersjön 32
Fakta om …
BRÄCKT ÖSTERSJÖVATTEN Bräckt vatten är en blandning av söt- och saltvatten. I Östersjön bildas ofta salthaltsskiktning vilket innebär att två olika skikt bildas i vattenkolumnen med sötare vatten överst och saltare vatten djupare ner. Via de danska sunden strömmar saltvattnen in till Östersjön från Atlanten och sjunker djupare ner. Ytvattnet har mindre salthalt, eftersom regnvatten och avrinning från älvar påverkar saltmängden. De två vattenmassorna blandas sällan och när syret i det salta vattnet förbrukats (för nedbrytning av organiskt material) uppkommer syrefattiga bottenområden i Östersjön. Att salthalten varierar mellan olika områden inom Östersjön kräver av djurlivet i havet en stor tolerans för variationer i salthalt. Östersjön är ett rätt artfattigt hav med få arter per djurgrupp och en enkel näringsväv. Variationer i salthalten och artfattigdomen i Östersjön är faktorer som på lång sikt gör att djur- och växtarterna är mer känsliga för föroreningar, miljögifter och klimatförändring.
och för våra hav allmänt. Plast bryts inte ner i naturen, det är ett rätt slitstarkt material och när det slits bildas små partiklar, så kallade mikroplaster. Tvätt av syntetiska kläder (till exempel fleece), slitage av bildäck, plastmolekyler tillsatta i hygienprodukter (bodyscrub), båtbottenfärger och plast i gödselkapslar från jordbruk
är några vidare exempel på produkter som leder till uppkomsten av mikroplaster som småningom hamnar ut i havet. Hur djurlivet och ekosystemen påverkas av olika sorters mikroplaster är fortfarande ett rätt outforskat område. Av vår fiskkonsumtion kommer endast 6–7 procent från Östersjön. Ännu år 1990 konsumerade finländare cirka 2,3 kilo strömming per person jämfört med 200 gram strömming i dag. Den största delen av finskfångad strömming säljs till Danmark för tillverkning av fiskfoder för norsk laxodling. Norsk laxodling är känd för stora problem med bland annat sjuka fiskar (sår, svampinfektioner och infektioner av parasiten laxlus) samt rubbade naturliga ekosystem i områden där odlingen tar mycket plats. MÖRTFISKAR GYNNAS
Övergödningen i Östersjön bidrar till att mörtfiskar gynnas. Mörtfiskar, till exempel mört, braxen, id, sutare och sarv, räknas ofta som skräpfisk och slängs tillbaka i havet. Det är dock viktigt att ta upp alla de fiskar som fastnar i våra fiskbragder i stället för att lämna dem outnyttjade eller förlita sig på importerade proteinkällor. En ny internationell trend är att man mer börjar använda fiskarter som tidigare klassats som skräpfisk. Dessa fiskarter lyfts i dag fram som “smartfisk”. Dessa arter är i verkligheten goda och näringsrika matfiskar som kunde användas i mycket större utsträckning. Fisket av dessa gynnar Östersjöns välmående genom att minska mängden näringsämnen i havet och minskar därmed övergödningen. Välj inhemska mörtfiskar och strömming – Östersjön tackar! Hållbara pengar 1/20
