Diabetes

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

DIABETES I tidningen: nyheter, information och berättelser om Diabetes

Nollvision för diabeteskomplikationer

George Rocksten SIDA 5

Läs om hur George gör för att undvika komplikationer av sin typ 2-diabetes. En artikel från Novo Nordisk

SIDA 4 Läs om TIR: Ett nytt sätt att mäta hur du mår i din diabetes.

En artikel från Novo Nordisk

SIDA 6-7 Läs om hur familjen fick livet tillbaka med hjälp av nya pumpen från Medtronic

2

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE

08

Typ 1 diabetes eller Covid19?

Helena Kolvik & Ellen Bergström Programmet ’Beat Diabetes – Kampen för livet’ ska sätta ljuset på diabetes som folksjukdom

Covid 19 har med rätta skakat om vårt samhälle! Oavbrutet rapporteras antal döda som bar smittan, varav en mindre del även dog av smittan.

De flesta över 80 års ålder med andra sjukdomar, men allvarligt om liv förkortas. Få barn och ungdomar har fått mer än lätta övergående symtom, några en svårare inflammatorisk reaktion, som ingen har dött av.

10 12

T

FOTO : BA R N D I A B E T ES FO N D EN

2021 fyller insulinet 100 år - Sanofi En historisk uptäckt som fortfarande fyller en nyckelroll för många diabetikers livskvalitet

yp 1 diabetes har INTE skakat om samhället! Inga dagliga rapporter hur många som insjuknat i denna livshotande sjukdom, som kommer att döda långt fler unga personer än Covid19. Inga presskonferenser! Inga feta rubriker om ”dödsviruset”, fastän mycket talar för att det är just virus som orsakar Typ 1 diabetes.

Johnny Ludvigsson Senior professor och överläkare Barndiabetesfonden

Långsiktiga livsstilsförändringar ger resultat - Boehringer Ingelheim Shadan Vesterback betonar vikten av att individer med diabetes typ-2 lägger om sin livsstil direkt när de fått sin diagnos

Projektledare: Arvid Olofsson (arvid.olofsson@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Distribution: Svenska Dagbladet, 2021-11-14 Tryckeri: V-TAB Mediaplanet kontaktinformation: tim.sobek@ mediaplanet.com Omslagsfoto: Tim Sobek

facebook.com/MediaplanetSverige @Mediaplanet_se

Text Johnny Ludvigsson

Tung behandling varenda dag!

En flicka som fått Typ 1 diabetes före 10 års ålder kan förväntas förlora 17 år av sin livslängd! Det insjuknar drygt 900 barn per år i Typ 1 diabetes. Om de skulle förlora 15 år vardera så blir det 14500 förlorade levnadsår. Det motsvarar att ca 10 000 gamla med annan sjuklighet dör 1.5 år tidigare än förväntat. Men inte bara 2020-21 utan år ut och år in. Och med den skillnaden att de med Typ 1 diabetes hela livet före sin död har fått injicera insulin flera gånger varenda dag, i doser som ska anpassas till den mat vars kolhydratinnehåll de måste beräkna. Dosen ska också korrigeras för blodsockernivå, som måste mätas kontinuerligt, och med hänsyn till fysisk aktivitet, infektioner etc. Nej, det gick inte smidigt. Ibland blev det så fel att barnet blev medvetslöst men överlevde!

Och med tiden medförde sockret att ögon, njurar, nerver skadades… kanske invaliditet innan hjärtinfarkten satte punkt, vid 44 års ålder, eller 27, eller 72.

Samhället har inte varit intresserat!

Det har inte blivit någon panik, inga hundratals miljarder, inga samhällsinsatser… Är samhället intresserat?

Man får väl skylla sig själv om man får Covid19. Ja till viss del, särskilt nu om man inte vaccinerat sig, eller inte följer riktlinjerna. Men Typ 1 diabetes då? Nej, hur ska man kunna skylla sig själv om orsaken är okänd (sannolikt virus men vilket?), när man inte vet vad man ska undvika, och när det inte finns något vaccin!? - Varför finns det inget vaccin? Samhället har inte varit intresserat! Det har inte blivit någon panik, inga hundratals miljarder, inga samhällsinsatser… En del gåvor från givmilda människor till Barndiabetesfonden (TACK!), men tyvärr bara en bråkdel av vad som behövs.

Underbart att Covid19 år på väg att besegras. Snart borde Typ 1 diabetes stå på tur!

Återvinn gärna tidningen

Bara forskning kan hjälpa Juni.

Typ 1-diabetes är en livshotande och obotlig sjukdom Ingen vet varför vissa drabbas och ingen botas.

Det är en sjukdom som kräver övervakning dygnet runt och slår knut på livet. Mer forskning behövs – hjälp till att besegra typ 1-diabetes!

Bli månadsgivare: barndiabetesfonden.se/manadsgivare eller ge ett bidrag:

› Swish: 900 05 97 › Plusgiro: 90 00 59-7

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

3

Denna artikel är i samarbete med Roche.

Håll koll på ditt blodsockervärde En person med diabetes behöver ofta ställa om vardagen. Därför är regelbundna kontroller väldigt viktigt för att lära känna kroppen, symtom och ditt blodsockervärde.

Text Fredrik Söderlund

– Vissa patienter tar emot vår information bra och behöver väldigt lite behandling. Det finns också patienter som på grund av fysiologiska hinder inte har tillräckligt med insulinproduktion kvar i kroppen. Det kan exempelvis vara problem med bukspottkörteln. Då börjar vi diskutera långverkande insulin i första hand. Ibland räcker det som komplement till tidigare behandling. Målet är alltid att patienten ska klara sin diabetes i hemmiljö och kunna tolka och referera sina värden till sitt mående.

Till en början innebär diabetes väldigt mycket information, men Paula Mossbäck brukar lägga fokus på att berätta om blodsockerkontroll.

Hur ofta Paula Mossbäck träffar sina patienter varierar. Hon tar ofta reda på hur blodsockervärdena svänger under dygnet.

Blodsockermätare När du ska utföra fysisk aktivitet kan det till exempel vara viktigt att lära sig mer om hur kolhydrater påverkar kroppen. En blodsockermätare används som ett pedagogiskt redskap för att patienter ska kunna lära sig om kost och vardagsträning. Det blir ett sätt att se över sin livsstil, helt enkelt.

– Andra fördelar med en blodsockermätare är smidigheten. De är lätta att använda och ta med sig. De har även färgkoder beroende på vilken blodsockernivå som är aktuell för tillfället. Du slipper skriva upp siffror och uppgifter in en bok, utan kan koppla den till telefonen och skicka värdena digitalt, säger Paula Mossbäck.

Den 14 november är det Världsdiabetesdagen.

Alla andra dagar är det inte det.

Världsdiabetesdagen är viktig för att sprida kunskap om en av våra största folksjukdomar.

Men för alla som lever med diabetes är det en alldeles vanlig dag.

Med stick i fingret, stick i magen, blodsockerfall och oro.

Någon gång kanske vi slipper det.

Men tills dess är varje dag en diabetesdag.

Livet & Diabetes är Sveriges största bloggforum av och för alla som lever med diabetes. Följ oss på Facebook eller livetochdiabetes.se

Ofta kan inte nya patienter relatera sitt mående till diabetes och vet inte hur känsliga de är för blodsockervariation.

FOTO : P R I VAT

Lära känna sitt eget blodsockervärde Att känna eller förstå huruvida du har högt eller lågt blodsockervärde kan vara svårt. Särskilt i början av din diabetes.

– Ofta kan inte nya patienter relatera sitt mående till diabetes och vet inte hur känsliga de är för blodsockervariation.

Den kan dessutom svänga rejält bara under ett dygn. Samtidigt känner vissa inte någon skillnad alls. Diabetes är fortfarande väldigt individuellt och en ständig process, säger Paula Mossbäck.

Behandling beroende på första besöket En nyupptäckt diabetes kräver mer planering när det kommer till behandling, menar Paula Mossbäck.

Eftersom det är första gången hon träffar patienten så måste hon få en snabb överblick.

– Det kan vara hur patienten kommer ta emot min information och hur ålder, livsstil och ursprung kan påverka den framtida behandlingen. När det sedan är dags för återbesök och diabeteskontroll så brukar jag lägg in en ny återkoppling efter två månader där de kan komma med frågor och funderingar. Det kan som sagt vara kostrelaterat eller hur ofta de måste kolla sina värden.

– Om de är reglerade och inte får några besvär, så kommer de till oss två gånger per år. Ena gången träffar de mig och andra gången en läkare. Om det visar sig att det är en oreglerad diabetes, så träffar jag dem mellan 8 till 10 veckor tills att de kan kontrollera sjukdomen själv.

Paula Mossbäck Diabetessköterska och diabetes ansvarig Vårdcentralen City i Eskilstuna

ENKEL & TYDLIG BLODSOCKER TESTNING Graderad färgskala visar tydligt om du ligger inom målområdet Tydliga siffror på en stor upplyst display Ejectknapp för hygienisk hantering av testremsan MC-SE-01244 V 1.0

D

et är livsviktigt för att ha koll på sitt blodsockervärde eftersom det styr diabetesbehandlingen.

Oavsett om du kost- eller tablettbehandlas, så ger kontrollen ett referensvärde, menar Paula Mossbäck som är diabetessjuksköterska.

- Det kan exempelvis vara hur mycket kost och livsstilsaktiviteter påverkar patienternas blodsocker. Olika tablettbehandlingar kan skilja sig och ge en stor skillnad på blodsocker. Då är det viktigt att veta hur biverkningar ser ut och hur behandlingen påverkar kroppen det är därför viktig att ha koll på blodsocker. Man kanske inte inser att sjukdomen är kronisk och då måste vi ge bra argument varför tabletter är bäst för just den patienten.

accu-chek.se Kundsupport: 020-41 00 42 Roche Diagnostics Scandinavia AB, Box 1228 171 23 Solna

ACCU-CHEK, ACCU-CHEK INSTANT och FASTCLIX är varumärken som tillhör Roche. © 2021 Roche Diabetes Care

4

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Detta uppslag är i samarbete med Novo Nordisk.

TIR är ett nytt sätt att mäta hur du mår i din diabetes Text Matilda Lann

Det viktigaste för en person med typ 1-diabetes är att ha kontroll över blodsockret, att det svänger så lite som möjligt och ligger stabilt inom ett målområde, inte för högt och inte för lågt. Nya mätverktyg för blodsockerkurvor och bättre tekniska lösningar ger nu patienter bättre överblick och möjlighet att minska komplikationer av sjukdomen.

Nya mätverktyg och tekniska lösningar till stor hjälp TIR infördes i juni 2020 som en ny parameter i Nationella diabetesregistret.

TIR mäter hur stor del av dygnet som blodsockret befinner sig inom ett uppsatt referensintervall.

– TIR är kanske det bästa måttet tillsammans med HbA1c för att avgöra hur patienten ligger till. Det börjar komma signaler om att det är sannolikt att ett bra värde i TIR kan minska komplikationerna och vetenskapliga studier är på gång, säger Jarl Hellman.

Inom diabetesvården går både den tekniska utvecklingen och utvecklingen av läkemedel snabbt framåt med bättre insuliner, kontinuerlig glukosmätning och bättre pumpar. Det utvecklas också insulinpennor som lagrar insulindoser och tiden för när dosen togs – information som kan laddas ned av både vårdpersonal och patient.

– Utvecklingen av så kallade diabetesappar går också framåt. Apparna kan göra allt från att visa glukoskurvor och insulindoser till att räkna kolhydrater och föreslå storleken på nästa insulindos.

Appar som i förväg kan varna för lågt eller högt glukosvärde finns redan tillgängligt, säger Jarl Hellman.

Det börjar komma signaler om att det är sannolikt att ett bra värde i TIR kan minska komplikationerna och vetenskapliga studier är på gång

OM TIR Tid i målområde (TIR, time in range) är ett begrepp som används för att ange hur stor del av dygnet som blodsockret för en individ befinner sig inom en viss målnivå, 4–10 mmol/L för vuxna. TIR mäts hos personer som använder sensorbaserad glukosmätning och som oftast har insulinbehandling för sin diabetes och de bör befinna sig inom TIR minst 70 procent av tiden per dygn.

OM TYP 1-DIABETES OCH TYP 2-DIABETES Gemensamt för typ 1- och typ 2-diabetes är ett förhöjt sockervärde i blodet. Cirka en halv miljon svenskar har diabetes, av dessa har runt 85 procent typ 2-diabetes. Vid typ 1-diabetes slutar kroppen att producera insulin. Sjukdomen utvecklas ofta i barndomen eller tonåren, men kan även drabba vuxna. Vid typ 2-diabetes producerar kroppen inte tillräckligt med insulin eller så är cellerna mindre känsliga för insulin. Typ 2-diabetes är mer ärftlig än typ 1-diabetes.

FOTO: PRIVAT

D

et finns olika sätt att mäta hur behandlingen går och hur bra man som patient mår i sin sjukdom. Dels genom ett medelblodsocker som visar blodsockernivån för stunden, dels genom långtidsblodsocker, HbA1c, som är ett mått på hur blodsockret legat i genomsnitt under två-tre månader innan provet togs.

Ett nytt sätt att utvärdera hur behandlingen går är genom att se på TIR, tid i målområdet (från engelskans ”Time in Range”). TIR ger information om hur stor andel av gluksovärdena som har legat i olika målområden under en viss tidsperiod, till exempel senaste dygnet eller 14-dagarsperioden.

Målsättningen för en person med typ 1-diabetes är ett blodsocker inom uppsatta målvärden och att få en stabil blodsockerkurva som inte svänger.

Genom att tidigt sätta in rätt behandling för att nå målvärden minskar risken för komplikationer såsom hjärtkärlsjukdomar, sämre njurfunktion, nedsatt syn och sämre känsel i fötter.

– Det har blivit bättre, det ser man både för typ 1- och typ 2-diabetes, att man har lyckats vända på riskscenariot, det lönar sig att ha bättre HbA1c (långtidsblodsocker) över tid, säger Jarl Hellman, endokrinolog och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Jarl Hellman överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Upp­sala universitet

SE21DI00088

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Nollvision för diabeteskomplikationer

5

Detta uppslag är i samarbete med Novo Nordisk.

SÅ GÖR GEORGE ROCKSTEN FÖR ATT UNDVIKA KOMPLIKATIONER AV SIN TYP 2-DIABETES

FOTO : T I M S O B EK

För personer med typ 2-diabetes finns en ökad risk att drabbas av allvarliga komplikationer till följd av sin sjukdom. Om sjukdomen behandlas effektivt och patienten når de uppsatta målvärdena så kan komplikationerna förebyggas och förhindras. George Rocksten, 63 år, är en av dem som lever helt utan komplikationer trots sin sjukdom.

Text Sanna Bergling

B

eskedet om typ 2-diabetes kom oväntat och i början förnekade jag sjukdomen och körde på som vanligt.

Sjukvården var tålmodig och till slut insåg även jag allvaret. Jag bestämde mig för att nu göra allt i min makt för att hålla min diabetes i schack så länge det går för att undvika komplikationer. Idag har jag haft typ 2-diabetes i flera år och har respekt för sjukdomen och de komplikationer som kan komma från den, säger George Rocksten.

Komplikationer kan undvikas Högt blodtryck, höga nivåer av blodfetter och ett för högt blodsocker (HbA1c) är de största riskfaktorerna vid diabetes.

Komplikationer som kan uppstå är exempelvis hjärt-kärlsjukdom som hjärtinfarkt och stroke, liksom skador på njurar, ögon och fötter.

SE21DI00088

En studie från Nationella diabetesregistret, NDR, dit sjukvården rapporterar in data för cirka 420 000 personer med diabetes, visar att många patienter med typ 2-diabetes inte når sina uppsatta målvärden för HbA1c.

– Mitt blodvärde, blodsocker, kolesterol och blodtryck ligger på bra

nivåer och jag har inte fått några komplikationer från min diabetes. Som gammal statistiknörd håller jag daglig koll på mina värden och vill kunna fortsätta minska risken för framtida komplikationer.

Jag har en målbild om att ligga på ett lågt HbA1c. Vid mina läkarbesök en gång i halvåret stämmer jag av hur väl min egen statistik stämmer överens med mina faktiska värden och kan göra fler förändringar om det behövs, berättar George Rocksten.

DETTA INNEBÄR NOLLVISION FÖR DIABETESKOMPLIKATIONER Komplikationer vid diabetes ska vara noll Patienten ska snabbt få behandling efter diagnos Patienter ska få ökad kunskap om sin typ 2-diabetes

Som gammal statistiknörd håller jag daglig koll på mina värden och vill kunna fortsätta minska risken för framtida komplikationer.

Optimistisk för framtiden – När jag började ta blodsockertest varje morgon fick jag bättre förståelse för hur olika val påverkar hur jag mår och det hjälper mig att vara på tå. Jag kan se tendenser till att mina värden försämras om jag tränar mindre, äter fet mat, äter mindre grönt eller dricker mer alkohol under en period. Jag vet att det inte finns några garantier för framtiden, men jag är optimistisk och kommer fortsätta jobba för en god hälsa och använda medicinsk behandling som gör att jag kan behålla mina värden, säger George Rocksten.

Varje patient ska få den mest effektiva behandlingen Alla instanser ska samarbeta för patientens bästa

Använd QR-koden för att läsa mer om nollvisionen för diabeteskomplikationer

6

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : T I M S O B EK

GAME, SET, MATCH!

Pumpen gav familjen livet tillbaka Att ens barn får en diabetesdiagnos ställer mycket i livet på ända.

Utöver oron för barnet måste föräldern också lära sig att hantera barnets glukosvärden, såväl dag som natt, samtidigt som man ska klara av syskon, familjeliv och jobb. Familjen Shojaei har provat både insulinpennor och pumpar. Först vid bytet till insulinpumpen MiniMed 780G kände de att de kunde slappna av.

– Jag har fått mitt liv tillbaka, säger Taraneh Shojaei, mamma till Darya, 7 år.

Text Susannah Elers

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

7

FOTO : T I M S O B EK

D

arya var fyra år när föräldrarna märkte att hennes beteende förändrades: hon började dricka och kissa mycket. När hon var fem år diagnostiserades hon med diabetes, och började behandlas med insulinpennor, vilket krävde konstanta justeringar och korrigeringar. När hon fick sin första pump blev livet lättare – men det krävdes fortfarande manuella justeringar för att hålla blodsockret under kontroll.

– Var man väldigt ambitiös som förälder gick det att få bra livskvalitet för Darya, men noll för en själv, konstaterar hennes mamma Taraneh. Man behövde agera hela tiden. Ge socker eller insulin för att hålla blodsockret på en hälsosam nivå.

Barn i den åldern är svåra att förutsäga.

Man planerar för fotbollsträning, och sedan visar det sig att de mest står still på träningen den dagen – sedan hoppar de studsmatta hos en kompis, skrattar Taraneh.

Läs mer på folkhalsasverige.se

Tufft de första två åren Den gamla pumpen underlättade för Darya, men inte för hennes föräldrar. De första två åren sov Taraneh aldrig en hel natt. Oftast gick hon upp varannan timme under natten. Det gick så långt att hon periodvis slutade köra bil då sömnbristen fick henne att känna sig som en trafikfara.

– Då visste jag iallafall att jag inte skulle råka köra ihjäl någon annan eller mig själv, säger hon, och berättar att sjukvården rådde henne att sänka ambitionsnivån. Det sades i all välvilja, men det är svårt att sänka ambitionsnivån när man ser hur det påverkar ens barn.

Man vill att de ska få bra förutsättningar för att klara av skoldagen eller förskolan, säger Taraneh.

Så fungerar MiniMed 780G När de hade bytt till MiniMed 780G tyckte hon först att det var svårt att våga lita på att pumpen höll koll på Daryas blodsocker, men nu när hon vet att den lär sig hur barnet fungerar och både anpassar utifrån historiska värden och gör justeringar var femte minut har hon inga problem att sova hela natten.

– Det finns absolut nätter då man behöver vara vaken och fixa vissa saker, men förut behövde man kliva upp nittio procent av nätterna. De övriga tio procenten vågade man ändå inte sova för att man trodde att något skulle hända!

Viktigt att läsa på och lyssna på Diabetesteamet!

I början när Darya hade fått diagnosen läste Taraneh, som själv är apotekare, ofta vetenskapliga artiklar om diabetes och hur långt man kommit med att hitta ett botemedel. Sedan de bytte till MiniMed 780G fokuserar hon på hjälpmedlen.

– När den nya tekniken funkar spelar det ingen roll om man har diabetes eller inte. Pumpen sköter allt, men det är viktigt att läsa på, ha kontakt med företaget och lyssna på diabetesteamet.

Gör man rätt blir det rätt. Gör man fel är det lätt att skylla på produkterna, när det egentligen är ett handhavandefel, säger hon med eftertryck.

Barn är anpassningsbara En av de största skillnaderna med MiniMed 780G var att den till skillnad mot den tidigare pumpen inte är slangfri, vilket oroade föräldrarna.

– Att den skulle vara slangfri var egentligen ett krav jag hade, men Darya har aldrig sagt något om slangen. Där tror jag att vi som föräldrar tror att de reagerar mer än barn gör. De är väldigt anpassningsbara.

Hon vet att hon har diabetes såklart, och att det krävs vissa saker av henne som andra inte behöver göra, men hon känner sig inte begränsad av sjukdomen.

Viktigt att kunna ha ett aktivt liv Darya är ett aktivt barn som spelar fotboll och tennis, och föräldrarna ville att hon skulle kunna fortsätta som vanligt med sina aktiviteter när hon fick diabetes. I början var det inte helt lätt, men med den nya pumpen har det gått bra.

– Vi behöver fortfarande tänka på vad hon ska äta innan träning, men det finns bra funktioner man kan använda i pumpen för att hantera ett aktivt barn, och vi har fått bra information från Medtronic kring hur vi ska tänka.

En app som skapar trygghet En annan aspekt av pumpen som föräldrarna tycker är bra är att de inte behöver vara nära Darya för att kontrollera hennes glukosvärden.

Eftersom både de och resursen i skolan kan läsa av värdena i appen behöver de inte störa Darya under lek eller andra aktiviteter, appen skickar i stället notiser när hon blir hög eller låg. Hon kan också

vara på barnkalas eller hos släktingar och vänner utan att föräldrarna är med. Då kan de följa i appen hur värdena ser ut, och instruera henne över telefon vad hon ska göra, om hon till exempel behöver äta något.

– Jag kan vara ansvarig och behöver inte lägga över ansvaret på någon annan, vilket annars kan vara jobbigt för andra i hennes omgivning, säger Taraneh.

Diabetes - ingen begränsning för Darya En annan skillnad ur ett framtidsperspektiv är att Darya numera inte uppfattar sig själv som sjuk.

– Hon vet att hon har diabetes såklart, och att det krävs vissa saker av henne som andra inte behöver göra, men hon känner sig inte begränsad av sjukdomen. Och eftersom hennes värden ligger så bra hela tiden minskar också risken för framtida komplikationer av diabetesen, säger Taraneh.

OM MINIMED 780G MiniMed 780G är en insulinpump med tillhörande CGM (kontinuerlig glukosmätning) från Medtronic. Systemet har den mest avancerade tekniken på marknaden och autojusterar insulindoseringen för att användaren ska ligga på hälsosamma 5,5 mmol/l i blodsocker. Användaren behöver dock estimera kolhydratintaget vid måltider.

Denna artikel är i samarbete med Medtronic

8

Läs mer på folkhalsasverige.se

Helena Kolvik Generalsekreterare Beat Diabetes

FOTO : ER I K A W EI L A N D FOTO G R A F, A P ELÖ G A A B

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

9

FOTO: LUDVIK VIKAN, MONSTER

Vi vill lyfta upp ljuset och möjligheterna mitt i allvaret

– Livet är absolut inte över för att du har fått någon typ av diabetes. Det säger Helena Kolvik, Generalsekreterare för Stiftelsen BEAT Diabetes.

Hon vet vad hon pratar om. Hennes tonåriga dotter lever idag med diabetes typ 1 och även om det alltid finns en viss oro hos Helena kan hon också se hur hennes dotter lever ett härligt liv, med dansträningar och kompisar.

Okunskapen kring alla typer av diabetes är generellt fortfarande stor i samhället; de allra flesta lär sig om sjukdomen först om man själv eller någon i ens närhet drabbas. Så var det för Helena Kolvik och hennes man innan deras dotter drabbades. Det finns många fördomar om vem som kan bli sjuk och hur man drabbas.

Diabetes handlar om betydligt mycket mer än blodsocker och blodsockerfall som många tror; diabetes kan på sikt ge

komplikationer på flera organ i kroppen om man inte sköter sin sjukdom, säger Helena Kolvik.

jag själv kan drabbas, men också att jag faktiskt kan behöva hjälpa någon annan som till exempel hamnar i insulinkoma.

En kamp för och emot diabetes Men. Livet behöver alltså inte vara över vid en diabetesdiagnos. Det här vill Helena Kolvik och stiftelsen sätta mer fokus på. Det går att leva ett bra och aktivt liv med diabetes, inte trots. Den 14 november i år sänds programmet Beat Diabetes – kampen för livet, ett program där lag från samtliga skandinaviska länder tävlar mot varandra i frågor och utmaningar kopplat till sjukdomarna.

Diabetes är ett samlingsnamn för två olika sjukdomar – diabetes typ 1 och diabetes typ 2.

– Istället för en gala som fokuserar främst på allvaret vill vi med programmet lyfta fram ljuset och möjligheterna.

Problemen och utmaningarna med sjukdomarna finns där ändå, och de kommer vi såklart också att belysa.

Genom programmet ger vi människor chansen att lära sig något om diabetes.

Det är genom ökad kunskap som vi faktiskt kan bryta stigmat, säger Helena Kolvik.

Hon ser fram emot själva tävlingsmomentet och tror att det kommer att bli rolig underhållning för den som tittar.

– Upplägget påminner om ett annat tävlingsprogram som jag medverkat i och som är ett av de roligaste jag vet. Vissa moment har vi redan spelat in men än så länge vet jag inget om vilka vi tävlar mot, säger Ellen Bergström.

Lagen består av olika kända personer från respektive land. En av de svenska deltagarna i är Ellen Bergström, känd influencer och skådespelare.

– Jag har förstått att många skäms över sin diabetes, vilket i grunden handlar om okunskap hos oss som inte har någon av sjukdomarna. Om jag kan bidra till att bryta stigmat finns det inget att tveka över. Ingen ska behöva må dåligt över sin sjukdom, säger hon på frågan varför hon tackade ja.

Vill lära sig mer Precis som allmänheten i stort vet hon egentligen ganska lite om diabetes.

I takt med att man blir äldre börjar man ju också inse att ingen är odödlig och att

I samband med programmet kommer också insamling att ske till gagn för diabetesforskning. Stiftelsen verkar utifrån tre perspektiv: hälsotech, hälsosam livsstil samt inkludering och välmående.

Vårt arbete bygger på att få fler aktörer att samarbeta för att driva diabetesfrågan framåt. Bara under de senaste tio åren har utvecklingen gått i en rasande fart. Med ytterligare forskning och utveckling kan vi nå ännu längre. Genom programmet kan vi se till att stödja forskningen samtidigt som vi också sätter ljus på de som lever med diabetes idag, säger Helena Kolvik.

Text Catharina Holm

FOTO: JESSICA SEGERBERG

Programmet ’Beat Diabetes – Kampen för livet’ ska sätta ljuset på diabetes som folksjukdom.

Stiftelsen BEAT Diabetes är initiativtagare. Det är dags att bryta stigmat och höja kunskapen.

Ellen Bergström

OM BEAT DIABETES FOUNDATION BEAT Diabetes Foundation grundades i början av 2020 av mediabolaget NENT Group efter att bolaget under tre år lett den framgångsrika Diabetesgalan. Under tre år samlade eventet in över 20 miljoner kronor till diabetesforskning.

NENT Group står med som medfinansiär men Stiftelsen BEAT Diabetes är numera en oberoende organisation med Länsstyrelsen som tillsynsorganisation.

Mer information om BEAT Diabetes hittar du på: beatdiabetes.se Beatdiabetesfoundation

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : S H U T T ER STO C K

Insulin fyller fortfarande en nyckelroll för många diabetikers livskvalitet 2021 fyller insulinet 100 år. Insulin är en av medicinhistoriens viktigaste upptäckter som det senaste seklet räddat livet på många diabetespatienter. Dagens moderna insulin spelar fortfarande en avgörande roll för diabetespatienter världen över och det forskas och utvecklas kontinuerligt i strävan efter att utveckla ännu mer effektiva insulinläkemedel.

Text Annika Wihlborg

MAT-SE-2101076 V.1.OKT 2021

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

I

nsulin fyller absolut en central funktion i behandlingsregimen för diabetespatienter än idag.

Patienter med Typ 1-diabetes tappar successivt kroppsegen produktion av insulin och blir därmed helt beroende av insulinläkemedel. Insulin fyller även en viktig funktion för somliga patienter med typ 2-diabetes, främst bland patienter som haft sjukdomen i många år och där kroppens egen insulinproduktion börjar avta, säger Sara Mansten, specialistläkare i internmedicin, diabetologi och endokrinologi på medicinkliniken på Sankt Görans Sjukhus.

Fler långsamverkande insulin –Det faktum att insulin har räddat livet på många patienter med diabetes typ 1, som tidigare dog unga, är ju helt fantastiskt. Insulin är ju en livsnödvändig behandling för alla med typ 1 diabetes.

Insulinläkemedlen har genomgått en kontinuerlig utveckling sedan start.

Ett stort genombrott kom i början av 2000-talet då snabbverkande och långverkande insulinanaloger gjorde det betydligt lättare för patienten att få en jämn blodsockernivå kom, säger Sara Mansten.

Ytterligare ett avgörande paradigmskifte vid insulinbehandling är användning av glukossensorer som gör det möjligt för patienten att hålla sig uppdaterad kring aktuellt blodsockervärde och dessutom kunna se en kurva som illustrerar hur blodsockernivån kommer att utvecklas under de kommande timmarna. För många personer med diabetes innebär sensorerna en tryggare tillvaro och bättre möjligheter att planera sin dag på ett effektivt sätt.

FOTO : S H U T T ER STO C K

Känner sig trygg när insulinet är nära till hands 69-åriga Anja Perälä fick sin typ 2-diagnos för 11 år sedan. När hon tog prover hos läkare fick hon reda på att hennes blodsockervärde var alldeles för högt.

– Idag tar jag åtta insulinenheter på kvällen och det gör att blodsockret är bra på morgonen och det är viktigt.

När Anja började använda insulinet stabiliserades hennes blodsocker och hon kände sig mindre trött och hungrig. Den största förbättringen med att sätta in insulinet var att blodsockret inte blev så högt och att det håller sig i schack, menar Anja.

Sara Mansten specialistläkare i internmedicin, diabetologi och endokrinologi på medicinkliniken på Sankt Görans Sjukhus

FOTO : P R I VAT

Det faktum att insulin har räddat livet på många patienter med diabetes typ 1, som tidigare dog unga, är ju helt fantastiskt

FOTO : P R I VAT

Viktigt även framöver Sjukdomen typ 2-diabetes innefattar oftast olika grad av insulinresistens, i kombination av egen överproduktion av insulin. För denna patientgrupp rekommenderas i första hand insulinresistensläkemedel som stärker kroppens egen förmåga att transportera det livsnödvändiga insulinet in i cellerna.

–Insulin kommer att fylla en viktig funktion för många personer med diabetes även framöver. Ytterligare en grupp där insulinbehandling är nödvändig är personer med sekundärdiabetes som förlorat sin insulinproduktion på grund av exempelvis inflammation i bukspottskörteln, säger Sara Mansten.

I sitt arbete som specialistläkare träffar hon många patienter med nyupptäckt typ 1-diabetes. De ha ofta levt en längre tid med en hög blodsockernivå, vilket orsakar trötthet och orkeslöshet och även bidrar till att kroppens muskel- och fettvävnad bryts ner.

–Insulinets viktigaste funktion är att transportera energi in i cellerna.

Insulinbrist orsakar energibrist i cellerna, vilket har stor påverkan på allmäntillståndet. Insulinet fungerar därför som en nyckel som låser upp och överför livsnödvändig energi till cellen, säger Sara Mansten.

Anja Perälä Pensionär med typ 2- diabetes

Denna artikel är i samarbete med Sanofi

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

En sund livsstil ökar sannolikheten att individer med typ-2 diabetes kan leva ett friskt och långt liv Trots betydande framsteg inom behandlingen av typ-2 diabetes är risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom såsom stroke eller hjärtinfarkt upp till fyra gånger så stor bland personer med typ-2 diabetes än bland den övriga befolkningen. I Sverige har nästan 30 procent av alla patienter med typ-2 diabetes någon form av hjärt-kärlsjukdom, men det finns många livsstilsfaktorer som varje individ själv kan påverka och därmed minimera risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Text Annika Wihlborg

Lär känna din egen kropp – Egenvård är en otroligt viktig pusselbit i arbetet med att skapa en bra livskvalitet för individer med diabetes typ-2. Jag anser att alla som diagnostiserats med den här sjukdomen ska tilldelas en blodsockermätare, vilket gör att de lättare kan lära känna sin egen kropp och utveckla en känsla för hur exempelvis kost och motion påverkar blodsockervärdet, säger Shadan Vesterback.

Hon understryker att man kan leva ett friskt och långt liv, även om man diagnostiserats med diabetes typ-2. En nyckel till att må bra långsiktigt är att ta hand om sig själv med tillräcklig sömn, balanserade matvanor, minimerad stress och regelbunden motion. Ytterligare en avgörande faktor är att undvika rökning.

Mitt budskap till sjukvården är att absolut inte vänta med att ge förebyggande information till en patient med diabetes typ-2.

FOTO : P R I VAT

D

et är oerhört viktigt att alla individer som diagnostiseras med diabetes typ-2 så tidigt som möjligt träffar en diabetessjuksköterska som grundligt kan informera om sambandet mellan diabetes typ-2 och hjärt- och kärlsjukdomar. För att öka patientens kunskap om vad man själv kan göra för att bibehålla en hög livskvalitet och förebygga komplikationer av sin diabetes, säger Shadan Vesterback diabetessjuksköterska på Näsby Parks Husläkarmottagning.

För personer med typ 2-diabetes kan sunda levnadsvanor både bidra till en god livskvalitet och förebygga framtida komplikationer.

Shadan Vesterback betonar vikten av att individer som diagnostiserats med diabetes typ-2 lägger om sin livsstil direkt när de fått sin diagnos, även om de inte har några kännbara symptom av sina förhöjda blodsockervärden. För individer som drabbats av nedsatt glukostolerans, som är ett förstadium till diabetes typ-2, kan livsstilsförändringar vara avgörande för att inte drabbas av diabetes.

Långsiktiga livsstilsförändringar ger resultat Dessa grundläggande livsstilsfaktorer är viktiga för alla men för personer med diabetes typ-2 är de ofta helt avgörande för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Det här handlar till stor del om att motivera patienterna till en långsiktig livsstilsomläggning. För att hålla motivationen uppe gör Shadan Vesterback sina patienter delaktiga i sin diabetesvård genom att öka deras kunskap om sjukdomen så att de kan helt bemästra den.

– Om patienterna inte vet vad sjukdomen innebär och vad man kan göra själv för att påverka är det också svårt för dem att vara motiverade.

Jag är noga med att berätta att jobbet gör patienterna själva och jag är bara ”verktyget” som de får använda under sin diabetesresa. Jag sätter inte upp några mål för patienten att uppnå utan vi sätter alltid upp målen tillsammans. Det är mycket viktigt att de belönar sig själva när de uppnått olika delmål, exempelvis när de gått ner ett par kilo i vikt, säger hon.

– Mitt budskap till sjukvården är att absolut inte vänta med att ge

Shadan Vesterback är diabetesexpert med lång erfarenhet av att hjälpa patienter med typ-2-diabetes till ett friskare liv. Idag arbetar hon bland annat som diabetessjuksköterska på Näsby Parks Husläkarmottagning.

förebyggande information till en patient med diabetes typ-2. Jag vill också betona alla patienters rätt till utförlig och individanpassad information kring sambandet mellan livsstilsfaktorer och hjärt- och kärlsjukdom och andra diabeteskomplikationer. Alla behöver ges samma grundförutsättningar, oavsett utbildningsnivå, språkkunskaper och liknande, säger Shadan Vesterback.

Denna artikel är i samarbete med Boehringer Ingelheim.

MPR-SE-100246

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 13

Min nya insulinpump Tandem t:slim X2™ är så enkel att använda

FOTO : I DA M EL I N

Wilma och mamma Maria

V

i märkte att Wilma var trött och hängig och att hon kissat väldigt mycket så jag googlade och fick träff på typ 1-diabetes, berättar mamma Maria.

När vi sökte vård visade det sig att Wilma hade fått en svår ketoacidos, vilket är ett livshotande tillstånd då blodet blivit surt.

Hon behövde vårdas på IVA och de kunde inte ge några garantier för att hon skulle klara sig.

Men Wilma repade sig och efter ett par veckor på sjukhuset fick familjen komma hem.

Rätt tekniska hjälpmedel för individen Första tiden var tuff. I ett halvår behandlades Wilma med insulinsprutor men sen fick hon en insulinpump och ett halvår senare fick hon CGM (kontinuerlig blodsockermätning).

– Men helt ärligt så blev det katastrof. Sensorn visade aldrig rätt blodsockervärde och Wilma fick eksem av klistret som fäster sensorn på huden.

Vi provade att byta till Dexcom och det var först då det började fungera. Efter 1,5 år hittade vi äntligen ett hjälpmedel som visade korrekt värde och som inte gav något eksem, det var som en dröm.

– Men Wilmas insulinpump var inte kompatibel med Dexcom. Vi ville så klart ha en insulinpump som kunde samarbeta så vi läste på om insulinpumpen Tandem t:slim X2™ och allting stämde, den ville vi ha!

På bilden ser du insulinpumpen Tandem t:slim X2

Det bästa med min nya insulinpump – Det bästa med min nya Tandem t:slim X2 insulinpump är att den är så enkel att använda, berättar Wilma. Den har touchskärm, enkla menyer och hemknappen, som ser ut som ett ”T”, är bra. Den gör att allt går mycket snabbare.

– Jag känner mig mycket tryggare nu, fortsätter Wilma. Pumpen har ControlIQ™-teknologi som gör att den kan gasa och bromsa insulindoseringen, vilket hjälper mig jättemycket. Och den visar blodsockervärdet när jag ska ta insulin, så jag slipper mäta det.

Mamma Maria fyller i: – Att det finns olika basalprogram tycker jag är jättebra. Man har bättre förutsättningar att få ett bra blodsocker.

Pumpen har så många bra funktioner som passar oss.

– Pumpen har förbättrat sömnen för oss allihop i familjen. Men det som gör mig gladast är att Wilma får hjälp i sin vardag.

Hon har fått nya förutsättningar att klara sig själv.

– Med teknik som fungerar kan man hitta ett nytt förhållningssätt till sin typ 1-diabetes. Det är fortfarande väldigt mycket att tänka på, och det är extra svårt för barn och ungdomar som växer, men tekniken underlättar helt klart! Vi är mycket nöjda med det systemet vi har nu.

Och supporten, hjälpen och stödet från Rubin Medical har varit toppen. Ökad kunskap bidrar till ökad forskning – För att sprida kunskap om typ 1-diabetes och samla in pengar till barndiabetesfonden har vi grundat föreningen Wilmas vänner tillsammans med Wilmas mormor och morfar och Anders och Pernilla som driver en restaurang och Hemköpsbutik i Malung

FOTO : I DA M EL I N

Snart 12-åriga Wilma fick typ 1-diabetes när hon var 4 år. Det var en dramatisk upplevelse för hela familjen och det blev drivkraften till familjens stora engagemang i att öka kunskapen om typ 1-diabetes.

Jag känner mig mycket tryggare nu, fortsätter Wilma. Pumpen har ControlIQ™-teknologi som gör att den kan gasa och bromsa insulindoseringen och Karlstad. Vi förstod ju att om ingen vet vad typ 1-diabetes är då skänker man heller inte pengar till forskning.

Vi skapade en barndiabetesdag som så småningom växte till en barndiabetesgala. År 2020 fick Wilmas vänner ”the Maximus prize”, ett pris instiftat för att uppmärksamma en eller flera personer som uppnått extraordinära resultat med forskning eller bidragit till att underlätta livet för barn och unga med diabetes i Sverige.

Detta uppslag är i samarbete med Rubin Medical.

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

KRÖNIKA FOTO : P R I VAT

Nio månader av kämpande

Jag har varit barnkär längre än jag har levt med typ 1 diabetes. Jag lekte gärna med mina yngre kusiner, har suttit barnvakt närhelst jag har kunnat, och är ofta först med att hälsa på nyfödda bebisar När jag fick min kroniska diagnos vid femton års ålder var det en av mina första tankar – kommer jag kunna få barn i framtiden?

O

ron över vad en graviditet skulle innebära har följt mig under många år. Det har funnits stunder då jag har tänkt att diabetesen i sig är tillräckligt jobbig, kanske skulle jag inte orka med att försvåra det med en graviditet?

Den förberedande tiden Men jag ville ha barn, och när barnlängtan var som starkast tog jag kontakt med mitt diabetesteam. Jag ville veta ALLT. Jag ville ha tydliga riktlinjer för vad som skulle förväntas av mig, siffror på risker och känna till vårdrutinerna. Efter det började jag förbereda mig. Det innebar främst att jag la betydligt mer tid på min typ 1 diabetes; många timmar varje dag. Jag kollade blodsockerkurvan i CGM:en oftare, gav fler korrektionsdoser, räknade kolhydraterna nogrannare, räknade ut och om kvoterna… Under dessa månader var målet att få ned mitt HbA1c så nära ett “friskt” värde som möjligt, för att ge kroppen de bästa tänkbara oddsen.

Och när jag lyckligt fick upp ett plus på stickan - ja, då började det riktiga jobbet.

Någon form av personligt rekord

Text Sofia “Diabetesia” Segersson

Jag har flera kroniska sjukdomar, så många besök på sjukhus och täta kontroller är inget nytt för mig. Men under min graviditet slog jag ändå någon form av personligt rekord. Det var CGMavstämningar, ultraljud, magmätningar, urinprover och HbA1c’n. Ett privilegium

Nio månader som är ett bevis på hur tekniken och forskningen går framåt. Nio månader som är ett bevis på att det GÅR.

kropp och knopp. Nio månader som är ett bevis på hur tekniken och forskningen går framåt. Nio månader som är ett bevis på att det GÅR. Nio månader som gav mig det mest värdefulla jag har. Nio månader som jag aldrig skulle ångra. Varje gång min dotter ler mot mig påminns jag om att det var värt det.

Tusen gånger om. Så om du som läser detta också går med tankar om barn- ta tag i det. Fråga vården. Läs på. Lär dig.

Det är ingen omöjlighet, men det kan komma att bli en kamp. Det kan kännas tufft. Men med rätt verktyg i ryggsäcken kommer du klara av det. Och det kommer vara värt det. Tusen gånger om.

och en trygghet såklart - men det fanns stunder då min växande mage kändes som ytterligare en diagnos, inte ett mirakulöst litet liv. Vissa dagar var jag tacksam, glad och njöt i fulla drag av att min kropp skapade ett litet liv. Andra dagar kämpade jag med blodsockret som studsade mer än önskvärt. Jag kämpade med insulindoser som ändrade sig dagligen. Jag kämpade mot tankar om misslyckande. Jag kämpade med handmjölkning för att förbereda mig för att bebisen nog skulle födas med lågt blodsocker - och då må bäst av att få av min mjölk direkt. Och till slut kämpade jag mig igenom en förlossning.

Det var verkligen nio månader av kämpande - det ordvalet vågar jag stå bakom. Men det var nio månader som jag kan se tillbaka på med stolthet över min

Vill läsa mer om Diabetes? folkhalsasverige.se

LIVING HEALTHIER WITH DIABETES

Diabets-annons Prjoekt Diabets 251x370.indd 1

2021-02-24 09:47