I samarbete med S:t Eriks Ögonsjukhus
Gauti Jóhannesson:
S:t Eriks Ögonsjukhus
leder vägen för framtidens ögonsjukvård
Sida 8–9.
Optik & Oftalmologi
Läs mer på folkhalsasverige.se
Bergman Clinics
Glaukom, även känt som "grön starr", är en av de vanligaste orsakerna till obotbar blindhet i världen.
Att belysa glaukom året runt ökar medvetenheten om sjukdomen 05
Glaukomförbundet
När Sara Lynard bara var några månader opererades hon för grå starr och drabbades senare av glaukom.
11 12
Medilens Nordic
Medilens Nordic är nordens största distributör av produkter inom ögonvård och ögonkirurgi.
Projektledare: Tim Wennberg Verkställande direktör: Mimmi Holm Redaktionschef och designer: Daniel Petersson Tryckeri: Kalmar Kuvert AB Kontaktinformation: daniel.petersson@mediaplanet.com Omslagsfoto: Eva Tov. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.
Text: Pete Williams / Foto: Johanna Hanno
Glaukom kallas ofta för den ”tysta syntjuven" eftersom den leder till oåterkallelig synförlust om den inte upptäcks och behandlas tidigt.
Sjukdomen drabbar ungefär 80 miljoner människor världen över, uppskattningsvis 100 000 – 200 000 bara i Sverige. Vi har precis lämnat ”Glaucoma Awareness Month” i januari och går in i världsglaukomveckan i mars. Det är dock lika viktigt att lyfta både framsteg och fortsatta utmaningar kring glaukom under årets alla dagar.
Framsteg inom behandling av glaukom Även om det ännu inte finns något botemedel mot glaukom finns det behandlingsalternativ som ger hopp om bättre vård. En lovande utveckling är
användningen av läkemedel mot glaukom med fördröjd frisättning, som kan förbättra följsamheten och behandlingseffektiviteten. Dessa mediciner är utformade för att frisätta läkemedlet långsamt över tid, vilket minskar behovet av frekventa ögondroppar och säkerställer konsekvent kontroll av det intraokulära trycket. Minimalinvasiv kirurgi är ett annat område där betydande framsteg har gjorts och nya tekniker ger mindre invasiva alternativ till traditionell kirurgi, vilket ger snabbare återhämtningstider och färre komplikationer. Dessa innovationer gör glaukombehandling mer tillgänglig och effektiv för
Pete Williams är lektor och forskargruppsledare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus.
patienter över hela världen. Ytterligare forskning för neuroprotektiva behandlingar pågår, bland annat här i Sverige, som exempelvis SGNT: The Swedish Glaucoma Nicotinamide Trial. Dessa nya behandlingar kan erbjuda ytterligare alternativ för patienter eftersom de riktar sig direkt mot de neurodegenerativa processerna och kanske inte kräver intraokulär trycksänkning för att vara effektiva.
Patientinflytande och stöd är avgörande
Patientinflytande spelar en avgörande roll för att ständigt förbättra glaukomvården. Ideella organisationer som Glaucoma Research Foundation (GRF) och Glaucoma Foundation (TGF) ligger i framkant inom detta arbete i form av utbildningsresurser och stöd för patienter och deras familjer. Genom ett nära samarbete med kliniker säkerställs tillgång till den senaste informationen och behandlingsalternativen. När patienter får kunskap kan de ta en aktiv roll i att hantera sin sjukdom.
Samhällsstöd är också viktigt. Stödgrupper ger en plattform för patienter att dela med sig av sina erfarenheter, ställa frågor och få känslomässigt stöd. Dessutom främjar de gemenskap och minskar den isolering som många patienter kan känna. Även fonder bidrar till ökad medvetenhet och med medel till forskning.
–För att stimulera till mera forskning kring glaukom i Sverige beviljar Ögonfonden årligen medel till svenska glaukomforskare, säger professor Rune Brautaset som är ordförande i Ögonfonden.
Hoppfull framtid
Vi måste påminna oss om de framsteg som gjorts inom forskning och behandling av glaukom de senaste decennierna, samtidigt som vi behöver erkänna det viktiga arbete som fortfarande behöver göras. Genom att förespråka tidig upptäckt, stödja framsteg inom behandling och forskning samt stärka patienters inflytande kan vi tillsammans nå ännu längre i kampen mot glaukom.
Receptfri påapotek!
(ketotifen 0,25 mg/ml, ögondroppar, lösning)
Symtomatisk behandling av säsongsbunden allergisk konjunktivit1
Fri från konserveringsmedel
3 månaders hållbarhet efter öppnad förpackning
Innehåller även natriumhyaluronat
Ketazed (ketotifen) 0,25 mg/ml ögondroppar, lösning. Medel vid ögonsjukdomar, antiallergikum. Histamin H1 -receptorantagonist. OTC, EF. Indikation: Symtomatisk behandling av säsongsbunden allergisk konjunktivit. Kontraindikation: Överkänslighet mot något innehållsämne. Varningar och begränsningar: Säkerhet och effekt för barn från födseln till 3 år har ännu inte fastställts. Risk för förstärkt effekt av läkemedel som verkar dämpande på centrala nervsystemet, antihistaminer och alkohol kan inte uteslutas. Graviditet och amning: Försiktighet bör iakttas till gravida kvinnor. Kan användas under amning. Datum för översyn av produktresumén: 2024-03-06. För ytterligare information: se www.fass.se.
Lokal representant: Horus Pharma Nordic AB, Stockholm, contact-nordics@horus -pharma.com.
Rev. 11/2024. R-KET-SE-00001
1SmPC Ketazed® 03/2024
ODM 5® vid hornhinneödem
Hyperosmolara beredningar som kan underlätta hornhinneödem orsakad av hornhinnedystrofi, posttraumatiskt ödem eller postoperativt ödem.
ODM 5 ® Ögondroppar
√ 3 månaders hållbarhet efter öppnad förpackning
√ Rekommenderas till dagen
√ 1-2 droppar 4 gånger per dag, eller enligt läkares ordination
Innehåller natriumklorid 5%, natriumhylauronat 0,15%.
Medicinteknisk produkt (Cl IIb, CE 0459)
ODM 5 ® Ögonsalva
√ 28 dagars hållbarhet efter öppnad förpackning
√ Rekommenderas till natten
√ Appliceras på insidan av nedre ögonlocket var 3-4 timme eller enligt läkares ordination
Innehåller natriumklorid 5% (hypertoniskt medel).
Använd inte produkten vid ögonskador.
Medicinteknisk produkt (Cl IIa, CE 0425)
ODM 5 är inte kompatibel med kontaktlinser.
Glaukom: den tysta syntjuven som hotar synen
Glaukom, även känt som "grön starr", är en av de vanligaste orsakerna till obotbar blindhet i världen. Trots detta är det en sjukdom som ofta förblir oupptäckt tills den har orsakat omfattande skador på synen. Men vad är egentligen glaukom, och varför kallas det för "den tysta syntjuven"?
Text: Isabelle Ibérer / Foto: Bergman Clinics
Glaukom utvecklas långsamt och orsakar permanenta skador på synnerven och näthinnan. Eftersom synfältsbortfallet oftast börjar i periferin och gradvis sprider sig inåt, är det vanligt att patienter inte märker några symtom förrän sjukdomen redan har kommit långt. Utan tidig upptäckt och behandling kan glaukom leda till allvarliga synskador och i värsta fall blindhet.
– Benämningen ”den tysta syntjuven” kommer av att sjukdomen ofta utvecklas så långsamt att patienten själv inte märker något förrän sent i förloppet, förklarar Markus Karlsson, chefläkare på Bergman Clinics med specialisering inom glaukom.
Vem löper störst risk?
Orsakerna till glaukom är ännu inte helt klarlagda, men det finns flera kända riskfaktorer. Förhöjt ögontryck och högre ålder är de mest framträdande, men sjukdomen kan även uppstå vid normala trycknivåer. Risken att drabbas ökar successivt efter 50 års ålder, och ärftlighet spelar en betydande roll, särskilt om flera nära släktingar har glaukom.
– Om du har en familjehistorik av glaukom, bör du vara extra
uppmärksam och genomgå regelbundna ögonkontroller, råder Dr. Karlsson.
Tidig upptäckt minskar risken I Sverige har optiker en viktig roll i att upptäcka glaukom i tid. Vid en rutinkontroll för glasögon kan optikern mäta ögontrycket och vid avvikande resultat remittera patienten till en ögonläkare. Trots att det inte finns något etablerat screeningprogram för glaukom rekommenderas personer med ärftlighet för sjukdomen att genomgå regelbundna kontroller hos optiker från 50 års ålder. –Det finns ingen botande behandling för glaukom, men sjukdomsförloppet kan bromsas genom att sänka ögontrycket. Detta görs med trycksänkande ögondroppar, laserbehandling eller kirurgiska ingrepp. Dessutom kan grå starroperation, som är en av världens vanligaste operationer, ha en positiv effekt på ögontrycket utöver att förbättra synen, förklarar Dr. Karlsson.
Framtidens behandling
Enligt Dr. Karlsson står vi inför stora utmaningar framöver, då antalet glaukompatienter förväntas öka kraftigt kommande decennier till följd av en åldrande befolkning. Men forskningen inom glaukom går ständigt framåt, och nya behandlingsmetoder är på väg. Ett av de mest lovande forskningsområdena just nu är behandling med nikotinamid, en variant av vitamin B3, som kan skydda nervcellerna i näthinnan och synnerven. Pågående studier visar lovande resultat, men mer forskning krävs innan metoden kan rekommenderas brett.
– Jag tror att vi inom några år kommer att ha en betydligt större verktygslåda med behandlingsalternativ än vad vi har idag. Glaukom kanske är en tyst syntjuv, men om sjukdomen upptäcks i tid är chansen att kunna förhindra framtida synskador betydligt bättre, avslutar Dr. Karlsson.
Markus Karlsson, chefläkare.
Denna artikel är i samarbete med Bergman Clinics.
Synen för framtiden
Syn- och ögonforskning som leder till nya behandlingsmetoder för ögonsjukdomar är viktigt och bidrar till ett ökat välbefinnande för världens befolkning.
Text: Jan Ygge / Foto: Stefan Zimmerman, Karolinska Institutet
Av världens befolkning på snart 8 miljarder har drygt 2 miljarder ett synproblem och minst en miljard av dessa skulle kunna ha bra syn om det fanns tillräckliga resurser för förebyggande och behandling. Vanligaste orsakerna till synnedsättning i världen idag är brist på glasögon samt katarakt (grå starr), en grumling av ögats lins. Genom ett generellt folkhälsoarbete blir världens befolkning äldre och detta kommer att leda till att flera ögonsjukdomar som oftast drabbar äldre kommer att öka över tid.
Framsteg inom forskningen kan leda till bot mot av många ögonsjukdomar
Trots stora framsteg inom synoch ögonforskning är fortfarande 100 miljoner människor i världen blinda av katarakt och de flesta av dessa får tyvärr inte uppleva en förbättrad syn på grund av brist på resurser. För 100 år sedan när impressionisten
Claude Monet blev opererad för katarakt genomfördes den i eternarkos med ett stort snitt i ögat för att ta bort den grumliga linsen. Han låg till sängs på rygg
med förband för bägge ögonen i två veckor och fick bara äta flytande föda. Efteråt fick han starka glasögon som gav en skarp syn centralt men litet perifert seende. Idag görs operationen på 20 minuter med bedövning i form av ögondroppar, minimalt snitt i ögat och en inopererad plastlins. Patienten går hem direkt efteråt med bra syn och förhoppningsvis oberoende av glasögon speciellt för avståndsseende. Detta är ett exempel på syn- och ögonforskningens framsteg.
Barns ögon är speciella Synen måste tränas som barn för att bli bra som vuxen. Medicinska framsteg har även gjort så att för mycket tidigt födda barn överlever. Dessa barns hjärnor är extremt känsliga och speciellt den del som tolkar synintrycken. Den så kallade hjärnsynskada som kan
uppkomma är den vanligaste orsaken till synhandikapp hos barn i Sverige idag. Den innebär att ögonen är normala men synhjärnan inte har utvecklats normalt. Dessa barn kan få ett handikapp i form av att till exempel ha svårt att känna igen ansikten och att hitta, svårt att se rörliga föremål som närmar sig, svårt att lära sig läsa. Det finns idag ingen behandling för hjärnsynskada men information till föräldrar och skola kan ge mycket stöd till barnet. Även om den medicinska forskningen har gjort fantastiska framsteg och gjort det möjligt för många människor att bibehålla en god syn upp i åren finns det enormt mycket kvar att göra inom synforskningen och kanske speciellt för de mycket för tidigt födda barnen som har ett helt liv framför sig.
Jan Ygge är Professor Emeritus, KI
Optalmica Ögonkliniker – den lilla stora ögonkliniken
Vi erbjuder ett personligt bemötande, hög medicinsk kompetens och erfarna medarbetare – alltid med fokus på bästa möjliga resultat.
Vi tar emot remisser och patienter från hela landet till våra kliniker i Eskilstuna, Gävle, Stockholm och Västerås. Behandling sker både inom regionvården och privat. Utbudet varierar något beroende på avtal med respektive region.
Våra tjänster:
Allmän ögonmottagning
Kataraktoperationer
Ögonplatsikkirurgi
Synfelskorrigerande operationer (privat)
Välkommen att skicka remisser till oss!
Läs mer på www.optalmica.se
S:t Eriks Ögonsjukhus leder vägen för framtidens ögonsjukvård
S:t Eriks Ögonsjukhus är en av Nordens främsta specialistkliniker inom ögonsjukvård och spelar en avgörande roll i utvecklingen av ny medicinsk forskning och behandlingar. Med spetskompetens inom både vård och forskning driver sjukhuset innovationer som formar framtidens ögonsjukvård. Nu tar sjukhuset ytterligare steg framåt med Gauti Jóhannesson som ny chefläkare.
Med en stark bakgrund inom forskning och klinisk verksamhet
kliver Gauti Jóhannesson in i sin nya roll. Hans uppdrag är mångfacetterat och omfattar såväl medicinsk kvalitet och patientsäkerhet som strategisk utveckling av sjukhuset.
Dessutom fortsätter han sin kliniska roll som specialist inom glaukom och kataraktkirurgi, samtidigt som han bedriver forskning.
– Jag ser det som en stor fördel att kunna kombinera forskning, klinik och ledarskap. Genom att ha ett ben kvar i den dagliga patientvården får jag en direkt inblick i eventuella utmaningar vi står inför och kan arbeta för lösningar som är väl förankrade i verkligheten, säger Jóhannesson.
– Vi ser en paradox inom sjukvården idag. Vi överkontrollerar och överbehandlar vissa patienter, samtidigt som vi inte alltid har resurser att ge optimal vård till dem som verkligen behöver det. För att få resurserna att räcka till bör vi eftersträva att ge tillräckligt bra vård till patienter med modesta besvär för att kunna ge excellent vård till den minoritet som behöver det, förklarar Jóhannesson. Jóhannesson betonar vikten av att hela sjukvården måste arbeta tillsammans för att skapa effektiva och hållbara patientflöden. Genom att förbättra prioriteringar och resursfördelning kan fler patienter få tillgång till högkvalitativ vård. Om varje medarbetare bidrar med en liten förbättring så blir det snabbt en många bäckar små effekt.
– Patienter ska få
högkvalitativ vård oavsett var i landet de bor. Det kräver ett nära samarbete mellan regioner och kliniker för att dela erfarenheter, råd och riktlinjer. Samtidigt har vi ett ansvar att ligga i framkant internationellt och bidra till den globala utvecklingen inom ögonmedicin och kirurgi, säger Jóhannesson.
Vid S:t Eriks bedrivs avancerad forskning, och sjukhuset har en viktig roll i att koppla ihop forskning och klinisk praktik. Jóhannesson ser stora möjligheter i att skapa bättre kontaktytor för samarbete mellan forskare och kliniker, vilket kan leda till snabbare implementering av nya behandlingsmetoder.
Framtiden i fokus
Som ny chefläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus hoppas Jóhannesson på att kunna bidra till en sjukvård som är effektiv, hållbar och patientcentrerad genom att kombinera forskning, klinisk expertis och strategiskt ledarskap.
Utmaningar och kloka kliniska val Jóhannesson berättar att sjukvården står inför flera viktiga utmaningar. I en värld med begränsade resurser handlar en av de största om att säkerställa att resurser används på bästa sätt för att möta patienternas behov.
Samverkan för framtidens ögonsjukvård Samarbete är en nyckelfråga för att utveckla ögonsjukvården, både inom Stockholm och nationellt. S:t Eriks Ögonsjukhus arbetar aktivt med andra sjukhus, privata aktörer och universitet för att förbättra vård och forskning.
–Vårt mål är att S:t Eriks Ögonsjukhus inte bara ska vara Nordens största ögonsjukhus, utan även leda utvecklingen framåt genom samarbete och innovation. Synen är ett av våra mest värdefulla sinnen, och det är vårt ansvar att se till att fler kan få den vård de behöver i tid. Genom samarbete, innovation och kloka kliniska val kan vi skapa en ännu bättre ögonsjukvård för framtiden, avslutar han.
Text: Isabelle Ibérer / Foto: Eva Tov
Gauti Jóhannesson, ny chefläkare.
www.LHONaware.se
Leber’s Hereditary Optic Neuropathy
LHON causes rapid, painless, central loss of vision, typically leading to blindness1,2
WARNING SIGNS for SUSPICION of LHON1-4,10,11
Rapid, painless, central loss of vision
One eye affected initially, followed by the second eye within weeks to months
Family history of loss of vision or LHON*
Most often central or centrocaecal scotoma
The pupillary light reflex is relatively preserved despite the severity of optic atrophy6
Peripapillary telangiectatic microangiopathy and hyperemia of the optic disc in the acute stage
Chiesi Pharma AB
Klara Norra kyrkogata 34, 111 22 Stockholm, Telefon +46 8 753 35 20 www.chiesipharma.se
Optic disc pseudo-oedema and RNFL# thickening in the first months after disease onset, followed by progressive thinning7**
Early and persistent ganglion cell inner plexiform layer thinning detectable before onset of visual loss8
Lack of response to glucocorticoid treatment
In chronic phase, cupping of the optic disc can be observed in addition to pallor of the neuroretinal rim and RNFL thinning12
typically presents in males aged 15-35, but can occur in either sex at any age.
1. Yu-Wai-Man P, et al. Prog Retin Eye Res. 2011; 30: 81–114. 2. Mascialino B, et al. Eur J Ophthalmol. 2012; 22: 461465. 3. Newman NJ, Nat Rev Neurol. 2012; 8: 545-556. 4. Fraser JA, Biousse V, Newman NJ. Surv Ophthalmol. 2010; 55: 299-334. 5. Yu-Wai-Man P, et al. J Med Genet. 2002 39(3):162-9. 6. Moura AM, et al. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2013; 54(7): 4471-4477. 7. Barboni P, et al. Ophthalmology. 2010; 117(3): 623-7. 8. Balducci N, et al. y, Br J Ophthalmol. 2016; 100: 1232–1237. 9. Yu-Wai-Man P, et al. Eye. 2014; 28(5): 521–37. 10. Carelli V, et al. J Neuroophthalmol. 2017 Dec; 37(4):371-381. 11. Sundaramurthy S, et al. Graefes Arch Clin Exp Ophthalmol. 2021 Sep;259(9):24612472. 12. Mashima Y, et a al. Graefes Arch Clin Exp Ophthalmol. 2003, 241(2):75–80.
Sara om livet som förälder med glaukom
Text:
Glaukomförbundet
Foto: Li Fernstedt
När Sara Lynard bara var några månader opererades hon för grå starr och drabbades senare av glaukom. När hon var 16 år tvingades hon operera bort det vänstra ögat. Idag är hon 29 år och delar med sig av sina erfarenheter under instagramkontot glaukomsara med 1052 följare.
– Jag startade kontot för fem år sedan och då mest som en dagbok för mig själv. Men när familj och vänner fick se inläggen och gillade dem, bestämde jag mig att öppna upp kontot för fler. – Innan dess hade jag trott att jag var ensam om att känna alla dessa känslor som glaukomen fick mig att känna; jag var rädd att bli blind, jag var nedstämd och deppig. Kontakten med andra, oavsett om de själva var i en liknande situation eller inte, ledde till en fin gemenskap och förståelse. Det resulterade i att jag sedan dess har börjat våga prata mer om, och vara mer öppen, med min synskada, säger Sara Lynard som är en av tio ambassadörer för Glaukomförbundets Medlemsoch informationskampanj under 2024-2025. Idag har Sara en ögonprotes och på det andra ögat har hon cirka 25–30 procent kvar av synen. Oron över att bli helt blind lever hon med varje dag, men hon har hittat sätt att hantera den. – Jag tog hjälp av en psykolog under en period när jag kunde få panik över tanken att vakna och inte ha min syn kvar. Det har tagit tid att bearbeta alla rädslor, men jag är på en annan plats i dag. Det här är jag, Sara, och jag är stolt över att ha fixat det! Hon lever med sambon Martin i Malmö och
GLAUKOMFÖRBUNDET SPRIDER KUNSKAP
I Sverige har cirka 300 000 svenskar glaukom. Studier visar att hälften av dessa, 150 000 personer, har sjukdomen utan att veta om det.
Glaukomförbundet arbetar bl.a för att sprida kunskap om ögonsjukdomen glaukom och för att fler ska kontrollera sin ögon i tid. Läs mer på www.glaukomforbundet.se
Sara Lynard driver Instagramkontot @glaukomsara, där hon delar med sig av livet med sjukdomen.
tillsammans har de sonen Elton 2 år. Hon arbetar som arbetsförmedlare inom rehabilitering på arbetsförmedlingen och klarar sig med enklare hjälpmedel. Det blir främst mobilen för att zooma in text och bilder och datorn där det är enkelt att förstora text.
Tips som förenklar
Sara blir allt oftare kontaktad av föräldrar till barn som har glaukom. Samtalen handlar om hur livet påverkas av att ha en ögonsjukdom som glaukom. När Sara skulle bli mamma tog hon tacksamt emot tips från andra föräldrar i liknande situation. –Småsaker som verkligen gör vardagen lättare som exempelvis att lägga barnstrumpor i en tvättpåse så att man hittar de lättare när man ska tvätta. Eller en sådan sak som att alltid städa undan och strukturera vart allt finns så att man inte går upp mitt i natten och snubblar på någonting som ligger på golvet. När vi gått till lekparken har han haft färgglada kläder på sig så att jag lättare kan se honom.
Vilka lärdomar har du dragit sedan du blev mamma?
– Att man kan mer än vad man tror. Att våga. Man är alltid hårdast mot sig själv. Det som jag har varit osäker på har inte handlat om att jag ha varit synskadad, det har handlat om att bli mamma. Man tror att man ska misslyckas för att man ser dåligt, men det är för att man inte vågar. Det har med självkänslan att göra. Man behöver nog vara öppen för att det ibland kan gå fel, men att man då får försöka på nytt igen när man är redo.
Ny lösning för torra ögon
Ögonvård som fokuserar på ett växande problem.
Medilens Nordic är nordens största distributör av produkter inom ögonvård och ögonkirurgi. De lanserar nu fyra egentillverkade produkter för vård av torra ögon.
–Tidigare har vi samarbetat och haft en agenturverksamhet, men har nu utvecklat vårt eget märke, EYZ, säger Kent Maack, VD för Medilens Nordic.
Ökad skärmtid skapar ögonproblem
Att problemet med torra ögon ökar beror till stor del på ökad skärmtid. När vi spenderar långa stunder framför datorn blinkar vi mindre, vilket gör ögonen torra.
– I vanliga fall blinkar vi femton gånger per minut, när vi sitter framför en skärm blir det inte mer än fem-sex gånger. Att blinka ofta smörjer ögat naturligt och skyddar mot allergener bland annat. Om man blinkar mindre än vanligt krävs en produkt som hjälper till att hålla ögat smörjt och hälsosamt. Ålder, kön, vissa sjukdomar och läkemedel är faktorer som också
kan ge torra ögon, säger Kent.
– Utmaningen för oss var att få fram produkter som var minst lika bra, eller till och med bättre än de vi tidigare haft via agentur.
Produkter anpassade för den nordiska marknaden De nordiska konsumenterna har höga krav, inte minst önskemål om lång verkan och ingredienser.
– Produkterna får exempelvis inte innehålla konserveringsmedel, fosfater eller andra tillsatser.
Dessutom har vi i norden krav på hållbarhet och en allt större efterfrågan på veganska produkter, förklarar Kent.
– Vi arbetar med olika leverantörer för att kunna vara flexibla och få fram produkter av högsta kvalitet som samtidigt har de egenskaper som våra nordiska konsumenter efterfrågar. Det
finns stor expertis både hos oss och hos våra leverantörer, men även om Medilens Nordic är ledande inom ögonvård är den nya produktserie en nysatsning som inneburit utmaningar.
Exempelvis att få in fyra nordiska språk på etiketter till förpackningar, samt hantera nya regelverk i branschen.
Innovativa framtidsvisioner Medilens Nordic fokuserar just nu på de fyra nya produkterna, men blickar samtidigt framåt. – De produkter vi ska lansera i framtiden kommer ha unika egenskaper, vilket ställer stora krav på oss. Vi är ett litet företag med fantastisk personal och tillsammans med våra partners har vi en stor innovationskraft, därför ser vi positivt på framtiden, avslutar Kent Maack.
Nordens nya ögonvårdsserie
Upptäck EYZ – en modern ögonvårdsserie baserad på den senaste forskningen. EYZ erbjuder långvarig ögonkomfort vid irritation, allergi eller kontaktlinsanvändning.
Finns hos optiker och apotekens näthandel.
Läs mer eyz.se
Fria från konserveringsmedel och fosfater
Text: Jenny Levin / Foto: Medilens Nordic
Kent Maack, VD Medilens Nordic.
Denna artikel är i samarbete med Medilens Nordic
Vill du veta mer?
Kom ihåg att testa din syn regelbundet! Scanna QR-koden för att titta på filmen.
David Epstein är överläkare inom medicinsk retina vid S:t Eriks Ögonsjukhus och docent vid Karolinska Institutet.
Hela denna bilaga är en annons
Studie hoppas kunna förbättra uppföljning och minska risk för synförlust hos patienter med våt AMD
Text: Anna Cullhed Farrell & David Epstein
Foto: Jens Sølvberg & Mamad Hormatipour
Åldersförändringar i gula fläcken (makuladegeneration AMD) är den vanligaste orsaken till kraftig synnedsättning och blindhet hos patienter äldre än 60 år och man beräknar att cirka 25% i åldersgruppen över 75 år har någon form av förändringar i gula fläcken. Ungefär 80% av patienterna har torr AMD där syncellernas funktion långsamt försämras. Tyvärr finns ingen godkänd behandling i Sverige för dessa patienter.
Runt 20% av patienterna utvecklar den våta formen där svullnad samt blödningar orsakar en snabbare synnedsättning. För 20 år sedan var prognosen dyster för patienter med våt AMD då ingen behandling fanns att erbjuda. Idag behandlas dessa patienter med injektioner i ögats glaskropp. Behandlingarna tar bort svullnaden i gula fläcken och gör att sjukdomen bromsas upp och leder även i många fall till en förbättrad syn. Injektionerna måste upprepas med jämna mellanrum men om inga tecken på svullnad eller blödning finns i gula fläcken glesas behandlingarna ut. Idag avstås behandling då patienten uppnått intervall på fem månader utan aktivitetstecken.
Anna Cullhed Farrell är biträdande överläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus & doktorand vid Karolinska Institutet.
därmed risk att få en bestående synnedsättning.
På S:t Eriks Ögonsjukhus pågår en studie för att utvärdera vilka patienter som har en större risk för återfall. Studien är prospektiv och undersöker patienter med våt AMD som har fått injektioner för att behandla svullnad i gula fläcken. Patienterna har avslutat sin behandling efter att sjukdomen varit inaktiv en period.
Vi vet att många patienter kan få svullnad eller blödning i gula fläcken igen, men vi vet inte hur ofta detta händer, när det sker, eller vilka patienter som löper högre risk att drabbas av återfall.
Det är inte ovanligt att den våta förändringen kommer tillbaka och injektioner måste återupptas. Tidigare studier har visat att många patienter som får återfall i våt AMD inte själva märker när sjukdomen blir aktiv igen och de löper
S:T ERIKS ÖGONFORSKNINGSSTIFTELSEN
Anna Cullhed Farrell har tilldelats S:t Eriks Ögonforskningsstiftelses stipendium. Ögonforskningsstiftelsen har till ändamål att genom gåvor och donationer främja vetenskaplig forskning och utbildning i ögonkirurgi genom att dela ut ekonomiskt stöd och bidrag till lovande forskare.
I studien följer vi 220 patienter under tre år efter deras sista injektion. Uppföljningen sker var tredje månad, där vi undersöker patienterna med ögonbottenundersökning, OCT och OCT-angiografi för att upptäcka om det går att hitta några speciella kännetecken som utmärker de patienter som får återfall i studien.
Genom att identifiera dessa högriskpatienter hoppas vi kunna hitta markörer som kan användas för att bättre anpassa uppföljningen av sjukhusets AMD-patienter i framtiden. Förhoppningsvis kan en individualiserad uppföljning förbättra möjligheter att upptäcka återfall i god tid och därmed minska risken för synförlust. Dessutom kan vissa patienter kanske undvika onödiga sjukhusbesök och behandlingar och i stället få uppföljning närmare sitt hem.
