Diabetes by MediaplanetSE

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Diabetes

Sofia Segersson

Jag må leva med en kronisk sjukdom. Men jag ÄR den inte. Medtronic. Insulinpumpen som ger livet åter.

Sanofi. Insulinet - Ett revolutionerande läkemedel.

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

LEDARE

Var modig och gör positiva förändringar

Roche Kunskap ger trygghet, vilket gör det lättare att lära sig leva med sin sjukdom. Linda är en av skribenterna på bloggen som fokuserar på livet och diabetes.

Boehringer Ingelheim En sund livsstil ökar sannolikheten att individer med typ-2 diabetes kan leva ett friskt och långt liv.

FOTO : DA N I EL ST I G EF ELT

Min dotter lever med en relativt ”osynlig sjukdom” nämligen typ 1-diabetes. Varje dag går jag in i samma mentala förberedelse som inför ett träningspass för att säkerställa att den faktiskt inte är osynlig för andra människor. Alla ska ha tillgång till rätt kunskap om diabetes och alla har möjlighet att skapa goda vanor.

Mårten Nylén Hälsoinspiratör, tränare, tv-profil & föreläsare

Värdera oss själva bättre

NextCell Stamcellsbehandling med mål att bota sjukdomsförloppet för individer med diabetes typ-1.

Projektledare: Arvid Olofsson (arvid.olofsson@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Axel Lanberg Redaktionschef: Edit Linder Distribution: Svenska Dagbladet, mars 2021 Tryckeri: V-tab E-post: redaktionen@mediaplanet.com Omslagsfoto: Privat

facebook.com/MediaplanetMarketing

@MediaplanetWorld Återvinn gärna tidningen

är min dotter fick sin diagnos insåg jag hur lite jag visste om sjukdomen. Jag lärde mig även att de runt omkring mig hade knappa eller ingen kunskap alls. Där och då föddes min stora drivkraft att sprida mer kunskap till både vuxna och barn bland annat genom stiftelsen Beat Diabetes. Med 2020 bakom oss och nu med starten av 2021 vill jag öka förståelsen och förbättra livsstilen, så att alla ska ha en chans till en ny start; en ny möjlighet att göra saker rätt eller åtminstone bättre. Med målet att bromsa eller förhindra att fler insjuknar i diabetes typ2 och att förbättra livet för de med diabetes typ1.

Text Susanne Raaf

Vi vuxna bör röra på oss minst 30 minuter om dagen, och barn minst 60 minuter. Många har en livsstil som inte lever upp till tiden. Om vi börjar värdera oss själva bara lite bättre, så finns det enorma fördelar. Vi blir piggare och gladare, orkar mer och får bättre odds att inte bli sjuka i flera olika sjukdomar. Om vi lägger grunden för bra vanor såsom en sund kost, tillräcklig sömn, mindre stress och regelbunden motion så leder det till oändliga effekter. Vi gör vår kropp och vårt sinne en stor tjänst om vi motionerar regelbundet och detta behöver inte betyda att du spenderar timmar på gymmet. Ta små beslut i vardagen som att välja trappan istället för hissen, cykeln eller promenaden istället för bilen. Sluta upp med stillasittande under för långa stunder – gör små rörelsepauser. Upp och hoppa mellan varven!

Börja med valet Vi tänker cirka 60 000 – 70 000 tankar per dag, varav många är samma tankar som vi tänkte föregående dag. Vad vi tänker har effekt. Istället för att tänka träning, prestation och svett försök att tänka små steg framåt, anpassa träningen efter dig själv och sätt fokus på det du kan göra. Vi lyckas ju inte för att vi kan, utan för att vi gör. Förbättrandet är den bästa vinsten. Om blodsockret varit upp och ned och det känns som om det inte spelar någon roll om du försöker eller inte. Känslan av frustration och att vara besegrad. Det kan få dig att kasta in handduken och sluta anstränga dig. Men ge inte upp! Nej, ompröva istället och se till få till de små vinsterna varje dag! Vidare bör man aldrig bli rädd för mat, det handlar mer om att förstå var näringen och de bättre kalorierna finns. Genom smarta enkla val och lösningar, än fokus på problemen så kan alla göra en bra affär.

Ni alla där ute kan vara med och påverka och lära er mer om diabetes Mårten Nylén

Vi kan påverka Ni alla där ute kan vara med och påverka och lära er mer om diabetes. Mer än 400 miljoner människor i världen lever med diabetes, och diabetes typ 2 är en av de snabbast växande folksjukdomarna i världen. Allas våras liv är ovärderliga, så om alla engagerar sig lite, skaffar kunskap om vad diabetes är så kan vi tillsammans skapa en generation med sundare vanor och samtidigt förebygga och förbättra livet för många.

För att överleva behöver Saga, 7 år, ständiga blodsockerkontroller och insulininjektioner. Dygnet runt. Livet ut. Varje år insjuknar 900 barn i typ 1-diabetes i Sverige. Ingen vet varför. Ingen botas. Typ 1-diabetes slår en knut på livet. Hjälp oss lösa den.

Typ 1-diabetes slår en knut på livet

GE EN GÅVA TILL FORSKNINGEN. SWISH 900 05 97 | PLUSGIRO 90 00 59-7

Läs mer på folkhalsasverige.se 3

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Actiste förenklar tillvaron för personer med insulinbehandlad diabetes Som diabetiker har man för de mesta mycket att hålla reda för att balansera kroppens blodsockernivå. Samtidigt vill många diabetiker upprätthålla en aktiv livsstil. HealthTech bolaget Brighter har därför utvecklat Actiste, en mobiluppkopplad tjänst för att hjälpa personer med insulinbehandlad diabetes.

är panelen med diabetiker ett sätt att utveckla sin produkt, men även att öka förståelsen för hur en person med diabetes lever med sin sjukdom varje dag.

FOTO: PRIVAT

n sak som jag verkligen uppskattar med Actiste är att det är en tjänst som underlättar mitt liv på olika sätt. Den består av såväl blodprovstagare, blodsockermätare och insulinpenna i ett och är även uppkopplad till en app. Där kan jag bland annat överblicka tagna insulindoser och blodsockervärden över tid väldigt enkelt, säger Annasara Karlsson, som diagnostiserades med Diabetes typ 1 sommaren 2019. Annasara blev introducerad till Actiste under våren 2020 i samband med att hon gick med i en testpanel. I panelen fick deltagarna prova tjänsten kostnadsfritt i ett halvår mot att de gav feedback kring deras användarupplevelse. Annasara uppskattade tjänsten och valde att fortsätta använda Actiste efter den 6 månaders långa testperioden. För Brighter, som utvecklat Actiste,

Underlättar en aktiv livsstil Med Actiste kan Annasara överblicka blodsockernivåer och se hur länge sen det var hon tog insulin. Tjänsten registrerar automatiskt hennes blodsockernivåer och den faktiska dosen injicerat insulin i realtid. – Som diabetiker är det många siffror och mätvärden att hålla reda på. När jag är ute och gör saker på dagarna kan jag ibland ha svårt att minnas exakt hur mycket insulin jag tagit och vid vilken tidpunkt. Det känns bra att Actiste håller reda på det, säger Annasara.

Loggar mätvärden automatiskt – Även om man som diabetiker alltid behöver ha en viss egen koll på sina

Annasara Karlsson En del av Actiste panelen

blodsockernivåer så tar Actiste bort stressmomentet i att själv behöva logga eller memorera vad jag ätit och när jag tagit insulin. Det gör att jag kan koppla av och njuta mer av livet, vilket känns bra. Jag känner mig helt enkelt friare när jag använder Actiste. Jag tycker också att tjänsten har gjort att jag lärt känna min sjukdom bättre, säger Annasara. I appen kan hon även registrera när hon tränat, varit sjuk, haft ägglossning eller menstruation, faktorer som i sin tur påverkar blodsockret. – Det är bra att all data lagras i molntjänsten, det hjälper mig att lära känna min kropp och hur jag reagerar på olika saker. Actiste varnar också när mina teststickor, nålar och lancetter håller på att ta slut. Då beställs automatiskt nya förbrukningsartiklar via appen, vilket underlättar min planering, säger Annasara.

Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med Brighter.

Diabetesformen LADA mellan typ 1 och 2 LADA utgör cirka tio procent av all diabetes som visar sig i vuxen ålder. LADA blev tidigare ofta felaktigt diagnostiserad som typ 2-diabetes.Idag gäller det att hitta bästa möjliga behandling med hjälp av tidigare och pågående studier. Text Fredrik Söderlund

GADinLADA En mild form av typ 1-diabetes Autoimmunitet är orsak till typ 1-diabetes. Det vet man bland annat

Pilotstudien GADinLADA pågår just nu i Stockholm och i Trondheim. Den går i första hand ut på att testa att

tillvägagångssättet (3 GAD-injektioner i en lymfkörtel i ljumsken med en månads mellanrum) är en säker procedur, det vill säga inte ger några påtagliga biverkningar. – Just nu är vi mitt i studien och så här långt har vi inte sett några speciella biverkningar. Vi testar förstås också om behandlingen har gynnsamma effekter på patienternas egen insulinproduktion. Men studien är så pass liten med 15 patienter, vilket innebär att resultaten bara kan vara vägledande för en eventuell större studie i framtiden, säger Valdemar Grill. Tanken är att om man ger dessa upprepade GAD injektioner så kan kroppen ”lära sig” att tolerera (inte reagera) mot de annars skadliga antikropparna mot GAD. – Behandlingen påminner om den som används vid allergier där man genom att injicera sådana ämnen som en allergiker reagerar mot kan uppnå tolerans, säger Anneli Björklund.

FOTO : P R I VAT

genom att antikroppar, sådana som mot GAD, bildas hos patienter med typ 1 diabetes, vidare att sådana antikroppar kan skada kroppens egna insulinproducerande celler. Eftersom LADA har samma antikroppar kan diagnosen också beskrivas som en mild form av typ 1-diabetes. – Det har visat sig att ju mer antikroppar man finner hos en LADA patient, desto mer påverkas den egna insulinproduktionen negativt. Med tiden gör det att LADA-patienter som har mycket antikroppar i blodet förlorar sin egen insulinproduktion snabbare än de med färre antikroppar och då måste ha behandling med insulin. Det är något som våra tidigare studier har visat, säger Anneli Björklund, överläkare och docent på Karolinska Institutet.

FOTO : P R I VAT

iabetesformen LADA (Latent Autoimmune Diabetes in the Adult) karaktäriseras av positivitet för antikroppar mot proteinet GAD (glutamic acid decarboxylase). LADAformen av diabetes uppträder från ålder 30 år och uppåt. Förutom positivitet för antikroppar mot GAD klassificeras LADA-patienter utifrån att de inte behöver insulinbehandling under i varje fall de första 3–6 månaderna efter diabetesdiagnosen. – LADA är en subgrupp av diabetes som upptäcktesför en del år sedan. Man har populärt kallat LADA för diabetes typ 1,5. Anledningen är att LADA delvis ter sig som ungdomsdiabetes (typ 1) och delvis som åldersdiabetes (typ2), säger Valdemar Grill, professor vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet.

Valdemar Grill Senior professor på Norges teknisknaturvetenskapliga universitet, Trondheim & sedan många år forskare kring LADA.

Anneli Björklund Docent & överläkare på Karolinska Institutet samt huvudprövare för GADinLADA

Läs mer på folkhalsasverige.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

FOTO : T H ER ES E AS P LU N D FOTO : T H ER ES E AS P LU N D

Insulinpumpen som ger livet åter När familjen Erikssons dotter Tyra diagnostiserades med typ 1-diabetes vid 8 års ålder förändrades livet för alltid. De har gått från sömnlösanätter, oro och ständig kontroll med hjälp av insulinpenna till att känna frihet, nya möjligheter och hopp med insulinpumpen MiniMed780G. Text Susanne Raaf

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på folkhalsasverige.se 5

ör mig var det en mardröm att mitt eget barn skulle drabbas av typ 1-diabetes, berättar Marcus Eriksson pappa till Tyra. Hans lillasyster hade själv fått diagnosen i ung ålder och han hade iakttagit hennes kamp med täta blodsockerkontroller och inrutade tillvaro. Marcus och Jessica misstänkte att något inte stod rätt till med deras dotter när säsongsinfluensan inte ville ge med sig. De ringde vårdcentralen som genast gav dem en tid under deras normala lunchstängning. Därifrån fick de direkt åka in till Falun där de sedan blev inlagda i 7 dagar. Det som var deras mardröm, hade blivit verklighet.

Livet som ny diabetesförälder – Vi stack Tyra varannan timme nätterna igenom för att kolla hennes blodsocker och när hon var förkyld gjorde vi det varje timme, säger Marcus. Att Tyra dessutom var maniskt rädd för sprutor gjorde inte situationen bättre. De fick även åka till Tyras skola för att lära upp skolpersonalen hur de skulle mäta hennes blodsocker. I stort handlade det om ett dygnet-runtvak för att hålla nivåerna på en god nivå för att helt undvika eller åtminstone försöka skjuta på senkomplikationerna. Så fortlöpte deras liv de nästkommande månaderna tills de fick en insulinpump och därefter fick höra talas om att det även fanns en kontinuerlig blodsockermätning, en cgm eller fgm.

En rättvis diabetesvård – Vården sa till oss att vi inte hade möjlighet att få cgm eller fgm då det kostade för mycket. Priset för en fgm ligger runt 2 till 4 000 kronor i månaden. Det borde vara en självklarhet att alla med diabetes typ 1 har rätt till den, säger Marcus. Han och Jessica blev också djupt upprörda över att det var en kostnadsfråga om vem som har råd med bra hjälpmedel. Det var så att vi efter att ha varit på dåvarande Landstingets läger för barn med typ-1 diabetes såg behovet av att förändra rätten till hjälpmedel för alla barn började skriva insändare tillsammans med ytterligare en familj. Dessa insändare ledde till att vi skapade Barndiabeteskampen och tillsammans jobba för att förändra barns rättighet till hjälpmedel i sin vård. Allt för att tillsammans med många engagerade och drivna föräldrar förändra diabetesvården till det bättre.

Chansen att leva ett bättre liv – Att vara diabetesförälder är ett heltidsjobb. Det som MiniMed 780G givit oss är en bättre helhetsbild av Tyras blodsockervärden. Äntligen får vi sova en

FOTO : T H ER ES E AS P LU N D

Nu kan vi fokusera på livet och inte lägga lika stort fokus på diabetesen. Marcus Eriksson

hel natt, säger Jessica och Marcus i mun på varandra. Framförallt har pumpen givit vår dotter helt nya möjligheter. Nu kan storebror köra henne till stallet. Hon kan vara där själv och fixa och sedan rida ut helt själv i skogen utan att vi behöver vara oroliga. Vi kan ha koll på Tyras blodsocker från telefonen, vilket ger oss ett helt annat lugn och en trygghet. En annan sak som hon numera kan göra är att sova över hos kompisar, fortsätter de.

Samma möjligheter – Dessutom möjliggör pumpen en tonårsrevolt. Tyra kan äta det hon vill, när hon vill, utan att hennes diabetes utgör ett större hinder. Hennes kolhydraträkning behöver inte vara så exakt, vilket skapar en sundare relation till mat. Hon behöver heller inte vara så noggrann med att passa tider för den automatiska pumpen hjälper till att förhindra höga och låga värden. Det är faktiskt otroligt hur mycket blodsockret påverkas av både humör och

beteende, menar Marcus. Det kan liknas vid en lindans där det gäller att hålla jämn balans och med de nya mätarna så blir knuffarna lättare att tackla. Pumpen tar ett doseringsbeslut var femte minut, så livskvaliteten blir något helt annat.

Vinst för vården och människan – En annan positiv sak är att vi kan koppla upp oss och dela hälso- och behandlingsdata med vår vårdgivare så att de kan få en tydligare bild av Tyras diabetes, säger Marcus. Det blir en smartare diabetesvård från början till slut. Om Tyra och alla andra barn- och vuxendiabetiker kan reglera blodsockernivåerna med de bästa hjälpmedlen som finns på marknaden så finns det enorma besparingsmöjligheter för regionen. Fokus ska därför alltid ligga på prevention och bästa möjliga livskvalitet för individen, avslutar han. Nu kan vi fokusera på livet och inte lägga lika stort fokus på diabetesen.

Denna artikel är i samarbete med Medtronic.

Läs mer på folkhalsasverige.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

FOTO : U N S P L AS H

Ett revolutionerande läkemedel Insulinet fyller 100 år och räknas som en av 1900-talets viktigaste medicinska upptäckter. Plötsligt kunde man rädda livet på miljontals människor med diabetes. Text Fredrik Söderlund

Läs mer på folkhalsasverige.se 7

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Erik Moberg Docent och överläkare på ME Endokrinologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

FOTO : P R I VAT

Typ 2-diabetes är nästan alltid en kombination av att kroppens insulinproduktion inte orkar med, och att man har en resistens mot insulinets verkan. – Om man går upp i vikt och slutar röra på sig, så bygger man upp en inflammation i kroppen som bromsar insulinets verkan. Kroppen svarar då i regel med att producera mer insulin, säger Margareta Hellgren, specialist i allmänmedicin som bland annat forskar om diabetes. Typ 2-diabetes är också en progressiv sjukdom, vilket kräver mer och mer åtgärder för att bibehålla bra blodsockerkontroll. – Kost och motion är alltid viktigt, men utöver det krävs läkemedel. Initialt ger man ofta medicinen Metformin, men så småningom så krävs ofta tillägg av ytterligare mediciner och ibland även insulin. Insulinproduktionen är avtagande i förloppet, så till slut kan även patienter med typ 2-diabetes ibland behöva insulin, säger Erik Moberg.

FOTO : P R I VAT

Typ 2 är en progressiv sjukdom

FOTO : P R I VAT

ånga håller nog med om att insulinet är en av de största medicinska landvinningarna under 1900-talet. Bara faktumet att barn- och ungdomar kunde överleva sin typ 1-diabetes med hjälp av insulin är revolutionerande i sig. Det har skett en kontinuerlig förbättring av insulinbehandlingen och ett av de viktigare stegen var snabbverkande insulin till måltider och långverkande till natten. – Hoppar man fram till 90-talet så kom mer lång- och snabbverkande insulinanaloger som ytterligare förbättrade behandlingen. Idag finns dessutom halvautomatiserade pumpar som ökat möjligheten att uppnå nära normala blodsockernivåer vid typ 1-diabetes, säger Erik Moberg, docent och överläkare på kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes på Karolinska universitetssjukhuset.

Margareta Hellgren Specialist, allmänmedicin, PhD

Stor ärftlighet Ärftlighet för typ 2-diabetes spelar en stor roll och den absoluta majoriteten av typ 2-diabetespatienter har en kombination av övervikt/fetma, högt blodtryck, ålder och höga blodfetter. – 2015 kom en stor studie från Malmö där man tittade på 10 000 personer som nyss fått diabetes. Då visade det sig dock att cirka 17 procent inte var så överviktiga. Mycket talar för att det finns flera olika varianter av typ 2-diabetes med olika benägenhet för insulinresistens och sviktande insulinproduktion, säger Margareta Hellgren.

Känner sig trygg när insulinet är nära till hands 69-åriga Anja Perälä fick sin typ 2-diagnos för 11 år sedan. När hon tog prover hos läkare fick hon reda på att hennes blodsockervärde var alldeles för högt. – Idag tar jag åtta insulinenheter på kvällen och det gör att blodsockret är bra

Anja Perälä Pensionär med typ 2-diabetes

på morgonen och det är viktigt. När Anja började använda insulinet stabiliserades hennes blodsocker och hon kände sig mindre trött och hungrig. Den största förbättringen med att sätta in insulinet var att blodsockret inte blev så högt och att det håller sig i schack, menar Anja.

Nya effektiva mediciner Det har kommit flera nya insuliner som mer och mer liknar det kroppsegna insulinet, men också andra mediciner

som har betytt mycket. Två av de viktigaste är GLP1-analoger, som efterliknar det kroppsegna hormonet GLP1, och SGLT2-hämmare som verkar genom att öka utsöndringen av socker via njurarna. – Personer med typ 2-diabetes har låga nivåer av GLP-1. SGLT2-hämmare används som behandling mot högt blodsocker, men minskar också risken för hjärtkärlsjukdomar som till exempel hjärtsvikt, men även för njurskador, säger Margareta Hellgren.

Denna artikel är i samarbete med Sanofi.

MAT-SE-2100297 v.1.0 mars 2021

Läs mer på folkhalsasverige.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på folkhalsasverige.se 9

Person före patient Text Sofia Segersson

ag var femton år när jag helt oväntat drabbades av typ 1 diabetes. Vi hade ingen i släkten, familjen eller vår umgängeskrets med samma diagnos. Det ledde till att vi missade de så tydliga symptom som fick mig att rasa i vikt, dricka liter efter liter och springa på toaletten stup i kvarten. Efter ett blodprov var beskedet tveklöst och jag lades in på Växjö Lasarett samma eftermiddag. Jag skulle ljuga om jag påstod att den första tiden var lätt, eller att det var ett simpelt ansvar för en tonåring att axla.

Jag är person före patient. Jag må leva med en kronisk sjukdom. Men jag ÄR den inte. Sofia Segersson

Det dröjde inte särskilt lång tid efter min debut innan jag började engagera mig. Redan under de två veckorna i sjukhusrummet insåg jag hur orimligt lite jag faktiskt hade vetat om sjukdomen innan jag själv drabbades. Så jag ville göra något åt det. Jag ville vara en del av förändringen - den förändring som jag såg och fortfarande ser som så nödvändig. Jag ville sprida kunskap, minska på ensamheten och sticka hål på några av de många seglivade fördomarna i samhället.

tipsa om low-treatment när vi börjar tröttna på druvsocker. Vi kan sitta uppe på nätterna och chatta om hur störigt det där låga blodsockret direkt efter tandborstning verkligen är. Vi kan stötta varandra i kampen mot fördomarna och komma med förslag på slagkraftiga comebacks. Vi kan peppa på tunga dagar och applådera på lättare dagar. Men det är viktigt att vi gör allt i vår makt för att inte dra ned varandra och ständiga jämförelser för bekräftelse är en väg som leder rakt nedåt.

Idag har jag arbetat med typ 1-relaterade frågor i åtta år - en relativt stor del av mitt snart tjugoåttaåriga liv - och jag har lärt mig oerhört mycket längs vägen. Både på ett personligt plan men också mer övergripande. Ju mer senior jag blir i den här världen, desto djupare skär det i mitt hjärta varje gång jag läser eller hör om någon annan med typ 1 diabetes som känner sig misslyckade efter ett blodprovsresultat (HbA1c) eller jobbigt läkarbesök. Som mår dåligt över att de ätit något de var sugna på. Som jämför sig med raka blodsockerkurvor i sociala medier och med det som grund trycker ned sig själva. Som basunerar ut insulindoser i Facebookgrupper för att se om hen tar “mycket” eller “lite” som om det vore relevant - eller ens möjligt.

Jag tror starkt på - och jobbar varje dag med - att inte använda varken blodsocker eller HbA1c-resultat som betygsättning på MIG som person. Jag är inte min sjukdom. Mitt värde sitter inte i min prestation. Ska jag sätta siffror på NÅGOT i livet vill jag att det ska vara hur många gånger om dagen jag skrattar. Hur många trevliga middagar jag har med vänner och familj. Hur många lekstunder jag får till med vår hund. Hur många hemlagade köttbullar jag orkar äta. Hur många dopp i sjön jag hinner ta på en sommar.

Det finns ungefär 50 000 människor i Sverige som lever med typ 1 diabetes. Det är 50 000 personer som lever helt olika liv. Det innebär 50 000 varianter av en sjukdom som ju är högst individuell. Just därför kan vi inte hålla på att jämföra. Vi lever alla med olika förutsättningar och kan aldrig förvänta oss samma resultat. Detta är något både vi själva och vården måste komma till bättre insikt med, innan den mentala ohälsan tar över och ställer till det ännu mer. FOTO: PRIVAT

Vi som delar diagnos kan göra så mycket gott för varandra. Vi kan

Självfallet är det oerhört viktigt att ta hand om sig för att må bra, det säger sig självt. Men det är också viktigt att få insikt i att det finns annat i livet som kan vara viktigare än ett ständigt öga på blodsockret. Jag är person före patient. Jag må leva med en kronisk sjukdom. Men jag ÄR den inte. Jag är så mycket mer än bara typ 1 diabetes. Jag är fru, dotter, syster, barnbarn, matte, vän och kollega. Jag är glad, ledsen, driven, lat, kreativ, framåt, tillbakadragen och allt däremellan. Men jag är INTE mitt HbA1c, INTE heller ett visst antal enheter insulin. Och jag är varken ett jämnt eller hoppigt blodsocker. Jag må vara patient i vissa sammanhang, men jag är alltid i första hand person.

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

En blogg som fokuserar på livet. Och diabetes. Idag finns en hel del information att finna på nätet om själva sjukdomen diabetes: om diagnosen, om behandling, och om risker kopplade till sjukdomen. FOTO : P R I VAT

äremot finns det få platser med utrymme för personliga berättelser, där människor kan berätta om sin vardag med diabetes. Med anledning av detta startade Roche Diabetes Care och Accu-Chek inspirations- och informationsbloggen Livet och Diabetes. Roche Diabetes Care utvecklar bland annat blodsockermätare som till exempel nya Accu-Chek Instant och insulinpumpar som nya mikro pumpen Accu-Chek Solo. Visionen är att alla ska kunna leva sina liv så obegränsat som möjligt – Jag lever med min diabetes 24/7, 365 dagar om året. Allt jag vill göra påverkas av min sjukdom, den går inte bara att stänga av.

Ett liv med diabetes Det säger Linda Blom, studerande tvåbarnsmamma från Katrineholm och en av skribenterna på bloggen. Linda fick som 21-åring diagnosen diabetes typ 2, vilket hon där och då tog med en klackspark. Hon hade precis fått ett sexmånaders jobb som säsongare i de svenska fjällen och alla som varit säsongare vet vad det innebär. Skidåkning, javisst, men också mycket festande och oregelbundna sömn- och kostvanor. – Jag mådde nog rätt bra tänkte jag då. Själva medicinska diagnosen var inte problemet i sig, jag skötte mina insulinsdoser enligt ordination och gjorde som läkaren sa.

Kunskap ger trygghet, vilket gör det lättare att lära sig leva med sin sjukdom. Nu i efterhand inser Linda Blom att hennes liv blev problemet, det ställdes helt på ända i och med diagnosen. Efterhand utvecklades den där klacksparken till både oro och depression. Skulle hennes kropp orka, skulle hon få blodsockerfall, vad ska människor tänka om hon helt plötsligt behövde hjälp, och så vidare. Spontanitet var det inte tal om. Det sociala umgänget blev minimalt. Hon mötte dessutom många fördomar om hennes typ 2 diabetes, från såväl vården som omgivning. Hon fick känslan av att hon fick skylla sig själv. Typ 2 drabbade bara de som inte sköter kost och motion.

Linda Blom Författare på Livet och Diabetes

– Istället för att åka iväg sex månader och leva som vanligt borde jag ha stannat hemma för att från grunden lära mig om hur jag skulle kunna leva med diabetes. Istället levde jag med en ständig oro som jag stängde inom mig, säger hon. Det blev inte bättre av att sjukvården inte mötte henne där hon behövde, och hon kände inte att hon kunde få tag på den information hon ville ha. Det handlade inte om den rent medicinska kunskapen; hon ville veta mer om livet med diabetes.

Livet och diabetes Livet och Diabetes riktar sig till alla som lever med eller nära någon med diabetes, genom att också vara skriven av människor med erfarenhet av att leva med diabetes, som sjuk eller anhörig. Diabetes är en komplex sjukdom vilket också framgår på bloggen, för ingens berättelse och erfarenhet är den andra lik. Allas röster ska få höras. Att kunna leva sina liv så obegränsat som möjligt är även viktigt för det mentala. Och då är det viktigt med kunskap.

Sedan några år är detta också något som Linda Blom ägnar stora delar av sitt liv åt. Linda är engagerad i såväl Diabetesrådet i Sörmland, som i sociala forum på Facebook, och alltså som gästskribent på Livet och Diabetes. Hon vill att andra ska ha det betydligt lättare med sin sjukdom än vad hon hade i början. Efter många år av vad Linda Blom själv kallar miss-handel av sin egen kropp kom hon efter sju år äntligen i kontakt med en vård somgav den hjälp hon innan inte visste fanns. Och det var då det började vända. Oron är inte helt borta, men hon har lärt sig hantera den och nu är det viktigt att sprida kunskap i samhället. Där har hon skrivit om just livet med diabetes typ 2. – För mig är det viktigt att sprida kunskap; vi behöver medvetenheten om sjukdomen i samhället. Jag vill slå hål på fördomarna om oss som lever med diabetes typ 2, som att det bara drabbar de som lever fel. Kunskap ger trygghet, vilket gör det lättare att lära sig leva med sin sjukdom. För sjukdomen påverkar nästan alla delar av livet.

Text Catharina Holm

Denna artikel är i samarbete med Roche.

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

En sund livsstil ökar sannolikheten att individer med typ-2 diabetes kan leva ett friskt och långt liv Trots betydande framsteg inom behandlingen av typ-2 diabetes är risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom såsom stroke eller hjärtinfarkt upp till fyra gånger så stor bland personer med typ-2 diabetes än bland den övriga befolkningen. I Sverige har nästan 30 procent av alla patienter med typ-2 diabetes någon form av hjärt-kärlsjukdom, men det finns många livsstilsfaktorer som varje individ själv kan påverka och därmed minimera risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Text Annika Wihlborg

Lär känna din egen kropp – Egenvård är en otroligt viktig pusselbit i arbetet med att skapa en bra livskvalitet för individer med diabetes typ-2. Jag anser att alla som diagnostiserats med den här sjukdomen ska tilldelas en blodsockermätare, vilket gör att de lättare kan lära känna sin egen kropp och utveckla en känsla för hur exempelvis kost och motion påverkar blodsockervärdet, säger Shadan Vesterback. Hon understryker att man kan leva ett friskt och långt liv, även om man diagnostiserats med diabetes typ-2. En nyckel till att må bra långsiktigt är att ta hand om sig själv med tillräcklig sömn, balanserade matvanor, minimerad stress och regelbunden motion. Ytterligare en avgörande faktor är att undvika rökning.

Mitt budskap till sjukvården är att absolut inte vänta med att ge förebyggande information till en patient med diabetes typ-2.

FOTO : P R I VAT

et är oerhört viktigt att alla individer som diagnostiseras med diabetes typ-2 så tidigt som möjligt träffar en diabetessjuksköterska som grundligt kan informera om sambandet mellan diabetes typ-2 och hjärt- och kärlsjukdomar. För att öka patientens kunskap om vad man själv kan göra för att bibehålla en hög livskvalitet och förebygga komplikationer av sin diabetes, säger Shadan Vesterback diabetessjuksköterska på Näsby Parks Husläkarmottagning. För personer med typ 2-diabetes kan sunda levnadsvanor både bidra till en god livskvalitet och förebygga framtida komplikationer. Shadan Vesterback betonar vikten av att individer som diagnostiserats med diabetes typ-2 lägger om sin livsstil direkt när de fått sin diagnos, även om de inte har några kännbara symptom av sina förhöjda blodsockervärden. För individer som drabbats av nedsatt glukostolerans, som är ett förstadium till diabetes typ-2, kan livsstilsförändringar vara avgörande för att inte drabbas av diabetes.

Långsiktiga livsstilsförändringar ger resultat Dessa grundläggande livsstilsfaktorer är viktiga för alla men för personer med diabetes typ-2 är de ofta helt avgörande för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Det här handlar till stor del om att motivera patienterna till en långsiktig livsstilsomläggning. För att hålla motivationen uppe gör Shadan Vesterback sina patienter delaktiga i sin diabetesvård genom att öka deras kunskap om sjukdomen så att de kan helt bemästra den. – Om patienterna inte vet vad sjukdomen innebär och vad man kan göra själv för att påverka är det också svårt för dem att vara motiverade. Jag är noga med att berätta att jobbet gör patienterna själva och jag är bara ”verktyget” som de får använda under sin diabetesresa. Jag sätter inte upp några mål för patienten att uppnå utan vi sätter alltid upp målen tillsammans. Det är mycket viktigt att de belönar sig själva när de uppnått olika delmål, exempelvis när de gått ner ett par kilo i vikt, säger hon. – Mitt budskap till sjukvården är att absolut inte vänta med att ge förebyggande information till en patient

Shadan Vesterback är diabetesexpert med lång erfarenhet av att hjälpa patienter med typ-2-diabetes till ett friskare liv. Idag arbetar hon bland annat som diabetessjuksköterska på Näsby Parks Husläkarmottagning.

med diabetes typ-2. Jag vill också betona alla patienters rätt till utförlig och individanpassad information kring sambandet mellan livsstilsfaktorer och hjärt- och kärlsjukdom och andra diabeteskomplikationer. Alla behöver ges samma grundförutsättningar, oavsett utbildningsnivå, språkkunskaper och liknande, säger Shadan Vesterback.

Denna artikel är i samarbete med Boehringer Ingelheim.

MPR-SE-100246

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Insulinpumpssystemet Tandem t:slim X2 med Control-IQ-teknologi – Nu är det lättare för Frida att ta över sin diabetesbehandling själv

FOTON:PRIVAT

Text Ann-Josie Down

ag är en 16-årig tjej från Alingsås och har haft typ 1-diabetes i snart åtta år. Jag gillar att träna och vara aktiv. På sommaren blir det löpning, orientering och vattenskidor och på vintern övergår träningen till längdskidåkning i Hestra IF’s regi. Under hela året åker jag på regelbundna hoppträningar med min häst Calamity Jane. När jag som nio-åring fick diabetes behandlades jag det första halvåret med insulinpenna och stick i fingret. Sedan fick jag äntligen insulinpump och så småningom även CGM. Mamma Mariette berättar: – Under dessa 7 år är det så mycket vi varit med om. I början valde Frida till och med bort att äta ett äpple för att slippa ta sprutan och det gjorde så ont att se. Det var ett lyft att få insulinpump men sen fick familjen verkligen kämpa för att få CGM. Det var en tuff resa. – Men nu är det så lyxigt. Allt har bara blivit bättre och bättre. Nu använder Frida insulinpumpen Tandem t:slim X2™ och Dexcom G6. Uppdateringarna med Basal-IQ™-teknologi och nu senast Control-IQ™-teknologi har gjort att pumpen sköter sig mer och mer själv. Frida berättar: – Jag har haft Control-IQ-teknologi sedan september 2020 och det har varit väldigt bra. Fridas mamma flikar in: – Det har varit helt suveränt. Det gick fort att lära sig och pumpen är väldigt självinstruerande. Det gäller att man räknar kolhydrater, då fungerar det som bäst.

Inneburit en jätteskillnad för hela familjen Mamma Mariette fortsätter: –Nätterna säger jag bara, det är sådan skillnad! Det beror lite på hur Fridas blodsocker ligger när hon går och lägger sig men det är bara enstaka gånger vi får gå upp och ge extra socker om Frida har tränat mycket eller slarvat med kvällsmaten. Tack vare sömnprofilen ligger hennes blodsocker stabilt och från midnatt till morgon ligger det nu på 99% inom målområdet. Det är jättebra! – Control-IQ-teknologin har gjort det lättare för Frida att ta över sin diabetesbehandling själv, hon vill ju ta eget ansvar och att vi föräldrar bara finns i bakgrunden och stöttar. Man måste låta barnen bli självständiga. – Allt är positivt faktiskt. Och när det har varit frågor så har Rubin Medical varit väldigt hjälpsamma med support och snabba leveranser. – Andra bra saker att nämna är att Dexcom G6 har blivit mycket mindre och

att man slipper kalibrera. Den är enklare att sätta på och håller i tio dagar. Det är toppen! Och pumpen är lätt att arbeta med, den är smidig och enkel och har touch screen. Färgområdena, pilarna och varningarna är också väldigt tydliga.

Aktivitetslägret Sockertoppen har gett nya vänner När Frida var tio år såg hennes mamma en annons för Sockertoppens aktivitetsläger för barn med diabetes och anmälde Frida direkt. Sedan dess har Frida varit med på flera av Sockertoppens läger och

aktiviteter. Eldsjälen i Sockertoppen är skidåkaren Robin Bryntesson, som själv har typ-1 diabetes. Efter en framgångsrik skidkarriär startade han aktivitetslägret 2011 och sedan dess har det vuxit och blir mer populärt för varje år. – På Sockertoppens läger händer alltid roliga saker, berättar Frida. Vi får prova på olika aktiviteter som till exempel rullskidor och det anordnas små tävlingar och utmaningar som är väldigt kul. Det är också roligt att träffa andra i samma situation. Jag har fått flera nära vänner genom lägret.

Denna artikel är i samarbete med Rubin Medical.

Läs mer på rubinmedical.se

SE-1506-210303

LIVING HEALTHIER WITH DIABETES

Diabets-annons Prjoekt Diabets 251x370.indd 1

2021-02-24 09:47

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Medicinteknik – En ”gamechanger” för oss med T1D December 2020 ”firade” jag 10 år med typ 1 diabetes. Det finns många likheter i mitt liv då och nu – jag behöver ha stenkoll på mitt blodsocker, injicera insulin för att leva och tänker och planerar fortfarande väldigt mycket för att få allt att gå ihop. Trots det har jag idag svårt att föreställa mig hur det var under mina första år med T1D, något har verkligen förändrats. Nämligen HUR jag håller koll på mitt blodsocker och injicerar insulin.

Text Elin Cederbrant

2010 & 2020 – från ständig oro till trygghet När jag insjuknade var allt fortfarande manuellt. Fingerstick flera gånger om dagen för att mäta blodsockret och insulininjektioner med spruta. Jag gick ständigt och funderade och kände efter om det kanske var dags att mäta mig och om det kändes lågt eller högt. Min hjärna var ständigt upptagen med att känna efter, tänka och oroa sig. Idag vet jag att så länge det inte piper, ja då är det okej. Då behöver jag inte tänka på det. Jag har också tryggheten att skulle blodsockret fara iväg åt något håll på natten, ja då väcker larmen mig. Att leva med typ 1 diabetes är fortfarande otroligt krävande, men visst underlättar tekniken. Så smidigt som det är idag, när allt fungerar korrekt, så smidigt kunde jag inte drömma om att det skulle bli.

Medicintekniken – vi längtar efter framtiden!

tankarna i vardagen. Tänk om att byta nålen är det enda vi behöver komma ihåg och hålla koll på. Tänk om det kommer något som reglerar själv när vi äter, tränar, sover, umgås med kompisar eller ja vad som helst som vi vill göra i livet. Den dagen ser jag fram emot.

Vad händer nu? Vi har fortfarande en bit kvar att gå för att tekniken ska bli tillgänglig för alla. En bit kvar att gå tills vården blir helt jämlik för alla med T1D – oavsett var vi bor. En bit kvar att gå innan alla har fått uppleva den ”gamechanger” i behandlingen som jag fått göra. Jag hoppas och tror att vi snart är där – och framförallt hoppas jag på nya fantastiska tekniska framsteg!

Elin Cederbrant Grundare av T.A.D.1 som precis, i teknikens spår, lanserat T1D-appen

FOTO: JOAKIM DAHL

Allt löser sig självklart inte med tekniken - vi måste fortfarande underhålla genom att byta ut nålar och glukossensorer och kontinuerligt hålla koll så att allt fungerar. Men tänk om vi en dag kan ha hjälpmedel som tar bort alla de där

Jag hoppas och tror att vi snart är där – och framförallt hoppas jag på nya fantastiska tekniska framsteg!

Vi måste få ett slut på Diabetespandemin! Allt kretsar kring Coronapandemin. Varje dag diagnosticeras tusentals nya smittade, många kräver intensivvård. Alldeles för många har dött med detta virus i kroppende flesta med andra sjukdomar. I en del fall har Covid19 varit orsaken. Att gå bort vid en genomsnittsålder på 83 år betyder sorg, om än dessförinnan ett långt liv. En tröst är att barn och ungdomar mycket sällan drabbas av svår Covid19, och det fåtal som krävt intensivvård har alla tillfrisknat. Osannolikt snabbt finns nu vaccin! Vi ser ljuset i tunneln! Text Johnny Ludvigsson

orsaken fortfarande är en gåta. Cancer hos barn botas glädjande nog till 80 procent, vissa former 100 procent, men Typ 1 diabetes 0.0 procent. Fram till 2018 har forskning i Sverige visat en förkortad livslängd på 14-18 år för den som fått Typ 1 diabetes före 10 års ålder! Det ligger barn på intensiven varje år på grund av Typ 1 diabetes. De blir INTE friska. Många kommer bli 84 år, men alldeles för många blir varken 84 eller 70 år utan risken är stor att många får ett kortare liv trots daglig kamp med intensiv behandling. Det kan vi inte acceptera! Det kommer bli bättre! Det MÅSTE bli bättre! Modern teknik och läkemedel bör kunna minska komplikationer, och ge de flesta en god livskvalité. Men inte alla, varken patienter eller deras

anhöriga. Det enda som radikalt kan ändra situationen är forskning! Det tog 1 (ETT) år att få fram vaccin mot coronavirus. Lilla Sverige beräknas hittills ( febr-2021) ha satsat cirka 350 miljarder (det vill säga 350 000 miljoner!!) på coronaviruset och dess följder. Det är lika mycket som Barndiabetesfonden, Sveriges största finansiär av Typ 1 diabetesforskning, med nuvarande anslagsnivå, skulle dela ut under 17 500 år! Vi har framgångsrik forskning i Sverige. Med ökat stöd görs framsteg! Bra att vi kan bekämpa coronapandemin, men det dör fler i världen, vartenda år, år ut och år in, av diabetes, än som hittills dött i världen av corona. Vi måste få ett slut på diabetespandemin!

FOTO : BA R N D I A B E T ES FO N D EN

är det gäller Typ 1 diabetes innebar upptäckten av insulin för 100 år sedan ljuset i tunneln, ett av medicinhistoriens största genombrott: I stället för en snar säker död, så fanns nu chans till ett långt liv. Med dagliga insulininjektioner klarade många blodsockerbalansen på slak lina och några levde länge, men långt ifrån alla. Många dog rätt snart, medan andra hann drabbas av blindhet, förlorad känsel, amputerade ben, njurar som slutade fungera. Sen dess har behandlingen utvecklats enormt! Från vassa sprutor, sträng diet och urinprover till smarta insulinpumpar och glukossensorer. Men däremot insjuknar nu mångdubbelt fler med Typ 1 diabetes, som inte kan förebyggas då

Johnny Ludvigsson Senior professor och överläkare

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Denna artikel är i samarbete med NextCell.

Stamcellsbehandling med mål att bota sjukdomsförloppet för individer med diabetes typ-1 Innovativ läkemedelsutveckling med fokus på stamcellsbehandling kan i framtiden förändra livet för miljontals patienter med diabetes typ-1 runtom i världen. Cellterapibolaget NextCell utvecklar världens första läkemedel som behandlar de underliggande mekanismerna bakom diabetes typ-1. Resultatet från de kliniska prövningarna är lovande och bolaget fokuserar nu på att ta sin läkemedelskandidat till marknadsgodkännande via en fas III-studie. Text Annika Wihlborg

FOTO : N E X TC EL L P H A R M A

dagsläget kan diabetes typ-1 varken förebyggas eller botas. Det är samtidigt en allvarlig autoimmun sjukdom där de medicinska behoven är enorma. De befintliga läkemedlen behandlar endast symptomen av sjukdomen. Cellterapi erbjuder ett helt nytt sätt att behandla diabetes typ-1, säger Mathias Svahn, vd på NextCell, som utvecklar stamcellsterapier med mesenkymala stamceller baserat på bolagets egenutvecklade selektionsalgoritm, i första hand för behandling av autoimmun diabetes. Syftet med bolagets läkemedelskandidat ProTrans är att omprogrammera immunförsvaret till att inte angripa de insulinproducerande betacellerna. Läkemedelsbehandlingen aktiverar kroppens eget immunsystem för att reglera balansen mellan regeneration och inflammation i kroppen. Lyckas man med det skulle det innebära ett lägre behov av externt tillfört insulin och färre diabetesrelaterade komplikationer. För den enskilde diabetespatienten skulle det förstås innebära en avsevärt förbättrad livskvalitet.

Det finns goda förutsättningar för att stamcellsbehandling på sikt kan utvecklas till en ny standardbehandling för en viss typ av diabetiker. Förebygger nedbrytning av insulinproducerande betaceller

insulinproduktion. Forskning visar att individer med diabetes typ-1 som har en viss kroppsegen insulinproduktion kvar sällan drabbas av de följdsjukdomar som är vanligt förekommande i senare skeden av diabetes typ-1, så för patienten finns det många fördelar med den här typen av behandling. Vår långsiktiga vision är att kunna bota sjukdomen med stamcellsbehandling, säger Mathias Svahn.

Stort intresse hos patienter och läkare Han framhåller att stamcellsterapi är ett relativt nytt behandlingsområde, vilket innebär att det krävs informationsinsatser

gentemot såväl diabetesvården som patienter för att öka kunskapen om den här typen av behandlingar och vad som utmärker dem. – För närvarande genomför tre av Sveriges ledande specialistläkare inom diabetes kliniska studier med vår läkemedelskandidat. Även bland diabetespatienter finns det ett stort intresse för vad stamcellsterapi kan åstadkomma, på kort och lång sikt. Det finns goda förutsättningar för att stamcellsbehandling på sikt kan utvecklas till en ny standardbehandling för en viss typ av diabetiker, säger Mathias Svahn.

FOTO : D EN IZ EN P H OTO G R A P H Y

– Det som främst skiljer vårt angreppssätt från andra diabetesläkemedel är att det förhindrar nedbrytning av insulinproducerande betaceller genom att aktivera kroppens immunsystem. ProTrans reglerar balansen mellan inflammation och regeneration i kroppen. Kliniska studier i fas 1 och 2 har visat att vår läkemedelskandidat har en skyddande effekt på patienten, utan att ge några allvarliga biverkningar. Det är unikt eftersom motsvarande befintliga läkemedel för den här patientgruppen ofta medför många biverkningar, säger Mathias Svahn. – Vår vision är att stamcellsbehandling ska kunna sättas in relativt kort tid efter det att en patient diagnostiserats med diabetes typ-1. Genom att bromsa sjukdomsförloppet i tid hinner inte patienten tappa hela sin naturliga

Mathias Svahn Vd NextCell

System för blodsockerkontroll

Ett enklare system för blodsockerkontroll*

12:24

Mina Resultat ONS

TORS

FRE

Idag, fredag 21 oktober

smartLIGHT-funktionen ger omedelbar återkoppling på blodsockermätningar* ®

5.2

mmol L

12:23

Min vecka

(Senaste 7 dagarna)

• Kom igång direkt, utan inställningar • Personliga målintervaller • Mätaren visar medelvärden

Ascensia Diabetes Care kundsupport: 020 - 83 00 84 (kostnadsfritt) diabetes@ascensia.com

Läs mer: www.diabetes.ascensia.se

Läs CONTOUR®NEXT användarhandboken före användning för fullständiga instruktioner

REFERENSER: 1. Contour®NEXT BGMS användarmanual, september 2018

MERKUR GRAFISK AS

02.21.A.SE

* SmartLIGHT®-funktionen underlättar förståelsen av blodsockervärden. 60 sekunders nedräkning (för att tillsätta mera blod) gör det lättare att märka att stickan inte har tillräckligt med blod.1 * Smartson-undersökning, Sverige 2017. 352 deltagare: Personer med typ 1 och typ 2 diabetes över 18 år, som testade minst 4-7 ggr per dag. Deltagarna fick kostnadsfria mätare och teststickor. Undersökningen finansierades av Ascensia Diabetes Care. † Besök http://compatibility.contourone.com/ för en lista över kompatibla enheter Apple and the Apple logo are trademarks of Apple Inc., registered in the U.S. and other countries. App Store is a serv ice mark of Apple Inc. Google Play and the Google Play logo are trademarks of Google LLC. All other trademarks are properties of their respective owners and are used solely for informative purposes. No relationship or endorsement should be inferred or implied. © Copyright 2020. Ascensia Diabetes Care Holdings AG. Alla rättigheter förbehålles. Datum för godkännande: April 2020. Ascensia, Ascensia Diabetes Cares logo, Contour, Smartlight, Second-Chance och Second-Chance®efterfyllnadslogo är varumärken och/eller registrerade varumärken som tillhör Ascensia Diabetes Care Holdings AG. Kod: G.DC.04.2020.PP-CN-Mtr-GBL-0048

Kan användas tillsammans med den kostnadsfria CONTOUR®DIABETES-appen som är enkel och intuitiv. Appen är kompatibel† både med Android och iOS.

Second-Chance® nedräkning visar att patienterna har 60 sekunder på sig att applicera mer blod på samma sticka1

‡