Kampen Mot Cancer by MediaplanetSE

KAMPEN MOT CANCER

Läs mer på kampenmotcancer.se

I samarbete med:

När livet vänds upp och ner — Jennies resa genom mörker och ljus. Sida 8–9.

Njurcancerföreningen. Uppnå hög livskvalitet – stor betydelse för cancerpatienter.

10 CarpaNet. Tidig diagnos ökar livskvaliteten för patienter med NET.

15 Lytix BioPharma. Ny teknik som syftar till att angripa tumörer direkt.

BeiGene

Läkemedelsbolaget vill öka tillgängligheten på läkemedel globalt. Vägen dit går genom partnerskap och nära samarbeten med vården och myndigheter.

Henrik Grönberg

På Capio S:t Görans sjukhus tillämpas en strukturerad och sammanhållen modell för tidig upptäckt och e!ektiv behandling av prostatacancerpatienter.

Ökad livskvalitet genom samverkan och innovation

Temat för Världscancerdagen 2025 är ”Bättre livskvalitet genom kunskapsutveckling och patient- och närståendesamverkan”.

Nollvision cancer

Nu krävs samarbete – för att cancerpatienter ska få del av precisionsdiagnostik och precisionsmedicinska behandlingar.

Projektledare: Jakob Spång (jakob.spang@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Mimmi Holm Redaktionschef: Daniel Petersson Distribution: Svenska Dagbladet 04-02-2025 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@ mediaplanet.com Omslagsfoto: Hanna Persson. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

Margareta Haag

Ordförande

Nätverket mot cancer

KAMPANJENS

HUVUDSPONSORER: FOTO: PRIVAT

Text

Margareta Haag

Vi vill sätta fokus på hur patienter och närstående ska kunna leva ett gott liv med bästa möjliga livskvalitet under alla faser av “cancerresan”, inklusive de utmaningar som kan kvarstå efter behandling. Vi vet att ökad livskvalitet är ett begrepp som inte alltid är så enkelt att förhålla sig till eftersom det viktigaste för våra medlemsorganisationer är överlevnad och kampen för att utrota cancer. Den kampen fortsätter!

Vi behöver komplettera arbetet för ökad överlevnad med att bygga ett helt hälso- och sjukvårdssystem som utifrån senaste forskning och utveckling också stöttar bästa möjliga livskvalitet i närvaro av cancer! Vi vill särskilt lyfta tre områden:

!. Hur formar forskning och innovationer morgondagens behandlingar?

Hur ska nya forskningsrön, innovationer och nya behandlingar bli tillgängliga för alla? Om all utveckling, inom exempelvis precisionshälsa, ska få e!ekter som vi önskar måste vi säkerställa tillgång för alla invånare oavsett var du bor. Vi behöver arbeta mer preventivt och se till att kliniska prövningar och patientsamverkan utvecklas för e!ektivare cancervård.

2. Hur får vi ett hälso- och sjukvårdssystemet som stöttar bättre livskvalitet?

Just nu pågår ett stort arbete att ställa om hälso- och sjukvården, många utredningar kring systemets styrning och lagstiftning har lämnat sina betänkanden eller är på gång och vi har fått förslag till en ny nationell cancerstrategi, förslag kring hantering av hälsodata och det

sker utveckling inom god och nära vård. Men vi undrar fortfarande när ska patientlagen implementeras fullt ut? Hur ska vi se till att patientsamverkan och involverade patienter ﬁnns i systemets alla delar?

Vi saknar idag screening för lungcancer, hårdare styrning av tobak, kost och fysisk aktivitet för att kunna reducera cancer med 30%.

Comprehensive Cancer Centres (CCC) behöver en infrastruktur i Sverige och EU för att kunna ge en heltäckande cancervård där såväl prevention som rehabilitering inkluderas. EU Cancer Plan behöver implementeras.

3. Hur skapar vi en vård och omsorg där jag är subjekt? Hur kan sjukvården förbättra livskvaliteten för cancerpatienter och deras närstående? Vi behöver fokusera på vad som krävs för att vården ska kunna stödja patienter under utredning, vid diagnos, under behandlingen och i livet med eller efter cancer. Viktiga delar är primärvården, patientsamverkan och initiativ som Cancer Mission Hubs och ECPDC (European Cancer Patient Digital Centre). Tidig upptäckt av cancer i Stadie 1 måste till för att undvika långa utdragna behandlingar, kostsamma livslånga komplikationer och en urusel livskvalitet – om inte död. Möjligheterna ﬁnns och vi patienter vill vara en del av utvecklingen.

NÄTVERKET MOT CANCERS VISION

Ett samhälle fritt från cancer. Ett samhälle där alla erbjuds samma möjlighet till prevention, diagnosticering, behandling, vård och omsorg, rehabilitering, palliativ vård och social trygghet.

Innovativt test kan underlätta beslut om cytostatikabehandling vid bröstcancer

Förutom själva sjukdomen kan även tanken på cytostatika vara oroande när man får en bröstcancerdiagnos. Samtidigt som kemoterapi är ett viktigt behandlingsalternativ för en del och har förbättrat bröstcanceröverlevnaden med cirka 30 %, så ger det liten eller ingen klinisk nytta för andra1 . Med testet Oncotype DX Breast Recurrence Score® är det möjligt att identiﬁera vilka patienter som sannolikt har störst nytta av cytostatika, och därmed kan man bespara andra patienter onödiga behandlingar 2-6

Cytostatikabehandlingar har en negativ e!ekt på livskvaliteten7 och påverkar inte bara bröstcancerpatienten utan även familjemedlemmarna8 De flesta känner till de kortsiktiga riskerna med cytostatika, som illamående, håravfall och trötthet. Dessa biverkningar försvinner vanligtvis efter behandlingen medan långvariga biverkningar som kognitiv dysfunktion, bestående neuropati och påverkan på hjärtat kan visa sig senare och ge en långvarig påverkan, inte minst på patientens arbetsliv på lång sikt9. Ungefär 90 procent av bröstcancerpatienterna får dock ingen eller en högst försumbar nytta av cytostatika1 och därför är det viktigt att identifiera de patienter för vilka det är rimligt att undvika cytostatika. Lika viktigt är det att identifiera den minoritet av patienter som har en låg klinisk risk men en genomisk hög risk enligt testet som då kan vara underbehandlade utan kemoterapi.

Personligt anpassad cytostatikabehandling

– Oncotype DX®-testet gör cytostatika till ett personligt anpassat behandlingsalternativ för de hormonreceptorpositiva, HER2-negativa bröstcancerpatienter, som idag utgör cirka 70 procent av alla bröstcancerfall10

Testets förmåga att förutsäga nyttan av en cytostatikabehandling är ett bra exempel på hur precisionsmedicin fungerar, säger

Matt Bull, Group Country Manager (Norra Europa) på Exact Sciences.

I juni 2021 publicerade Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket (TLV) sin utvärdering av Oncotype DX Breast Recurrence Score® och drog slutsatsen att testet förväntas ge både kliniska fördelar för patienterna och besparingar för det svenska sjukvårdssystemet11 Detta är det första steget mot att svenska bröstcancerpatienter ska få tillgång till mer informerade beslut om cytostatika som en del av sin cancerbehandling.

Högsta evidensgrad

– Testet har utvecklats för att tillgodose behovet av att identiﬁera de patienter som kan ha nytta av en cytostatikabehandling för att minska risken för återfall, och de som kan skonas från cytostatikabehandling utan ökad risk för återfall. Det har 20 års klinisk användning, och vetenskapliga data med högsta evidensgrad från ﬂer än 100 000 patienter, som bekräftar testets förmåga att förutsäga nyttan med en cytostatikabehandling, säger Matt Bull, Group Country Manager (Norra Europa) på Exact Sciences. Oncotype DX®-testet har utvecklats av Exact Sciences för patienter som diagnostiserats med invasiv bröstcancer i tidigt skede och vars tumörer är hormonreceptorpositiva och HER2negativa. Det kan användas för kvinnor före och efter klimakteriet, oavsett om cancern har spridit sig till lym"örtlarna under armen (1-3 positiva lym"örtlar) eller inte 2-6, 12-13

REFERENSER

1. Comparisons between di!erent polychemotherapy regimens for early breast cancer: meta-analyses of long-term outcome among 100 000 women in 123 randomised trials. (EBCTCG), Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group. Lancet 2012; 379: 432–44, Vol. 379, pp. 432- 44.

2. Adjuvant Chemotherapy Guided by a 21-Gene Expression Assay in Breast Cancer. JA Sparano, R J Gray, DF. Makower, et al. N Engl J Med 2018, Vol. 379, pp. 111-121.

3. Gene expression and beneﬁt of chemotherapy in women with nodenegative disease, estrogen receptor-positive breast cancer. Paik S, Tang, G, & Shak S et al. Journal of Clinical Oncology 2006, Vol. 24, pp. 3726-3734.

4. Prognostic and predictive value of the 21-gene recurrence score assay in postmenopausal women with node-positive,estrogen-receptor-positive breast cancer on chemotherapy: a retrospective analysis of a randomised trial. Albain KS, Barlow WE, Shak s, et al. The Lancet Oncology, 2009. Vol. 11, pp. 55-65.

5. 21-Gene Assay to Inform Chemotherapy Beneﬁt in Node-Positive Breast Cancer. K Kalinsky, W. E. Barlow, J. R. Gralow, et al. 2021 N Engl J Med, Vol. 385:2336-2347.

6. Trial Assigning Individualized Options for Treatment (TAILORx): An update including 12-year event rates. Sparano JA, et al. SABCS 2022; Abstract GS1-05

7. Treatment-associated toxicities reported by patients with early-stage invasive breast cancer. Friese, et al. 2017 Cancer Jun 1;123(11):1925-1934.

8. Health-related quality of life in early breast cancer. Groenvold, et al. 2010 Dan Med Bull Sep;57(9):B4184.

9. Side e!ects of chemotherapy and combined chemohormonal therapy in women with early-stage breast cancer. Partridge et al. 2001 J Natl Cancer Inst Monogr. (30):135-42.

10. https://www.cancerresearchuk.org Accessed September 2024

11. TLV, Health Economic Assessment of Oncotype DX Breast Recurrence Score® Test Scope, June 2, 2021

12. 21-Gene assay as predictor of chemotherapy beneﬁt in HER2-negative breast cancer. Geyer et al. 2018 npj Breast Cancer Nov 14:4:37.

13. NICE guidance https://www.nice.org.uk/guidance/dg58 Accessed 9th May 2024 All rights reserved. Subject to Notice of rights NICE guidance is prepared for the National Health Service in England. All NICE guidance is subject to regular review and may be updated or withdrawn. NICE accepts no responsibility for the use of its content in this product/publication.

Denna artikel är i samarbete med Exact Sciences.

Text Exact Sciences

Njurcancerföreningen inger hopp

Hälsosamma kostvanor, motion och bra relationer. Att uppnå hög livskvalitet har stor betydelse för cancerpatienter. För att nå dit kan man behöva hjälp på vägen. “Våga ställ frågor och be vården om råd”, säger Stephanie Bonn, ordförande i Njurcancerföreningen.

Stephanie Bonn Ordförande, Njurcancerföreningen

Tack vare forskningsframsteg och bättre behandlingar är det ﬂer njurcancerpatienter som överlever idag. För dem som insjuknar är det av stor betydelse att leva ett gott liv med hög livskvalitet i alla delar av sjukdomsperioden.

– För mig har det varit viktigt med motion. Det rensar tankarna och får mig att må bättre. Jag minns en läkare som sa till mig att jag skulle försöka pressa lite mer varje gång jag tränade och att jag skulle tjäna på det i längden. För mig var det bra. Jag upplever det som att jag blir starkare mentalt av träning, säger Michael Hellman som är styrelseledamot i Njurcancerföreningen.

Våga fråga Vad som skapar livskvalitet är individuellt. Studier visar att träning och fysisk aktivitet har positiv e!ekt på bland annat återhämtningen i samband med behandling av cancer. Men det ﬁnns ﬂer faktorer som är viktiga för att leva ett bra liv.

– När jag var sjuk upplevde jag att det var ett stort fokus på operationen och på det kliniska. Det är jag väldigt tacksam för. Men det är viktigt att också prata mer om vad som ger livskvalitet och stötta patienten i frågor som rör hälsa, kost och motion, säger Stephanie Bonn och fortsätter:

– Man kan vara vilsen när man lever med sjukdomen och då behöver man

allt stöd man kan få. Ett bra stöd ger en skjuts framåt och stärker också självförtroendet. Det gör att man klarar vardagen mycket bättre, hon och poängterar att stöttning från vården i frågor som rör levnadsvanor och livskvalitet kan betyda mycket för den som är sjuk.

Hon påpekar att det stödet ﬁnns i vården men att man som patient ibland själv kan behöva ta initiativ till samtal.

– Det är inte självklart att vården tar upp levnadsvanor och frågor som rör livskvalitet. Våga ställ frågor och be vården om råd, säger Stephanie Bonn.

Våga prata om din sjukdom

Att prata om sjukdomen kan också ha betydelse för livskvaliteten, både under pågående behandling och under uppföljningstiden. För Stephanie och Michael har samtal med omgivningen och vården varit viktigt i olika skeden av sjukdomsperioden.

– Den mentala delen kan ibland upplevas som större än den fysiska. Man kan behöva hjälp för att hantera oron, även efter avslutad behandling.

Det mentala kan komma ikapp ﬂera år senare när man inser vad man har varit med om. Men då ﬁnns det inte så mycket stöttning längre. Det kan man behöva ta upp med sin vårdgivare under uppföljningstiden, säger Stephanie Bonn.

Michael Hellman håller med. – Jag trä!ade en psykolog på

cancerrehabcenter på Sabbatsbergs sjukhus. Vi pratade om mina funderingar och rädslan för att bli sjuk igen. Rädslan ﬁnns hela tiden. Varje gång man röntgas är en pärs.

Förening som ger hopp

De lyfter också Min vårdplan för njurcancerpatienter finns tillgänglig sedan 2023 och som är framtagen av RCC (Regionala cencercentrum i samverkan). Min Vårdplan är ett verktyg som möjliggör delaktighet och inflytande för patienten genom hela vårdförloppet. I den finns information om sjukdomen och den behandling man har fått samt information om rehabilitering och egenvård.

Njurcancerföreningen arbetar för att vården ska ta ett helhetsgrepp och utöver den medicinska behandlingen också prata mer med patienten om livskvalitet. Man arrangerar också seminarier med olika teman, exempelvis kost och motion. I september varje år arrangerar föreningen Njurcancerdagen som är en dag med föreläsningar och samtal för att uppmärksamma njurcancer och upplysa om nya forskningsrön.

– Njurcancerföreningen fyller en viktig funktion för de som själva har drabbats av sjukdomen och deras anhöriga. När jag blev sjuk 2016 kunde sjukdomen bara bromsas. Sedan dess har det hänt mycket. Idag kan man bli frisk. Det kan föreningen ge hopp om, avslutar Michael Hellman.

NYA METODER FÖR ATT BEHANDLA CANCER

Ipsen har gedigen erfarenhet inom onkologi. Idag är vi 66 medarbetare i Norden som arbetar med medicinsk rådgivning, marknadsföring och försäljning av våra produkter. Vi är verksamma inom områden som prostatacancer, njurcellscancer, thyroideacancer och neuroendokrina tumörer.

Målet med det vi gör är att förlänga patienters liv, förbättra behandlingsresultaten och skapa en positiv inverkan för patienter och samhället.

Michael Hellman Styrelseledamot, Njurcancerföreningen

Text Mathias Pernheim

Denna artikel är i samarbete med Njurcancerföreningen.

Samarbeten viktiga i kampen mot cancer

Läkemedelsbolaget BeiGene utvecklar innovativa cancerläkemedel. Ambitionen är att bli världsledande inom onkologi och öka tillgängligheten på läkemedel globalt. Vägen dit går genom partnerskap och nära samarbeten med vården och myndigheter.

BeiGene grundades för 15 år sedan med ambitionen att utveckla nya och bättre cancerläkemedel samt öka tillgängligheten till dessa för cancerpatienter över hela världen.

Företaget, som har ett stort fokus på forskning och utveckling, har idag tre godkända cancerläkemedel globalt på marknaden varav två är godkända i Europa. Sedan 2021 är man etablerad på den nordiska marknaden och arbetar här bland annat med att tillgängliggöra företagets läkemedel för behandling av blodcancer och solida tumörer. Man har också etablerat kliniska studier i Sverige och har ﬂera läkemedel under utveckling som kommer att vara tillgängliga i framtiden.

Behövs samarbeten i kampen mot cancer

– Det har varit en fantastisk och spännande resa att få bygga upp verksamheten här tillsammans med andra som har samma engagemang och ambition att göra skillnad för cancerpatienter, säger Carl-Gustav Fabiansson som är Nordenchef på BeiGene.

BeiGene har ett av världens största forskningsteam med drygt 1100 forskare knutna till företaget. Målet är att ha en så bred pipeline att man har möjlighet att ta sig an uppemot 80 procent av alla cancerformer.

– Vår ambition är att vara en betydande aktör i kampen mot cancer.

Text Mathias Pernheim | Foto Adrian Beck

Carl-Gustav Fabiansson , Nordenchef på BeiGene. Astrid Ottosson Wadlund , Medicinsk chef för BeiGenes nordiska team.

Denna artikel är i samarbete med BeiGene.

För att verkligen göra skillnad och öka tillgängligheten behöver man vara på plats och hjälpa till att bygga upp cancervården.

Men vår övertygelse är att vi inte klarar det på egen hand. För att bekämpa cancer måste man gå samman, vården, läkemedelsföretag och myndigheter, säger Astrid Ottosson Wadlund, Medicinsk chef för BeiGenes nordiska team.

Ökad livskvalitet med decentraliserad vård Astrid Ottosson Wadlund lyfter ett vårdutvecklingsprojekt, Sattelitkliniken i Gränbystadens köpcentrum i Uppsala, som ett exempel på samarbeten mellan vården och läkemedelsföretag. Beigene deltog i projektet tillsammans med två andra läkemedelsbolag, ett vårdbolag och Akademiska Universitetssjukhuset. Samarbetet pågick under 2024 och var ett första steg i att göra cancervården mer tillgänglig, med en öppenvårdsmottagning för cancerbehandling.

– Fördelen med decentraliserad vård är att patienterna kan få behandling nära hemmet. Vi har sett att det ökar livskvaliteten för patienterna och att de känner sig mindre sjuka när de inte behöver åka till ett sjukhus för behandling. Vi har intervjuat både personal och patienter och reaktionerna är övervägande positiva. Det är ett exempel på projekt som vi gärna medverkar i, säger Astrid Wadlund Ottosson.

Att nå ut med mediciner och göra dem tillgängliga är en lång process med ﬂera steg på vägen. Kostnadse!ektivitet och lokala godkännanden har stor betydelse

för tiden det tar innan ett läkemedel når patienterna. BeiGene strävar efter global tillgång på läkemedel och arbetar bland annat med att öka tillgängligheten i Afrika och Sydamerika. Idag har man kontor på ﬂera platser.

– Det är en sak att skicka gratis läkemedel, vilket behövs. Men för att verkligen göra skillnad och öka tillgängligheten behöver man vara på plats och hjälpa till att bygga upp cancervården, säger Astrid Ottosson Wadlund och tillägger att man har stor hjälp av välgörenhetsorganisationer för att öka tillgängligheten.

Vill bidra med förbättringar BeiGene stöttar och samarbetar med Nätverket mot cancer kring deras viktiga initiativ för att uppmärksamma världscancerdagen den 4 februari.

– Det är en viktig dag som belyser möjligheter och utmaningar för de som är drabbade. Vi vill vara med och uppmärksamma dagen och bidra med förbättringar inom Sveriges cancervård, säger Carl-Gustav Fabiansson. Under 2025 har BeiGene ambitionen att byta namn till BeOne Medicines. Med namnbytet vill man tydliggöra företagets visioner och betydelsen av samarbeten i kampen mot cancer.

– Namnbytet förstärker våra mål och vår vision att bekämpa cancer i samarbete med globala aktörer och etablera partnerskap mellan olika sektorer i samhället. Vi vill ena expertisen för att tillsammans förbättra vården, avslutar Carl-Gustav Fabiansson.

När livet vänds upp och ner — Jennies resa genom mörker och ljus

När Jennie Gustavsson diagnostiserades med obotlig cancer mötte hon livets största prövning, men valde att fokusera på glädje och gemenskap. Genom den ideella stödgruppen ”Unga vuxna med cancer –tillsammans”, hjälper hon andra att hitta styrka och hopp i svåra tider. Jennie visar att livet, trots motgångar, fortfarande kan fyllas med kärlek, mening och små ögonblick av lycka. Hennes resa inspirerar oss att uppskatta livet här och nu.

Att få en cancerdiagnos är något som förändrar allt, och för Jennie Gustavsson skedde det i en tid när livet borde ha varit fullt av möjligheter.

Hösten 2022 hade hon precis avslutat fem års intensiva studier, men i stället för att kliva in i en efterlängtad framtid möttes hon av kroppens signaler att något var fel. Uppblåst mage, ändrade avföringsvanor och en konstant känsla av att något inte stod rätt till.

– Jag var stressad och trodde det kunde vara något tillfälligt, berättar Jennie. Men symtomen blev värre och till slut gick det inte längre att ignorera. Ändå möttes jag av läkare som avfärdade mig –”du är ung, det är säkert stress eller IBS”. Jag ﬁck bokstavligen tjata för att bli hörd.

Efter månader av oro och outhärdliga toalettbesök, ibland 30 gånger om dagen, ﬁck Jennie till slut genomgå en koloskopi. Då kom beskedet som ingen är redo för: ändtarmscancer med spridning till lever och lungor. Stadium fyra. – Jag minns hur världen bara stannade. Cancern hade spridit sig så långt och det kändes som att marken rycktes bort under mina fötter, säger hon.

Vad som följde var en mardrömslik kamp. Cellgifter, strålning och många olika behandlingar inleddes. Fyra stora

Text Isabelle Ibérer | Foto Hanna Persson

JENNIE GUSTAVSSON

Vi gifte oss i november 2024, strax efter beskedet och det var en dag fylld av kärlek och glädje. Det är så jag vill leva, att trots motgångarna hitta de stunder som är värda att ﬁra.

operationer gjordes inom loppet av fem månader. Hoppet levde när metastaserna krympte, men slogs tillbaka när nya tumörer upptäcktes. Till slut i mars 2024 kom det oundvikliga beskedet: Cancern var obotlig.

– Att höra orden ”kronisk cancer” kändes som ett dödsbesked. Jag hade kämpat så hårt, och ändå stod jag där, utan några botande behandlingar kvar, berättar Jennie.

Uppskatta livet – en stund i taget Mitt i kaoset och sorgen har Jennie valt något annat. Att leva, älska och hitta ljus i mörkret.

– Det ﬁnns inga ord för hur förtvivlat jobbigt, sorgligt och skrämmande det är. Men samtidigt känner jag en tacksamhet över att jag fortfarande är här. När jag och min stora kärlek Philip insåg att min cancer var obotlig bestämde vi oss för att inte vänta. Vi gifte oss i november 2024, strax efter beskedet och det var en dag fylld av kärlek och glädje. Det är så jag vill leva, att trots motgångarna hitta de stunder som är värda att ﬁra, förklarar Jennie.

En stödgrupp som gör skillnad Trots att behandlingarna inte längre biter på cancern, har Jennie hittat en ny mening genom att inspirera andra. Hon har tillsammans med Rebecka Sundell

varit med och startat stödgruppen ”Unga vuxna med cancer – tillsammans,” där de delar sina erfarenheter och skapar en trygg plats för andra som går igenom liknande situationer.

– Det har varit helt fantastiskt! Många säger att det ger mer än att prata med en psykolog, för vi förstår varandra på ett sätt som ingen annan kan. Vi är 90 i gruppen idag och vi hittar även på roliga saker tillsammans, säger Jennie.

”Att leva livet levandes” När livet ställs på sin spets får du perspektiv. Att ”leva livet levandes” som Jennie beskriver så ﬁnt, handlar om att verkligen vara närvarande.

– Jag njuter av saker jag tidigare kanske inte ens märkte. En kopp te på morgonen, en hungrig mage, en promenad i solen eller bara att känna doften av regn. Det är så lätt att ta allt det där för givet, men jag har lärt mig att det är just de små sakerna som gör livet så värdefullt, säger Jennie.

Jennies liv har förändrats på ett sätt hon aldrig kunnat föreställa sig, men hon vägrar låta cancern deﬁniera henne.

– Jag har bestämt mig för att fokusera på det jag faktiskt kan göra. Jag kan inte ändra min diagnos, men jag kan välja att njuta av den tid jag har och göra den så bra som möjligt. Det är mitt sätt att leva livet levandes, avslutar Jennie.

Tidig diagnos ökar livskvaliteten för patienter med NET

Föreningen CarpaNet samlar patienter och anhöriga som lever med neuroendokrina tumörer (NET). Förutom att sprida kunskap är en av föreningens viktigaste uppgifter att bidra till ökad livskvalitet för dem som drabbas. ”Vi vill hjälpa till och skapa hopp”, säger Gunnar Dalborg, ordförande i föreningen.

Neuroendokrina tumörer är ett samlingsnamn på en typ av hormonproducerande tumörer. Det vanligaste är att tumörerna förekommer i mag-tarmkanalen, lungorna och bukspottkörteln, men neuroendokrina tumörer kan utvecklas även i andra organ. NET kan vara både godartade tumörer och cancertumörer som kan sprida sig. Gemensamt är att de oftast producerar olika hormoner, vilket kan ge vitt skilda symtom. För dem som får diagnosen väntar ofta en annan sjukdomsresa än för andra cancerpatienter.

Ensam i sjukdomen

– När NET upptäcks får patienten oftast information om cancer generellt. Men problemet är att det är olika behandlingar och sjukdomsförlopp vid NET än vid andra cancerformer, säger Katarina Drugg, som är vice ordförande i CarpaNet, och fortsätter: – Majoriteten av patienter med NET behandlas inte med cellgifter. Det gör att man blir ensam i sjukdomen när man inte kan dela erfarenheter med andra som får cellgifter. Det skapar också en

Text Mathias Pernheim

osäkerhet om vad det är för sjukdom man har. Dessutom går det inte att helt bota patienter med NET. Man lever med diagnosen resten av livet.

Där har föreningen en viktig funktion. – Det CarpaNet kan göra är att vara ett stöd. Det är vi bland annat genom att arrangera nationella och lokala trä!ar där man har möjlighet att prata om sjukdomen och få information om vad som är nytt inom forskningen. Det är viktigt att veta att Sverige ligger i framkant. Vi vill hjälpa till och skapa hopp och visa att forskningen går framåt, säger Gunnar Dalborg.

En av föreningens viktigaste uppgifter är att bidra till ökad livskvalitet för dem som drabbas. Man arrangerar därför Måbra-dagar och informerar om betydelsen av motion, kost och sömn för att må bra. Men vad som skapar livskvalitet är individuellt. För Katarina Drugg har det varit viktigt att öka kunskapen om sjukdomen. När hon blev sjuk för tio år sedan upplevde hon det som att hon levde i ett mentalt kaos med oro och frågor som hopade sig. Diagnostiseringen kan ta ﬂera år – men för Katarina var det absolut inte så. Hon hör till undantagen – från första symptom tills att diagnosen var ställd gick det bara 7 veckor och inte 7 år som det för många gör med NET.

”Kunskap är makt”

– För mig har det varit viktigt med kunskap. Kunskap är makt. Om läkarvetenskapen inte kan ge mig svar på något så kan jag släppa det. När jag insåg att jag inte kan kontrollera sjukdomen släppte den där klumpen jag alltid hade i magen. Med det kom livskvaliteten, säger Katarina Drugg.

Gunnar Dalborg nämner anhörigperspektivet och betydelsen av att involvera anhöriga i rehabilitering och i livet med sjukdomen.

– NET är kroniskt och det påverkar relationer och parförhållanden. Många med NET lever med ständig oro och vi tror att det är bra att anhöriga är delaktiga. Sjukdomen behöver inte påverka livskvaliteten lika negativt om man har sin partner med sig.

Viktigt med tidig diagnos CarpaNet arbetar för att patienter med NET ska få en diagnos så tidigt som möjligt.

– Det är inte ovanligt att en kvinna med kroniska magbesvär utreds för IBS eller att hetvallningar hos en kvinna betraktas som övergångsbesvär. Det kan gå ﬂera år innan man får rätt diagnos och då kan cancern ha spridit sig, säger Katarina Drugg.

Gunnar Dalborg håller med: – Låt mig ta ett par exempel. Jag känner en medlem som slussades runt i vården på grund av andningsbesvär och utreddes för astma och hjärt- och lungrelaterade sjukdomar. Tänk om man då hade frågat sig varför en fullt frisk kvinna med ﬁna värden plötsligt får problem med andningen. Men det gjorde man inte. I ett mer närliggande fall var primärvården tidigt kontaktad pga diaréer och utmattningsbesvär, en process som pågick i nästan två år. Sedan konstaterade en alternativ vårdnadsgivare höga levervärden och remitterade omedelbart. Därefter gick processen snabbt med operation av en stor neuroendokrin modertumör samt en månatlig behandling med en gel med somastatinanaloger för att hålla efterföljande metastaser i schack. – Vi vill sprida kunskapen om NET och att man i vården inte tar något för givet när en patient, både män och kvinnor, har symtom som nämnt ovan. NET måste ﬁnnas med som en tänkbar diagnos utöver de vanligaste.

NYA METODER FÖR ATT BEHANDLA CANCER

Målet med det vi gör är att förlänga patienters liv, förbättra behandlingsresultaten och skapa en positiv inverkan för patienter och samhället.

Denna artikel är i samarbete med CarpaNet.

Gunnar Dalborg Ordförande CarpaNet

Katarina Drugg Vice ordförande CarpaNet

Henrik Grönberg: Sammanhållen prostatacancervård räddar liv

På Capio S:t Görans sjukhus tillämpas en strukturerad och sammanhållen modell för tidig upptäckt och e!ektiv behandling av prostatacancerpatienter. Här kan en patient med konstaterat förhöjt PSA eller Stockholm3 test få hjälp igenom hela kedjan från diagnostik till behandling och uppföljning. Det sammanhållna vårdkonceptet på Capio S:t Görans ”One door clinic” innebär bland annat att man undviker onödiga besök hos primärvårdsläkare och urolog samt onödiga MR-undersökningar och vävnadsprov.

Text Annika Wihlborg

Foto

Margareta Bloom

Sandebäck

Varje år drabbas cirka 10 000 män i Sverige av prostatacancer, varav cirka 2000 avlider av sjukdomen. Tidigt upptäckt prostatacancer går ofta att bota, medan sen upptäckt är förknippad med en sämre prognos. Under 2017 etablerades

Prostatacancercentrum vid Capio

S:t Görans sjukhus med syftet att tillhandahålla kostnadse!ektiv prostatacancerdiagnostik med hjälp av nya diagnostiska metoder och e!ektiva och strukturerade processer.

– Dagens kliniska rutin för prostatacancerpatienter består i allmänhet av besök hos primärvården, urolog och sjukhus. De genomsnittliga tiderna från misstanke om prostatacancer till behandling minskar genom att i stället samla hela kedjan från diagnostik till uppföljning hos oss på Prostatacancercentrum. Det spar resurser för sjukvården och bidrar till mindre oro och stress för patienten, säger Henrik Grönberg, som är professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Capio S:t Görans sjukhus Prostatacancercentrum.

Jag hoppas att vårt arbete på S:t Göran kan inspirera till att förändra sjukvården för prostatacancer till det bättre.

Henrik Grönberg

Urologer och onkologer under samma tak På Prostatacancercentrum verkar urologer och onkologer på samma klinik. Vanligtvis arbetar dessa specialiteter på olika kliniker, vilket innebär ﬂer läkarbesök för patienten.

– Här kan urologer och onkologer göra en samlad bedömning av det optimala behandlingsalternativet för varje enskild patient, säger Henrik Grönberg. Många patienter uppskattar Prostatacancers sammanhållna vårdkedja med korta ledtider och god tillgänglighet. Sedan starten 2017 har verksamheten även tagit emot ett fyrtiotal svenska och utländska studiebesök. Samtliga patienter har en namngiven kontaktsjuksköterska som svarar på frågor och lotsar dem igenom vårdkedjan. På Capio S:t Görans sjukhus har man även valt att låta undersköterskor ansvara för testning och MR-undersökningar, vilket avlastar läkarna.

Sammanhållen vård räddar liv – Vi har med uppgiftsväxling, nyttjande av diagnostiska innovationer med högre precision och smart digitalisering skapat ett smidigare

och e!ektivare diagnostiskt ﬂöde. Det har lett till ett mer e!ektivt nyttjande av våra onkologer och urologer. Andra positiva e!ekter är tidigare upptäckt av prostatacancer samt färre biverkningar, säger Henrik Grönberg.

Sedan 2023 har dock Capio S:t Göran inte fått fortsätta sin sammanhållna vårdkedja eftersom Region Stockholm beslutade att testning av prostatacancer inte ska ske på sjukhus utan inom primärvården.

–Detta är givetvis olyckligt och får konsekvenser för våra patienter, menar han.

En ljusning är dock att ansvariga politiker i Region Stockholm har bett om en översyn av hela prostatacancersjukvården. En utredning som planeras läggas fram under våren 2025.

–Jag hoppas att vårt arbete på S:t Göran kan inspirera till att förändra sjukvården för prostatacancer till det bättre, säger Henrik Grönberg och avslutar: – Min övertygelse är att den här typen av sammanhållna vårdkoncept kan bidra till att minska dödligheten i prostatacancer, som är den vanligaste cancerformen.

KRÖNIKA

Nu krävs samarbete — för att cancerpatienter ska få del av precisionsdiagnostik och precisionsmedicinska behandlingar

Utvecklingen inom den medicinska forskningen är häpnadsväckande just nu. För 25 år sedan, när de första precisionsmedicinska behandlingarna godkändes uppfattades dessa nästa som science ﬁction. Skräddarsydda behandlingar utifrån patientens uppsättning av gener var något helt nytt och revolutionerande.

Nu är precisionsmedicin allt annat än science ﬁction. Idag får allt ﬂer patienter helt nya typer av diagnostik och behandling. I !ol utfördes 90 000 NGS-analyser (next generation sequencing) av kliniska prov vid något av sjukvårdens laboratorier, oftast tillsammans med regionala Genomic Medicine Centers (delar av GMS, Genomic Medicine Sweden).

Nu erbjuder alltså hälso- och sjukvården speciﬁka och e"ektiva behandlingar, baserat framför allt på patienters genuppsättning. Detta var inte möjligt så sent som på 90-talet.

Går ifrån ”one-size-ﬁts-all”-modell Sverige ligger i framkant inom den medicinska forskningen, och inom precisionsmedicin har vi gjort stora framsteg som kommer förändra vården under kommande år. Vi går ifrån en ”one-size-ﬁts-all”-modell, där patienter behandlas på gruppnivå utifrån breda behandlings-riktlinjer, till en vård mer anpassad efter varje enskild individ. Men trots Sveriges styrka inom forskningen står vi inför utmaningar. En central utmaning är hur patienter i landets alla delar ska få del av nya typerna av diagnostik och behandling, och inte bara de som bor i närheten av universitetssjukhus. Det kommer krävas förnyade arbetssätt och samverkan och samarbete mellan olika aktörer.

Diskutera utvecklingen och samverkan inom cancerområdet Cancer Mission Day i Almedalen 2024,

ett initiativ av de sammanﬂätade innovationsmiljöerna Nollvision cancer och Testbed Sweden Precision Health Cancer, samlade en imponerande skara av företrädare för patienter, sjukvården, forskare, myndigheter och näringsliv för att diskutera utvecklingen och samverkan på cancerområdet. Vi hade workshops och seminarier om tidig diagnostik/upptäckt där Regionala Cancer Centrum (RCC) presenterade en handlingsplan för precisionsdiagnostik, Nollvision cancer presenterade konkreta reformförslag för implementering av precisionsmedicin och Testbed Sweden visade hur morgondagens cancerstudier kan utformas på ett helt nytt sätt. Dagen var en tydlig markering att många aktörer måste hitta nya sätt att samverka och samarbeta för en jämlik implementering i hälso- och sjukvården.

Förberedelser pågår nu för genomförande av en nationell klinisk precisionsmedicinsk studie, FOCU.SE, som koordineras från Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Säkerställa att ingen lämnas utanför Teknologin utvecklas snabbt, och det är lätt att förlora sig i alla möjligheter. Men bakom varje ny metod ﬁnns patienter med unika behov. För att vården verkligen ska göra skillnad, behöver vi nu en plan som säkerställer att ingen lämnas utanför, och där olika aktörer samverkar, utifrån olika perspektiv. För 25 år sedan var precisionsmedicin en dröm. Idag har vi chansen att förvandla drömmen till verklighet för allt ﬂer. Regeringens nya cancerstrategi, med förslag om att stärka kliniska studier

Förberedelser pågår nu för genomförande av en nationell klinisk precisionsmedicinsk studie, FOCU.SE.

och integrera forskning i vården, och den nya Life science-strategin med satsningar inom precisionsmedicin och precisionshälsa, skapar förutsättningar att förverkliga denna Tillräcklig ﬁnansiering är kommer att spela en avgörande roll liksom samarbeten mellan o"entliga institutioner och privata aktörer för att driva forskning, utbildning och innovation som påskyndar implementeringen och gör vården tillgänglig för alla.

Denna artikel är i samarbete med Nollvision cancer & Testbed Sweden.

Ebba Hallersjö Hult

Stockholm School of Economics, Center for Resilient Health, Medgrundare

Nollvision cancer & Testbed Sweden

Kjell Ivarsson Nationell cancersamordnare och ordförande i Nollvision cancer

Anders Edsjö Vice föreståndare GMS, medgrundare Testbed Sweden

Scanna QR-koderna för att läsa mer om Nollvision cancer & Testbed Sweden

Nollvision cancer Testbed Sweden

Text Jonas Vikman

Radiumhospitalet

Norskt företag vill bota hudcancerpatienter med direktbehandling av tumörerna

Samtidig setter metoden starter et nytt studie

— En ny studie startar nu vid Radiumhospitalet

Norsk selskap ønsker å kurere hudkreftpasienter med direkte behandling av kreftsvulstene

Jespersen Kreftlege, forsker og leder for melanomprogrammet ved Radiumhospitalet

Lytix Biopharma har utvecklat en ny teknik som syftar till att angripa cancertumörer direkt. Samtidigt triggar metoden immunförsvaret att angripa cancerceller som har spridit sig till andra delar av kroppen. En ny studie med patienter med melanom startar nu vid norska Radiumhospitalet.

fase 2-studier i USA og Europa, og store forhåpninger til at Jespersen hans pasienter vil oppleve gode resultater, sier Rekdal.

Norsk selskap ønsker å kurere hudkreftpasienter

- Nå starter et nytt studie på Radiumhospitalet

med direkte behandling av kreftsvulstene

Lytix Biopharma har utviklet en ny teknologi som går ut på å angripe kreftsvulstene direkte. Samtidig setter metoden i gang immunforsvaret til å angripe kreftceller som har spredd seg til andre steder i kroppen. Nå starter et nytt studie med pasienter som har føﬂekkreft ved Radiumhospitalet.

Tekst Marte Frimand

- Nå starter et nytt studie på Radiumhospitalet

Baldur Sveinbjørnsson, forskningsdirektør og Øystein Rekdal, administrerende direktør ved

Lytix Biopharma

Videreutvikles til andre krefttyper har Lytix i hovedsak rettet seg mot behandling av forskjellige former for hudkreft, men selskapet utvikler også teknologi som egner seg for mer dyptliggende krefttyper, som leverkreft. forsøk viser gode resultater. har sett lovende resultater i pre-kliniske forsøk, og jobber nå med å forberede kliniske studier for denne legemiddelkandidaten, parallelt tar vår hovedkandidat stadig nærmere kommersialisering sier Sveinbjørnsson.

LLHudkreft er den vanligste formen for kreft og en av de få krefttypene som fortsatt øker i antall tilfeller.

Krefttypen oppstår ofte soleksponerte områder som ansikt og hode, dermed gjør kirurgi veldig inngripende pasienten.

Läs mer om Lytix teknologi här:

Hudkreft kan deles inn i to typer: Melanom (føﬂekk) og ikke-melanom (Plateepitelkreft basalcellekarsinom).

kreftforeningen er det totalt cirka 25 30 000 nye tilfeller av hudkreft hvert år i Norge.

ytix Biopharma är ett av få stjärnskott inom norska bioteknikbolag. Med rötter som går tillbaka till Tromsö universitet för mer än 20 år sedan har VD Øystein Rekdal och forskningsdirektör Baldur Sveinbjørnsson arbetat ﬂitigt för att ta itu med några av de viktigaste utmaningarna inom dagens cancerbehandling.

och forskaren Henrik Jespersen. Han är chef för melanomprogrammet vid

Radiumhospitalet (OUS).

FOTO: MARIT HELGERUD

Tekst Marte Frimand

ytix Biopharma er et av få

Rekdal säger att bolaget nådde en viktig milstolpe för några veckor sedan med positiva resultat från studier i USA på patienter med den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer. Lytix arbetar med att utveckla en teknologi som dödar cancertumörer genom direkt injektion, samtidigt som immunförsvaret aktiveras för att angripa cancerceller på andra ställen i kroppen.

stjerneskudd i norsk biotek. Med røtter fra Universitetet i Tromsø for over 20 år siden, har administrerende direktør Øystein Rekdal og forskningsdirektør Baldur Sveinbjørnsson, jobbet iherdig for å adressere noen av hovedutfordringene i dagens kreftbehandling.

– Vi ser ett behov av nya behandlingsmetoder som Lytix teknologi representerar. Den har potential att verka direkt på den behandlade tumören, samtidigt som den minskar risken för att cancern sprider sig och återkommer. Behandlingen kommer att ges i kombination med etablerad immunterapi före operation. Baserat på verkningsmekanismen hos Lytix molekyl kan denna kombination leda till en förbättring jämfört med nuvarande behandling, säger Jespersen.

Radiumhospitalet der 27 pasienter, som nylig har fått konstatert føﬂekkreft, skal få testet behandlingen. Studien vil ledes av kreftlege og forsker Henrik Jespersen. Han er leder for melanomprogrammet ved Radiumhospitalet (OUS).

om att Jespersen och hans patienter ska uppleva goda resultat, säger Rekdal.

Radiumhospitalet der 27 pasienter, som nylig har fått konstatert føﬂekkreft, skal få testet behandlingen. Studien vil ledes av kreftlege og forsker Henrik Jespersen.

Han er leder for melanomprogrammet ved Radiumhospitalet (OUS).

Baldur Sveinbjørnsson, forskningsdirektør og Øystein Rekdal, administrerende direktør ved Lytix Biopharma

Morgondagens behandling av hudcancer

L– Vår behandling adresserar de stora utmaningarna i dagens cancerbehandling; en cancertumör innehåller många olika cancerceller och är svår att bota med dagens behandling, bland annat eftersom många cancerceller utvecklar resistens mot dagens läkemedel, säger Rekdal.

ytix Biopharma er et av få stjerneskudd i norsk biotek. Med røtter fra Universitetet i Tromsø for over 20 år siden, har administrerende direktør Øystein Rekdal og forskningsdirektør Baldur Sveinbjørnsson, jobbet iherdig for å adressere noen av hovedutfordringene i dagens kreftbehandling.

Baldur Sveinbjørnsson forskningsdirektør og Øystein Rekdal administrerende direktør ved Lytix Biopharma

Lytix Biopharma er et av få stjerneskudd i norsk biotek. Med røtter fra Universitetet i Tromsø for over 20 år siden, har administrerende direktør Øystein Rekdal og forskningsdirektør Baldur Sveinbjørnsson, jobbet iherdig for å adressere noen av hovedutfordringene i dagens kreftbehandling. Rekdal forteller at selskapet nådde en stor milepæl for noen uker siden med positive resultater fra studier i USA i pasienter med den vanligste formen for hudkreft, basalcellekarsinom. Lytix jobber med å utvikle en teknologi som

dreper kreftsvulster ved direkte injeksjon, samtidig som det aktiver immunforsvaret til å angripe kreftceller andre steder i kroppen.

Rekdal forteller at selskapet nådde en stor milepæl for noen uker siden med positive resultater fra studier i USA i pasienter med den vanligste formen for hudkreft, basalcellekarsinom. Lytix jobber med å utvikle en teknologi som

Samarbete med Radiumhospitalet Ett samarbete har nu inletts med Radiumhospitalet där 27 patienter som nyligen fått diagnosen melanom kommer att få sin behandling testad. Studien kommer att ledas av onkologen

LOKAL BEHANDLING I TUMÖREN

– Vår behandling adresserer de store utfordringene i dagens kreftbehandling; En kreftsvulst inneholder mange ulike kreftceller og er vanskelig å kurere med dagens behandling, blant annet fordi mange kreftceller utvikler resistens mot dagens legemidler, sier Rekdal. Les mer om Lytix’ unike teknologi her.

dreper kreftsvulster ved direkte injeksjon, samtidig som det aktiver immunforsvaret til å angripe kreftceller andre steder i kroppen. – Vår behandling adresserer de store utfordringene i dagens kreftbehandling; En kreftsvulst inneholder mange ulike kreftceller og er vanskelig å kurere med dagens behandling, blant annet fordi mange kreftceller utvikler resistens mot dagens legemidler, sier Rekdal. Les mer om Lytix’ unike teknologi her.

Obehandlad tumör

– Vi ser et behov for nye behandlingsmetoder slik som Lytix`teknologi representerer. Denne har potensial for både å virke direkte på den behandlede kreftsvulsten, samtidig som behandlingen kan redusere risiko for spredning og tilbakefall av kreftsykdommen. Behandlingen skal gis i kombinasjon med etablert immunterapi før kirurgi. Basert på virkningsmekanismen til Lytix` molekyl, kan denne kombinasjonen resultere i en forbedring sammenlignet dagens behandling, sier Jespersen. Morgendagens behandling for hudkreft Det nye studiet viser at norsk legemiddelindustri, norske sykehus og norske leger kan gå sammen for å løse de store problemene ved behandling av kreft. Lytix har allerede vist lovende resultater i pasienter med hudkreft i sent stadium og som tidligere ikke hadde respondert på en rekke ulike terapier.

Samarbeid med Radiumhospitalet Nå er det igangsatt et samarbeid med

Utrotning av cancerceller i tumören – inklusive cancerceller som är resistenta mot kemoterapi

Behandling direkt i tumören

Vidareutveckling för andra cancertyper Lytix har hittills främst fokuserat på behandling av olika former av hudcancer, men bolaget utvecklar även en ny teknologi som lämpar sig för mer djupgående cancerformer, som till exempel även levercancer. Tidiga prövningar visar goda resultat.

FOTO: SIGMUND SAGBERG ANDERSEN

dreper kreftsvulster ved direkte injeksjon, samtidig som det aktiver immunforsvaret til å angripe kreftceller andre steder i kroppen.

Basert på virkningsmekanismen til Lytix` molekyl, kan denne kombinasjonen resultere i en forbedring sammenlignet dagens behandling, sier Jespersen.

Den nya studien visar att den norska läkemedelsindustrin, norska sjukhus och norska läkare kan gå samman för att lösa de stora problemen vid behandling av cancer. Lytix har redan visat lovande resultat hos patienter med hudcancer i sena stadier som tidigare inte svarat på ett antal olika behandlingar. – Det ﬁnns många starka forskningsmiljöer i Norge med god kunskap om cancer och hur immunförsvaret kan användas i behandlingen. Tekniken har visat lovande resultat i två nyligen genomförda fas 2-studier i USA och Europa, och vi har stora förhoppningar

– Vi har sett lovande resultat i prekliniska studier och arbetar nu med att förbereda kliniska studier för Lytix molekyl, parallellt med att vi tar vår huvudkandidat allt närmare kommersialisering, säger Sveinbjørnsson.

Henrik Jespersen Kreftlege, forsker og leder for melanomprogrammet ved Radiumhospitalet

Morgendagens behandling for hudkreft

OM HUDCANCER

Det nye studiet viser at norsk legemiddelindustri, norske sykehus og norske leger kan gå sammen for å løse de store problemene ved behandling av kreft. Lytix har allerede vist lovende resultater i pasienter med hudkreft i sent stadium og som tidligere ikke hadde respondert på en rekke ulike terapier.

Henrik Jespersen Onkolog, forskare & chef för melanomprogrammet vid Radiumhospitalet

nylige fase 2-studier i USA og Europa, og vi har store forhåpninger til at Jespersen og hans pasienter vil oppleve gode resultater, sier Rekdal.

Videreutvikles til andre krefttyper

• Hudcancer är den vanligaste cancerformen i världen och en av de få cancerformer som fortsätter att öka i antal fall.

Videreutvikles til andre krefttyper

• Den uppstår ofta i isolerade områden som ansikte och huvud, vilket gör kirurgi mycket invasivt för patienten.

• Hudcancer kan delas in i två typer: Melanom (den allvarligaste varianten av hudcancer) och icke-melanom (skivepitelcancer och basalcellscancer).

Teknologien viser lovende resultater i to

• Enligt den norska cancerföreningen inträ!ar det cirka 25.000–30.000 nya fall av hudcancer i Norge varje år.

Hittil har Lytix i hovedsak rettet seg mot behandling av forskjellige former for hudkreft, men selskapet utvikler også en ny teknologi som egner seg for mer dyptliggende krefttyper, som leverkreft. Tidlige forsøk viser gode resultater. – Vi har sett lovende resultater i pre-kliniske forsøk, og jobber nå med å forberede kliniske studier for denne nye legemiddelkandidaten, parallelt som vi tar vår hovedkandidat stadig nærmere kommersialisering sier Sveinbjørnsson.

– Det er mange sterke fagmiljøer i Norge med god kunnskap om kreftsykdommen og bruk av immunforsvaret i behandlingen. Vi er veldig glade for å gjøre dette studiet sammen med Jespersen på Radiumhospitalet. Teknologien viser lovende resultater i to nylige fase 2-studier i USA og Europa, og vi har store forhåpninger til at Jespersen og hans pasienter vil oppleve gode resultater, sier Rekdal.

Läs mer om Lytix olika studier och kliniska portfölj här:

FAKTA OM HUDKREFT

AKTIVERING AV ETT BRETT IMMUNFÖRSVAR SOM ARBETAR SYSTEMISKT I KROPPEN

Samarbeid med Radiumhospitalet Nå er det igangsatt et samarbeid med

Aktivering av immunceller som angriper tumörer på andra ställen i kroppen som inte behandlats

• Hudkreft er den vanligste formen for kreft globalt og en av de få krefttypene som fortsatt øker i antall tilfeller.

• Krefttypen oppstår ofte i soleksponerte områder som ansikt og hode, som dermed gjør kirurgi veldig inngripende for pasienten.

Immunceller utrotar icke-behandlade cancerceller

• Hudkreft kan deles inn i to typer: Melanom (føﬂekk) og ikke-melanom (Plateepitelkreft og basalcellekarsinom).

• Krefttypen oppstår ofte i soleksponerte områder som ansikt og hode, som dermed gjør kirurgi veldig inngripende for pasienten.

• Ifølge kreftforeningen er det totalt cirka 25 000 – 30 000 nye tilfeller av hudkreft hvert eneste år i Norge.

• Hudkreft kan deles inn i to typer: Melanom (føﬂekk) og ikke-melanom (Plateepitelkreft og basalcellekarsinom).

• Ifølge kreftforeningen er det totalt cirka 25 000 – 30 000 nye tilfeller av hudkreft hvert eneste år i Norge.

Denna artikel är i samarbete med Lytix Biopharma.

Baldur Sveinbjørnsson, forskningsdirektör & Øystein Rekdal, administrativ direktör på Lytix Biopharma.

Denne artikkelen er produsert i samarbeid med Lytix Biopharma

FAKTA OM HUDKREFT

Text Marte Frimand

Denne artikkelen er produsert i samarbeid med Lytix Biopharma

NÄR MAN ÄR SJUK KAN NÄRINGSBEHOVET VARA STORT, MEN APTITEN LITEN!

För den som är sjuk är energi och näring viktigare än någonsin, särskilt om aptiten är liten. Resource® näringsdrycker är speciellt anpassade för dig som har svårt att få i dig tillräckligt med energi och näring via kosten, och kan hjälpa dig att öka ditt näringsintag.

Resource® näringsdrycker fnns på apotek. Tala med din läkare eller dietist om de kan vara ett lämpligt alternativ för dig.

För mer information: besök vår hemsida eller scanna QR-koden.

Information till patienter

Resource® näringsdrycker är livsmedel för speciella medicinska ändamål. Ska användas under medicinsk övervakning. Avsedda för kostbehandling av patienter med malnutrition eller med risk för malnutrition. www.nestlehealthscience.se