n n n MILJÖ
PLASTIGT AVFALL: Här är hushållssopor på väg till förbränning i Korstaverket. Det ger fjärrvärme, men ger också utsläpp av koldioxid. För att Sundsvalls kommun ska bli koldioxidneutral till 2030 krävs en åtgärd för att hantera utsläppet.
Plasten är boven
– Sundsvall Energi kämpar mot utsläppen av koldioxid Den stora boven i Sundsvall Energis utsläpp av koldioxid, är förbränningen av plasten som följer med hushållssoporna. – Ett svårlöst problem, då endast 8 procent av den plast vi använder i samhället återvinns och resten följer med sopor och eldas i vår eller någon annans värmepanna där det ger oönskade utsläpp, säger bolagets kvalitetsstrateg Hans-Erik Olsson. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren
S
edan 1994 har vi i Sverige källsorterat och återvunnit förpackningar. 40 procent av plastförpackningar som säljs samlas in och av den mängden är det hälften som kan återvinnas. På våra breddgrader hamnar resten av plasten i Korstaverkets stora panna. – Där generar plasten tillsammans med annat avfall el och fjärrvärme, och det är bra. Men plasten i detta sammanhang går ändå inte att se som annat än ett sorgebarn. 98 procent av våra koldioxidutsläpp i Korsta, motsvarande 72 000 ton (år 2021), orsakas nämligen av just plasten, säger Hans-Erik Olsson. En lösning skulle vara att samla in koldioxiden och lagra den i berggrunden, något som är både svårt och dyrt. På några platser i världen, bland annat i Norge, pågår produktion av anläggningar för denna avancerade teknik. – Det är sannolikt väldigt många år bort innan vi i Sverige har sådan anläggning. Däremot finns på kort sikt en mer rimlig möjlighet att vi samlar in gasen koldioxid här, komprimerar och kyler ner den för transport till Norge, där anläggningar längs kusten om några år kommer att kunna
32 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022
pumpa ner den 800 meter under havsbotten, säger Hans-Erik Olsson.
Utsläppen ska ned Han har i rollen som Sundsvall Energis kvalitetsstrateg det senaste året varit sysselsatt med att utreda vilken väg som är bäst att gå, för att i vår region minska koldioxidutsläppen. Medverkande parter i detta arbete är också Sundsvalls Kommun, Sundsvall Logistikpark och Sundsvalls Hamn och bidrag för detta har betalats ut av Energimyndigheten. En rapport kring ämnet väntas lämna Hans-Eriks hårddisk senare i år. – Att minska koldioxidutsläppen är förenat med både höga kostnader och annan påverkan på klimatet, till exempel ökad energianvändning. Det gäller att väga de olika delarna mot varandra så att åtgärder ger tillräckligt stor nytta, säger Hans-Erik. Sundsvall Energi har under många år arbetat kontinuerligt för att minska sin klimatpåverkan och har efter en ombyggnation av värmepannan i Korstaverket fått bort användningen av eldningsolja. Som vi berättat tidigare i artikeln är det sopor som eldas, men då alltså med en hel del plast.
Miljövinsterna blir ändå betydande, med nuvarande förbättring av pannan undveks under 2021 utsläpp av 83 000 ton koldioxid.
Utsläppen ska ned I värmepannan i Kvissleby eldas nu normalt inte heller någon olja, utan spån och pellets (se artikel sid 24). Vid de mindre anläggningarna i Matfors, Lucksta, Indal och Liden eldas det fortfarande en mindre mängd olja när det är riktigt kallt eller vid driftstörningar. – Fjärrvärmekunderna och Sundsvall Energis verksamhet skapar en stor klimatnytta, och minskade utsläppen med motsvarande nio månaders bilkörning av Sundsvallsborna (Klimatbokslut 2021), säger Hans-Erik. Om vi snabbt ska bli helt klimatneutrala i Sverige tror han dock att avfallsproblemet med plasten i samhället behöver lösas. Det kan upplevas dyrt i avfallsledet, men om vi kunde betala för det när vi köper våra plastprodukter så blir det en mer rimlig fördyring. – Det skulle handla om att ta in cirka 10 öre extra för en plastpåse, då kan vi den vägen finansiera avskiljning och lagring av koldioxid, avslutar Hans-Erik. n n n