Dina Njurar

Hela denna tematidning är en annons från

Läs mer på folkhalsasverige.se

DINA NJURAR

I samarbete med Njurförbundet

Peter Stenvinkel

Kronisk njursjukdom – den tysta folksjukdomen. Sida 12–13.

05 Peritonealdialys. PD som egenvård ger högre livskvalitet.

08 CSL Vifor. Dialys och klåda måste inte gå hand i hand.

14 Njurdonation. Elisabeth var först i Sverige att donera en njure till en vän.

Systemisk Lupus Erythematosus (SLE) SLE är en autoimmun sjukdom som kan drabba alla organ i kroppen. En av de allvarligaste komplikationerna är SLE-

Modus Therapeutics

Det svenska bioteknikföretaget som utvecklar sin patenterade polysackarid Sevuparin som behandlingsmöjlighet för

Håkan Hedman Förbundsordförande Njurförbundet

Nipro

Nipro återupplivar ett stolt svenskt arv med ett nytt utvecklingscenter för dialysinnovation i Malmö, under sin Medical Instrument Center (MIC) division.

Projektledare: Celine Lindkvist (celine.lindkvist@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Mimmi Holm Redaktionschef: Daniel Petersson Distribution: Svenska Dagbladet 03-12-2025 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@mediaplanet.com Omslagsfoto: Judit Nilsson Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

KAMPANJENS

HUVUDSPONSORER:

Text Håkan Hedman

Kronisk njursjukdom en växande dold folksjukdom

Kronisk njursjukdom, förkortat CKD, ökar i Sverige och i världen. Om cirka 15 år beräknas CKD vara den femte vanligaste dödsorsaken. I Sverige beräknas en av tio vara drabbad av CKD.

Njurarna är livsviktiga organ som bland annat renar kroppen från slaggprodukter och överskottsvätska. De är också viktiga för blodbildning och reglering av blodtrycket. Tydliga tecken på försämrad njurfunktion kan vara förhöjt blodtryck och att man läcker äggvita i urinen. Njurarna har stor reservkapacitet och i de flesta fall märker man inte att njurarna sviktar. Många kan därför gå under många år med försämrad njurfunktion utan att själva veta om det. Vanliga orsaker till försämrad njurfunktion är hjärt-kärlsjukdom, diabetes och hög ålder. Det kan även vara ärftlighet och medfödda missbildningar. Om man tidigt upptäcker att njurfunktionen har försämrats kan man med förebyggande insatser bromsa försämringen. Det är viktigt att blodtrycket sänks och målblodtrycket bör inte överstiga 130. Det finns även njurskyddande läkemedel som bidrar till att bromsa försämringen. Även livsstilen bör ses över så att man lever ett liv med motion och en hälsosam kost. Det behövs mycket forskning om kronisk njursjukdom. Trots många forskningsframsteg återstår mycket forskning som löser de stora gåtorna som rör kronisk njursjukdom. Njurfonden har bidragit till viktiga forskningsframsteg.

Nu hoppas vi på att forskningen ska leda fram till att det finns behandlingar som kan bota de vanligaste njursjukdomarna. En njurtransplantation leder ofta till att man kan återgå till ett normalt liv och återfå normal njurfunktion. Tyvärr tvingas den

Nu hoppas vi på att forskningen ska leda fram till att det finns behandlingar som kan bota de vanligaste njursjukdomarna.

transplanterade att använda läkemedel livet ut som förhindrar avstötning vi hoppas att forskningen leder fram till läkemedel som ger mindre biverkningar eller kanske rent av kan sättas ut efter en tid långt Njurförbundet är en patientorganisation för njursjuka som har en rikstäckande organisation genom sina regionföreningar. Förbundet bedriver opinion och påverkar beslutsfattare både på nationell och regional nivå i syfte att förbättra njursjukas livssituation. Genom information medverkar Njurförbundet till att njursjuka och anhöriga får kunskap om hur man kan leva ett bra liv oavsett om man har dialysbehandling, är transplanterad eller behandlas för kronisk njursjukdom.

Förbundet verkar för att kronisk njursjukdom ska upptäckas tidigt för att bromsande behandling ska ha e!ekt.

Blodtrycket bör alltid kollas då någon besöker sin vårdcentral, om så bara för en stukad tumme. Om medvetenheten om kronisk njursjukdom ökar i samhället kommer betydligt färre att behöva njurersättande behandling i framtiden.

Trots att njurarna har en viktig funktion i kroppen är det inte många som tänker på dem så länge de gör det de ska.

Kronisk njursjukdom drabbar var 10:e person och innebär att njurarnas funktion gradvis försämras. Symtomen är dessutom få vilket gör att sjukdomen ofta utvecklas i det tysta.

Har du högt blodtryck, diabetes eller hjärt-kärlsjukdom gör du klokt i att ägna dina njurar lite extra uppmärksamhet.

En årlig kontroll är en bra början. Prata med din läkare. Läs mer om vart du kan vända dig på kollanjurarna.nu

AstraZeneca i samarbete med Njurförbundet | astrazeneca.se

Dialys hemma eller på sjukhus? Var du bor avgör dina valmöjligheter

Peritonealdialys (PD) är en e!ektiv behandlingsform för personer med njursvikt. PD gör det möjligt för patienter att själva utföra sin dialys i hemmet och innebär för många både större frihet och bättre livskvalitet. Men tillgången till PD varierar stort i Sverige – var du bor kan avgöra vilka behandlingsalternativ du har.

Det finns stora regionala skillnader i hur vi använder

PD och egenvård. Till egenvårdsdialys räknas

PD samt hem- och själv hemodialys som patienten utför på egen hand. Det betyder att patienter inte alltid får möjlighet att välja den behandlingsform som passar dem bäst, säger Ulrika Hahn Lundström, överläkare vid Njurmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset.

PD – egenvårdsdialys på patientens villkor

PD innebär att bukhinnan fungerar som ett naturligt dialysmembran. Via en kateter genom bukväggen fylls buken med dialysvätska som sedan byts under dygnet.

Behandlingen kan patienten sköta helt själv i hemmet, antingen manuellt dagtid eller med en maskin som automatiskt utför vätskebyten under natten. För patienter som under en begränsad tid inte kan sköta behandlingen själva finns även assisterad PD. – För många innebär PD en större

frihet. De kan fortsätta arbeta och leva ett mer självständigt liv utan att besöka sjukhuset flera gånger i veckan. PD rekommenderas inför njurtransplantation då blodkärlen sparas ifall hemodialys behövs senare. Egenvårdsdialys är vård på patientens villkor med bibehållen livskvalitet och god prognos, säger Hahn Lundström.

Olika tillgång leder till ojämlik vård En rapport från Svenskt Njurregister visar att tillgången till egenvårdsdialys varierar mellan regionerna. För att motverka dessa skillnader har ett nationellt vårdprogram för egenvård vid dialys tagits fram i syfte att ersätta lokala och regionala vårdprogram för att säkerställa en mer jämlik vård i hela landet.

– Sverige har en stark position inom egenvård i Europa, men PD är fortfarande en outnyttjad behandlingsform trots att den ger patienterna större självständighet och ökad livskvalitet. PD och egenvårdsdialys avlastar dessutom en redan belastad sjukvård, med färre patienter som behöver sjukhusvård och

För många innebär PD en större frihet. De kan fortsätta arbeta och leva ett mer självständigt liv.

fler som kan fortsätta arbeta, säger Hahn Lundström.

Alla ska ha rätt till samma vård Många patienter får aldrig information om att PD kan vara ett alternativ för dem, särskilt de som akutstartas i dialys. – Vården måste informera bättre om PD, förbättra rutiner, stärka resurser och göra egenvårdsdialys till en självklar del av vårdutbudet. Alla patienter med njursvikt bör ha samma rätt att leva så bra och självständigt som möjligt, oavsett var de bor, säger Hahn Lundström.

Vi introducerar Vantive, ett oberoende hälsovårdsföretag fokuserat på vitala organterapier. Vantive hette tidigare Baxter Kidney Care. Under de senaste sju decennierna har vi byggt upp ett arv av exceptionella njurvårdsprodukter. Nu fördjupar vi vårt engagemang för att höja dialysupplevelsen genom digitala lösningar och avancerade tjänster samtidigt som vi utvecklar våra organstödsterapier för att gå än längre.

Ulrika Hahn Lundström Överläkare vid Njurmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset

Text Nathalie Ehrström

Gabriela Brandén är ett exempel på en patient som kunde uppleva frihet under tiden i PD.

PD som egenvård ger högre livskvalitet

Dagens behandlingsalternativ ger njursjuka ökad flexibilitet och självständighet. PD som egenvård gjorde det möjligt för Frida att leva som innan hon blev sjuk.

De flesta med kronisk njursvikt behöver behandling resten av livet. Vilken behandling som är bäst styrs av hur sjukdomen utvecklas och hur livssituationen ser ut. PD (peritonealdialys) som egenvård gör det möjligt för den som är sjuk att hantera sin behandling själv. För två år sedan blev Frida Lindbom akut sjuk och blev inlagd på sjukhus. Efter olika tester visade det sig att hon hade Granulomatös polyangit, GPA. En sjukdom som drabbar små blodkärl och orsakar inflammation i luftvägar och njurar.

– Det började med att jag hade stora problem med bihålorna, fick ont i lederna och kräktes mycket. Jag var på närakuten, men läkarna kunde inte hitta vad orsaken var till att jag mådde så dåligt.

Efter att ha varit hemma igen en kort tid fick Frida akut njursvikt och blev inlagd på intensivvårdsavdelningen på Huddinge sjukhus. Där fick hon snabbt en diagnos.

– Att ligga på intensivvårdsavdelningen på min 29-årsdag var inte riktigt vad jag hade tänkt mig. Men det kändes som en

lättnad när läkarna hittade vad som var fel och direkt kunde sätta in behandling. Jag fick också fint stöd av min man och mina föräldrar.

När Frida fick åka hem igen började hon gå på dialys på Huddinge sjukhus tre dagar i veckan. Dagarna för dialysen hann Frida inte med så mycket annat så när läkarna sa att PD skulle kunna vara ett bra alternativ kändes det självklart för Frida att testa nattdialys.

Tack vare PD kunde Frida leva som vanligt PD kan utföras manuellt 4–5 gånger under dagtid. Det går också att använda en maskin nattetid under tiden man sover.

– Med nattdialys blev det direkt stor skillnad. Helt plötsligt kändes det inte längre som att jag var sjuk. Jag kunde leva som vanligt och fortsätta att plugga heltid, jobba extra och gå ut med kompisar.

Redan när Frida började gå i dialys var hennes föräldrar öppna för njurdonation. Båda genomgick tester och Fridas pappa godkändes som donator. För ungefär en månad sedan genomgick Frida en transplantation

Med nattdialys

blev det direkt stor skillnad. Helt plötsligt kändes det inte längre som jag var sjuk.

med en njure från sin pappa.

– Operationen gick jättebra och jag mår fint. Den omvälvande upplevelsen när jag blev sjuk har gett mig ett annat perspektiv på livet. Idag prioriterar jag på ett annat sätt och fokuserar på vad jag tycker är viktigt.

Till den som blir sjuk är Fridas råd att försöka att inte tänka för mycket på sjukdomen.

– Vissa dagar kan vara svårare än andra, men jag tror att det är viktigt att leva som vanligt så gott det går.

Inställningen att det mesta fungerar har hjälpt mig när det har känts tu!t. Man klarar mer än man tror, avslutar Frida.

Frida Lindbom

Text Sofia Gad

Den dolda faran: När SLE angriper njurarna

Systemisk Lupus Erythematosus (SLE) är en autoimmun sjukdom som kan drabba alla organ i kroppen. En av de allvarligaste komplikationerna är SLE-nefrit, där sjukdomen angriper njurarna. Trots att sjukdomen ofta börjar med di!usa symtom som hudutslag, ledvärk och extrem trötthet, kan den i värsta fall leda till livshotande skador.

SLE är en sjukdom med många ansikten. Det mest kända symtomet är de !ärilsformade, röda utslagen över kinderna och näsryggen, men sjukdomen kan också ge ledvärk, svullnad och en ständig känsla av trötthet. För vissa drabbade stannar det där, men för andra kan SLE utvecklas till en livshotande sjukdom som påverkar blodkärl, njurar och hjärna.

– Om SLE angriper hjärnan kan patienten drabbas av psykiska besvär, kramper och till slut demensliknande symtom. När sjukdomen påverkar njurarna blir det särskilt allvarligt, berättar Mårten Segelmark, professor och överläkare i njurmedicin.

Vanligare hos kvinnor

SLE är åtta gånger vanligare hos kvinnor än män och debuterar oftast mellan 20 och 40 års ålder. Även om den är ovanlig jämfört med andra reumatiska sjukdomar, får cirka 500 personer i

Sverige diagnosen varje år.

– Det som mest avgör om en patient med SLE överlever eller inte är om sjukdomen angriper njurarna. Om vi hinner upptäcka den innan njurarna påverkas kan vi med behandling förhindra att det sker, menar Dr. Segelmark.

Utmaningar med behandling Det finns e"ektiva behandlingar mot SLE-nefrit men de är både kostsamma och kan medföra besvärliga biverkningar, enligt Dr. Segelmark.

Forskningen gör ständiga framsteg, och nya mediciner och bättre kunskap om sjukdomen har lett till färre återfall av sjukdomsutbrott och lindrigare biverkningar.

–Tack vare nya behandlingsmetoder kan vi förbättra prognosen för patienterna, tillägger han. Vi ser i Sverige idag färre fall av SLE-nefrit än man gör i många andra länder, men vi vill nå ännu längre.

Om vi hinner upptäcka sjukdomen innan njurarna påverkas kan vi med behandling förhindra att i värsta fall patienten dör.

Tidig diagnos och rätt behandling är avgörande för att bromsa sjukdomens utveckling. Med fortsatt forskning och innovativa läkemedel ökar möjligheterna till en bättre livskvalitet för de som drabbas av SLE-nefrit. Framtiden ser allt ljusare ut, och med fler behandlingsalternativ på horisonten finns det hopp för en mer skonsam och e"ektiv vård.

Mårten Segelmark Professor & överläkare i njurmedicin

Text Isabelle Ibérer

Gemenskap, stöd och erfarenhetsutbyte kan öka livskvaliteten vid SLE

SLE är en autoimmun sjukdom som kan orsaka inflammation i olika vävnader i kroppen. När SLE orsakar inflammation i njurarna kallas det för SLE-nefrit. För personer som lever med SLE är utbyte av information och att trä!a personer som lever med samma sjukdom viktigt eftersom sjukdomen kan se olika ut. Den typen av mötesplatser och forum kan Riksförbundet för SLE bidra med.

Text Annika Wihlborg

SLE är en mycket individuell sjukdom och symtombilden varierar avsevärt mellan olika personer. Somliga har alltid besvär, medan andra upplever inflammationer i skov och kan då vara symtomfria mellan skoven. Cirka 45 procent av SLE-patienterna har SLE-nefrit, en form av SLE som angriper njurarna och ger njurinflammation.

Riksförening för SLE, som ingår i Reumatikerförbundet, skapar gemenskap, ger stöd och sprider information om SLE, bland annat om livet med sjukdomen. Föreningen bidrar även med medel till forskning.

Uppskattad årlig SLE-dag –I princip alla kroppens organ kan bli inflammerade vid SLE, ofta lederna, huden, blodet eller njurarna. Mellan 6000 och 8000 svenskar lever med SLE, som är vanligast bland kvinnor.

Sjukdomen går inte att bota men läkemedel kan lindra symptomen. SLE är en genetisk sjukdom och riskgener i kroppen kan aktiveras av exempelvis stress, hormonell obalans eller fysiska och psykiska trauman, säger Åsa Sköldehammar, ordförande i Riksförening för SLE.

Riksföreningen för SLE arrangerar en årlig nationell SLE-dag där forskare och läkare delar med sig av sin kunskap om de senaste rönen och behandlingarna. Ett viktigt syfte med SLE-dagen är att ge medlemmarna möjlighet att knyta kontakter och utbyta erfarenheter med andra SLE-patienter.

– Flera av forskarna som deltar på SLEdagen forskar om just njurarnas påverkan vid SLE. Här brukar de lyfta vikten av att gå på årliga kontroller hos sin reumatolog och ta både urin- och blodprov för att utesluta eventuella inflammationer i njurarna. Det svåra med just påverkan på njurarna är att det inte ger symtom förrän

njurarna blivit skadade. Därför är det viktigt att informera patienterna om SLEnefrit, säger Åsa Sköldehammar.

Låt inte sjukdomen begränsa dig –Vi följer självklart den pågående forskningen om SLE. För närvarande pågår bland annat forskning med målet att identifiera orsakerna bakom sjukdomen. Min förhoppning är självklart också att det utvecklas nya behandlingar framöver, säger Åsa Sköldehammar.

Hennes råd till personer med SLE är att försöka leva ett så normalt liv som möjligt genom att inte låta sjukdomen begränsa dig mer än nödvändigt.

–Gå på dina läkarbesök och var noga med att ta de mediciner din läkare skriver ut till dig. Tveka inte att vid behov ta hjälp av de övriga kompetenser som finns tillgängliga på reumatologmottagningarna, exempelvis arbetsterapeut, fysioterapeut eller kurator, avslutar Åsa Sköldehammar.

Åsa Sköldehammar

Ordförande i

Riksföreningen för SLE

Dialys och klåda måste inte gå hand i hand

Klåda i samband med njursjukdom är ett vanligt problem och kan drabba många patienter i dialys. I Sverige har 38 procent av dialyspatienterna måttlig till svår klåda, enligt en internationell observationsstudie. Det är en av många komplikationer av kronisk njursjukdom som är svår att förstå och kanske ännu svårare att behandla. Men det finns hjälp att få.

Var tionde person i Sverige beräknas ha nedsatt njurfunktion, vilket gör det till en folksjukdom.

Stefan Jacobson som är överläkare och professor i njurmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus menar att riskfaktorer som till exempel hypertoni, rökning, albuminuri, dyslipidemi och diabetes ökar risken för att utveckla kronisk njursvikt. Förloppet är olika långt, beroende på hur snabbt njurarnas reningskapacitet sjunker.

Njurersättande behandling När kroppens reningsverks förmåga att rena blodet sjunker till ungefär 5 procent eller lägre samlas slaggprodukter och gifter i kroppen och vi drabbas av extrem trötthet, högt blodtryck, blodbrist och illamående. För att undvika livshotande tillstånd måste man börja behandling med dialys eller transplantation. Vid bloddialys renas patientens blod från slaggprodukter och gifter. Hur behandlingen går till och hur ofta den görs är beroende på patientens njurfunktion samt besvär och

Text Susanne de Mello

Denna artikel är i samarbete med CSL Vifor.

bestäms av patient med samråd av behandlande läkare. Behandlingen sker några gånger i veckan och under flera timmar per gång. Den vanligaste komplikationen för dialys är trötthet. En annan komplikation är klåda. Denna typ av klåda brukar kallas för uremisk klåda eftersom den tros ha med ansamling av toxiner att göra. Även om den riktiga orsaken till klåda är okänd så har det idag föreslagits att olika faktorer kan vara involverade i klådans orsak.

Sök vård vid klåda Enkäter visar att endast 25 till 30 procent av patienterna tar upp sin klåda med läkare eller sjuksköterskor, vilket gör det till ett underrapporterat tillstånd. Eftersom det är så låga tal så frågar inte sjukvårdspersonal om klådan utan behandlar de vanligaste symptomen, menar Jacobson. Det gör att många patienter lider i det tysta. Jacobson menar att klådan ofta medför sömnstörningar som i sin tur leder till nedstämdhet och depression, vilket påverkar livskvaliteten. Det är därför viktigt att patienten vågar ta upp klådan så att rätt diagnos kan ställas genom prover och allergitester och behandling inledas.

När kroppens reningsverks förmåga att rena blodet sjunker till ungefär 5 procent eller lägre samlas slaggprodukter och gifter i kroppen och vi drabbas av extrem trötthet, högt blodtryck, blodbrist och illamående.

Stefan Jacobson

Stefan Jacobson: Överläkare och professor i njurmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Modus Therapeutics utforskar nya behandlingsmöjligheter för kronisk njursjukdom och anemi

Innovativ forskning för ett växande globalt hälsoproblem.

Kronisk njursjukdom (CKD) och den tillhörande blodbristen, anemi, påverkar miljontals människor världen över och kan leda till försämrad livskvalitet samt ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer. Trots att nuvarande behandlingar som EPO-stimulerande läkemedel (ESA) och järntillskott hjälper många patienter, finns det fortfarande ett stort behov av nya terapeutiska lösningar. Det svenska bioteknikföretaget Modus Therapeutics utvecklar sevuparin, en experimentell substans som undersöks för sin potentiella roll vid CKD-anemi. Forskningen fokuserar på att utforska mekanismer kopplade till järnmetabolism och blodbildning, vilket kan bidra till nya behandlingsalternativ.

Bakgrund till CKD-anemi och dess utmaningar

Anemi vid CKD kan ha flera orsaker, bland annat brist på erytropoietin (EPO), kronisk inflammation och förändringar i järnomsättningen där proteinet hepcidin spelar en central roll. Höga nivåer av hepcidin kan begränsa kroppens förmåga att ta upp och använda järn, vilket försvårar behandlingen av anemi. Modus forskning har visat att sevuparin kan ha en hämmande e!ekt på hepcidin, något som undersöks vidare i pågående kliniska studier.

Klinisk fas IIa-studie inledd I december 2024 inledde Modus Therapeutics en klinisk fas IIa-studie för att utvärdera säkerhet och tolerabilitet,

Text Isabelle Ibérer

John Öhd VD för Modus Therapeutics

dosering samt kliniska e!ekter hos sevuparin vid CKD-anemi. Studien omfattar två delar:

• Del 1 syftar till att undersöka säkerhet och optimera doseringen hos patienter med nedsatt njurfunktion.

• Del 2 kommer att fokusera på att utvärdera möjliga e!ekter på blodvärden, järnmetabolism och njurstatus.

Resultat från studiens första del förväntas under 2025 och kommer att utgöra en grund för beslut om hur den fortsatta studien skall bedrivas.

Ytterligare forskningsområden Förutom CKD-anemi bedrivs forskning kring sevuparins roll inom andra inflammationsrelaterade sjukdomar.

• Svår malaria: Modus Therapeutics samarbetar med Imperial College London i en fas Ib-studie som undersöker substansens e!ekt svår malaria, dvs den farligaste formen som främst drabbar barn. Studien genomförs med stöd av Wellcome.

• Sepsis: Data från en klinisk prövning i friska frivilliga som provocerats med bakterietoxinet LPS samt från djurmodeller stöder utveckling av sevuparin inom sepsis och andra tillstånd med svår systemisk inflammation som tex endotoxemi.

Den pågående forskningen är en del av Modus Therapeutics ambition att bidra till utvecklingen av nya behandlingsmöjligheter för patienter med stora medicinska behov.

För mer information om Modus Therapeutics och vår forskning, besök www.modustx.com

Forskningen

fokuserar på att utforska mekanismer kopplade till järnmetabolism och blodbildning, vilket kan bidra till nya behandlingsalternativ.

John Öhd

OM MODUS THERAPEUTICS

Modus Therapeutics är ett svenskt bioteknikföretag som utvecklar sin patenterade polysackarid Sevuparin som behandlingsmöjlighet för flera större vårdbehov. Modus Therapeutics är noterat på Nasdaq First North Growth Market, kortnamn MODTX.

Denna artikel är i samarbete med Modus Therapeutics.

DR. PETER STENVINKEL

Kronisk njursjukdom — den tysta folksjukdomen

Tänk dig en sjukdom som drabbar miljontals människor världen över men som få känner till, förrän det är för sent. Kronisk njursjukdom (CKD) smyger sig på i det tysta och kan förbli oupptäckt i åratal, tills symtomen blir allvarliga.

För många kommer diagnosen kronisk njursjukdom som en chock, en diagnos de knappt visste existerade, men som plötsligt förändrar hela deras liv. Kronisk njursjukdom kan ge symtom som trötthet, svullnad, förändrad urinmängd, högt blodtryck, illamående och andfåddhet. Dessa symtom utvecklas ofta långsamt och kan vara svåra att upptäcka i ett tidigt skede. Trots det finns sätt att bromsa utvecklingen och bevara njurarnas funktion, och ny spännande forskning inger hopp för framtiden. Peter Stenvinkel, svensk läkare och professor i nefrologi vid Karolinska Institutet är en drivande kraft inom forskningen om hur livsstil och biologiska faktorer påverkar njurhälsa och åldrande.

– Under de senaste åren har jag alltmer intresserat mig för det för tidiga åldrandet hos njursjuka patienter, särskilt deras blodkärl, som förkalkas i snabbare takt. Vi har upptäckt att en specifik mutation är vanlig hos njursjuka patienter, en mutation som annars bara ses hos barn med det sällsynta Hutchinson-Gilford progeria syndromet (HGPS), där åldrandet sker extremt snabbt, berättar Dr. Stenvinkel. Genom epigenetiska analyser, där

Text Isabelle Ibérer | Foto Judit Nilsson

Vi tror att en mer växtbaserad kost inte bara skyddar mot njursjukdom utan även bromsar sjukdomens utveckling.

Dr. Peter Stenvinkel

forskarna mäter DNA-metylering, har det visat sig att njursjuka i genomsnitt är biologiskt fem år äldre än sin faktiska ålder. För att förstå och bromsa det snabba åldrandet hos njursjuka letar han och andra forskare efter ledtrådar i naturen, och djurvärlden erbjuder spännande insikter.

– Björnar kan gå i ide i flera månader utan att urinera, men drabbas ändå inte av njurkomplikationer. Genom att studera björnarnas fysiologi hoppas forskare förstå hur de skyddar sig mot njursvikt. Samtidigt undersöks stora kattdjur, som tigrar och lejon, eftersom de har en ökad risk för njursjukdom och vaskulära förkalkningar, en typ av kärlsjukdom som även drabbar människor med kronisk njursjukdom.

En teori är att deras höga intag av rött kött kan vara en bidragande orsak, berättar Dr. Stenvinkel.

Framtida behandlingar

Genom att låta biomimetik, läran om att härma naturens lösningar vägleda forskningen, hoppas forskare kunna utveckla riktade koststrategier och läkemedel som förbättrar hälsan för njursjuka patienter. Två nya läkemedel har visat sig skydda njurarna och minska risken för dialyskrävande njursvikt – SGLT2-hämmare och GLP-1receptoragonister.

– Det är fascinerande att båda dessa läkemedel har sitt ursprung i naturen: SGLT2-hämmare kommer ursprungligen från äppelträdets bark och GLP-1agonister kommer från giftet hos Gilaödlan, säger Dr. Stenvinkel. Dr. Stenvinkel har även genomfört en nationell studie med broccoligroddar och påbörjat en studie med ämnen från grönt te för att se om de kan ha gynnsam e!ekt på muskelmassan hos njursjuka patienter.

– Vi tror att en mer växtbaserad kost inte bara skyddar mot njursjukdom utan även bromsar sjukdomens utveckling, säger Dr. Stenvinkel.

Klimatkrisens ”kanariefåglar” Njurarna är särskilt känsliga för klimatförändringar och kan kanske ses som en barometer för hur förändringar i miljön ökar risken för sjukdomar, menar Dr. Stenvinkel.

– En studie från England visar att en sju dagar lång värmebölja kan öka risken för akut njursvikt med nästan 30 %. Man har observerat att njurfunktionen försämras snabbare i länder med varmt klimat samt att luftföroreningar bidrar till mer njursjukdom. Njurarna fungerar således nästan som en varningssignal för klimatkrisen, de är vår tids ”kanariefåglar i gruvan”, avslutar Dr. Stenvinkel.

EXPERTEN SVARAR

Njurmedicinare, transplantationskirurgen

Akademiska sjukhuset i Uppsala

TRE FRÅGOR TILL ÖVERLÄKAREN

Hur kommer det sig att vissa njursjuka behöver transplanteras och andra inte?

Kronisk njursjukdom är en dold folksjukdom där ungefär var tionde svensk är drabbad. Det finns många olika tillstånd som kan påverka njurarna och förloppen skiljer sig åt. Kronisk njursjukdom kan förlöpa symptomfritt under åratal och delas upp i fem stadier (CKD 1-5) där bara de i slutstadiet behöver dialys eller transplantation. Med tidig upptäckt och behandling kan man helt undvika eller fördröja behovet av dialys eller transplantation.

Finns det risker med att vara njurdonator? Kan livskvaliteten påverkas?

Den första lyckade njurtransplantationen genomfördes 1954 och gjordes med levande njurdonator. Det finns med andra ord årtionden av erfarenhet. Det har gjorts många studier där man undersökt långtidse!ekter av levande njurdonation och man kan se en ökad risk för njur- hjärt-och kärlsjukdom. Med ett bra urval av njurdonatorer, hög patientsäkerhet och bra långtidsuppföljning kan riskerna minimeras men inte undanröjas.

Kan man som njurtransplanterad bli botad?

Det blir ett semantiskt svar på frågan om bot där läkekonsten sedan Hipppokrates tidevarv haft som ledstjärna – om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta. Med njurtransplantation blir man inte botad men resultatet är hos nästan alla en bättre livskvalitet än livet i dialys och en förlängd överlevnad. Med njurtransplantation följer åtminstone än så länge behovet av livsvarig immunhämmande behandling.

Njurdonation – ett livsviktigt val

Det är snart 30 år sedan Elisabeth donerade en njure till sin vän Lars. Första njurdonationen mellan vänner i Sverige. För Elisabeth var det en självklarhet att hjälpa sin vän.

Det finns idag tusentals personer i Sverge som lever med njursvikt och många av dem väntar på en transplantation. Genom att bli levandedonator kan man ge någon en andra chans. Det handlar inte bara om att ge bort ett organ – det handlar om att ge bort livskvalitet, framtidstro och möjligheten till ett friskare liv.

Den första vändonationen av njure i Sverige genomfördes 1996, då Elisabeth Sjögren donerade en njure till sin vän Lars Stenström.

– Lars och hans fru har under många år varit vänner till familjen. Efter några års bekantskap blev Lars njursjuk med förhöjda kreatinvärden. Förloppet gick till en början ganska långsamt men efter några år blev han snabbt sämre, säger Elisabeth.

Kändes som en självklarhet Innan Lars började bli sämre hade

Elisabeth sagt att om du blir dålig så får du en njure av mig. När situationen blev akut och njurdonationen blev aktuell så var det ett praktiskt beslut.

– Att donera min njure till Lars kändes som en självklarhet. Jag hade två njurar och han hade ingen som fungerade. Men det tog ett tag innan jag blev godkänd som donator, berättar Elisabeth.

Vändonation var något nytt och till en början undrande läkaren om det fanns någon dold agenda till donationen, men efter flera samtal konstaterade han att ”ni verkar vara vanligt hyggligt folk”. –Jag genomgick många undersökningar för att säkerställa att jag var tillräckligt frisk och skulle klara av operationen och kunna leva som vanligt med bara en njure. Att jag sen många år hade ett donationskort tror jag också bidrog, förklarar Elisabeth.

Elisabeth ansågs vara vi god hälsa och blev godkänd som donator.

– Vid första försöket så blev det

Ett av våra fokusområden är immundämpande behandling efter transplantation. Vi gör skillnad för patienterna och samhället.

Läs gärna mer om oss på teva.se

BENGT VON ZUR MÜHLEN

Text Sofia Gad

sjuksköterskestrejk innan vi hann komma till Uppsala. Vid andra försöket hade jag helgen innan haft maginfluensa. Vi åkte till Uppsala men blev hemskickade på kvällen då läkarna efter samråd ansåg att det kunde vara farligt för Lars. På tredje försöket blev det av, berättar Elisabeth.

Kunde leva ett vanligt liv Operationen gick bra och det blev inga komplikationer efteråt. Vid undersökningen visade det sig också att Elisabeth och Lars vävnadsmässigt var lika som syskon. Efter transplantationen sa läkarna att njuren skulle hålla i 8–12 år, men det blev betydligt längre än så. – Njuren höll i hela 25 år. Nu går Lars på dialys igen 3 dagar i veckan. Dagarna för dialys är påfrestande men de övriga 4 dagarna mår han oftast bra. Njurdonationen gjorde det möjligt för Lars att arbeta och leva ett vanligt liv under många år, vilket vi båda är oerhört glada över, avslutar Elisabeth.

LEVANDE NJURDONATION

Av alla de njurtransplantationer som genomförs varje år är det ca 20–30% som njurtransplanterats tack vare en levande donator. Vanligaste är att en nära anhörig vill donera en njure till en sjuk närstående. Det brukar vara föräldrar, syskon, make, maka, sambo, vänner eller andra släktingar. Det är medicinskt fullt möjligt att donera en njure som levande donator. Sjukvården säkerställer alltid genom omfattande utredningar att den levande donatorn inte utsätts för någon högre risk genom att donera ett organ. Du klarar dig bra med bara en njure, detta då den njure som blir kvar växter sig större och ökar sin funktion för att kompensera för bortfallet av den donerade njuren. Läs mer på www.levandedonation.se

Varje sekund, dygnet runt, tar svenska patienter 35 tabletter/ kapslar från Teva. Det är mer än från något annat läkemedelsföretag.

Omkring 90 % av våra produkter tillverkas inom Europa, merparten i egna fabriker.

Elisabeth Sjögren donerade en njure till sin vän Lars Stenström.

Kan du tänka dig att rädda eller förbättra livet för andra människor?

Den 13 mars är det

Världsnjurdagen, en dag som sätter ljuset på våra njurars livsviktiga funktion och på de många människor som väntar på en ny njure. Det är en dag för eftertanke, men också för handling.

Ett liv i väntan

Njurarna gör mer än att rena blodet från restprodukter. De reglerar även kroppens vätske- och saltbalans samt blodtryck. När njurarna sviktar kan det få allvarliga konsekvenser. För många blir dialys en livsnödvändig behandling, men den är både krävande och begränsande.

Njurtransplantation är en möjlig behandling vid allvarlig njursvikt. Just nu väntar omkring 600 personer på en ny njure. Behovet är mycket större än tillgången, och bakom varje si!ra finns en människa; någon som hoppas, väntar och som för varje dag riskerar att bli för sjuk för att kunna genomgå en transplantation.

En njure kan höja livskvaliteten

Scanna QR-koden för mer info om Donationsregistret:

Till skillnad från andra organ kan njurar doneras från både avlidna och levande. En frisk människa kan leva ett fullt normalt liv med bara en njure och risken att själv drabbas av njursvikt är mycket låg. I Sverige finns möjligheten att donera till en partner, nära vän eller som anonym. Ett nordiskt njurbytesprogram finns och används när exempelvis en släktings njure inte ”matchar” mottagaren.

Att donera en njure som levande donator är en av de mest osjälviska handlingar man kan göra. Det är också ett

livsavgörande beslut och för den som tar emot njuren kan det betyda skillnaden mellan ett mycket begränsat liv och ett liv i frihet.

En gåva som räddar liv även efter döden

Trots att många säger sig vara positiva till organdonation har bara ca två miljoner svenskar registrerat sin vilja i Socialstyrelsens Donationsregister. Det betyder att närstående ställs inför en svår fråga, att tolka donationsviljan, i en redan traumatisk situation, när ens närståendes liv inte längre kan räddas. Sannolikheten att vi själva någon gång i livet behöver ett organ är större än att bli organdonator. Detta beror på att vissa kriterier behöver uppfyllas för att kunna donera; man behöver avlida under pågående respiratorbehandling, organen måste vara medicinskt lämpliga och samtycke måste finnas. Det är därför så viktigt att vi gör vår vilja till donation känd.

Din vilja kan göra skillnad Världsnjurdagen är en påminnelse om att vi alla kan bidra. Att ta ställning i Donationsregistret är enkelt, och kan betyda allt för den som väntar. Om vi är fler som registrerar vår vilja skulle fler liv kunna räddas och fler människor få en ny chans till ett friskare liv.

Så, kan du tänka dig att rädda eller förbättra livet för andra människor? Om svaret är ja låt det inte stanna vid en tanke. Registrera din donationsvilja redan idag. Det kan vara den viktigaste gåvan du någonsin ger.

OM

DONATIONSREGISTRET

Donationsregistret är ett viljeyttringsregister där man registrerar ja eller nej till att donera sina organ och vävnader efter sin död. Ett ställningstagande i registret underlättar närstående som då själva slipper tolka viljan.

Som ett första steg i donationsutredningen söker vårdpersonal med behörighet alltid i registret efter ett ställningstagande när frågan om donation är aktuell. Om fler anmäler sig till Donations-registret kan fler få livräddande behandling eller ges möjlighet till en ökad livskvalitet eftersom organ- respektive vävnadstransplantation förutsätter donation.

Idag har knappt 2 miljoner personer i Sverige anmält sitt ställningstagande till donation av organ och vävnader i Socialstyrelsens donationsregister. Det finns flera sätt att göra sin vilja till donation känd. Anmäl till Donationsregistret på Socialstyrelsens webbplats: https://www.socialstyrelsen.se/ donationsregistret eller Logga in på 1177.se, gå till Övriga tjänster, där finns inloggning till Donationsregistret. Berätta även för dina närstående så att de vet din inställning till organ- och vävnadsdonation.

Anna Aldehag Med Dr, enhetschef Nationellt Donationscentrum, Socialstyrelsen

Läs mer i Socialstyrelsens informationsbroschyr: Till dig som vill veta mer om att donera en njure: https://www. socialstyrelsen.se/ donationsregistret/ om-donation/

Text Anna Aldehag

Kronisk njursjukdom är en allvarlig sjukdom som kommer smygande. En av tio i Sverige är drabbade.

Varje dag insjuknar tre personer i Sverige så svårt i njursjukdom att de måste få dialys eller transplantation för att överleva.

Om 15 år beräknas njursjukdom vara den femte vanligaste dödsorsaken i världen.

Swish: 900 36 74

Gåvotel: 020-900 100

Plusgiro: 90 03 67-4 www.njurfonden.se

ANCA VASKULIT

ANCA-vaskulit kan påverka hela kroppen men behandlingsmöjligheterna är goda

ANCA-vaskulit är en kronisk autoimmun sjukdom där små blodkärl i kroppen blir inflammerade, vilket leder till att många organ kan skadas. Drygt 400 svenskar per miljon invånare lever med sjukdomen, som ofta påverkar njurfunktionen. Förutsättningarna för en god livskvalitet och en förbättrad sjukdomsprognos ökar med tidig diagnos och rätt behandling.

ANCA-vaskulit är en grupp av sjukdomar som orsakar inflammation i blodkärlen vilket vanligtvis ger symptom på lungor och njurar men många olika organ och organsystem kan drabbas. ANCA-vaskuliter tillhör småkärlsvaskuliterna, där de vanligaste typerna är GPA (granulomatös polyangit) och MPA (mikroskopisk polyangit).

–Cirka 80 procent av patienterna med GPA har njurpåverkan som orsakas av att njurarnas kärlnystan inflammeras. Symtombilden påminner om njursvikt och kan variera mycket från individ till individ. Symtom på en njurpåverkande GPA kan till exempel vara nedsatt allmäntillstånd, aptitförlust, illamående, kräkningar, svullnad, högt blodtryck samt viktuppgång eller viktnedgång, förklarar specialistläkare Maarit Korkeila-Lidén, medicinskt sakkunnig inom njurmedicin på CSL Vifor.

Enligt en svensk studie är medianåldern för diagnos för GPA är 68 år och MPA 72 år och tydliga könsskillnader saknas. Forskarna är inte helt klara över vilka faktorer som utlöser sjukdomen. Genetik, miljöfaktorer samt vissa typer av infektioner är exempel

på faktorer som sannolikt kan bidra till att en individ utvecklar ANCA-vaskulit, säger Maarit Korkeila-Lidén.

Di!us symtombild försvårar diagnos Hon anser att den svenska vaskulitsjukvården på specialistnivå är mycket god. I primärvården kan kunskapen om vaskulitsjukdomar variera mera, vilket bidrar till att det ibland kan vara svårt för primärvårdsläkare att misstänka vaskulit. Sjukdomens prognos kan väsentligt påverkas av att involvera specialistvård som tidigt som möjligt. –Eftersom ANCA-vaskulit ofta ger di!usa symtom, exempelvis trötthet, minskad aptit, återkommande feberepisoder, muskel- och ledvärk samt hudsymtom, så kan det ta tid innan patienter får rätt diagnos. Det är viktigt att öka primärvårdens kunskap om ANCA-vaskulit. Det är viktigt att personer med di!usa symtom, som inte fått tillräcklig hjälp tidigare, fortsätter att söka kontakt med primärvården, säger Maarit Korkeila-Lidén.

ANCA-vaskulit är en sjukdom som ofta går i skov och uppföljning i specilistvård är därför nödvändigt. Utöver uppföljning och behandling är hälsosam livsstil viktigt, särskilt med tanke på att

Det är viktigt att personer med di!usa symtom, som inte fått tillräcklig hjälp tidigare, fortsätter att söka kontakt med primärvården.

individer med ANCA-vaskulit löper en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

–ANCA-vaskulit är inte synlig för omgivningen, men det är en sjukdom som tidvis kan ha en omfattande påverkan på livet i alla avseenden. Med rätt behandling kan sjukdomsaktiviteten ofta minska. Samtidigt bevaras organfunktionen i lungor och njurar, vilket bidrar till att många personer med ANCA-vaskulit kan leva ett relativt normalt liv, säger Maarit Korkeila-Lidén.

FOTO: PRIVAT

Maarit Korkeila-Lidén Medicinskt sakkunnig inom njurmedicin, CSL Vifor

Text Annika Wihlborg

Detta uppslag är i samarbete med CSL Vifor. SE-NA-2400029

Kampen mot IgA-nefrit

IgA-nefrit (IgAN) är en sällsynt njursjukdom som ofta upptäcks för sent, med allvarliga konsekvenser för de drabbade. Men tack vare internationellt forskningssamarbete har nya behandlingar forskats fram, vilket ger hopp om en bättre framtid för patienterna.

Sigrid Lundberg Forskningsledare & överläkare vid Njurmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus

Varje år får mellan 15 och 40 personer per miljon invånare i Europa diagnosen IgAN, fler män än kvinnor. Sjukdomen upptäcks oftast i 25 till 35 års ålder. Även om IgAN i de flesta fall har ett mildare förlopp, utvecklar var tredje person allvarlig njursvikt som kräver dialys eller njurtransplantation.

Vi har trä!at Sigrid Lundberg som disputerade 2012 med forskning om IgAN. Hon är nu forskningsledare och överläkare vid Njurmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus och ingår i internationella forskningsnätverk. Hennes främsta fokus är skillnader i sjukdomsförloppet vid IgAN och nya markörer i blod och urin som kan styra en mer individuell behandling. –Jag trä!ar personer med IgAN på vår mottagning som jag har följt som ansvarig läkare i 15 till 20 år, säger Sigrid Lundberg.

Vad är IgAN?

IgA-nefrit (IgAN) är en typ av glomerulonefrit, som innebär inflammation i njurarna. Sjukdomen uppstår när immunoglobulin A (IgA), en antikropp som normalt finns i blodet och

slemhinnorna, felaktigt lagras i njurarna. Detta kan orsaka kronisk inflammation, ärrbildning, högt blodtryck och nedsatt njurfunktion. Njurarnas filterfunktion påverkas vilket leder till läckage av protein och röda blodkroppar i urinen. IgAN kan triggas av infektioner, allergier och vaccinationer. Även miljöfaktorer och genvarianter som påverkar immunförsvaret kan spela en roll. –Ungefär en tredjedel av alla som har IgAN får synligt blod i urinen vilket gör att de uppsöker läkare. Ibland kan huvudvärk på grund av högt blodtryck vara enda symptom. Urinprover skall alltid ingå i utredning av högt blodtryck. Kronisk njursjukdom kan utvecklas helt utan symptom fram tills njurfunktionen är kraftigt nedsatt. Det är mycket ledsamt att trä!a patienter med svår njursvikt där historiken visar att sjukdomen hade kunnat upptäckas tidigare, menar Sigrid Lundberg. En vanlig urinvägsinfektion till exempel ska inte medföra stort läckage av äggvita i urinen. Om sådan påvisas på urinstickan är det viktigt att läkaren gör en vidare utredning.

Behandling och pågående forskning I dagsläget finns ingen botande

behandling för IgAN. Hos ett fåtal patienter kan sjukdomen vara lindrig och läka ut spontant. Grundstenen i behandlingen är läkemedel som ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockare. Målet är att maximalt minska proteinutsöndringen i urinen, vilket tillsammans med en optimering av blodtrycket bromsar njurfunktionsförsämringen. Vid aktiv inflammation krävs även immunhämmande behandling där alternativen hittills varit begränsade. Vid försämring av njurfunktionen adderas den medicinering som är relevant för alla typer av kronisk njursjukdom, med syfte att förebygga kärlskador/åderförkalkning i njurarna, hjärtat och resten av kroppen. –Nu händer det enormt mycket på området. Läkemedelsindustrin har blivit mer intresserade och de första läkemedlen har kommit ut som är specifikt registrerade för IgAN. Nya behandlingar prövas i kliniska studier. Den stora utmaningen blir att förstå vem som har störst nytta av vilken behandling och i vilket skede av sjukdomsförloppet. För mig har det varit otroligt engagerande att följa den här positiva utvecklingen, avslutar Sigrid Lundberg.

Text Isabelle Ibérer

Nipro ärver Gambros dialysinnovation i Sverige

Nipro återupplivar ett stolt svenskt arv med ett nytt utvecklingscenter för dialysinnovation i Malmö, under sin Medical Instrument Center (MIC) division.

MIC Europe etablerades i Belgien år 2019 som Nipros första utvecklingscenter utanför Japan för dialysutrustning. Nu, sex år senare annonserar Nipro expansionen av sin R&D-verksamhet i Sverige, där den banbrytande tillverkaren Gambro och grundaren Nils Alwall, tack vare konstgjorda njurar, gjort livräddande dialysbehandlingar praktiska och kommersiellt gångbara för första gången. Beslutet om att placera sitt nya utvecklingscenter i Sverige innebär att Nipro nu bygger vidare på arvet från Gambro.

För att återuppliva detta historiska industricentrum och samtidigt främja talanger och använda kunskapen som finns tillgänglig i regionen, anställer Nipro ett lokalt team med erfarna ingenjörer. På så sätt kan de accelerera utvecklingen av toppmodern dialysteknik, och omsätter även sin filosofi Sanpo Yoshi – the ”triple win” – i praktiken. Sanpo Yoshi innefattar en tro på att långsiktiga beslut harmoniserar

företagets, kundernas och samhällets bästa intressen.

Taku Nikaido, Executive O!cer, General Manager of Medical Instruments Development & Technical Sales Headquarters & Medical Instruments Center säger: –Med etableringen av MIC i Malmö bygger vi på en stark grund av svensk expertis inom dialysteknik samtidigt som vi formar framtidens njurvård. Genom att expandera vårt globala utvecklingsnätverk främjar vi globalt samarbete och säkerställer att nya idéer och ingenjörsexpertis förverkligas och blir till viktiga förbättringar för patienter världen över.

Peter Drennan, Director of Engineering på Nipro, kommenterar expansionen: –Vårt mål är att skapa lösningar som på ett harmoniskt sätt stärker vårt företag, våra kunder och samhället. Detta utvecklingcenter kommer inte bara vara en plats för vetenskap och teknik – det kommer fungera som en bro som förenar kreativitet och precision, samt tradition och framsteg. Vi kommer med våra utvecklingscenter, från Sverige till Belgien och vidare till Japan, stå sida vid

sida som ett team och dela med oss av våra olika perspektiv, expertis och vårt starka engagemang för innovation.

Matteo Lavezzini, Vice President of R&D and Technical Services, tillägger: –Idag är en stor dag för Nipro. Vi ser denna expansion som en viktig milstolpe för vår R&D-verksamhet. Expertisen hos våra nya kollegor som nu ansluter sig till MIC kommer möjliggöra för Nipro att ytterligare bemästra vår dialysteknik. Målet är att förbättra hälsan hos de patienter som förlitar sig på Nipro för sina behandlingar. Målet är att få våra patienter leva längre och bättre.

OM NIPRO CORPORATION

Nipro Corporation är ett ledande globalt hälsovårdsföretag dedikerat till att utveckla innovativa medicinska produkter och teknologier. Med ett stort fokus på forskning och utveckling fortsätter Nipro att förbättra patientvården inom flera olika hälsoområden, inklusive njursjukvård, förpackningar för läkemedel och medicintekniska produkter.

Text & Foto Nipro

Bild från ingivningen av Medical Instrument Center i Malmö.

Denna artikel är i samarbete med Nipro.

Grön dialys minimerar dialysbehandlingens klimatavtryck

Antalet patienter i behov av dialysbehandling blir kontinuerligt fler i takt med att medellivslängden ökar och allt fler lever med en eller flera kroniska sjukdomar. Eftersom dialysbehandling har en omfattande klimatpåverkan så är det nödvändigt att arbeta aktivt för att introducera grön dialys som på olika sätt minimerar behandlingens samlade klimatavtryck.

Dialysbehandling förbrukar mycket vatten och el. En behandling kan förbruka uppemot 500 liter vatten, en ansenlig mängd el samt förbrukningsmaterial. En patient som genomgår kontinuerlig dialysbehandling kan generera mellan 8 och 10 ton koldioxid per år, vilket är lika mycket som en genomsnittlig medborgares samlade årliga koldioxidutsläpp. Det är därför angeläget och helt nödvändigt att samtliga dialysmottagningar arbetar aktivt för att minimera dialysbehandlingens klimatavtryck, säger Monica Duhanes, överläkare i intern- och njurmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Intensiv forskning pågår Hon betonar dialysindustrins viktiga roll i att stötta sjukvårdens arbete med grön dialys.

–Industrin är mycket aktiv och genomför bland annat projekt som syftar till att minska vatten- och energianvändningen i samband med dialys. Forskningen ger resultat, den senaste generationens dialysmaskiner förbrukar exempelvis mindre vatten

än den föregående generationen. Viktig forskning pågår också kring utvecklingen av biologiskt nedbrytbara och återvinningsbara dialyskatetrar och dialysfilter som kan minska den omfattande användningen av engångsprodukter, säger Monica Duhanes.

Dialysindustrin arbetar även med att utveckla digitaliserade dialysprocesser som kan !ärrövervakas och förse vårdpersonalen med den information som behövs i realtid, vilket också genererar en väldokumenterad behandlingshistorik.

Minska klimatavtrycket med individanpassad dialys

Monica Duhanes långsiktiga mål är att kunna demonstrera hur en klimatneutral dialysmottagning fungerar i praktiken. Hennes råd till dialysmottagningar som vill introducera grön dialys är att utse ett internt hållbarhetsteam som via stora och små initiativ kan bidra till minskad klimatpåverkan. Initiativ som underlättar för patienter att samåka till dialysmottagningen samt att använda moderna vattensystem med omvänd osmos som kan minska vattenförbrukningen är några goda

Forskningen ger resultat, den senaste generationens dialysmaskiner förbrukar exempelvis mindre vatten.

exempel. –Börja i liten skala och kom ihåg att alla åtgärder gör skillnad för klimatet. Man kan exempelvis börja med att säkerställa att dialysmaskinerna och de datorer som behövs alltid är avstängda när de inte används samt att installera närvarostyrd belysning. Ytterligare ett e"ektivt sätt att minimera resursanvändningen är att anpassa dialysbehandlingen utifrån varje patients behov. Äldre patienter och patienter som har en liten kvarvarande egen njurfunktion kan exempelvis ofta behandlas med en mindre mängd dialys, säger hon.

Duhanes Överläkare i intern& njurmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge

Monica

Text

Annika Wihlborg

DEHP-fri peritonealdialys

Fresenius Medical Cares produktportfölj för peritonealdialys (PD) är helt DEHP-fri i Europeiska unionen (EU).

Ftalaterna DEHP, DBP, DIBP och BBP är kemikalier som tillsätts i plast för att öka dess flexibilitet, transparens, hållbarhet och livslängd. De är giftiga för reproduktionen och stör det mänskliga hormonsystemet.(1)

DEHP (di(2-etylhexyl) ftalat) är en av de mest använda mjukgörarna. Det används i förpackningar för läkemedel och i medicintekniska produkter, till exempel i påsar, slangar, kopplingar och andra engångsartiklar.(1) EU klassificerade

DEHP för flera år sedan som reproduktionstoxiskt och miljöfarligt och beslutade att förbjuda det.(2)

Användningen av DEHP har redan förbjudits för de flesta konsumentprodukter. Inom den medicinska industrin har användningen gradvis begränsats. Eftersom säkrare alternativ finns tillgängligt, börjar förbudet mot ftalater i medicinska produkter att bli verklighet för att skydda människors hälsa och miljön.

Enligt EU:s kemikalielagstiftning REACH, är användningen av ftalaterna

DEHP, BBP, DBP och DIBP i primärförpackningar för läkemedel (t.ex.påsar med PD-vätska) tillståndspliktigt från och med den 14 december 2024.(2)

BBP: Butyl benzyl phthalate DBP: Dibutyl phthalate DIBP: Diisobutyl phthalate

Påsar med PD-vätska och de flesta PD-artiklar för engångsbruk som rekommenderas av Fresenius Medical Care (FME) för EU är till största del tillverkade av materialet Biofine. Biofine är ett PVC-fritt material utan ftalater (t.ex. DEHP) som utvecklats av FME och har använts sedan 1996. Där Biofine inte används tillhandahåller FME endast DEHP-fritt material. För alla PD-produkter inom EU, köper FME endast in råmaterial för produktion som är deklarerat DEHP-fria av sina leverantörer.

Strukturell skillnad mellan polyvinylklorid (PVC) och Biofine

Biofine PVC

PVC polymerer

Mjukgörare som kan läcka

Polymerer

Elastomer sammansatt med polymer

Biofine består av polymerer uppbyggda av väte- och kolatomer som extruderats till ett flerskiktsmaterial. Det är mjukt och flexibelt, transparent och slagtåligt.(3)

Svanen – Nordens officiella miljömärkning

Olika PD-artiklar för engångsbruk, inklusive påsar med PD-vätska från Fresenius Medical Care är certifierade med Svanen.

En Svanenmärkt engångsprodukt för sjukvården uppfyller strikta kemikaliekrav. Det gäller bland annat lim som används i produkten och tillsatser i plasten, till exempel mjukgörare, färgämnen och antioxidanter. Kvalitets- och säkerhetskraven är för att visa att produkterna är säkra att använda och fungerar som avsett.

För detaljerade definitioner och kriterier besök: https://www.svanen.se/for-foretag/ ansokan-steg-for-steg/regler-for-nordisk-miljomarkning/

Referenser:

1. Luís C, Algarra M, Câmara JS, Perestrelo R. Comprehensive Insight from Phthalates Occurrence: From Health Outcomes to Emerging Analytical Approaches. Toxics. 2021;9(7):157. Published 2021 Jul 1.

2. Regulation (EC) No 1907/2006 of the European Parliament and of the Council of 18 December 2006 concerning the Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (REACH); http://data.europa.eu/eli/reg/2006/1907/2022-12-17 (last access: 02/27/2024)

3. PVC-free material used in Peritoneal Dialysis. Data on file. 2021.

För mer information, besök:

Svanen: https://www.svanen.se

Fresenius Medical Care: https://www.freseniusmedicalcare.se

License No: 3098 0001

NORDIC

SWA N

ECOLABEL

En viktig del av njurhälsa

är förebyggande åtgärder och att vara extra snäll

Lär dig mer om förebyggande åtgärder, livsstilsförändringar, forskning och framsteg – kort sagt allt om njurarna.

mot njurarna förr snarare

än senare. Det behöver vi prata mer om.

En viktig del av njurhälsa är förebyggande åtgärder och att vara extra snäll mot njurarna förr snarare än senare. Det behöver vi prata mer om.

Njurpodden är en nystartad podd om njurhälsa och njursjukdom där vi får höra både patientberättelser och expertintervjuer.

En viktig del av njurhälsa är förebyggande åtgärder och att vara extra snäll mot njurarna förr snarare än senare. Det behöver vi prata mer om.

En viktig del av njurhälsa är förebyggande åtgärder och att vara extra snäll mot njurarna förr snarare än senare. Det behöver vi prata mer om.

Njurpodden är en nystartad podd om njurhälsa och njursjukdom där vi får höra både patientberättelser och expertintervjuer.

Lär dig mer om förebyggande åtgärder, livsstilsförändringar, forskning och framsteg – kort sagt allt om njurarna.

Njurpodden är en nystartad podd om njurhälsa och njursjukdom där vi får höra både patientberättelser och expertintervjuer.

202402

Lär dig mer om förebyggande åtgärder, livsstilsförändringar, forskning och framsteg – kort sagt allt om njurarna.

En viktig del av njurhälsa är förebyggande åtgärder

och att vara extra snäll

mot njurarna förr snarare

Lär dig mer om förebyggande åtgärder, livsstilsförändringar, forskning och framsteg – kort sagt allt om njurarna.

En viktig del av njurhälsa

än senare. Det behöver vi prata mer om.

Njurpodden är en nystartad podd om njurhälsa och njursjukdom där vi får höra både patientberättelser och expertintervjuer.

Lÿssñå ñü ï dïñ fåvørïtspëlårë!

SE-NA-2400004 202402

är förebyggande åtgärder och att vara extra snäll mot njurarna förr snarare än senare. Det behöver vi prata mer om.

Lÿssñå ñü ï dïñ fåvørïtspëlårë!

Njurpodden är en nystartad podd om njurhälsa och njursjukdom där vi får höra både patientberättelser och expertintervjuer.

Lär dig mer om förebyggande åtgärder, livsstilsförändringar, forskning och framsteg – kort sagt allt om njurarna.

CSLVifor.se info.nordic@viforpharma.com

Lÿssñå ñü ï dïñ fåvørïtspëlårë!

Lÿssñå ñü ï dïñ fåvørïtspëlårë!

CSLVifor.se info.nordic@viforpharma.com

CSLVifor.se info.nordic@viforpharma.com

www.CSLVifor.se info.nordic@viforpharma.com

CSLVifor.se info.nordic@viforpharma.com

Lär dig mer om förebyggande åtgärder, livsstilsförändringar, forskning och framsteg – kort sagt allt om njurarna. Lÿssñå ñü ï dïñ fåvørïtspëlårë! CSLVifor.se info.nordic@viforpharma.com