Martha 3/21 by Finlands svenska Marthaförbund

Grön e j d ä l g r a l od SKOGSKOCKENS BÄSTA BITAR / KRETSLOPPSTÄNK I TRÄDGÅRDEN SOMRIGA FISKSMAKER / SALLADSODLING I SIBBO / KREATIVA BRÖLLOPSKREATIONER GODA GRÖDOR • 3/21 1

LEDARE

En unik gemenskap med stark tidsenlig samhällskoppling Vid tiden för grundandet av vår rörelse betonades ett modigt samhällsengagemang. På den tiden arbetade martharörelsen banbrytande för aktuella och brännheta frågor, såsom folkbildning för alla och kvinnors rösträtt. Under årens lopp har vi målmedvetet arbetat med frågor som har varit de mest universella för sin tid. I 122 år har Marthaförbundet till exempel aktivt arbetat för att främja jämlikhet och jämställdhet. Vi tänker kanske att Finland år 2021 är ett jämlikt och jämställt land, vad finns det mera att arbeta för? Visst, sedan martharörelsen slogs för kvinnors rätt att få rösta i val har mycket hänt. Men det finns fortfarande mycket arbete kvar att göra innan vi på riktigt kan säga att Finland är ett genuint jämlikt och jämställt land. Vi har talat en hel del om vad vi kan erbjuda våra medlemmar i dagens digitala värld. Vad kan vi ge när all information finns på nätet? Svaret är massor. För det första kan vi erbjuda en unik gemenskap och ett starkt nätverk. För det andra kan vi kombinera gemenskapen med en meningsfull verksamhet som har en stark samhällskoppling. Det gör vi på ett konkret plan där alla kan känna sig delaktiga och får vara med och påverka. Det ska vara givande att vara medlem i martharörelsen, och det ska också vara roligt! Avgörande frivilligarbete Finland kallas föreningarnas förlovade land. I Finland finns cirka 100 000 registrerade föreningar, med totalt cirka 15 miljoner medlemmar. Utan det frivilligarbete och den osjälviska insats som så många bidrar med, har vi inga föreningar – och inte heller en martharörelse. Det handlar om ett oräkneligt antal timmar som våra eldsjälar sätter på att inspirera, engagera och organisera. Vårt frivilligarbete är helt avgörande för oss, och jag vill gärna lyfta fram detta till diskussion: Hur kan vi bli bättre på att lyfta fram alla eldsjälarna som dagligen skapar vår rörelse? Vi får aldrig se detta som en självklarhet. Vi måste också som rörelse se till att vi förtjänar allt frivilligarbete som görs. Ett svar på frågan är kanske att vi hela tiden måste kännas relevanta. Att vi hela tiden lever med vår tid och kan kommunicera varför det fortfarande är viktigt att engagera sig i Svenskfinlands största kvinnoorganisation. Och jag upprepar gärna de argument jag ser: Vi erbjuder en unik gemenskap i kombination med en aktuell och meningsfull verksamhet, som dessutom är kopplad till de viktigaste samhällsfrågorna på 2020-talet. Jag vill önska er alla en riktigt skön och avkopplande sommar! Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

En bättre värld, en vardag i taget

GODA GRÖDOR • 3/21

Redaktionen har ordet

Maj har övergått i juni och högsommaren står för dörren. I detta nummer av Martha sätter vi fokus på odling och ger vår egen tolkning av vad som krävs när klimat- och hållbarhetsutmaningarna ska integreras i vardagen. Sällan har hobbyodling varit så hett som nu. Att fixa sig en egen grön oas är en ny trend som sannolikt fortsätter att växa i samma takt som intresset för grödor. Om trädgården eller balkongen kallar, missa inte vår odlingsguide på sidan 12. Där delar vi med oss av nyttiga tips på hur du bygger upp en bra växtföljd och får växterna att trivas. Och apropå att trivas, i Borgå blomstrar matglädjen när vildörtskocken Jyrki Tsutsunen får experimentera med råvaror från naturen i sitt eget mysiga kök. Hans klimatsmarta menyer bjuder på en stor portion humor med glimten i ögat. Mer om Jyrkis aptitretande smakäventyr kan du läsa på sidan 4. En ekologisk och klimatvänlig livsstil spelar nyckelrollen i familjen Karlssons vardag. På familjegården i Jomala på Åland hjälper stor som liten till med att utföra de dagliga gårdssysslorna, allt efter egen förmåga. Att tillsammans ta hand om gården och hitta på miljösmarta och kreativa åtgärder skapar en stark familjesammanhållning. På sidorna 8–10 berättar familjen sin personliga historia. Med önskan om en fin sommar och många sköna lässtunder! P.S. Du tänker väl rösta i kommunalvalet 13.6.2021? På martha.fi hittar du Marthaförbundets valteser med frågor som kräver hållbara svar de närmsta åren. Mikaela Groop, redaktionschef

INNEHÅLL

KULTURK(R)OCK MED MISSION ATT RÖRA OM Jyrki Tsutsunen är kocken som bryter ny mark. Hans kök hemma i Borgå är välutrustat och till bredden fyllt med vilda råvaror från naturens skafferi.

7 ODLING & TRÄDGÅRD ONLINE Är du redo för en ny trädgårdssäsong? Vi tipsar om inspirerande odlings- och självhushållningsrelaterade bloggar och podcaster.

8 12

VÄLKOMMEN TILL FAMILJEN KARLSSONS KRETSLOPPSGÅRD Familjen Karlsson i Jomala på Åland delar en passion för återbruk och miljö.

12 ODLA MED VÄXTFÖLJD OCH STÖD NATUREN

Följ det naturliga kretsloppet i trädgården och bädda för en frisk jord och mycket odlingsglädje i grönsakslandet.

16 SMAKA PÅ SMARTFISK Smartfisk, i folkmun även kallad skräpfisk, vädrar morgonluft. Länge ansågs fiskar som braxen, id, mört och gädda vara beniga och tidskrävande att til�laga. Med lite kärlek och en nypa tålamod får du dem att smaka minst lika bra som importerad fisk.

21 Instagrammat Instagrammat @marthaforbundet

Funderar du på att odla egna tomater eller andra grönsaker i sommar? Matkulturmagasinet Odlade grönsaker innehåller många odlingstips, såväl för nybörjare som för den som odlat i många år. Du kan beställa matkulturmagasinet här: www.martha.fi/marthashop/ matkulturmagasinet-odlade-gronsaker

SÅ GÖDSLAR DU MILJÖVÄNLIGT – EKOLOGIRÅDGIVAREN TIPSAR! Det finns många knep att ta till om du vill undvika bekämpningsmedel i naturen. Här är expertens bästa tips på hur du gödslar dina växter och odlingar med gräsklipp, kaffesump, nässlor och fårull.

#marthaforbundet

GODA GRÖDOR • 3/21

Vildörtskocken Jyrki Tsutsunen bjuder på unika och experimentella matupplevelser.

GODA GRÖDOR • 3/21

INTERVJ U

Kulturk(r)ock med mission att röra om Jyrki Tsutsunen är kocken som bryter ny mark. Han skapar klimatsmarta menyer på råvaror från naturen och vill genom sin kokkonst ruska om restaurangbesökaren. Text Micaela Röman Foto Cata Portin

rån en balkong i ett höghus i Borgå hissas de beställda portionerna ner. På menyn den här gången dolmar och vitlökssmetana, seljanka på lax och havtornsmousse med marinerade morötter och morotssås. – Jag har alltid tyckt om att experimentera och spränga de traditionella restauranggränserna, säger Jyrki Tsutsunen, utbildad kock och Borgåbo. Den pågående coronapandemin har gett mig ytterligare orsak att hitta på nya sätt att erbjuda smakupplevelser. Tsutsunen har sett många kök. Han har jobbat i köket på det anrika hotellet Palace i Helsingfors, lett kokkurser tillsammans med Sikke Sumari och fungerat som chef i köket på Finlands generalkonsulat i Sankt Petersburg. Han har också hunnit leda matprogram på teve och ordnat popup-restauranger med Moderni Marttakerho. – Som liten var jag över huvud taget inte intresserad av mat, berättar Tsutsunen. Jag har först i vuxen ålder insett hur starkt mina morföräldrar påverkat mitt sätt att förhålla mig till mat och den natur som omger oss. Mormor plockade bär och svamp och morfar fiskade. Det att jag lärde mig att följa årstidernas gång och såg

hur gårdens djur blev till mat, är något jag bär med mig än i dag i mitt eget sätt att ta till vara råvaror och tillreda mat. Efter grundskolan utbildade sig Tsutsunen till grönbyggare, men insåg snabbt att det var svårt att få jobb inom den då relativt nya branschen. Res-

”

Jag vill ruska om. Jag vill att människor ska se naturen som ett otroligt, hälsosamt och klimatsmart skafferi.

taurangskolan valde han “för att alla människor äter”. Utbildningen och erfarenheterna till trots, drar han sig för att kalla sig kock. – Kulturkock och “omrörare” (fi. hämmentäjä) kallar jag mig i dag.

Satte sina spår År 2008 hjälpte Jyrki Tsutsunen till då

Sikke Sumari öppnade en kockskola i Tallinn. Tiden i Tallinn gav Tsutsunen blodad tand och tillsammans med sin dåvarande sambo beslöt han sig för att titta på arbetsmöjligheter utanför Finlands gränser. Vid samma tidpunkt sökte Finlands generalkonsulat i Sankt Petersburg en köksmästare. Tsutsunen sökte jobbet och fick det. – Det var på många sätt häftigt. Bara det att flytta utomlands på riktigt, men också att få planera, tillreda och servera mat som representerade Finland för konsulatets gäster gav mig väldigt mycket. I köket på konsulatet var det främst finländska råvaror och rätter som serverades, men på fritiden bekantade sig köksmästaren med den mat de lokala invånarna åt. – Jag skulle inte säga att det finns en matkultur i Sankt Petersburg, det är som en väldig smältugn med alla världens smaker. Det som gjorde det största intrycket på mig under mina sex år i staden var ryssarnas vardagliga förhållningssätt till mat. Utbudet av färdiga rätter växer stadigt och det är rätt vanligt att människor säger att de inte är så intresserade av att tillreda mat eller tillbringa tid i köket. Det här väcker många känslor i Jyrki Tsutsunen. GODA GRÖDOR • 3/21

Det ljusa köket är fullt av stora glasburkar, i många av burkarna jäser kombucha i olika smaker.

– Det är på sätt och vis vansinnigt, säger Tsutsunen, för äta måste man annars dör man. Det är lite som att andas och det är väl ingen som säger att den inte tycker om att andas. I Sankt Petersburg var det ingen som tog ställning till om den tyckte om eller inte tyckte om att laga mat, mat är en del av vardagen och då är det inte så mycket mer att grubbla över.

Maten växer vilt – Typiskt nog kom jag att uppskatta den finländska naturen och hur rent det är här är först under mina år i Ryssland, säger Tsutsunen. Flytten tillbaka till Finland förde Jyrki Tsutsunen till Borgå. När han och sambon fick sonen Niila märkte Tsutsunen att han inte längre kände sig hemma i den traditionella rollen som kock. På långa promenader i sin nya hemstad fick han upp ögonen för hur mycket ätbart det fanns att plocka i stadsparkerna och i den omkringliggande naturen. – Jag började genom att plocka sådant som alla känner igen, säger Tsutsunen. Nässlor, maskrosblad och -skott, och på den vägen är jag. Också i dag är det en hel del som puttrar och jäser i Tsutsunens kök, till exempel kombucha i olika smaker. – Jag testar mig fram, kombinerar 6

GODA GRÖDOR • 3/21

Jyrki Tsutsunens kök hemma är välutrustat och innehållet i ett av kylskåpen vittnar om att det inte råder brist på experimentlust.

olika råvaror jag har hemma. Granskott, blåbär, rönnbär och humle, räknar Tsutsunen upp. På hyllorna i köket står stora glasburkar fyllda med torkade växter. En av utmaningarna är att hitta olika sätt att ta till vara allt det som de relativt korta skördetiderna erbjuder. Tsutsunen är fascinerad av fermenteringsprocessen och det händer att processen bjuder på överraskningar. – Den vita delen på kaveldunet är ju väldigt god som sådan, så jag testade att fermentera den. Då jag öppnade burken

med det som skulle vara den färdiga produkten luktade det förskräckligt illa. Men, det smakade överraskande gott!

Klimatsmart skafferi – Jag vill ruska om, säger Tsutsunen. Jag vill att människor ska se naturen som ett otroligt, hälsosamt och klimatsmart skafferi. Jag vill att maten och att vi äter tillsammans ska vara en upplevelse. De senaste åren har Tsutsunen ordnat evenemang som kombinerar mat, musik och andra konstformer. Också under de kvällarna, som kan gå under namn som

Vem? Jyrki Tsutsunen Ålder: 47 år. Bor: I Borgå. Familj: Sonen Niila. Gör på fritiden: Läser, lyssnar på musik, fiskar och motionerar. Äter helst: Fisk och skaldjur. Bästa matminnet: Knivmusslor från ett gatukök i Bryssel. Äter helst inte: Snålsoppa. Hemsida: www.jyrkitsutsunen.com

Då pandemin inte tillåter att man samlas till evenemang har Jyrki Tsutsunen satsat på att tillreda mat på beställning. Många suktar efter nya smakupplevelser och vill samtidigt stödja lokala företagare.

“Ben, träd och skedar” (fi. Luita, puita ja lusikoita), kan det hända att det bjuds på något som luktar illa, men smakar gott. Tsutsunen mål med evenemangen är att ruska om det han som anser vara den lama restaurangbesökaren. – Vad svarar finländaren då servitören kommer för att hämta de tomma tallrikarna? Att det var gott, oavsett vad hen på riktigt tyckte om maten. Det bästa som kan hända under mina evenemang är att någon stiger upp och lämnar både maten och lokalen. Då har jag åtminstone fått en reaktion. Målet med evenemangen är att mata besökarnas alla sinnen så fulla med intryck att det är svårt att avgöra om det är maten, musiken eller helheten som smakar. På grund av coronapandemin är det omöjligt att ordna evenemang i skrivande stund, men Tsutsunen fortsätter bryta ny mark. Tsutsunens balkong fungerar med jämna mellanrum som pop up-restaurang och vid sidan om mindre experiment i sitt eget kök utvecklar han produkter också för en kommersiell marknad.

I vardagen är det ändå det lilla och avskalade som är viktigt i Jyrki Tsutsunens liv. – För mig är det viktigt att dela måltiden.

I dag, då min son bor hos mig varannan vecka är de gemensamma måltiderna stunderna då vi hinner ifatt varandra och landar i det som hänt under tiden vi varit åtskilda.

Det är länge sedan Jyrki Tsutsunen dragit på sig de traditionella kockkläderna, numera experimenterar han främst i sitt eget kök.

GODA GRÖDOR • 3/21

R E P O R TAG E

Välkommen till familjen Karlssons kretsloppsgård Kretslopp, ekologiskt, natur, utveckling och familj. Det är ledorden för familjen Karlssons jordbruk i Gottby i Jomala på Åland. Text och foto Heidi Hendersson

ats hette han som byggde huset, det är ganska maffigt, säger Hanna Karlsson när hon visar oss in i det vackra 1800-talshuset som familjen har renoverat på familjegården Mickels. I sammanlagt tolv år har familjen rustat upp mangårdsbyggnaden som visade sig innehålla ovärderliga skatter. När Hanna och maken Simon Karlsson rev ner tapeterna hittade de målade tapeter av en av Ålands mest kända konstnärer Gabriel Ivars Jansson, även kallad Målar-Gabriel. I dag är tapeterna och resten av fynden en del av museiupplevelsen i huset. – Uno bodde här före oss. Han ville bevara allt, och det är vi tacksamma för i dag.

Livet förr och nu Numera finns skatterna utplacerade lite varstans på hemmanet för att ge en inblick i hur livet på bondgården tedde sig förr i världen. – Vi har hållit på sedan 2012 och så här långt vi kommit, säger Hanna och visar mig runt i de vackert renoverade rummen. Då ska man känna till att paret under det senaste decenniet också har hunnit med mycket annat. Hanna och Mats driver en ekologisk köttgård och har även får, grisar, höns och en egen försäljningsbod som barnen sköter om. Sedan 2010 har de även renoverat en gammal väderkvarn, ladugård, jordkällare samt lillstugan. 8

GODA GRÖDOR • 3/21

vi redan renoverat bostadshuset som vi bor i på gården.

Alvina Karlsson med ett av gårdens många lamm som barnen hjälper till att sköta.

– Vi vill bevara allt så gott det går och återanvända så mycket som möjligt. Alla byggnader som vi har renoverat härstammar från 1800-talet. Själva bor de på gården i en tegelvilla på ett plan. – Visst skulle jag gärna ha bott här, säger Hanna och tittar ut genom de varsamt renoverade fönstren som hennes pappa fixat. Men det var så dåligt skick när vi började renovera. Man såg från taket ner till bottenvåningen. Det skulle krävts alldeles för mycket jobb att göra det till ett boningshus. Dessutom hade

Själfull gård Men huset är en del av gårdens själ, en själ som sett generationer av Karlssons komma och gå. Hanna gifte in sig i gården, men har hängt på hemmanet sedan tidiga tonåren då hon började sällskapa med bonden Simon. Själv har Simon inte vuxit upp här, men tillbringade en stor del av sin barndom på gården med sin farmor – som också var den sista att bo i det maffiga vita trähuset. Simons pappa Brage växte upp i huset och var jordbrukare även han. När Simons farfar levde fanns här mjölkkor som Simon hjälpte till med. – Jag har alltid varit bonde i själ och hjärta, säger Simon som kommer in genom den soliga farstukvisten. Han och föräldrarna Barbro och Brage bodde i stan när han var liten, men Simon tog varje chans att komma ut till gården. När han var tio år gammal började han med fåruppfödning på Mickels. – När farfar dog såldes alla mjölkkor och då ville jag ha djur tillbaka till gården. Det ville också farmor, säger Simon. Han fick två får av sin mormor och till slut hade han sammanlagt femtio får. – Jag skötte dem helt själv med hjälp av farmor under hela uppväxten. Full rulle Simon säger att folk i dag frågar hur han

”

Vi vill vara en kretsloppsgård och ta vara på allting.

orkar. Vid sidan av jordbruket, djuren, renoveringarna och familjen har Simon även ett heltidsjobb på banken. – Jag brukar säga att jag inte vet om något annat liv. Han tog dock en paus från arbetet med lantbruket när han flyttade till Sverige för att studera. – Då sålde jag alla får. Men symboliskt köpte vi in några kor till farmor, så att hon inte skulle känna sig alltför ensam. Farmor skötte tillsynen av dem, men jag kom rätt ofta hem på helgerna. Därefter flyttade han och flickvännen Hanna hem till Åland igen och tog över gården. Simon började då med biffkor och det stod tidigt klart att han ville satsa på ekologiskt jordbruk och djurhållning. – När min far slutade med specialodlingar blev det naturligt att slå över till ekologiskt. I dag har även fåren hittat tillbaka till gården. – Det var barnen och jag som var intresserade av får. När Simon var ung och hade får var jag här och fick hjälpa till, det var roligt, säger Hanna. För tillfället finns det ett femtiotal bräkande djur av rasen Ålandsfår på gården. – Vi vill vara med och bevara ursprungsrasen. Dem har man inte för köttets skull, de används för att hålla landskapet öppet. – Genom det har vi kommit in på naturbeten, säger Simon.

Ett riktigt fårliv Under den senaste tiden har familjen haft fullt upp med att göra om majoriteten av betesmarkerna till naturbeten. – Det gör vi dels för att hålla landskapet öppet, dels för att kunna ha djuren

Hela familjen Karlsson samlad på trappan till mangårdshuset som har rustats upp till ett museum. Upptill fr.v. Alfons och Simon. Nedre raderna fr.v. Hanna, Alvina, Frans, Edvin och Alvar.

ute under en längre tid på året. Våra djur får gå ute sex månader om året. – Ska man äta kött ska man äta naturbeteskött, då vet man att djuren haft ett gott liv och att de har gjort nytta, säger Hanna. Karlssons har även inkorporerat bin och blomsterängar i gårdsmiljön. – Jag är väldigt intresserad av biologisk mångfald och vill lära mig mer om det. Vi strävar hela tiden efter att bli mer miljövänliga, säger Hanna. Hållbarhetsfrågor är också parets mest återkommande samtalsämne. – Det är vad vi pratar om på kvällarna ..., säger Hanna med ett skratt.

– ... hur vi ska bli mer hållbara, förtydligar Simon. Kretsloppstänket är återkommande också i vår intervju. – Vi vill vara en kretsloppsgård och ta vara på allting, säger Hanna.

En för alla, alla för en I kretsloppet ingår de fem barnen som är delaktiga i det mesta av gårdsarbetet. – Just fåren har de varit väldigt intresserade av, så det har varit ganska enkelt att få med dem i arbetet, säger Hanna. Gården är även med på åländska evenemang, såsom Skördefesten på hösten och Åland Grönskar på våren. Då finns GODA GRÖDOR • 3/21

Hanna och Simon Karlsson delar en passion för återbruk och miljö. Kring det kretsar också många av deras samtal på kvällarna.

lokala försäljare av alla de slag på platsen, ett moln av matos svävar över gården och besökare traskar omkring och får en inblick i livet på landet. – Jag tycker om att ha fokus på evenemang, det en kortvarig satsning som känns behändig, säger Hanna. På somrarna driver barnen besöksverksamhet och en försäljningsbod som går under namnet Lilla Bondgården. – Vi säljer hembakat och glass. Man får också köpa en kopp med djurmat, så att man kan mata och klappa djuren, säger äldste sonen Alfons som själv har renoverat en del av lillstugan till eget krypin. Göromålen på gården är uppdelade så att Simon ansvarar för köttdjuren och jordbruket, medan Hanna och barnen sköter de mindre djuren. Hur tänker ni kring hållbarhet med så många bollar i luften? – Vi har tagit bort allt som andra kallar för fritidsintressen. Vi lägger den tiden på det här, gården är vårt stora fritidsintresse, säger Simon. – Barnen är med överallt. De små tassar runt tillsammans med Simon ute på betena, berättar Hanna. Paret sprudlar av idéer för framtiden trots alla sina redan färdigställda projekt, eller kanske tack vare dem. De omspänner allt från regnvattensuppsamling till solpaneler och flera evenemang. – Vi strävar hela tiden efter att utveckla oss själva. Idéerna tar inte slut, säger Hanna. 10

GODA GRÖDOR • 3/21

Vem? Simon Karlsson Bor: I Gottby, Jomala. Familj: Hustrun Hanna, 43, och barnen Alfons, 15, Alvina, 12, Alvar, 10, Frans, 4, samt Edvin, 2. Gör: Utbildad civilekonom och jobbar på Ålandsbanken som private banker. Gillar: Att vara med familjen och djuren samt komma på miljösmarta/kreativa åtgärder på gården. Bästa hållbarhetstipset: Handla närproducerat och ekologiskt samt odla det du själv har möjlighet till.

Hanna Karlsson Bor: I Gottby, Jomala. Familj: Maken Simon, 43, och barnen Alfons, 15, Alvina, 12, Alvar, 10, Frans, 4, samt Edvin, 2. Gör: Mammaledig (förskollärare/lärare) och driver gårdens årliga evenemang. Gillar: Att umgås med familjen, loppisfynd, recycling av gamla saker och att äta god mat. Bästa hållbarhetstipset: Handla ekologiskt, hos lokala entreprenörer och endast det som du behöver. Informera om och inspirera andra i din omgivning med dina hållbarhetstips, så att fler tar efter.

I N S P I R AT I O N

Odling & trädgård online Intresset för trädgårdsodling växer konstant, något som även leder till ett allt större utbud av odlings- och självhushållningsrelaterade bloggar och poddar. Vi har gjort ett nedslag bland några finlandssvenska bloggar och rikssvenska poddar. Text Cia Hemming Foto Benjamin Suomela

å sociala medier är det lätt att skapa egna grupper och ett lyckat exempel är Trädgårdsentusiaster i Österbotten på Facebook som har över 6 000 medlemmar. Aktiviteten i gruppen är stor, medlemmarna kan fråga varandra om råd och genast få svar, samt dela med sig av bilder på sina växter och trädgårdar. Bloggeran verkar dock börja tona ut. Många lägger ner, medan andra går över till mer lättmanövrerade plattformar som Facebook och Instagram.

Bondbloggen Här får bonden själv berätta om livet som lantbrukare. Sedan februari 2010 har åtta bönder runtom i Svenskfinland skrivit över 2 500 inlägg om sitt arbete på gården och om vardagens vedermödor. För närvarande finns det fem aktiva skribenter som bidrar med ett varierat innehåll. Vi möter fårbonden Charlotta från Ytterholm i Nagu, frilandsodlaren Christer från Solf i Korsholm, spannmålsodlaren Kalle från Yttermark i Närpes, bonden Nisse från Hindersby i Lappträsk och mjölkproducenten Sonja från Heisala i Pargas skärgård. www.bondbloggen.fi Sense of humus Sedan ett år tillbaka skriver Nina Långstedt om jordhälsa och permakultur på bloggen Sense of Humus. Långstedt bor på gården Krämars i Svartå, Raseborg, och presenterar sig som jordbrukare, agrolog, permakulturdesigner, sommarkaféinnehavare, skogsröjare, odlare, tyckare samt tänkare som helt snöat in på jordhälsa och regenerativa odlingsmetoder. Regenerativt jordbruk innefattar metoder som förbättrar jordhälsan utan att belasta miljön. Marken får nytt liv så att den tål växlande förhållanden och metoder-

na förstärker markens förmåga att lagra in kol samt näringsämnenas kretslopp. Bloggen är ny och känns därför aktuell och fräsch. www.senseofhumus.fi/blogg

Podcaster Trädgårdssnack En trädgårdspodd som tar fart i månadsskiftet mars/april och som pågår till december varje år, i dag inne på sin femte säsong. Podden bjuder på halvtimmeslånga avsnitt med trädgårdsexperten Annika Sjölin från Flyinge Plantshop och Retro FM:s Hasse Strandberg. Avhandlar allt från perenner och kryddträdgård till sinnenas trädgård. poddtoppen.se/podcast/1231373015/tradgardssnack Odlarna Långa avsnitt, ibland uppemot en och en halv timme. Djupgående intervjuer och informativa samtal. Ett digert och varierande innehåll då varje avsnitt bjuder på en ny person som intervjuas om sitt liv med odlingen, som exempelvis Sara Bäckmo, John Taylor och Stefan Sund-

ström. Hundra intressanta avsnitt att välja bland. Programledare är Olof Söderén. poddtoppen.se/podcast/996827046/odlarna

Odla med P1 Reportage från olika typer av trädgårdar och odlingslotter. Nyheter, råd och tips. En klassiker som sänds i Sveriges Radio P1 under hela odlingssäsongen mellan mars och september. Finns även som podcast. Programmet leds av Gustaf Klarin, medan Maj-Lis Petterson och andra trädgårdsexperter svarar på frågor. sverigesradio.se/odlamedp1 Strömsö trädgård Livsstilsprogrammet Strömsö som inte behöver någon närmare presentation har en välfylld och informativ arsenal av artiklar och teveinslag samlade på sin hemsida. Här finns ett varierat urval om det mesta som rör trädgård, planering, odling, grödor, förvaring, tillredning, snickeri, dukning och dekorering samt besök i privata och offentliga trädgårdar runt om i Finland och världen. Material finns ända från starten 2002. svenska.yle.fi/tradgard GODA GRÖDOR • 3/21

Odla med växtföljd och stöd naturen

Text och foto Johanna Granlund

GODA GRÖDOR • 3/21

G Ö R S J Ä LV

Fakta omVäxtföljd i grönsakslandet

Odla hållbart och långsiktigt med ekologiska metoder – och njut av skörden!

Följer du det naturliga kretsloppet i trädgården bäddar du för en frisk jord och mycket odlingsglädje i grönsakslandet.

äxelbruk, eller att odla med en uttänkt växtföljd, är ett odlingssätt där du odlar olika grödor i en bestämd och återkommande ordning på ett och samma fält. Odlingssättet berikar och skyddar grödorna och jorden, eftersom näringshalten i jorden håller sig balanserad och risken minskar för att du ska få in sjukdomar och jordbundna skadegörare i trädgården. Resultatet är en hållbar trädgård som fungerar utan snabbverkande konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel.

Extra koll på kålen Speciellt viktigt är det att hålla reda på växtföljden när det gäller kålväxter (lat. Brassica). Om du odlar kål på samma ställe år efter år, är risken stor för att du får in klumprotsjuka, som angriper kålplantans rötter och får dem att förtvina. Sjukdomen kan finnas kvar i jorden i flera decennier

efter att kål har odlats i jorden, se därför till att inte få in den över huvud taget. Kålrot, blomkål, brysselkål och olika slags huvudkål är medlemmar i kålsläktet, hit hör också broccoli, rova och olika sorters asiatiska bladgrönsaker, såsom mizuna och tatsoi. Även rybs och raps hör till kålfamiljen. Så kolla upp det latinska namnet – om det börjar med ”Brassica” vet du att växten hör till familjen kålväxter. Låt det gå minst sju år mellan varje gång du odlar kål på samma plats. Om du till exempel odlar både kål och squash i en fyraårig växtföljd, kan du låta kålen och squashen byta plats sinsemellan. På så sätt blir växtföljden för kålen åttaårig. Potatis, morötter och gurkväxter kan också vara känsliga för jordburna sjukdomar och ohyra. Därför lönar det sig att låta dem rotera i växtföljden. Även baljväxter som till exempel ärter och bönor bör rotera, inte minst på grund av den näring som deras kvävesamlande rotknölar tillför växtplatsen.

Kompensera mera Det kan vara en utmaning att få odlingsområdena att gå jämnt ut mellan de olika växtgrupperna. Du kanske vill ha stora squashplantor, gurkor och dessutom ett

Olika växter har olika behov av näring. Vissa växter kraftigt, blir frodiga och slukar både vatten och gödsel, medan andra har mer anspråkslösa behov. Olika växter är också olika känsliga för brist på mikronäringsämnen, såsom bor eller mangan. Om du odlar samma växt på samma odlingsyta år efter år, drabbas jorden till sist av det som brukar kallas jordtrötthet. Detsamma gäller även risken för att skadedjur och sjukdomar ska få fäste på växtplatsen. En varierad och naturlig växtföljd minimerar risken för jordtrötthet och jorden håller sig frisk och balanserad. Som nybörjare kan du hålla dig till en fyraårig växtföljd, där en och samma gröda återkommer till samma jordplätt vart fjärde år. Indelningen baserar sig på växternas näringsbehov och till vilken familj de hör.

Bygg upp en bra växtföljd – så gör du Första året: Så näringskrävande växter, såsom squash, gurkor, pumpor, purjolök, vitlök, olika kålväxter och majs. Året innan har det vuxit baljväxter på samma ställe. Inför odlingssäsongen gödslar du ordentligt och kompletterar med mer gödsel under försommaren. Andra året: Välj måttligt krävande växter, såsom morötter och andra rotfrukter, lök, sallad, dill och persilja. Grundgödsla måttligt inför säsongen. Tredje året: Plantera växter med ett litet näringsbehov, såsom potatis. Gödsla sparsamt. Fjärde året: Välj grödor som tillför näring, det vill säga baljväxter såsom ärter och bönor. Till gruppen hör även så kallade gröngödslingsväxter. Tillsätt eventuellt en liten giva gödsel i början av säsongen innan plantorna har hunnit börja växa.

GODA GRÖDOR • 3/21

Skriv ner växtföljden för att komma ihåg var du haft dina olika grödor från år till år. Det räcker med en snabb skiss, men du kan samtidigt också mäta upp landet och rita ut grönsaksplantorna för att lättare kunna beräkna plantåtgången om du är ovan.

rejält område med olika kålväxter, som alla kräver mycket näring, men är inte så intresserad av ärter och bönor som tillför näring. Lösningen är helt enkelt att låta de mest intressanta växterna breda ut sig över en större yta och följande år försöka kompensera detta på ett eller annat sätt. Har du odlat näringskrävande växter i halva odlingslandet, men näringssamlande växter endast på en fjärdedel av ytan, får du göda den återstående fjärdedelen lite extra. Växtföljd i hemträdgården behöver inte bli någon exakt vetenskap, men det är bra att känna till grundprinciperna och anpassa dem efter egna önskemål och förutsättningar. Särskilt sallad kan få fungera som en utfyllnadsväxt som inte slaviskt behöver följa växtföljden. Den kan planteras lite här och var där det finns extra plats. För att göra det lättare att planera och hålla växtföljden, dela in odlingsytan i olika fasta områden. Har du pallkragar är det enkelt, då utgör en pallkrage ett avgränsat område. I ett grönsaksland på marknivå kan du i stället anlägga gångar som får vara kvar på samma ställe år efter år. Jordbäddarna mellan gångarna bildar tydliga områden. Tänk på att göra landet ergonomiskt 14

GODA GRÖDOR • 3/21

att arbeta i. Ungefär 1,2 meter brukar man rekommendera för en bädd för att du ska nå att rensa och skörda utan att behöva trampa runt i bädden.

I samma odlingsbädd Har du inte tillgång till större odlingsyta kan du prova på att samodla vissa växter. En samodlingsklassiker är ”de tre systrarna”, det vill säga, majs, bönor och squash i samma odlingsbädd. Majsen och squashen är näringskrävande och gynnas av att bönorna samlar näring till jorden med sina kvävefixerande rotknölar. Bönorna i sin tur har nytta av att kunna klättra på majsplantornas stadiga stammar, även om det kan vara bra att också bidra med en och annan stör eller stadig pinne. Kombinationen med squash, som är lågväxande och breder ut sig över en stor yta, samt de höga majsplantorna och bönrankorna som kan sticka upp mellan squashbladen, är ett gott exempel på en effektivt använd yta. När det gäller de tre systrarna frångår du principen för växtföljd, men den behöver inte följas till punkt och pricka, den fungerar mera som en princip för att förstå hur grönsakerna fungerar och vad de behöver.

Juli – skörd av nypotatis. Efter skörden sår du sallad för höstens behov. Notera halmen som har täckt marken mellan potatisplantorna för att hämma ogräset och minska avdunstningen.

4 smarta tips för hemodlaren Samla och lagra regnvatten för bevattning. Gör en egen naturlig gödning av nässelvatten eller guldvatten. Nässelvatten gör du genom att fylla en hink med nässlor och vatten och tynga ner nässlorna med en sten, så att de hamnar under vattenytan. Låt stå några veckor tills blandningen stinker och vattna sedan med en del nässelvatten i tio delar rent vatten. Guldvatten består av en del urin och fem till femton delar rent vatten. Båda är kväverika och kan användas främst i början av säsongen eller för kraftigt växande grödor. Kompostera och omvandla trädgårdsavfallet till gratis, värdefull, näringsrik mylla. Täckodla – ett naturligt sätt att återge näring till jorden. Täck bar jord i odlingarna med ett tjockt lager gräsklipp, halm, gamla löv eller annat mjukt, nedbrytbart biologiskt material. Det håller tillbaka ogräset, minska avdunstningen från jorden och tillför odlingsmarken nyttiga mullämnen.

Fakta om ... Goda grundprinciper vid ekologisk odling Minska beroendet av fossila energikällor: När det gäller yrkesodlare finns det utvecklingspotential till exempel med biogas som drivmedel för traktorer samt solpaneler för elproduktion. Undvik kemiska bekämpningsmedel: Minimera risken för att påverka nyttoinsekter, jordmikrober, grundvatten, djurliv och människors hälsa negativt. Håll utkik efter ekologiskt odlade frön till dina sådder. Gränsvärdena för användning av bekämpningsmedel vid utsädesodling är betydligt högre än vid livsmedelsproduktion. Välj naturgödsel framom konstgödsel: Konstgödsel är inte skadligt, näringsämnena utgörs av samma grundämnen som finns i naturgödsel. Men industriellt framställd gödsel är problematisk, eftersom produktionen kräver mycket energi och eftersom fosformalm, en primär råvara i konstgödsel, är en ändlig resurs. Konstgödsel bidrar heller inte till att öka mullhalten eller stimulera mikrolivet i jorden.

Jobba långsiktigt med att öka mullhalten i jorden: Mata jordmikroberna med organiskt material. Det ger en levande och mer balanserad jord. Allt material som har varit levande och som kan brytas ner inom en rimlig tid, bidrar till en ökad mullhalt. Mjuka material som blad, gräs, halm och hö bryts ner snabbast. Täckodla och tillför kompost för att långsiktigt öka mullhalten. Bidra till en ökad biologisk mångfald: Odla växter som lockar insekter. Låt trädgården ha sina rufsiga och vilda hörn som ger mat och gömställen för djur och insekter. Någon nolltolerans för ogräs behövs inte, så länge de inte hindrar dig från att få ut det du vill av din trädgård. Odla med växtföljd: Genom växtföljd håller du jorden i balans och förebygger många problem.

Skribentens bästa bonustips Sallad är en växt som passar extra bra till samodling med andra växter. Den växter snabbt och ska skördas tidigt innan den blir besk och går i blom. Salladen gynnas av svalare väder och trivs inte i högsommarhetta. Så den därför tidigt på våren, och i en andra omgång mot slutet av sommaren för tidig höstskörd. På våren och på hösten finns det extra mycket bar jord i grönsakslandet. Så en rad med sallad mellan rader av grönkål och skörda innan grönkålen har hunnit breda ut sig. Prova också på att så en sen salladsomgång i de tomma potatisfårorna till hösten. Även rädisor, rucola och japanska bladgrönsaker fungerar på samma sätt som sallad. Kom dock ihåg att de japanska bladgrönsakerna hör till kålsläktet. De bör alltså bara samodlas med andra kålväxter för att inte ställa till det i växtföljden.

GODA GRÖDOR • 3/21

SMAKBITEN

Smaka på smartfisk Text Anita Storm, ekologirådgivare Foto Karin Lindroos

Alla inhemska fiskar är utmärkta råvaror för tillredning av delikata rätter. Det som behövs är vilja och kunskap att planera för att få ett gott slutresultat.

ärskilt under sommarmånaderna tillbringar vi mycket tid ute i skärgården eller i sjölandskap. Många passar också på att lägga ut fisknät och ryssjor, men hur bra är vi på att ta till vara alla fiskfångster?

I sommar utmanar Marthaförbundet dig att ge alla fiskar en chans. För det mesta finns motståndet mellan öronen, det vill säga vi har förutfattade meningar om fisk. Men i själva verket skulle vår hälsa – och speciellt vår hjärna – må bra att smörjas med fettsyror från fisk.

Braxen och id I dagsläget börjar man kunna hitta outnyttjade fiskarter, så kallad smartfisk, i fiskdisken. Du kan även fråga efter smartfisk direkt av yrkesfiskare, till exempel via rekoringar eller direktförsäljning i hamnar. Om du får tag i en större braxen eller id, grava den och gör en röra, eller se till att få den rökt. Båda fiskarna har relativt

hög fetthalt, cirka 4 procent, vilket gör dem lämpliga för rökning. Braxen har en kraftig fisksmak och gör sig bra i buljongkok, medan id har en mildare smak. Enklast är det att grilla en rensad och uppfläkt id med endast lite grovt salt, synnerligen gott! Röker du fisken, plocka bort alla ben efter rökningen, då lossnar de lätt. Om du är rädd för ben i gravad fisk kan du mala fisken och göra en röra av något slag på fiskköttet. Vi har testat att tillreda färsbiffar med kokta, krossade korngryn – protein och kolhydrater i ett. Servera gärna biffarna med en krispig kålsallad och du har den perfekta picknick-maten!

Visste du att ...? Marthaförbundets projekt ”Småfisk övertar storkök” lyfter fram smartfisk som en hållbar råvara i storköken. I samarbete med Korsholms kommun serverades 20.4.2021 sammanlagt 500 portioner nors inom den kommunala bespisningen.

Nors i tomatsås

GODA GRÖDOR • 3/21

5 smakfulla smartfiskar GÄDDA (Esox lucius) Gäddan är fast i köttet och passar bra till exempelvis fritering. Den har låg fettprocent, så vid tillagning rekommenderas något fett för att förhöja smaken, exempelvis grädde eller smetana. Gädda smakar också bra tillsammans med bacon. Den gifter sig väldigt väl med pepparrot. Köttet har en fin bindningsförmåga, och gör exempelvis goda biffar. Gäddrommen går bra att ta tillvara under början av året ända fram till maj.

NORS (Osmerus eperlanus) I april och maj simmar norsen i stora stim inför leken, och är då lätt att fiska. Man kan med fördel lägga nät under is under vintern. När du rensar norsen klipper du av huvudet plus en bit av nacken, för att få bort körteln som luktar gurka och som många reagerar starkt på. Fram till lektiden kan man ta tillvara rommen, som är väldigt finkornig och kallas för romsmör. Norsen är god att rulla i rågmjöl och salt och sen stekas, halstras och friteras.

BRAXEN (Abramis brama) Braxen har många ben, och avskräcker därmed många. Men, får man en stor braxen kan man med fördel tilldela den, exempelvis hel i ugn. Som tillredd är det lättare att få bort benen. Små braxnar under ett halvt kilo kal�las för nålbrev, de kan marineras och sedan djupfriteras (15 minuter i olja), så att benen blir spröda och du kan äta hela fisken. Braxen har en kraftig smak och passar bra till röror och att blanda med andra fiskar till färs för en starkare smak.

MÖRT (Rutilus rutilus) Mörten är den inhemska fisk som har den bästa köttkvaliteten i mars månad. Mörten är väldigt mild, och passar bra att grava, också till röror samt färs. Att filea en mört kräver en hel del träning, eftersom huvudet lätt lossar från kroppen vid filering och därmed gör det krävande.

ID (Leuciscus idus) Iden kallas traditionellt för fattigmanslax, eftersom den har en svag röd ton när man gravar den. Den är en mångsidig fisk med bra smak, och är god att exempelvis grilla eller halstra med lite salt. Den passar också bra i färs eller som ceviche. Text Anita Storm, ekologirådgivare Illustrationer Anna Lolax

GODA GRÖDOR • 3/21

Nors i tomatsås • 1 kg nors Sås till inläggningen: • 4 vitlöksklyftor • 2 rödlökar • 1/2 dl rybsolja • 500 g tomatkross • 1 tsk ättika • 2 tsk salt • svart- eller vitpeppar • eventuellt färska kryddor, till exempel basilika, dill, gräslök Gör så här: 1. Rensa norsen, ta bort inälvorna, huvudet och lite av nacken. 2. Använd glasburkar med skruvlock, till exempel höga burkar som rymmer 700 ml. 3. Lägg glasburken att ligga, och lägg in norsen i burken. Rada en del av fiskarna med stjärtfenan mot bottnen och andra med nacken nedåt, så att burken fylls jämnt. 4. Skala löken och skär i tunna klyftor. Värm olja i stekpanna, tillsätt löken och stek den guldgul. 5. Tillsätt tomaten, ättikan, kryddorna och de finhackade kryddorna. 6. Häll tomatsåsen över fisken så att fisken och mellanrummen fylls, lämna cirka 1/3 av burken tom. Putsa kanterna noggrant. Det är viktigt att det inte finns några såsrester på kanten där lockets packning ska hålla tätt. Skruva på locket. 7. Ställ burkarna i en ugnsform och ställ in i kall ugn. Värm ugnen till 125 grader och låt fisken tillredas i 4–8 timmar. Stäng av ugnen och låt burkarna svalna i ugnen. När burkarna svalnar uppstår undertryck, känn efter om det är en grop på lockets mittdel. Om du kan trycka ner locket har det inte uppstått undertryck. 8. Ställ burkarna i kylskåp när de har svalnat till rumstemperatur. En oöppnad burk kan hålla i upp till ett år i kylskåp.

GODA GRÖDOR • 3/21

Wrap med rökt fisk • • • • • • •

rökt fisk 1 dl majonnäs 1 tsk curry 1 tsk gurkmeja 2–3 bladselleristjälkar 1–2 morötter 2 msk koriander, hackad • salt • 4 mjuka tortillor • isbergssallad

Gör så här: 1. Blanda majonnäs, curry, gurkmeja och salt. Strimla sellerin, riv morötterna och blanda ner dem i majonnäsblandningen. Tillsätt den rökta fisken och koriander. 2. Fördela fiskröran och sallad över en tortilla, och vik sedan ihop till en wrap.

TIPS! Lär dig rensa och filea braxen och id på www.martha. fi/vardagskunskap/ hantera-smartfisken-pa-ratt-satt, mört på www.martha.fi/vardagskunskap/lar-digrensa-och-filea-mort.

Tacos med mörtfärsbiffar • • • • • •

200 g mörtfilé 1 dl grädde 1 ägg 2 msk skorpmjöl 1/2 dl riven lagrad ost 1/2 dl fint strimlad salladslök • 1/2 tsk salt • vitpeppar • olja till stekning Kålsallad: • 1 bit vitkål (cirka 300 g) • 1 chili (eller enligt smak) • 1/2 kruka koriander (eller persilja) • 1 salladslök • 1 äpple strimlat Dressing: • 1 1/2 msk citron • 1/2 tsk salt • 1 tsk ingefära

Gäddfärsbiffar med korngryn Sås: • 2 dl gräddfil eller crème fraiche • 1/2 tsk socker • 1/2 tsk salt • 1/2 dl hackad dill eller gräslök • vitpeppar Gör så här: 1. Mixa mörtfiléer och grädde till en jämn massa. Tillsätt de övriga ingredienserna och låt smeten svälla en stund. 2. Värm upp olja i en stekpanna och klicka ut smeten till små biffar. Vänd biffarna när de har fått en fin stekyta. 3. Tillaga såsen. Rör ihop alla ingredienser.

• 500 g gäddfiléer (alternativt id, mört, braxen) • 3/4 msk salt • 1 ägg • 3 dl grädde • 1 dl tomatsås • 3 dl kokta korngryn (krossade) • 1 tsk citronskal • 1 tsk cayennepeppar • 1 tsk vitpeppar

Gör så här: 1. Mal fisken i köttkvarn. 2. Blanda samman alla ingredienser för hand i en skål eller i en matberedare och låt stå i kylen i cirka 30 minuter. 3. Forma till biffar med en sked och förvara i kyl i cirka 30 minuter. 4. Sätt ugnen på 200 grader. 5. Lägg upp biffarna på bakplåt med bakplåtspapper och grädda i cirka 15–20 minuter tills biffarna har fått en gyllenbrun färg på båda sidorna.

TIPS! Låt gärna filéerna vara halvfrusna och strö över saltet innan du mal fisken.

4. Servera mörtbiffarna med tacoskal, vitkålssallad, sås och skivad gurka.

GODA GRÖDOR • 3/21

Fakta om ... Rökning av fisk

Storleken på fisken

Rökning är en gammal metod som kanske upptäckts av misstag när fisk förvarades i närheten av eld.

Röker du fiskar av olika storlek, plocka först bort de små exemplaren, eftersom de blir tidigare färdiga. Oftast röker man fiskarna hela, rekommendationen för till exempel braxen är att en fisk på upp till 750 gram röks hel.

Rökning ökar fiskens hållbarhet. Röken från olika träslag ger olika smak. Salt förbättrar smaken. Saltning före eller efter rökning, vilket är bättre? Du måste pröva dig fram efter egen smak och eget tycke.

Gäddqueneller • • • • • • • • • • • •

500 g färs av gädda 2 äggvitor 80 g smält smör 1 1/2 tsk salt vitpeppar cayennepeppar 1 1/2 dl grädde citronskal 1 msk citronsaft 2 msk parmesanost 1 dl färsk hackad dill cirka 1/2 msk socker

Gör så här: 1. Mal fisken i köttkvarn eller med mixerstav, tillsätt salt och peppar. 2. Tillsätt smält, avsvalnat smör och äggvita under bearbetning. Blanda i citronskal, citronsaft, parmesanost, dill, socker och grädde. 3. Provstek en liten klick av smeten för att kolla smaken. 4. Forma massan med hjälp av två skedar. Sjud quenellerna i mjölk eller fiskbuljong, 8–10 minuter beroende på storlek.

Vilka matfiskar passar för rökning? Rökning passar egentligen för alla söt- och saltvattensfiskar, men feta eller halvfeta fiskar är bäst. Det vill säga fiskar med en fettprocent mellan 3 och 30 procent. De fetaste fiskarna är laxfiskar samt ål. Även strömming, vassbuk, sik, siklöja, harr och braxen kan rökas. Magrare matfiskar, såsom torsk, abborre, gös och lake samt gädda, id, mört och nors, går också att röka. För att få en god rökt fisk är råvarans kvalitet viktig. Såväl färsk som frusen fisk passar för rökning.

Saltningens inverkan Saltet drar vätska ur fisken och gör köttet fastare samtidigt som det förlänger hållbarheten. Torrsaltning av fisk efter rökning: Mät upp till 150 gram salt per kilo fisk, du kan även tillsätta socker (3–4 delar salt och 1 del socker). En saltlösning på 8–10 procent är den bästa möjliga. Ju kallare, desto mera tid tar saltningen. Om temperaturen för saltlösningen är 10–15 grader, tar saltningen i genomsnitt 10–12 timmar.

I rökugnen Du kan hänga upp fiskarna eller lägga dem på ett galler innan du lägger in dem i rökugnen. Det är viktigt att kunna kontrollera temperaturen i ugnen.

GODA GRÖDOR • 3/21

Varm- och kallrökning Varmrökning: Temperaturen bör ligga på 60–80 grader, men kan också vara högre. Fisken ”kokas” samtidigt som den röks, det vill säga, den blir både värmebehandlad och rökt på samma gång. Varmrökning tar vanligtvis 2–4 timmar, önskar du en kraftigare röksmak kan du röka längre tid. Men då riskerar du att produkten torkar ut. Du kan tillsätta ånga. Kallrökning: Temperaturen ligger på mellan 20 och 30 grader och rökningstiden är 2 till 3 dygn. I olika länder använder man olika typer av ved vid rökning. I Finland är alved och enris de vanligaste vedsorterna.

Lilla rökguiden – så röker du fisk Steg 1: Torkning. Elda försiktig i början och håll luckan öppen för en långsam uppvärmning. Ugnen ska uppnå en temperatur på 70 grader. Målet är att torka fisken genom att förånga vätska. Torkningsskedet kan vara i ungefär 30 minuter. Steg 2: Ugnsluckorna stängs och temperaturen håller sig vid 60–70 grader. Om ugnen värms upp för snabbt bildas vattenånga som kan göra att fisken blir mjuk. Temperaturen får stiga till max 110 grader, och där kan du hålla den i max 10–15 minuter. Nu borde fisken vara ”genomstekt”. Kontrollera genom att dra i ryggfenan, den lossnar lätt när fisken är färdig. Steg 3: Rökning. Täck över glöden med spån eller med det trä som du väljer att röka med. Det ska bildas mycket rök och veden ska inte brinna, utan mera glöda. Om den brinner kan du dämpa elden med sand eller vatten. Temperaturen får sjunka, efter cirka 45 minuter är fisken klar.

MILJÖTIPSET

Så gödslar du miljövänligt – ekologirådgivaren tipsar! Text Anita Storm, ekologirådgivare Illustrationer Terese Bast

Nässelvatten Samla in nässlor och lägg dem i ett större ämbar eller i en tunna, till exempel i ett 50–150 liters kärl, och häll över vatten så att det täcker. Efter ett par veckor har näringen lakats ur nässlorna och det luktar illa från tunnan. Ta vara på nässelvattnet, späd ut det med tio delar rent vatten och vattna växterna med det. Nässelvatten ger nyplanterat eller näringskrävande växter ett extra näringstillskott, men vattna inte för ofta eller för mycket – det kan bli för mycket av det goda. Nässelvattnet innehåller nedbrytande bakterier och kan därför kombineras med täckodling. Bakterierna från nässelvattnet påskyndar nedbrytningen av täckmaterialet och växterna kan ta upp mer näring.

Kaffesump

Fårull Du kan täckodla med ull. I dag finns det en hel del ull som aldrig används, så fråga fårbonden om du kan få ta ullen. Näringsämnen lakas ur ullen, där kan också finnas ett och annat som ger näring till växten. Ullen håller värmen under kallare nätter, vilket kan hjälpa frostkänsliga växter. Eftersom den är vit, reflekterar den ljus, vilket ljusälskande växter drar nytta av. Ullen håller även harar och sniglar på avstånd. Det är också otroligt behagligt för trädgårdsmästarens fötter att ha en matta av ull att gå på!

Kaffesump innehåller mycket kväve, fosfor, mineraler och kalium, vilket gör den till ett naturligt gödningsmedel av hög kvalitet, förutsatt att du dricker miljömärkt kaffe. Kaffesumpen är sur och den kommer att sänka pH-värdet i jorden, vilket du bör beakta med tanke på vad du odlar. Speciellt blommor och buskar som gillar ett lägre pH-värde trivs, bland andra rosor, hortensia, pelargoner och rhododendron.

Gräsklipp Lägg gräsklippet i ett cirka 10 centimeter tjockt lager mellan odlingsraderna och runt plantorna. Strö klippet nära plantorna, men inte så att det täcker dem. Ett tjockare lager är bättre än ett tunnare. Ett tunt lager torkar ut gräset och ger inte lika mycket näring tillbaka till jorden. Runt näringskrävande växter, som till exempel olika kålarter och spenat, kan du strö ut ett 10 centimeter tjockt gräslager ett par gånger.

GODA GRÖDOR • 3/21

INTERVJ U

Salladsodlaren har bråda tider under sommarhalvåret På gården Paris i Hangelby i södra Sibbo har man specialiserat sig på att odla sallad på friland. Redan i början av 1960-talet sålde den dåvarande tonåringen och den nuvarande gårdsägaren Anders Åström sallad på torget. Text Camilla Lindberg Foto Cata Portin

et stora uppsvinget för salladen kom i början av 1970-talet, då efterfrågan på den nya produkten började öka kraftigt. – Vi hade en tillväxt på ungefär fem procent varje år och priserna var bra på den tiden, säger frilandsodlaren Anders Åström. Till en början odlade man mjukbladig sallad och lite senare kom isbergssalladen in i bilden. – Den kallades för amerikansk sallad och kom med flyg från Amerika. Min pappa sålde den på torget. Vi var för övrigt de första som började odla squash i Finland. Det var efter att jag varit på en studieresa till Sicilien.

Låg prisnivå På grund av den stora konkurrensen och numera låga prisnivån odlar man inte längre isbergssallad på gården. I stället började man redan på 1980-talet satsa på sorter som till exempel röd och grön bladsallad, även bekanta hos konsumenterna som Lollo Rosso, Lollo Biando och ekbladssallad. – Du får en färggrann och vacker sallad om du blandar dem i en skål. Den sallad som odlas på friland får mycket grannare färger än den som odlas i växthus. Frilandssalladen får också kraftigare blad och smakar mycket mera, säger Anders. Det här har även restaurangerna upptäckt och salladen som odlas på gården säljs numera till partiaffärer, för förmed22

GODA GRÖDOR • 3/21

– Om det är torka borde man sköta bevattningen om nätterna. Ungefär halv tre på natten ska man också börja föra ut varorna. Klockan åtta kommer drängarna på jobb och då borde man vara på plats och ta emot dem, säger Anders. Salladsodlaren är själv en storkonsument av sallad och föredrar att äta den med en lätt dressing som har smak av vitlök, eller enbart med olja och en skvätt vinäger.

ling till storkök och restauranger i hela landet, men med fokus på Nyland.

Nya omgångar På gården arbetar sammanlagt sju personer. Första veckan i maj börjar man plantera ut salladsplantorna och sedan planterar man nya omgångar varje vecka ända fram till augusti. Skördetiden startar ungefär i mitten av juni och pågår sedan fram till september eller oktober, beroende på väderleken. Under sommarhalvåret vill dygnets timmar inte räcka till, och åtta timmars arbetsdagar är närmast en utopi.

Förvaras rätt Sallad är en färskvara, men Anders försäkrar att om man förvarar den rätt, det vill säga så nära nolltemperatur som möjligt och dessutom i en plastpåse som innehåller mycket luft, så kan ett salladshuvud hålla upp till en vecka. Det här betyder att små hushåll inte behöver avskräckas från att köpa ett helt salladshuvud, inte ens fast de största kan väga upp till 500 gram styck. Den stora konkurrenten för frilandssalladen är kruksalladen som odlas under hela året i växthus. Eftersom sallad ofta prissätts enligt vikt, blir styckepriset på kruksallad betydligt lägre eftersom den enligt förordningarna ska väga 120 gram. Vid första anblicken kan en kruka sallad därför verka förmånligare än ett salladshuvud. – Det kostar lite mera att köpa ett helt salladshuvud, men då har man i stället god sallad för hela veckan, säger Anders Åström.

”

Första veckan i maj börjar man plantera ut salladsplantorna och sedan planterar man nya omgångar varje vecka ända fram till augusti.

På sin gård i Sibbo odlar Anders Åström grön och röd bladsallad på friland.

GODA GRÖDOR • 3/21

EXPERTEN TIPSAR

Så förvarar du maten rätt i sommar Sol och sommarvärme ser de flesta fram emot varje år, men tyvärr innebär det också farliga tider för maten som vi köper och skördar. Under varma och fuktiga sommardagar trivs bakterier och mögel lika bra som vi människor gör. Här följer några tips på hur maten håller sig fräsch i sommarhettan. Text Toni Rautakoski, t.f. hushållsrådgivare Illustration Terese Bast

ylkedjan tar inte slut i butiken. Producenter och livsmedelsaffärer har noga koll på att kyloch frysprodukter hålls kalla genom hela kylkedjan. Men så fort maten finns i butikskärran ligger ansvaret på oss. Ta med dig en kylväska och kylklampar när du handlar sommartid. I en stekhet bil är det speciellt viktigt att hålla maten kyld.

GODA GRÖDOR • 3/21

Det finns en allvarlig risk för matförgiftning om maten transporteras långa sträckor i en varm omgivning, till exempel på vägen till stugan. Var speciellt noggrann med kött, fisk och mjölkprodukter som lätt blir skämda om kylkedjan

bryts. Det gäller även olika marinerade och vakuumförpackade produkter. Tumregeln är att hålla den varma maten varm, och den kalla maten kall. Om den varma maten har svalnat, eller om den kalla maten har värmts upp, har den antagligen stått framme för länge. Försök att inte ta ut mer mat än du behöver ur kylskåpet, och att inte tillreda maten för tidigt. Här gäller det klassiska citatet: ”Låt gästerna vänta på maten, inte maten på gästerna.” Ska du ut på picknick kan det vara speciellt krävande att hålla maten kall. Kylväskan fungerar bra även här, men om den inte räcker till kan du dra nytta av kalla drycker. Frys ner två nästan fulla vattenflaskor och lägg ner dem tillsammans med dryckerna och den kalla maten

i en stadig påse. Vira ännu en filt runt påsen för att hålla kvar kylan.

Töm och fyll frysen Många vill fylla frysen med sommarens och höstens underbara skörd. Men innan det låter sig göras kan det löna sig att se efter vad som finns i frysen. Frysta råvaror fungerar sällan likadant som färska. I princip kan du förvara vad som helst i frysboxen: nypotatis, grönkål, banan, gurka och bär. De två begränsande faktorerna är mängden fett och mängden vatten. Om produkten är väldigt fettrik, som till exempel fet fisk eller kött, finns det risk för att fettet härsknar vid en längre frysförvaring. Köttet går fortfarande att äta, men det

”

Tumregeln är att hålla den varma maten varm, och den kalla maten kall.

kan bildas oangenäma dofter och smaker som sänker kvaliteten. Om produkten mest består av vatten, såsom gurka och vattenmelon, går cellstrukturen lätt sönder vid frysförvaring. Efter upptining kan konsistensen vara mjuk och vattnig och den tinade råvaran gör sig bäst i olika grytor och såser.

GODA GRÖDOR • 3/21

Innan du fryser in maten ...

6 smarta frystömmartips Salta och söta pajer: Frysta grönsaker, rotsaker och svamp passar utmärkt i olika salta pajer, medan bär och frukt blir utmärkt i söta pajer. Tänk broccoli-spenat-fetapaj, svamp-tomatpaj med mozzarella, blåbärspaj och rabarberpaj. Fixa en snabb wokmiddag med frysta grönsaker, tofu och fullkornsnudlar. Smoothies av alla de slag: Söta smoothies med frukt och bär, eller gröna smoothies med spenat, kål eller ärter. Frysta bär passar naturligtvis till frukost med kvarg eller yoghurt. Har du någonsin provat laga en pesto av grönkål eller spenat? Tillsätt endast nötter eller frön, olja och vitlök och mixa ihop. Resten av bären kan du göra sylt av. Prova att smaksätta sylten med olika kryddor, som till exempel blåbärssylt med kardemumma, jordgubbssylt med vanilj och kanske hallonsylt med lakritspulver?

Portionera upp råvarorna på förhand: Skär råvarorna i mindre bitar, så att du lätt och snabbt kan plocka den mängd du behöver från frysen, utan att behöva vänta på att maten tinar. Förväll grönsakerna: Genom att koka grönsakerna någon minut i lätt saltat vatten behåller de sin färg, form och sitt vitamininnehåll bättre. Bland annat morötter, potatis, zucchini och rödbeta gynnas av förvällning. Detsamma gäller bladväxter som spenat, grönkål och rucola som endast kräver en kort stund i koket. När du fryser färska örter: Plocka bladen av stammarna, torka dem ordentligt och plocka bort vissnade delar. Frys dem sedan i små burkar eller påsar så att du lätt kan plocka fram örterna och smaksätta dina maträtter även mitt i vintern. Märk upp dina burkar och påsar: Under året samlar sig mycket i frysen, och ibland kan det vara svårt att se vad som är vad. Märk upp dina påsar och burkar med innehåll och datum när de lades in, så har du alltid koll på innehållet i frysen.

Hur länge håller sig maten i frysen? Bär....................................... 12 månader Grönsaker, svamp................ 12 månader Magert kött.......................... 10 månader Matbröd............................... 12 månader Örter......................................6 månader Rivna grönsaker.....................4 månader Fisk ........................................2 månader Bakverk..................................3 månader Malet kött...............................2 månader

Rösta och vinn ett halsband! Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 11.8.2021. Du kan även

GODA GRÖDOR • 3/21

sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Halsband”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre halsband med berlock. Genom att bära halsbandet stöder du kvinnostödscentret Marta Centrs arbete i Lettland.

I förra röstningsomgången fick artikeln Med skogen som hjärtesak på sidan 4 i Martha nummer 2/2021 flest röster. Marthabrickan som lottades ut i samma nummer vanns av Emma Smedman, Molpe, Elin Rönnholm, Vanda, och Tina Hyle, Pikis. Marthabrickan kommer på posten – grattis!

ÖSTERS JÖN 2.0

Håll havet rent

Foto: Mats Westerbom, Tvärminne zoologiska station

ngefär en tiondel av FinEnligt undersökningar finns det näslands yta består av vattan 400 skräpbitar per 1 000 kvadratmeter strand. På naturliga stränder är ten. Att vistas vid vattendrag påverkar vårt mängden mindre (98 per kvadratmefysiska och psykiska välmående positer). Skräpet på stränderna förs vidare tivt. Enligt undersökningar uppmuntut i havet och spjälkas ner i mindre bitar rar närheten till vattendrag till fler fysom ansamlas i vattnet. I Borgå undersökte man bottensediment och hittade siska aktiviteter jämfört med om vi inte har möjlighet att njuta av hav och 22 partiklar mikroplast i ett gram sevatten. Även i städer minskar stressen diment, det vill säga partiklar som är och välbefinnandet påverkas positivt mindre än 5 millimeter. Även globalt Skribenten är projektledare för Marthaförbundets projekt av vatteninslag i näromgivningen. är detta en enorm mängd. Mängderna Östersjön 2.0. Målsättningen med Men det finns saker som kan störa varierar från plats till plats, men vi har projektet är att dela kunskap och alla en skyldighet att belasta naturen vistelsen i naturen. Skräp. När all snö har forskning om Östersjön samt ge smultit bort syns det som har gömt sig så lite som möjligt. förslag på hur vi alla kan göra under snön: förpackningar, fimpar, tug�bättre val i vardagen för ett Sortera skräp renare och friskare hav. gummi och även skräp från olika byggen. Skräp i naturen hamnar nästan allEn kasse för avfallssortering underlättar när du sorterar skräp. Det bästa är dock att redan i butid till sist i vattendragen. Har du tänkt på att dagvatten i städerna i allmänhet inte renas, utan samlas upp och tiken satsa på produkter som ger så lite förpackningsavfall rinner direkt ut i havet? Därför är det enormt viktigt att som möjligt. Du kan också avlägsna obehövliga förpackäven stadsmiljöerna hålls fria från skräp. ningar redan i affären, det är onödigt att släpa hem dem. Vill ni göra en större insats för naturen och närmilAllmänna skräpkorgar jön i sommar, kan ni ordna ett strandstädningstalko, ett Finländare slänger visserligen numera alltmer sällan skräp så kallat Snygg Beach-talko. Då rapporterar ni vilken i naturen. Skräpet brukar ofta finna sin väg till skräpkorstrand ni har städat samt mängden skräp och av vilket slag skräpet är. Då bistår ni inte enbart naturen, utan gen. Men här har vi ett problem, allmänna skräpkorgar. De kan snabbt bli överfulla och fåglarna hinner tömhjälper också till att nationellt rapportera mängden och ma dem innan människan gör det. Omgivningen runt typen av skräp vid olika vattendrag. Ta kontakt med mig, skräpkorgarna är då fulla med sopor, eftersom fåglarna så ordnar vi det tillsammans! har dragit dem ut ur korgarna i hopp om att hitta något Roosa Mikkola, ätbart. Ett gott tips inför sommaren är därför att bära projektledare hem skräpet där det även kan sorteras rätt. Undvik med Läs mer om Snygg Beach-talkot här: www.siistibiitsi.fi/sv. andra ord använda allmänna skräpkorgar.

TIPS! Den 26 augusti 2021 firar Marthaförbundet den nationella Östersjödagen tillsammans med Marttaliitto. Ni är varmt välkomna att delta i vår gemensamma picknick via Facebook live. Klockan 18 doppar vi oss i havet tillsammans med övriga Finland.

GODA GRÖDOR • 3/21

INTERVJ U

Felicia skapar spetshantverk som ska hålla livet ut Hon kallar sig helst hantverkare. Felicia Lindbäck skapar handgjorda bröllopsklänningar där processen får ta ett och ett halvt år. – Jag lägger ner min själ i detta och jag vill skapa en klänning som förhoppningsvis ska hålla hela livet. Text och foto Heidi Hendersson

ett ljust vardagsrum med utsikt över vattnet sitter Felicia Lindbäck gärna och funderar på sina skapelser. Framför sig har hon en lookbook med vackra skisser av klänningar. – När jag levererar klänningen brukar jag lägga med skissen av den, berättar Felicia. I arbetet med de unika spetsklänningarna som Felicia blivit känd för ligger mycket eftertanke och kreativitet. Hon är en eftertraktad klänningskreatör med cirka trettio klänningar på meritlistan och diverse samarbeten med fotografer runt om i världen. När Martha träffar Felicia har hon haft en ganska lugn vinter. Coronapandemin har skjutit på många bröllop och efterfrågan på klänningar är inte lika stor som vanligt. Men det betyder inte att Felicia haft tråkigt. För tillfället är hon aktuell med en utställning i en lokal hantverksbutik. På gång är också en utställning om den åländska sjöfartshustrun för Nordiska institutet på Åland. – Jag har varit i arkivet på Ålands sjöfartsmuseum och hittat svartvita foton av åländska kvinnor som syns i bakgrunden. I utställningen lyfter jag dessa kvinnor till förgrunden med klänningar som tar fasta på detaljer i deras egna kläder.

Främsta inkomstkälla Bakom alla andra uppdrag finns det alltid en eller två brudklänningar som är under arbete. Klänningarna är hennes främsta inkomstkälla sedan 2017. Men intresset för själva hantverket började långt dessförinnan. – Jag har alltid tyckt om att sy. Felicia gick hantverkarlinjen på 28

GODA GRÖDOR • 3/21

starkare, hon hade ju redan hunnit pröva på sin framtida passion. – Under tiden jag pluggade frågade min syster om jag kunde sy hennes ”karonkaklänning”. På den tiden hade spetsen börja komma tillbaka till haute couture och Felicia sydde en vacker klänning med böljande spetsblommor. Föga visste hon då att spetsen skulle bli hennes framtida konstform. – Mitt konstnärliga uttryck är spetsar, säger hon och fingrar på några spetsblommor som ligger på bordet.

Vem? Felicia Lindbäck Bor: I Saltvik på Åland. Ålder: 32 år. Gör: Är egenföretagare. Familj: Sonen Sid, 3 år. Gillar: Att skapa, djur, kaffe. Bästa hållbara klädtipset: Bli kär i dina kläder och gör om dem om du känner att kärleken börjar gå över.

Ålands folkhögskola och valde där att rikta in sig på sömnad. Sedan gick flyttlasset till Stockholm, där hon läste modevetenskap och mönsterkonstruktion vid Tillskärarakademien. Men efter det bytte hon inriktning och tog en kandidatexamen i beteendevetenskap. – På den tiden var jag inte kreativ över huvud taget. Felicia flyttade hem till Åland och började arbeta som socialarbetare. Men längtan efter att få vara kreativ växte sig

Tidlös brudklänning Under årens lopp har hon utvecklat och finslipat en teknik som bygger på att klippa ut spetsblommor och applicera dem på tyget på ett sätt som skapar både dynamik och flöde. De romantiska klänningarna har lockat många blivande brudar som önskar sig en personlig, tidlös klänning. – Jag har haft förmånen att göra det jag vill göra, säger Felicia. Men det är ingen slump. Hon tar sig inte an uppdrag som inte överensstämmer med hennes egen hantverkarstil. – Eftersom jag arbetade medan jag varit mammaledig har jag inte behövt kompromissa med min stil. Unika kreationer Men bara för att alla klänningar är av spets, betyder det inte att de ser likadana ut. Långt ifrån. Felicia strävar efter att varje kreation ska vara unik och att kundens önskemål och personlighet ska stå i fokus. – Jag älskar att hålla på med förarbe-

”

Mitt konstnärliga uttryck är spetsar.

Felicia Lindbäck väljer gärna att sitta och arbeta i sitt ljusa vardagsrum i det hemtrevliga huset vid vattnet, även om hon också har ett arbetsrum. GODA GRÖDOR • 3/21

Felicia Lindbäck njuter av att rita skisser till sina klänningar. En skiss åker sedan ner i lådan med den färdiga kreationen.

tet och skissa upp klänningen. Det är en process som kan pågå i ett halvt år. När skisserna är klara börjar kunden och Felicia tillsammans titta på tyger. Sedan gäller det att prova, ta mått, sy, prova igen, göra justeringar samt prova på nytt … – Det är tacksamt när kunden bor på Åland och jag kan ringa upp hen för en provning. Hela processen kan ta upp till ett och ett halvt år. Men då ska man komma ihåg att för många kommer detta vara ett av de viktigaste klädesplaggen någonsin. Får du inte prestationsångest? – Jo, väldigt mycket. Arbetet lämnar inget utrymme för slarv. Jag pustar inte ut när klänningen är klar, utan först när kunden hör av sig efter bröllopet och är nöjd. Ibland blir Felicia själv bjuden på bröllopet och får se sin skapelse komma till liv. – Det är väldigt smickrande.

Växer fram När man lyssnar på Felicia låter det som att inte ens det slår känslan av att vara i flow under processen och se hantverket växa fram. – Flow får jag då saxen tar tag i tyget och jag ser klänningen växa fram. Hennes egen skaparlust har växt till sig för varje klänning. 30

GODA GRÖDOR • 3/21

– Jag hade aldrig som målbild att bli designer eller klädskapare. Men jag älskar att sitta uppe om kvällarna och pyssla med spetsen och ligga vaken på nätterna och fundera över mönster. Hur hittar du balansen, så att du inte bränner ut dig? – Jag gör inte sådan som jag inte vill göra. Och jag försöker vara snäll mot mig själv i perioder när jag inte är kreativ. Det är viktigt att också våga lita på vilan. Man utvecklas även i den. Hållbarhetstänket sträcker sig bortom tidsaspekten, då Felicia fått brottas en del med tanken på att tillhöra en problematisk bransch. – När jag började läsa modevetenskap fick jag verkligen en inblick i hur negativ påverkan klädindustrin har på miljön och på människor. Det är en ganska smutsig värld, och jag kände inte att jag hade lust att vara del av den. Men när Felicia väl fått distans till de tankarna, insåg hon att hon kunde vara en klädskapare – på sina egna hållbara villkor. Därför har hon heller inte haft ambitionen att skala upp sin verksamhet. – Jag har fått förfrågan flera gånger, men jag vill inte göra något massproducerat. Jag lägger ner min själ i detta och

jag vill skapa en klänning som förhoppningsvis ska hålla hela livet. När Martha frågar henne vad hon helst titulerar sig som, funderar hon en stund och smakar på både designer och sömmerska. – Jag känner mig inte helt bekväm med ”designer” för att det ligger så mycket prestige i ordet. Jag är nog mera en sömmerska. För att hantverket står dig närmast? – Ja, för det är ju hantverkare jag är, säger Felicia.

GODA GRÖDOR • 3/21

Med Henrik Åberg, Heléne Nyberg och Philip Järvenpää. En helkväll med berörande musik, skratt och gråt, en kväll vi behöver efter coronan. Något för just dig. Thomas Enroth med musiker medverkar.

9.7 10.7 11.7 12.7 13.7 14.7 15.7

Tullmagasinet i Nykarleby Tottesunds herrgård Åminne folkpark Strandis Larsmo Fagerö folkpark Ramsholmen Ekenäs Tolkis Borgå

kl 19.00 kl 19.00 kl 19.00 kl 19.00 kl 19.00 kl 19.00 kl 19.00

Förköp www.netticket.fi eller vid dörren. 30 € inkl. exp. avg.

Kartläggning av föreningshus Marthaförbundet gör som bäst en kartläggning av föreningshusen i Marthafinland. Vi söker de marthaföreningar som förestår ett Marthahus och vi är tacksamma ifall ni har tid att svara på några frågor. Det tar cirka tio minuter att svara på frågorna och ni kan inkomma med svaren senast 9.8.2021. Era svar kommer att användas för att tillsammans med övriga svar ge oss ökad kunskap om marthornas föreningshus. Frågeformuläret hittar ni på www.lyyti.fi/questions/8113f0e131. Varmt tack på förhand! Mera information ger redaktionschef Mikaela Groop, mikaela.groop@martha.fi, tfn 043 820 0071.

BIFFAR HELT UTAN TILLSATSÄMNEN, REJÄLT KÖTT OCH ÄKTA KRYDDOR.

Den goda smaken kommer från rejält kött och äkta kryddor. Inga tillsatsämen eller konstgjorda aromer. Inget tillsatt vatten. GMO-fritt kött av den inhemska lantgrisen, från våra familjegårdar.

GODA GRÖDOR • 3/21

ÅRSMÖTET

Årsmöte med fokus på medlemmar och samhällsfrågor På förbundets årsmöte i april betonades martharörelsens modiga samhällsengagemang. Marthorna vågar rucka på traditioner och modigt anpassa dem till 2020-talet. Mötet hölls digitalt på grund av det rådande läget. Text Mikaela Groop Illustration Terese Bast

arthorna hade samlats till ett historiskt årsmöte, som var det första i sitt slag sedan år 2005. Mötet hölls på distans, vilket får ses som ett led i förbundets anpassning till den nya verkligheten. Anpassningen av verksamheten med anledning av coronan lyftes också fram i verksamhetsledare Annika Janssons presentation av årsrapporten för år 2020. – Det gångna året blev ett riktigt beredskapsår. Vi var väldigt påhittiga när det gällde att skapa nya former för verksamheten, allt från digitala föreläsningar till digitalt material på nätet. Det ledde

GODA GRÖDOR • 3/21

till att vi fick mera synlighet och fler följare på sociala medier. Att föreläsningarna ges på distans har uppskattats av medlemmarna och är något som vi kommer att fortsätta med. Nu kan även de som inte har möjlighet att komma på kurs delta i verksamheten. Martina Harms-Aalto, hedersmedlem i Marthaförbundet, gav sin syn på samma tema. – Ett exceptionellt år betyder att man måste tänja sig väldigt mycket, och det är viktigt att se att detta har krävt mycket av personalen. Medlemmarna är tacksamma och glada, men man måste vara medveten om att folk kan vara ganska trötta.

Centralstyrelsens förslag till årsrapport godkändes enhälligt av mötet.

Aktuella samhällsfrågor Årsmötet godkände vidare centralstyrelsens förslag till verksamhetsplan för år 2022. Fokus ligger på FN:s agenda för hållbar utveckling, Agenda 2030, och på förbundets medlemmar. I centrum står också självhushållning och handens kraft samt jämställdhet och jämlikhet. – Jag är stolt över att vi har valt Agenda 2030-målen som ett fokusområde inom verksamheten år 2022. Det är naturligt att vi gör det med tanke på hur martharörelsen under hela sin långa his-

Valberedningen för år 2022

Centralstyrelsen fram till årsmötet 2022 Andrea Hasselblatt, ordförande

Solveig Nyberg (Östra Nylands

ORDINARIE MEDLEMMAR ERSÄTTARE

Marthadistrikt och Borgå svenska

Gunilla Backman, Borgå svenska Marthadistrikt

Solveig Nyberg

Marthadistrikt)

Christina Grönroos, Mellersta Nylands Marthadistrikt

Annika Wikholm

Maria Nyman (Åbolands svenska

Camilla Komonen, Helsingfors svenska Marthaförening

Annika Linder-Airava

Marthadistrikt, Ålands Marthadi-

Carina Nilsson, Karlebynejdens Marthadistrikt

Annika Möller-Nilsson

strikt och Västra Nylands Martha-

Sickan Nybondas, Östra Nylands Marthadistrikt

Marina Bruce

distrikt)

Anna Nylund, Ungmartha....................

Julia Liewendahl

Marianne Blom (Mellersta Ny-

Anna-Lena Pärus, Sydösterbottens Marthadistrikt

Åsa Blomstedt

lands Marthadistrikt och Helsing-

Carita Vik-Hästbacka, Jakobstads Marthadistrikt

Ann-Sofie Larsson

fors svenska Marthaförening)

Inga-Britt Lindvall, Nykarleby Marthadistrikt

Gertrud Rögård

Gun Forsén (Karlebynejdens

Mikaela Vesterlund-Laine, Åbolands svenska Marthadistrikt Mia Henriksson

Marthadistrikt, Jakobstads

Ann Carlsson, Ålands Marthadistrikt ..

Helena Häggblom-

Marthadistrikt och Nykarleby

..............................................................

Jacobsson

Marthadistrikt)

Seija Knipström, Vasabygdens Marthadistrikt

Anne Ohls

Sofia Storfors (Vasabygdens

Inga Mannström, Västra Nylands Marthadistrikt

Agneta Lindroos

Marthadistrikt och Sydösterbottens Marthadistrikt)

Medlemsavgifter för år 2022 toria har engagerat sig i de mest aktuella samhällsfrågorna. Att knyta de ambitiösa målen i Agenda 2030 tätare till våra mål är för oss ett sätt att ännu tydligare lyfta fram vårt samhällsengagemang och vårt arbete för en bättre värld, en vardag i taget, sade förbundsordföranden Andrea Hasselblatt. Mötet antog enhälligt budgeten för nästa år enligt centralstyrelsens förslag, likaså förslaget till medlemsavgifter. Avgiften för ordinarie, direkta samt understödjande och familjemedlemmar hålls på samma nivå som tidigare. Det gångna verksamhetsåret har präglats av ett digert arbete med de nya förbundsstadgar som antogs på förbundets höstmöte 2020. Den främsta förändringen är att de nya stadgarna möjliggör en organisationsmodell med tre nivåer i stället för tidigare fyra. På årsmötet behandlades centralstyrelsens förslag till tre olika modellstadgar: för marthadistrikt, för marthaföreningar som tillhör ett distrikt samt för marthaföreningar som hör till förbundet. Modellstadgarna är i kraft i två år och bör antas före utgången av

Ordinarie medlem ................................ 30 euro Seniormedlem ...................................... 25 euro Familjemedlem ..................................... 14 euro Medlem i Ungmartha ........................... 14 euro Direkt medlem ...................................... 47 euro Understödjande medlem ...................... 200 euro

april 2023. Det var ett enigt årsmöte som klubbade igenom stadgarna.

Utdelning av utmärkelser Vid årsmötet tillkännagavs årets marthagärningar. Utmärkelsen Årets eldsjäl 2020 tillföll Mia Henriksson från Åbo. Ordföranden för Marthakransen i Sibbo Maria Skog fick hederstiteln Årets Lucina 2020 och utmärkelsen Årets samhällspåverkare 2020 tillföll Bromarvmarthan Brita Randström. (Mera om årets marthagärningar finns att läsa på sidorna 34–36 i denna tidning.) Vid årsmötet behandlades även två motioner: Helsingfors svenska Marthaförenings motion om utlysning av nödläge för miljön och klimatet samt Nykarleby

Marthadistrikts motion om vikten av att förmedla kunskap och öka intresset för småskalig odling i hemmen. Motionerna godkändes av årsmötet efter ett tillägg till centralstyrelsens svar på Helsingforsföreningens motion. Mötet tillsatte vidare en valberedning för årsmötet 2022 med uppgift att ta fram förslag på lämpliga kandidater till de val som ska göras på mötet. Marthaförbundets årsmöte 2022 hålls i Nykarleby före utgången av maj månad. Andrea Hasselblatts årsmötestal finns att läsa på martha.fi. Marthaförbundets årsrapport 2020, verksamhetsplan 2022, motioner samt motiveringar till årets marthagärningar finns på www. martha.fi/pressmaterial. GODA GRÖDOR • 3/21

ÅRETS MARTHAGÄRNINGAR 2020

Årets eldsjäl har ett öga för människor och fötterna på jorden Text Mikaela Groop Foto Lotta Palmgren

ia Henriksson från Åbo tilldelades utmärkelsen Årets eldsjäl 2020 för sitt varmhjärtade, kunniga och aktiva engagemang där hon stöder både gamla och nya medlemmar i deras marthaskap. Som ordförande för Åbo svenska Marthaförening har hon fötterna på jorden, filerna i ordning, fingret på pulsen och lotsar mötena med säker hand. Hur viktigt är det med eldsjälar inom föreningen? – Min första reaktion var ”varför jag, vi är ju så många”? Det måste finnas eldsjälar i en förening. Det är väldigt viktigt att det finns människor omkring en som ställer upp och som deltar, det är det som gör en förening. När blev du martha och varför? – Jag blev medlem år 2009. Då jobbade jag på Åbo Underrättelser och intervjuade dåvarande föreningsordföranden Maria Nyman och Mia Åkerfelt som ledde nystartade Aurakretsen. Det här låter kul, tänkte jag och gick med. I dag har vi slopat kretsarna, efter att ha insett att programmet vi ordnar inte är åldersbundet och för att öka möjligheten att umgås över generationsgränserna. Vad betyder Martha för dig? – Martha betyder gemenskap, och samtidigt är det en rolig fritidssyssla. Nätverkande har alltid funnits inom martharörelsen – det är betydelsefullt att få nätverk och att lära känna nya människor. De flesta av dem jag känner till exempel via styrelsen skulle jag inte ha lärt känna utan marthorna. Som bonus kommer sedan att man får ta del av intressanta program. Du har en ”pragmatisk inställning, nära till skratt och får ständigt saker gjorda” – vad driver dig? 34

GODA GRÖDOR • 3/21

Årets eldsjäl 2020, Mia Henriksson.

– Det är roligt att göra saker tillsammans och om man inte själv bidrar, så kan man inte räkna med att få någonting heller. Min mamma har alltid varit viktig med att man ska göra rätt för sig och slutföra det man påbörjat, och min mummi sa alltid att ”kyllä ihminen osaa jos vaan viitsii”. Ett ganska typiskt marthatänk, tycker jag, man lär sig mycket nytt bara man ids försöka. Och det är med marthaverksamheten som med det mesta andra, det är roligare om man inte tar det på så stort allvar. I motiveringen står det att du stöder både gamla och nya medlemmar i deras marthaskap – hur gör du det? – Jag tycker om människor och som ordförande tänker jag att det viktigaste är att skapa en välkomnande stämning. Man ska minnas att goda gemenskaper kan kännas exkluderande till exempel för den som är ny. Jag försöker aktivt tänka på att inkludera, att alltid presentera mig och förklara det som kan kännas som självklarheter. – Det gäller att vara lyhörd för vad folk kan tänka sig att offra sin tid på. Martha

ska vara en rolig fritidssyssla, men jag hoppas ändå att verksamheten ska utmana tanken, så att man får en insikt eller en ny kunskap med sig hem. Och bara för att det är marthaverksamhet behöver det inte vara pretentiöst och präktigt, tvärtom! Vad har ni på gång i föreningen? – Vi har haft en del verksamhet trots pandemin, till exempel workshop om härskartekniker, testat på mediyoga virtuellt och det länge populära stickkaféet har hållits virtuellt. Dessutom har vi startat en promenadgrupp och en grupp som spelar online-brädspel. Det är inga stora grupper men de trivs, det är huvudsaken, och nya deltagare välkomnas hela tiden. Så snart restriktionerna tillåter ska vi ordna fest, det gillar vi! Och så ska vi ordna en kväll där vi lär oss att göra ekonomiskt och ekologiskt vettiga bilköp. Hur ser du på martharörelsens framtid? – Historien är en del av Marthaförbundets framtid. Det är häftigt att tänka att jag är aktiv i en förening som min gammelmommo född på 1800-talet också var aktiv i. Och tänk så mycket lättare vi har det nu, som inte behöver ro till marthamötet eller hålla kontakten via skrivna brev. Det viktiga för förbundets framtid är engagerade medlemmar, verksamheten får inte bli en evenemangsbyrå, där folk bara dyker upp för någon timme, utan vi måste hitta sätt att få medlemmarna att på bred front vilja engagera sig i verksamheten. Finlands svenska Marthaförbund utser till Årets eldsjäl en martha som under det gångna året har arbetat för föreningens bästa. En medlem som har gjort en eller flera insatser för att utveckla föreningen, och som genom sitt aktiva deltagande har varit ett hjärta i föreningen.

ÅRETS MARTHAGÄRNINGAR 2020

”Marthas värderingar är viktiga för mänskligheten” Text Mikaela Groop Foto Karin Lindroos

aria Skog från Sibbo fick hederstiteln Årets Lucina 2020 för sina insatser att aktivt föra fram Martha i bygden. Under hennes år som ordförande för Marthakransen i Sibbo har föreningen fått många nya medlemmar och hon får alla att känna sig välkomna. Hennes kunskaper, positiva livsattityd och hjälpsamhet gör henne till en äkta Lucina. I motiveringen står det bland annat att du får alla att känna sig välkomna – hur gör du det? – Jag är ursprungligen en Vöråflicka som flyttade till Box i Sibbo för 23 år sedan. Jag känner inte till allas bakgrund eller släktskap, och har därför inga förutfattade meningar om nya bekantskaper. Jag är ganska social och öppen som människa och har lätt för att prata med alla om allt möjligt. Jag är trygg i mig själv. Du delar gärna med dig av dina kunskaper och ställer alltid upp när någon behöver hjälp – varifrån får du din drivkraft att ställa upp för andra? – Jag jobbar själv som yrkeslärare för vuxna inom tekniska området, så det hör till min vardag att lära andra och dela med mig av min kunskap. Jag gillar också att umgås med människor och göra andra glada, det är en naturlig del av livet. Eftersom jag arbetar deltid har jag också lite mera tid för att göra sådant som är roligt. Jag ställer gärna upp, fixar och sitter på möten. Vad betyder olika projekt för sammanhållningen i föreningen? – Allt. Att göra något tillsammans ger en känsla av samhörighet och gemenskap. Hur får du alla i föreningen att arbeta mot ett och samma mål? – Information och påminnelser om

Maria Skog, Årets Lucina 2020.

olika händelser tycker jag räcker långt. Inom vår egen förening Marthakransen har vi inte så höga mål, det viktigaste är att vi gör det som vi mår bra av. Om du skulle lyfta ett av dina finaste minnen under din tid som aktiv martha – vilket skulle det vara? – I årsberättelserna för Marthakransen, som mest består av bilder eftersom vi har många som är duktiga på att fotografera, finns det så många fina minnen. Till exempel glöggpromenaden i november 2020 under Coronahöstens mörkaste tid. Eller Sibbo marthaförenings inbjudan till 120-årskalaset på Träskberga. Också Nordens Kvinnoförbunds sommarkonferens på Västmannaöarna på Island i juni 2016 har blivit ett minne för livet. Det som får mitt hjärta att klappa lite extra är till exempel då de som deltagit i sommarens matlagningsläger i Box växer upp och tar kontakt för att få jobba som lägerledare. Vad betyder Martha för dig? – Det betyder väldigt mycket. Jag har

två vuxna pojkar och min man ägnar ofta tid åt styrelsearbete. Genom mitt föreningsengagemang har jag en egen grej och det finns ett stort programutbud tack vare marthorna. Utan dem hade min fritid varit mera ensam när familjen är aktiv på annat håll. För mig betyder marthaverksamheten också att jag fått många nya vänner och bekanta runt om i Svenskfinland. Hur ser du på martharörelsens framtid? – Jag tror starkt på martharörelsens framtid. Det är ett förbund som inger förtroende och som kommer med väl övervägda uttalanden. Marthas värderingar står för det som i grund och botten är viktigt för mänskligheten när det verkligen gäller. Finlands svenska Marthaförbund utser till Årets Lucina en förtroendevald som modigt har fört sin förening framåt och som har visat ett starkt engagemang när det gäller föreningens utveckling. GODA GRÖDOR • 3/21

ÅRETS MARTHAGÄRNINGAR 2020

”Martha jobbar med viktiga frågor som ligger mig varmt om hjärtat” Text Mikaela Groop Foto Privat

tmärkelsen Årets got intressant för alla och envar att samhällsinsats 2020 delta i. Är man intresserad kommer tillföll Brita Randman gärna med. Vad betyder Martha för dig? ström för hennes oförtröttliga engagemang för Bro– Gemenskap, umgänge, nytta, marv Marthaförening. Enligt prisnöje och glädje. Och möjligheter. motiveringen finns hon alltid till Om du skulle lyfta ett av dina fihands och ställer upp för allt och naste minnen under din tid som akalla. Hon är hjärtat i föreningen tiv martha – vilket skulle det vara? och en riktig martha ut i finger– Ett av de trevligaste marthaspetsarna. minnena är när vi sydde morsdagsNär du fick höra att du hade fått kassar till Lettland. Marthorna utmärkelsen – vad tänkte du? samlades och sydde stora shop– Min första tanke var att utpingkassar och necessärer i vackra märkelsen gällde föreningen, så tyger. Sedan fyllde vi kassarna med jag tänkte att: Nämen hon (verktoalettsaker, matvaror med mera samhetsledare Annika Jansson, som marthorna bidrog med. Samreds anm.) har fel telefonnummer. manlagt 25 välfyllda kassar kunde Det tog tid innan jag kunde smälta via församlingens hjälporganisabeskedet och förstå att det handlade tion Fynda skickas till mammor i om mig. Visst är det trevligt att det Bromarvmarthan Brita Randström har fått utmärkel- Lettland. Till glädje för oss, och sen ”Årets samhällsinsats 2020”. man gör uppskattas, även om jag till glädje för mottagarna. vanligtvis inte tycker om att stå i Hur ser framtiden för marthadär vi kan göra mycket tillsammans och rampljuset. rörelsen ut? ”Brita finns alltid tillhands och hon det gör mig motiverad. Att träffa marthor – Fortsättningsvis behöver vi stänställer upp för allt och alla”, står det i från andra föreningar och höra vad de digt påminnas om vettiga val i vardamotiveringen – hur hinner du med allt gör är också ofta en källa till inspiration. gen, dela vardagskunskap till nya geneoch alla? Vad betyder olika projekt för sammanrationer samt påminnas om det vi har nära oss, men också göra insatser glo– Inte hinner jag med allt och alla. hållningen i föreningen? Men jag tycker att det är roligt och gör så – För oss är det allt. Vi har sällan balt. Tillsammans behöver vi också än regelbundna träffar. I stället samlas vi gott jag kan. Och så är jag ju pensionär, mer tänka på barnens, ungdomarnas och och vi är många i föreningen, vi hjälps kring olika projekt, såsom hantverkskafamiljernas välmående. Det gäller att ge åt. Hemma har jag en hjälpsam man som féet, gymkvällar, temakvällar kring mat föräldrar stöd att våga vara föräldrar, att ställer upp när det behövs. och föreläsningar. Det finns något för var sätta gränser och att ge ”trygghetsramar” Vad driver dig och hur håller du lågan och en. Speciellt gillar jag gymkvällarsamt att stödja utsatta familjer och se till brinnande? na och olika temakvällar med mat eller att ingen lämnas ensam. – Jag tycker att Martha jobbar med föreläsningar. Ofta avslutar vi kvällen viktiga frågor som ligger mig varmt om med att äta tillsammans. Finlands svenska Marthaförbund utser till hjärtat, såsom sunda matvanor, inhemHur får du alla i föreningen att arbeta Årets samhällsinsats en nytänkande, kreska livsmedel, familjers välmående, hantmot ett och samma mål? ativ insats för en bättre värld, en vardag i verkstraditioner samt natur och miljö. – Föreningen har rätt mångsidig verktaget. En insats som ger prov på Marthas Vår förening har ypperliga utrymmen, samhet, så förhoppningsvis finns det nåsamhällsengagemang. 36

GODA GRÖDOR • 3/21

N Y M E D A R B E TA R E

Vill få unga att se på sin ekonomi med nya ögon Matilda Hassel som är ny t.f. projektledare för En euro i taget och ny t.f. ekonomirådgivare kommer att jobba med allt från gymnasieklasser till personer i kris för att hjälpa dem med privatekonomin och med att hitta lösningar för en hållbar framtid. Text Heidi Furu Foto Privat

Berätta om dig själv – vem är du, Matilda? – Jag är en glad och positiv person som oftast har många bollar i luften. Jag blir snart klar ekonomie magister och som motvikt till det håller jag gärna på med gymnastik, både själv och som ledare. När jag är ledig är jag ofta ute i naturen och trivs med en aktiv och omväxlande vardag. Vad har du tidigare arbetat med? – Jag har tidigare arbetat flera år inom bankvärlden, där jag gett råd och vägledning åt många olika personer i olika livssituationer. Därifrån tar jag med mig kunskapen om att vi alla är olika, och att våra ekonomiska situationer kan variera stort under livets gång, men också att många inte har koll på hur privatekonomin fungerar eller vad de har för alternativ i olika situationer – det hoppas jag kunna hjälpa till att förbättra hos unga! Varför sökte du dig till Marthaförbundet? – Marthaförbundet har jag alltid uppfattat som en viktig del av ett modernt samhälle i Svenskfinland, inte minst för den gemenskap som hittas inom varje enskild marthagrupp, men också för dess utbildande roll inom allt som har med en hållbar vardag att göra. Själv trivs jag bra med min vardag och hemmet jag bor i, vilket resulterar i en positivare hemmamiljö för mig. Jag sökte mig därför till Marthaförbundet, för att kunna föra detta vidare även åt andra. Vad kommer du att jobba med på förbundet? – Projektet En euro i taget går ut på att lära och utbilda unga under 29 år att få bättre koll på hur privatekonomin fungerar i Finland, och i bästa fall får de kunskap för livet. Jag kommer ar-

Vem? Matilda Hassel Ålder: 25 år. Bor: I soliga Vasa. Familj: Bor tillsammans med sambon. Läser just nu: Allt jag fått lära mig av Tara Westover – tycker alltid det är spännande med nya kulturer och tankesätt. Hemlig svaghet: Ost, i alla dess former.

beta med unga i olika livssituationer, allt från gymnasieklasser till personer i kris, för att hjälpa dem se på ekonomin med nya ögon och hitta lösningar till en hållbar framtid. Därtill kommer jag även att skriva artiklar och dela kunskap via Marthaförbundets kanaler och andra sociala medier för att nå ut till så många unga som möjligt. Dock är unga inte min enda målgrupp, utan vem som helst får när som helst kontakta mig i ekonomiska frågor! Finns det någon särskild fråga du brinner extra mycket för? – Att alla, oberoende bakgrund eller tidigare erfarenheter, ska få en likvärdig utbildning gällande relevanta saker i vårt samhälle och hur de kan förbättra den egna livssituationen. Detta gäller det man lär sig i skolan, men också de saker som i dag långt är satta på hemmen att utbilda barnen inom, som exempelvis pri-

vatekonomi. Vi måste alla vara jämställda och ha en lika möjlighet till en hållbar och positiv vardag. Vilket är ditt bästa spartips i vardagen? – Planera dina inköp – då får du ner kostnaderna inom mat, kläder, skönhet och hälsa. Om du planerar vad du ska handla minskar risken för spontanköp (även om dessa också ska finnas!). Då har du bättre koll på vad du konsumerar och dessutom kommer du må bättre när du känner att du har kontroll över situationen. Kika framför allt i klädskåpet och i kylskåpet och fundera vad du behöver för den kommande veckan, månaden eller kvartalet och skriv ner det innan du går till butiken. Kom ihåg att det som just du skriver ner är enligt dina egna preferenser och kan variera mycket jämfört med vad någon annan skriver ner, men här finns inget rätt eller fel så länge din budget håller. GODA GRÖDOR • 3/21

REPORTGE

Barndomsminnen av blomsterprakt Mattbymarthan Siv Snabb pysslar om gården till sitt barndomshem med ömhet. Pionerna strålar och sommarkvällen fylls av doften av rosor. Den prunkande blomsterträdgården bär på överraskningar och upplevelser, och stämningen belönar den som arbetar i rabatterna. Text Outi Tynys Foto Ritva Tuomi

ag är överlycklig för det här stället, konstaterar Siv Snabb om sitt fritidshus på Kimitoön. Även om jag har bott i Esbo i över 40 år, avser jag just det här stället när jag pratar om ”hemma”, fortsätter hon. Huset är bokstavligen Sivs födelsehem. – Jag föddes i sovrummet här, berättar hon. Siv var enda barnet och har alltid vetat att stället en dag skulle bli hennes. Många saker påminner om barndomen – en liten gunga som hennes pappa har byggt och den kvällsdoftande kaprifolen som växer intill uthuset. Hennes mammas gamla cykel står lutad mot husväggen, lastad med en korg med pelargonen ’Mårbacka’ på pakethållaren.

Skön 50-talsstämning Siv njuter av att gå runt i trädgården och av att sitta på stranden, i gungan eller i pergolan. Hon värnar om 1950-talsstämningen på gården och moderniserar den ogärna alltför mycket. – Jag gillar att gården inte är så precis eller alltför klinisk. Det skulle förta känslan av det naturliga, säger Siv. Mest uppskattar hon gamla, rostiga föremål och material, såsom slitna spadar och krattor och tegelformarna som hennes far tillverkat. – Formarna ger också perennrabatten en rustik inramning som inte är för fin för att platsa här. Blomfrön som hon har köpt eller har 38

GODA GRÖDOR • 3/21

fått av någon vän, kastar hon bara ut på måfå i någon rabatt. Sedan återstår det att se vad som dyker upp. Överraskningsmomentet är för Siv en viktig del av upplevelserikedomen i trädgården.

Vem? Siv Snabb Född: I Kimitoön i Egentliga Finland. Bor: I Esbo. Gör: Är sekreterare vid Aalto-universitetet, går i pension i sommar. På fritiden: Är en ivrig trädgårdsamatör och hobbydansare. Har tre barnbarn i åldrarna 8–13 år. Bästa marthatipset: När jag bakar kan jag aldrig låta bli att göra en helt egen twist på receptet. Jag modifierar alltid recept genom att lämna bort någon ingrediens eller lägga till något.

Prunkande perenner Siv har själv satt nästan alla perenner i trädgården, från pioner till irisar och lammöron. Hennes föräldrar skattade nämligen en riklig potatisskörd högre än blomster. Perennerna har Siv främst koncentrerat till en rund blomstergrupp i mitten av gården, där hon eftersträvar överdådigheten i en engelsk cottage garden med dess fantastiska blomsterprakt av riddarsporrar, Mariaklockor och irisar. På porten av störar och armeringsjärn klättrar en klematis ’Jackmanii’ och en stor styvklematis, som snart kommer att blomma med blålila och vita blommor. Vita och ljusröda fingerborgsblommor håller redan på att slå ut sina klockformiga blommor. Under högsommaren blommar också lila lammöron, aklejor, småblommiga blodnävor och löjtnantshjärtan, bland många andra. Rosor i rabatten Siv har även inkluderat krävande rosor i rabatten. De börjar blomma under högsommaren och fortsätter ända till september–oktober. Trädgårdsmästarens egen favorit bland sorterna är ’Jubilee du Prince de Monaco’, vars doftlösa blom-

Siv som martha Jag önskade mig en hobby på svenska och gick med i Mattby marthakrets för tio år sedan. Det bästa med marthorna är samhörigheten. Är man på utflykt och någon går långsamt, beaktas det, och det finns alltid någon som är beredd att hjälpa. Mina barnbarn har jag särskilt velat lära att man måste vara uppmärksam på andra människor och hjälpa och respektera dem. Mitt trädgårdsintresse har vuxit sig större för varje år sedan jag blev medlem i föreningen. På marthamöten, träffar och utflykter får man ta del av intressanta odlingsfrågor och lär känna trevliga trädgårdsmänniskor.

När Siv Snabb tog över barndomshemmet för cirka 15 år sedan växte det bland annat ett gammalt äppelträd, en minst 50 år gammal syrenhortensia och en enorm rysk kornell på gården.

GODA GRÖDOR • 3/21

mor är en anslående kombination av vitt och purpurrött. Plantan, som hon köpt i Riga, har nu klarat sex vintrar i trädgården. – Rosor vaknar ofta mycket långsamt på våren. En vän till mig grävde upp sin Monacoprins alltför tidigt, eftersom den verkade ha dött under vintern. De härdigaste och största rosenbuskarna och klätterrosorna har Siv satt i utkanten av gården, i det som hon kallar rosengården. Här har hon flera doftande sorter, såsom honungsrosen ’Helenae Hybrida’, bourbonrosen ’Louise Odier’, den finska klätterrosen ’Pohjantähti’ och buskrosen ’Rhapsody in Blue’. – När blomningen pågår sätter jag mig här för en kopp te vid klockan fem. Senare på kvällen kommer jag ut igen för att insupa de sista dofterna. Mmm ... rosendoften är som ett sömnmedel.

Blomsterskatter för den tålmodiga Också den runda rabatten i mitten bjuder på upplevelser – pionerna blommar som vackrast just nu. Här finns ljuvt doftande, ljusröda blommor som tillhör luktpionen ’Albert Crousse’, en souvenir från en resa till Riga för många år sedan. Till Sivs stora glädje har pionen för varje år bara fått flera av sina enorma, blommande bollar. En purpursprakande röd pion kommer från Sivs svärmor Aliise. Den första blomningen måste Siv vänta på i tre år, även om hon precis som man ska planterade ut jordstocken i september–oktober. Det är särskilt viktigt att pioner delas vid rätt tidpunkt, eftersom deras hårrötter växer ut just under hösten. Blomsterskatterna i trädgården inkluderar också en vit luktpion som hon vet att vuxit vid svärmoderns barndomshem i Esbo för många decennier sedan. Siv gissar att sorten är ’Duchesse de Nemours’, som framodlades på 1800-talet. – Den fyllda blomman doftar mycket starkt av ros och liljekonvalj. Om kvällarna är doften så berusande att den stiger en åt huvudet.

GODA GRÖDOR • 3/21

Trädgårdsmästarens bästa tips Så sköter du om hallon Lägg ogräsrens på marken där det växer hallon. Det är fantastisk gödning för dem. Eftersom hallonbusken har grunda rötter drar den nytta av fukthållande täckning och producerar mycket och saftiga bär. Jag låter också gräset växa på solsidan. Det skuggar marken och håller kvar fukten. Det är ett tips jag fick för många år sedan av en erfaren trädgårdsmästare. För björnbär räcker det att klippa bort gamla skott och stötta upp nya. Bären äter jag som de är, en del fryser jag in.

Föröka växter Sätt överloppsperenner i krukor på våren – då behöver du inte gräva upp dem och störa jorden i högsommarvärmen. Rotade plantor är eftertraktade bland vänner och andra hobbyodlare. Särskilt värdefulla är gamla perenner vars ursprung man känner till. Låt irisar först rota sig i vatten och sätt dem i krukor när de fått små rötter. Du kan också ge bort plantor som står i en burk med vatten.

Så lyckas du med perennrabatten Förbättra tung lerjord med kompostmull, äggskal, kaffesump, sand, löv och andra material du får tag på. Plantera växter tillsammans i en blandrabatt om du inte kommer på någon bra plats i trädgården. Stötta upp växterna med olika stora bågar av stadig järntråd. De är lätta att flytta på vid behov. Växtstöd lyfter fram perennernas blommor, och regnet lägger dem inte platt mot marken.

Idéer för stugträdgården (eng. cottage garden) Om det inte finns igelkottar i området kan du använda en ljudlös robotklippare för att hålla pli på gräsmattan. Tidigare tog gräsklippandet en avsevärd del av mina veckoslut i anspråk. Jag uppskattar vilda växter på olika platser. En sandig slänt eller någon annan solig plats med ett tunt lager mull låter jag invaderas av blommor som trivs där det är torrt.

Skapa härliga trädgårdsminnen Ge barn och barnbarn plats att leka någonstans på gården där du själv håller till eller jobbar. Inuti en stor perennrabatt kan det till exempel finnas ett tomrum eller en sten där man kan sätta sig för att äta. Låt barnen plantera växter och dekorera platsen själva. Medan barnen leker eller äter sitt mellanmål kan man själv sköta sina sysslor i närheten. Ge barnen uppgifter som är viktiga på riktigt, till exempel att slå lupiner. Uppmuntra deras kreativitet och inspiration genom att ge dem plats i trädgården. Min vuxna dotter har ställt i ordning ett medelhavsinspirerat område intill stranden, med lavendel och citronträd i krukor.

AK TIVA MARTHOR

På gång ... Från sådd till skörd För att rabatten ska blomstra, säden vaja för vinden, växthuset leverera och krukorna prunka behövs det alla möjliga olika ingredienser. Vädret spelar en stor roll, liksom vatten, jord och skötsel. Vissa odlare är mer ambitiösa än andra, och ofta ser slutresultatet också ut därefter. Eftersom jag ser paralleller till föreningsliv i det mesta blir detta inget undantag. Liksom odlingen har föreningsverksamheten vissa grundpremisser som behöver uppfyllas för att verksamheten ska blomstra. Föreningslagen och stadgarna utgör grunden för verksamheten. På förbundets årsmöte 24.4 godkändes nya modellstadgar för föreningar och distrikt. Ett stort arbete som kanske hittar sin motsvarighet i skötseln av en fruktträdgård: det krävs ett ständigt underhåll, beskärning och gödsling för att hålla träden livskraftiga. Det finns lugnare perioder, men också tider då det blir dags att plantera helt nytt. För att kunna skörda det man sått, behövs aktiva personer som gör grovjobbet för att äpplena ska få de bästa förutsättningarna att mogna på ett välmående träd. Det behövs också människor som samlas kring en gemensam sak och gillar det som de gör, även om det sällan är frågan om speciellt lukrativ verksamhet i pengar mätt. Men oj, så mycket annat gott verksamheten kan inbringa! Det bästa i båda fallen är att målen kan röra sig på helt olika plan och vara utmärkta oavsett. En tiopersoners förening med skräddarsydd verksamhet gläder lika mycket som en jätteförening full av alternativ. Huvudsaken är att det fungerar för just dig.

Save the date: Matkulturdagens 30-årsjubileum firas 9.10.2021 I år fyller den finlandssvenska matkulturdagen trettio år och det firar vi tillsammans lördagen den 9 oktober – pricka in datumet i kalendern redan i dag! Med årets tema Från nos till svans lyfter Marthaförbundet fram vikten av att äta hållbart, enligt säsong och att använda hela råvaran. Den svenska mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström bjuder på senaste nytt från matvärlden och årets matkulturstipendiat utses. En specialkomponerad måltid av de finlandssvenska kockarna Tara Junker, Louise Mérus och Lucas Hemnell intas under festliga former. Detta är en matfest du inte vill missa! Mera information hittar du inom kort i evemangskalendern på martha.fi. Arrangörer: Finlands svenska Marthaförbund, Finlands Svenska Måltidsakademi och Helsingfors svenska Marthaförening

Pikku-NASTA Aava 22–24.10.2021 Inom ramen för de så kallade NASTA-övningarna ordnas ett höstläger på brigadområdet i Obbnäs under ett veckoslut i oktober. Den svenskspråkiga kursen går under namnet Utemat och terrängfärdigheter. Under kursen får deltagarna grundläggande terrängfärdigheter och lär sig övernatta i tält samt röra sig i terräng. Deltagarna får också veta hur de kan utnyttja de råvaror som finns i naturen och hur de kan tillreda mat av råvarorna i terrängförhållanden. Kursen är öppen för alla intresserade kvinnor. Av deltagarna krävs normal grundkondition. Anmälningar tas emot fr.o.m. 2.8.2021 klockan 9 på Försvarsutbildningen MPK:s sidor mpk.fi/koulutukset/naisten-koulutus. Mera information finns på: naistenvalmiusliitto.fi/koulutukset/pikku-nastat/tulossa-2021.

Lockande kampanj priser Våra sköna och formbara Oiva kudde 49 € norm. 79 €

Lyxiga Eden 3 Jenkki 160 cm 1190 € norm. 1534 € Komplett sängpaket med bäddmadrass och fötter. Gaveln säljes separat!

Unetteluxus sköna och härliga duntäcke 46 € norm. 59 €

Vi tar emot mindre grupper, ring oss på tel. 0500-162423 så kommer vi överens om passande tid.

Jessica Åhman, organisationskoordinator

Marknadsvägen 1, Korsholm www.bedinvest.fi GODA GRÖDOR • 3/21

AK TIVA MARTHOR

Konsten att vara snäll ”Ni ska vara snälla med varandra.” Orden är min farmor Sagas. Hon var under hela min uppväxt aktiv inom Pargas marthaförening och hennes motto var just det, att man ska vara snäll med och mot andra. Text Micaela Röman Foto Micaela Röman, privat bild

vissa stunder är det farmor Sagas motto som håller mig på rätt väg: finns det någon som behöver din hjälp, så ska du hjälpa. Har du så att det ens blir lite över, så har du tillräckligt för att dela med dig – oavsett om det gäller tid, pengar eller annat. Så, vilken tror ni att min reaktion var då jag fick information om Den stora påskutmaningen som Marthaförbundet gick ut med före påsk? Alldeles rätt, jag tände på alla stubiner. Och skickade omedelbart ut en förfrågan till medlemmarna i Sibbo Marthaförening med förhoppningen att så många som möjligt ville haka på.

På Facebook Till marthor i Sibbo: Ser fram emot era tankar om det här! Senast 19.3 måste vi meddela om vi deltar eller inte, så ni får gärna fortsätta diskussionen så fort som möjligt! I samma tråd medgav jag att jag inte hunnit kolla med hemvården i vår kommun, om utmaningen var något som de mäktade med, att inte det som var tänkt som en glad överraskning för seniorerna i vår kommun skulle vara en belastning för hemvården. På Outlook Dialog med servicechefen för äldrevården: Jag vill gärna försäkra mig om att de här gåvorna och att föra dem till klienterna, att det inte belastar en personal som redan har händerna fulla? (Micaela) Vi vill gärna möjliggöra att ni gläder våra seniora invånare. Vi fixar det på något sätt bland besöken. (Servicechefen) Med grönt ljus från hemvården inväntade jag svar av marthorna, väl medveten om att det inte var första gången jag frågade och bad dem ställa upp. I färskt 42

GODA GRÖDOR • 3/21

Elisa Pitkänen, kundhandledare inom äldrevården i Sibbo, och en del av de drygt 100 paket som samlades in under den stora påskutmaningen.

minne har vi den kokkurs för unga vuxna vi ordnade tillsammans med Sibbo kommun och finskspråkiga marthor. Jag fick en påminnelse om att varken jag eller någon kan förvänta sig att marthan alltid ska vara redo att ställa upp för andra.

På Messenger Anonym: Hej! Vill bara tacka och heja på dig och er som bakar och har er. Just nu har jag icke krafter, men det är lifvet. De övriga svaren jag fick av marthorna var positiva och som ofta, kom svaren av de marthor som alltid är de som ställer upp. Då deltagandet i påskutmaningen också var öppet för andra än marthor, ställde jag frågan också till mina grannar. På Facebook Micaela: Så här inför påsk, då ni är fullt sysselsatta med era egna kok och förberedelser, frågar jag försiktigt om ni kunde tänka er att också glädja andra?

Annukka: Jag är gärna med! Anu: Jag och Kerttu deltar Anne: Räkna med mig och Aino! Med både marthor och grannar som lovat delta i påskutmaningen, anmälde jag Sibbo Marthaförening. Kollade än en gång med hemvården vad vi fick leverera. Budet var att hemvården gärna tog emot gåvor som kunde förvaras i rumstemperatur, och med det beskedet började information om vad deltagarna tänkte leverera rulla in. Kakor, bullar, kex, knäckebröd och sylt för att nämna några exempel. Med ett tillräckligt stort antal deltagare och ett leveransdatum fick jag lov att fundera på vad jag själv kunde delta med. En del av mig ville dyka in i farmor Sagas receptsamling, för att baka något som smakade min egen barndom. En annan del av mig ville baka enligt devisen ”man tager vad man haver och använder i synnerhet det som håller på att bli gammalt”. Då jag hade en liter surmjölk med utgånget bäst före-datum var det gammalt som avgjorde. Då jag gärna ville baka något som säkert skulle lyckas på första försöket, fick det bli kryddkakor. Samtidigt som kakorna stod på svalning, var trafiken utanför vår dörr livlig. På grund av coronapandemin hade jag en låda stående i trappuppgången och i den lades läckerhet efter läckerhet. Vår bastu – icke uppvärmd – fick under dagens lopp fungera som tillfälligt skafferi. På tisdag före påsk var det dags för leverans till hemvården, bakluckan full av vackert inslagna gåvor och sällan har det doftat så gott under en bilfärd! – Nu är det nog väldigt många som kommer att bli väldigt glada! (Elisa Pitkänen, kundhandledare inom äldrevården i kommunen, tog emot marthornas och grannarnas gåvor.)

Den stora påskutmaningen

Marthorna i Ekenäs landsbygds marthaförening hade bakat läckra bakverk och semlor som levererades till hemvården för vidareutdelning. Fr.v. Ingegerd Stenbäck och Monica Lampinen.

På Facebook Sibbomarthor: Jag vill rikta mitt allra varmaste tack till er alla som deltog i Sibbo Marthaförenings påskinsamling - tillsammans fick vi ihop över 100 paket med läckerheter! För att lyfta marthornas och grannarnas svans, samtidigt informera om vad marthorna av i dag håller på med, skrev jag ett tack också för en lite större publik. Sibbo–Sipoo: Många av dem som deltog sade att det kändes fint att göra något som har en mening. I många familjer har barnen deltagit och samtidigt har det varit möjligt att prata om hur det kan vara att åldras och vad var och en av oss kan göra också med tanke på andra i vår omgivning. Jag vill passa på att tacka er alla som deltog, fridfull påsk! Soile: En fin tanke, men följde man nu alla föreskrifter? Hur var det med kylkedjan? Får vem som helst föra vad som helst åt vem som helst? Micaela: Det är överenskommet med hemvården att vi gör gåvor som håller i rumstemperatur, vi skriver ingredienserna på gåvorna och hemvården sköter distributionen. Claudia: Underbart! Det är just sådan här gemenskap vi behöver i kristider! Diskussionen om föreskrifter var betydligt längre än vad jag här återger. Då jag i marthornas egen Facebook-grupp redan tackat på svenska var ovanstående tack först skrivet på enbart finska.

På Facebook Sibbo–Sipoo: Gunilla: Tycker du inte att du borde tacka på svenska oxo? Kommentaren om att jag borde skriva på svenska också, den fick mig att för en stund fundera över varför jag håller på med det jag håller på med. På LinkedIn: Micaelas sida: Katja: Tack så mycket för de ljuvliga bakverken. Vi uppskattar den här idén och förverkligandet av den stort! Vi hade många glada och nöjda kunder inom hemvården i dag! Jag fortsätter envist hålla fast vid farmor Sagas motto. Det lönar sig att vara snäll. Gott föder mera gott. Samma kväll som vi levererat marthornas och grannarnas gåvor till hemvården fick jag följande meddelande av en lokal företagare: På Messenger: Jag såg just att ni hjälper människor inför påsk. Vi skulle också vilja bidra genom att ge två familjeförpackningar av restaurangens påskmeny till två familjer – kan vi göra det här via dig? Skribenten är egenföretagare, kommunalt förtroendevald, medlem i ett antal ideella föreningar samt mamma och maka. Åsikterna i artikeln är hennes egna.

”Jag? Är du säker på att det här var till mig? Hur kom marthorna på att ge till mig?”, är ett citat från en senior som blev storligen överraskad och glad för gåvan hen fick genom gåvoinsamlingen ”Den stora påskutmaningen”. Marthornas gåvoinsamling gick ut på att i kommunen engagera lokala marthor till att bidra med ätbara gåvor som distribuerades till seniorer via hemvården. Vi riktade oss till hela marthafältet och efterlyste marthakraft, och det fick vi med besked. Allt som allt deltog 27 föreningar på 17 olika orter, vilket genererade drygt 1 500 gåvor. Bland gåvorna fanns allt ifrån drömtårtor till bröd och allt däremellan, men gemensamt för dem alla var att de var tillverkade med omsorg och omtanke. En förening hade till exempel delat ut ”ögonmat” i form av påskblommor, en annan hade stickat äggvärmare. Inom projektet Matlust! är vi väl medvetna om den marthakraft som finns i föreningarna och tror att vi med hjälp av den kan åstadkomma nästan vad som helst. Projektet arbetar med att minska ensamhet bland seniorer samt öka deras aptit och livsglädje. Gåvoinsamlingen må ha varit en punktinsats för den enskilda föreningen, men effekten av den var enorm. I dagsläget funderar vi på hur vi inom ramen för projektet kunde fortsätta engagera marthor att göra insatser för seniorer. Det har man gjort i många marthaföreningar redan i flera år och genom att samarbeta kunde vi fungera som varandras draghjälp. För de föreningar som är intresserade av verksamhet för seniorer finns användbara tips och fortbildningsmaterial att tillgå. Framöver ska marthaföreningar även kunna ansluta sig till ett register för föreningar som är intresserade av att ordna verksamhet för seniorer. Projektledaren Emilia Nord, 044 901 35 31, emilia.nord@martha.fi, svarar gärna på era frågor och tar också del av era tankar och idéer kring hur vi tillsammans kan verka för att ge seniorer en guldkant i vardagen.

GODA GRÖDOR • 3/21

AK TIVA MARTHOR

Liljendalmarthornas goda gåvor gladde seniorer

Fr.v. Kajsa Phil och Synnöve Saloma från hemvården i Liljendal med en del av gåvorna.

Marthaförbundets projekt Matlust! uppmanade lokala marthor att bidra med ätbara gåvor till hemvårdens klienter inför påsken. Marthaföreningarna i Liljendal bakade bullar, rulltårtor och matbröd samt kokade marmelad och bondost samt annat gott som distribuerades via hemvårdens personal. Inom Liljendalområdet finns cirka 30 klienter som fick hembakat till påsk och ett påskkort med en hälsning från marthaföreningarna i Liljendal. De hembakade gåvorna blev mycket uppskattade av klienterna. Text Britta Heino

Kronoby loppmarknad till glädje och nytta för alla Coronaåret till trots har Kronoby Marthaförening gått in i en ny verksamhetsform i samarbete med Röda Korsets Kronobyavdelning. Kronoby kommun behövde en arbetsplats för långtidsarbetslösa. En loppmarknad skulle vara en bra lösning för den verksamheten, bara man fick någon som driver verksamheten. Marthorna och Rödakorsdamerna såg sin chans och har nu öppnat en loppmarknad i Ahlskogs fastighet, mitt i Kronoby centrum. Med stor iver har det planerats och diskuterats, och någon brist på varor att sälja på loppmarknaden är det inte. Det har plockats och sorterats, tvät-

tats och strukits, och på öppningsdagen den 10 april kunde man visa upp en fräsch och välfylld loppishall. Varor till försäljning tas emot när loppmarknaden håller öppet. Ett kafé har öppnats i anslutning till loppiset. Tanken är att kaféet ska fungera som ett vardagsrum för den som vill sticka sig in på en kopp kaffe och som en oas för den som söker gemenskap i vardagen. På kaféet serveras kaffe med dopp och stället ska fungera som en trivselvrå mitt i byn. Inkomsterna från försäljningen går oavkortade till välgörande ändamål. Välkommen till ÅNYO Loppis och Café i Kronoby, oasen mitt i byn! Text Christina Omars Kan det bli mera retro? Minikjolar från 70-talet Skynda, skynda, kom och fynda, allt från Arabias porslin till silverljusstakar.

GODA GRÖDOR • 3/21

Ätbara gåvor är att visa omtanke för andra Pargas Marthaförening med sina tio kretsar deltog i marthornas gåvoinsamling Den stora påskutmaningen. Vi ville vara med och bidra med något hemlagat och gott att äta och samtidigt visa omtanke för andra. Insamlingen resulterade i över 150 ätbara gåvor som i samarbete med församlingen delades ut strax före påsk. Text Ingeborg Hermansson

Skriv till Martha! Under det gångna året har marthaföreningar och marthakretsar inte kunnat hålla sina möten som vanligt. Vi hoppas ändå att ni har kunnat vara i kontakt med varandra, trots den speciella situationen. Har ni umgåtts digitalt eller har ni hållit marthaträffar på distans? Hur ser era nya digitala mötesvanor ut? Vill ni inspirera andra marthor och dela med er av era erfarenheter? Då behöver vi en liten text och gärna bilder om sådana finns. Sänd ert bidrag till marthabladet@martha.fi senast 11.8.2021, så publicerar vi det i Martha nummer 4/2021.

Psssst!

sommarens mode fyller vÅr butik!

Har du inte fått din medlemsfaktura?

Vi tar emot mindre grupper på kvällarna, ring oss på tel. 050 4337 050 så kommer vi överens om en passande kväll!

Om du är medlem och ännu inte har fått din medlemsfaktura för år 2021, hör av dig till Marika Danielsson, marika.danielsson@ martha.fi, tfn 044 735 4971.

Damkläder i storlekarna 34 - 60 till vardags och fest.

Öppet: Tis-Ons 10-17, Tor 10-20, Fre 10-17 & Lö 10-13

Närpesvägen 35, Närpes

Inbetalningar Centrs Marta Köklax Marthakrets med anledning av Berit Mansners 85-årsdag samt Camilla Pohtokaris och Annette Laines 70-årsdagar 75 euro Elvan, Helsingfors svenska Marthaförening 60 euro

Krister: 050-554 2800 Malax, Anders: 040-760 0978, Niklas: 040-534 0164 Pörtom

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

RESOR

1-2.7 2.7 13-14.7 13-15.7 3-5.8

Skärgårdsresa Vikingarna i Borgå Nöjesresa till Särkänniemi Kryssning till Riga med TallinkSilja Kryssning till Riga med Viking Line

Vi planerar och förverkligar även skräddarsydda resor för grupper

Nu finns även fyrarna i sortimentet

frimanresor.fi

Sandövägen 23,10900 Hangö

Tel Bussar 019 - 248 1004 Tel Resor 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

Välkommen till vårt natursköna trädgårdscenter Garden Flora i Lövö! Hos oss hittar ni härdiga, österbottniskt producerade växter för trädgården! Vi har allt från perenner, buskar, träd, barrväxter till tomatplantor, sommarblommor och grönsaksplantor mm. Välkomna att strosa kring och njuta av våra planteringar, upptäcka nya spännande växter och smaker. Öppethållningstider: 27.4-24.6 ti-fre 10-20, lö 10-16, sö 12-16, måndag stängt 29.6-7.8 ti-fre 10-18, lö 10-16, sö-må stängt 19.8-9.10 ti-fre 10-20, lö 10-16 sö-må stängt

Kolla in återförsäljare och våra nya produkter på: www.granlunds.com eller slå en signal 06-7641033

Besök vår hemsida för specialerbjudanden och specifika öppethållningstider under röda dagar. www.gardenflora.fi Vi finns även på Facebook och instagram!

GODA GRÖDOR • 3/21

E F T E R TA N K E N

Morot

Spenat

Dill

Rädisa

Gröna fingrar och trädgårdsdrömmar Att skapa i trädgården ger mig mening, därför tycker jag om att odla. Det är spännande att följa med när fröna gror, att se plantorna växa, att ta hand om dem och sedan skörda och laga något gott av dem. Framför allt gillar jag sena kvällar i trädgården. Det är avkopplande att ta en runda när det är så tyst och stillsamt. Trädgården ger mig energi. Det vill jag ta vara på och det har jag i åtanke när jag planerar trädgården. Men visst kan det vara lite motigt att exempelvis städa ur alla krukor från växthuset när det är kallt och vått ute. Jag håller alltid en paus i november-december och väntar tills det börjar klia i fingrarna igen. Då brukar jag se igenom fröförrådet och i februari-mars sker de första sådderna av chili, paprika, tomat och rotselleri. En nyhet för i år är kronärtskockan, vi får se om den ska trivas på friland och hinna bli skördeklar i sommar. För tre år sedan köpte jag ett växthus som är mig väldigt kärt. På våren flyttar jag ut alla försådder i växthuset och slår mig gärna ner där med en kopp kaffe under kyliga vårdagar. Men på sommaren finns det inga sittplatser, då är det odling som gäller. I år odlar jag gurkor, chili, paprika, tomater, meloner och gyllenbär i växthuset. För tillfället drömmer jag om en sorts entré till odlingen, en skuggplats med en pergola med slingrande klematis, stenläggning och en plats där man kan sitta under varma sommardagar. Det blir nämligen riktigt hett när solen gassar från morgon till kväll. Sofia Grynngärds Skribenten är tvåbarnsmamma med passion för mat och trädgård. Hon gillar att varva vardagen med att umgås med vänner, på sommaren blir det också villaliv. För tillfället är hon vårdledig med sin lilla pojke, annars arbetar hon som projektledare vid Marthaförbundet.

FÖRE U

GNAGARE

D Y F

LINA LEVER PÅ KADAVER

UTLÖ- OXUDDE SES VID 1392 BRAND

ÄTT

LÄTTSINNIGA

DAMBAS

BOBLESRICKAN SYRERNA HJÄLP

P L A T Å

G R A N BEGRIPS

VAR BOSATT

ÅTER INFINITIVMÄRKE

Å S N A N

K R A V A T T L U R A D R A G

STAMBASGRÖNSAK

BARFOTAMAN UNDERHÅLLA

M O R R ÄR MÅNGA HEM

SAMMANLAGDA

BETOR I ÅKERN

FYLGIA

SKRÄMMAS FISK

O R O A

E R N S T ÅSIKTSUTBYTE PÅ DETTA VIS

TIDSFÖRDRIVET

ENBÄRSBRÄNNVIN

D I A L O G

R O T S E L L E R I

Ä N D A R N A

BOFINKSBO

K A S T R A T E R N

R E V I S O R N INDISKT MUSIKSTYCKE SLUTEN

ILSKET FRÅN BOXER SNEDDA

I G E N

ÄR FÖRD BAKOM LJUSET DENNE GRANSKAR

Y R

S L U G A R E

FLUGA

VAKTAD ÖVER

GROGGY GER VINDSKYDD

R E S I D E R A D E

I N S E S EUNUCKERNA KÄRL

MER ILLMARIG

R E P

R E G A L T

S K O L S T A R T HÖGSLÄTT BARRTRÄD

ÅTER- MOTIOSTUDS NERAR

I A S K O

M Ö S S KUNGLIGT ANNUELLT

I N K Ö R S

FÖRSTA KONTAKTERNA

ÄVJA DEBACLE

ÄR PENGAVANSK- MARKLIG ATT NAD GÅ PÅ

VATTENDRAG

TRIVS PÅ DJUPT VATTEN

GODA GRÖDOR • 3/21

BUSKE

L A K E N

Vinnare 1/2021 Bland dem som sänt in rätta lösningar

till korsordet i Martha nummer 1/2021 gynnade Fru Fortuna denna gång Anja Kaitfors, Larsmo, Kerstin Rikberg, Borgå, samt Maj-Britt Stude, Vanda. Korsordspriset, en kokbok, kommer på posten. Grattis!

Deadline Nästa nummer av tidskriften Martha ut-

kommer 22.9.2021. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 11.8.2021 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

i nästa nummer ... I NUMMER 4 KAN DU LÄSA OM ... Marthas veckomeny Svinn är inte sopor Ägodela mera Så flyttar du klimatsmart Konsten att hålla ordning Nästa nummer av Martha utkommer 22.9. Vi önskar våra läsare en skön sommar!

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608 OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Benjamin Suomela TRYCK: Oy Grano Ab 2021 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online)

KORSORD

BRÖDET OCH HÖRS I LILLE

SAMMA SITT- KUTEN FÖR VIKARE SOM PLATS SLITLILLA ÖN REKORI VARGEN DEN SKOG?

NEDERBÖRD

SKIR KLYVS VED PÅ OCH FODER

ÄR OFRUKTBAR

FORUM PAMP

ÄR FISKPINNE UTAN PLAN

KUMMEL FALLER I LOCKAR

SPELKORT

SURA ÄMNET

LEDA OXUDDE 1327

SKRÄDDARSYDD URAN

MUSIK- DRÄNGGRUPP KÖR DATOR UTE UTAN TOP

TERMITEN FYRKANTIGA

GIBBONAPA

FALUKORVSFORMER SKYDDSANDAR SKÖTA OM

FRÅGA I SVAR KAN STJÄLPA LASS MAS

TVÅ LIKA

PÅ KANT SÄTTER STOPPANDE OM IGEN

BJÖRNFIGUR

RINGREV

FJÄT

ÖDESGUDINNA OCH ORKIDÉ

ÖVERKURS

VARJE DYGN ÅKER NOG EKENSKIS MED

SJÖ FÅGEL

MED HJÄLP AV

VARSÅGODA!

FÅR FINALFÖRLORAREN?

HEXAEDER

BÖRDEN TALAS I VIENTIANE

ETERMEDIA LENA MICKO

FLERTALSFORMEN VETA PÅ FRANSKA 500 I ROM

NÄMND VÄXT I SJÖSALA VALS

PÅ ÅK I INNSBRUCK

Korsordet 3/2021 Även i korsordet har vi drabbats av odlingsfeber. Som vanligt är det korsordsmakaren Tommy Öberg som står för det kluriga krysset. Du som har klarat av att lösa det kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 27.10.2021. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 3”. Lycka till! Namn: ..................................................................

Gatuadress:

Postadress: .......................................................

GODA GRÖDOR • 3/21

Personalen på Marthaförbundet

Ett av mina bästa resurssmarta tips är att rengöra eventuella fläckar genast. Galltvål är bäst till det. Kläder som inte används sänder jag till en nätbutik för återvinning. Förtjänsten går till nya favoritplagg, skor och väskor från samma nätbutik.

Min granne är sömmerska och lagar mina kläder. Själv är jag urusel på det och saknar verktyg. I gengäld bakar jag åt henne och fixar hennes lunch, eftersom hon inte gillar matlagning. På så sätt är vi båda nöjda.

Jag avskyr oordning i tambur och garderob – vad kan jag återvinna, lappa och packa ner till nästa säsong? Nu är sommaren här och det ska bli spännande att plocka fram sommarplaggen ur naftalinet – hur passar de på mig i år?

Elise Hindström, 044 280 6813

Roosa Mikkola, 044 740 3144

Elisabeth Eriksson, 050 408 9179

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Jessica Åhman organisationskoordinator, 044 280 6609 Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071 Toni Rautakoski, t.f. hushållsrådgivare 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Marina Nygård ekonomirådgivare, projektledare för Hantera vardagen, 044 491 9304 Matilda Hassel, t.f. projektledare för En euro i taget, t.f. ekonomirådgivare, 043 820 0073

Roosa Mikkola projektledare för Östersjön 2.0, 044 740 3144 Cecilia Nyman sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Jenni Haapala t.f. projektledare för Giftfritt dagis, 050 911 2050 Maria Saloranta t.f. projektkoordinator för Giftfritt dagis 050 517 2958 Emilia Nord projektledare för Matlust! 044 901 3531 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden. Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31. Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet

BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.