Öka det lustfyllda och minska på byråkratin

Förbundsordförande Andrea Hasselblatt: ”Öka det lustfyllda och minska på byråkratin”

Vi har precis tagit steget in i ett nytt decennium i en värld som förändras snabbare än någonsin tidigare. Också inom Marthaförbundet funderar man mycket på framtiden och hur verksamheten skall utvecklas framöver så att den är relevant och lockar även nya medlemmar.

Text Nina Colliander-Nyman Foto Maja-Stina Andersson

Förbundsordförande Andrea Hasselblatt lyfter upp organi sationsutvecklingen som en viktig del av det arbete hon valt att fokusera på under sin ordförandetid.

– Den kanske största utmaningen för oss som förbund är det förändrade sättet att se på medlemskap. Förr i världen stannade man ofta livet ut i en förening där man en gång blev inskriven. I dag är det annorlunda: man plockar russinen ur kakan och intresserar sig för olika saker vid olika livsskeden. Man blir inte längre martha bara för att mamma var martha, säger Andrea Hasselblatt.

Enligt Hasselblatt är Marthaförbundets största styrka att man talat om samma saker i 120 år. Ekologi, ekonomi och hushåll har alltid varit kärnfrågor, och förbundet har med stor framgång lyckats lyfta upp dessa frågor årtionde efter årtionde på ett sätt som gjort att de alltid varit lika aktu ella. Kort sagt handlar det om vardagskunskap som aldrig blir förlegad.

ENGAGERANDE VERKSAMHET Men det som i dag står klart är att synen på frivilligarbete har förändrats.

– Vi kan inte längre bygga vår organisation på att det finns en mängd frivilliga som bär det byråkratiska ansvaret för att förbundet ska finnas ännu om 20 eller 50 år. Vi måste hitta en modell där vi minskar byråkratin och ökar det lustfyllda, det vill säga möjligheten att engagera sig i själva verksamheten och i de frågor man är intresserad av, som till exempel hållbarhet. Det är därför dagens unga kommer med – inte för att hålla på med mötesbyråkrati. Den binder i nuläget fast mycket kvinnokraft.

Att som förbund tala mycket om vär deringar som hållbarare vardag, och i nästa andetag fråga vem som vill åta sig att bli sekreterare i föreningen, är något Hasselblatt inte längre tycker känns helt rätt.

– I och med att medlemskapet förändras måste också organisationen göra det för att dessa två skall kunna gå hand i hand. Som jag ser det är vår organisation i dagsläget för tungrodd för att kunna svara på det slags medlemskap som efterfrågas i dag.

MINDRE BYRÅKRATI Organisationsutveckling är i och för sig inget nytt för förbundet, man har arbetat med den redan i 15 år. På höstmötet beslutade man sig för att gå in för en organisationsutveckling som i förlängningen betyder bland annat mindre byråkrati. – Det var en viljeyttring vi röstade om, men på vårmötet den 25 april kommer förbundet för första gången att rösta i sak och då gäller det stadgeändringar. Det stora är att vi då tar bort ett trappsteg, de 12 distrikten, och blir en plattare organisation med större fokus på själva föreningsverksamheten. Processen är inte lätt och förändringen kommer att kräva mycket av oss och av alla frivilliga som sitter i distrikts- och föreningsstyrelser, konstaterar Hasselblatt.

Då det gäller själva stadgeförändringsarbetet är många frågor ännu olösta, bland annat hur representationen ska se ut i framtiden.

TRE VIKTIGA PUNKTER Då Andrea Hasselblatt valdes till ordförande 2014 var de tre viktigaste punkterna på hennes agenda att hitta en ny strategi och nya utrymmen samt driva igenom en organisationsförändring.

Till den nya strategin – en bättre värld, en vardag i taget – hörde även att ta steget in i det digitala.

– Vi arbetar hela tiden vidare med den digitala biten som hittills har skett på en ganska praktisk nivå. I dag håller centralstyrelsen vissa av sina möten via Skype

Det här är det unika med marthorna – man behöver inte vara fysiker för att förstå varför det är klokt att äta klimatsmart eller konsumera mindre.

Vem?

ANDREA HASSELBLATT Ålder: 52 år. Bor: I Helsingfors. Familj: Man och fyra utflugna barn och två hundar. Gör: Arbetar som vd för mat företaget Anton&Anton. Martha sedan: År 1994. Intressen: Mat. På nattduksbordet: Klubben av Matilda Gustavsson. Bästa marthatipset: Ättika. Putsar silver, tvättar golv, kakel och fönster – det går säkert att tvätta hundar med det också, men ännu har jag inte försökt!

och all protokollföring är digital. Vi är också rätt starkt närvarande på sociala medier.

Då det gäller utrymmesfrågan är Hasselblatt mer än nöjd med förbundets nya utrymmen i Victoriakvarteret.

– Jag är speciellt glad över att min öns kan om ett stort, proffsigt och ändamålsenligt Marthakök gick i uppfyllelse. Kö ket förverkligades med bidrag av stiftelser och fonder som tror på vår verksamhet. Till de stora framtida utmaningarna hör enligt Hasselblatt kampen om tiden, och här kommer också behovet av en organisationsförändring in i bilden. – Vi kämpar om folks tid lika mycket som alla andra. Om vi vill finnas i folks vardag också i framtiden måste det finns olika former av medlemskap. Ett exempel är att vi redan har virtuella marthagrupper på Facebook. Man måste inte längre alltid mötas fysiskt.

NYA KRAV PÅ MEDLEMSKAPET I dag är medlemmarna grupperade enligt förening eller krets, men Hasselblatt tror att det framtida medlemskapet inte kommer att vara så låst, utan utformas mer enligt intresse.

– Vad vill du lära dig av marthorna, vad driver dig att bli martha? Ifall det

30 är att leva mer hållbart, vill du lära dig om det. Det här är en del av den utveckling jag talade om tidigare, att man vill plocka russinen ur kakan. Och då finns det som en följd av det färre medlemmar som är intresserade att vara ordförande eller sekreterare i en förening.

Enligt Hasselblatt är den här föränd ringen på kommande vare sig vi vill det eller inte.

– Det är därför vi på förbundet skall va ra lika kloka och förutseende som vi alltid varit och lösa den här frågan innan den blir ett större problem, det vill säga färre medlemmar. Vi ska bemöta alla med gemenskap och dela med oss av den samlade, generationsöverskridande kunskap vi besitter. Många säger att det bästa med marthorna är att man får möjlighet att träffa kvinnor man annars aldrig skulle möta.

Hasselblatt betonar gärna att förbun dets styrka alltid har varit att ha blicken riktad framåt och vara steget före.

– I dagsläget är vi Svenskfinlands största kvinnoorganisation, vilket ger oss en viss pondus. Om förbundet spelar sina kort rätt finns det inga gränser för vad vi kan åstadkomma i framtiden. Behovet av aktörer inom tredje sektorn ökar ständigt, men till utmaningarna hör att vi som organisation väldigt långt lever på projekt och är därmed varje år tvungna att pussla ihop en ny, projektbaserad verksamhetsplan.

EN BLICK IN I FRAMTIDEN Om man skall blicka in i framtiden och föreställa sig hur Marthaförbundet ser ut år 2040 är Hasselblatts vision tydlig. – Viktigast för mig är att vi om 20 år har behållit den position vi haft redan i 120 år och fortsättningsvis är en stark samhällsaktör. Vi fortsätter arbeta för ett jämställt samhälle och för att alla skall ha rätt till en balanserad vardag. För närvarande har vi dessutom en unik chans att delta i debatten om klimatfrågorna, eftersom vi alltid har behandlat de stora frågorna på ett konkret plan. Det här är det unika med marthorna – man behöver inte vara fysiker för att förstå varför det är klokt att äta klimatsmart eller konsumera mindre. Förbundsordföranden betonar också att marthorna behöver bli ännu mer aktiva i samhällsdebatten, även på sociala medier, och fortsätta vara steget före inte minst när det gäller att erbjuda nya och förändrade former av medlemskap. – Marthorna har alltid varit föregångare och nu ska vi vara det igen en gång. Förbundet är nämligen ingenting utan sina medlemmar.