Hållbar Sjukvård by MediaplanetSE

Hållbar Sjukvård

Renapharma. Skärpt regelverk mot azofärgämnen i läkemedel efterlyses.

Mölnlycke Health Care. Cirkulär design viktig för en klimatsmart sjukvård.

Daniel Eriksson

NCSH leder vägen mot en hållbar sjukvård för framtida generationer. Läs på sida 8–9.

MedicSolution. Svensk innovation stärker civil vårdberedskap vid kris.

Ecophon

Rätt akustik tas ofta för given i vårdmiljöer, men en god ljudmiljö skapas inte av sig själv. Att investera i ljudmiljön bidrar till ökad vårdkvalitet och bättre arbetsmiljö.

Tydlig målbild för hållbar vård

PBC (Primär Biliär Kolangit)

Varje år får cirka 200 personer i Sverige diagnosen PBC – Primär Biliär Kolangit. PBC angriper levern och yttrar sig i klåda och trötthet.

Björn Ursing

Utmaningarna i vården snuttiﬁeras till att handla om enstaka kliniker, yrkeskategorier eller i bästa fall jämförande mellan regioner. Kostnaderna eskalerar, personalförsörjningen på nationell nivå blir ohållbar och miljökonsekvenserna ökar med ökad vårdkonsumtion. Sverige måste lyfta frågan om hållbar vård i framtiden med en tydlig målbild.

DMedtronic

Medtronic har utvecklat EV-ICD – en banbrytande hjärtdeﬁbrillator som implanteras utanför både hjärtat och kärlsystemet.

Projektledare: Rebecka Björkman (rebecka.bjorkman@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Daniel Petersson Aﬀärsutvecklare: Jakob Spång Distribution: Dagens Medicin 04-12-2024 Tryckeri: Bold Printing, Stockholm, Borås Tidningstryckeri, Daily Print Umeå, Mittmedia print Östersund Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@mediaplanet. com Omslagsfoto: Celine Lindkvist. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

Senior Project Manager för Life Science & Health vid Nederländernas ambassad i Stockholm

et är inte som det brukar vara. Vi blir äldre, lever längre friska och har höga krav när vi blir sjuka. Kostnaderna skjuter i höjden och vi hör ständigt om utarbetad personal inom sjukvården. Det mesta som förmedlas genom media är enstaka händelser och kliniker som utsatts för olika typer av stress. Utöver den operationella påfrestningen ser vi att sjukvården har en enorm klimatpåverkan med många engångsprodukter, långa transporter och hög energikonsumtion. Sammantaget märker vi en bortre ände på sjukvården som den ser ut idag.

I Nederländerna har man däremot lyft det som en samhällsfråga och talar i många sammanhang om att de står inför en ohållbar situation. År 2040 kommer kostnaden för sjukvården nå en färdedel av BNP och en färdedel av arbetskraften förväntas vara anställda inom sjukvården. Något måsta göras. Men det är inte bara att problemen identiﬁerats, de har tydliggjorts med konkreta siﬀror. Gemene man kan förstå utmaningarna och det sprudlar av aktivitet för att förändra vården.

Patienters olika förutsättningar till vård mellan regioner och olika användning av inhyrd personal ger en falsk känsla av att man lyft frågan lite högre.

Det finns offentliga utlysningar som täcker mycket inom hållbar sjukvård med allting från social hållbarhet till koldioxidutsläpp på sjuktransporter. Med nya terapier som botar istället för att behandla patienter, AI som ställer snabba och träffsäkra diagnoser och distanssjukvård som minskar transporter kan vi ha delar av lösningen. Det behövs nya ekonomiska modeller som tar hänsyn till samhällskostnader, inte uppdelade på individ, arbetsgivare, kommun och region samt tar upp dyra behandlingar som kan spara kostnader för vården i framtiden.

Text Björn Ursing

I Sverige har debatten fragmentiserats och har fokuserat på nedläggningar av förlossningsavdelningar och utarbetade akutsjuksköteskor etc. Patienters olika förutsättningar till vård mellan regioner och olika användning av inhyrd personal ger en falsk känsla av att man lyft frågan lite högre. Vi skulle vinna mycket på en diskussion om hur vården ska se ut på sikt, vad vi kan förvänta oss av den och samtidigt ha enkla kommunicerbara mål.

Frågan om hållbarhet inom vården är stor och komplex. Det är svårt att ta till sig vilka enstaka frågor som är viktigast och ska prioriteras när inlägg kommer från många olika håll och konkurrerar med varandra. Att ha en enkel bild om vart vi är på väg om inget görs, kan göra det lättare att håll en tydlig riktning och få ökat intresse brett för frågan om hållbar sjukvård.

Smart pennsystem från Medtronic löser de största utmaningarna med traditionell insulinbehandling

Det smarta pennsystemet med InPen™ och Simplera™-sensorn, är en banbrytande lösning från Medtronic som effektivt adresserar missade doser, felberäkningar och insulinackumulering. Systemet loggar automatiskt både insulin- och glukosdata och påminner användaren om missade doser eller när en korrigeringsdos behövs. Vi har träffat småbarnspappan Christofer Treijner, som fick typ-1 diabetes 2022 och som har använt Smart pennsystem från Medtronic i snart ett år.

Text Isabelle Ibérer

Vid en hälsokontroll på jobbet upptäcktes det att Christofer Treijner hade förhöjda blodsockernivåer. Efter ytterligare tester på vårdcentralen skickades han omedelbart till akuten där han fick diagnosen typ 1-diabetes. Sedan dess har han använt olika hjälpmedel för att hantera sin sjukdom. I november 2023, på rekommendation av sin vårdpersonal, bytte han till Smart pennsystem från Medtronic. Tack vare detta ligger hans blodsockernivå på en stabil nivå, och han är mycket nöjd med hur tekniken har förbättrat hans behandling. – Eftersom jag fick min diagnos 2022, hade jag tillgång till ganska bra teknik redan från början. Först använde jag en glukosmätare som jag var tvungen att skanna med telefonen varje gång. Nästa mätare jag fick hade larm med höga toner, men jag behövde fortfarande skanna för att se mina värden. Med InPen™ är det dock betydligt smidigare och mer effektivt, förklarar Christofer Treijner.

Bättre kontroll i realtid Genom att erbjuda personliga

doseringsrekommendationer med en smart dosberäknare, är InPen™ behandlingen enkel och trygg, oavsett om du följer exakta doser eller inte. Dessutom får vårdpersonal tillgång till detaljerade rapporter som inkluderar glukosnivåer, doseringshistorik och måltidsdata, vilket ger en heltäckande bild av patientens behandling. Den smidiga Simplera™-sensorn är liten, lätt att applicera och kräver ingen övertejpning, medan insulinpennan InPen™ övervakar insulintemperaturen för optimal säkerhet och prestanda. – I pennan ﬁnns en insulinampull som enkelt byts ut när den är slut, till skillnad från engångspennorna jag använde den första månaden. Med min tidigare penna kunde jag se när och hur mycket insulin jag tog, men med InPen™ är det ännu smidigare. Den kommunicerar kontinuerligt med Simplera™-sensorn via Bluetooth, vilket gör att jag alltid har full koll på mina insulindoser i realtid. Det är en stor förbättring, säger Christofer Treijner. Med Smart pennsystem behöver Christofer inte göra mycket manuellt. Han får mer tid över för annat. –Hade jag inte haft Medtronics system hade jag fått räkna ut hur mycket

I pennan ﬁnns en insulinampull som enkelt byts ut när den är slut, till skillnad från engångspennorna jag använde i början.

Christofer Treijner

kolhydrater jag behöver äta, men det slipper jag nu. Larmfunktionen är också mycket bättre vilket gör att om ditt blodsocker är på väg neråt eller uppåt kan sensorn larma i förskott så att det ﬁnns en chans att häva det tidigare, säger Christofer Treijner.

Genom att ta itu med de vanligaste utmaningarna inom insulinbehandling, öppnar InPen™ och Simplera™-sensorn nya möjligheter för en individanpassad och mer eﬀektiv diabetesvård. För patienter som Christofer innebär detta system mer tid för annat, mindre stress och ökad säkerhet i hanteringen av sin sjukdom.

Denna

Skärpt regelverk mot azofärgämnen i läkemedel efterlyses

Azofärgämnen, kontroversiella ur ﬂera hänseenden, förekommer fortfarande i många läkemedel som förskrivs till barn och vuxna, trots studier som visar på kopplingar till hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter hos barn.

Studier har kopplat intag av azofärgämnen till en negativ inverkan på barns koncentrationsförmåga och hyperaktivitet, och är dessutom kontroversiella ur miljöhänseende. Trots det förkommer dessa färgämnen som hjälpämne i ett stort antal läkemedel, säger Caroline Danielson, vd på Renapharma, ett familjeägt läkemedelsbolag som utvecklar receptbelagda vitaminer och mineraler och som lägger ned stor omsorg för att produkterna inte ska innehålla hälsovådliga och miljöovänliga hjälpämnen.

Flera regioner, däribland Region Stockholm, har valt bort textilier som färgats med azofärgämnen på grund av färgämnenas negativa eﬀekter på människa och miljö. Färgämnena bryts ned dåligt i miljön så när de väl har läckt ut är det svårt att få bort dem.

I livsmedel är azofärgämnen nästan helt utfasade men i de få fall de förekommer måste varan förses med en varningstext om att de kan ha en negativ eﬀekt på barns beteende och koncentration. Sverige hade tidigare ett förbud mot azofärgämnen men detta

hävdes när Sverige gick med i EU.

Har tagit ställning mot azofärgämnen När det gäller läkemedel saknas dock ett motsvarande regelverk. Renapharma har arbetat aktivt med att inte inkludera miljöskadliga och hälsovådliga hjälpämnen i sina produkter. De använder sig dessutom enbart av återvinningsbart förpackningsmaterial. –För oss är det självklart att ta ställning för miljön och människors hälsa när informationen finns tillgänglig. Valet att utesluta azofärgämnen, välja olivolja samt utesluta miljöskadliga ämnen var därför inget svårt beslut att ta. EUs regelverk gällande läkemedel släpar efter på det här området. Vi vill därför inspirera fler läkemedelsbolag att på eget initiativ undvika kontroversiella ämnen som azofärgämnen eller titandioxid, varav den senare fortfarande finns i många läkemedel men numera är förbjudet i livsmedel, säger Caroline Danielson. Hoppas på en förändring hos myndigheterna –Idag godkänns läkemedel av Läkemedelsverket som innehåller

För oss är det självklart att ta ställning för miljön och människors hälsa när informationen ﬁnns tillgänglig.

Caroline Danielson

kontroversiella hjälpämnen på samma villkor som läkemedel som inte gör det. Vidare ﬁnns ingen fördel för företagen att fasa ut dessa ämnen eftersom det inte spelar någon som helst roll i det generiska utbytet; endast lägst pris avgör. I så måtto kan läkemedel som innehåller kontroversiella hjälpämnen fortsätta att få fri lejd i förskrivningssystemen, säger Caroline Danielson.

Denna artikel är i samarbete med Renapharma.

Text Annika Wihlborg

Vill du veta mer?

Scanna QR-koden:

Caroline Danielson VD, Renapharma

Cirkulär design viktig för en klimatsmart sjukvård

Hälso- och sjukvården ger ett betydande klimatavtryck. För att minska utsläppen av växthusgaser krävs hållbara produkter och lösningar. Cirkulär design är ett viktigt led i att göra sjukvården mer klimatsmart.

Den svenska hälso-och sjukvården står idag inför ﬂera utmaningar. Att minska sitt klimatutsläpp är en av dem. Idag motsvarar sjukvårdens klimatavtryck drygt 4 procent av de globala nettoutsläppen av växthusgaser. Inom medicinteknik, som är en del av sjukvården, står inköpta produkter och tjänster för en stor del av de totala koldioxidutsläppen. Cirkulär design gör det möjligt för sjukvården att uppnå satta miljömål och öka resurseﬀektiviteten.

– Cirkulär design handlar om att skapa medicintekniska produkter och system som maximerar värdet av resurser, samtidigt som avfall och miljöpåverkan genom hela produktens livscykel minimeras. Detta innebär att produkterna utformas för att kunna återanvändas, repareras, återvinnas eller återföras till systemet på ett sätt som stödjer en cirkulär ekonomi där resurser hålls i bruk så länge som möjligt, säger Caterina Camerani, hållbarhetchef på MedTech-bolaget Mölnlycke Health Care.

Från vaggan till graven Företaget är aktivt i omställningen mot en cirkulär ekonomi och är världsledande inom produktion av medicintekniska produkter och lösningar. Hållbarhet är ett prioriterat strategiskt fokusområde för Mölnlycke och inom vissa produktkategorier ligger de i framkant när

det gäller tillverkning av produkter i förnybara material som är certiﬁerade enligt internationella hållbarhets- och koldioxidcertiﬁeringssystemet (ISCC). Caterina Camerani pratar om vikten av att hållbarhetsaspekten är närvarande i alla delar av värdekedjan, med ett helhetsperspektiv som sträcker sig från vaggan till graven.

– Hållbarhet är inte en isolerad del, utan det är integrerat i alla led. Vi bidrar till minskade utsläpp inte enbart genom att förbättra våra beﬁntliga produkter, men också genom att till exempel ersätta fossila material med förnybara alternativ, säger hon.

Avfallshantering viktigt för ett slutet kretslopp Från och med december 2024 kommer Mölnlycke att ha 100 procent förnybar energi i beﬁntliga fabriker och på huvudkontoret. De arbetar också för att försäkra sig om att fabriker som ska tas i bruk också har förnybar energi på sikt.

– Ett friktionsfritt system skapar ett högre värde för dem som arbetar inom sjukvården. Det innebär bland annat att ett större fokus kan läggas på patienterna istället för logistiska eller administrativa uppgifter. För att vägleda kunderna till hållbara lösningar har Mölnlycke utvecklat ett kalkylatorverktyg som räknar ut produkters miljöpåverkan, vilket gör det enklare för vårdgivare att fatta informerade beslut. Till exempel, kan kunderna jämföra hur mycket man minskar koldioxidutsläppet genom att använda produkter tillverkade i bioplast.

Digitalt produktpass

All information i kalkylatorn är baserad på fakta, poängterar Caterina Camerani och nämner också ett behov av att erbjuda sjukvården transparent produktinformation, exempelvis genom digitala produktspass.

– Det innebär att kunderna skulle kunna scanna produkter för att snabbt få fram all nödvändig information om till exempel återvinning och miljöpåverkan. Mölnlycke strävar efter att driva innovation som skapar hållbara lösningar för sjukvården. Och visionen är tydlig – vi vill revolutionera vården för patienter och planeten.

– Vi utvecklar också lättare produkter och förpackningar för att minska avfallet och optimera resursanvändningen. När vi etablerar en ny fabrik genomför vi noggranna analyser för att identiﬁera miljö- och sociala hotspots, vilket gör att vi kan minimera vår påverkan på både miljön och människor från start, säger Caterina. Avfallshanteringen är avgörande för att skapa ett slutet kretslopp. Även om man designar förpackningar med lägre vikt och använder förnybara material, är det inte säkert att de hanteras korrekt efter användning. Här krävs det att sjukvårdspersonalen har rätt kunskap och att man initierar samarbeten mellan aktörer som hanterar avfall. På det ﬁnns det mycket att vinna.

Hållbarhetschef

Mölnlycke Health Care

Denna artikel är i samarbete med Mölnlycke Health Care.

Text Mathias Pernheim

Vill du veta mer?

Scanna QR-koden:

Caterina Camerani

En god ljudmiljö stärker patientsäkerheten och gynnar arbetsmiljön

Rätt akustik tas ofta för given i vårdmiljöer, men en god ljudmiljö skapas inte av sig själv. En analys av den verksamhet som ska eller redan bedrivs i lokalerna, vem som vistas där och lokalernas förutsättningar är några faktorer som påverkar hur ljudmiljön bör utformas. En god ljudmiljö är dessutom en investering som bland annat bidrar till ökad vårdkvalitet och förbättrad arbetsmiljö.

Människans fem sinnen präglar upplevelsen av den omvärld vi beﬁnner oss i. De mjuka värdena kring upplevelsen av ljudmiljön får inte alltid tillräcklig uppmärksamhet.

–Arkitekter bör ha en målbild kring vilken sorts ljudmiljö man vill skapa, inte minst i vårdlokaler, som ofta exponeras för många oönskade ljud, säger Hanna Andersson, konceptutvecklare av vårdlokaler på Ecophon, en ledande specialist på akustiksystem som bidrar till en bra arbetsmiljö och till människors välbeﬁnnande och prestationsförmåga.

Ljudabsorbenter som uppfyller hygienkraven

En vanlig missuppfattning är att rådande hygienkrav minimerar möjligheterna att arbeta med ljudabsorption i vårdmiljö. Ecophon har en gedigen erfarenhet av att utveckla absorbenter för såväl vårdmiljöer som renrumsmiljöer, där hygienkraven är betydligt högre. Det är därmed deﬁnitivt fullt möjligt att utforma skräddarsydda

Text Annika Wihlborg

Vill du veta mer?

Scanna QR-koden:

För vårdpersonalen är det fysiskt och psykiskt tröttande att arbeta i ett ständigt bakgrundssorl. Det är lätt hänt att oljudet förﬂyttar fokus från de arbetsuppgifter som ska utföras.

Hanna Andersson

ljudabsorptionslösningar som med råge uppfyller hygienkraven i olika typer av vårdmiljöer.

Ecophons ambition är att bli den första tillverkaren av akustiklösningar med nettonoll koldioxidutsläpp. Grundmaterialet i företagets ljudabsorbenter är återvunnet glas. Via en prisbelönt återvinningstjänst som även inkluderar återtag av använda produkter bidrar Ecophon även till det cirkulära kretsloppet.

–När vi möter sjukvården och arkitekter stimulerar vi människors nyﬁkenhet och ökar förståelsen för vikten av att ljudmiljön hamnar på agendan redan tidigt i byggprojekt, säger Hanna Andersson.

En god ljudmiljö påverkar tillfrisknandet

En bra ljudmiljö har många positiva eﬀekter i hälso- och sjukvården. Den påverkar bland annat vårdkvaliteten och patientsäkerheten och har dessutom en omfattande påverkan på arbetsmiljön.

–Ljudmiljön har en omfattande påverkan på patientens tillfrisknande och upplevelse under vårdtiden.

Patienter som nattetid utsätts för en ljudmatta av oönskade ljud upplever exempelvis i många fall störd djupsömn som ersätts av ytlig sömn. Det påverkar tillfrisknandet och hjärnans bearbetningsförmåga, menar Hanna Andersson.

En god ljudmiljö minskar medarbetarnas kognitiva belastning och bidrar till att de håller ett helt arbetsliv.

Ecophon utvecklar skräddarsydda ljudmiljöer till alla typer av vårdmiljöer, från akutsjukvård till äldreboenden. –För vårdpersonalen är det fysiskt och psykiskt tröttande att arbeta i ett ständigt bakgrundssorl. Det är lätt hänt att oljudet förﬂyttar fokus från de arbetsuppgifter som ska utföras, säger Hanna Andersson. Hanna Andersson Konceptutvecklare av vårdlokaler på Ecophon

Saint-Gobain Ecophon utvecklar, tillverkar och marknadsför hållbara akustiksystem som förbättrar arbetsmiljön och främjar patienters läkande. Konceptutvecklare på Ecophon utbildar och vägleder i skapandet av sunda ljudmiljöer.

Denna artikel är i samarbete med Ecophon.

OM SAINT-GOBAIN ECOPHON

NCSH leder vägen mot en hållbar sjukvård för framtida generationer

Med ökande klimatutmaningar och en akut resursbrist har behovet av hållbar sjukvård aldrig varit större. Nordic Center for Sustainable Healthcare (NCSH), baserat i Malmö, står i framkant för denna omställning. Genom att främja innovation och implementera hållbara lösningar siktar de på att skapa vårdsystem som inte bara skyddar dagens patienter, utan även framtida generationers hälsa, samtidigt som de minskar vårdens negativa klimatpåverkan.

Sjukvården står för runt 4 4 % av alla utsläpp av växthusgaser i världen. För att säkerställa framtidens hälsa behöver vårdsystemen anpassa sig. Genom ett dynamiskt nätverk av partners från både den oﬀentliga och privata sektorn, är NCSHs vision att skapa sjukvårdssystem som inte bara tar hand om vår hälsa utan även planeten. Det är en framtid där varje beslut i sjukvården, från energiförbrukning, transporter och inköp till läkemedel och hantering av smittförande avfall och farliga kemikalier, bidrar till en grönare och mer hållbar värld.

– Vi i Norden, tillsammans med Nederländerna, är världsledande inom hållbar sjukvård. Vi är ett globalt centrum för expertis i området och har en unik möjlighet att bidra till en minskning av sjukvårdens klimatpåverkan, säger Daniel Eriksson, grundare av NCSH.

Tvärsektoriell disciplin

Konceptet hållbar sjukvård är tvärsektoriellt och inte knutet till någon speciﬁk industri som t ex Medtech, Cleantech och Life Science. Hållbar

Text Isabelle Ibérer | Foto Celine Lindkvist

DANIEL ERIKSSON NCSH

Våra projekt speglar den holistiska synen på vårdens hållbarhetsutmaningar och lösningar. Vi måste närma oss hållbarhet på ett helt annat sätt inom vården än i andra industrier.

Daniel Eriksson

sjukvård knyter i stället samman alla sektorer för att erbjuda hållbara lösningar.

– Området har en bred bas men är samtidigt smalare i sitt fokus. Våra projekt speglar den holistiska synen på vårdens hållbarhetsutmaningar och lösningar. Vi måste närma oss hållbarhet på ett helt annat sätt inom vården än i andra industrier, menar Daniel Eriksson.

Från Malmö till världsledande initiativ

Med hjälp av stiftelsen TEM startade

Daniel Eriksson NCSH 2015 efter att ha arbetat med miljöfrågor vid universitetssjukhuset i Malmö i många år. Trots utmaningarna med att få genomslag på den svenska marknaden i början, insåg han potentialen i att skapa ett nordiskt nätverk som kunde driva hållbar sjukvård framåt. Resultatet blev NCSH som är ett helt oberoende och självﬁnansierat initiativ.

– Vår verksamhet ﬁnansieras helt av våra medlemmar samt genom konferenser och utbildningar. Utöver det driver vi stora internationella projekt som syftar till att omvandla sjukvårdssektorn globalt. Ett av våra projekt i Indien fokuserar på

att påskynda hållbarhetsarbetet inom vården där. Vi leder även Grønnköpingkið – the World’s Greenest Hospital, och på europeisk nivå deltar vi i projekt som DAPHNE och KitNewCare, som syftar till att omvandla hållbar njurvård över hela Europa. Dessutom samarbetar vi med universitet i Nederländerna och Italien för att utveckla utbildningsprogram inom hållbar sjukvård, säger Daniel Eriksson.

NCSH har idag medlemmar från över 30 länder, inklusive prestigefyllda institutioner som Mumbai University i Indien och Nya Zeelands sjukvårdsdistrikt, samt globala företag som Philips och Schneider. – Vi har åstadkommit mycket och fortsätter att arbeta målmedvetet. Vi har satt ett globalt avtryck med en stark nordisk prägel, och allt detta har vi lyckats med från vårt lilla kontor här på Södra Promenaden i Malmö, berättar Daniel stolt.

Sjukvårdssystem behövs som inte bara hanterar dagens behov utan också bygger för morgondagens utmaningar.

NCSH leder vägen, och är en del av den gröna revolution som formar framtidens vård för kommande generationer.

Utmattning och klåda kan vara tecken på allvarlig leversjukdom

Varje år får cirka 200 personer i Sverige diagnosen PBC –Primär Biliär Kolangit. PBC angriper levern och yttrar sig i klåda och trötthet. Tidig diagnos och behandling är viktig för att bromsa sjukdomens progression och förbättra livskvaliteten för de drabbade. ”För vissa drabbade kan sjukdomen vara mycket besvärlig”, säger Annika Bergquist, professor i hepatologi och överläkare vid Karolinska i Huddinge.

PBC är en autoimmun sjukdom där kroppens immunsystem ger sig på gallgångscellerna i levern. När de små gallgångarna utsätts för en inﬂammatorisk attack bryts de ner vilket får till följd att gallan inte kommer ut i tarmen.

– Gallans uppgift är att hjälpa till med matsmältningen, framför allt nedbrytningen och upptaget av fetter och fettlösliga vitaminer i tunntarmen, så att kroppen kan tillgodogöra sig dessa, förklarar Annika Bergquist. Symptom på PBC är trötthet och klåda över hela kroppen.

– Jag har patienter som berättar om en fullkomligt förlamande trötthet och en klåda som håller dem vakna nätterna igenom, säger Annika Bergquist. Salvor och tabletter kan lindra klådan, men alla blir inte hjälpta. Därför har det i enstaka fall hänt att vi erbjudit patienter levertransplantation för att de har en så plågsam klåda.

Annika Bergquist Professor i hepatologi och överläkare vid Karolinska i Huddinge

Referenser

1) https://pubmed.

ncbi.nlm.nih.

gov/28839882/

Samtidigt finns det ett stort antal patienter som inte märker av sjukdomen alls. Det är dock viktigt att de får behandling ändå eftersom inflammationen skapar ärrbildning i levern (fibros) vilket med tiden kan leda till skrumplever (cirros).

Forskning pågår för att kunna säkerställa varför man drabbas av PBC, för att i slutändan förhoppningsvis kunna förbättra patienternas livskvalitet.

Together for Rare Diseases

Text Benedikta Cavallin

Jag har patienter som berättar om en fullkomligt förlamande trötthet och en klåda som håller dem vakna nätterna igenom.

Annika Bergquist

PBC drabbar oftast kvinnor

Så mycket som nittio procent av alla som drabbas av PBC är kvinnor och sjukdomen upptäcks vanligtvis i femtioårsåldern. I Europa drabbas 20 personer per 100 000 invånare och sjukdomen tillhör gruppen ”rare diseases” eller sällsynta diagnoser.

Annika Bergquist tror inte att den är underdiagnostiserad även om det förstås ﬁnns oupptäckta fall bland dem som inte har symptom.

– Den är relativt enkel att diagnostisera, säger hon. Det räcker med ett enkelt blodprov som tar reda på nivåerna av enzymet ALP i blodet. Är dessa värden förhöjda görs ett ultraljud på levern och ﬂer blodprov som mäter förekomsten av vissa antikroppar.

Det ﬁnns inget botemedel mot PBC, däremot går det att sakta ner sjukdomsförloppet med hjälp av en behandling med en kroppsegen substans som fungerar som en lite snällare gallsyra eftersom den tränger ut och ersätter de mer toxiska varianterna. Behandlingen är livslång.

Upp till 40% av patienterna blir dock inte hjälpta av standardbehandlingen och för dem ﬁnns det andra läkemedel att ta till, så kallade ”second line treatment”.1

Men även om medicineringen minskar

ALP-nivåerna i blodet och på så sätt även nedbrytningen av levern försvinner inte alltid symptomen.

– Just trötthet är ett vanligt symptom vid ﬂera leversjukdomar, säger Annika Bergquist. Vi vet inte vad den beror på eller varför den är svår att behandla. Tråkigt nog upplever patienterna ofta att tröttheten inte tas på allvar och att vården inte lyssnar på dem.

Framtidsinsikter och pågående forskning PBC betecknas inte som en ärftlig sjukdom, men forskarna har sett att det ﬁnns en genetisk komponent som kan göra oss mer sårbara. Dock vet man fortfarande inte vad som utlöser sjukdomen.

– Det skulle exempelvis kunna vara att vi exponerats för något ämne i vår miljö, men vad det i så fall är vet vi inte ännu, säger Annika Bergquist.

Det pågår forskning på ﬂera håll för att kunna säkerställa varför man drabbas av PBC för att i slutändan förhoppningsvis kunna öka patienternas livskvalitet. Förutom att hitta rätt behandling för den individuella patientens förutsättningar så studerar man möjligheten till symptomlindrande läkemedel som ska minska tröttheten.

Introducing the Aurora EV-ICD™ system

The Aurora EV-ICD system is the only extravascular ICD to oﬀer1:

• Antitachycardia pacing (ATP)

• Small size (33 cm3) and PhysioCurve™ design

• 11.7 years projected longevity

The extravascular system with transvenous ICD features2

patients free from major system or procedurerelated complications3*

EV-ICD: Ett säkert och eﬀektivt alternativ

för patienter med hjärtarytmier

Medtronic, en världsledande aktör inom medicinteknik, har utvecklat EV-ICD, en banbrytande hjärtdeﬁbrillator som implanteras utanför både hjärtat och kärlsystemet. Genom att minimera risken för infektioner och komplikationer erbjuder EV-ICD ett tryggare alternativ för patienter med hjärtarytmier. Dr. Amar Taha vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg förklarar att EV-ICD förenar fördelarna från både subkutana och transvenösa ICD-system, vilket ger ett omfattande skydd samtidigt som det undviker de risker som är förknippade med traditionella implantat.

Hjärtdefibrillatorn EVICD (Extravascular Implantable Cardioverter Defibrillator) från Medtronic är en avancerad medicinsk enhet som används för att behandla hjärtarytmier, särskilt hos patienter med hög risk för plötsligt hjärtstillestånd. EV-ICD är en innovativ lösning som erbjuder en säker och effektiv metod för att hantera hjärtarytmier, och den representerar framsteg inom hjärtvårdsteknik. Dr Amar Taha som är kardiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg är specialiserad på behandling och forskning inom hjärt- och kärlsjukdomar, med särskilt fokus på arytmier och postoperativa komplikationer. – EV-ICD används huvudsakligen för patienter som har överlevt ett hjärtstillestånd eller har särskilda medicinska tillstånd som ökar risken för allvarliga hjärtarytmier. Vi har haft patienter där EV-ICD har implanterats när andra typer av ICD inte varit möjliga. Medtronics teknologi har skapat nya möjligheter för patienter som tidigare inte var lämpliga för andra ICDbehandlingar, förklarar Dr. Taha.

Extravaskulär placering

Till skillnad från traditionella pacemakers och deﬁbrillatorer som placeras inne i blodkärlen, placeras EV-ICD helt utanför blodcirkulationen. Ledningen placeras i stället under bröstbenet nära hjärtat, vilket minskar risken för komplikationer som venösa tromboser eller infektioner.

–Patienter kan få ett eﬀektivt skydd mot hjärtarytmier utan att behöva oroa sig för de potentiella komplikationerna som kan uppstå med traditionella system, menar Dr Taha. Dessutom erbjuder EV-ICD en lång livslängd och är kompakt samt kan integreras med färrövervakning vilket möjliggör kontinuerlig uppföljning av patientens tillstånd och kan förbättra patientsäkerheten, fortsätter Dr Taha.

Utbildning för bästa möjliga vård Dr Taha är för närvarande vårdenhetsöverläkare och ansvarar för Pacemaker/ICD-verksamheten och utbildning inom ICD-behandling på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Medtronic erbjuder en omfattande utbildning för läkare som ska utföra implantationen av EV-ICD. För att säkerställa att ingreppet går

Patienter kan få ett eﬀektivt skydd mot hjärtarytmier utan att behöva oroa sig för de potentiella komplikationerna som kan uppstå med traditionella system.

smidigt, krävs ett team som består av både en kardiolog och en kirurg i operationssalen. Kirurgen är där som en extra säkerhetsåtgärd ifall något skulle inträﬀa under proceduren. –Med all ny teknologi så slutar inte arbetet vid själva implantationen. Patienterna behöver följas upp noggrant, och denna uppföljning utförs ofta av sjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Vårt ansvar är att utbilda dem så att de kan ge stöd både under ingreppet och i den långsiktiga vården av patienterna, ofta under många år framöver, avslutar Dr. Taha.

Dr. Amar Taha

Kardiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Denna artikel är i samarbete med Medtronic.

Text Isabelle Ibérer

Vill du veta mer?

Scanna QR-koden:

Vi

Framtidens hållbara sjukvård:

Kreativitet,

historia & handlingskraft

står i en tid där historien och framtiden krockar på ett oväntat sätt.

Sedan 70-talet har Sverige varit en pionjär inom hållbarhet, från kampen för renare luft till att skydda våra hotade skogar och sjöar. Men nu, när halten av CO2 i atmosfären stiger i rekordfart, måste vi ställa oss frågan: Vad kan vi lära från dåtidens beslutsamhet för att forma framtidens hållbara vård? Vi vet att sjukvården globalt står för cirka 4-5% av världens totala CO2-utsläpp, vilket är jämförbart med utsläppen från ﬂygindustrin.

Nya teknologier och innovationer kan idag hjälpa oss att minska sjukvårdens klimatavtryck. Genom att analysera materialanvändning och logistikﬂöden kan vi hitta hållbara alternativ till engångsartiklar och optimera transport och avfallshantering för lägre utsläpp. Vi måste främja kreativitet och tvärsektoriella samarbeten. Till exempel, varför inte använda Sveriges världsledande rymdteknologi för att minska vårdens klimatavtryck? Med samma precision som vi övervakar jorden från rymden kan vi skapa en mer hållbar sjukvård.

Men för att detta ska ske krävs att

våra sjukhus tar täten och investerar i hållbarhetskompetens ex. insiktsfulla ledare och kreativa medarbetare som både vågar driva utvecklingen och får med sig hela organisationen på resan. Tänk på modernismens konstnärer från 1900-talet, de som skildrade en värld i förändring och naturens utsatthet. Hur skulle en Picasso eller en Munch ha tolkat vår tids klimatutmaning? Kanske med ett skarpare och nytänkande öga för de många nyanser som göms i hållbarhetens landskap. Sjukvården kan bli en sådan bild, en ledstjärna där vi både räddar liv och bygger en hållbar framtid.

Vi måste våga skapa en vård där hållbarhet genomsyrar allt från upphandling till operationssal. Genom att tillämpa cirkulära principer och stödja en grön ekonomi kan sjukvården bidra inte bara till klimatet utan också till nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.

Att prioritera hållbara lösningar är ett första steg och en chans för oﬀentlig sektor att leda genom exempel och visa vägen för hela samhället. Med stöd från EU:s gröna agenda kan vi öppna upp för internationella samarbeten och hämta kunskap från länder som har gjort stora

Vi måste våga skapa en vård där hållbarhet genomsyrar allt från upphandling till operationssal.

framsteg inom hållbar vård. Tänk om vi kunde kombinera Sveriges innovationer med lösningar från hela världen, för ett mer kreativt kunskapsﬂöde. Vi kan inte vänta längre. Precis som på 70-talet krävs nu en nationell kraftsamling. Frågan är inte om vi kan skapa en hållbar vård, utan om vi vågar. Historien har visat att förändring är möjlig när vi agerar tillsammans. Nu är det upp till oss att skapa en hållbar sjukvård som håller för både dagens och framtidens generationer.

Iris Öhrn

Text Iris Öhrn

Sverige har ett lågt antal vårdplatser per capita, vilket skapar stora utmaningar vid kriser. Pandemier, naturkatastrofer och konﬂikter som lägger ett dubbelt tryck på vården, vilket kräver nytänkande. MAX24, utvecklad av MedicSolution, är en ultramobil vårdmodul som snabbt kan sättas upp med sjukhusstandard. VD Jens Sjödahl kallar det ”en revolution för beredskap och vård” och under våren 2025 står företaget redo att leverera enheterna globalt.

Vid en kris i Sverige finns en utbredd missuppfattning: att fältsjukhus kan lösa hela vårdsituationen. Men enligt Jens Sjödahl är detta långt ifrån sanningen. Fältsjukhus hanterar främst akuta behov vid fronten, men de täcker inte den befintliga befolkningens löpande vårdbehov. – Vår nya modulplattform MAX24 är ingen containerbaserad enhet, utan en mobil modul som håller samma höga standard som den civila vården. Den är fullt utrustad med ett förberedelserum, en operationssal med avancerad teknik och en enhet för eftervård. Därtill finns teknikrum som hanterar viktiga funktioner som ventilation, ljus, elförsörjning och vattenrening.

Svensk innovation stärker civil vårdberedskap i krisens ögonblick Rostfri inredning

Ett antal MAX24-moduler kan snabbt sättas upp (endast 24 timmar) för att skapa en vårdkapacitet motsvarande en mellanstor stads operationssalar, berättar Jens Sjödahl.

Samverkan – nyckel till vårdberedskap MedicSolution presenterade MAX24 under Almedalsveckan i år och vid årsskiftet börjar de erbjuda abonnemangsavtal för regioner och företag.

– För att ﬂer ska våga ta steget och öppna upp för en lösning som MAX24 måste det ﬁnnas en samverkan mellan näringsliv, regioner och till viss del även Försvarsmakten. MAX24 kan användas i så många olika situationer, så kallat ”dual use” från att öka kapacitet och få ner

vårdköerna till att hantera vårdbehovet vid katastrofer eller konﬂiktsituationer, förklarar Jens Sjödahl.

MedicSolution, har i över 40 år från fabriken i Emtunga levererat prefabricerade modulära byggnationer till krävande marknader runt om i världen. För att utveckla MAX24 har många duktiga svenska medtech-bolag varit delaktiga. –Det känns fantastiskt att kunna erbjuda en lösning som både har utvecklats och nu ska produceras i Sverige, och som har potential att möta behov världen över. Det känns stort! avslutar Jens Sjödahl.

Med MAX24 står Sverige redo att möta framtidens vårdkriser – är din region förberedd?