Barnhälsa

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

BARNHÄLSA

Viggo Foundation inkluderar barn och unga med NPF i föreningslivet Måns Möller brinner för att barn och unga med NPF ska erbjudas samma tillgång till föreningsliv och folkhälsa som andra barn.

MISSA INTE: Parcer När ett barn placeras i familjehem behöver det finnas ett brett stöd och ett stort kontaktnät.

Sida 5 Generation Pep Mätningar visar att enbart 2 av 10 barn och unga kommer upp i den rekommenderade mängden av 60 minuters fysisk aktivitet varje dag.

Sida 8

2

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE

Sveket mot de ensamma eleverna

09

Elever som uppger att de är ensamma i skolan löper tre gånger högre risk att få icke godkända betyg samma år. Att inte ha några vänner, någon att sitta bredvid i matsalen eller någon som frågar hur helgen har varit är vardag för tusentals elever i Sverige.

Verahill Familjejuridik För att skapa en bra relation och undvika en vårdnadstvist vid separation finns det hjälp och stöd att få.

Hugo Lagercrantz Den viktigaste tillämpningen av barnkonventionen är att när man fattar beslut som berör barn måste det vara för för barnets bästa.

N

FOTO : J EN N I F ER S Ö D ER LU N D, F R I EN D S

10

Maja Frankel Generalsekreterare Stiftelsen Friends

11

För många barn är inte ensamheten självvald. Ofrivillig ensamhet är när vi inte vill vara ensamma men är det ändå. Vi på Friends vill synliggöra ofrivillig ensamhet som en form av mobbning som påverkar barns hälsa och tyvärr en av de svåraste formerna att komma åt.

När vi möter barn och unga i skolan berättar många att de upplever ofrivillig ensamhet som värre än exempelvis kränkningar och fysiska slag. Mobbning och ofrivillig ensamhet kan leda till djupa sår och få långtgående konsekvenser för hälsan, forskning visar att det kan leda till depression, ångest, och dålig självkänsla.

Känslor och djupa sår som lever kvar i vuxen ålder.

Scouterna Gör som tolvåriga Dennis Krook och hans kompisar och påverka med hjälp av scouterna.

Det är vanligt att det finns ett stigma och många barn upplever att det är skamfyllt att berätta om sina känslor av ensamhet.

Tilliten för vuxenvärlden är låg. Var femte elev i årskurs 6–9 känner inte att de har någon vuxen att vända sig till om de är illa behandlade. Detta är siffror som vi vuxna måste ta på allra största allvar. Alla vuxna runt barn har ett ansvar att alltid agera när vi misstänker att ett barn är utsatt för ofrivillig ensamhet.

Projektledare: Jonatan Nuamu (jonatan.nuamu@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Edit Linder Affärsutvecklare: Arvid Olofsson Distribution: Svenska Dagbladet, Maj 2021 Tryckeri: V-tab E-post: redaktionen@mediaplanet.com Omslagsfoto: Viggo Foundation

facebook.com/MediaplanetMarketing @MediaplanetWorld Återvinn gärna tidningen

ästan var fjärde elev svarar i Friendsrapporten att de känner oro över att de inte vet vem de ska leka med på rasten eller sitta vid i matsalen.

Text Maja Frankel

Skolan har ett viktigt uppdrag att kartlägga elevernas situation. FN:s barnrättskommitté gav Sverige kritik redan 2015 för brister i hur mobbning hanterades i skolan. Sedan dess har

mobbningen ökat och utvecklingen går åt fel håll.

I Sverige har vi dock fokuserat allt för mycket på skolans kunskapsuppdrag medan skolans uppdrag kring värdegrund och trygghet riskerar att hamna i periferin. Ändå visar forskningen att det finns ett tydligt samband mellan trygghet och ökad kunskap. Barn som uppger att de är ensamma har tre gånger högre risk att få icke godkänt, jämfört med barn som har någon att vara med.

Inget barn ska behöva känna sig osynlig.

Det är vår skyldighet som vuxna att alltid agera för varje barns rätt till en barndom fri från ofrivillig ensamhet och våld.

Citat från barn:

Jag sitter alltid själv och då känns det jobbigt. Ibland tar jag upp ett helt bord för att jag är helt ensam och då känns det som att folk vill att jag ska flytta.

(..) ibland känns det som jag är ett spöke i och utanför skolan.

Jag säger till fröknarna men det känns som att de inte bryr sig om precis mig när jag känner mig ensam, eller om någon har sagt eller gjort något.

En inkluderande miljö för alla barn Vi gör det enkelt att skapa en miljö för barnen som speglar våra underbara olikheter.

Hos oss hittar du väl utvalda böcker och leksaker med mångfald och genus i åtanke.

För förskolor, skolor och väntrum finns även färdiga paket som enkelt kan beställas.

www.elsaochsam.com/barnhalsa

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Vinnande innovation skyddar barn mot luftföroreningar, bakterier och virus Barn under fem år har ett outvecklat immunförsvar och är därför mer utsatta för virus och luftföroreningar. Särskilt utsatta är spädbarn under sex månader. Det är därför viktigt att skydda barn från virus, bakterier och luftföroreningar. En svensk innovation som utvecklats i samarbete med Karolinska Institutet Innovations och KTH gör det möjligt att skydda spädbarn från såväl virus som bakterier och luftföroreningar.

Text Annika Wihlborg

WWW

dymla.com dymla_official

Denna artikel är i samarbete med Dymla.

FOTO : DY M L A

Allt fler föräldrar upplever ett behov av att skydda sina spädbarn mot såväl coronavirus som RS-virus, förkylningar och olika typer av bakterier. Karin Dymmel fick idén till Dymla när hon bodde och arbetade i östra Kongo, där spädbarn ofta är utsatta för dålig luft genom både vulkanaska och smutsiga bränslen. Några år senare insjuknade hennes nyfödde son Henry i RS virus och blev akut inlagd på Astrid

Karin Dymmel Narkosläkare, trebarnsmor och innovatören bakom DymlaONE

FOTO : DY M L A

Ökar tryggheten i offentliga miljöer

Lindgrens barnsjukhus. Karin saknade en produkt som kunde öka tryggheten utan att minska småbarnsföräldrars rörelsefrihet. Erfarenheterna och insikten ledde till innovationen.

– Jag skapade en babylift med ett inbyggt Hepa filter som filtrerar bort 99 procent av alla virus (inklusive Covid-19), bakterier och luftföroreningar runt barnet. Babyliften passar i barnvagnens liggdel och kan enkelt användas även utan barnvagn. Många upplever DymlaONE som en trygghet när man vistas i offentliga miljöer med barnet, inte minst nu under coronapandemin.

Det har hittills inte talats så mycket om att barn också kan drabbas av corona.

I en fallrapport som publicerats i den medicinska tidskriften Acta Paediatrica rapporteras det om att barnen som ingick i studien uppvisade symptom som trötthet, andningsbesvär och hjärtklappning eller bröstsmärtor mer än två månader efter att de insjuknat i covid-19, säger Karin Dymmel.

Dymla har vunnit de prestigefyllda prisen Red Dot Design Award och iF Design Award 2021 för utmärkt design och kvalitet.

FOTO : D I N O S O L D I N

S

må barn är särskilt utsatta för luftföroreningar eftersom deras lungor fortfarande växer och utvecklas. Skadliga luftföroreningar samlas strax ovanför marknivån, vilket är i samma höjd som ett barn ien barnvagn. Studier visar dessutom på ett samband mellan luftföroreningar och inlärningssvårigheter, astma samt en ökad risk för autismspektrumstörningar, säger Karin Dymmel, som är narkos-läkare, trebarnsmor och innovatören bakom DymlaONE, en exklusiv babylift som skyddar spädbarn mot dålig luft.

Breease® världens första luftfilternapp för alla barn 6 till 36 månader!

Luftfilternappen är en svensk innovation skapad av två intensivvårdsläkare som är småbarnsföräldrar själva. Idén till Breease® kom till under 2018 för att hjälpa förkylda barn att andas vid nästäppa, där en vanlig napp hindrar luftflödet. Därför finns en andningskanal genom Breease® samt ett filtermedia som utgör näsans funktioner (befukta, filtrera och värma luften). Den utbytbara kapseln har ett filter som kan minska inandade partiklar som virus, bakterier och föroreningar.

Barn andas väl bara med näsan? Hur fungerar Breease®?

Efter tre års utvecklingsarbete, tester och kontakter med experter så lanserades Breease® och finns att köpa hos online-apotek. Vivolab AB står som skapare och vann 2020 SKAPA-priset och Årets Nytänkare på Stjärngalan. Breease® har 3 patent samt design- och varumärkesskydd.

Barn under två år rekommenderas inte att täcka både mun och näsa av säkerhetsskäl, vilket inte erbjuder något skydd. Breease® filtermedia renar den luft som går genom nappen och gör att luften lättare passerar genom den än näsan, vid korrekt användning. Vid luftföroreningar finns en ackumulerad risk ju mer toxiner barnet andas in och all minskning är av godo för barnet. Även om det vid användning är oklart exakt hur mycket som reduceras i det enskilda barnet så finns det anledning att ta bort det som är möjligt. Barn förtjänar att andas ren luft!

Vad skiljer Breease® från vanliga nappar?

Breease® används som en vanlig napp för tröst och trygghet. Den är utformad efter barnets anatomi och behov av näsans funktion samt är fri från silikon och latex. Den är helt återvinningsbar och är CE-märkt enligt EU:s direktiv MDR 2017/745.

När barn andas in dras luft ner genom näsan och nappen via andningskanalen. Andelen som går genom respektive öppning kommer variera med hur barnets näsa bromsar luftflödet. Motståndet genom Breease® napp är normalt sett lägre än genom näsan hos det genomsnittliga barnet – luften flödar därmed lättare genom nappen. Barn med nästäppa kommer naturligt att börja andas genom munnen istället för näsan.

För mer besök www.breease.se eller www.vivolab.se

3

4

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet Arnar och Sigrún Arnarsson med söner

A FOTO : P R I VAT

Ett hem hemifrån

Arnar och Sigrún Arnarsson från Island väntade sitt andra barn. I oktober 2019 var Sigrún i tolfte veckan när sjuksköterskan utbrast under ultraljudet - ni vet att ni väntar tvillingar va? Det här är deras historia om rädsla och oro till att hitta ett andra hem.

Text Arnar och Sigrún Arnarsson

tt få tvillingar är en sak men att få tvillingar där en av pojkarna som låg i magen föds med en allvarlig hjärtdefekt är en annan. Att sedan lägga till ett Corona-virus, att behöva söka vård i ett annat land och lämna en tvåårig storasyster hemma för gud vet hur länge, ja detta var för mycket att hantera.

En av de finaste sakerna med Huset är att få uppleva mångfald, träffa fantastiska människor i vår närhet och att alla vill det bästa för vårt barn.

Vi flög tillsammans med ett läkarteam från Island till Lund. Det kändes nervöst och vi ville så fort som möjligt till sjukhusavdelningen för att vara med vår son. Det kanske är konstigt att vi båda upplevde det som svårast att sära på familjen, att inte få kunna vara tillsammans i den nya situationen.

Dagarna på sjukhus efter våra pojkars födsel lärde oss, trots rädsla och osäkerhet, att kunna lita på att alla människor där skulle ta hand om oss.

Vi blev väl omhändertagna så fort vi kom till Ronald McDonald Hus. Vi blev visade allt vi behövde och kände trygghet med en gång som gjorde det möjligt för oss att slappna av. Alla våra särskilda behov som extrasäng, bärsele och bröstpump löstes direkt.

Det känns som Huset är en blandning av hotell och ett hem. Ett hem hemifrån skulle man kunna säga. Vi har vår egen kyl och möjlighet att laga mat tillsammans som en familj. Vi är dessutom bara några sekunder ifrån vårt sjuka barn och kan se honom när vi ville.

Den barnvänliga miljön gör oss lugna i att också kunna få hit vår dotter när detta så småningom blir möjligt. Det är också fint att veta att nästa gång vi behöver kan vi få bo i Huset hela familjen från start. Konceptet att hålla ihop familjen ger oss verkligen värme i en tuff tid. En av de finaste sakerna med Huset är att få uppleva mångfald, träffa fantastiska människor i vår närhet och att alla vill det bästa för vårt barn.

VI SÖKER FLER ENGAGERADE PERSONER! ÄR DU INTRESSERAD AV ATT BLI JOUR-/FAMILJEHEM? VI ÄR VERKSAMMA ÖVER HELA SVERIGE! Som jour-/familjehem är ni inte anställd utan har ett uppdrag. Omkostnadsersättning och arvode tillämpas.

Läs mer och ansök på www.nebteamet.se eller mejla oss på info@nebteamet.se. Välkommen att kontakta oss!

www.nebteamet.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

5

Denna artikel är i samarbete med Parcer.

”En trygg miljö kan förändra livet för en annan människa” När ett barn placeras i familjehem behöver det finnas ett brett stöd och ett stort kontaktnät, både för barnet, för familjehemmet och ibland även för den biologiska familjen. - Kring varje placering finns ett team och familjehemmen har tillgång till stöd dygnet runt, säger Jennie Blomstrand, verksamhetschef på Parcer.

Text Benedikta Cavallin

finnas djur och andra barn, ibland är det tvärt om bra om det finns barn och djur.

Skolan skyddar

Ger stöd och utbildning När socialtjänsten i någon kommun behöver göra en placering vänder de sig ofta till en familjehemskonsulent.

Parcer är en sådan och de har verksamhet i Gävleborg, Södermanland och Västernorrland. De familjehem som Parcer anlitar får utbildning, handledning och stöd dygnet runt och de barn och unga som blir placerade erbjuds behandlingsinsatser av olika slag.

– Familjehemmen ska stå för omsorgen och se till att barnet har det bra, men när barnet behöver någon form av behandling måste den hjälpen finnas på annat håll, säger Jennie Blomstrand.

FOTO : S I G G I H O L M

M

ånga barn i Sverige växer upp i otrygga miljöer där våld, droger eller psykisk ohälsa är en del av vardagen. De barn och ungdomar som placeras i familjehem är ofta själva utåtagerande, en del har problem med droger eller kriminalitet och det är inte ovanligt med NPFdiagnoser. Ett bra familjehem kan dock förändra allt. Jennie Blomstrand påpekar att en familjehemsplacering är en stor insats och en enorm förändring för barnet. Det är viktigt att allt landar rätt.

– Vi försöker alltid matcha rätt, säger hon. De barn och ungdomar som behöver placeras har helt olika behov och önskemål. Ibland får det till exempel inte

Jennie Blomstrand Vd/ Verksamhetsansvarig Parcer

Parcer försöker se till att alla insatser kring barnen samordnas. Det är viktigt att barnet får en trygg miljö och ett sammanhang där såväl familjen som Insatserna kan ofta fritidsaktiviteterna och förändra livet för en annan skolan fungerar. Ofta har skolgången varit lite trasig människa. och lyckas man styra upp den är mycket vunnet.

– Skolgången fungerar ofta som en skyddsfaktor, säger Jennie Blomstrand.

För familjehemmet kan det vara tufft att ta hand om ett utsatt barn, men man märker snabbt att man gör skillnad.

Insatserna kan ofta förändra livet för en annan människa.

Tidigt stöd i form av cochleaimplantat är avgörande för hörselnedsattas språkutveckling För barn som föds med måttlig-grav hörselnedsättning är det avgörande för den framtida språkutvecklingen att så tidigt som möjligt få tillgång till cochleaimplantat. Flera oberoende studier visar att tidig intervention med cochleaimplantat resulterar i bättre uttal och ökad talspråksförståelse.

Text Annika Wihlborg

för Folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala Universitet/Region Uppsala.

Ju tidigare desto bättre När ett dövt barn är utan hörselhjälpmedel och därmed inte kan ta till sig hörselintryck utvecklas det som kallas för auditiv deprivation, vilket innebär att hjärnan börjar omorganisera sig och fokusera mer på att tolka andra sinnesintryck i stället för auditiva signaler. Ju äldre barnet är när hen får sitt första cochleaimplantat, desto svårare är det för hjärnan att ställa om och omorganisera sig och åter börja tolka hörselintryck. Det beror på att hjärnan är som mest plastisk och omformbar de första åren i livet, och framförallt det första levnadsåret. −Forskning har visat att om man opererar in cochleaimplantat innan barnet är omkring 9 månader så förkortas tiden med auditiv deprivation

FOTO: SHANE COLVIN

C

ochleaimplantat är vanligt bland barn som är födda döva eller som har drabbats av måttlig-grav hörselnedsättning tidigt i livet. Cochleaimplantat består dels av en yttre ljudprocessor som tar emot och överför ljudsignaler och dels ett inopererat implantat med elektrod som förs in i hörselsnäckan. Elektroden direktstimulerar hörselnerven som i sin tur sänder signalerna vidare till hjärnan där tolkning av ljud sker, vilket bidrar till att barn som tidigare varit döva får tillgång till hörsel via elektronisk väg. − Cochleaimplantatet förmedlar ljud från barnens omgivning till hjärnan, som i sin tur analyserar och tolkar ljuden i hörsel- och språkcentra, säger Ulrika Löfkvist, logoped och forskningskoordinator på sektionen för hörselnedsättning på Karolinska Institutet samt universitetslektor på Institutionen

Ulrika Löfkvist

och hjärnan kan dra nytta av naturlig neoroplasticitet, vilket förbättrar barns möjlighet att utveckla tal och språk mer i synkroni med sin kronologiska ålder. Av studier framgår att barn med hörselnedsättning som Cochlean består av ömtåliga strukturer, så opererats före vid val av implantat är det viktigt att välja en nio månaders flexibel elektrod som täcker hela cochlean ålder har en mer för att barnet ska uppnå ett så bra resultat adekvat tidig som möjligt med sitt implantat. språkutveckling än barn som opererats efter arton månaders ålder, säger Ulrika Löfkvist, som nu forskar om de longitudinella effekterna av Denna artikel är i operationsålder, bland annat gällande samarbete med ordkunskap och kognitiva färdigheter Med-EL. hos tonåringar som började använda cochleaimplantat tidigt i livet och i jämförelse med kontrollgrupp som har typisk hörsel.

6

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : CA R L T H O R B O R G

Måns Möller kämpar för att inkludera barn och unga med NPF i föreningslivet Komikern Måns Möller brinner för att barn och unga med NPF ska erbjudas samma tillgång till föreningsliv och folkhälsa som andra barn. För sex år sedan startade han Viggo Foundation, en stiftelse vars vision är att så många idrottsföreningar som möjligt runtom i Sverige ska ha en sektion för barn och unga med NPF diagnoser. Sedan dess har mycket hänt, men många barn och unga med NPF har fortfarande ingen självklar plats i föreningslivet.

Text Annika Wihlborg

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : V I G G O FO U N DAT I O N

A

lla barn mår bra av fysisk aktivitet, men barn med NPF har ett ännu större behov av att få syresatt blod till hjärnan. Trots att fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet är så många utesluts många barn och ungdomar med NPF-diagnoser från föreningslivet eftersom de ofta utesluts från att träna med normalfungerande barn. Barn och unga med NPF har alltså ett stort behov av organiserad fysisk aktivitet, men tillgången är mycket begränsad.

– Jag började engagera mig i den här frågan och startade Viggo Foundation eftersom min son Viggo, som diagnostiserats med autism, hade svårt att hitta organiserade idrottsaktiviteter som han kunde delta i. Numera tränar Viggo såväl löpning som innebandy och skidåkning i olika lag för barn och unga med NPF-diagnoser. Min drivkraft är att hjälpa fler barn och unga med NPF att kunna ta del av den möjligheten, säger Måns Möller.

Läs mer på folkhalsasverige.se

Samlade in pengar genom att köra tio Vasalopp på tio dagar Ett sätt för Måns att samla in pengar till Viggo Foundation och att få fler att få upp ögonen för frågan är att cykla tvärs över jordklotet tillsammans med sin träningskompis och coach Christer Skog.

Måns och Christer har redan avverkat drygt 2000 mil på cykelsadeln med syftet att samla in pengar Viggo Foundation.

Måns och Christer har bland annat cyklat tvärs över hela USA samt från Stockholm till Grekland och genom Ryssland. Näst på tur står en etapp från Sibirien till Mongoliets huvudstad Ulan Bator.

När Coronapandemin kom satte den stopp för vår cykling runtom i världen. Då kom vi på idén att i stället genomföra tio Vasalopp på tio dagar, vilket innebär totalt 90 mil på skidor.

– Jag hade åkt Vasaloppet en gång tidigare och var då bland de sista som tog sig i mål, men med hjälp av intensiv träning som inleddes redan i oktober förberedde jag mig inför den här stora utmaningen.

Det var inte många som trodde att vi skulle klara av det, men mitt mål, att samla in pengar till Viggo Foundations sommarläger, hjälpte mig att ta mig igenom alla de tio Vasaloppen, säger Måns Möller.

Målet var att samla in 100 000 kronor, men intresset för att följa Måns Möller och Christer Skoog i skidspåren var betydligt större än väntat. När de tio Vasaloppen var över hade de tillsammans samlat in 1,7 miljoner kronor till Viggo Foundation.

De här barnen och ungdomarna klarar mycket mer än man tror.

Föreningslivet förändrar livet för barn och unga med NPF Han upplever att frågan om tillgången till organiserad idrottsaktivitet för barn och unga med NPF har uppmärksammats

mer sedan Viggo Foundation startades.

Numera finns det ett antal välfungerande NPF-sektioner runtom i landets idrottsföreningar. Samtidigt är behovet fortsatt stort, många barn i den här gruppen saknar fortfarande tillgång till regelbunden fysisk aktivitet och det viktiga sociala sammanhang som det öppnar upp.

– Det här handlar om så mycket mer än att ta del av de effekter fysisk aktivitet har på det fysiska och psykiska välbefinnandet. För barn och unga med NPF kan en idrottsförening vara en biljett in i ett socialt sammanhang som de tidigare saknat. Det kan stärka koncentrationsförmågan och göra det

lättare för dessa barn och unga att klara av skolan. I förlängningen kan organiserat idrottande för barn med NPF förebygga de omfattande samhällskostnader som ofta är ett resultat av utanförskap och psykisk ohälsa. Det här är därmed i högsta grad en samhällsekonomisk fråga, säger Måns Möller.

Utöver att arrangera egna aktiviteter, exempelvis Viggoloppet, erbjuder Viggo Foundation även ekonomiskt stöd och ledarutbildningar till idrottsföreningar runtom i landet som vill starta upp NPFsektioner.

– De här barnen och ungdomarna klarar mycket mer än man tror. Det är viktigt att låta dem testa sina gränser och sin egen förmåga, vilket vi bland annat gör på våra sommarläger. Det stärker deras tilltro till sin egen förmåga, de klarar så mycket mer än man tror utan föräldrar och assistenter, säger Måns Möller.

Läs mer om Viggo Foundation och vad dem gör på: viggofoundation.se

7

8

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

J

ag tycker inte att hon utvecklas i takt med de andra barnen. Dagmammans ord brände till i magen. Plötsligt blev stunden vid hämtningen som brukade vara så mysig istället otrevlig och tung. Jag minns hur jag stapplade ner för gatan, i huvudet ekade orden som en pingisboll mot bordet. I magen en känslostorm som piskade. Vi hade inte sett det, vi hade inte tänkt så. Dottern var ju så sjuk som liten och då halkar man ju efter trodde vi.

Men någonstans inom mig förstod jag att vi var tvungna att ta tag i situationen.

Efter en tid som kändes som oändlig av utredningar, orosdagar och orosnätter fick vi slutligen beskedet. Frida fick diagnosen högfungerande autism.

Naturligtvis var det ett stort och svårt budskap att ta in. Men samtidigt så skönt. Vi blev lättade. Det svåraste som finns är att leva med oro utan att veta vad man ska göra och hur man ska bete sig.

Nu visste vi, vi fick en riktning att leva efter.

Vi tog emot budskapet, det landade i oss och sen fick vi tillbaka energin. Vi

FOTO : C H R I ST I N A T EU C H L ER

Diagnosen lade grunden

bestämde oss för att göra allt för att både Frida och hennes bror skulle få ett så bra liv som möjligt. Vi ville fortsätta leva så normalt som möjligt och låta båda barnen få leva ett aktivt och socialt liv, prova på olika intressen och umgås med olika sorters människor. Vi bestämde oss även för att acceptera och vara öppna med diagnosen samt att se Fridas härliga personlighet, alla hennes styrkor och möjligheter istället för tvärtom. Visst, hon har en annorlunda hjärna men vi är alla speciella – eller hur?

Utvecklingen går framåt Idag går Frida i en vanlig skola. Hon har en resurs med sig som stöd men som helhet går det bra för henne. Språkligt sett går det inte att förstå hur ett barn, som från början inte kunde många ord men massor av sånger, nu bubblar på så ivrigt om stort och smått. Hon har ett ordförråd utöver det vanliga och är en musikfrälst tjej som gärna uppträder.

Frida utvecklas hela tiden. Hon älskar böcker och läser flytande men har lite svårare för att skriva och räkna. Det tar extra lång tid för Frida att lära sig

motoriska moment. Nu har hon lärt sig simma som en fisk i vattnet. Men cyklingen måste vi nöta ett tag till.

Frida är min bästa coach Resan vi har gjort med henne har varit enorm på alla sätt. Bitvis extremt påfrestande men stundtals alldeles underbar. Frida har sin diagnos och den blundar jag inte för. Snarare har resan med Frida öppnat mina ögon. Hon är min bästa coach. Jag har lärt mig massor om kommunikation och samspel genom henne.

Hon har vässat mig i att vara tydlig och tvingat mig att planera för ett balanserat liv där vi varvar aktivitet och vila.

Idag är jag tacksam för den modiga dagmamman. Hennes ord var konkret kärlek i handling. Tack vare det är vi på spåret idag och kan se framtiden an. Mycket arbete blir det även framöver – men också glädje, aha-upplevelser och kärlek i mängder.

Idag är jag tacksam för den modiga dagmamman. Hennes ord var konkret kärlek i handling.

Text Annika Gelin

Tillsammans kan vi förbättra livet för våra unga Flertalet mätningar visar att enbart två av tio barn och unga kommer upp i den rekommenderade mängden av 60 minuters fysisk aktivitet varje dag. En stillasittande livsstil i kombination med en ohälsosam kost riskerar många gånger att leda till en rad sjukdomar senare i livet.

Text Annika Gavric Strüwer psykiskt, så det finns många anledningar till att våga titta på de här faktorerna tillsammans, menar Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep.

En gemensam insats För att kunna ändra på den här negativa trenden krävs det att hela samhället går in med insatser på bred front.

Föräldrarna behöver ta en titt på sig själva, skolor måste fundera på hur de ska få in mer rörelse, cykelvägar måste byggas på ett attraktivt sätt.

– Vi saknar nationell styrning.

Ofta läggs ansvaret på regioner och

FOTO : M AT T EU S EU R EL L

E

n svensk studie visar att barn och unga idag i genomsnitt tar ungefär 24 procent färre steg än vad de gjorde för 17 år sedan.

Samtidigt som deras kost består av för mycket mättat fett. Detta leder till en ökad risk att drabbas av ett flertal sjukdomar längre fram i livet såsom diabetes typ-2, hjärt- och kärlsjukdomar samt olika cancerformer.

– Forskning visar att fysisk aktivitet och goda matvanor även har en positiv effekt på den psykiska hälsan. Vi vet att barn och unga idag mår sämre

Carolina Klüft Verksamhetschef Generation Pep

kommuner där vissa jobbar mer och andra mindre med de här frågorna.

Det krävs styrning uppifrån. Menar vi allvar med att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation behövs nationellt krafttag.

Med väldigt enkla medel kan vi förebygga lidande och för tidig död. Så lite som tio minuter extra fysisk aktivitet om dagen kan ha stora effekter på vår hälsa.

– Vi vill leva längre, men vi vill också må bra. Då måste vi fundera på vilken typ av framtid vi vill ge till oss själva och våra barn och unga.

Denna artikel är i samarbete med Generation Pep.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : J O S EF I N VO L K ERT

FOTO : B J Ö R N M AT T I S S O N - R I C H T ER

Helena Kumblad Familjejurist & processchef Verahill Familjejuridik

Linda Ljunggren Syding Jurist & medgrundare till Varannan Vecka

Så blir skilsmässan bäst för barnen

Denna artikel är i samarbete med Verahill Familjejuridik.

Läs mer på folkhalsasverige.se

Vid en separation mår barnen i de allra flesta fall bäst av att föräldrarna är överens. För att skapa en bra relation och undvika en vårdnadstvist finns det hjälp och stöd att få. Med familjejurister och appen Varannan Vecka får föräldrar vardagslivet att fungera även efter skilsmässan.

A

ntalet vårdnadstvister i Sverige har ökat markant de senaste tio åren. Och det är ofta barnen som kommer i kläm när föräldrarna inte kommer överens.

För att motverka att barnen far illa är det viktigt att söka hjälp redan i ett tidigt skede.

– Ju tidigare föräldrarna tar emot hjälp, desto mindre är risken att de hamnar på kant med varandra. Det är oftast lättare att samarbeta och kartlägga vad man är överens om innan det uppstår en konflikt, säger Helena Kumblad som är familjejurist och processchef på Verahill Familjejuridik - en juristbyrå som arbetar för att hjälpa föräldrar som separerar att komma överens och hitta långsiktiga och hållbara lösningar med barnets bästa i fokus.

Tungt för barnen när föräldrarna inte kommer överens Verahill erbjuder hjälp och vägledning i frågor som rör till exempel vårdnadstvist, umgänge och underhåll. Målet är att nå en samförståndslösning i de fall som det är möjligt. En miss en del föräldrar gör vid en separation är att var och en agerar i tron att man har samma uppfattning, vilket med tiden kan visa sig vara precis tvärtom.

– Det får följden att man väntar med att söka hjälp. Väntar man för länge kommer man längre bort från vad som är bäst för barnet. Är man inte överens så finns det en tendens att barnet tar på sig rollen som medlare, vilket verkligen inte är för barnets bästa.

Helena Kumblad är dock tydlig med att det ibland är bäst för barnet att låta en domstol fatta beslut i vårdnadsfrågan.

– Vissa typer av tvister ska tas upp i domstol. Till exempel när det handlar om våld eller psykisk sjukdom. Då ska en domstol göra en bedömning av vad som är barnets bästa.

App som förebygger konflikter Text Mathias Pernheim

Verahill samarbetar med appen

9

Varannan Vecka, en tjänst som underlättar samarbetet mellan parterna.

Här kan även barn få stöd och hjälp på vägen genom separationen.

– Appen är ett verktyg för att tidigt fånga upp de föräldrar som behöver stöd innan en konflikt uppstår och den riskerar att eskalera. I snitt går det tre år från en separation till att det blir ett vårdnadsmål i domstol. För att förhindra det finns tjänsten tillgänglig för både föräldrar och barn, säger Linda Ljunggren Syding som är jurist och en av medgrundarna till Varannan Vecka.

Vägleder utifrån barnets röst och bästa I appen kan användaren bland annat lägga upp scheman som delas med de man samarbetar med, chatta, dela händelser och ställa frågor och boka ett möte med någon av appens barnombud.

– Vi vägleder utifrån barnets röst och bästa. Jag vill verkligen slå ett slag för det unika i att en juristbyrå kliver fram och vidtar åtgärder för att förebygga tvister ur ett barns perspektiv. Tillsammans arbetar vi för att skapa hållbara relationer mellan människor och för barns hälsa, säger Linda Ljunggren Syding.

Helena Kumblad håller med.

– Vi vill jobba mot lösningar som är bäst för barnen.

Då är det bästa för barnet att gå till domstol

När det finns misstanke om att barnet är utsatt för våld av någon av föräldrarna.

När någon av föräldrarna är sjuk på ett sätt som påverkar barnet negativt.

När någon av föräldrarna missbrukar eller att det finns misstanke om missbruk.

När samarbetssvårigheterna inte går att lösa.

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Barnkonventionen och pandemin Begreppet Ers Majestät Bebin myntades av Sigmund Freud i början av 1914. Han inspirerades av ett tidningsfoto, som visade hur poliser i London stoppade hästekipage och fotgängare för att bereda vägen för ett litet barn och hens nanny. Bilden demonstrerade att världen måste stanna upp för att barnet skulle kunna passera. Hen kräver att befinna sig i centrum för all uppmärksamhet från sin omgivning.

Text Hugo Lagercrantz FOTO : L EN N A RT U TG R EN

M

änniskan är mycket omoget när den föds och har en lång barndom framför sig för att barnet skall kunna utbilda sig till en samhällsmedborgare. Barnet är alltså under lång tid beroende av sina föräldrar, lärare och andra vuxna. Barnens rättigheter måste beaktas särskilt, inte minst nu under dessa pandemitider. Det är därför FN:s barnkonvention är så viktig.

Hugo Lagercrantz Prof. em Barnmedicin

Barnkonventionen, ett ramverk för barnen Enligt artikel 2 i FN:s barnkonvension är alla barn lika mycket värda och ska ha samma rättigheter. Orsaken till att barn försummats genom århundraden är att deras människovärde betraktades som lägre. Efter Ellen Keys bok Barnets århundrade, som utkom år 1900 och också tack vare Pippi Långstrumps genomslag, började man på allvar inse värdet av att vara ett barn i sig och inte en miniatyr av en vuxen.

Barn ska inte skiljas från sina föräldrar, utom när det är nödvändigt för barnets bästa, enligt artikel 9. De bör ha ett hov omkring sig av vårdnadshavare., men inte för många. Förskolans stora barngrupper, maxtaxa med mera ligger inte i barnens intresse utan har införts i första hand för de vuxnas skull.

Pandemin har tvingat barn till att bli mer skärmberoende.

Barn måste stimuleras tredimensionellt, motoriskt och få positiv feedback. Barn som får sagor berättade eller upplästa och sedan blir tillfrågade om innehållet blir mer fokuserade och kreativa när de kommit upp i skolåldern. Skolbarn bör uppmuntras att läsa böcker helst inte på läsplatta.

Inlärningen blir effektivare om man läser pappersboksidor och skriver för hand för att ”pränta in” bokstäverna i hjärnan.

Den viktigaste tillämpningen av barnkonventionen är att när man fattar beslut som berör barn måste det vara för för barnets bästa.

Barnens rättigheter kommer först Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet enligt artikel 12. Barnkonventionens påbud att respektera barnets rättigheter kan tolkas

som att barn skall få bestämma själva vad de får göra. Men det påpekas också i artikeln att man måste ta hänsyn till barnets ålder och mognad.

Barnets hjärna är inte riktigt mogen att välja och fatta beslut. Framhjärnan, som är sätet för exekutiva funktioner, blir fullt utvecklad först i 20 års ålder Man kan inte fråga en femåring om han eller hon vill gå till Junibacken eller Skansen eller om man skall semestra på Kanarieöarna eller i Grekland. Barnet blir mest förvirrat och

föräldrarna vet oftast bäst vad barnet vill.

Det är helt fel att vara kompis med barnen som föräldrar eller lärare.

Den viktigaste tillämpningen av barnkonventionen är att när man fattar beslut som berör barn måste det vara för för barnets bästa. Stängning av skolor såsom nu under pandemin har inte varit för barnets bästa utan mest till för att skydda den vuxna befolkningen, vilket borde kunna ske genom mer aktiv smittspårning i skolorna och vaccinationer av lärare.

Krönikan är en förkortad och omarbetad version av ett kapitel i en bok om barnkonventionen: ”Vi måste börja med barnen”. Red. Ylva Mårtens, Ordfront 2020.

Stöd Barnforskningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. swish, 123 900 01 42.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Gör som Dennis – påverka med Scouterna

Tolvåriga Dennis Krook och hans scoutkompisar märkte att många var missnöjda med skolmaten.

De mejlade rektorn och föreslog förändringar. Och hon lyssnade.

FOTO: EMIL MALMBORG

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

Text: Catarina Schlager

D

et var nu under våren som Dennis Krook och hans scoutkompisar hörde att många klagade på skolmaten. De bestämde sig för att försöka förbättra den och skrev ett mejl till rektorn. Där berättade de varför maten borde förbättras, och hur det kunde göras.

Och det har redan blivit bättre, konstaterar Dennis.

– Jag känner att vi faktiskt har påverkat. En dag fick vi pommes och en annan dag fiskburgare. Och nu är det inte bönor i allt. Det känns bra att vi kunde göra det här.

Engagemanget föddes genom Scouternas demokratiprojekt Världsförbättrarna, där scouter tillsammans med kunniga ledare får fundera över hur de kan förbättra världen – lokalt eller globalt.

De diskuterar vad demokrati är, och vad som krävs för att genomföra sina idéer.

– Vi började med att se filmer om demokrati.

Processen att enas och jobba mot samma mål är inte lätt, så bara det är en utmaning. Det är också bra att öva på att hålla i och hålla ut, säger scoutledaren Eva Svanström.

Runt om i landet har scouter i projektet också plockat skräp, ordnat insamling för andra barn i världen och en kampanj om att låta bli andras cyklar.

För Dennis och hans kompisar väntar snart ett möte med rektorn och skolmatspersonalen.

– Vi vet vad en skollunch får kosta. Nu undrar vi om lunchen kan bli bättre om den får kosta en krona mer.

Marlene Sandberg Vd & grundare Naty

M

en hur många är vi som reflekterar över vad blöjorna faktiskt innehåller, och de produceras?

Men blöjorna då?

FOTO : N AT Y

Plastiga blöjor – en fara för såväl hälsa som miljö Denna artikel är i samarbete med Naty.

I genomsnitt använder ett barn cirka 5 000 blöjor under hela sin blöjperiod; i Sverige används årligen nära 5 000 miljoner blöjor totalt per år. Mycket blöjor blir det, och av alla saker vi klär på våra barn är ändå blöjan närmast kroppen.

Text Catharina Holm

För samtidigt som medvetenheten kring plastens påverkan på vår miljö och hälsa har ökat markant de senaste åren och ordet plastbanta spridit sig i hemmets alla rum så är det nog få som reflekterar över att det vi dagligen sätter på våra bebisar faktiskt är gjort av, ja, plast. Den största delen, nära 80 procent, av dagens avancerade barnblöjor utgörs av fossila, oljebaserade beståndsdelar.

– Det är framför allt tillsatsämnena i plasterna som kan ge hälsorisker; i många fall har forskare påvisat risker för hormonstörningar och cancer. Särskilt kan mjukgjord plast innehålla farliga kemikalier och därmed vara riskabel för vår hälsa, säger Marlene Sandberg, vd och grundare för blöjtillverkaren Naty. Naty startade när Marlene själv blev mamma och insåg att blöjindustrin minst sagt var smutsig.

För blöjorna från stora tillverkare som återfinns i våra livsmedelsaffärer kan innehålla såväl dioxiner och parfymer som ftalater, latex, färgämnen och parabener, till exempel. Förutom att dessa ämnen riskerar att skapa

hudirritationer och långsiktiga hälsokonsekvenser hos våra barn innebär fossilt baserade blöjor en stor miljöbelastning i såväl produktion som insamling och förbränning. Vid förbränning av blöjor bildas fossil koldioxid som bidrar till växthuseffekten; ett linjärt tänkande som inte passar in i den cirkulära ekonomi vi annars eftersträvar.

Naturliga alternativ växer Nu kommer dock allt fler alternativ till den plastiga blöjan. Förutom tygalternativ finns det biobaserade, ekologiska blöjor – som de från Naty – som både är allergitestade och 100 procent fria från oljeplaster mot barnets hud och hälsovådliga mjukgörande medel. Vissa av bolagets produkter går till och med att kompostera.

För Naty är målet att driva förändringen mot säkrare produkter utan skadliga kemikalier.

– Till skillnad från traditionella blöjor används istället förnybara och komposterbara material som är bra för miljön och hälsan hos våra kroppar, utan farliga kemikalier. Varje råvara och produkt testas i oberoende laboratorium ner till nanogram, långt under EUregleringsnivån för milligram. Det garanterar en säker produkt till våra allra minsta, avslutar Marlene Sandberg.

Friskare skolmiljö med mikroträning

Genom att redan på förskolenivå skapa en regelbunden vana att det är roligt att röra på sig kan vi förebygga och förbättra många barn och ungas hälsa.

Vardagsmotion och fysisk aktivitet har minskat hos barn och unga och vi har en alltmer stillasittande livsstil, tvärtemot vad våra kroppar är gjorda för.

En ung hjärna är under en ständig utveckling och matas med många intryck under dagen. Därför är det av stor vikt att hjärnan också får återhämtning emellanåt genom att göra något helt annat och samtidigt bryta stillasittandet.

När vi bryter stillasittandet och mikrotränar händer detta: • Det tillförs syre till hjärnan och vi kan därför fokusera bättre.

• Kreativiteten ökar och vi kan fatta bättre beslut.

• Koordinerade rörelser gör att vi förbättrar motoriken.

• Hjärnan får tid att processa intryck och det vi lärt oss.

• Vi får en ökning av de hormoner som gör att vi känner oss glada.

• När stora muskelgrupper aktiveras ökar vår förbränning.

• Vi bromsar upp stresshormonerna.

Mikroträning i skolprojekt Sedan ett år tillbaka har Wellify testat sin app med mikroträning på olika skolor. Appen ger användaren motivation till att utföra olika övningar på en minut. Alla videos ger tydliga instruktioner och är kvalitetssäkrade av fysioterapeuter. Appen passar både för hemmakontoret, arbetsplatsen eller vardagsrummet.

Fakta WHO:s rekommendation för barn och rörelse: Barn under 5 år i förskoleålder • Fysiskt aktiva utspritt minst tre timmar per dag.

• Max stillasittande en timme.

Barn och unga 5-17 år • Vara fysiskt aktiva i mer än 60 minuter om dagen.

• Ägna sig åt pulshöjande aktiviteter minst tre gånger i veckan.

• Minst tre gånger i veckan ägna sig åt aktiviteter som belastar skelett och muskulatur.