Martha nr 1/ 2020

H å l l b a r a p e n g a r 1 /2 0 R E L AT I O N E R MILJÖ M AT E KO N O M I G Ö R S J Ä LV MÅ BRA

FUNDERA & FÖREBYGG / PLANERA SKATTESMART / KLOKA KONSUMENTTIPS / HÅLLBART SPARANDE / BANTA PLASTEN

ledaren

från redaktionen

Marthaförbundets verktygslåda Vi lever i ett välfärdssamhälle i Finland och kan i de flesta fall räkna med att få den hjälp vi behöver i livets olika skeden. Vi har ett fungerande rådgivningsoch sjukvårdssystem, hög standard på dagvård och skola samt en någorlunda välfungerande äldreomsorg.

Men de drygt tusen klagomål inom äldreomsorgen som Valvira fick i fjol påtalar grova brister och visar att utvecklingen går i fel riktning. Jag undrar om jag kan räkna med en högkvalitativ och välfungerande äldreomsorg då jag står och knackar på äldreboendets dörr?

Jag är tveksam.

Befolkningen åldras och lever längre än tidigare, samtidigt som nativiteten sjunker. Detta leder till utmaningar i och med att skatteintäkterna minskar.

Sjukvårdskostnaderna i vårt samhälle stiger hela tiden. Hur länge ska resurserna räcka till? Vi är vana vid en mycket hög standard på våra välfärdstjänster, men hur länge kan vi ta den för given?

Vi måste förbereda oss på att ta ett större personligt ansvar för vårt välmående och för vår framtid. Ett större personligt ansvar vad gäller vår livsstil, äta mer hälsosamt, motionera och se till att vi bevarar vår rörlighet upp i hög ålder.

Vi måste ha beredskap att klara oss ekonomiskt ifall en livskris inträffar, vi skiljer oss, vår livskamrat dör eller vi blir arbetsoförmögna på grund av sjukdom. Var och en av oss måste ta sitt ansvar för den egna ekonomin för att inte hamna i snabblånefällan eller plötsligt tvingas leva under extremt knappa förhållanden.

Marthaförbundets uppgift är att dela vardagskunskap så att alla, både unga och äldre, ska ha grundläggande kunskaper i frågor som gäller ekonomi, hushåll och ekologi. Vi vill dela vardagskunskaper så att alla ska kunna känna sig beredda ifall någonting oväntat inträffar i livet.

Marthaförbundet vill erbjuda den verktygslåda man behöver för att kunna leva ett hälsosamt, friskt och lyckligt liv och inte behöva förlita sig på samhällstjänster som kanske inte räcker till i framtiden.

Vi är alla vår egen lyckas smed och jag är övertygad om att vi mår bäst då vi kan ta hand om oss själva och om våra nära och kära.

Vi måste komma ihåg att vi har ett personligt ansvar för vårt eget liv och inte kan förlita oss på eller föra över ansvaret på välfärdssamhället. Det är mitt ansvar att jag klarar mig genom livets olika skeden, och det är ditt ansvar att du gör det. Det är inte välfärdssamhällets ansvar. Men vi som bor i välfärdsstaten Finland är ändå lyckligt lottade för vi kan känna oss trygga i tanken på att det finns ett skyddsnät som fångar upp oss ifall behovet uppstår.

Annika Jansson, verksamhetsledare

IBLAND ÄR DET viktigt att ta tag i sin privatekonomi, även om det kan vara jobbigt. I slutändan handlar det om att förebygga och minska risken för framtida ekonomiska trångmål.

I detta nummer av Martha vill vi väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar din plånbok. Vi inleder med en artikel där juristen och ekonomen Anne Lindgren-Slotte går igenom det du kan behöva tänka på för att skapa en trygg vardag och hållbar privatekonomi för dig och din familj.

Antalet klagomål relaterade till telefonförsäljning som kommer till konsumentrådgivningen växer snabbt. Deras andel ökade förra året med nästan 30 procent från året innan. Bläddra dig fram till sidorna 8–10 och kolla in vilka rättigheter du har som konsument när du köper en vara, vad du ska hålla utkik efter och vad du kan göra ifall du känner dig vilseledd eller lurad.

Det som är bra för klimatet, är det också bra för privatekonomin? På sidorna 12–14 berättar den åländska ekonomen och journalisten Fredrik Rosenqvist varför han har skrivit en bok som ska uppmuntra till smart konsumtion, ökat sparande och hållbara investeringar. Investeringar kan vara riskfyllda, men det lönar sig, även för samvetet, att välja grönt, säger Fredrik. Vi gör oss själva en tjänst om vi frångår den nuvarande linjära ekonomiska modellen, där målet är största möjliga avkastning till nästan vilket pris som helst, och låter sparandet genomsyras av framtidens cirkulära tänkande som följer hållbarhetsprinciperna och värnar om planeten.

Trevlig och inspirerande läsning!

Mikaela Groop, redaktionschef

2

Hållbara pengar 1/20

innehåll 4

32

4

Riskbedömning kan dämpa ekonomiska bakslag Har du allt i skick när det gäller dina avtal, kontrakt och andra juridiska dokument? Juristen Anne LindgrenSlotte tipsar om byggstenarna för en hållbar privatekonomi.

8

Har du koll på dina konsumenträttigheter?

Ibland är man missnöjd eller vill framföra klagomål på olika produkter eller varor – så vad gäller egentligen vid köp?

12

Hållbart sparande gynnar dig och planeten Vad kostar det att investera sina pengar hållbart och etiskt? Kan man både rädda miljön och bli rik på kuppen? Vi bad den åländska journalisten, ekonomen och författaren Fredrik Rosenqvist om svar på frågorna.

12

16

Smart skatteplanering lönar sig Som privatperson har man mycket att vinna på att skatteplanera.

Viljan finns ofta där – men hur kan man gå tillväga?

18

18

Vanlig vardagsmat – enkelt och gott! ”Gammal” hederlig husmanskost utan krusiduller – bättre än så blir det väl inte? Vi tipsar om fyra lättlagade klassikerfavoriter.

20

Fasa ut plasten i hemmet – rum för rum Hur plastbantar man hemmet? Här är expertens svar.

24

Han lämnade jobbet för vildmarken Jonas Sjöblom gav upp sitt kontorsliv i IT-branschen och gjorde sig av med de flesta av sina saker. – Jag vill inte tillbaka, säger han i dag.

28

Inom Marthaförbundet funderar man mycket på framtiden och hur verksamheten ska utvecklas framöver. Vi ställde förbundsordföranden Andrea Hasselblatt några frågor om organisationsutvecklingen, medlemskapet och framtiden.

Instagrammat @marthaforbundet Att äga sin bostad är en dröm som delas av många. Men hur komma i gång med det första steget – att spara till handpenningen?

Ekonomirådgivaren Marina Nygård ger några inspirerande tips och handgripliga råd på vägen, baserat på kapitlet om ämnet i "En euro i taget". Läs artikeln ”Spara till en bostad - en euro i taget” på martha.fi.

”Öka det lustfyllda och minska på byråkratin”

32

Rädda Östersjön!

Genom att göra medvetna val varje dag kan du minska din miljöpåverkan på Östersjön.

#martha #eneuroitaget #marthaförbundet Hållbara pengar 1/20

3

Att kontakta en jurist borde inte kännas svårt för den som behöver juridisk hjälp. – Gör det hellre för tidigt än för sent och känn inte att ditt ärende är för litet eller obetydligt, säger juristen Anne Lindgren-Slotte.

4

Hållbara pengar 1/20

Riskbedömning kan dämpa ekonomiska bakslag

Lättillgänglighet och låg tröskel. Det är några av ledorden för vicehäradshövdingen och ekonomen Anne Lindgren-Slotte som i höstas grundade sin egen juristbyrå i Vasa.

Text Cia Hemming Foto Johannes Tervo

S

kilsmässoärenden, arvskiftesärenden, indrivning av fordringar, domstolsärenden och upprättande av juridiska dokument är några av de uppdrag som landar på juristen Anne Lindgren-Slottes arbetsbord.

Nio yrkesverksamma år har gett henne erfarenhet från arbetarskyddsmyndigheten, olika domstolar och revisionssamfundet EY och i dag, när hon är i mitten av sina trettio, kändes det som rätt tidpunkt för att starta eget, eller för att ”hoppa” som hon själv uttrycker det.

Metaforen hon målar upp är en upplevelse från hennes utbytestid i Australien där hon en dag utmanade sin höjdrädsla genom att hoppa ur ett flygplan för att göra ett tandemfallskärmshopp.

Det gick bra den gången, eller kanske bättre än bra, eftersom hon efteråt insåg att hon blivit av med de bromsklossar som rädsla kan utgöra.

ARBETSLIVETS HEMLIGHET

Så, här är hon nu, inhyrd sedan september i fjol i det stora, vackra gula huset som en gång i tiderna utgjorde vattendomstolen i Vasa. Tar emot i sin nya byrå som andas samtid och förväntan, och sätter sig vid mötesbordet – självklar, stilren och trygg.

Det känns som att hon består av lika delar Hirvlaxmylla och stora städers influens. På ena kortväggen har hon hängt bilder av händer som bearbetar jord. Här ska något nytt växa och gro. Och där, Hållbara pengar 1/20

åter en metafor. Jordbrukardottern från Hirvlax i Nykarleby som tidigt fått lära sig att arbetslivets hemlighet och framgång till stor del beror på hur väl du förbereder jorden.

– När du gör ett ordentligt bakgrundsarbete skördar du bra i framtiden, säger hon.

Och det verkar vara hennes ledmotiv.

För visst kan mycket kännas jobbigt i början, men nästan alltid kommer den tid då frukten njuts.

GOD KOMMUNIKATION

Att skapa trygghet och bygga upp kundens förtroende för en jurist baserar sig på bra kommunikation, likväl som på juristens utbildning och arbetserfarenhet.

Juridiska ärenden inleds med att kunden får ställa frågor och formulera sina problem, medan Anne skapar sig en helhetsbild av ärendet för att kunna beskriva vilka rättsregler som gäller och hur de kommer att tillämpas i just det ärendet.

Med andra ord: hurudan praktisk inverkan en viss lagbestämmelse i regel kommer att ha för kunden.

Lagtext kan vara gammal och ibland svår att förstå. Anne eftersträvar att för-

tydliga den på ett enkelt sätt och gör samtidigt juridiken mera tillgänglig genom att vid behov rita, exemplifiera och använda sig av olika hjälpmedel.

Många oroar sig för juristens taxor som är kända för att vara höga. Priset bottnar i att en juristutbildning är lång och svår, få blir antagna. Dessutom krävs en konstant uppdatering av kunskap och lagstiftning för att hålla sig ajour.

– Att folk ofta drar sig för att kontakta en jurist kan bero på att man är rädd för vad som komma skall, för vad ett eventuellt möte medför och så kostnaderna, funderar hon. Men en rådgivningshalvtimme kostar inte så mycket.

BÄTTRE PÅ RISKBEDÖMNING

När du vill checka att du har allt i skick kan du kontakta en jurist för att se över dina papper. Många allmänna dokumentmallar finns enbart på finska och överlag bör man se upp med mallar, eftersom de lätt styr en och man inte alltid funderar över om de är uppdaterade och täcker ens behov.

Anne uppmanar oss till att bli bättre på riskbedömning. Vad är till exempel svaret på frågor som: Vilken är risken om vi

När du gör ett ordentligt bakgrundsarbete skördar du bra i framtiden.

5

Vem?

ANNE LINDGREN-SLOTTE

–Jag vill ha möjlighet att hjälpa, att höra en historia och så tycker jag om och vill förvalta det förtroende jag får, säger juristen Anne Lindgren-Slotte. Jag har vissa företag som kunder, men i bakgrunden finns det alltid en eller flera människor.

inte gör ett äktenskapsförord? Eller: Vad händer om någon av oss får en stroke?

Vi pratar sällan om döden, men det är bra att förbereda sig för sin egen bortgång. Hur vi gör kan variera beroende på om vi lever i ett äktenskap, samboförhållande eller ensamma.

– Ifall du är ensam, inte har något testamente och inte efterlämnar några rättsinnehavare – dödsbodelägare – är det

ANNES BÄSTA TIPS FÖR EN HÅLLBAR EKONOMI Se över dina försäkringar och teckna förslagsvis en livförsäkring om du har bostadslån eller andra stora lån.

Gå igenom hela familjens ekonomi med banken och överför vid behov kontorättigheter till din partner.

Sakkunniga vid ekonomi- och skuldrådgivningen ger rådgivning i ekonomiska trångmål.

Informera dig vidare genom att lyssna på nischade poddar, läs artiklar och böcker om olika investeringsalternativ.

Kom ihåg att egna pengar är bra. Spara eller sätt undan i mån av möjlighet!

Viktigt: Lev inte över dina resurser!

6

staten som ärver ifall du bor på fastlandet, förklarar Anne. Därför är det viktigt att för sig själv förbereda sig och formulera sig.

– Sätt dig ner, möt dina tankar och fundera över din egendom, föreslår hon.

Vem vill jag ge min egendom åt och vem får nyttja den när jag dör? Vem vill jag ska ha det bra och på vilket sätt?

KNEPIGA TOLKNINGAR

Att tolka ett testamente kan vara knepigt. Det gäller att vara noggrann, att se till att det är korrekt uppsatt och att det fyller lagens formkrav.

Det daterade testamentet i skriftligt format ska undertecknas av två ojäviga vittnen som är på plats samtidigt. Därefter ska vittnena på samma gång åse då testamentet undertecknas, alternativt höra testatorn bekräfta att testamentet är giltigt. Vittnena behöver känna till att de bevittnar ett testamente, men ingen registreringsmyndighet behövs. Däremot rekommenderas att man visar en jurist testamentet och därefter bevarar det på ett säkert ställe som en närstående känner till.

– Samboförhållanden är de minst reglerade, förklarar Anne. Där ärver parterna inte varandra på samma sätt som i ett äktenskap, där man äger allt gemensamt ifall äktenskapsförord saknas. Giftorätt

Ålder: 35 år.

Född och uppvuxen: På en bondgård i Hirvlax i Nykarleby.

Bor: I Sundom utanför Vasa.

Familj: Maken Tom och tre barn: Wilhelm, 5, Axel, 3, och Lovisa, 1.

Yrke: Jurist, vicehäradshövding och ekonom. För advokatexamen saknas ännu den sista delen av praktiken.

Studier: Jur. mag. vid Helsingfors universitet 2010. Har även studerat en del statsvetenskap vid Åbo Akademi och avlagt ekonomexamen vid Hanken i Vasa.

Aktuell med: Grundade sin egen juristbyrå Lextera Law Ab Oy i september 2019 med Vasa, Jakobstad och Nykarleby som arbetsfält.

Tidigare jobb: Har arbetat på domstolar, arbetarskyddsmyndigheten, olika advokatbyråer under studietiden samt revisionssamfundet EY i Vasa.

Livsmotto: Gör ett bra arbete i början, så får du njuta frukten när du skördar.

Inför 2020: ”Det ordnar sig!”.

Tryggheten kommer inifrån och jag har basen i mig själv. En egen byrå kräver att jag hänger med i utvecklingen och att tjänsterna jag erbjuder motsvarar det som folk vill ha.

kommer som ett brev på posten när man gifter sig, men änkepension får man bara ifall man gift sig innan man fyllt 50 och äktenskapet varat i minst fem år.

Att uppgöra ett äktenskapsförord kan ibland kännas som minerad mark, för vem vill tänka på en eventuell skilsmässa när man är kär och planerar sitt bröllop?

FÖRTECKNING ÖVER LÖSÖRET

Lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll tillämpas när ett par i minst fem år har haft gemensamt hushåll, har ett gemensamt barn eller har gemensam vårdnad om ett barn. Här kan man göra ett avtal där man går igenom och Hållbara pengar 1/20

– Starten har gått förvånansvärt bra och efterfrågan finns, berättar Anne som har ett stort kontaktnät från att ha jobbat flera år som jurist, sjungit solo och i kör, spelat teater samt fungerat både som simlärare och babysiminstruktör för Folkhälsan.

RÅD OCH STÖD PÅ NÄTET oikeus.fi – en omfattande portal med information gällande allt från rättsfrågor i vardagen till olika broschyrer,

definierar så långt som möjligt hur man delar upp sin egendom om det krävs och även göra en förteckning över lösöret. Då avtalar man samtidigt bort bestämmelserna i lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll.

– Lagarna tenderar att vara skrivna utifrån en kärnfamilj, förklarar Anne. De så kallade nyfamiljerna faller lätt emellan, och då är det bra att det finns rättsfall – helst från Högsta domstolen.

Via rättsfallen måste domstolarna se till att rättvisa skipas och anpassas till det nutida samhället, dock med iakttagande av intresseavvägning och rådande normer.

utomlands, säger Anne. Då tar man vid behov kontakt med myndigheten i det landet för att få tag i olika utredningar.

– Den gemensamma nämnaren för många dokument är: Tänk igenom! Hur vill du ha det? betonar hon. Det är du själv som avgör, men du kan få input av en jurist.

Varje handling som görs upp bör följa de formföreskrifter som gäller för just den lagen. Därefter registreras den i många fall vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, det som vi tidigare kallade för magistraten.

finlex.fi – via sökrutor hittar man den lag man vill veta mer om. Det finns även många regeringspropositioner som förklarar bakgrunden till lagen och avsikten med de olika lagbestämmelserna. I vissa regeringspropositioner kan man läsa om rättsläget i andra nordiska länder gällande ett visst rättsområde, kela.fi – Folkpensionsanstalten ansvarar bland annat för efterlevandepensionen.

Förebyggande tips och råd för att förbättra ekonomin på långt sikt ger Marthaförbundet på martha.fi.

Skriv in ett sökord i sökfältet för att få mer detaljerad information om vad vi kan hjälpa dig med. Behöver du exempelvis hjälp med att börja budgetera? Eller kanske konkreta tips för att börja spara? Du når oss också på ekonomi@martha.fi.

TÄNK IGENOM FÖRE

En intressebevakningsfullmakt är ett dokument som är bra att ha ifall en närstående blir dement eller ska genomgå en stor operation. I den kan man skriva hurudan vård man önskar att ens anhöriga ordnar åt en och hur man vill att ens ekonomiska angelägenheter ska skötas ifall man drabbas av demens eller stroke.

Internationell privaträtt är något som blir allt vanligare att ta i beaktande då allt fler bosätter sig utomlands. Det gör att bland annat arvsrätten får ytterligare en dimension.

– Nu för tiden är det mera regel än undantag att någon som har att göra med exempelvis ett arvskifte bor eller har bott Hållbara pengar 1/20

Det är viktigt att det skapas förtroende mellan klient och jurist. I dagens digitaliserade värld blir Skypemöten allt vanligare, men vicehäradshövding Anne Lindgren-Slotte håller på att man träffas personligen den första gången för att bättre knyta an.

7

Fråga experten

Har du frågor om konsumtion eller privatekonomi? Skriv till Marthaförbundets ekonomirådgivare Marina Nygård på e-postadress: marina.nygard@martha.fi.

Svaren publiceras i Martha och på förbundets hemsida martha.fi.

Har du koll på dina konsumenträttigheter?

En försäljare ringer och vill sälja dig en tidning, och helt plötsligt har du beställt en inredningstidning för ett år, trots att du inte riktigt vet hur det gick till. När räkningen kommer inser du att den var onödigt dyr. Du kanske känner dig vilseledd, rentav lurad.

Text Marina Nygård Illustrationer Terese Bast

Fråga experten

D

et är vanligt att man blir ställd när någon vill ha ett köpbeslut snabbare än man är van vid. På samma sätt kan man ryckas med i köpivern under en rea och köpa kläder som man inte hade planerat, först hemma inser man att det var ett misslyckat köp. Så vad gäller egentligen vid köp?

Du ingår ett avtal med försäljaren

Försäljaren förbinder sig till att tillhandahålla produkten eller tjänsten som ska motsvara beskrivningen och hålla en viss förväntad kvalitet.

Som konsument förbinder du dig till att betala för varan. Eftersom det handlar om ett avtal kan du inte ensidigt säga upp avtalet. Konsumtionen regleras av konsumentskyddslagen. En säljare kan bevilja bättre villkor än konsumentskyddslagen, men inte sämre. Är varan felfri eller inte?

Om du köper en vara i en butik har du normalt inte bytesrätt eller returrätt om varan är felfri. Många butiker har ändå valt att bevilja den rätten och skriver ut det på kvittot. Varor som är nedsatta i pris brukar inte ha bytes- eller returrätt.

Om en vara är felaktig gäller ändå konsumentskyddslagstiftningen på normalt vis och försäljaren är skyldig att antingen reparera eller ersätta varan, trots reapris.

Om varan varken kan repareras eller ersättas med en ny, kan köpet upphävas och kunden får tillbaka pengarna. Det är ändå värt att komma ihåg att finländsk lagstiftning inte känner till rätt till att byta eller returnera en felfri vara.

Har du fått bekanta dig med varan eller inte?

När du köper en prydnadskudde från en butik har du fått se kudden med egna ögon och känna på den. När du beställer en prydnadskudde på nätet har du inte Hållbara pengar 1/20

BEHÖVER DU HJÄLP? Mera information hittar du här: Suomi.fi: www.suomi.fi/ medborgare/att-skota-ekonomin/ konsumentskydd/guide/ konsumentarenden/att-losakonsumentens-problem Konkurrens- och konsumentverket: www.kkv.fi/sv/ Konsumentförbundet: www.kuluttajaliitto.fi/svenska/ Konsumentrådgivningen: www.kkv.fi/sv/konsumentradgivning/. Du kan också kontakta konsumentrådgivningen för hjälp och medling antingen per telefon, tfn 029 505 3030, eller per mejl, läs mer på asiointi.kkv.fi/sv.

samma möjlighet, därför har du ett högre konsumentskydd och får ångerrätt. Detsamma gäller vid hemförsäljning. Ångerrätten räknas från när avtalet ingås och gäller i 14 dagar. Det är relativt vanligt att köparen erbjuds gratis retur även om varan är felfri, men det är inget som lagen förutsätter, utan enligt lagen är det köparen som står för portot för retur av felfri vara.

Märk ändå att ångerrätten inte gäller för varor som är specialgjorda för dina behov (som måttbeställt byggnadsmaterial eller ingraverade smycken) eller om förpackningen är bruten och det är fråga om en produkt som av hygienskäl eller säkerhetsskäl inte kan säljas vidare.

Också vid köp av tjänster gäller i regel ångerrätten, med vissa undantag. Om du har köpt en prenumeration på en tidning och hinner få en tidning, måste du ändå betala för en del av prenumerationen. Om du är osäker på om ångerrätten tillämpas eller inte, fråga innan du ingår ett avtal vid

distansförsäljning, speciellt när det gäller tjänster, som har en hel del undantag.

Handlar du som privatperson eller som företagskund?

Konsumentskyddslagstiftningen gäller endast för privatpersoner. Om du köper en vara eller produkt å arbetets vägnar, antingen om yrkesutövare eller som företagare, gäller inte lagstiftningen. Ångerrätten tillämpas därför inte på företagare.

En nybliven företagare kan komma att märka att telefonförsäljningen ökar av tjänster och produkter, där vissa är nyttiga, andra onödiga och somliga till och med kan klassas som bedrägeriförsök. Vid köp företagare emellan tillämpas köplagen och felaktiga produkter kan reklameras.

Betalar du genast eller på kredit?

Det är lättare att bestrida en kreditkortsfaktura än en kostnad som redan har dragits från ditt konto. Därför rekommenderar man att alltid att betala med kreditkort om det föreligger risk att företaget går i konkurs och du får varan eller tjänsten först senare. Speciellt paketresor och flygresor bör av denna orsak betalas med kreditkort. Om du har bokat en resa eller en flygbiljett med kreditkort ska du ta kontakt med kreditbolaget om det ifrågavarande företaget går i konkurs. En reseförsäkring har sällan lika bra skydd som kreditkortet. Är produkten undermålig?

En produkt ska kunna användas som den är tänkt och motsvara beskrivningen. Produkten ska också tåla normal användning. Om en produkt går sönder eller är bristfällig ska du så fort som möjligt, men senast inom två månader, kontakta försäljaren. Försäljaren ska då ges möjlighet att antingen reparera eller byta ut den mot en ny produkt. Endast 9

Fråga experten

Om du, eller någon anhörig till dig, får en faktura som ni vill bestrida, lönar det sig att i första hand kontakta försäljaren och be om att få en bandupptagning av samtalet.

om det är omöjligt ur säljarens synvinkel kan köpet hävas och köparen får pengarna tillbaka.

Normalt brukar man räkna med att bruksföremål ska klara åtminstone två års användning. Det betyder man kan reklamera en telefon som har gått sönder fastän garantin har gått ut. Det är svårt att säga när man har rätt till ersättning för en äldre telefon, men konsumenttvistenämnden har i några specifika fall tagit ställning till just mobiltelefoner och ansett att de ska klara av en normal användningstid på tre till fyra år. Nämnden har därför rekommenderat försäljaren att ge prisavdrag i de ovan nämnda fallen.

Om du har köpt dyr elektronik som går sönder snabbt, kan du ändå efter garantitiden förklara för försäljaren varför du anser att produkten borde hålla längre.

Precis som med elektronik är det svårt att ge riktlinjer för hur länge kläder och skor ska hålla, men det är fullt möjligt att klaga på en undermålig produkt. Också i sådana fall kan försäljaren välja att reparera eller ersätta produkten med en ny. Det är ovanligt att häva ett köp av den orsaken.

BEDRÄGERIFÖRSÖK

Det är tyvärr relativt vanligt med bedrägeriförsök i samband med internet- och telefonförsäljning. Mindre seriösa företag riktar ofta sin marknadsföring mot speciellt äldre personer, och det är inte ovanligt att personer med minnesstörningar har fått hem produkter på posten.

Utöver ångerrätten på 14 dagar stipulerar konsumentskyddslagen att företag inte ska sälja till personer som på grund 10

av sin ålder inte verkar förstå eller kan fatta ett köpbeslut. Om du, eller någon anhörig till dig, får en faktura som ni vill bestrida, lönar det sig att i första hand kontakta försäljaren och be om att få en bandupptagning av samtalet. Konsumentförbundet kan också hjälpa till.

Kom ihåg att ingen kan tvinga någon att fatta ett köpbeslut mot hens egen vilja.

En seriös försäljare skickar på förfrågan material per e-post, ringer på nytt om några dagar och ger tid till eftertanke.

Källor: Kkv.fi, kuluttajaliitto.fi, kuluttajariita.fi, konsumentskyddslagen Hållbara pengar 1/20

böcker

Bli fri från de vanligaste ekonomifällorna Text: Marina Nygård

D

en populärvetenskapliga boken Pengar på hjärnan är lättläst och belyser hur vi tänker kring pengar. Författarna Dan Arielys och Jeff Kreislers huvudtes är att vi inte är rationella när vi använder pengar. För att kunna fatta upplysta beslut behöver vi känna till hur vi fungerar.

Det mesta av innehållet i boken baserar sig på andras beteendeekonomiska forskning. En djupare och mera nyanserad bild får man sannolikt genom att läsa vetenskapliga verk inom beteendeekonomi, men författarna hänvisar generöst till de ursprungliga källorna och komprimerar på cirka 300 sidor relevanta forskningsresultat på ett lättfattligt sätt.

Författarna målar i varje kapitel upp personligheter som beter sig ekonomiskt irrationellt. Vi träffar fastern som köper rabatterade tröjor tills butiken permanent sänker sina priser och hon blir besviken när hon måste köpa tröjan till fullt pris.

Hon upplever inte att hon relativt sett sparar pengar, trots att priset är detsamma.

OLIKA UPPLEVELSER

Vi möter också två par på smekmånad, där ett av paren har betalt allt på förhand och valt all inclusive, medan det andra paret betalar enligt konsumtion och är tvunget att tänka igenom sina köpbeslut varje gång som betalkortet tas fram. De båda paren upplever så kallad betalningssmärta på olika sätt och får därmed olika upplevelser av sin resa.

inköp fundera på alternativkostnaden, det kräver för mycket energi av oss. Men åtminstone vad gäller större inköp och regelbundna kostnader borde vi fundera på alternativkostnaden och framför allt vara uppmärksamma på automatiserade kostnader.

MENTAL BOKFÖRING

Ariely, Dan & Kreisler, Jess: Pengar på hjärnan – Feltänk, fallgropar och smartare strategier. Natur & Kultur 2018, 312 s. ISBN 9789127819870

Betalningssmärta är aktuellt i vårt samhälle, som är på väg mot kontantlöshet.

Vi tenderar att bli mer eftertänksamma ju besvärligare det är att betala. Och vice versa, ju lättare det går att betala, desto mera smärtfritt går det.

Pengar är ett medel för att byta tjänster och varor. Författarna menar att vi i högre grad borde ta alternativkostnaden i beaktande, och innan vi exempelvis köper en dyr soffa fundera på vad vi går miste om. Skulle vi bli lyckligare genom att köpa en billigare soffa och åka på semester, alternativt genom att sätta in pengarna på sparkontot eller använda dem till att främja vår hälsa?

Enligt författarna kan vi inte för varje

Författarna tar också upp så kallad mental bokföring och menar att vi använder mer pengar än nödvändigt om vi på förhand har bestämt hur mycket pengar som sätts i olika kategorier. Om du har kvar en summa på ditt mentala nöjeskonto, så kanske du använder upp pengarna, bara för att de finns där.

På samma sätt värderar vi pengar som kommer in oregelbundet, såsom skatteåterbäring, bonuspengar eller lottovinster, annorlunda än den regelbundna månadsinkomsten. Extra inkomster går lätt in på ett mentalt ”unna sig”-konto, trots att de relativt sett är värda lika mycket som de sedvanliga inkomsterna. Huvudpoängen är att vi värderar en euro olika vid olika tillfällen, trots att en euro enligt traditionell ekonomisk forskning alltid borde vara en euro.

Författarna har ett ledigt grepp och bakar in en hel del humor i boken. För den som ytterligare vill fördjupa sig i ämnet rekommenderar jag Daniel Kahnemans mera djupgående verk, men för den som nöjer sig med några timmars läsning med hög igenkänningsfaktor är Pengar på hjärnan ett fullgott alternativ.

RÖSTA OCH VINN EN JUBILEUMSBRICKA! VAR MED OCH UTVECKLA tidning-

da ett postkort till Marthas re-

fick artikeln Bondost på Cari-

en! Rösta fram din favoritarti-

daktion, Medelhavsgatan 14 C,

tas vis på sidan 8 i Martha num-

kel i detta nummer av Martha.

00220 Helsingfors. Märk kortet

mer 6/2019 flest röster. Kokbo-

Allt du behöver göra är att

eller kuvertet ”Bricka”. Bland

ken som lottades ut i samma

skriva rubriken på artikeln samt

de svar som inkommit lottar vi

nummer vanns av Annika Jär-

ditt namn och din adress och

ut tre exemplar av Marthas ju-

vinen-Wikström, Kimito, Cati

skicka uppgifterna till martha-

bileumsbricka med design av

Rostedt, Esbo, och Lena Sjö-

bladet@mar tha.f i senast

Johanna Högväg.

lind, Kronoby. Kokboken kom-

26.2.2020. Du kan även sänHållbara pengar 1/20

I förra röstningsomgången

mer på posten – grattis!

11

Hållbart sparande gynnar dig och planeten Kan man både rädda miljön och bli rik på kuppen? Det hävdar journalisten, ekonomen och författaren Fredrik Rosenqvist.

Text och foto Heidi Hendersson

D

et var flytten ut på landet, där Fredrik Rosenqvist numera bor halvårsvis tillsammans med sin fru, som väckte miljögnistan till liv hos den tidigare journalisten.

– Gnistan har nog alltid funnits där, men det tände till på allvar när vi flyttade ut i skogen. När man tillbringar mycket tid ute i naturen blir man mer medveten om miljön, säger Fredrik Rosenqvist, utbildad ekonom, och presenterar ett annorlunda synsätt på den planetära klimatkrisen än en miljöaktivist. Han vill 12

att vi ska fokusera mer på pengarna, inte mindre, och i synnerhet på hur vi sparar samt investerar dem.

– Din möjlighet att göra nytta ökar ju mer pengar du har. Visst kan du minska dina utsläpp till noll, men du kan göra så mycket mer.

MINSKAD KONSUMTION

Som vägledning har Fredrik skrivit en handbok som ska uppmuntra till smart konsumtion, ökat sparande och hållbara investeringar. Grunden till boken utgörs

av hans eget sparande och intresse för FIRE, Financial Independence and Early Retirement (sv. finansiellt oberoende och tidigarelagd pensionering), en rörelse som arbetar för att spara och placera en mycket stor del av lönen, oftast upp till 70 procent, för att göra sig kvitt behovet av att arbeta. ”Den som lever enligt FIRE-tänkesättet minskar per automatik sin klimatpåverkan, utan att det egentligen är syftet, genom att drastiskt minska sin konsumtion”, skriver Fredrik i boken.

Hållbara pengar 1/20

Om du investerar grönt, och det inte går bra, har du i alla fall g jort något nyttigt trots att du har förlorat pengar.

– Det liv som FIRE-människorna lever liknar det som miljörörelsen förespråkar.

Skillnaden är den att den ena gör det av ekonomiska orsaker och den andra för miljön. Men båda sätten har sina svagheter, så varför inte koppla ihop dem?

Det problematiska med ett renodlat FIRE-tänkande är att det tillåter investeringar i fossila bränslen och andra miljömässigt ohållbara projekt. Det problematiska med miljöasketismen är att den inte erkänner pengarnas viktiga roll som katalysator för förändring.

– Det är dumt att miljörörelsen inte pratar om pengar, säger Rosenqvist.

Han tror att människor är mer benägna att leva hållbart om de också ekonomiskt vinner på det.

– Om man ska få människor att ändra sina vanor, måste man tala till deras egenintresse.

Han erkänner att det förstås finns de som lever miljövänligt av rent principiella skäl, men att en ekonomisk vinkel kan göra levnadssättet lockande för fler.

– För den stora massan. De flesta är pragmatiska.

HÅLLBARHET LÖNAR SIG

Att vara klimatsmart är bra för den egna ekonomin, den devisen har Fredrik byggt sin bok på. Men håller titeln vad den lovar, kan man faktiskt både ”rädda miljön och bli rik på kuppen”?

– Om man tittar på data som finns bakåt i tiden, har det varit bra att invesHållbara pengar 1/20

– Att vara klimatsmart är bra, förutom för miljön, även för den egna ekonomin, säger journalisten, ekonomen och författaren Fredrik Rosenqvist.

tera i gröna projekt. Alla hållbara fonder har gått bättre än de flesta andra. Solpaneler och vindkraft, till exempel, har vuxit enormt. Men hur det kommer se ut de närmaste 10–15 åren, det vet jag inte.

Han framhåller att investeringar kan vara riskfyllda, men att det lönar sig, också för samvetet, att välja grönt.

– Om du investerar i olja och det inte går bra, kan du göra stor skada och förlora pengar. Om du investerar grönt och det inte går bra, har du i alla fall gjort något nyttigt, trots att du har förlorat pengar. Vi ökar chanserna att det ska gå bra om vi investerar i det som är hållbart.

Hur insatt ska man vara för att pricka rätt?

– Ju mer du går in på djupet, desto

krångligare blir det. Men om du har ett vanligt sparande och byter till en miljöfond, är det alltid bättre.

I din bok säger du att man först måste ha en kontantbuffert på 3–6 månader innan man ens ska börja tänka på att investera.

– Ja, det kan vara väldigt dyrt att vara fattig. Om du inte har en buffert, kan du drabbas av väldigt stora kostnader.

Men hur ska man göra om man har svårt att inte nalla av sina sparpengar?

– Man måste känna sig själv. Om du har lätt för att nalla, är det smart att öppna ett konto i en annan bank som du inte kan logga in till via nätet, till exempel. Jag har själv problem med det här, och jag har ett separat konto på min bank. Man måste ha disciplin.

13

Vem?

FREDRIK ROSENQVIST Ålder: 40 år.

Bor: I Finström under sommarhalvåret, i Mariehamn på vintern.

Familj: Frun Malin.

Gör: Driver ett eget företag som ägnar sig åt copywriting, utredningar samt föreläsningar och att hålla workshoppar.

Intressen: Löpträning, jakt, mat och vin.

Bästa spartipset: Om dina inkomster ökar, eller om dina kostnader minskar, ta chansen att öka ditt sparande i stället för att anamma en dyrare livsstil.

Gör på fritiden: Håller stora knytkalas med mina vänner, där vi äter och dricker gott.

Mitt sämsta köp: Antagligen min förra bil, en Alfa Romeo, som visserligen gav mig mycket glädje, men också höga verkstadsräkningar och väldigt lite pengar när jag väl sålde den.

Om jag vore miljonär: Då skulle jag investera pengarna smart för att kunna vara ledig mer.

Men hur ska man göra för att inte hamna i girighetsfällan och bara vilja ha mer pengar?

– Det är viktigt att ställa upp ett mål för sig. För mig har tid det största värdet, och om jag sparar 50 procent av min inkomst i år, betyder det att jag kan vara ledig hela nästa år, i teorin. Man ska inte spara för sparandets skull.

LÅNGSIKTIGA LÅN

– Men det handlar inte enbart om att spara, det finns också ett hållbarhetstänk i att inte leva över sina tillgångar. Finländare skuldsätter sig allt mer, medan inkomsterna inte ökar särskilt mycket.

– Vi lånar av vårt framtida jag och av våra barn för att ha det bra i dag, säger 14

– Det är viktigt att ha ett mål med sitt sparande, konstaterar Fredrik Rosenqvist. För mig har tid det största värdet, och om jag sparar 50 procent av min inkomst i år betyder det att jag kan vara ledig hela nästa år, i teorin.

Fredrik och drar paralleller mellan den egna ekonomin och planetens resurser.

– När man slår ihop dem blir man mer ledsen. Vi förstör klimatet och gör det med lånade pengar. Det blir en dubbel ”overshoot”-effekt. Vi har inte råd – och planeten har inte råd.

Han konstaterar krasst att ur miljösynvinkel vore det bästa att människosläktet skulle dö ut. Men det vill vi ju inte. Men vi kan leva både billigare och mer hållbart – och bli gladare på kuppen.

– Min livskvalitet har ökat jättemycket på senare år, säger Fredrik, som till exempel unnar sig långa tågresor ner till Italien med frun med de sparade medlen.

– Det är skönt att slippa oroa sig för pengar.

Men det handlar inte enbart om att spara, det finns också ett hållbarhetstänk i att inte leva över sina tillgångar. Finländare skuldsätter sig allt mer, medan inkomsterna inte ökar särskilt mycket.

Hållbara pengar 1/20

Miljötipset

Naturligt rent med tallsåpa I Marthas städ- och tvättråd ingår tallsåpa som är effektiv som propplösare för avlopp och för rengöring av ugn. Dessutom bjuder den på en härlig skogsdoft som väcker associationer till friska skogspromenader.

V

ar lite extra uppmärksam på om tallsåpan du använder är sur eller basisk. Välj helst en tallsåpa med ett pH-värde över 9,5. En tallsåpa med pH 7–8 är utspädd med vatten och innehåller konserveringsmedel som kan vara irriterande för andningsvägarna. Därför är det viktigt att välja en såpa som har pH kring 10. Ett annat alternativ är att använda fast tallsåpa.

Människor som är känsliga för hartser kan utveckla hudirritation eller någon annan allergisk reaktion av tallsåpa. Använd då handskar för att förhindra att såpan kommer i kontakt med huden.

En nyhet på marknaden är linoljesåpa som kan användas på samma sätt som tallsåpa.

MILJÖVÄNLIG PROPPLÖSARE

RENGÖRING AV UGN

• 1 dl tallsåpa • 10 liter hett vatten

Så här gör du: 1. Såpa in ugnen med en fuktig svamp.

2. Värm ugnen till 100 grader och stäng av.

3. Låt tallsåpan verka och borsta rent.

4. Putsa av med en ren städduk.

Så här gör du: 1. Häll 1 dl tallsåpa i vasken på kvällen och låt stå över natten.

2. Följande morgon häller du ner 10 liter hett vatten. Tallsåpan löser upp fettet under natten och det heta vattnet sköljer bort det.

Anita Storm, ekologirådgivare Foto Karin Lindroos

4 smartha städtips och fix Diskbänk och diskho blir skinande rena med tallsåpa. Rengör med lite koncentrerad såpa på en skursvamp.

Rengör du en smutsig spishäll kan du använda såplösning eller ta tallsåpa på en fuktig trasa och gnida in. Låt verka i ungefär en minut innan du torkar av. Är smutsen ingrodd, sätt på värmen på spisen i ett par minuter och torka därefter rent.

Rengör du matbordet med tallsåpa behöver du inte vara orolig över vad barnen får i sig om de äter mat som hamnat bredvid tallriken.

Om ytterdörrar kärvar mot tröskeln kan du stryka på ett tunt lager såpa under dörren, så minskar motståndet.

Hållbara pengar 1/20

15

Smart skatteplanering lönar sig Att planera sina skatter är smart och en viktig del av din privatekonomi.

Det nya skatteåret innebär bland annat att du måste ta ställning till ifall du behöver justera den angivna skatteprocenten på ditt nya skattekort.

Text Mia-Maja Wägar Foto Karin Lindroos

I

Finland är det relativt vanligt att man lägger en högre skatteprocent för att undvika restskatt. Förra året fick 1,7 miljoner finländare återbäring i augusti, samtidigt som 224 000 personer betalade restskatt. Lönar det sig att hålla en högre skatteprocent för att i stället få återbäring?

Vid första anblicken kan det kännas trevligt att få en extra slant på kontot i form av skatteåterbäring. Men rent praktiskt innebär skatteåterbäring att man under året betalar mer i förskottsinnehållning, för att sedan få pengarna tillbaka.

Med andra ord: Du lånar pengar åt staten.

Räntan på skatteåterbäringarna är 0,5 procent, vilket kan vara lägre än den ränta som du skulle få ifall du placerade pengarna.

Kunde du i stället inleda ett månadssparande och få bättre avkastning på dina pengar?

LÄGRE SKATTEPROCENT

Börja med att uppskatta dina bruttoinkomster för året, där också semester-

Nästa steg är uppföljningen. Det lönar sig att följa upp inkomster och förskottsinnehållningar regelbundet, speciellt om dina inkomster är oregelbundna och varierar under året. Därför skall du alltid spara lönespecifikationerna.

Planera, följ upp och granska Sikta på att varken behöva betala restskatt eller få återbäring.

Gör upp en plan för ett regelbundet sparande.

NYTT SKATTEKORT

Skriv upp i kalendern när du skall granska din skatteprocent.

Granska den förhandsifyllda skattedeklarationen – det är du som ska meddela om det finns fel eller brister i uppgifterna.

pengarna ingår. Du kan även meddela dina avdrag i skattekortet, vilket leder till en lägre skatteprocent. Dessa kan till exempel vara resekostnader mellan hem och arbete, räntor på bostadslån, medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor eller hushållsavdrag.

Ifall det börjar se ut som att inkomstgränsen överskrids före slutet av året, kan du beställa ett nytt skattekort för att undvika beskattning med tilläggsprocenten, som är avsevärt högre. Lämna inte uppföljningen till slutet av året, utan gör den tidigare på hösten för att undvika otrevliga överraskningar.

Under våren blir det slutligen aktuellt att granska den förhandsifyllda skattedeklarationen. Det lönar sig att alltid granska summorna som ligger som grund för din beskattning, eftersom felaktigheter i deklarationen kan leda till att du betalar mer i skatt än du egentligen behöver.

Nytt skattekort?

Ifall du ansöker om ett nytt skattekort under året behöver du följande uppgifter: En uppskattning av bruttoinkomsterna för hela året.

Bruttoinkomsterna från början av året.

Betalda förskottsinnehållningar.

Eventuella avdrag. Då du fyller i avdragen i skattekortet kan du dra nytta av dem redan under det rådande skatteåret och behöver inte vänta på återbäring. Ifall du till exempel har låtit renovera hemmet, kan du meddela kostnaden för renoveringen i skattekortet så fort du har betalat för arbetet. Du behöver inte vänta på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

16

Hållbara pengar 1/20

Håll koll på avdragen!

Följande avdrag deklareras av Skatteverket:

Medlemsavgifter och avgifter till medlemskassor Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor dras av till sitt fulla belopp.

Arbetsmarknadsorganisationerna meddelar beloppen till Skatteverket. Kontrollera att summan stämmer med vad du har betalat under året.

Ränteavdrag för bostadslån År 2020 kan du dra av 15 procent av räntorna på ditt bostadslån i beskattningen.

Bankerna skickar uppgifter om lånen och räntorna till Skatteverket, men det lönar sig ändå att själv kontrollera uppgifterna i deklarationen.

Kostnader för förvaring av värdepapper Du har rätt att dra av kostnaderna för förvaring av värdepapper, detta kan till exempel vara kostnaderna för ett bankfack eller värdeandelskonto. Självrisken är 50 euro.

Obligatoriska pensions- och arbetslöshetsförsäkringar Din arbetsgivare meddelar årligen Skatteverket om pensions- och arbetslöshetsförsäkringar som har dragits av från din lön. Kontrollera att summan stämmer med den summa som står i årets sista lönespecifikation.

Följande avdrag måste du själv deklarera:

Hushållsavdrag Har du anlitat en person för att städa och utföra hushållsarbete i ditt hem eller i din fritidsbostad? Eller kanske du anlitat en snickare för köksrenoveringen? Då är du berättigad till hushållsavdraget. Hushållsavdraget för år 2020 är 2 250 euro.

Till hushållsavdraget räknas också vårdoch omsorgsarbete, till exempel ifall du anlitar barnvakt. Innan du anlitar en tjänsteleverantör bör du alltid kolla att företaget finns registrerat i förskottsuppbördsregistret (www.ytj.fi/sv), detta är kravet för att du ska kunna få avdraget.

Hållbar julpengar Hållbara 6/19 1/20

Resekostnader Överstiger kostnaden för dina resor till arbetsplatsen 750 euro per år? Eller är ditt stadigvarande hem på en annan ort än där du bor under arbetsveckan? Då lönar det sig för dig att ha koll på avdragen som du kan få för resekostnader. Resekostnader för år 2020 får dras av till ett belopp på högst 7 000 euro, självrisken är 750 euro. Skatteverket räknar med det förmånligaste resealternativet, vilket i de flesta fall innebär månadsbiljett för lokaltrafik.

Utgifter för inkomstens förvärvande Hyr du ett arbetsrum eller har du skaffat dig en dator eller annan utrustning

för att utföra ditt arbete? Då kan du dra av utgifterna för inkomstens förvärvande. Ifall du har löneinkomster drar Skatteverket automatiskt av 750 euro från den beskattningsbara inkomsten. Om dina kostnader överstiger 750 euro per år, måste du själv deklarera den överstigande summan.

Övriga avdrag Avdrag för bostad på arbetsorten, för underhållsskyldighet, inkomstutjämning, donationsavdrag och avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga.

Mera information om skatteavdragen hittar du på www.vero.fi/sv.

17

Matbiten

t a m s g a d r a v g i l Va n ! tt o g h c o lt e – enk

Här har vi har samlat enkla recept på vanlig god vardagsmat. Vi plockade fram klassikern ”Marthas kokbok” och valde ut fyra recept som förtjänar att lyftas fram igen.

Text Elisabeth Eriksson Foto Karin Lindroos

F

örsta utgåvan av Marthas kokbok utkom så tidigt som år 1929, vilket gör att ord och uttryck i texten ibland kan upplevas som ålderdomliga.

Recepten har få ingredienser, rätterna är enkla och mängden kryddor är sparsam.

I övrigt kan vi konstatera att vetemjölet kan lämnas bort från alla rätter om du önskar glutenfri mat. Red med maizenamjöl i kalopsen för att få såsen simmig. Även hönsfrikassén kan avredas med maizena vid behov. Frikassén kan göras mjölkfri om du mot slutet av tillagningen avreder med havrefraiche, en slags crème fraiche av havre.

Slösa med färska örter, det ger både vitaminer, smak och extra twist åt rätterna.

Dessutom kan du dra ner på saltet utan att ge avkall på smaken.

ANSJOVIS- ELLER BÖCKLINGLÅDA

(4 portioner) • 3 ägg • 3 1/2 dl mjölk • vitpeppar • salt • 6 ansjovisar eller böcklingar • 3 ägg Till formen: • smör • 3–4 dl mjölk • salt

I receptbanken på martha.fi hittar du

Så här gör du:

fler recept ur Marthas kokbok.

1. Hetta upp mjölk.

2. Vispa äggen och tillsätt mjölken under vispning. Avsmaka.

3. Smörj en form.

4. Tillsätt äggsmeten, lägg ner ansjovisfiléerna eller den rensade, urbenade böcklingen.

5. Låt grädda i ugnen 20–30 minuter eller tills den stannat (175–200 grader).

TIPS! I ansjovis- eller böcklinglådan får man vara försiktig med saltandet. I det ursprungliga receptet står det att man ska tillsätta salt, men det avråder vi ifrån.

Klipp i stället över av örtkryddor, såsom persilja eller dill, och varför inte vilt, såsom kirskål eller daggkåpa. Rätten är ypperlig mellan rågbröds- eller på knäckebrödsmackan. Den mättar också gott under en vintrig skogsutfärd.

Matbiten

GODA LÅDAN

KALOPS

HÖNSFRIKASSÉ

(4 portioner) • 2 lökar (mindre) • 1 msk smör • 300 g skinktärningar • 5 dl tärningar av rå potatis • äggmjölk

(4 portioner) • 3/4 kg benfritt nötkött • 1 mindre lök • 1 1/2 msk smör • 6–7 dl vatten • 3/4 msk salt • vitpeppar • 6–8 kryddpepparkorn • 1 lagerblad • 1 1/2–2 msk mjöl

(4 portioner) • 1 höna 1 1/2 kg eller broiler 900 g • 1–1 1/2 l vatten • 1 1/2 msk salt • 1 mindre morot • 1 purjolök

Äggstanning: • 2 ägg • 3 dl mjölk • 1 tsk mjöl • salt Så här gör du: 1. Fräs löken och bryn den i smöret.

2. Tillsätt skinkan och potatisen och låt dem bryna med.

3. Späd på med så mycket gräddmjölk att det hela är grötliknande.

4. Häll massan i en smord form.

5. Vispa ihop ägg, mjölk, mjöl och salt.

Slå stanningen i formen.

6. Grädda lådan tills potatisen är mjuk och anrättningen fått färg. Omkring 30 minuter i 200 grader.

TIPS! Byt ut skinkan mot rotsaker och grönsaker, såsom palsternacka, morot eller paprika, så blir rätten vegetarisk.

Föredrar du mjölkfritt kan du ersätta mjölken med havredryck. I den här rätten gömmer du lätt ostkanter och diverse burkar som stått öppnade i kylskåpet, till exempel syltlök, oliver eller syltad paprika.

Hållbara pengar 1/20

Så här gör du: 1. Ansa köttet och löken, skär dem i skivor och bryn dem i smör. Späd med vatten och krydda.

Sås: • 1 msk smör • 1 1/2 msk mjöl • 4 dl spad • citronsaft • 1 äggula • 3/4 dl grädde Så här gör du:

2. Låt kalopsen långsamt koka under lock tills köttet är mört. Omkring 1 1/2 timme.

1. Ansa hönset. Tina djupfryst.

3. Rör ner en redning av vetemjöl, koka 5 minuter. Avsmaka.

3. Skumma när vattnet kokar upp på nytt.

TIPS! Kalops hör till de riktigt matiga kötträtterna som numera ofta blir bortvalda på grund av att de har en rätt lång tillredningstid. Å andra sidan klarar sig kalopsen på egen hand bara du då och då tittar till den där den sakta puttrar på spisen. Passa på att dryga ut rätten med några nävar tärnad kålrot, morot och palsternacka under den sista halvtimmen. Servera kalopsen med en fräsch vitkålssallad och rårörd lingonsylt.

2. Koka upp vatten, lägg i hönset.

4. Tillsätt kryddor, tag upp hönset när det är mört (efter cirka 2–3 timmar, broiler 20–30 minuter).

5. Stycka i bitar före servering.

6. Sila spadet och tillred veloutésåsen på samma sätt som en béchamelsås.

TIPS! Hönsfrikassé får många av oss att tänka på skolmaten. Det är inte alldeles lätt att få tag i en höna, men broiler går lika bra, inte minst med tanke på den tid du sparar. Hönan kräver en koktid på flera timmar, medan broilern blir mör på dryga halvtimmen. När gjorde du senast en veloutésås? Smaka av med lite extra citron, och är den ekologisk, riv ner lite av citronskalet.

19

Fasa ut plasten i hemmet – rum för rum Den praktiska och lätthanterliga plasten har funnit sin plats i vår vardag. Men med ökad kunskap har vi under de senaste åren blivit varse om dess avigsidor.

Cecilia Nyman, sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor på Marthaförbundet, tipsar om hur du kan minska plastexponeringen i hemmet.

Text Johanna Granlund Foto Karin Lindroos

E

nligt Cecilia Nyman finns det tre skäl till att minska plastanvändningen i hemmen: – Dels innehåller vissa plaster tillsatser som kan vara skadliga för vår hälsa, dels ger plastanvändningen upphov till mikroplaster. Det bästa är att vara försiktig och försöka minimera mängden mikroplaster, eftersom ingen säkert vet vilken inverkan de har på miljön och på hälsan, säger Cecilia Nyman och til�lägger att plaster dessutom tillverkas av en icke förnybar resurs.

– År 2018 producerades ungefär 359

miljoner ton plast, men någon gång kommer oljan att ta slut, så varför inte försöka hitta mer hållbara alternativ redan i dag?

SKADLIGA OCH SÄKRA PLASTER

För att olika plastsorter ska få de egenskaper man eftersträvar används vid tillverkningen tillsatser som ska ge färg och konsistens. Ofta är det just tillsatserna som är problematiska i hälsoavseende.

För att göra plasten mjuk blandas den med ftalater, ett ämne som misstänks ha hormonstörande inverkan.

– Hormonerna påverkar oss på många

områden, bland annat vår utveckling, reproduktion och vårt minne. Därför är det ganska allvarligt om vi kontinuerligt i vardagen får i oss hormonstörande ämnen, säger Nyman.

I vissa fall kan också själva utgångsmaterialet vara skadligt. PVC är ett exempel där plasten i sig misstänks vara cancerframkallande, samtidigt som den innehåller höga halter av ftalater.

Alla plaster innehåller ändå inte skadliga ämnen. Man känner igen olika plastsorter på deras märkning, en triangel med en siffra inuti. Plaster med nummer

Plastbanta hemmet – ett rum i taget BYT UT I KÖKET:

Plastfolie mot bivaxduk –

Livsmedel i konservburk

eller en tallrik som lock ovanpå en skål med matrester.

och metalltub till livsmedel i glasburk, kartongförpackning eller fryspåse.

Soppslevar och stekspadar i plast mot motsvarande i trä eller rostfritt stål.

Barnens melamintallrikar och muggar mot motsvarande Teflonstekpanna mot en stekpanna i kolstål eller gjutjärn.

Bakformar i teflon mot rostfritt stål, glas eller keramik.

Vattenkokare i plast mot vattenkokare i rostfritt stål.

20

i rostfritt stål eller i porslin.

Plastburkar och -skålar mot glasburkar och skålar i rostfritt stål eller porslin.

Den tjocka vaxduken av PVC mot en som i stället är

Flytta över mikromaten

belagd med akrylat, eller –

från dess plastförpackning till

ännu hellre – mot dukar i ren

en porslinstallrik då du vär-

bomull eller linne.

mer den.

Hållbara pengar 1/20

2 eller 4 (polyeten), nummer 5 (polypropen) samt bioplasten PLA som bland flera andra plastsorter är utmärkta med en sjua, är de säkraste plasterna baserat på den kunskap vi har idag. Observera att det finns flera plaster än PLA i grupp 7 och alla är inte säkra.

Den skadliga plasten PVC är märkt med nummer 3. Även polystyren (nummer 6) är det skäl att vara försiktig med.

Riskerna är desamma som med PVC, men partiklarna är hårdare bundna och avges inte lika lätt till sin omgivning.

BÖRJA I KÖKET

Cecilia Nyman går igenom vad man kan göra rum för rum om man vill minska plastanvändningen i hemmet. Ifall det känns alltför överväldigande att genast ge sig på hela huset, rekommenderar hon att man börjar i köket.

Då plaster utsätts för värme, sura ämnen eller feta ämnen ökar risken för att partiklar avges från plasten. Det innebär att man borde undvika plast vid all slags uppvärmning av mat och dessutom då man hanterar eller förvarar feta eller syrliga livsmedel och anrättningar.

BYT UT I BADRUMMET: Duschdraperiet av PVC mot ett i polyester.

År 2018 producerades ungefär 359 miljoner ton plast, men någon gång kommer oljan att ta slut, så varför inte försöka hitta mer hållbara alternativ redan i dag?

Burkar, skålar, slevar och stekspadar i plast kan bytas ut till motsvarande av trä, metall, porslin och glas. Undvik dock aluminium.

Nyman lyfter fram två aspekter som kan vara bra att känna till: – Glasburkar är väldigt användbara, men tänk på att metallocken som hör till ofta har en hinna som innehåller den reproduktionsstörande kemikalien Bisfenol-A (BPA). Så länge man förvarar burkarna stående och inte fyller dem helt så att maten inte kommer i kontakt med locket, är det ingen fara, säger hon.

Hon påpekar också att de allmänt förekommande barnserviserna av den hårda plasten melamin kan vara skäl att undvika, eftersom melaminet är giftigt för njurarna om det kommer in i kroppen.

gummi.

MINDRE DAMM

Vi tillbringar minst en tredjedel av dygnet i sovrummet. Särskilt barnen spenderar mycket tid i sina egna rum, inte bara under natten utan också under en stor del av dagen.

I sovrummet och i barnkammaren kan man sträva efter att dels minska exponeringen för skadliga tillsatser i plasten, dels minska mängden plastdamm och mikroplaster som lossnar då plasten nöts på olika sätt.

– Sängtextilierna ger alltid upphov till damm, så byt därför gärna ut en så stor del av dem till sådana som består av na-

i innehållsförteckningen, ef-

ett tjockt tätt vävt tyg i kom-

pyjamas utan tryck med tyg i

tersom dessa kan innehålla

bination med en tunn, tvätt-

naturmaterial.

plastmjukgörare.

bar extra bäddmadrass. Kis-

Halkskyddsmattan av PVC i duschen mot en av natur-

– Som med all plast ska man särskilt undvika att använda muggar och tallrikar av melamin till varm, sur eller fet mat och dryck, säger Nyman.

BYT UT I SOVRUMMET: Täcke och kudde med

Öppen leksaksförvaring

sar barnet ofta i sängen kan

mot leksakslådor i papp, trä

man dra ett plastöverdrag ba-

eller hårdplast med lock, som

ra över den mest utsatta delen

gör att leksakerna blir mindre

i stället för över hela sängen.

dammiga.

Tvål och schampo i flas-

polyesterfyllning till motsva-

kor kan ersättas av tvål och

rande i naturmaterial – med

schampo på bit.

fyllning av ull eller bomull och

mot några utvalda, gärna av

skal av bomull eller linne.

naturmaterial. De flesta gose-

Tvättsvampar mot tvättlappar i naturmaterial som hampa eller linne.

Hygienprodukter med ”fragrance” eller ”perfume”

Många gosedjur i sängen

djur är av polyester, som i sig

Syntetlakan mot lakan i

är en ganska trygg plast, men

bomull eller linne.

som ändå avger mikroplaster.

Undvik att ha datorer och annan elektronik i sovrummet.

BYT UT I BARNKAMMAREN: Använd – liksom i sovrummet för vuxna – så mycket naturmaterial som möjligt i sängen.

Plastöverdrag av PVC på småbarnens madrasser mot Hållbara pengar 1/20

Pyjamas med tjocka plasttryckbilder i PVC mot

21

turmaterial. Vanliga täcken och kuddar är oftast tillverkade av polyester, men i specialbutiker kan man hitta sådana med ull- eller bomullsfyllning samt med skal av linne eller bomull, säger Nyman.

Datorer och annan elektronik hör också till de produkter som alstrar damm och som man helst ska undvika i såväl sovrum som barnkammare.

– Då olika elektriska apparater används blir de varma, vilket ökar mängden mikroplaster som avges till luften.

Undvik elektriska apparater i sovrummen och torka ofta av dem med en våt trasa, och gör detsamma med hemelektroniken i övriga delar av huset, tipsar Nyman.

När det gäller barnens leksaker kan man gärna satsa på trä, tyg eller metall framom plast. Väljer man plast är det bättre med hård plast än mjuka plaster som går att klämma på, dessa oftast innehåller ftalater. Nyare plastleksaker, tillverkade från 2013 framåt, är säkrare än äldre, eftersom regelverket för kemikalier i leksaker skärptes 2013.

– Tänk dessutom på hur du förvarar leksakerna. Om leksakerna städas un-

dan i lådor med stängda lock blir de inte lika dammiga, vilket betyder mindre mikroplaster som virvlar runt då man tar fram dem och börjar leka. Vädring och städning minskar också exponeringen, säger Nyman.

VÅGA FRÅGA!

Eftersom PVC hör till de skadligaste plasterna kan det vara bra att gå igenom hela hemmet och byta ut PVC till något annat där det är möjligt. Oftast består konstläder av PVC, så undvik soffor, sittpuffar, stolsitsar och andra inredningsdetaljer av konstläder. Samma sak gäller konstläderjackor och andra plagg. PVC används också till tjocka, tryckta bilder på t-tröjor och tröjor. Även då man renoverar eller inreder ett nybyggt hus är det skäl att ta reda på vad de olika materialen egentligen innehåller. Till exempel de flesta golvmattor i plast eller vinyl består av PVC, välj därför gärna bort dem till förmån för andra golvmaterial.

Cecilia Nyman rekommenderar att man gör stora inköp till hemmet med eftertanke. Då det handlar om möbler

Mattor med halkskydd av

som sängar och soffor som ska användas i många år, är det bra att man tar god tid på sig och vågar vara besvärlig och ställa frågor om vad möbeln egentligen är tillverkad av.

– Tyvärr är det här med plaster fortfarande något av en djungel. Tillverkarna uppger inte alltid vad produkterna innehåller, och det är i väldigt hög grad upp till konsumenterna att ta reda på vilka material som har används och hur de kan påverka oss. Jag hoppas på striktare regler, men fram till dess är det viktigt att vi själva har kunskap, frågar och står på oss och på så sätt påverkar efterfrågan, säger Nyman.

Läs mer om plaster och deras egenskaper på www.martha.fi/vardagskunskap/sa-valjer-du-trygga-plaster.

Cecilia Nyman arbetar med Marthaförbundets projekt ”Giftfritt dagis”. Hon är doktor i biologi och intresserar sig särskilt för kemikalier och tillsatser i plaster samt hur de påverkar oss. Läs mer om Giftfritt dagis på www.martha.fi/om-oss/projekt/ giftfritt-dagis.

vardagsrummet, utan också i

PVC/polyuretan mot mattor

hemmets övriga rum.

BYT UT VID RENOVERING: Plast- och vinylmattor (som ofta är tillverkade av PVC) mot

av naturmaterial.

BYT UT I GARDEROBEN:

Myslampor av mjuk plast

Kläder av fleece, polyester,

mot lampor med skärm av tyg,

nylon och polyamid mot na-

papper, metall eller hård plast.

BYT UT I VARDAGSRUMMET: Konstlädersoffan eller sitt-

turmaterial.

klinker eller trägolv, beroende på rum.

Plastbaserade målarfärger mot färger utan plast, till exem-

Kläder med PVC-tryck.

pel linoljefärger eller äggolje-

Regnkläder av PVC mot

tempera. Här lönar det sig att

puffarna mot en soffa eller

regnkläder av polyuretan

göra noggranna efterforskning-

puffar av tyg. Kontrollera att

(PU), som är tryggare än PVC.

ar, eftersom också vattenlösliga färger kan innehålla plaster.

tyget inte är behandlat med PFAS, som är en smuts- och vattenavstötande hinna av

Källor:

olika högfluorerade ämnen

www.martha.fi/

som kan vara cancerframkal-

vardagskunskap/sa-valjer-

alla plastleksaker från före år

lande, hormonstörande eller

du-trygga-plaster, www.

2013 mot leksaker i trä, tyg

störa immunförsvaret.

naturskyddsforeningen.se/

Mjuka plastleksaker samt

eller rostfritt stål, samt nya, hårda plastleksaker.

Undvik att ha datorer och annan elektronik i barnkammaren.

22

Mattor, gardiner och andra textilier i syntet (fleece,

info-om-plast, Skor och kläder med PFAS-

klokahem.com/eko-guider/

polyester, nylon, polyamid)

impregnering mot motsvaran-

mala-miljosmart-och-

till naturmaterial – inte bara i

de impregnerade med bivax.

halsosamt Hållbara pengar 1/20

utblicken

Hållbart resande gör dig rikare FÖR NÅGR A DAGAR SEDAN åt jag fru-

Skribenten är journalist, skribent och debuterande författare med romanen Bara lite till. Hon är bosatt i Malmö, läser och reser så mycket hon kan och är en obotlig tidsoptimist.

Hon ogillar tvärsäkra människor som tror att deras tro, åsikter och levnadssätt är de enda rätta. Åsikterna i kolumnen är skribentens egna, inte Marthaförbundets.

Hållbara pengar 1/20

kost hemma hos en lankesisk familj på den lilla orten Ahangama i Sri Lanka.

Maken var från orten och hans hustru belgare, dottern Inka satt med vid bordet och tjöt förtjust till varje gång jag försökte göra en rolig grimas åt hennes håll. Frukosten som serverades var lankesisk och hade inte mycket gemensamt med vår västerländska: värden Mo slevade upp nudlar, dahl-linsgryta och vegetarisk roti – ett slags stekt kokosbröd fyllt med grönsaker – på våra tallrikar. På väggen bakom honom hängde ett vykort med ett citat som där, mitt i den främmande familjens vardag, kändes väldigt sant: ”Travel is the only thing you buy that makes you richer.”

INTERNATIONELLT INITIATIV

Hållbara pengar handlar om hur våra pengar verkar i samhället. Att satsa på hållbar konsumtion, hållbart sparande och val av en bank som inte investerar i vapenexport till diktaturer, fossila bränslen eller skövling av regnskog för att utvinna palmolja, vilket många av de stora bankerna gör. Det visar en granskning gjord av Fair finance guide, ett internationellt initiativ för att öka insynen i hur hållbart bankerna investerar.

Men på det djupt personliga planet handlar hållbara investeringar för mig om resor. Hållbarhetsaspekten i det gäller just det som citatet antyder, om att i stället för att samla på saker samla på minnen och upplevelser som gör oss rikare. Jag har aldrig ångrat att jag lagt pengar på en resa, även om resan ibland innehållit både sjukhusbesök och månadslång diarré. Varje resa har lärt mig något nytt både om mig själv och mina medmänniskor, om våra mänskliga likheter och världsliga olikheter.

Men om man ska använda orden turism och hållbarhet i samma mening, måste man åtminstone försöka se till att resandet gynnar snarare än skadar de samhällen och länder man besöker.

Det var tacksamt att resa i Sri Lanka, som efter terrorattackerna i april 2019 kämpat hårt för att få turisterna att återvända. Turismen är landets tredje största inkomstkälla och många hotell och restauranger har gapat tomma under det senaste halvåret. I motsats till exempelvis Barcelona, Paris eller Venedig – som fullständigt exploaterats av

turism och där lokalbefolkningen inte har mycket till övers för turister – var det ett nöje att resa i Sri Lanka. När vi checkade ut från ett hotell i huvudstaden Colombo tog mannen i receptionen min hand i sina bägge och tackade hjärtligt för att vi valt Sri Lanka som mål för vår resa.

ETISKA REGLER

Hållbarhet har tre delar: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Turism bidrar knappast till den förstnämnda i och med många och långa flygresor, men kan definitivt hjälpa upp de två senare. Mycket beror på hur man reser. Man kan se till att de företag man anlitar för till exempel elefant- eller valsafari följer etiska regler för djurskydd. Man kan äta på lokala restauranger i stället för på sådana som ägs av multinationella företag. Och man kan se till att inte vara en “billig turist”. Uttrycket plockade jag från en gatumusikant i Lissabon, som var irriterad på alla de turister som fotade och filmade honom med sina mobiler, utan att slänga ner en liten slant i hans öppna gitarrfodral. ”I hate cheap tourists”, sade han när han tog en paus och tackade mig och min sambo för de småslantar vi gett honom. Jag tänkte på hans ord i Sri Lanka, där en del turister vägrade lämna dricks eller acceptera att det råder olika priser för turister och lokalbefolkning. Nej, bara för att man är vit eller västerlänning är man inte gjord av pengar, men har man en gång haft möjligheten att resa så långt som till exempel Sri Lanka har man säkert också möjlighet att betala lite mer än lokalbefolkningen för vissa tjänster. ”Varför ska jag betala ett högre pris?” hörde jag en turist fråga på bussen till flygplatsen, då han fick betala tre euro i stället för en och femtio för en timmes transport.

I Sri Lanka mötte jag också många som reste hållbart genom att volontärarbeta: de undervisade i engelska, arbetade på barnhem, hjälpte till att rensa haven på plast. Andra hjälpte lokala restauranger eller hotell att bygga upp sitt varumärke i sociala medier, i utbyte mot husrum eller mat. Och jag försökte göra mitt i liten skala: välja lokala restauranger, ge lite extra dricks och bete mig nyfiket och respektfullt gentemot den kultur och de människor jag fick äran att besöka.

Ingen ekonomisk investering ger lika mycket avkastning som resans minnen, upplevelser och självinsikter.

Text Heidi Hakala

23

Han lämnade jobbet för vildmarken

Jonas Sjöblom gav upp sitt kontorsliv i IT-branschen för att gå en utbildning i vildmarksfotografering. Han g jorde sig av med det mesta av sina saker och bodde i en tipi i två år. I dag vill han bygga sig ett eget timmerhus.

Text Heidi Hendersson Foto Heidi Hendersson, Jonathan Bergstrand

V

i byggde en liten stuga förra året, men under det andra året görs mycket på vårt eget initiativ. Jag satsar på att bygga fönster och dörrar, säger Jonas Sjöblom om den utbildning i hur man lär sig timra som ges på Sjöviks Folkhögskola.

Drömmen är att köpa en bit mark hemma på Åland och bygga ett eget hus.

– På utbildningen har jag hittat många likasinnade. Det är flera som drömmer om att gå ut i skogen och såga ner ett av träden och sätta i gång, säger han med ett skratt.

– Det jag inte hade insett är att det är otroligt tungt att jobba med färska, hela stockar ...

Att bära stockar och hugga trä är långt från den verklighet som var Jonas vardag för bara drygt åtta år sedan. Då arbetade han som programmerare och hade ett vanligt kontorsarbete. Men så en dag sade han upp sig och påbörjade i stället en naturfotoutbildning.

– Där träffade jag inspirerande kompisar och fick upp ögonen för friluftslivet och för att leva billigt. Jag insåg att jag inte behövde arbeta så mycket.

HÅLLBART FRILUFTSLIV

Så Jonas sade upp sin lägenhet, flyttade ut i en hängmatta över sommaren och sökte sig sedan till Sverige för att fortsätta på den gröna banan.

– Då gick jag en utbildning på två år inom hållbart friluftsliv. Jag byggde kanoter och lärde mig tillverka det mesta själv.

Sedan dess har han fortsatt på samma bana, bland annat bott i en tipi i två år och blivit lite händigare och lite mer tillfreds med sitt val för varje år.

– De senast åtta åren har varit roliga.

24

– Jag paddlar eller vandrar en och en halv till två månader om året, säger Jonas Sjöblom.

Det har fått bli vad det blir, och jag har gjort det som har känts bra. Det blir lättare och lättare ju mer man tillåter sig själv.

Det är ett stort steg att säga upp sig, men har man pengar så att man klarar sig ett år underlättar det. Det känns bättre och bättre att göra något själv. När man väl börjat är det svårt att sluta. Man vill bara lära sig mer.

LIVET RULLAR PÅ

I dag bor Jonas på folkhögskolan och försörjer sig bland annat på att tillverka kådsalva.

– Det håller jag på med hela året. Men jag måste ta med mig alla grytor och kokplattor.

Annars är det studiebidrag och besparingar som får livet att rulla på.

– Ibland får jag ju höra det där att ”du måste ju ha ett jobb”. Men ska jag jobba 70 procent av min vakna tid? Nej, det vill jag inte. Hellre lever jag billigt och gör det jag vill.

Men bara för att han inte har ett arbe-

te, betyder det inte att han går sysslolös.

– Jag har alltid en mängd projekt på gång. Ibland blir det lite stressigt att ha för mycket att göra. Jag skulle vilja ha mer fritid, säger han med glimten i ögat.

PADDLING I TRE VECKOR

När vi träffas har Jonas precis varit på en tre veckors paddlingsresa i Sverige.

– Jag tar varje chans jag får till friluftsliv. Jag paddlar eller vandrar sammanlagt en och en halv till två månader om året.

Då gäller också närvaro. Telefonen, som är en gammal Nokia 3310, är avstängd och Jonas njuter i stället av sällskapet och av

JONAS TRE BÄSTA SPARTIPS Lär dig lappa dina egna kläder.

Tänk på vad du gör för inköp.

Fråga dig: ”Behöver jag verkligen det här?”.

Ta varje chans du får att minska på mängden saker.

Hållbara pengar 1/20

Evangeliska folkhögskolan Evangeliska Centret i Vasa HOSTEL

CONFERENCE

EC Hostel

• enkel- och dubbelrum med egen wc och dusch • välutrustat gemensamt kök • också för större grupper och längre perioder

EC Conference

• mötes-, konferens- och festutrymmen för större och mindre grupper, kursverksamhet

EC Café

Vem?

JONAS SJÖBLOM Ålder: 34 år.

Bor: Drygt en mil utanför Avesta i Dalarna, i närheten av Sjöviks Folkhögskola.

Intressen: Att vistas i naturen, paddla kanot, elda och syssla med hantverk.

Gör jag helst en söndag: Tar mig en lång tur på långfärdsskridskor.

Vill jag lära mig: Att bygga näverkanot.

naturen. Då hinner han också fantisera om sitt framtida hus, en investering som han tror att kommer bli ganska liten.

– Materialet för själva stommen går på runt 3 000 euro. Det är inte så dyrt, men sedan tillkommer fönster och allt annat. Jag vet inte exakt vad det kommer landa på, men jag hoppas klara mig på under 10 000 euro. Men då måste man vara kreativ.

CAFÉ

• öppet vardagar kl 8–14.30 • lunch vardagar kl 11–13 • andra bespisningstjänster enligt överenskommelse

Evangeliska folkhögskolan, Korsholmsesplanaden 2 B, Vasa info@efo.fi, tfn: +358 050 523 8104, www.efo.fi

växthusrestaurangen

Maria 040 510 8124

Exotiska växthusrestaurangen i Närpes Boka in er grupp till oss, vi har öppet på beställning året runt Info@lindskok.fi

Bäcklidsvägen 476, Närpes www.lindskok.fi

NATURMEDICIN LOCKAR

Förutom den ökade kreativiteten märker Jonas att han generellt mår bättre än han gjorde för åtta år sedan.

– Jag vill inte tillbaka. Det finns så mycket mer jag vill lära mig, naturmedicin till exempel.

Att hans nya liv både sparar honom pengar och är bra för miljön, är inget han vare sig skyltar med eller reflekterar alltför mycket över.

– Jag lever hållbart, men jag gör inte en så stor sak av det. Jag vill leva så här.

Hållbara pengar 1/20

25

marthainfo

Ungmarthas sommarläger 2020 Ungmarthas populära sommarläger går av stapeln i år igen. Information om vilka läger som arrangeras vid vilka tidpunkter och till vilken målgrupp meddelas i februari, men här kommer övrig praktisk information.

M

at, bakverk, pyssel, innelekar och utelekar - det består Ungmarthas sommarläger av!

Vi vill varmt tacka barn och föräldrar som efter senaste års sommarläger gav respons på hur vi kan utveckla verksamheten så den blir ännu bättre.

Vissa tyckte att lägerdagen kunde vara längre, andra att den kunde vara kortare.

Vi håller ännu detta år fast vid att lägerdagarna för barnen i lågstadieåldern är kl.

9–15 (med möjlighet att stanna till kl. 16).

Vänligen observera: Sommarlägerprogrammet är utvecklat så att barnen förväntas delta i bara ett av Ungmarthas sommarläger – varje vecka ser ungefär lika ut på lägren. Genom att ge plats till andra barn kan vi också garantera att så många barn som möjligt får ta del av verksamheten. Tack!

Vi arrangerar läger på samma orter som förra året, men eventuellt också på några nya orter ... Håll utkik!

Information om lägren finns på martha.fi

och på Facebook senast 21.2.2020, och anmälningslänkarna öppnar 2.3.2020 kl. 12. Man betalar vid anmälning och man har 10 minuter på sig att slutföra anmälningen. Om ni är osäkra på den information ni angett (allergier eller övrigt) – vänligen gör eventuella ändringar via länken ”ändra” som finns i bekräftelsen som kommer per e-post. Tack!

Gällande kölistan har vi i år förlängt svarstiden för köande till 24 timmar.

Detta innebär alltså att om en deltagare avbokar sitt deltagande kommer systemet att skicka ut ett e-postmeddelande

till den person som är först i kön. Hen har då 24 timmar på sig att svara, annars går erbjudandet vidare till den person som är andra i kön. Vi hoppas detta ska fungera bra i år!

Tack vare understöd från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne erbjuds 20 friplatser till lägren för barn i familjer i ekonomiskt trångmål. Man kan ansöka om en friplats i efterhand och får tillbaka sin lägeravgift nästa bankdag ifall man beviljas en sådan. En fritt formulerad ansökan skickas in till elise.hindstrom@ martha.fi. Informationen går inte vidare till tredje part.

Avgifterna är 60 euro per barn för fem dagar, 50 euro per barn för fyra dagar på samtliga läger.

Varmt välkomna på sommarläger med Ungmartha!

Mera information ger: Elise Hindström, elise.hindstrom@martha.fi, tfn 044 280 6813.

Alla kan göra något för miljön Klimatförändringarna gör det svårare för familjer i u-länderna att skaffa sig inkomster, mat och rent vatten. Hjälp de allra mest utsatta att klara sig.

Så här hjälper Miljöbanken:

10 €

En energisnål spis

20 €

Utbildning för tio personer om hållbara jordbruksmetoder

50 €

100 €

Rent vatten åt tio personer

20 st trädplantor

Ge en gåva: www.miljobanken.fi

FI38 8000 1400 1611 30 | Skriv i meddelanderutan: MILJÖBANKEN Insamlingstillstånd: RA/2020/3 för 3.1.2020–31.12.2020. Åland ÅLR 2019/6111 för 2020.

26

Hållbara pengar 1/20

Vardagsberedskap

6 steg för en bättre vardagsberedskap Strömmen försvinner, vattnet slutar rinna i wc och kran, betalkort fungerar inte och du kan inte ladda telefonen. Klarar du dig i tre dygn?

Myndigheterna uppmanar alla hushåll att ha beredskap för 72 timmar för olika störningssituationer, såsom hårda stormar, översvämningar och krissituationer.

Vid strömavbrott och andra störningar 1. VATTEN

är det viktigt att kunna ta hand om sig själv och kunna hjälpa andra. Här är listan över det du bör tänka på när du går igenom den grundläggande krisberedskapen hemma.

Du behöver minst 2–3 liter vatten per person per dag, glöm inte sällskapsdjuren.

Har du vatten?

Har du kärl som du kan förvara vatten i eller hämta vatten med, till exempel från en vattenbil?

Har du en handpump till din borrbrunn?

Kommer du åt vattnet i din ringbrunn?

Tips! Vatten kan lagras mörkt och svalt. Tappa vatten färdigt i kärl när det finns risk för vattenavbrott.

ker och rotfrukter 600 gram, frukt och bär 400 gram, potatis 200 gram, pasta och spannmålstillbehör 200 gram, bröd och spannmålsprodukter 550 gram, mjölk, surmjölk, yoghurt och fil eller motsvarande vegetabiliska produkter 1 liter, ost 60 gram, fisk, ägg, kött, växtprotein 400 gram, olja/fetter 150 gram, torkade frukter 100 gram, nötter/frön 90 gram, sötsaker/choklad 100 gram, socker, honung 100 gram samt jäst och bakpulver.

Kom ihåg att hela tiden använda ur förrådet i vardagen och sedan ersätta med färska produkter.

2. VÄRME OCH LJUS

4. TOA

Det finns mycket man kan göra för att hålla värmen, kolla att du har tillgång till följande: Varma kläder Sovsäck/filtar Värmeljus/ficklampor Gasol-/fotogenkamin eller fotogenlykta + bränsle Brandvarnare, brandsläckare/ brandfilt Ved (om du har eldstad) Tändstickor, gaständare Tips! Vistas flera personer i samma rum, sov bredvid varandra.

Har du en utetoalett, bra, då klarar du dig lätt. Men om du bor i lägenhet kan du kissa i ett ämbar och vid avföring kan du fodra din wc med bioplastpåsar. De använda plastpåsarna lägger du i avfallskärlet.

3. MAT

6. TRAFIKEN, BUTIKERNA MED MERA

Ät först av det du har i kylen och använd dig sedan av ditt reservförråd.

Den lagrade mängden för en person kan exempelvis bestå av följande varor: Vatten och drycker 6 liter, grönsa-

Hållbara pengar 1/20

produkter som lagras för samma tid som livsmedlen. Sådana är bland annat personliga läkemedel, hygienartiklar, blöjor, radio och batterier samt ficklampa och batterier.

MERA INFORMATION 5. KOMMUNIKATION Vid undantagssituationer behöver man information, håll din mobiltelefon laddad, men glöm inte heller att hålla dig med en transistorradio.

Skaffa också vevbara laddare och extra batterier.

Tänk på att hålla bilens tank fylld Ha kontanter, så att du kan köpa sådant du behöver I hemförrådet bör ingå förutom mat även nödvändiga hushålls-

Här hittar du flera bra länkar med information om hur du skall förbereda dig och ditt hem för att klara dig utan viktiga samhällsfunktioner under 72 timmar: http://72tuntia.fi/sv/forberedas-for/#suojautuminen https://www.defmin.fi/files/1824/ strommen_gick.pdf http://tiedostot.spek.fi/hemforrad/ https://soundcloud.com/marthaforbundet/hur-lange-klarar-du-dig-pa-maten-i-ditt-skafferi Beställ hem Beredskap hemma 72 h-broschyren: http://verkkokauppa.spek. fi/72h-esite-parjaisitko-omin-avuin

27

28

HĂĽllbara pengar 1/20

Förbundsordförande Andrea Hasselblatt:

”Öka det lustfyllda och minska på byråkratin” Vi har precis tagit steget in i ett nytt decennium i en värld som förändras snabbare än någonsin tidigare. Också inom Marthaförbundet funderar man mycket på framtiden och hur verksamheten skall utvecklas framöver så att den är relevant och lockar även nya medlemmar.

Text Nina Colliander-Nyman Foto Maja-Stina Andersson

F

örbundsordförande Andrea Hasselblatt lyfter upp organisationsutvecklingen som en viktig del av det arbete hon valt att fokusera på under sin ordförandetid.

– Den kanske största utmaningen för oss som förbund är det förändrade sättet att se på medlemskap. Förr i världen stannade man ofta livet ut i en förening där man en gång blev inskriven. I dag är det annorlunda: man plockar russinen ur kakan och intresserar sig för olika saker vid olika livsskeden. Man blir inte längre martha bara för att mamma var martha, säger Andrea Hasselblatt.

Enligt Hasselblatt är Marthaförbundets största styrka att man talat om samma saker i 120 år. Ekologi, ekonomi och hushåll har alltid varit kärnfrågor, och förbundet har med stor framgång lyckats lyfta upp dessa frågor årtionde efter årtionde på ett sätt som gjort att de alltid varit lika aktuella. Kort sagt handlar det om vardagskunskap som aldrig blir förlegad.

ENGAGERANDE VERKSAMHET

Men det som i dag står klart är att synen på frivilligarbete har förändrats.

– Vi kan inte längre bygga vår organisation på att det finns en mängd frivilliga som bär det byråkratiska ansvaret för att förbundet ska finnas ännu om 20 eller 50 år. Vi måste hitta en modell där vi minskar byråkratin och ökar det lustfyllda, det vill säga möjligheten att engagera sig i själva verksamheten och i Hållbara pengar 1/20

de frågor man är intresserad av, som till exempel hållbarhet. Det är därför dagens unga kommer med – inte för att hålla på med mötesbyråkrati. Den binder i nuläget fast mycket kvinnokraft.

Att som förbund tala mycket om värderingar som hållbarare vardag, och i nästa andetag fråga vem som vill åta sig att bli sekreterare i föreningen, är något Hasselblatt inte längre tycker känns helt rätt.

– I och med att medlemskapet förändras måste också organisationen göra det för att dessa två skall kunna gå hand i hand. Som jag ser det är vår organisation i dagsläget för tungrodd för att kunna svara på det slags medlemskap som efterfrågas i dag.

MINDRE BYRÅKRATI

Organisationsutveckling är i och för sig inget nytt för förbundet, man har arbetat med den redan i 15 år. På höstmötet beslutade man sig för att gå in för en organisationsutveckling som i förlängningen betyder bland annat mindre byråkrati.

– Det var en viljeyttring vi röstade om, men på vårmötet den 25 april kommer

förbundet för första gången att rösta i sak och då gäller det stadgeändringar. Det stora är att vi då tar bort ett trappsteg, de 12 distrikten, och blir en plattare organisation med större fokus på själva föreningsverksamheten. Processen är inte lätt och förändringen kommer att kräva mycket av oss och av alla frivilliga som sitter i distrikts- och föreningsstyrelser, konstaterar Hasselblatt.

Då det gäller själva stadgeförändringsarbetet är många frågor ännu olösta, bland annat hur representationen ska se ut i framtiden.

TRE VIKTIGA PUNKTER

Då Andrea Hasselblatt valdes till ordförande 2014 var de tre viktigaste punkterna på hennes agenda att hitta en ny strategi och nya utrymmen samt driva igenom en organisationsförändring.

Till den nya strategin – en bättre värld, en vardag i taget – hörde även att ta steget in i det digitala.

– Vi arbetar hela tiden vidare med den digitala biten som hittills har skett på en ganska praktisk nivå. I dag håller centralstyrelsen vissa av sina möten via Skype

Det här är det unika med marthorna – man behöver inte vara fysiker för att förstå varför det är klokt att äta klimatsmart eller konsumera mindre.

29

Vem?

ANDREA HASSELBLATT Ålder: 52 år.

Bor: I Helsingfors.

Familj: Man och fyra utflugna barn och två hundar.

Gör: Arbetar som vd för matföretaget Anton&Anton.

Martha sedan: År 1994.

Intressen: Mat. På nattduksbordet: Klubben av Matilda Gustavsson.

Bästa marthatipset: Ättika.

Putsar silver, tvättar golv, kakel och fönster – det går säkert att tvätta hundar med det också, men ännu har jag inte försökt!

och all protokollföring är digital. Vi är också rätt starkt närvarande på sociala medier.

Då det gäller utrymmesfrågan är Hasselblatt mer än nöjd med förbundets nya utrymmen i Victoriakvarteret.

– Jag är speciellt glad över att min önskan om ett stort, proffsigt och ändamålsenligt Marthakök gick i uppfyllelse. Köket förverkligades med bidrag av stiftelser och fonder som tror på vår verksamhet.

Till de stora framtida utmaningarna hör enligt Hasselblatt kampen om tiden, och här kommer också behovet av en organisationsförändring in i bilden.

– Vi kämpar om folks tid lika mycket som alla andra. Om vi vill finnas i folks vardag också i framtiden måste det finns olika former av medlemskap. Ett exempel är att vi redan har virtuella marthagrupper på Facebook. Man måste inte längre alltid mötas fysiskt.

NYA KRAV PÅ MEDLEMSKAPET

I dag är medlemmarna grupperade enligt förening eller krets, men Hasselblatt tror att det framtida medlemskapet inte kommer att vara så låst, utan utformas mer enligt intresse.

– Vad vill du lära dig av marthorna, vad driver dig att bli martha? Ifall det 30

är att leva mer hållbart, vill du lära dig om det. Det här är en del av den utveckling jag talade om tidigare, att man vill plocka russinen ur kakan. Och då finns det som en följd av det färre medlemmar som är intresserade att vara ordförande eller sekreterare i en förening.

Enligt Hasselblatt är den här förändringen på kommande vare sig vi vill det eller inte.

– Det är därför vi på förbundet skall vara lika kloka och förutseende som vi alltid varit och lösa den här frågan innan den blir ett större problem, det vill säga färre medlemmar. Vi ska bemöta alla med gemenskap och dela med oss av den samlade, generationsöverskridande kunskap vi besitter.

Många säger att det bästa med marthorna är att man får möjlighet att träffa kvinnor man annars aldrig skulle möta.

Hasselblatt betonar gärna att förbundets styrka alltid har varit att ha blicken riktad framåt och vara steget före.

– I dagsläget är vi Svenskfinlands största kvinnoorganisation, vilket ger oss en viss pondus. Om förbundet spelar sina kort rätt finns det inga gränser för vad vi kan åstadkomma i framtiden. Behovet av aktörer inom tredje sektorn ökar ständigt, men till utmaningarna hör att vi som organisation väldigt långt lever

på projekt och är därmed varje år tvungna att pussla ihop en ny, projektbaserad verksamhetsplan.

EN BLICK IN I FRAMTIDEN

Om man skall blicka in i framtiden och föreställa sig hur Marthaförbundet ser ut år 2040 är Hasselblatts vision tydlig.

– Viktigast för mig är att vi om 20 år har behållit den position vi haft redan i 120 år och fortsättningsvis är en stark samhällsaktör. Vi fortsätter arbeta för ett jämställt samhälle och för att alla skall ha rätt till en balanserad vardag. För närvarande har vi dessutom en unik chans att delta i debatten om klimatfrågorna, eftersom vi alltid har behandlat de stora frågorna på ett konkret plan. Det här är det unika med marthorna – man behöver inte vara fysiker för att förstå varför det är klokt att äta klimatsmart eller konsumera mindre.

Förbundsordföranden betonar också att marthorna behöver bli ännu mer aktiva i samhällsdebatten, även på sociala medier, och fortsätta vara steget före inte minst när det gäller att erbjuda nya och förändrade former av medlemskap.

– Marthorna har alltid varit föregångare och nu ska vi vara det igen en gång.

Förbundet är nämligen ingenting utan sina medlemmar.

Hållbara pengar 1/20

Ekonomisäkra vardagen 1/20

31

Östersjön

Nytt marthaprojekt: Rädda Östersjön!

Marthaförbundet planerar att sjösätta ett nytt projekt med fokus på Östersjön under 2020. Syftet är inspirera allmänheten till handling för ett renare Östersjön.

Text Cecilia Nyman Foto Karin Lindroos

Ö

stersjön innefattar allt från Bottenviken i norr till Bottenhavet, Finska viken, egentliga Östersjön och Rigabukten i söder. Med sitt speciella växt- och djurliv, bräckt vatten och långsamma vattenombyte är det ett unikt hav på flera sätt.

I dag är Östersjön ett av väldens mest förorenade hav. Det är ett rätt grunt hav, med ett maxdjup på 459 meter och ett medeldjup på 55 meter, där vattenombytet via de danska sunden är långsamt. Det tar cirka 25 år för vattnet i Östersjön att ersättas med nytt syrerikt vatten.

KVÄVE OCH FOSFOR

Långsamt vattenombyte och avrinning av näringsämnen (främst kväve och fosfor) från land bidrar till övergödning. Ursprungskällor till näringsämnen som belastar Östersjön är reningsverk och industrier, avrinning från jordbruk och skogar, men även avloppsvatten från hushåll och fartyg.

Stor produktion av växtplankton, algblomning och större utbredning av syrefattiga (döda) bottenområden är resultatet av övergödningen. Algblomningar pågår normalt från juli till augusti/september. År 2019 kunde ännu i november speciellt köldresistenta giftiga blågrönalger skönjas under istäcket.

Ett varmare klimat som är att vänta kommer troligtvis att innebära högre vattentemperaturer, lägre syrehalt, minskad salthalt och kraftigare algblomningar i Östersjön. Det är därför ytterst viktigt att handla nu och aktivt arbeta för att minska belastningen av föroreningar på Östersjön.

SLITSTARK PLAST

Vid sidan av övergödning är plaster ett av de största miljöhoten för Östersjön 32

Fakta om …

BRÄCKT ÖSTERSJÖVATTEN Bräckt vatten är en blandning av söt- och saltvatten. I Östersjön bildas ofta salthaltsskiktning vilket innebär att två olika skikt bildas i vattenkolumnen med sötare vatten överst och saltare vatten djupare ner.

Via de danska sunden strömmar saltvattnen in till Östersjön från Atlanten och sjunker djupare ner.

Ytvattnet har mindre salthalt, eftersom regnvatten och avrinning från älvar påverkar saltmängden. De två vattenmassorna blandas sällan och när syret i det salta vattnet förbrukats (för nedbrytning av organiskt material) uppkommer syrefattiga bottenområden i Östersjön.

Att salthalten varierar mellan olika områden inom Östersjön kräver av djurlivet i havet en stor tolerans för variationer i salthalt. Östersjön är ett rätt artfattigt hav med få arter per djurgrupp och en enkel näringsväv. Variationer i salthalten och artfattigdomen i Östersjön är faktorer som på lång sikt gör att djur- och växtarterna är mer känsliga för föroreningar, miljögifter och klimatförändring.

och för våra hav allmänt. Plast bryts inte ner i naturen, det är ett rätt slitstarkt material och när det slits bildas små partiklar, så kallade mikroplaster. Tvätt av syntetiska kläder (till exempel fleece), slitage av bildäck, plastmolekyler tillsatta i hygienprodukter (bodyscrub), båtbottenfärger och plast i gödselkapslar från jordbruk

är några vidare exempel på produkter som leder till uppkomsten av mikroplaster som småningom hamnar ut i havet. Hur djurlivet och ekosystemen påverkas av olika sorters mikroplaster är fortfarande ett rätt outforskat område.

Av vår fiskkonsumtion kommer endast 6–7 procent från Östersjön. Ännu år 1990 konsumerade finländare cirka 2,3 kilo strömming per person jämfört med 200 gram strömming i dag.

Den största delen av finskfångad strömming säljs till Danmark för tillverkning av fiskfoder för norsk laxodling. Norsk laxodling är känd för stora problem med bland annat sjuka fiskar (sår, svampinfektioner och infektioner av parasiten laxlus) samt rubbade naturliga ekosystem i områden där odlingen tar mycket plats.

MÖRTFISKAR GYNNAS

Övergödningen i Östersjön bidrar till att mörtfiskar gynnas. Mörtfiskar, till exempel mört, braxen, id, sutare och sarv, räknas ofta som skräpfisk och slängs tillbaka i havet. Det är dock viktigt att ta upp alla de fiskar som fastnar i våra fiskbragder i stället för att lämna dem outnyttjade eller förlita sig på importerade proteinkällor.

En ny internationell trend är att man mer börjar använda fiskarter som tidigare klassats som skräpfisk. Dessa fiskarter lyfts i dag fram som “smartfisk”. Dessa arter är i verkligheten goda och näringsrika matfiskar som kunde användas i mycket större utsträckning.

Fisket av dessa gynnar Östersjöns välmående genom att minska mängden näringsämnen i havet och minskar därmed övergödningen. Välj inhemska mörtfiskar och strömming – Östersjön tackar!

Hållbara pengar 1/20

Östersjön

Vill du berätta vad du i vardagen gör för Östersjöns välmående? Bidragen publiceras i Martha nr 2/2020, som utkommer 8.4.2020. Mejla ditt bidrag till marthabladet@ martha.fi senast 26.2.2020, så deltar du i utlottningen av tre skärbräden. Skriv ”Östersjön” i meddelandefältet.

5 sätt att rädda Östersjön GENOM ATT GÖRA medvetna val var-

je dag kan vi minska vår egen miljöpåverkan på Östersjön. Med många små åtgärder kan var och en bidra till att minska belastningen på Östersjön och skapa ett renare och friskare hav.

1. MATPRODUKTION – UNDVIK MATSVINN Man uppskattar att 50 procent av näringsämnen som rinner ut i Östersjön är kopplade till matproduktion. Ett sätt att minska på övergödningen är att minska matsvinnet. Viktigt är att noggrant uppskatta mängden mat man köper, tillreda rätt mängd mat och lära sig utnyttja matresterna ändamålsenligt för nästa måltid, så att de inte behöver slängas i soporna.

2. FISKE – SLÄNG INTE MÖRTFISKARNA (TILLBAKA I HAVET) Mörtfiskarna har tidigare varit viktiga matfiskar, de är näringsrika och man kan tillreda många läckerheter av dem.

Fiska och köp mer mörtfiskar och gör en

Hållbara pengar 1/20

god gärning för Östersjön. Fiske rekommenderas för att minska mängden näringsämnen och för att bibehålla jämvikten mellan till exempel mörtfiskar och abborrfiskar. Om bifångst i form av mörtfisk slängs tillbaka kommer dessa arter att få ett övertag mängdmässigt.

3. KOMPOSTERA NÄRINGSÄMNEN – TA BORT TRÅDALGER Ett enkelt sätt att hjälpa Östersjön är att lyfta upp trådalger från hemviken för kompostering. Det är en bra metod för att ta bort överlopps näringsämnen och därmed minska övergödningen.

Och bra motion på köpet! Trådalger är ettåriga, de växer på stenar och klippor och konkurrerar ut den fleråriga blåstången. Blåstången är en nyckelart i Östersjöns ekosystem och erbjuder lekplatser och skydd för fiskar.

4. PLASTER – SORTERA OCH PLASTBANTA Kom ihåg att sortera plaster, så att de kan återanvändas. Utgångsmaterialet

i vissa plaster klassas som hälsoskadligt och vissa material orsakar stora mängder mikroplaster vid användning.

Viktigt är därmed att plastbanta vardagen och inse risker med de plaster som används dagligen, till exempel inom matlagning eller i hygienartiklar. Genom noggranna val kan vi minska mängden plastförorening i havet och mikroplaster som rinner ut i havet.

5. TALKO – STÄDA STRÄNDER Ta med hela familjen eller ordna inom din marthakrets en talkodag för strandstädning. Inspirera dina medmänniskor att göra en insats för Östersjön och öka medvetenheten om hur nerskräpade våra stränder är i dag. Vem hittar mest skräp?

Du kan också räkna ut din egen belastning på Östersjön inom olika områden, till exempel mat, energiförbrukning och trafik, på hemsidan för Finlands miljöcentral: https://www.syke.fi/itamerilaskuri. Räknaren finns endast på finska.

33

Nordiska brevet 2020

Dagens risksamhälle – nya risker eller gamla utmaningar?

De fem kvinnoförbunden inom Nordens Kvinnoförbund (NKF) turas varje år om att skriva ett brev. Årets nordiska brev kommer från Sverige och har skrivits av Misse Wester, professor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds universitet.

I

brevet tar professor Misse Wester fasta på att det i dag är lätt att få intrycket av att samhället står inför större utmaningar och fler risker än någonsin i historien: ”Mycket av samhällets resurser riktas mot att hantera olika risker, genom att förebygga eller minska eventuella negativa konsekvenser av en oönskad händelse. Det är lätt att få intrycket av att dessa processer – riskidentifiering och riskhantering – baserar sig på någon form av statistiska beräkningar, där de största riskerna får de mesta resurserna. Så är dock inte fallet. Att prioritera mellan olika risker är beroende av vad vi värderar, exempelvis kan barn anses ha ett högre skyddsvärde än andra grupper.

Det kan också vara så att en risk som drabbar ett fåtal personer, som exempelvis gängbrottslighet eller terrorattacker, ses som mer angeläget att förhindra än risker som drabbar ett större antal personer. Hur olika grupper uppfattar olika risker och vad man anser vara acceptabla konsekvenser påverkar hur samhällets oli-

Misse Wester

ka aktörer prioriterar mellan risker, inte nödvändigtvis hur pass vanlig eller sannolik risken är.

Att vi uppfattar och prioriterar risker på olika sätt påverkar också vårt beteende på individnivå. Om vi uppfattar att något hotar vår hälsa eller välmående, är det rimligt att tro att vi också agerar på ett sätt som minskar detta hot. På individnivå kan det vara svårt att minska sannolikheten för att något händer. /---/ I dag präglas samhällsutvecklingen av ”just-in-time”-leveranser av mediciner och varor, där lagervaror blir mer sällsynta. Den digitala utvecklingen dri-

ver fram en utveckling som gör samhället mer sårbart om ett långvarigt strömavbrott skulle inträffa. För dessa risker finns det lite att göra på individnivå, eftersom det knappast är önskvärt att varje badrumsskåp förvandlas till ett apotek, eller att kontanter förvaras i madrassen.

Detta till trots är jag övertygad om att de allra flesta i Sverige skulle klara sig bra i en krissituation. Vi förlitar oss på sociala relationer för att både ge och få hjälp, vi delar våra resurser eftersom samarbete inom och mellan grupper gör oss starkare. Även om kriser så klart ska förebyggas och hanteras så skyndsamt som möjligt, så är det paradoxalt nog också svåra påfrestningar som tar fram det bästa i vår mänskliga natur. Här spelar frivilliga och ideella organisationer en viktig roll. I dessa finns nätverk, etablerade samarbeten, kunskap, samt resurser i form av medmänsklighet och samhällsengagemang som är av yttersta vikt i en kris.”

Brevet kan läsas i sin helhet på www.martha.fi/vardagskunskap/.

NORDENS KVINNOFÖRBUNDS SOMMARKONFERENS I REYKJANESBÆR, ISLAND NORDENS KVINNOFÖRBUND (NKF) håller sommarkonferens i Reykjanesbær i Island 12–13.6.2020. Kvenfélagasamband Íslands (KI) står värd för årets konferens och temat är Kvinnor, klimat och jordens krafter.

Fredag 12.6 klockan 9 inleds konferensen med registrering, därefter blir det föredrag kring konferenstemat. På kvällen står ett besök i Blå lagunen på programmet. Den som väljer att bada står själv för kostnaderna. Du kan också följa med och njuta av utsikten, promenera omkring i lavafältet eller

34

slå dig ner på kaféet med utsikt över lagunen.

Lördag 13.6 bekantar sig deltagarna med Reykjanes med omnejd. Det blir en guidad rundtur till bland annat ett geotermiskt område och under dagen bjuder lokala kvinnoföreningar på lunch.

Konferensen avslutas med en festmiddag på kvällen.

Konferenspriset inklusive övernattning, samtliga måltider och rundturen med buss uppgår per person till ungefär 405 euro (ISK 55 900) beroende på valutakursen och ifall du väljer enkel- el-

ler dubbelrum. Anmälan bör göras via KI:s hemsida www.kvenfelag.is senast 31.3.2020.

Finländska marthor kan vända sig till resebyrån HTE-Tours Oy (Matkahaukka) för hjälp med researrangemangen.

För mera information, kontakta Agneta Sandström-Lappalainen, tfn 09296 5000, e-post: agneta@matkahaukka.com.

Ytterligare information om konferensen samt uppgifter om kostnader och programmet hittar du i evenemangskalendern på www.martha.fi.

Hållbara pengar 1/20

marthainfo

Ny rådgivare: Sandra Mellberg brinner för smartfisk och surdegsbröd Sandra Mellberg är kostvetare från Umeå universitet och har jobbat med både smartfisk och insekter som livsmedel. Hon efterträder Marthaförbundets långvariga hushållsrådgivare Solveig Backström, som gick i pension vid årsskiftet.

Hej Sandra, berätta lite om dig själv, vem är du?

– Jag är en ivrig matentusiast från Vasa som i höstas utexaminerades från mina studier i kostvetenskap vid Umeå universitet. Mina studier har kombinerat inriktningarna livsmedel, näringslära och företagsekonomi, vilket har gett mig en bred kunskapsbas som jag nu är ivrig att tillämpa i praktiken. Under studietiden har jag även arbetat inom flera olika projekt där jag bland annat arbetat med att öka konsumtionen av smartfisk samt insekter som livsmedel.

kompetenser hör näringslära, nya livsmedel och trender, livsmedelssäkerhet och hållbar matkonsumtion. Jag ser även fram emot att fördjupa mig i surdegsbakning för att i framtiden kunna bistå med hjälp i en av världens äldsta matlagningstekniker.

Text och foto Maja-Stina Andersson

I vilka frågor kan marthorna kontakta dig?

– Jag hoppas kunna svara på det mesta inom matlagning, men till mina spetsHållbara pengar 1/20

VÅRENS VIKTIGA DATUM Ekofasta 26.2–11.4 Internationella kvinnodagen 8.3 Internationella konsumentdagen 15.3 Global money week 23–29.3 Centralstyrelsens möte i Helsingfors 28.3 Finlands svenska måltidsakademi 28.3 Internationella klädrevolutionsdagen 24.4 Marthaförbundets vårmöte i Nykarleby 25.4 Nationella fiskedagen 13.5 Martha på väg i Österbotten 19.5 Följ med evenemangskalendern på martha.fi, där hittar du den mest aktuella informationen. Vill du veta vad mera som har planerats för år 2020, gå in och bekanta dig med förbundets verksamhetsplan och strategi på www.martha.fi/ foreningsadmin.

Vilka är dina arbetsuppgifter på förbundet?

– Jag kommer till största del att jobba inom projektet Hantera vardagen där mina uppgifter är att hålla kurser och ge stöd och råd i bland annat näringsfrågor, praktisk matlagning, miljöhänsyn och hygien.

Jag kommer även ta hand om allmän hushållsrådgivning, hålla gruppundervisning och förhoppningsvis skapa nytt, spännande material för Marthaförbundet.

Finns det någon särskild fråga du brinner extra mycket för?

– Jag brinner för att ge människor den möjlighet och de verktyg som behövs för att få äta en hälsosam, och framför allt, god måltid hemma. Bra och näringsrik mat borde vara en självklarhet för alla.

Jag försöker också hitta nya miljövänliga och hållbara lösningar i matlagningen som jag kan använda mig av i rollen som hushållsrådgivare. Mat medför både umgänge och glädje och det hoppas jag även kunna nå ut med till andra.

aktuellt

MARTHAS NYA MATERIALPAKET

Vem?

SANDRA MELLBERG Ålder: 26 år.

Bor: I Helsingfors.

Familj: Sambo, mamma, pappa och en yngre bror.

Läser som bäst: Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman.

Hemlig talang: Är bra på att handskas med teknik, eftersom jag på något sätt brukar få saker och ting att fungera igen.

Hemlig svaghet: I 15 år har jag försökt lära mig tycka om att jogga. Ogillar det fortfarande.

FUNDERAR DU PÅ program och temadagar för din krets eller förening? Förbundet lanserar nu tre olika digitala temapaket som är fulla med inspirationsmaterial att ta del av och praktiska idéer att arbeta kring! Flera paket kommer senare. Materialpaketen hittar du här: Hållbart klädtänk: https:// www.martha.fi/vardagskunskap/ materialpaket-hallbart-kladtank Tack för maten!: https:// www.martha.fi/vardagskunskap/ materialpaket-tack-for-maten Beredskap 72 h: https:// www.martha.fi/vardagskunskap/ materialpaket-beredskap-72-h

35

marthainfo

P å g å n g...

aktuellt

KICK-OFF FÖR FINLANDS SVENSKA MÅLTIDSAKADEMI

En bättre värld, en föreningsvardag i taget

När: Lördag 28.3.2020 klockan 12–16 (cirka) Var: Hanaholmens Kulturcentrum, Hanaholmsstranden 5

DET NYA ÅRET har tagit fart och för-

TA CHANSEN att få vara med om en kulturell och matnyttig upplevelse! Det blir

eningsverksamheten börjar rulla på med både årsmöten, träffar och övrig verksamhet.

Efter Marthaförbundets höstmöte i november har centralstyrelsen fortsatt sitt arbete med genomgång och förnyande av stadgar, ett stort och viktigt arbete där vi alla får vara delaktiga allt eftersom processen framskrider. Efter vårmötet kan sedan de distrikt som så önskar inleda processen med att lägga ner den egna verksamheten och distriktet.

Fast vardagen är sig lik, ger ett nytt år oss ofta inspiration att reflektera över den egna verksamheten, vad som känns viktigt att göra och uppnå inom den egna föreningen, kretsen eller distriktet samt vilka resurser som finns tillgängliga. Det är en bra tid att ta fram spegeln och tillsammans fundera på vad det är man uppskattar mest i den egna verksamheten, om det finns någonting man borde göra mer av, ändra på eller kanske lämna bort helt. Verksamheten rullar ibland på så bekvämt att det aldrig riktigt känns som läge att reflektera över varför och hur man gör saker, om det känns lika givande som det en gång gjorde och hur framtiden ser ut – funkar konceptet också framöver? Föreningsengagemang förbättrar världen både i litet och stort, men kan också bli betungande av olika orsaker.

Ta gärna tillfället i akt att syna Martha i sömmarna år 2020, så att föreningsvardagen för var och en innehåller sådant som ni tycker om och upplever som meningsfullt. Så förbättrar vi tillsammans världen, en vardag i taget.

intressanta föreläsningar samt diskussioner kring mattraditioner och mathistoria. Som föreläsare fungerar etnologen, författaren och tillika marthan Yrsa Lindqvist samt Richard Tellström, måltidsforskare och docent i måltidsvetenskap från Sverige. Du har också möjlighet att köpa jubileumsutgåvan av Marthas kokbok som kommer att finnas till försäljning.

Deltagaravgiften är 40 euro, i vilken ingår en specialkomponerad tre rätters lunch samt alla föreläsningar. Anmälningslänken hittar du inom kort på Hanaholmens webbsida www.hanaholmen.fi/sv/event_category/alla-evenemang/.

Arrangör: Interimsstyrelsen för Finlands Svenska Måltidsakademi

EKOFASTAN UPPMUNTRAR TILL HÅLLBAR KLÄDKONSUMTION INOM KAMPANJEN Ekofasta uppmanar kyrkan till efter-

tanke kring hur vi konsumerar kläder. Kampanjen lyfter fram klädernas miljöpåverkan och vill väcka tankar om vår egen klädkonsumtion. Kampanjen inleds den 26 februari och pågår fram till den 11 april. Marthaförbundet är med i kampanjen genom att dela artiklar och poddar om hållbart klädtänk, följ kampanjen på martha.fi, Facebook, Instagram och under hashtag #ekofasta.

Vi uppmuntrar också distrikt, föreningar och kretsar att delta i kampanjen.

Har ni tips eller tankar om hållbar klädkonsumtion? Dela dem i sociala medier med #ekofasta. Läs mer om kampanjen på www.ekofasta.fi.

Vårens kurser Våren 2020 erbjuder vi bland annat följande kurser: Ekostädning i Kristinestad 18.3 Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm tipsar om knep som gör städningen miljövänligare och roligare. Enkla redskap och naturliga rengöringsmedel kan fungera lika väl och vara bättre för hälsan, plånboken och miljön. Under kvällen gör vi också egna ekologiska rengöringsprodukter. Materialkostnader: cirka 10 euro.

Lär dig baka surdegsbröd 19.3 kl. 17–20

Jessica Åhman, organisationskoordinator

36

Kom med på surdegskurs med Marthaförbundets nya hushållsrådgivare Sandra Mellberg!

Vi bakar klassiska surdegsbröd och går igenom hela surdegsprocessen från surdegsstart till gräddning av brödet. Du lär dig bland annat hur man knådar degen för

hand och formar den till rustika och unika bröd, som du sedan får att ta hem. Vi ses i Marthaköket!

SOS för blivande föräldrar 6.5 SOS-kursen riktar sig till familjer som väntar sitt första barn eller som väntar tillökning. Förbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar ger tips för privatekonomin och under ledning av hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson provsmakar vi babymat samt tillreder mat som ger mer ork. Recepthäften och materialkostnader ingår i kurspriset. Vi håller till i Marthaköket i Helsingfors.

Anmälningarna görs via evenemangskalendern på martha.fi/evenemang. Där hittar du också närmare uppgifter om deltagaravgiften samt aktuell information om fler kurser och föreläsningar.

Hållbara pengar 1/20

marthainfo

NYA LÄTT SOM EN PLÄTT BROSCHYREN MED goda, lätt-

lagade mellanmål för alla är åter här! Lätt som en plätt-broschyren har funnits länge och denna nya version innehåller både gamla godingar och nya recept. Recepthäftet kan också beställas för grupper, Ungmartha står för portot. För beställningar, kontakta ung@martha.fi.

Att laga egna, goda och fina mellanmål är både lätt och roligt. Ungmarthas recepthäfte Lätt som en plätt ger dig inspiration och tips på olika mellanmål, småplock och utfärdsmat som också kan fungera som morgonmål eller kvällsmål.

Kallelse till Marthaförbundets vårmöte 2020 FINLANDS SVENSKA MARTHAFÖRBUND

rf kallar till vårmöte den 25 april 2020 och vårmötesförhandlingar klockan 10 i Stjärnhallen i Nykarleby, Idrottsgränd 1–3.

Vid mötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt paragraf 14 i förbundets stadgar, såsom årsrapport och bokslut för år 2019 samt eventuella motioner och övriga ärenden som centralstyrelsen har fattat beslut om att föra till mötet.

Allt mötesmaterial finns i elektronisk form på förbundets hemsida på adressen www.martha.fi/evenemang från och med 8.4.2020.

Distriktens ombud bör förete behörigen undertecknade fullmakter lördagen den 25 april kl. 9–10 och 12–13. I samband med fullmaktsgranskningen delas röstsedlar ut till ombuden.

Distrikten bör skriftligen på förhand anmäla sina ombud och ersättare per e-post till marika.danielsson@martha. fi senast 8.4.2020.

Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf

Program: Kl. 10 – 12 Förbundsordföranden Andrea Hasselblatt öppnar mötet Kl. 12 Lunch med fullmaktsgranskning Kl. 13 Vårmötet inleds Kaffepaus Kl. 16.30 Mötet avslutas Kl. 18.30 Festmiddag och utdelning av utmärkelserna Årets marthagärningar Årets Lucina, Årets eldsjäl och Årets samhällsinsats delas ut. Festen avslutas kl. 22.30.

Varmt välkommen på vårmöte till Nykarleby!

Anmälan och betalning: www.martha.fi/evenemang. Sista anmälningsdag 15.4.2020.

Motioner till vårmötet 25.4.2020 Finns det någon aktuell fråga som Marthaförbundet borde engagera sig i?

Senast 13.4.2020 går det bra att lämna in förslag till motioner som behandlas på vårmötet i april. Motionerna sänds till annika.jansson@martha.fi eller postas till verksamhetsledare Annika Jansson, Finlands svenska Marthaförbund, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors.

Vad tycker du om Martha nr 1/2020?

Plock bland kommentarerna om Martha nr 6/2019:

Vad tycker du om det här numret av tidningen?

”Tidningen är bra! Litet av varje.”

Vad vill du läsa om i tidskriften Martha?

”Tack för en god upplysande tidning! Bra för nutida ungdomen att läsa och lära sig.

Allt är testat av den äldre marthagenerationen, som kan och vet. Fortsätt som förut.”

Andra hälsningar till redaktionen

”Uppskattar de lokala artiklarna.”

Namn

”Tidningen var mycket intressant med många fina tips från olika områden.

Mycket bra, fortsätt på samma sätt.”

Näradress Postnummer och postadress Klipp ut kupongen och posta den till oss – portot är redan betalt! Du kan också mejla oss till marthabladet@martha.fi eller sända oss ett postkort till adressen Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Vi lottar ut tre skärbräden designade av Johanna Högväg bland de inkomna svaren.

Finlands svenska Marthaförbund rf Kod: 5016383 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Hållbara pengar 1/20

Martha betalar portot

”En snygg, lättläst och intressant tidning.” ”Jag tycker att Martha nr 6/2019 var mycket fin: innehållsrik och informativ.” ”Ett bra tips att slå in julklappar i tyg. Viktigt med tips som handlar om hållbar livsstil.” ”Jag är ny martha sedan ett par månader och allt vad jag hittills har sett och upplevt har varit en positiv överraskning. Första tidningen kom i dag med posten och det var spännande att bekanta sig med den.

Jag blev glad över korsordet, som jag genast löste. Korsord, tävlingar och recept på enkel vardagsmat tilltalar mig.”

37

aktiva marthor

Hållbara kockar sprider matglädje på Åland Utmärkelsen Årets hållbara kock på Åland tillföll i fjol Godby högstadieskolas matbespisning.

Humor, samarbete och lokala råvaror inspirerar kockteamet Tobias Braun, Emma Kraufvelin och Catharina Sundqvist att fortsätta sitt arbete för en hållbar matvardag för skoleleverna.

Text och foto Heidi Hendersson

K

ockar som arbetar inom kommunala verksamheter kommer ofta i skymundan för restaurangkockarna. Det konstaterade Ålands marthadistrikt som bestämde sig för att utlysa en tävling för de åländska kommunköken.

– Syftet är att lyfta fram de kockar som faktiskt arbetar med hållbarhet. Länge var det enbart restaurangkockar som fick uppmärksamhet, men vi vill hylla kockar som varje dag arbetar med att förgylla vardagen för barn och äldre. Måltiderna är dagens höjdpunkt för de flesta – och givetvis hoppas vi kunna uppmuntra fler att jobba på samma sätt, säger marthadistriktets verksamhetsledare Jeanette Gunnars och fortsätter: – Till vår hjälp har vi haft barn, elever, äldre och personal på daghem, skolor och äldreboenden som har fått nominera och motivera varför deras kock(ar) är årets hållbara matlagare.

STEG FÖR STEG

I bespisningen i Godby högstadieskola tillreder man lunch för nästan 300 personer dagligen, och de prisbelönta kockarna har stegvis trappat upp sitt hållbarhetsarbete.

– Förra sommaren tog vi kontakt med lotsen på Bärkraft (landskapsregeringens hållbarhetssatsning, reds anm.) för att få den där lilla extra kicken, säger Emma Kraufvelin.

Lotsen träffade dem på plats och de gick igenom vad de kunde göra för ett ännu grönare kök.

– Vi testade oss bland annat fram med miljövänliga städmaterial, säger Tobias Braun.

Förutom ekologiska medel har de klara riktlinjer för maten.

– Allt som finns på ön ska vi använda, resten ska vara ekologiskt. Det funkar inte alltid till hundra procent, men vi försöker, säger Tobias.

38

– De får se vilka vi är och numera känns det nästan som att vi känner dem väl, säger Emma.

– Man får lite mer respekt för råvaran. Sedan är det roligt att kunna berätta för matgästerna att ”de här grynen är från Överängs kvarn”, till exempel, säger Tobias.

BAKOM KULISSERNA

Det är fart och fläng i köket i Godby högstadieskola.

Här kör Tobias Braun ut Emma Kraufvelin med maten.

BLIR DET INTE DYRT?

– Det blir lite dyrare, men åländska tomater är till exempel billigare än de spanska ekologiska tomaterna.

Det svåraste är att beräkna tillgången.

– Förra året tog vårt potatisförråd slut, men nu har vi gjort en förhandsbeställning, så vi borde ha potatis så att det räcker.

– Men mest är det roligt, konstaterar Emma. Vi får så fina råvaror.

– Och det känns bra att kunna understödja åländska jordbrukare, inflikar Catharina Sundqvist.

STARKA BAND

Trion också har en efter en börjat bekanta sig med sina leverantörer.

– Vi har gjort fältbesök till nästan alla, säger Tobias.

– Det var roligt och väldigt givande, säger Emma.

– Vi ser hur mycket arbete som ligger bakom, och samtidigt kan vi fråga hur de gör med till exempel bekämpningsmedel och annat, säger Tobias.

Gårdsbesöken gör också att relationen till råvarorna förstärks.

Köket har också ett mål att nå ut utanför matsalen med sin hållbara vision. På Instagram delar gänget med sig av maten och arbetet bakom kulisserna.

– Vi vill mest visa för föräldrarna, för det kommer många frågor om maten, säger Tobias.

– Men vi bjuder också på oss själva, säger Catharina med ett stort leende.

De konstaterar att god samvaro är lika viktigt för hållbarheten som bra råvaror.

– Vi har väldigt roligt på jobbet, säger Tobias.

De pratar fnissande om den gången när de skulle filma sig själva dansande på borden för Instagram.

– Då måste vi ta vaktmästaren till hjälp, säger Emma.

– Men vi arbetar också, säger Catharina med glimten i ögat.

De tre skolkockarna brinner för det hållbara köket och uppskattar att marthorna uppmärksammar årets hållbara kock inom just kommunal verksamhet.

– De behöver nog lite mer uppmärksamhet och det finns många bra kommunala kök på Åland, säger Emma.

Vilken är er vision framöver?

– Att fortsätta ha roligt! Ålands Marthadistrikt uppmärksammar varje år årets hållbara kock inom den kommunala verksamheten. Tävlingen startade som ett projekt, men har numera lyfts in i den ordinarie verksamheten.

Hållbara pengar 1/20

aktiva marthor

Aktivt år i Kronoby Marthaförening

K

ronobymarthorna har tagit det som sin hjärtesak att besöka äldreboenden och där ordna sångstunder. Den första måndagen varje månad sjunger marthorna i Herberts hus, en uppskattad sångstund som samtidigt ger invånarna på hemmet innehåll i vardagen.

Marie bebådelsedagen f iras med marthornas kyrksöndag, i fjol blev det en välbesökt gudstjänst med kvinnlig predikant.

Kronoby Marthaförening vill se gemenskap över föreningsgränsen, och Terjärvmarthorna inbjöds till en trevlig gemensam kväll i jaktstugan i maj.

På Marthas namnsdag den 27 juli är det tradition att vi firar dagen med en hattfest. Förra sommaren samlades vi till en trevlig namnsdagsfest i Solveig Bjongs trädgård.

En nyhet för året var att tre tillfällen med motionsbingo ordnades. Promenadsträckan på cirka 2,5 kilometer avverkades i glatt samspråk och framme vid målet serverades saft och kaffe.

De som prickat rätt på sin bingokupong fick fina priser. Ett trevligt inslag i föreningens verksamhet!

På matkulturdagen 9 oktober ordnades en gemenskapskväll i Hopsala byagård.

Männen fick också vara med och god mat med temat Skogens läckerheter serverades.

Marthas insats för församlingen består i att servera lunch efter gudstjänster. Nettot från lunchen går oavkortat till förnödenheter i församlingshemmet.

I Kronoby Marthaförening ser man med tillförsikt fram emot att distrikten slopas. Förnyelse behövs i vår organisation om vi vill den ska leva vidare. Samarbetet över föreningsgränserna kan bara bli ännu bättre. Till julfesten hade föreningen bjudit in marthor från distriktets alla föreningar, i ett försök att sammanföra marthorna under trevliga och festliga förhållanden. En välbesökt fest, där också männen deltog, blev en bra början på vår strävan till samarbete föreningar emellan.

Text: Christina Omars

MATKVÄLL MED REJÄL DOS MARTHAINSPIRATION FOCACCIA, shirkand, shakshuka, tortilla, kardemummalax ... I ett försök att aktivera nya och yngre medlemmar till föreningen arrangerade Karleby Marthaförening en matinspirationskväll en tisdag i november.

Som inspiratör fungerade ”hobbymatspecialisten” Leena Brunell som gav många fina tips på nya och spännande kryddor och hur man med hjälp av dem kan få en orientalisk och ”utländsk” smak på våra egna lokala råvaror.

Lätt tillredd mat behöver inte vara dyr eller av invecklade ingredienser.

Vi lyckades väl i vårt mål för kursen som på nolltid fylldes av unga mammor som fick en rejäl dos marthainspiration. Och fick vi några nya medlemmar på köpet.

Text och foto: Carina Nilsson

KVEVLAXMARTHORNA LÄRDE SIG BAKA KARELSKA PIROGER

Birgitta Wikström lärde sina medsystrar baka piroger enligt konstens alla regler.

Resultatet blev som deltagarna – alla olika.

Efter gräddningen drack vi kaffe och åt ”världens godaste karelska piroger” med äggsmör.

Text och bild: Kerstin Norrman

Hållbara pengar 1/20

ÖVERESSE MARTHAFÖRENING FIRADE 100-ÅRSJUBILEUM FÖR ATT FIRA SITT hundraårsjubileum samlades medlemmar i Överesse marthaförening och andra inbjudna till fest vid bord som var vackert dekorerade med bland annat grytlappar.

Vi fick njuta av fina programinslag, allsång och trevlig samvaro. Rose-Maj Lindström höll ett intressant festtal om martharörelsen och om fem kvinnor som betytt mycket för henne, bland annat hennes farmor Hilda Gunell som var med och grundade föreningen, och Maria Vik, vars barnbarns barnbarn uppträdde med sång på festen. I samband med festen ordnades även en miniutställning över föreningens verksamhet.

KLÄDER OCH HÅLLBARHET I KARLEBY LÖRDAGEN DEN 16 november ordna-

de Karlebynejdens marthadistrikt en temadag kring kläder och hållbarhet vid Villa skola i Karleby. Temadagens slogan var Älska dina kläder! Vi hade sakkunniga föreläsare som berättade om såväl textilmaterial som om deras miljöpåverkan samt om återvinning av kläder och vilka utmaningar återvinningen möter för tillfället.

Handarbetsföretagaren Lina Peräneva hade en liten utställning under kaffepausen där hon visade och berättade om olika sätt att göra om gamla eller nötta plagg, till exempel genom att använda den japanska sashiko-broderingstekniken.

Text: Annika Möller-Nilsson

39

aktiva marthor

PLUSMARTHORNA FIRADE ETT AKTIVT FEMTONDE ÅR PLUSMARTHORNA FIRADE 15 år med en

Historikgruppens medlemmar fr.v. Anna Ehrnrooth (kretsen Gryzi), Camilla Komonen (Prima), Lisbeth Ahjopalo (Plusmarthorna), fil.dr Alexandra Ramsay (utomstående sakkunnig) och Eva Stockmann (Martharellerna).

SPÄNNANDE STUNDER MED HELSINGFORSMARTHORNAS 120-ÅRSHISTORIK HELSINGFORSFÖRENINGEN firar sitt

jubileumsår 2020 med att ge ut en bok om sin långa och intressanta historia.

Berättelsen börjar i de dramatiska tider som rådde i Finland år 1899 och fortsätter ända till slutet av år 2019. Föreningens historia knyts samman med större händelser i samhället och visar hur stort Helsingforsföreningens inflytande har varit och alltjämt är.

MÅNGA VILLE BIDRA TILL ELVANS MAMMAKASSE I HUVUDSTADSREGIONEN finns det upp-

skattningsvis 500–1 000 papperslösa som inte får FPA:s moderskapsförpackning.

Därför samlade kretsen Elvan även i fjol in till mammakassar för papperslösa mammor och deras nyfödda barn.

Intresset för att bidra till insamlingen var stort, och marthorna hade fullt upp med att sortera högen med kläder, leksaker och hygienartiklar som donerades i en strid ström.

Elvan har också hunnit med andra välgörenhetsinsatser under året, bland annat tillverkat vi yllesockor och sjalar till Blomsterfondens boende samt babyfiltar, -sockor och -mössor till Kvinnokliniken och Jorvs sjukhus till både mors dag och jul.

Text: Riitta Sittnikow, Malin Öhman

40

Historiken skrivs av docent Aapo Roselius och fil. dr Mona Rautelin med stöd av en historikgrupp. Under arbetets gång har vi fått många nya insikter och lärt oss mycket om marthorna.

Vi hoppas att också alla läsare kommer att uppleva många spännande stunder med boken.

Text: Lisbeth Ahjopalo Foto: Kimmo Levonen

heldagsutfärd till Borgå, dit vi åkte med m/s JL Runeberg. De senaste åren har kretsen fått många nya medlemmar, vilket gläder oss. I dag är vi 43 Plusmarthor.

Programmen under år 2019 var bland annat konstutställning, besök till Uspenskijkatedralen, guidat besök till nya Ode-biblioteket, matlagning, teaterbesök och en stämningsfull julkonsert på Lilla Teatern.

Vi deltog också flitigt i firandet av Marthaförbundets 120-årsjubileum. Årets välgörenhet var ”sockor till mor” och ett bidrag till förbundens gemensamma insamling till finländska barnfamiljer i behov av stöd i vardagen.

Text: Lisbeth Ahjopalo Foto: Tina Bergman

Botaniska trädgården i augusti. Fr.v. Margareta Mettänen, Bernadette Fougstedt, Ulla Lindgren, Karin Freudenthal, Anki Lybeck, Christel Palmu, Annemay Forsberg, Stina Lindlöf, Camilla Lindblad och Mailen Murmann.

PRIMAKRETSEN JUBILERADE MED GODA GÄRNINGAR MARTHAKRETSEN PRIMA firade sina 25 år under hela fjolåret. Höjdpunkten blev en festlig jubileumsmiddag som gick av stapeln i Hemvrån i november.

Middagen hade komponerats av Charlotta Stude.

Målet för jubileumsåret var att vi skulle göra 25 goda gärningar. Tyvärr nådde vi bara till 12, men dessa var desto bättre. Till exempel började vi tänka mer

på att sortera plast och vi blev medvetna om hur vi använder vatten, det sistnämnda efter att vi hade besökt Viksbacka avloppsreningsverk. Under året gav vi också blod på Blodtjänst och samlade två gånger in prylar, såsom lakan, kärl, cyklar och skor, till Stödföreningen för asylsökande rf.

Marthakretsen Prima firade sitt 25-årsjubileum med en festlig jubileumsmiddag i Hemvrån.

Primärkretsens besök på Viksbacka avloppsreningsverk i maj 2019.

Text: Monica Pettersson Foto: Victoria Stude, Annika Långstedt

Hållbara pengar 1/20

aktiva marthor

TRETTIO GODA ÅR FÖR PANGBRUDARNA MARTHAKRETSEN Pangbrudarna står in-

HELSINGFORSMARTHORNA BLICKAR BAKÅT OCH FRAMÅT HELSINGFORS SVENSKA Martha-

förening har ett aktivt fjolår bakom sig med både återkommande evenemang och nya satsningar. I år firar vi 120 år som förening, och firandet kulminerar i en jubileumsvecka i oktober. Under året ges en historik över föreningens färgstarka historia ut och vi satsar på att fortsätta dela kunskap om vardagsliv, miljöfrågor och ekonomi under hela året.

Text: Malin Öhman Foto: Sara Forsius

för sitt 30-årsjubileum. Vi började som pigga 40+- yrkesverksamma damer i kretsen och plötsligt har vi en krets med medelåldern 70+! Hur är det möjligt? Jo, kanske för att vi haft mycket på gång, mest roliga händelser, under årens lopp.

Vår fasta punkt är Hemvrån i Helsingfors, där vi träffas för våra månadsmöten om vi inte är på språng. Vi har också haft olika understödsprojekt, bland annat Luciainsamlingen, fadderverksamheten I aid och Centrs Marta.

Medlemsantalet har uppgått till 40 när vi har varit som mest, numera är vi 25 varav kring 15 personer deltar i våra månadsträffar.

Många har varit med i verksamheten länge, så vi börjar känna varandra, men önskar gärna nya medlemmar välkomna med i vår krets.

Våra duktiga ordförande och aktiva styrelsemedlemmar brukar vara mycket innovativa, men inför det nya decenniet kommer vi att lätta på vår organisation och improvisera mera när det gäller programmen – alla tips emottages med tacksamhet! Vi vill fortsätta verksamheten och skapa goda möten, där vi lär oss något nytt och tar vara på goda tips i en glad gemenskap. Välkommen med!

Text: Solveig Rosenberg-Wikström, medlem sedan 1990

FRÅN SMÅSKOLA TILL MARTHASTUGA

Byggnaden i Svartså by, dåvarande Borgå landskommun, fungerade som småskola under åren 1922 till 1958. År 1980 köpte Svartså marthaförening huset.

MED VÄRME FRÅN KÖKLAX MARTHAKRETS I KÖKLAXKRETSEN värnar vi om att

sprida glädje och värme. Vårt hjärta klappar för barn, familjer och seniorer som behöver en hjälpande hand.

Under hösten förra året ställde kretsen bland annat upp med buffé och lotteri på Köklax-dagen i september.

Av intäkterna från försäljningen donerades 1 000 euro till Rädda Barnen r.f.

Vi har också stickat flitigt: 37 par sockor till förstföderskor på Jorv, fyra varma och färggranna Moder Teresa-filtar till inneboende på Folkhälsans äldreboende, två till Hulda & Malva-hemmet samt fem till Lettland via FYNDA – secondhand för bistånd och mission i Ekenäs.

Inför julen samlade kretsens medlemmar in julmatpaket som tillsammans med filtarna levereras till behövande familjer i Lettland. Lettlandshjälpen (Ekenäs missionskyrka) sköter leveransen.

Köklax Marthakrets önskar alla en riktigt god fortsättning på marthaåret!

Text: Camilla Pohtokari Läs mer om Köklaxmarthorna på www.koklax.martha.fi.

Eivor Backman, Helena Åkerstedt, Eva Holm och Veronica Johansson gör påskpynt. Salen är stor nog för marthamöten, pysselkvällar och andra aktiviteter.

Hållbara pengar 1/20

Agneta Sveholm rör om i en 40-liters kastrull så att ärtsoppan inte ska brännas vid. Ärtsoppsjippon för allmänheten är en återkommande tradition varje vinter, precis som julgröten i början av december.

41

eftertanken

Lösning till korsord 4/2019 FORSKARRESORNA SLUT PÅ BÖN

ÖRING BRÖDEN

E

KAJARM SEGLADE IVÄG

P

L A X F

MAJ TILLVERKAR FÖR ISKRIST- SAMERNA ALLER

I S K

L I M P O R N A DRYCKER I OLIKA FORMER

FILMSLUT

Terese Bast

KURANSTALT NÖD- MÖRK- EFTER SES I NOTVISST SKRIFTVÄNDIG ARE TIDER PUERTO ERNA

B

PICA PICAPIPPI ÄNGLASTAD

T E E R E N D N

KONDENSEN GAMMAT

HÖGKVARTERET FYLLTS PÅ

LAGER KLÄDKEDJA

I M M A N

S K A T A

TILLTALSORD NEDKYLT

C E N T R A L P O S I T PLACERAR MYRSAMHÄLLE OLJA

S Ä

EN GRÜNEWALD NORDLIG TÄTORT

I S A A C

S T A C K

OMGETTS MINDRE GÖR BÅT MÅLVAKT IBLAND

Rikedom är relativt UNDER NÄSTAN HELA mitt vuxna liv har jag levt på det som kallas

existensminimum. Jag har varit arbetslös, egenföretagare och/eller sjukskriven under flertalet år. Då lever man på de värdefulla stöd som vårt samhälle erbjuder. Det känns väldigt svårt att vara hållbar då man är fattig.

Den mest hållbara ekonomin för mig är den lokala, och den som sker i små kretsar. Men mina små slantar räcker sällan till för att stödja vänners företag och liknande.

Jag har svårt att pruta på mat, boende och transport – och där har jag svårt att med mina små medel leva mer hållbart än jag redan gör. Så vad prutar jag på? Till exempel nöjen och att äta ute finns inte på kartan.

Men så klart unnar jag mig ändå något, det måste man. För mig är det loppmarknader.

Om jag hade handlat nya kläder hade jag aldrig kunnat köpa märkeskläder i linne eller fårull – sådant som är fysiskt hållbart. Men tack vare loppmarknader går jag ofta klädd i plagg som har kunnat kosta långt över 100 euro som nya.

Men inte blir man rik på att handla begagnat. Har man en gång inte pengar, har man dem inte heller till sådant som är billigt. Secondhand är lätt att förälska sig i. Och fattig kan bli fattigare.

Ibland suckar jag över att loppispriserna har gått upp så mycket. Men det hållbara måste få kosta. En orsak är kanske att återförsäljningen har ökat, något som jag också provat på. Det där att köpa begagnat billigt och sälja vidare med vinst. Även småföretagare eller privatpersoner kan dryga ut kassan på det sättet. Kanske blir man inte rik, men rikedom är ju relativt.

ALEXANDRA SANDBÄCK Skribenten är författare och konstnär från Kronoby. Hon älskar gamla saker, hus och traditioner, men också att tanka nya tankar.

MELLAN 19.30 OCH 20.15 HJÄLTEN WILHELM

N E J

VÄRDEHANDLINGAR NÖT

EDGAR ALLAN JAKOBS HUSTRU

P O E

T E L L

O A S

KONSTÄLSKARE

ARTIKULERADE

VATTENNYMF UTSLAGSPLATS

G

FOT- KALIUMBOLLS- JODID EKDAL LUNDELLDEBUT

K I

N A J A D

U T T A L A D E

KÄND O´DONNEL

R O S I E

FÖLJESLAGAREN

N

SERIE I DAGSPRESS VAJA

B C

PÅVENAMN

L E O

SPELAR MED

L A G K A M R A T E N

JÄNKARE

GJORDE AVSLAG

E S T E T

A K T I E R

T R E K V A R T I

N I

I O N

K A N T A T S

P E T R O L E U M VISST INTE

PALMLUND

Ö L

H K V

TRASIG

R

A M E R I K A N STÅNG

HUR SA? OXUDDE 0651

V A

Vinnare 4/2019

BLAND DEM SOM SÄNT in rätta lösningar till

korsordet i Martha nummer 4/2019 gynnade Fru Fortuna denna gång Kristina Stor, Kronoby, Monica Wiklund, Munsala, och Marita Järn, Jakobstad. Korsordspriset, boken Smartha tips, kommer på posten. Grattis!

Deadline

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkom-

mer 8.4.2020. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 26.2.2020 till marthabladet@martha.fi.

Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 | marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors | Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

i nästa nummer ...

I NUMMER 2 KAN DU LÄSA OM ...

Fisk till påskens fester Skräpfisk – framtidens mat?

Fördelar med fermenterat Våga byta bransch Är du rustad för strömavbrott?

Nästa nummer av Martha utkommer 8.4.

42

ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 LJÖMÄRKT

MI ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

4041 0955 Trycksak

TRYCK: Oy Grano Ab 2020 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online)

Hållbara pengar 1/20

GICK EJ ATT NÅ

AZOFÄRGÄMNET VINTERKULORNA

STJÄRNA PÅ SCENEN

POLEMIK

PUNKTMÖNSTREN KAMPSPORT

STUND FÖR OUNDVIKLIGHET EN MAUD KONSERVERAR I BAL VAL OCH LARV DISTRIBUERAT

HEMLIGHETSFULLA

NATRIUM STRECK KASTAS MOT TAVLAN BLEV FÄRRE

RIOJA

KUSTOMRÅDE

HAR SITT ÖGA

SÅNGARE GÅRDSROBERTPLATS SON

JOBBAR MED REKLAM HJÄLP KONDISET KAN MAN ÄR ÄRHÅLLA LIGT SPEL TILL PÅ NEKROLOG

STRÖM

TÖMDE LAGER PÅ LAGER

OERFARET

BUTELJ

SKÅDESPELANDE STEFAN

0212 PROMENAD

VIKT VÄXER LINGON PÅ

DJUNGELSLINGRARE PETIGARE

HAR PIPPI PÅ

PELIKANPIPPIN

MEDBORGARNAS NULÄGET

MODERN TEKNIK REGLAGET

SÅNG UTESLUTANDE

BLOCK KORT ALSO KNOWN RIKSVÄG UPPHOV AS

FÄNGELSEHÅLA I VIETNAM EXTAS

TAR EMOT GNUTTA

RYSSJA

FLÄKT OCH MIN

LITER

@ I HULL

STELNATS KAN MAN SÄTTA

VÅRPRIMÖR

PÅ ÅK FRÅN BERGEN

LEVER I RIGA

Korsordet 1/2020

Vår duktiga korsordsmakare Tommy Öberg har konstruerat krysset, och du som klarat av att lösa klurigheterna kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 15.4.2020. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 1”. Lycka till!

NAMN: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hållbara pengar 1/20

43

Personalen på Marthaförbundet

För att orka bättre i vardagen försöker jag

Mina bästa knep för att orka och må bra i

Ett av mina bästa tips för att må bra är att

göra mer av det som får mig att må bra.

vardagen är att jobba mindre, umgås mer

skriva upp det som ska göras under veckan.

Samtidigt borde jag bli bättre på att reflektera

med vänner och att vara ute mera.

Jag för över alla ”måsten” på ett papper,

över vad som ska få ta energi. Och på att följa

JESSICA ÅHMAN, 044 280 6609

vilket hjälper mig koppla av. Jag försöker

upp det genom att skriva ner mina reflektioner

också skilja mellan arbete och fritid, bland

över veckan som gått: Vad var roligt och vad

annat simmar jag för att rensa tankarna

kändes viktigt, vad var mindre roligt?

från jobbet.

MARINA NYGÅRD, 044 491 9304

SANDRA MELLBERG, 043 820 0070

Du kan kontakta oss på många olika sätt.

Förbundets kansli i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818

Jessica Åhman organisationskoordinator, 044 280 6609

Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971

Sofia Grynngärds projektledare för Giftfritt dagis!

050 517 2958

Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071

Cecilia Nyman sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor 050 388 0848

Maja-Stina Andersson kommunikatör, 050 361 6081

Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975

Sandra Mellberg hushållsrådgivare, 043 820 0070

Jenni Haapala projektkoordinator Giftfritt dagis, 050 911 2050

Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Mia-Maja Wägar projektledare Hantera vardagen, ekonomirådgivare, 043 820 0073 Marina Nygård projektledare En euro i taget, ekonomirådgivare, 044 491 9304

Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Ida Haapamäki projektkoordinator, 044 749 9293 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

mar tha.fi

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.