![](https://assets.isu.pub/document-structure/230327070713-35ddf41bcb1cdaed1632ffd1b44c232c/v1/9e389cace1a7f3dd33dcd9bad029f856.jpeg)
![](https://assets.isu.pub/document-structure/230327070713-35ddf41bcb1cdaed1632ffd1b44c232c/v1/9ff120cef608052978b7d5efff184f85.jpeg)
Nordiska Myopikontrollförbundet
Läs om varför barns allt sämre syn måste uppmärksammas.
Nordiska Myopikontrollförbundet
Läs om varför barns allt sämre syn måste uppmärksammas.
Det är oroliga tider. De senaste åren har mycket hänt i omvärlden med pandemi, krig, klimatkris och ekonomisk oro. I den nationella stödlinjen för barn har samtalen om psykisk ohälsa ökat under flera år och allt
Riksförbundet Attention
”Skolan skyllde allt på mig” –Läs om skolfrånvarons konsekvenser.
barn pratar om att samhällets stödinsatser brister.
FOTO: FREDRIK HJERLING
Bris släppte nyligen sin årsrapport som beskriver samtalen till den nationella stödlinjen för barn. 2022 hade Bris fler än 44 000 stödjande samtal med barn, fler samtal än något annat år. Den vanligaste orsaken till att barn kontaktade Bris var, precis som tidigare år, psykisk ohälsa och allvarlighetsgraden i samtalen har fortsatt öka. Under 2022 ökade framför allt samtal som handlar om ätstörningar, ångest och självdestruktivitet, och mer än vart tionde samtal handlade om självmord.
Varför ökar samtalen till BRIS?
Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem och det måste ske förändringar för att komma åt problemet.
Bromsa utvecklingen av närsynthet
hos barn – det går!
Kisar barnet, eller lutar sig fram för att se bättre? Det här kan vara tidiga tecken på närsynthet.
Projektledare: Emma Sjöberg (emma.sjoberg@mediaplanet. com), Josefin Olsson (josefin.olsson@mediaplanet. com) & Jakob Spång (jakob.spang@mediaplanet.com)
Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Tim
Sobek Designer: Daniel Petersson Distribution: Svenska
Dagbladet 21-03-2023 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet
kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com
Omslagsfoto: Disa Hein
@Mediaplanetsweden
Återvinn gärna tidningen
Det är svårt att ge ett entydigt svar på varför samtalen om allvarlig psykisk ohälsa ökar, men en förändring Bris noterat under de senaste åren handlar om hur barn pratar om sitt psykiska mående och vilka ord de använder. Bland annat har Bris kunnat se en utveckling i hur barn förhållit sig till begreppet som ångest för att beskriva sitt mående, hur de till viss mån diagnostiserar sig själva och att självdestruktivitet som var något som hölls hemligt numera är något som barn nu känner till och kan prata om. Barn har helt enkelt begrepp och ord för hur de mår och vad de gör.
Barn kan sätta ord på sina känslor Att barn kontaktar Bris eller andra stödinsatser är en positiv sak. Det är bra att barn kan sätta ord på sina känslor och att de ber om hjälp med det som är svårt. Men när barn söker hjälp måste de också kunna få det på sina egna villkor.
Under 2022 har antalet kontakter till Bris som handlar om samhällets offentliga stödinstanser såsom BUP, socialtjänsten och elevhälsan ökat markant. En del av samtalen handlar om brister i bemötandet, att barnet inte känner sig delaktig i processer som faktiskt handlar om barnet själv, och att inte uppleva att man fått hjälp.
Hur löser vi problemen?
Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem och det måste ske förändringar på flera olika områden för att komma åt problemet. Samhället måste struktureras på ett sätt som främjar god psykisk hälsa, där varje barn med behov har tillgång till stöd och hjälp, och rätt till goda livsförutsättningar. De barn som lider av psykisk ohälsa måste få tillgång till vård och göras delaktiga i sina egna vårdprocesser. Dessutom måste hälso- och sjukvården ges resurser och förutsättningar för att arbeta förebyggande. Vården måste bli god och likvärdig över hela landet. Varje barn har rätt att må så bra som de kan – oavsett var de bor.
Fyll i det ord du får fram av den blå rutan i korsordet, skanna QR-koden och skicka in formuläret på hemsidan för att vara med om tävla. Bland de som svarat rätt lottar vi ut vinsten.
Vinnarna kontaktas via mail, samt presenteras via sociala medier
Det finns många vägar till föräldraskap, en av dem är att adoptera. För Malin Tuvesson var adoption ett självklart val efter många år som singel med barnlängtan. För drygt sex år sedan kom Malins då sexåriga dotter till henne från Sydafrika. De blev snabbt en familj med en stark anknytning och sammanhållning.
Jag hade varit singel i många år och bestämde mig för att bilda familj på egen hand. För mig kändes det inte särskilt viktigt att barnet nödvändigtvis skulle vara nyfött eller biologiskt så efter en tids reflektion bestämde jag mig för att adoptera ett lite äldre barn, säger Malin Tuvesson.
Efter att ha blivit godkänd som adoptivförälder och gått den obligatoriska föräldrakurs som kommunen arrangerar för blivande adoptivföräldrar kontaktade
Malin Adoptionscentrum. Processen från möte med kommun till besked om barn tog ett år.
Jag hade varit singel i många år och bestämde mig för att bilda familj på egen hand.
–Eftersom min dotter hade hunnit fylla sex år när hon kom till mig hade hon självklart med sig ett förflutet, ett språk och anknytningar från sitt tidigare liv. Jag valde att vara föräldraledig i 1,5 år för att vi skulle få ordentligt med tid till att etablera en stark anknytning och verkligen lära känna varandra. Den som adopterar ett barn behöver på många sätt börja om från noll eftersom man inte vet så mycket om barnets personlighet, kunskaper och preferenser. Det handlar om att steg för steg introducera barnet till sin nya tillvaro, säger Malin Tuvesson.
Tveka inte inför att inleda en adoptionsprocess Den långa föräldraledigheten gav även Malin gott om tid att landa i rollen som förälder.
–Föräldrakursen var verkligen bra och hjälpte mig att förbereda mig inför föräldrarollen. Vi diskuterade
bland annat hur man kan hantera situationen om barnet inte knyter an till adoptivföräldrarna och hur man kan hantera rasism och fördomar från omgivningen, säger Malin Tuvesson.
Anknytningsprocessen gick förvånansvärt bra, mycket tack vare att Malin och hennes dotter kunde kommunicera från start via deras gemensamma språk engelska.
– Mitt råd till andra som funderar på att bli adoptivföräldrar är att inte tveka inför att inleda en adoptionsprocess. Satsa också på att vara påläst, ju bättre påläst du är, desto bättre kan du anpassa ditt föräldraskap, öka kunskapen och medvetenhet för att underlätta och förstå ditt barns ursprung och anpassning i sin nya miljö, säger Malin Tuvesson.
Modernare adoptionsregler gör att du kan adoptera som gift par eller sambo, du kan vara ensamstående man eller kvinna, i en samkönad eller heterosexuell relation. Numera är åldersgränser borttagna, är man öppen för lite äldre barn så är det möjligt i 50 årsåldern.
Vill du veta mer?
Besök oss på: adoptionscentrum.se
Spädbarn behöver hälsosam mat som smakar gott och som inte innehåller några oönskade ingredienser. Mer än ekologiskt betyder att vi överstiger de krav som ställs för EU-ekologisk märkning då vi värnar om våra barn och barnbarns framtid.
• Mer än 260 kvalitetskontroller per barnmatsburk
• Mer än 60 års erfarenhet av ekologiskt jordbruk
• Vi sörjer för god och hållbar djurhållning
• Forskning om djurskydd och främjande av biologisk mångfald
• Klimatpositiv produktion
Enligt WHO ökar närsyntheten kraftigt, vilket på sikt kan ge besvärliga ögonsjukdomar. Men det går att bromsa utvecklingen av närsynthet hos barn och unga. Det behöver föräldrar och skola vara uppmärksamma på och känna till, menar Nordiska Myopikontrollförbundet som fungerar som en länk mellan forskning och optikbranschen.
Det är när man är ung som närsynthet, så kallad myopi, ofta debuterar och synen försämras i takt med att ögat växer. Ögats längd ökar och näthinnan kan då försvagas, vilket senare i livet kan leda till komplikationer. Det behöver däremot inte bli så, menar Johan Ryberg, legitimerad optiker och en av initiativtagarna till Nordiska Myopikontrollförbundet som tillsammans med ett nätverk av optiker, ögonläkare och forskare vill sprida vetenskaplig information för att bromsa och förhindra syn- och ögonproblem orsakade av myopi.
– Det finns behandlingsmetoder för att bromsa närsynthet och den informationen behöver nå skolor, föräldrar och optiker. Vår förening är oberoende och icke-kommersiell och verkar för att granska studier och kvalitetssäkra behandlingsmetoder.
Synundersökning varje år För att kunna korrigera ett synfel och bromsa utvecklingen av närsynthet är det viktigt att barnets syn undersöks
regelbundet.
– Att göra en ögonkontroll hos en optiker är lika viktigt som att gå till tandläkaren varje år, framförallt om man som barn har en förälder som är närsynt. Då ökar risken dramatiskt, säger Johan Ryberg.
Specialframtagna linser och glasögon
Det finns i dagsläget tre olika behandlingsalternativ som är godkända av Nordiska Myopikontrollförbundet. Antingen kan man använda specialframtagna glas som fungerar för
dem som vill använda glasögon. Eller så finns det mjuka dagslinser som genom en unik teknologi bromsar utvecklingen av närsynthet. Det tredje alternativet är nattlinser som tillfälligt formar om ögats hornhinna så att man ser bra på dagen, utan linser eller glasögon.
– Dessa myopibromsande produkter har genomgått studier med fina resultat, de är CE-märkta och säkra för barn. Kan man i tidig ålder bromsa utvecklingen så att närsyntheten inte blir så kraftig, kommer barnens vardag bli enklare och en mängd ögon- och synproblem kan på lång sikt elimineras.
Förebygg med mer lek utomhus För att förebygga närsynthet rekommenderar Johan Ryberg, förutom regelbundna kontroller av barnens ögon, slutligen detta:
– Att vara ute i naturligt dagsljus har visat sig ha positiva effekter på närsynthetsutvecklingen. Det är därför klokt att byta ut långa stunder med skärmar på nära håll mot utomhusaktivitet, det kan spela stor roll för ögonens välmående.
Att göra en ögonkontroll hos en optiker är lika viktigt som att gå till tandläkaren varje år Johan RybergJohan Ryberg Legitimerad optiker och en av initiativtagarna Nordiska Myopikontrollförbundet Text Ulrika Fallenius
”Barns allt sämre
uppmärksammas”Vill du veta mer? Besök myopikontrollforbundet.se/ FOTO: CAROLINE BOHN
Goda kunskaper i matematik är en viktig pusselbit – då det är något man bär med sig genom hela livet. Hamnar man som ung på efterkälken är det lätt att den onda spiralen växer – och att man till slut ger upp. Något som i värsta fall leder till högre risker för psykisk ohälsa.
Det är viktigt att både barn och ungdomar hänger med i inlärningskurvan när det handlar om matematik. Som ung kan det vara svårt att förstå syftet med det, eftersom man inte använder det i vardagen i samma utsträckning som när man blir äldre.
– Något som är väldigt viktigt är den generella uppmuntran. Det är väldigt viktigt att unga och barn får med sig att man faktiskt kan bli bättre och kan lära sig matematik, säger Ellen Eriksson, generalsekreterare på Mattecentrum, en ideell organisation som hjälper unga att utveckla sina mattekunskaper.
För att engagera sitt barn i matematik kan man till exempel använda sig av det barnet gillar att göra, menar Ellen. Hon lyfter fram exemplet datorspel. Hitta ett sätt att använda det för att prata och lära ut matematik på ett roligare sätt.
– Utforska tillsammans med ditt barn. Våga upprepa, och öva regelbundet, ha tålamod. Det är inte alltid lätt det här.
Det matematiska självförtroendet
avgörande
För unga handlar det till stor del om självförtroendet. Det är viktigt att man hela tiden fortsätter att uppmuntra till att plugga matematik för att främja det matematiska självförtroendet. På så
Sätter man grunderna och håller fast vid det, och får igång självförtroendet hos barnet, då kan man verkligen lyckas senare. Har man självförtroendet kan man komma hur långt som helst.
Ellen Eriksson
sätt blir det också enklare för dem att hänga med när matematiken blir mer avancerad.
– Sätter man grunderna och håller fast vid det, och får igång självförtroendet hos barnet, då kan man verkligen lyckas senare. Har man självförtroendet kan man komma hur långt som helst, menar Ellen Eriksson.
När det väl är dags att sköta om sin egna privatekonomi blir det betydligt enklare om man har bra matematikkunskaper. Det handlar om
allt från att ta kloka ekonomiska beslut till att bedöma hur mycket något faktiskt kostar. Eller hur mycket man behöver spara för att nå ett visst sparmål. Klarar man inte av det ökar dessvärre risken för psykisk ohälsa.
– Det kan bli stora konsekvenser om man inte kan tillämpa matematiken senare i livet. Man hamnar i besvärliga situationer som gör att man i värsta fall mår dåligt. Då börjar den här negativa spiralen och det kan spilla över på allting till slut, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.
Fördjupat samarbete för unga
Den ideella föreningen Mattecentrum, som genom sina kostnadsfria fysiska och digitala räknestugor matteboken. se och chattforumet pluggakuten.se erbjuder barn och unga kostnadsfri läxhjälp i matematik, har nu tillsammans med Nordea fördjupat sitt samarbete. Nordea kliver in som huvudpartner till Mattecentrum, med syftet att stärka ungas matematiska självförtroende – och visa på hur man använder det i vardagen. – Både Mattecentrum och Nordea tycker att alla ska ha rätt förutsättningar för att kunna nå sin potential. Där blir Nordea som partner en viktig pusselbit som kan visa på hur man applicerar det i vardagen, säger Ellen Eriksson.
Lyckade investeringar idag ger en god avkastning imorgon. Därför vet vi att varje krona som spenderas på att få barn och unga att må bättre, känna delaktighet och tro på sig själva, är en stor vinst för framtiden. Det är vår investeringsfilosofi.
Att bli utbytesstudent och bo och gå i skola i ett annat land är en spännande och utvecklande upplevelse. Clara Ylander från Göteborg var sjutton år när hon åkte på ett utbyte till Kansas i USA via STS Education. Utbytet gav henne vänner för livet, stärkt självförtroende och mersmak på att bo och vistas utomlands.
Jag och min familj har tidigare rest en del i USA och jag ville upptäcka mer av landet. Jag såg ett år som utbytesstudent som ett bra sätt att komma ut på egen hand i världen. Samtidigt kändes det tryggt att resa under organiserade former, via en arrangör. Jag ville bättra på mina engelskkunskaper och se något nytt, säger Clara Ylander.
Hon hamnade hos en familj med svenska rötter i Kansas i Mellanvästern, där hon skulle bo och gå ett år på high school.
–Visst var det ett stort steg att flytta från Göteborg till en liten stad i Kansas, men jag bestämde mig för att verkligen omfamna den nya livsstilen och det nya sammanhanget. Jag engagerade
att ha gått klart det svenska gymnasiet hade Clara en stark drivkraft att flytta utomlands igen. Den här gången valde hon att åka till Haag i Nederländerna, där hon idag jobbar som projektledare på Amazon.
–Jag hade förmodligen inte flyttat till Nederländerna om jag inte hade deltagit i ett utbyte. På plats i USA lärde jag mig flytande engelska och stärkte dessutom mitt självförtroende. Jag lärde mig mycket om olika kulturer och olika sätt att leva. Sammantaget gjorde det att jag utvecklades mycket som person. Nu har jag bott i Nederländerna i ett par år och trivs jättebra, säger Clara.
En upplevelse för livet Hennes råd till andra som funderar på att åka på ett utbyte är att engagera sig i de klubbar och fritidsaktiviteter som skolan ordnar. De flesta high schools har ett brett utbud av olika föreningar och klubbar för olika intresseinriktningar. Det är ett bra sätt att lära känna nya människor och att få en rolig och omväxlande fritid.
–Ett annat råd är att våga ta steget och faktiskt åka på ett utbyte. Även om det kan kännas lite nervöst att åka långt ifrån sin familj, sina vänner och det sammanhang man är van vid så är det en upplevelse för livet. Det år man spenderar utomlands ger så mycket tillbaka på olika sätt. Jag vill också tipsa andra som åker på utbyte att åka i väg med ett öppet sinne och vara öppen för allt den plats du åkt till kan erbjuda, säger Clara Ylander.
skapar vänskapsband för livet och lär dig massor,
På plats i USA lärde jag mig flytande engelska och stärkte dessutom mitt självförtroende.
Clara Ylander
I korridoren på högstadiet utspelade sig ett mobbinghelvete med Lisa Jonsson i huvudrollen. Samtidigt som hennes alter ego Misslisibell hade över 500 000 följare på YouTube. Efter år av överlevnad reser hon sig ur askan och förvandlar erfarenheten till en vinnande styrka.
När Lisa eller Misslisibell började högstadiet trodde hon för första gången att hennes drömmar besannats. Hon gick från att vara en udda fågel till att vara en i tjejgänget. Snabbt förvandlades drömmen till en mardröm – ledaren i gänget hade bestämt sig för att frysa ut henne.
Så utvecklades mobbingen Mobbingen började på nätet på Ask.fm som var dåtidens version av Tik Tok. I feeden kunde hela skolan och alla de som var där läsa det som skrevs om henne. Lisa beskriver det som att saker hamnade på en orimlig nivå. Snart kunde hon inte röra sig på skolan utan att bli mobbad. Man hånade hennes utseende – white trash, grisnäsa. Kärt barn har många namn enligt mobbarna. Till slut fick hon sitta på toaletten på rasten. Det eskalerade och blev mer och mer aggressivt – på fritidsgården, i byn och hon fick ta bakvägen ut från skolan till bussen och ha rektorns telefonnummer sparat i mobilen. Det var heller ingen frizon att komma hem för mobbingen utspelade sig istället på sociala medier.
Ta hjälp och våga berätta – Jag berättade till slut för mina föräldrar. Det gick inte att dölja hur jag mådde och jag visade dem vad som skrevs på nätet, säger Lisa. Hon och hennes föräldrarna tog kontakt med hennes mentor. Föräldrarna upplevde det lite svårt att veta vem de skulle prata med. När mobbningen eskalerade hade de kontakt med rektorerna per telefon. Efter en dialog beslutades det att Lisa
skulle byta skola och skulle få möjlighet att starta om i en ny kommun. I den nya skolan märkte de att Lisa stack ut och snart var hon utfryst.
Problemet var att nätmobbningen följde med. Det gjorde det också svårt för föräldrarna att agera. Vad de än gjorde så förvärrades Lisas situation på internet.
De försökte men lyckades inte –Jag stod upp för mig själv och ändrade inte på mig. Jag fortsatte med YouTube för det var det enda roliga jag hade, menar Lisa. Av sina följare fick hon höra att hon var bra. De skickade omtänksamma meddelande om de märkte att hon inte mådde bra. Mobbarna försökte verkligen trycka ner henne som person, men de lyckades inte. Lisa var stolt över att hon var en udda fågel. Erfarenheterna mynnade ut i boken Ni vann aldrig – Så tog jag mig levande genom högstadiet, skriven tillsammans med Pernilla Karlsson. Lisa skrev inte boken för att hänga ut mobbarna utan för att öppna upp och hjälpa andra i en liknande situation.
Mobbing sätter spår
När Lisa slutade nian två månader innan alla andra kom ångesten och den psykiska ohälsan. Varje natt under ett helt år drömde hon mardrömmar.
”Det krävdes mycket arbete efteråt för mobbing sätter spår i en.” Lisa gick aldrig gymnasiet för hon var alltför traumatiserad av skolgången. Men att skriva boken var en befrielse och en form av terapi.
Namn: Lisa Jonsson
Ålder: 21
Gör: Influencer
Bor: Karlskrona
Det är viktigt att den som blir mobbad inte håller det för sig själv utan tar hjälp av vuxna. Mitt råd är att berätta för den du känner dig trygg med och som kan föra din talan
Lisa JonssonIngen är ensam
–Det är viktigt att den som blir mobbad inte håller det för sig själv utan tar hjälp av vuxna. Mitt råd är att berätta för den du känner dig trygg med och som kan föra din talan. Håll inte allt inne för det är aldrig ditt fel, poängterar hon. Om föräldrar håller koll och hänger på nätet där deras barn och ungdomar är, gör att de kan märka och se om någon mobbar. Lisa skulle aldrig acceptera någon form av kommentarer. Hon har också under alla år av mobbing blockerat och anmält konton. Idag ser hon det som en styrka att hon vågat vara sig själv. Hon drömmer om att resa och utforska världen – för nu är hon inte längre begränsad.
Fortfarande saknar man samlad nationell statistik över skolfrånvaro. Samtidigt så nås Attention dagligen av allt fler samtal om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som inte kan vara i skolmiljön. Familjer lever i en utsatt och isolerad situation där de möts av oförståelse, fördomar och okunskap. Skolsituationen leder ofta till att utmattning, utanförskap, skuldkänslor och självmordstankar drabbar barnen, visar Attentions rapport.
Barnens röster
”Jag blev utbränd och deprimerad och skolan skyllde allt som var svårt på mig”, berättar ett barn. I Attentions kommande rapport: Vägen tillbaka – från skolfrånvaro till skolnärvaro förmedlas röster från familjer med egen erfarenhet. Barnen berättar om bristande stöd, krav, ångest, att man saknar trygga relationer till vuxna och att skolmiljön gör dem utmattade. Unga beskriver hur de kraschat – när ensamhet, utanförskap, skuld och oro inför framtiden växer. Många barn kan efter år av bristande stöd, från skola och vård, inte längre närma sig skolmiljön och berättar att de inte längre vill leva.
Kampen för stöd
Kunskap kring skolfrånvaro och NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) är låg. Föräldrar kämpar för att skolan ska förstå, agera och se till barnets stödbehov. När skolan inte förmår att ta sitt ansvar hamnar
ansvaret i föräldrarnas knä. Man påbörjar eller sätter in stöd för sent, samverkan mellan hem och skola brister och föräldrar vittnar om resursbrist och hög personalomsättning. I förlängningen kraschar ofta föräldrars ekonomi. Antingen på grund av sjukskrivning, för att de måste gå ner i arbetstid eller när lönen blir ersatt mot vård av barn (Vab).
”Kan inte pressa mer”
Barnen har ofta utmattningssymptom och ökad suicidrisk. Föräldrarna
Läs mer på attention.se
balanserar skolplikten med barnets mående, samtidigt som de söker kunskap om rättigheter, stöd och skyldigheter. Frånvarosituationen innebär många kontakter med exempelvis skola, vård och socialtjänst. En familj hade 170 möten under ett år, där frågan om varför deras barn inte är i skolan står i fokus. Samtidigt som man ifrågasätter föräldraskapet. ”Jag vill bara att det ska finnas en förståelse kring att jag inte kan pressa honom mer till att komma till skolan. Han vill ju ta livet av sig”, berättar en förälder.
Om Attention och projektet
Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras familjer. Attention driver det treåriga Arvsfondsprojektet Vägen tillbaka – från skolfrånvaro till skolnärvaro.
Jag skäms. Mamma och pappa är så ledsna och jag försöker säga att det inte är deras fel.
Denna artikel är i samarbete med Riksförbundet Attention och Allmänna arvsfonden.
Jag kan inte kan pressa honom mer till att komma till skolan. Han vill ju ta livet av sig.”
”SkolanSusanne Berneklint Projektledare Vägen tillbaka
Föräldrar kämpar för att skolan ska förstå, agera och se till barnets stödbehov.
I 25 år har vi lyssnat, stöttat och peppat unga tjejer som inte mår bra. Trycket på våra stödlinjer är ständigt högt. Hjälp Tjejzonen att hålla chatterna öppna varje kväll hela veckan.
Swisha 100 kr till 90 02 072 tjejzonen.se
Stöd forskningen för ett friskare liv. Din gåva gör skillnad.
Kisar barnet, eller lutar sig fram för att se bättre? Det här kan vara tidiga tecken på närsynthet och bör undersökas med syntest. Genom att agera tidigt kan du få nödvändiga råd och lösningar för skarpare syn, och dessutom sakta ned närsynthetens utveckling.
Har du lagt märke till tecken på närsynthet hos ditt barn, och sedan fått detta bekräftat av ögonläkare? Din första reaktion är förmodligen att boka en tid hos optikern och köpa glasögon för att korrigera närsyntheten. Det är inte konstigt om du resonerar så här, men det är inte hela bilden när det gäller närsynthet! Optiska standardglas korrigerar närsyntheten temporärt för att garantera bra syn, men det förhindrar inte att den kan förvärras. Hittills har olika lösningar funnits tillgängliga för att kontrollera barns närsynthet: ortokeratologi (nattlinser, Ortho-K), progressiva kontaktlinser för användning dagtid samt farmaceutiska produkter – i synnerhet atropinögondroppar. Dessa lösningar har dock flera begränsningar och kräver föräldrars tillsyn och engagemang.
För att lösa dessa problem och hjälpa ditt barn i vardagen har Essilor utvecklat en ny generation glasögonglas som revolutionerar närsynthetskontroll: Stellest™glas. Essilor® Stellest™ glas både korrigerar och kontrollerar barnets närsynthet. Dessa högpresterande glas som bromsar utvecklingen av närsynthet är resultatet av många års forskning. Stellest™ korrigerar närsynthet, ger skarp syn på långt håll genom ett enkelslipat synområde samt närsynthetskontroll genom H.A.L.T.*teknologi. H.A.L.T.*-teknologin utgörs av en konstellation osynliga** mikrolinser som skapar en volym av ofokuserat ljus framför näthinnan och följer dess form. Signalvolymen fungerar som ett skydd mot ögats längdtillväxt och därmed utvecklingen av närsynthet. Essilor® Stellest™ glas bromsar utvecklingen av närsynthet med i genomsnitt 67 %***.
Barn och ungdomar får i sig stora mängder socker och det är svårt att veta hur mycket socker det faktiskt är i olika produkter.
Just nu firas Internationella munhälsodagen världen över. I Sverige uppmärksammar Sveriges Tandläkarförbund det genom en paneldiskussion där vi bland annat diskuterar en helt ny app för sockermärkning, tillsammans med tandläkare Patrik Andrén, författaren och forskaren Ann Fernholm och VD för Sockerchecken Mattias Andersson. Ta del av seminariet på vår webb.
Stellest™ glasen är estetiska, säkra och enkla att använda. Lär dig mer om Stellest™-lösningen, glas designade för barn med närsynthet. Fråga din optiker för mer information!
* Highly Aspherical Lenslet Target ** Estatisk finish *** Bao, J., Huang, Y., Li, X., Yang, A., Zhou, F., Wu, J., Wang, C., Li, Y., Lim, E.W., Spiegel, D.P., Drobe, B., Chen, H., 2022. Spectacle Lenses With Aspherical Lenslets for Myopia Control vs SingleVision Spectacle
Lenses: A Randomized Clinical Trial. JAMA Ophthalmol. 140(5), 472–478. https:// doi.org/10.1001/ jamaophthalmol. 2022.0401
Skanna QR-koden för att komma till tandlakarforbundet.se
Man kan tycka att det är en självklarhet att man som förälder ska få vara tillsammans med sitt barn när det genomgår tuffa medicinska behandlingar på sjukhus långt hemifrån. Men så är det inte alltid. Avsaknad av familjeboenden i anslutning till sjukhuset gör att familjer måste splittras. För många är det inte heller ett alternativ att ha hela familjen boende på hotell under långa perioder.
När ett barn blir allvarligt sjukt drabbas hela familjen. Som förälder oroar man sig för sitt barn, partner och andra barn. Som syskon kan det vara svårt att förstå vad som händer, man oroar sig för sitt sjuka syskon och för sina föräldrar. Livet vänds upp och ner. Sådant som tidigare var jätteviktigt blir betydelselöst. Samtidigt kan de enklaste sakerna bli den största hjälpen och helt avgörande för att man ska orka. Som att hela familjen får vara tillsammans. Det är därför Ronald McDonald Hus finns, ett hem hemifrån. Husen är belägna på gångavstånd till specialistsjukhusen och här kan hela familjen bo och leva tillsammans i en trygg hemmiljö under behandlingstiden.
Ett hem hemifrån för hela familjen I Husen erbjuds ett hem för hela familjen där farmor eller mormor kan komma och avlasta föräldrarna och dit släktningar kan komma på besök. Här lagar man
Det borde vara en självklarhet att familjen ska få möjlighet att vara nära när ett barn blir svårt sjukt Lisa Palm Danielsson
mat, tvättar, städar och läser läxor. Det finns utrymme att leka, både inne och ute, och man kan ha såväl taco-tisdag som fredagsmys. I Husen finns alltid personal och volontärer, men framför allt andra familjer som är i samma situation och förstår precis vad man går igenom. Här hittar både små och stora nya vänner, ibland för livet. Naturligtvis finns det också möjlighet att dra sig undan i familjens privata rum, när man inte orkar prata med någon alls. Att samla kraft mellan behandlingarna på sjukhuset är viktigt för både föräldrar och barn.
Boendet betalas av hemregionen och familjerna själva betalar inget för tiden de bor i Husen.
Behov av fler familjeboenden
Idag finns det fem Ronald McDonald Hus runt om i Sverige där drygt 4 300 familjer bor varje år. Men behovet av familjeboende är fortsatt stort och tidvis tvingas Husen tacka nej till familjer som önskar en plats att bo i anslutning till barnets sjukdomsperiod. Förhoppningen är att kunna etablera ännu ett Hus, denna gång i Solna intill Karolinska Universitetssjukhuset, som saknar familjeboende i området.
En familj i balans skapar trygghet även för det svårt sjuka barnet och mår familjen bra psykiskt bidrar det till läkandet. Det borde vara självklart att familjen ska få möjlighet att vara tillsammans när ett barn blir svårt sjukt. Därför kommer vi aldrig sluta arbeta för att erbjuda familjeboende till fler familjer.
Bidra till att svårt sjuka barn som behöver specialistvård får vara så nära ett hem man kan komma, tillsammans med sin familj när livet är som svårast. Swisha en gåva till 900 70 22.
www.ronaldmcdonaldbarnfond.se
Lisa Palm Danielsson Generalsekreterare Ronald McDonald BarnfondSom föräldrar står vi inför en dubbel utmaning; föräldraskapet och klimatkrisen. Vi bär på viljan att ge våra barn det bästa av livet idag, men behöver också garantera en trygghet även i framtiden.
Våra barns klimat presenterar vår klimatguide som riktar sig till föräldrar som vill ställa om, men kanske inte vet hur eller var de ska börja. Tips på hur vi kan engagera oss som familj och påverka för systemförändring.
Läs mer på varabarnsklimat.se/klimatkompass
Rofyllda nätter och utvilade dagar brukar man oftast inte förknippa med barnets första år. Bebisar behöver i genomsnitt 15-18 timmars sömn per dygn men som nybliven förälder kan den si ran kännas som en dimmig dröm i nätter av sömnigt vankande och vaggande. Vi vet hur du har det! Ett tips kan vara att du bär babyns snuttefilt nära dig för att den ska få din doft och på så sätt ge barnet extra trygghet när det är dags att sova. Diinglisarna är de allra yngsta barnens favorit av många anledningar och nu har en ny kompis flyttat in i familjen. En liten sömnig nalle i vår allra mjukaste kvalitet som håller tvätt efter tvätt. Du kan läsa mer om våra Diinglisar på vår hemsida och hitta just din minstings favoritdjur. En riktigt gosig vän för livets alla stunder!
facebook.com/teddykompaniet