Förstärk Sveriges Äldreomsorg

Page 17

04 Miele Professional Unik kombination av skola & äldreboende i en
10
15
Mindre
Läs mer på folkhalsasverige.se
Vårdföretagarnas näringspolitiska expert menar att framtidens äldreomsorg kräver fokus på innovation, ledarskap och minskad detaljstyrning. Sida 12–13. Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
byggnad.
Forum Vårdbyggnad Bättre & tryggare boenden för äldre personer.
HMC Sverige
fokus på ergonomi och mer på egna förmågor.
Anna Bergendal

Nya arbetssätt förstärker äldreomsorgen

Det är fantastiskt att vi lever allt längre. Äldres hälsa har blivit bättre samtidigt som vården har utvecklats.

Camigo

Många äldres nätverk krymper med åren, samtidigt som de behöver mer hjälp. Med Camigos tjänst som skapar trygghet för både den äldre och för anhöriga.

Virotea

VR kan bidra till bättre bemötande och en ökad livskvalitet för äldre, eftersom upplevelserna triggar sociala interaktioner och bryter vardagsmönstret.

Fram till 2031 kommer de som är 80 år eller mer öka med nästan 50 procent vilket medför att vård- och omsorgsbehovet också ökar. Vi har redan idag utmaningar med kompetensförsörjningen på särskilda boenden för äldre runtom i Sverige. För att vi ska klara av att ge en fortsatt kvalitativ äldreomsorg måste vi arbeta med flera lösningar samtidigt. Lösningarna handlar om nya arbetssätt, utveckla och utbilda befintliga medarbetare, fler behöver utbilda sig till undersköterska som också blir en skyddad yrkestitel 1 juli 2023. Arbetsuppgifter för till exempel undersköterskor behöver renodlas så att rätt person utför rätt uppgifter. Välfärdsteknik kan bli en möjliggörare inom många delar, både öka tryggheten och säkerheten för det äldre samt underlätta arbetet för medarbetarna. Att fler går från deltid till heltid och arbetar längre är också en del av lösningen men det är då viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare som utvecklar ledarskapet och arbetsmiljön.

Cobi Rehab Med 24-timmarspositionering stärks seniorers livskvalitet, och individen ges bästa möjliga förutsättningar att sitta eller ligga så ergonomiskt som möjligt.

Projektledare: Jakob Spång (jakob.spang@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Content &

Production Manager: Tim Sobek Affärsutvecklare: Louise

Rask Designer: Daniel Petersson Distribution: Dagens Medicin, 23-03-2023 Tryckeri: Bold Printing, Stockholm

Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim.sobek@ mediaplanet.com Omslagsfoto: Tim Sobek. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

Det här leder mig in på pensionen. Från och med i år gäller nya pensionsåldrar som styr när allmän pension kan tas ut första gången och när garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan börja betalas ut. Att arbeta längre stärker den egna ekonomin, pensionen och samhällsekonomin i stort samtidigt som viktig erfarenhet stannar kvar längre på arbetsmarknaden.

Lagstiftning som gör nytta för människor Äldreomsorgslyftet pågår under 2023 och vi analyserar utfallet. Satsningen har bidragit till att fler utbildar sig men det har samtidigt inte gett det resultat som vi hoppats på och vi återkommer kring hur staten kan

Staten, kommunerna och regionerna måste kroka arm för att säkerställa kompetensförsörjningen och stärka vårdkvalitén.

stötta kompetensförsörjningen. Vi bereder just nu frågan om ny äldreomsorgslagstiftning som många remissinstanser har skickat in sina tankar kring. Jag välkomnar verkligen engagemanget och de kloka inspelen. Lagar och förordningar behöver ses

över för att stärka äldreomsorgen och vi överväger hur vi ska gå framåt. Om vi går fram med ny lagstiftning vill jag känna mig trygg i att den verkligen gör nytta för människor.

Säkerställa kompetensen

Äldre människor har rätt att förstå personalen och göra sig förstådda samtidigt som medarbetare måste kunna kommunicera med varandra. Regeringen kommer därför utreda språkkrav inom äldreomsorgen. Det här var något som Coronakommissionen pekade på i sin rapport och vi kommer även utreda kommuners rätt att anställa läkare i den kommunala vården i syfte att säkerställa den medicinska kompetensen. När jag besöker äldreboenden slås jag av vilket otroligt fint jobb personalen gör för de äldre. De olika utmaningarna till trots känner jag tillförsikt i att vi kommer klara den här uppgiften tillsammans. Men då måste staten, kommunerna och regionerna kroka arm för att säkerställa kompetensförsörjningen och stärka vårdkvalitén.

Iris Hjälpmedel öppnar showroom för synnedsatta

Drygt 500 000 svenskar ser för dåligt för att vara hjälpta av nya glasögon, men är samtidigt inte berättigade till hjälpmedel från Syncentralen. Denna grupp faller ofta mellan stolarna, men det finns mycket man kan göra själv för att öka sin livskvalitet och få en bättre vardag. En bra början är att vända sig till Iris Hjälpmedel, som den 3 april 2023 inviger Sveriges första showroom för synhjälpmedel på Södermalm i Stockholm.

Ivårt showroom finns synhjälpmedel som på olika sätt underlättar vardagen och möjliggör en aktiv livsstil. Här kan man även boka tid för individuell synrådgivning, som kartlägger dina behov och föreslår lämpliga synhjälpmedel. På plats

finns kompetent personal med stor förståelse för synnedsättning och de problem som kan uppstå i vardagen. De kan exempelvis förmedla kontakt till Synskadades Riksförbund eller kommunala syn- och hörselinstruktörer, säger Åsa Lodin, vd på Iris Hjälpmedel.

Fler bör ha rätt till synhjälpmedel Det finns en stor okunskap i samhället om hur synnedsättningar påverkar individen. Åsa Lodin anser att de drygt 500 000 svenskar med en synnedsättning som inte berättigar till stöd från Syncentralen i högre utsträckning bör ordineras synhjälpmedel från kommunerna. –Det bidrar till en bibehållen livskvalitet för individen och är dessutom i många fall en mycket god samhällsekonomisk investering.

Det bidrar till en bibehållen livskvalitet för individen och är dessutom i många fall en mycket god samhällsekonomisk investering.

Förstoringsglas, bra belysning som inte bländar, hushållshjälpmedel och mobiltelefoner för den som inte kan hantera en smartphone hör till de mest efterfrågade hjälpmedlen hos oss. Det går även bra att ringa för rådgivning eller beställa direkt i vår webbshop, säger hon.

Läs mer på folkhalsasverige.se 2 Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
09
23
16
Anna Tenje Äldre- och socialförsäkringsminister Sveriges regering Åsa Lodin VD, Iris Hjälpmedel
FOTO: KRISTIAN POHL AB FOTO: OLOF PLYM FORSHELL I DETTA NUMMER LEDARE
Text Anna Tenje Text Annika Wihlborg Denna artikel är i samarbete med Iris Hjälpmedel.

Svensk vård och omsorg kräver en digitalisering som ökar takten

Digitaliseringen är ett av de viktigaste verktygen för att skapa en trygg och säker vård. Men det brinner i knutarna för digitaliseringen sker inte i samma takt som trycket på vården ökar. Så hur gör man för att snabbt komma igång med den nya tekniken? Svaret är att fler aktörer måste samverka.

Den demografiska utvecklingen talar för att Sveriges befolkning blir allt äldre samtidigt som tillgången på arbetskraft inom vård och omsorg minskar. Det betyder att vården står inför stora utmaningar. För hur skapar man en trygg och säker vård när det råder brist på personal? Här spelar digitaliseringen en viktig roll. Men för att hålla jämna steg med den demografiska utvecklingen måste digitaliseringen gå mycket snabbare än vad den gör idag.

”Vi måste agera nu”

– Digitaliseringen i vården går inte så fort som vi önskar. Vi märker det framförallt inom Socialtjänst. Här måste vi ställa om, annars kommer vi inte kunna svara upp mot de behov vi har idag och de vi redan vet att vi kommer ha i framtiden. Tekniken finns och vi ser

att många verkligen vill, det gäller bara att få igång den på rätt sätt tillsammans, säger Malin Sölsnaes som är chef för fokusområdet vård och omsorg på itinfrastrukturföretaget Atea.

Digitaliseringen i vården är inget som sker av sig själv och en ensam aktör kan inte göra den skillnad som verkligen behövs. Här krävs en tydligare och mer effektfull samverkan mellan, myndigheter, kommunal och regional vård men även tillsammans med näringsliv, menar Malin Sölsnaes.

– Vi behöver stötta varandra, inspirera och sprida information samt bidra till att implementera rätt it-lösningar inom vård och omsorg. Alla och envar är bäst på sin del och dessa delar behöver synkas för att ge bästa tänkbara effekt. Det är ett samhälleligt ansvar att se till att det blir rättssäkert och att vi kan ge tillgång till den it som redan finns på marknaden.

Vi kan inte fortsätta som vi alltid har gjort, allt förändras i vår omvärld mycket snabbare idag och då behöver även vi hänga med, poängterar hon.

Kan inte ersätta mänskliga händer Bristen på arbetskraft är också en utmaning som vården står inför. Digitaliseringen frigör resurser och sparar tid, men det mänskliga mötet går inte att ersätta. Därför måste vårdyrket få en högre status för att fler ska välja att arbeta i branschen.

– Egentligen ska det inte vara någon skillnad mellan att arbeta på itavdelningen eller i vården i en kommun.

Här är digitaliseringen viktig. Mobila arbetssätt och ny teknik attraherar också yngre målgrupper att vilja att arbeta i vården.

En viktig sak att tänka på när man inför nya arbetssätt och ny teknik är att de anställda upplever tekniken som ett hjälpmedel och inte som ett problem. Malin Sölsnaes nämner en granskning som IVO, Inspektionen för vård och omsorg, har gjort i Kalix kommun. I granskningen framkom det att anställda inom äldreomsorgen kände sig lättade när wifi låg nere och man återgick till att föra journaler analogt.

”En enskild lösning kan göra mer skada än nytta” – Hur rättssäkert är det? Hur kvalitativ blir vården då? Man måste känna att it kompletterar på ett bra sätt, att man får den effekt som man är ute efter. Organisation, medarbetare och patient/brukare ska känna sig trygga, men även få känslan av att it verkligen kompletterar och inte gör allt sämre. Upplevs tekniken som krånglig måste man ställa sig frågan om man verkligen har rätt utrustning. Känns det ändå svårt så finns det hjälp att få, säger Malin Sölsnaes och fortsätter på det inslagna spåret om hur viktigt det är att välja itlösningar med omsorg och ta hjälp när man behöver det.

Att göra det tillsammans får bli vårt budskap 2023! Avslutar Malin Sölsnaes vårt samtal…

3 Läs mer på folkhalsasverige.se Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Denna artikel är i samarbete med ATEA.
FOTO: ATEA
Malin Sölsnaes Chef för Vård & Omsorg Atea Text Mathias Pernheim

Unik kombination av skola och äldreboende i en byggnad

Göteborgs stad kommer snart ha ett omsorgsboende och grundskola i samtidig drift i en och samma byggnad. Såväl sociala och miljömässiga som ekonomiska fördelar skapas genom att utnyttja synergieffekter. Professionella disk- och tvättmaskiner från Miele använder verksamheterna och är en viktig pusselbit i den dagliga driften.

Det kommande vård- och omsorgsboendet i Sandarna är i många stycken ett helt unikt byggprojekt i Sverige. Det kommande äldreboendet med 100 lägenheter är nämligen en del i en större vision som även omfattar Silverkällans grundskola, F-6. Detta i en och samma fastighet som dessutom certifieras med ambitiösa Miljöbyggnad Silver. Grundtanken är att ta ett annorlunda gemensamt grepp om hållbarhet och livskvalitet genom att försöka skapa synergier.

– Det finns först och främst ett socialt hållbarhetstänk som flätar samman de nästan 400 eleverna med 100 hyresgäster på boendet. En förhoppning är till exempel att detta ska berika och på sikt skapa naturliga möten över generationsgränser, säger Anna Risenfors, arkitekt på what! arkitektur.

Samutnyttja investeringar

Den andra aspekten är resursutnyttjande, dels att tomten nära Oscarsleden används effektivt, men även det faktum att samutnyttja kostnadskrävande funktioner som storkök, men även städ och fastighetsskötsel på ett smart sätt. – Det ger uppenbara miljöfördelar och man kan dela på personal, kostnader och ytrymmen för till exempel lager, godshantering och sophantering, säger hon.

Det nya tänket har gjort att staden, byggherren fastighetsförvaltaren

Hemsö, arkitekter och entreprenören Vestia har fått tänka i nya banor.

– När man samlokaliserar skola och omsorgsboende i en fastighet så behöver man tänka till rent byggnadstekniskt. Hur man utformar allt från ventilation och angränsande ytor till gemensamma ytor och access till dessa från verksamheterna, säger Martin Stridh, platschef för Vestia, entreprenör för byggherren Hemsö.

Och han fortsätter

– Jag har byggt både renodlade skolor respektive äldreboenden. Det unika med Sandarnas omsorgsboende är att tysta lokaler kombineras med att hyresgästerna aktivt kommer att kunna välja att röra sig på ytor där det är mer ljud, liv och rörelse från en grundskola, säger han.

Extra krav på hygien Miljötänk och synergieffekter genomsyrar det kombinerade projektet med skola och omsorgsboende. Förutom ett gemensamt tillagningskök som minskar såväl miljöpåverkan som investerings- och energikostnader så har man tänkt till gällande maskinparken.

– Lokalvård är samlad på en plats i fastigheten och det ställer extra krav på hygien då de samtidigt ansvarar både för ett äldreboende och en grundskola, säger Martin Stridh.

Han förklarar att man till lokalvården valt tvättmaskiner från Miele Professional som har särskilda

Projektnamn: Silverkällan Vad: Nybyggnation grundskola & äldreboende Plats: Sandarna, 4km sydväst om Göteborg centrum Arkitekt: What! arkitektur Beställare: Hemsö Fastighet AB

Hyresgäst: Göteborg Stad Entreprenör: Vestia

Byggtid: juni 2020 – dec 2022

Inflytt: februari 2023 Yta: 8 våningar, 15 000 m²

• Totalentreprenad i samverkan

• Certifiering Miljöbyggnad Silver

Läs mer på folkhalsasverige.se 4 Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Text Anders Edström Frejman | Foto Tim Sobek Denna artikel är i samarbete med Miele Professional. FOTO: WHAT! ARKITEKTUR
OM PROJEKTET

hygienprogram. Programmen är korta, en förutsättning för att vara säker på att lokalvårdens redskap faktiskt hinner desinficeras och återställas mellan varven. Maskinparken ska stödja och bara fungera.

– Det handlar till exempel om att säkerställa att till exempel smitta inte sprids mellan verksamheterna, säger han.

Hygientänket går också igen inne på äldreboendets avdelningar. Även här är tidsaspekten och effektiva program viktiga parametrar.

– Från oss i verksamheten hade vi krav på enkelt handhavande och att garantera hög nivå av hygien. Vi anser att disk- och tvättmaskinerna från Miele

Professional möter våra krav på vård- och omsorgsboendet, säger Hanna Lundgren, verksamhetschef på Göteborgs kommun.

Inte bara funktion och prestanda Kommunen hyr av fastighetsbolaget Hemsö som är Sveriges största fastighetsförvaltare inom äldreboenden.

– Allt som kan förenkla arbetet för personalen och göra att de kan ägna mer tid till hyresgästerna är oerhört värdefullt. Bara en sådan sak som automatisk dosering i disk- och tvättmaskiner minimerar risken för handhavandefel, förenklar både personalens arbete och minskar miljöpåverkan. Samtidigt minskar det risken för till exempel allergier, säger hon.

Lokalvård är samlad på en plats i fastigheten och det ställer extra krav på hygien. Martin Stridh

Men allt handlar inte bara om funktion och prestanda.

– Vi har lagt mycket arbete på att få avdelningarna att se så hemtrevliga ut som möjligt för våra hyresgäster. Om man tar Mieles diskmaskiner – som vi har ute i våra avdelningskök – så skulle jag vilja beskriva dem som professionella maskiner, helt maskerade under ett skal som skulle passat i vilket modernt hem som helst.

PROFESSIONELLA DISK- OCH TVÄTTMASKINER

Det som karaktäriserar professionella maskiner för exempelvis äldreboenden är desinfektionsprogram, driftsäkerhet och hög kapacitet. En professionell tvätt- och diskmaskin är uppbyggd av extra slitstarka komponenter, är enkel att serva och har program som är korta, men intensiva och effektiva.

5 Läs mer på folkhalsasverige.se Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Vill du läsa mer? Besök miele.se/professional
Martin Stridh Platschef, Vestia
FOTO:
FOTO: PRIVAT
Hanna Lundgren Enhetschef Göteborgs kommun
VESTIA

Hos Forenede Care är medarbetaren det viktigaste

Forenede Care är Sveriges ärde största vård- och omsorgsbolag med 7400 engagerade medarbetare. Storleken gör att företaget räknas som en samhällskritisk aktör vilket innebär att verksamheten måste kunna fortgå även vid de allra största samhällsstörningarna.

Samhällsstörningar av modell större hoppas vi slippa men Forenede Care och vård- och omsorgsbranschen är vana att arbeta med det som idag får räknas som ett allvarligt problem; bemanning av omvårdnadspersonal. Med ökande befolkning och omsorgsbehov är det kritiskt att lösa framtidens kompetensförsörjning rörande olika former av vård och omsorgspersonal. Forenede Care vill locka fler till omsorgsbranschen och såklart helst till Forenede Care. Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigare än någonsin.

Att arbeta inom vården är ett av vårt samhälles viktigaste yrke och på Forenede Care är medarbetaren den viktigaste resursen för att skapa en långsiktig och hållbar äldreomsorg.

Företaget strävar efter att ha ett öppet klimat med engagerad och kompetent personal som är grundade i deras vision: att göra skillnad för människor, för samhället och för framtiden.

– Att arbeta med seniorer är fantastiskt givande. Vårt arbete handlar både om att ge omsorg och att bidra till en god livskvalitet med guldkant för våra äldre. För mig handlar arbetet i äldreomsorgen mycket om mötet med våra äldre, som har så mycket livserfarenhet att dela

med sig av, säger Madelene Persson, Regionchef på Forenede Care.

Många utvecklingsvägar

Forenede Care vill rekrytera nya medarbetare men också behålla de som redan är en del av Forenede-familjen. Det gör man genom att utveckla nya arbetssätt och utvecklingsmöjligheter.

– Att vi är en familjeägd verksamhet innebär att vi är bra på att visa omsorg och sprida engagemang mellan medarbetare och boende. På våra äldreboenden råder en familjär känsla. Samtidigt kan vi erbjuda våra medarbetare ett storföretags möjligheter till kompetens-och karriärutveckling, säger Madelene Persson.

Många av Forenede Cares medarbetare har arbetat länge på företaget och utvecklats på sina egna villkor.

– Vi satsar mycket på att skapa en öppen och tillåtande kultur där vi välkomnar våra medarbetares idéer och förbättringsförslag. Ett exempel på detta är att vi på en av våra verksamheter inkluderat Digital levnadsberättelse på en medarbetares initiativ, säger Madelene Persson.

Fångar upp medarbetarnas potential Tydliga kompetens- och utvecklingsvägar är viktigt för att attrahera och

Vi satsar mycket

på att skapa en öppen och tillåtande kultur där vi välkomnar våra medarbetares idéer och förslag.

Madelene Persson

behålla medarbetare. Forenede Care erbjuder därför undersköterskor och sjuksköterskor som vill utvecklas specialistutbildning på arbetstid. – Vi är en arbetsgivare som är duktig på att fånga medarbetares ambitioner och ge rätt förutsättningar för utveckling. Vi har många solskenshistorier, bland annat en kollega som inledde sin karriär hos oss som undersköterska för 23 år sedan. Idag är hon nyutexaminerad sjuksköterska och nybliven verksamhetschef, säger Madelene Persson.

Läs mer på folkhalsasverige.se 6 Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Vill du läsa mer? Besök hemsidan forenedecare.se
Text Annika Wihlborg
Denna artikel är i samarbete med Forenede Care
Madelene Persson Regionchef Forenede Care FOTO: FORENEDE CARE FOTO: LINA ARVIDSSON

Underbemanning i äldreomsorgen –Massflykt från yrket

Undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen vittnar om hög arbetsbelastning, ständig stress och tidspress på grund av underbemanning. Något som har skapat en massflykt från yrket – vilket i sin tur skapar utmaningar för de som väljer att stanna kvar.

Det finns ett stort behov av personal inom äldreomsorgen, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande på Kommunal. Bemanningskrisen växer för varje dag som går. Hon berättar att de inte finns någon lösning i sikte, varken kortsiktig eller långsiktig. Samtidigt betonar hon att många undersjuksköterskor fortfarande gillar sina jobb – men att man helt enkelt inte orkar längre.

– Det finns en kronisk underbemanning i äldreomsorgen. Det finns inga marginaler vilket gör att så fort någon exempelvis är sjuk faller allt som ett korthus, det blir kaos, säger hon.

Det är svårt att få tag på både vikarier och kompetens, fortsätter hon, och menar att beslutsfattarna inte har tagit branschens larm på allvar. Trots att man fick mycket medhåll under pandemin, när bristerna blottades, har ingenting hänt. Löftena som gavs har inte införlivats.

– Det var sorgligt att det krävdes en dödlig pandemi för att folks skulle förstå. Helt plötsligt höll alla med om det vi har sagt i flera år. Men man står fortfarande handfallen och säger i princip att underbemanningen är här för att stanna, något som är oroande, för det hotar hela välfärdssystemet.

Underbemanning i äldreomsorgen grundproblemet

IVO, inspektionen för vård och omsorg,

genomförde under pandemin tillsyner av landets äldreboenden, främst sådana klassade som särskilda boenden för äldre. Tillsynen resulterade i att ingen av de 283 kommuner som blev granskade uppfyllde de grundläggande kraven för för omsorg.

Avsaknad av förbättringsåtgärder Många undersköterskor och vårdbiträden vittnar om minutstyrning, ohållbar schemaläggning, konstant stress och uppdelad semester på grund av personalbrist. Flera har valt att säga upp sig för att istället arbeta på timme eller helt enkelt valt ett annat yrke.

– Snittet för sjukskrivningar är högre inom äldreomsorgen än andra delar av vården. Det är frustrerande med en arbetsgivare som inte gör något åt det. I stället för att göra konkreta förbättringar fortsätter bara försämringen.

Det finns ingen ambition att förbättra arbetsvillkoren för alla som jobbar inom äldreomsorgen, menar Malin, och lyfter fram just avsaknaden av förbättringsåtgärder trots påtalade brister under många år.

– Det är underprioriterat, underfinansierat och underbemannat, säger hon och fortsätter:

– Det grundläggande är att man behöver uppgradera äldreomsorgen som bransch. Det är ett viktigt, ansvarsfullt och bra jobb. Det är inte något enkelt jobb som vem som helst klarar av, utan det krävs kvalificerad personal.

Snittet för sjukskrivningar är högre inom äldreomsorgen än andra delar av vården.

Malin

Ragnegård

Kräver ansvarstagande

För att upprätthålla omsorgen av äldre långsiktigt vill kommunal se att både ansvariga beslutsfattare och att arbetsgivare tar ett större ansvar. De vill bland annat se höjd bemanning genom att erbjuda tillsvidareanställningar och att minutschemat försvinner.

Samtidigt måste man involvera den anställde mer i verksamheten, och få större kontroll över sin egna vardag. Yrket är värt att satsa på, menar Malin, och lyfter fram branschens betydelse för samhället.

– Man behöver fundera på vad det är för arbetsvillkor, löner och arbetsmiljö i dagsläget. De som fortfarande är kvar i verksamheten mår inte bra, och tillslut blir det de äldre som får lida för det.

7 Läs mer på folkhalsasverige.se Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Text
Vill du läsa mer? Besök hemsidan kommunal.se
Denna artikel är i samarbete med Kommunal.
FOTO: FREDRIK SANDIN CARLSON
Malin Ragnegård Förbundsordförande Kommunal

Alla vinner på fortbildade undersköterskor

Kompetensutveckling för undersköterskor är en alltmer

brinnande punkt i vården idag. Att vårdtagare får rätt typ av omvårdnad och att undersköterskor får den status som yrket kräver går hand i hand.

TUC Yrkeshögskola

tillhandahåller tre specialistutbildningar för undersköterskor där de studerande kan fortbilda sig inom kognitiva sjukdomar, palliativ vård eller psykiatri. Fördelarna med att studera någon av dessa utbildningar är många. Yvonne Bergstrand, specialistutbildad undersköterska inom kognitiva sjukdomar, menar att utbildningen gav henne både kraft i det hon fått genom arbetslivserfarenhet och ny kunskap. Det är vinningar som gett henne en högre känsla av professionalitet.

– Jag trodde nog inte att utbildningen skulle göra så stor skillnad som den gjort. När det kommer till yrkesrollen så jobbar jag mycket mer professionellt och kommunicerar betydligt bättre nu, berättar Yvonne.

Utbildningen gav nya verktyg

Louise Ståhlkrantz arbetar med palliativ vård och hade fått fortbildning av läkarna på hennes arbetsplats men behövde få en grundligare vidareutbildning. Hon hittade YH-programmet Specialistutbildad undersköterska inom palliativ vård som hon nu studerar.

Louise känner att hon fått bra verktyg tack vare utbildningen.

– Jag tycker att kommunikationskursen har gett väldigt mycket. Sättet jag kommunicerar på har ändrats och det handlar om allt från de mer öppna frågorna till att våga tackla de tuffa frågorna med både patient och de anhöriga, förklarar Louise.

Programmen ges på distans och innehåller fysiska träffar där de studerande får en chans att utbyta erfarenheter inom yrket och diskutera

Från suck till succé.

Vill du veta mer?

Besök hemsidan tucsweden.se

olika vårdtagarfall.

– Det är så bra att få träffa mina klasskamrater och knyta band inför examensarbetet. Det har varit bra att få träffa lärarna och kunna prata med varandra på riktigt och inte bara via Teams, förklarar Louise.

Alla parter vinner på specialistutbildningarna

Vinningarna av att studera någon av dessa YH-program för undersköterskor är tydliga.

– Efterfrågan på specialistutbildade undersköterskor ökar. Det blir en winwin-situation där vi undersköterskor får en förhöjd status och företagen kan säga att de har specialistutbildade undersköterskor, menar Yvonne Bergstrand. Även Louise Ståhlkrantz understryker vikten av utbildningen:

– Inom vården söker man undersköterskor med just den här kunskapen. Vi har fått vidareutbildning av läkarna på avdelningen, men det blir inte alls i samma utsträckning som när man går den här utbildningen.

Genom fördjupad kunskap gör du skillnad precis där det behövs. Plugga halvtid på distans och du kan kombinera studier med arbete.

Vidareutbilda dig till specialistutbildad undersköterska:

• kognitiva sjukdomar

• palliativ vård

• psykiatri

Läs mer på folkhalsasverige.se 8 Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Yvonne Bergstrand Specialutbildad sjuksköterska inom kognitiva sjukdomar
Text TUC Yrkeshögskola FOTO:
PRIVAT
Denna artikel är i samarbete med TUC Yrkeshögskola.
tucsweden.se

Camigo skapar trygghet i vardagen

Många äldre tvingas uppleva att deras nätverk krymper, samtidigt som de själva behöver alltmer stöd och hjälp. Då kan Camigos seniortjänst vara lösningen.”Vi skapar trygghet, både för den äldre och för anhöriga”, säger Karolina Eng, VD på Camigo.

Ett besök kan innehålla alltifrån lättare städning eller inköp, till att laga mat tillsammans, följa med till banken, spela spel eller bara prata. Det är upp till den äldre att själv bestämma vad han eller hon vill ha hjälp med.

– Ett camigobesök varar alltid minst två timmar och det är samma person som återkommer varje gång, berättar Karolina

Eng. De äldre ska kunna lita på att någon de känner regelbundet besöker dem och hjälper till med stort som smått. Vårt mål är att bygga långsiktiga relationer och på så sätt skapa trygghet, öka livskvaliteten och främja ett hälsosamt åldrande.

I hela landet

I januari i år lanserade Camigo sin tjänst och intresseanmälningarna har strömmat in från hela landet.

När någon har ett önskemål om stöd börjar Camigo alltid med ett samtal för att prata om vad personen har för förväntningar. Det är viktigt att den äldre och camigon trivs med varandra och det är lättare att göra en bra matchning om man har en tydlig bild av personlighet, intressen och önskemål.

Rekryteringen av camigos är också en noggrann process där man lägger stor vikt vid att det finns ett genuint intresse för jobbet.

– Gensvaret på jobbannonserna har varit jättestort och framför allt är det

unga och engagerade personer som vill jobba med oss, berättar Karolina Eng. Jobbet passar särskilt bra för ungdomar som studerar och gärna jobbar flexibelt några timmar i veckan, men personer i alla åldrar har hört av sig.

Innan det är dags att börja jobba får camigon genomgå en bakgrundskontroll och en gedigen utbildning, framtagen i samarbete med Camigos vetenskapliga råd. Den vilar på fyra viktiga områden för ett hälsosamt åldrande, det vill säga social samvaro, hälsosam mat, fysisk aktivitet och meningsfullhet i vardagen.

Komplement till hemtjänst Första träffen är gratis. Då kan man känna av så att allt känns bra innan man går vidare. Den äldre kan sedan välja mellan olika upplägg, alltifrån ett tvåtimmarsbesök varannan vecka till trefyra besök i veckan.

– Personer som lever ensamma har förstås ett särskilt behov av en hjälpande hand och kanske framför allt social samvaro, säger Karolina Eng. Det ska finnas tid för umgänge vid varje besök. För äldre med minnessvårigheter är det extra viktigt att det är samma person som återkommer varje gång och därigenom lär sig den äldres behov och rutiner.

Camigo kan vara ett värdefullt komplement till hemtjänsten och bidra med den sociala biten när hemtjänsten inte hinner med. Just nu för man

Ett camigobesök varar alltid minst två timmar och det är samma person som återkommer varje gång.

Karolina Eng

diskussioner med flera kommuner om samarbeten, där Camigo kan avlasta och stötta hemtjänsten med göromål som städning och inköp. Det finns också planer på att Camigo ska hålla i sociala aktiviteter på äldreboenden. – Vi kan göra mycket för att avlasta kommunerna, inte minst när det handlar om att tillgodose sociala och själsliga behov, säger Karolina Eng. Ofrivillig ensamhet är en riskfaktor för många sjukdomar vilket kostar både mänskligt lidande och på sikt stora vårdresurser. Då kan det göra stor skillnad att man vet att det finns en dedikerad person som besöker en regelbundet. Vår grundfilosofi bygger på kontinuitet, långsiktighet och trygghet. Det kommer vi aldrig att tumma på.

9 Läs mer på folkhalsasverige.se Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Karolina Eng VD, Camigo FOTO: CAMIGO
Vill du veta mer? Besök hemsidan camigo.se
Denna artikel är i samarbete med Camigo. Text Benedikta Cavallin FOTO: CAMIGO

Bättre och tryggare boenden för äldre personer

För många äldre personer är det livskvalité att kunna bo hemma så länge som möjligt. Men många gamla lägenheter idag har för små ytor för att vården och omsorgen ska kunna bedrivas med hög kvalitet. Ansvaret ligger hos både fastighetsägare och kommuner att med stöd av forskningen kunna bidra med en tryggare vardag för äldre.

Det är oerhört viktigt för äldre personer som bor hemma att kunna behålla sin integritet. Det gäller även om du är anhörig till någon med ett vårdbehov.

– En flytt är en stor omställning och för att hitta en bostad som passar de behov man har och gör att man trivs, så måste det finnas ett brett utbud. Oavsett om det är trygghetsboende, seniorboende eller vårdboende, säger Jens Axelsson, arkitekt på White.

– När det gäller just utbudet så finns det också en ekonomisk aspekt, menar Morgan Andersson, arkitekt och utvecklingsledare på stadsfastighetsförvaltningen i Göteborg och adjungerad professor i boende och vård på Chalmers.

– Att flytta till ett trygghetsboende, innebär ofta en betydligt högre kvadratmeterhyra än den tidigare

bostaden. Därför är man tvungen att göra ett väldigt medvetet val när man står inför en ny boendefas i ditt liv.

En flytt kan påverka sjukligheten

Du ska kunna leva som du vill, trots att du blir äldre och skörare. Det menar Helle Wijk, som är legitimerad sjuksköterska och professor på Göteborgs Universitet.

– Samtidigt får det inte vara svart eller vitt. Det diskuteras ofta att det viktigaste är att kunna bo hemma, men så är det inte för alla. Att behöva flytta kan påverka sjukligheten hos den äldre personen. Men det finns också många goda exempel, där äldre har hittat en ny era i livet genom att flytta till ett äldreboende.

Plötsligt hamnar man i ett nytt socialt sammanhang som många mår bra av.

I framtiden ska det vara lätt att åldras hemma och dessutom ska hemmiljön vara funktionell och säker för hemtjänst- och hemsjukvårdpersonal att bedriva vård och omsorg i.

– Det skulle vara ett stort steg framåt. De flesta äldre personer vill bo kvar i sin invanda miljö där man känner till omgivningarna, om man kan erbjudas en vård i hemmet som är säker och trygg, säger Helle Wijk.

Närhetsprincipen

Möjligheten att inte behöva flytta så långt och fortfarande bo kvar i sitt närområde kan vara en stor fördel för många. Men då ligger ansvaret också hos arkitekter och stadsplanerare att försöka skapa den miljön.

– Arkitekter har enorm betydelse, inte minst vid nybyggnationer. Allt måste hålla en hög nivå och kvalité i utformandet. Det behövs innovation och tekniska hjälpmedel som kan användas i trängre miljöer, eftersom mycket handlar om att få fram bra och yteffektiva boenden snabbare, säger Morgan Andersson.

Om vi ska kunna locka fler studenter och därmed kommande medarbetare till den kommunala vården måste vi visa att deras framtida arbetsmiljö

är attraktiv.

Helle Wijk

En attraktiv arbetsplats Som vårdare inom hemtjänst och hemsjukvård ska du kunna jobba säkert med den äldre vårdtagaren i hemmet. Det gäller både tillgängligheten och säkerheten.

– Om vi ska kunna locka fler studenter och därmed kommande medarbetare till den kommunala vården och omsorgen måste vi visa att deras framtida arbetsmiljö är attraktiv. Jag tror till exempel mycket på att ordna workshops mellan arkitekturoch sjuksköterskestudenter. Och sedan få med beslutsfattare och andra myndighetsrepresentanter för en gemensam diskussion om hur kompetensförsörjning kan förbättras, säger Helle Wijk.

Jens Axelsson håller med om att fler samarbetspunkter i samhället gynnar alla inblandade.

– Till exempel samlokalisering där du placerar vårdcentraler i anslutning till boenden och lägenheter. Jag är övertygad om att nytänk skapar en tryggare miljö för de boende.

Läs mer på folkhalsasverige.se 10 Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Vill du läsa mer? Besök hemsidan forumvardbyggnad.se
Jens Axelsson Morgan Andersson Helle Wijk FOTO: PRIVAT FOTO: ANNALENA LUNDQVIST FOTO: KRISTIAN POHL AB Text Fredrik Söderlund Denna artikel är i samarbete med Forum Vårdbyggnad.
11 Läs mer på folkhalsasverige.se Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Vi behöver bli bättre på att sprida de fördelar som finns med att arbeta i äldreomsorgen. Anna Bergendal
Läs hela artikeln om Anna Bergendal på nästa uppslag. Sida 12-13.

Framtidens äldreomsorg kräver fokus på innovation, ledarskap & minskad detaljstyrning

De kommande tio åren kommer antalet äldre över 80 år i Sverige öka med en kvarts miljon. 50 000 fler seniorer kommer att vara i behov av hemtjänst och vi behöver 30 000 fler äldreboendeplatser. För att äldreomsorgen ska kunna hantera sitt framtida uppdrag krävs långsiktiga kompetensförsörjningsstrategier och en kombination av åtgärder som kompetenssatsningar, innovativ välfärdsteknik och nya arbetssätt. Det anser Anna Bergendal, Vårdföretagarnas näringspolitiska expert.

Läs mer på folkhalsasverige.se 12 Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
ANNA BERGENDAL Text Annika Wihlborg

Äldreomsorgen är och förblir en personalintensiv bransch.

Kompetensförsörjningsfrågan är därför avgörande för att verksamheterna ska kunna klara av sina framtida åtaganden. Många diskuterar kompetensförsörjningsfrågan som en framtida utmaning, men vi måste agera genom att vända på varenda sten redan nu, innan det är för sent, säger Anna Bergendal, som är jurist i botten och tidigare har varit politiskt verksam. Sedan tre år tillbaka är hon näringspolitisk expert med särskilt ansvar för äldreomsorg– en branschoch arbetsgivarorganisation för privat driven omsorg.

Detaljstyrning låser verksamheterna Många faktorer samspelar för att äldreomsorgen ska kunna attrahera och behålla fler medarbetare framöver. Enligt Anna Bergendal handlar det om att skapa attraktiva arbetsplatser, ge medarbetarna utrymme att själva utforma arbetet utifrån de äldres förutsättningar och behov. Men även att inkludera välfärdsteknik på ett smart sätt och att minska detaljstyrningen.

–Den detaljstyrning som på många håll präglar äldreomsorgen, exempelvis i form av bemannings

och kompetenskrav eller hård minutstyrning, ger inte verksamheterna och medarbetarna rätt förutsättningar att nyttja sin erfarenhet och kompetens till att utforma arbetet utifrån de äldres behov. Personalen blir låst, innovationskraften hämmas och branschen riskerar att tappa i attraktivitet. Vi vill därför se mindre detaljstyrning och mer flexibilitet i framtidens äldreomsorg, säger Anna Bergendal.

Viktigt att mäta arbetsmiljön De äldreomsorgsaktörer som är duktiga på att attrahera och behålla medarbetare tillämpar ofta ett nära och lyhört ledarskap med möjlighet till delaktighet och utveckling. De mäter dessutom kontinuerligt medarbetarnas nöjdhet. –Arbetsmiljömätningar visar att medarbetare i äldreomsorgen i allmänhet uppfattar sitt arbete som mer meningsfullt i förhållande till andra yrkesgrupper. Två av våra medlemmar har rankats bland Sveriges 50 bästa arbetsgivare. Vi behöver bli bättre på att sprida de fördelar som finns med att arbeta i äldreomsorgen, säger Anna Bergendal.

Välfärdsteknik viktig pusselbit Hon betraktar välfärdsteknik som en del av lösningen på äldreomsorgens

framtida utmaningar. Tekniken kan bidra till en bättre arbetsmiljö genom att frigöra tid, öka tryggheten för de äldre och samtidigt stärka äldreomsorgssektorns attraktivitet som arbetsgivare.

–Sensorer för digital nattillsyn och nyckelfri hemtjänst är exempel på välfärdsteknik som kan underlätta vardagen och avlasta personalen. För att äldreomsorgen fullt ut ska kunna tillvarata välfärdsteknikens potential krävs att regelverket stöttar teknikutvecklingen genom att inte sätta käppar i hjulet, säger Anna Bergendal.

Så kan man sänka trösklarna till äldreomsorgen

Innovativa arbetssätt som tar avstamp i behoven på plats utgör ytterligare en viktig förutsättning för framtidens äldreomsorg. Somliga äldreboenden har exempelvis inrättat en ny befattning, serviceassistenter. De avlastar undersköterskorna med matlagning, tvätt och städning.

–Serviceassistenterna gör att undersköterskorna kan fokusera mer på omvårdnadsrelaterade arbetsuppgifter. Jag betraktar serviceassistentyrket som ett sätt att attrahera nya medarbetare, som genom utbildning också kan gå vidare till undersköterskeyrket, avslutar Anna Bergendal.

13 Läs mer på folkhalsasverige.se Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
FOTO: TIM SOBEK
Personalen blir låst, innovationskraften hämmas och branschen riskerar att tappa i attraktivitet. Vi vill därför se mindre detaljstyrning och mer flexibilitet i framtidens äldreomsorg. Anna Bergendal

Kommunalt och privat samarbete för bättre äldrebostäder

Behovet att bygga nya fastigheter för äldre växer hela tiden. Att möta behovet hos både den ökade befolkningen och äldrebostädernas befintliga bestånd är oerhört viktigt, menar Kristoffer Andersson, utvecklingschef Odalen Fastigheter.

Det är givetvis för att de äldre förtjänar värdiga hem. Men även för att möjliggöra mer driftseffektiva och resursnyttjande fastigheter med strängare driftsbudgetar och resursbrist inom vården. Det behöver göras mer för att bostadsmarknaden ska bli mer fruktsam.

Samtidigt kommer dagens trängda ekonomiska läge i Sverige inte vara densamma för alltid, menar Alex Mabäcker, VD på Odalen Fastigheter. – Vi måste möta ett behov och ta ansvar oavsett marknadsläge. Dessutom våga föra öppna dialoger mellan kommuner, privata fastighetsutvecklare eller ägare, vårdaktörer och entreprenörer när det gäller äldrebostäder. Då kan vi tillsammans skapa de bästa förutsättningarna för att möta behovet i tid.

Öppen dialog och samarbete oavsett makroekonomiskt läge

Marknaden kan styra, men bör inte vara avgörande. Samverkan skulle kunna ske på många olika sätt, men det förutsätter

att man kan möta varandra och hitta samarbetsformer som passar. – Vi kan inte låta marknadsekonomiska faktorer styra helt över utbyggnadstakten av landets äldreboenden då vi har den demografiska utvecklingen, gamla uttjänade fastigheter och ökad resursbrist att ta ansvar över. Behovet måste tillgodoses på ett eller annat sätt. Det gör man bäst genom samverkan och öppna dialoger, där vi tillsammans kan skapa mervärden genom effektivitet i uppförande, drift och teknisk kompetens, säger Alex Mabäcker och Kristoffer Andersson.

Samverkan kan se olika ut för varje kommun och repektive projekt. Landets kommuner har olika möjligheter och förutsättningar, vilket innebär att frågan om ägande och drift inte är svart eller vit. Sammantaget måste kompetens och resurs i varje enskilt projekt värderas och vara vägledande i en kommuns beslut om huruvida kommunen ska bygga, äga och/ eller driva vårdverksamheten. Då måste alltid målet vara att komma ihåg för vem och varför vi bygger.

Vi måste möta ett behov och ta ansvar

oavsett marknadsläge.

Alex Mabäcker

Hur ser ni på framtidens byggande inom vårdsektorn?

– Vi vill fortsätta inspirera kring nya ständigt utvecklande välfärdstekniker, högkvalitativa materialval och trivsamma hem och arbetsplatser. Vi måste se till att hela tankesättet kring landets äldreboendefastigheter fortsatt rör sig allt längre ifrån institutionella intryck och mer mot hemkänsla och trivsel. Beträffande vårdfastigheter överlag har fastighetsutvecklare en viktig roll i att möjliggöra ökad driftsoch resurseffektivitet genom smarta utformningar, moderna tekniker, och långsiktigt flexibla lokaler, avslutar Alex.

Läs mer på folkhalsasverige.se 14 Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Alex Mabäcker VD Odalen Fastigheter Kristoff er Andersson Utvecklingschef Odalen Fastigheter
Text Fredrik
Foto Odalen Fastigheter FOTO: ODALEN FASTIGHETER FOTO: ODALEN FASTIGHETER Vill du läsa mer? Besök hemsidan odalenfastigheter.se
Denna artikel är i samarbete med Odalen Fastigheter. Söderlund Äldreboende vid Pottholmen efter vunnen upphandling i Karlskrona kommun. Äldreboendet Sommarsol i Ängelholm. Äldreboende om 100 platser efter vunnen upphandling i Strängnäs kommun.

Vill du bli förflyttad som en låda?

Eller vill du bidra så mycket du förmår?

Att hjälpa vårdtagare att förflytta sig är något helt annat än att lyfta lådor på ett lager. Därför lägger HMC-metoden mindre fokus på ergonomi och mer på vårdtagarnas egna förmågor. ”Att vårdtagarna bidrar själva gynnar hälsan och avlastar personalen”, säger Martin Gottfridsson, fysioterapeut och vd för HMC.

Tunga lyft tillhör vardagen för de anställda inom vård och omsorg. Under ett enda arbetspass kan en undersköterska behöva lyfta sammanlagt 1,8 ton.

– Tunga lyft är ett stort arbetsmiljöproblem, säger Martin Gottfridsson. Det ger förslitningsskador och leder till stora sjukskrivningar bland personalen.

Trots detta har förflyttningskunskap länge varit ett eftersatt område. Utbildningen till undersköterska innehåller bara några enstaka lektioner om förflyttningar och det blir förstås inte bättre av att vården är hårt pressad av personalbrist, dålig ekonomi och ett stadigt ökande antal äldre i samhället.

– Ska man lyckas rekrytera måste arbetsförhållandena förbättras och här kan HMC-metoden göra stor nytta, säger Nicola Parmelund, fysioterapeut på HMC.

Involverar vårdtagaren I korthet handlar metoden om att avlasta personalen genom att göra vårdtagaren mer delaktig i den egna förflyttningen.

Första steget är att göra en noggrann kartläggning av hur rörlig vårdtagaren är. Har hen kraft i armar och ben? Kan hen vrida på huvudet? Kan hen skapa muskelspänning?

Här används ett analysverktyg som

HMC utvecklat i samarbete med kliniker och forskare från RISE. Det ger ett tydligt mått på vårdtagarens rörelseförmåga och förenklar kommunikationen mellan exempelvis undersköterskor och arbetsterapeuter.

I steg två ser man över vilka hjälpmedel som vårdtagaren kan ha nytta av. Kanske kan ett handtag hjälpa patienten att vända sig själv. Kanske kan halksockor eller ett glidtyg göra underverk.

Först i steg tre tittar man på vad personalen behöver hjälpa till med och hur detta ska ske. Fördelarna med HMC-metoden är många, inte minst för vårdtagaren.

– Metoden gör vårdtagaren mer aktiv utifrån hens egna förutsättningar. Rörelse och aktivitet är alltid nyttigt för kroppen, oavsett vilka funktioner man har i behåll. Dessutom stärker det självförtroendet att inte vara helt beroende av sin omgivning, säger Nicola Parmelund.

Besparingar

När HMC utvecklade metoden hade de även hjälp av forskare från RISE. 2021 var metoden färdigvaliderad och idag tillhandahåller HMC utbildningar för såväl undersköterskor som arbetsterapeuter, fysioterapeuter, hjälpmedelstekniker och chefer. Martin Gottfridsson betonar hur viktigt det är att ledningen är involverad.

Metoden gör vårdtagaren mer aktiv utifrån hens egna förutsättningar. Rörelse och aktivitet är alltid nyttigt för kroppen.

– Det räcker inte med kunskap för att byta arbetssätt, säger han. Minst lika viktigt är att det finns en säkerhets- och rehabiliteringskultur och då krävs det att ledningen stöttar.

Både Martin och Nicola är övertygade om att HMC-metoden ger stora besparingar. Hur stora vet man inte, men det ska ett forsknings- och utvecklingsprojekt i Karlstad kommun ta reda på.

– Forskarna följer arbetet med att implementera HMC-metoden i Karlstad kommun och räknar på kostnader och besparingar, berättar Martin Gottfridsson. HMC-metoden minskar belastningen på personalen med upp till 70 procent och det kommer vi säkert se i form av färre sjukskrivningar. Kunskap och rätt hjälpmedel frigör resurser på många plan.

15 Läs mer på folkhalsasverige.se Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Martin Gottfridsson Fysioterapeut & VD HMC
FOTO: HMC SVERIGE FOTON: OLA KJELBYE FOTO: HMC SVERIGE
Nicola
Parmelund Fysioterapeut
HMC Denna artikel är i samarbete med HMC Sverige.
Besök hemsidan hmcsverige.se
Text
Benedikta Cavallin
Vill du läsa mer?

VR för bättre bemötande och ökad livskvalitet

För att kunna vårda en allt åldrande befolkning kommer

111 000 personer behöva anställas i äldreomsorgen under de närmsta åren. SKR räknar med att det kommer bli en stor utmaning. Vidare kan en akut personalbrist göra det svårt att garantera både en bra vård och en meningsfull vardag.

Ivan Perlesi är grundare och VD för företaget Virotea, som erbjuder tjänster baserade på virtual reality (VR). Hans vision är att skapa bättre förutsättningar för både omsorgstagare och vårdpersonal. Företaget har nyss lanserat tjänsten ViroteaED, som är utformad för att träna personal på bemötande av omsorgstagare med kognitiv funktionsnedsättning.

VR-utbildning för personal för ett bättre bemötande

Bemötandet är bland det viktigaste i arbetet inom vård- och omsorg. Ett bristande bemötande kan trigga ilska, oro och stress hos omsorgstagarna. När arbetssättet anpassas efter individens förutsättningar slipper omsorgstagarna känna obehag. Ett bättre bemötande innebär helt enkelt en bättre vård.

Två faktorer som påverkar livskvalitén för personer på äldreboenden är den

upplevda vården och givande aktiviteter. Virotea erbjuder även VR-upplevelser där omsorgstagare får guidade turer i t.ex. London. Dessa upplevelser triggar sociala interaktioner och bryter vardagsmönstret på hemmet.

VR-upplevelser för ökad livskvalitet och välbefinnande hos äldre Ivan berättar om Viroteas första projekt på ett äldreboende, där en deltagare fick honom att inse värdet av VR. På hemmet fanns en nyinflyttad man som hade ångest över att ha tappat sin självständighet eftersom han behövde hjälp med allt. Han ville inte interagera med de andra och var väldigt fåordig.

När mannen fick se en VR-film om en färja på Island, så tog han plötsligt av sig glasögonen och började prata. Det visade sig att mannen tidigare hade arbetat på en färja och denna film väckte minnet till liv. VR-upplevelsen gjorde att han

Individanpassade minimål förebygger undernäring hos äldre

Minskad aptit och svårigheter att äta gör att många äldre är, eller riskerar att bli, undernärda. Därför har Compass Group utvecklat The Meal Watch specifikt för äldreomsorgen.

Resursbrist gör det ofta omöjligt för äldreomsorgen att tillgodose varje individs behov och smakpreferenser.

Compass Group har därför utvecklat The Meal Watch, små välsmakande och energitäta rätter som kan servereras när som helst under dygnet.

När Livsmedelsverket 2018 lanserade nya riktlinjer för äldre inledde Compass Group ett måltidssamarbete med Ersta Diakoni i Stockholm. Konceptet, som fått namnet The Meal Watch, bygger på många små protein- och energirika måltider under hela dygnet.

–Även äldre och sköra individer har rätt till lustfyllda matupplevelser som präglas av matglädje och smaker man

Upplevelserna triggar sociala interaktioner och bryter vardagsmönstret på hemmet.

öppnade upp sig och ville berätta om sitt liv, till personalens stora överraskning. – Välfärdstekniken kommer att bidra till fler givande aktiviteter för de äldre, vilket i sin tur bidrar till en minskad psykisk ohälsa, tror Ivan Perlesi. Förhoppningsvis kommer digitaliseringen att ersätta vissa arbetsuppgifter så att personalen får mer tid att umgås med de äldre.

känner igen. Vårt koncept säkerställer att maten verkligen hamnar i magen där den gör nytta. Dessutom hoppas vi komma till rätta med det faktum att så mycket som en tredjedel av den traditionellt serverade maten slängs. Eftersom varje måltidskomponent beställs för sig minimeras svinnet med The Meal Watch, säger Marianne Hjort, leg. dietist och menyutvecklare på Compass Group.

Proteinrika och näringsberäknade mellanmål

Nära hälften av de som bor på särskilt boende inom äldreomsorgen beräknas vara undernärda eller ligger i riskzonen att drabbas. En nyckel till att minska risken för undernäring är, enligt Marianne Hjort, god mat och

proteinrika, näringstäta mellanmål. Forskning visar att möjligheten att själv kunna påverka vad och när man vill äta främjar seniorers aptit. The Meal Watch möjliggör ett individbaserat näringsintag som främjar matglädje. –Det unika med The Meal Watch är att det är lätt att individanpassa, det vill säga att vi tar hänsyn till att näringsbehovet varierar från individ till individ. Genom att servera vad varje person behöver och önskar vid de tidpunkter då personen faktiskt är hungrig minimerar man risken för undernäring. Våra minimål kan också bidra till att minimera nattfastan genom att exempelvis erbjudas de som vaknar tidigt på morgonen. The Meal Watch frigör dessutom tid för vårdpersonalen, säger Marianne Hjort.

Vill du läsa mer? Scanna QR-koden eller besök hemsidan compass-group.com

Läs mer på folkhalsasverige.se 16 Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Marianne Hjort Leg. dietist och menyutvecklare, Compass Group
FOTO: ANDREAS FREDIN FOTO: MAGNUS SKOGLÖF
Denna artikel är i samarbete med Compass Group. Vill du läsa mer? Besök hemsidan virotea.com Denna artikel är i samarbete med Virotea. Text Virotea
FOTO: VIROTEA

Menymatskoncept som skapar genuina måltidsupplevelser

God och näringsriktig mat kombinerat med en genomtänkt måltidsmiljö är viktig i äldreomsorgen. Det handlar bland annat om att väcka aptiten och anspela på smaker vi minns. Familjeföretaget Dafgårds erbjuder ett uppskattat menymatskoncept som har sin bas i svensk husmanskost. Konceptet hjälper äldreomsorgen att förmedla matglädje baserat på kvalitetsråvaror och omsorg.

Menymat riktar sig till seniorboenden och andra omsorgsaktörer som värnar om god och näringsriktig mat. Konceptet erbjuder lunchoch middagsrätter samt följer näringsrekommendationerna för äldre.

Vi lagar maträtter som framkallar positiva matminnen, husmanskost med noggrant utvalda råvaror. Vi satsar mycket på smaksättning och använder smör och grädde för att framhäva de goda smakerna. Vår ambition är att erbjuda mat som smakar som hemlagat. Såser och buljonger tillagar vi exempelvis alltid från grunden. Ute på äldreboendena kompletteras menymaten med en sallad samt kolhydrater i form av exemepelvis pasta, ris eller potatis, säger Sofia Funke, ansvarig för Menymat på Dafgårds, som har mer än åttio års erfarenhet av livsmedelsproduktion och värnar om traditionerna.

Varierade och säsongsbaserade menyer

Menymatskonceptet uppdateras

kontinuerligt med nya husmansklassiker som självklart både provlagas och provsmakas innan de inkluderas i menyerna.

–Vi varierar självklart våra menyer utifrån säsong. I vårmenyn introducerar vi rätter som ängamat och citronoch basilikarisotto. I vår höstmeny ingår mustiga och värmande rätter som gulaschgryta och porterstek. Vi erbjuder både färdiga veckomenyer och möjligheten att själv komponera egna menyer utifrån vårt breda sortiment av vällagade rätter, säger Sofia Funke.

Viktigt att välja bra leverantörer Dafgårds väljer leverantörer med stor omsorg. De besöker ofta gårdarna för att säkerställa att djuren har det bra och kvalitetssäkrar kålen till kåldolmarna genom att själva köpa in kålfröerna som

Vi lagar maträtter som framkallar positiva matminnen, husmanskost med noggrant utvalda råvaror.

Sofia Funke

Sofia Funke

bönderna sår.

Vi uppmuntrar äldreomsorgen att skapa rutiner för en riktigt bra måltidsupplevelse, exempelvis genom att skapa en ombonad och avslappnad måltidsmiljö, att servera maten på ett tilltalande sätt eller att inbjuda till delaktighet genom att låta de äldre dela med sig av önskemål och själva välja bland rätterna i vårt utbud, säger Sofia Funke.

God mat för alla

från köket i Källby

Vad är du sugen på idag? Oavsett om det är traditionell husmanskost som kåldolmar, en klassisk köttbulle eller en vegetarisk pasta så kan du vända dig till oss. Sedan 1937 har vi lagat mat i vårt kök i Källby. Vi vill att du ska kunna njuta av god mat utan att själv behöva stå vid grytorna.

Smaklig måltid!

17 Läs mer på folkhalsasverige.se Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Denna artikel är i samarbete Dafgårds.
FOTO: DAFGÅRDS
FOTO: DAFGÅRDS Text Annika Wihlborg Scanna QR-koden eller läs mer på hemsidan dafgards.se Ansvarig för Menymat på Dafgårds

Leva livet, hela livet – målet med strukturerad aktivering

Det började som ett projekt – men är nu helt implementerat i verksamheten. Örnsköldsviks kommun såg att den nya personalrollen snabbt gav en positiv effekt inom kommunens äldreomsorg.

En stor utmaning inom äldreomsorgen är att stimulera och aktivera de boende. För att tackla problemet har Örnsköldsviks kommun infört en ny roll inom välfärdsförvaltningen: Aktivitetshandledaren.

– Vår uppgift är att skapa ett gemensamt arbetssätt och synsätt, ökad struktur och kvalité kring social gemenskap för boende, och att personalen ska känna att det är en viktig uppgift, säger Erika Söderberg, aktivitetshandledare, Örnsköldsviks kommun.

Inspirera och handleda boendepersonal Aktivitetshandledarens huvudsakliga uppdrag är att inspirera och handleda boendepersonal till att erbjuda sociala aktiviteter med ökad kvalitet som skapar både meningsfullhet och välbefinnande för de boende.

I arbetslaget finns en utsedd aktivitetskontakt som fungerar som

länk mellan aktivitetshandledaren Erika och boendet.

Aktiviteterna kan vara allt från gymnastik och sittdans till allsång, högläsning och sällskapsspel.

Kommunen har dessutom tillgängliggjort vårdteknik som alla boenden kan använda. Exempelvis finns surfplattor, aktivitetsbord, VR-glasögon och högtalare. De boende kan på så sätt få en ny upplevelse – eller återuppliva något från förr. Det gör vardagen lite roligare, menar Erika Söderberg.

– Vi har även köpt in elcyklar där man kan sitta sida vid sida eller skjutsa en rullstol, vilket gör det lättare att erbjuda personer att komma ut. Vidare finns el-gungstolar som kan ge ökat välbefinnande vid oro eller som avkoppling.

Men Erika Söderberg betonar att det är de boende som är i centrum. Aktiviteterna måste vara personcentrerade, och det är viktigt att boende själva får välja vilka aktiviteter de vill delta i.

Vår roll är att inspirera och uppmuntra till att delta i aktiviteterna.

– Vår roll är att inspirera och uppmuntra till att delta i aktiviteterna. Sen ska vi individanpassa aktiviteter och pröva oss fram efter förutsättningar och önskemål.

För Örnsköldsviks kommun går nu arbetet vidare med planer på strukturerade brukarråd på alla boenden och med ambitionen att införa trivselvärdar – medarbetare med huvudansvar för dagliga aktiviteter.

– Det är trots allt det som gör dagen för dem, att vi finns till hands.

Läs mer på folkhalsasverige.se 18 Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Erika Söderberg Aktivitetshandledare Välfärdsförvaltningen Vill du läsa mer? Besök hemsidan ornskoldsvik.se Text Jakob Gromer FOTON: PEROLOF SEDIN / ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Denna artikel är i samarbete med Örnsköldsviks Kommun. Bild: Inomhusboule på Prästbordets vård- och omsorgsboende.

Appen Nära är ett ffgt och enkelt sätt att kommunicera.

HÅLL KONTAKTEN MED ÄLDREOMSORGENS FÖRSTA APP FÖR NÄRSTÅENDE

Nu fnns det nya möjligheter att hålla en nära kontakt med den som bor på ett äldreboende. Attendo har utvecklat en särskild app som med bilder och information ger en känsla av det som mamma, farfar eller kanske svärmor är med om på dagarna.

Attendo, Sveriges äldsta omsorgsföretag, arbetar ständigt för att hitta nya metoder för att förbättra omsorgen. De senaste åren har man med hjälp av digital teknik tagit ytterligare steg för att skapa smarta lösningar, bland annat för kommunikation. Appen Nära, som är äldreomsorgens första app för närstående, är ett exempel. I den får man en bra inblick i hur vardagen ter sig på äldreboendet. Många närstående har inte möjlighet att besöka sina nära och kära så ofta som de kanske skulle vilja och då kan bilderna och flmklippen från boendet bli en trygghet. Appen Nära fungerar ungefär som sociala medier generellt med bildföde och möjlighet att dela bilder och kommentarer.

dag för att ta del av vad som händer i hennes vardag, allt från aktiviteter och utfykter till veckans matsedel. Både jag och mina syskon har verkligen tagit Nära till oss och tycker att den är enkel att använda, säger Hans.

Hur funkar det?

Pamela och Linda arbetar på Johan Kocksgatan och ansvarar för appen Nära på boendet. De utbildar kollegor och närstående i hur den på bästa sätt kan användas.

JAG ANVÄNDER APPEN NÄRA

VARJE DAG FÖR ATT TA DEL AV VAD SOM HÄNDER I MORS VARDAG

– Det är en stor hjälp att kunna kommunicera på det här sättet i det dagliga, närstående vill ju veta vad som händer hos oss.

Pamela poängterar att Nära är ett omtyckt och använt hjälpmedel som betyder mycket för många närstående.

åka och hälsa på. Men det är viktigt att påpeka att det ska användas med omdöme; allt behöver inte berättas i Nära utan det gäller att hitta rätt balans.

– Appen utvecklas hela tiden och nästa steg handlar om att öka interaktionen mellan den boende och dess närstående på fera olika sätt, säger Pamela.

Delaktighet, insyn och trygghet För Hans är Nära ett utmärkt komplement till besöken hos sin mamma på Attendo Johan Kocksgatan.

– Även om jag bor i närheten och besöker min mor ganska ofta är det en stor trygghet och nytta med den här appen. Jag och mina syskon, som inte bor lika nära, får också en gemensam referensram och vi ser att morsan är glad, att hon trivs och har det bra här, avslutar Hans.

En av de som provat appen är Hans, vars mamma bor på Attendo Johan Kocksgatan i Trelleborg.

– Vår mor fyttade in här för drygt ett år sedan och jag använder Nära varje

– Det är ju som ett privat rum som man kan dela med den man vill och där man kan träfa släkt och vänner oavsett var de befnner i landet eller världen. Man behöver inte vänta på att få tid att

DET HÄR ÄR EN ANNONS FRÅN ATTENDO
Hans kan följa sin mors vardag på äldreboendet tack vare appen för närstående, där medarbetarna Linda och Pamela lägger upp bilder, flmer och information.
www.attendo.se

Varför ska jag väckas tre

gånger

per natt?

Låt mig sova!

En mycket stor utmaning inom äldreomsorgen är att låta brukarna sova på ett torrt och tryggt sätt genom hela natten. Om inte så blir det en kraftfullt försämrad livskvalitet. Kan man tänka sig en mer kränkande och skrämmande situation än en manuell kontroll av eventuellt urinläckage?

Nattronder på äldreboenden och i hemvården kan skada mer än de gör nytta. Det upplevs som mer integritetskränkande när vårdpersonal tänder en lampa och lyfter på täcket och manuellt kontrollerar skyddet. Särskilt de som lider av demenssjukdom kan känna stark oro.

Kontroller kan störa mer än de hjälper

Dålig sömn hos äldre personer på vårdboenden är väldigt vanligt och ofta störs de drabbade i onödan. Att minska rutinkontroller under natten ger förutsättning för att förbättra de drabbades livskvalité. Avsaknad av djupsömn gör att du blir trött och irriterad, plus att immunförsvaret försämras. Konsekvenserna blir också en fördröjd reaktionsförmåga, koncentrations- och minnessvårigheter, ångest och depression. Därför kan rutinkontroller vara överflödiga och störa mer än de hjälper.

Pampett – säkert och värdigt Pampett har tagit fram en liten sensor som klistras in i ett inkontinensskydd, vilket gör att personalen inte behöver störa den boendes djupsömn.

Med hjälp av en smartphone och Pampetts utrustning kan man enkelt få information om när en

Med hjälp av

en

smartphone och Pampetts utrustning kan man enkelt få information om när en person är i sängen och har ett torrt inkontinensskydd.

person är i sängen och har ett torrt inkontinensskydd.

Paola Dahlström, enhetschef i Karlskrona, ser vinsten i att personalen slipper byta våta sängkläder och inkontinensskydd flera gånger per natt och personalen kan ta hand om brukarna på ett säkrare och värdigare sätt.

Äldrekontakt bryter ensamheten med forskingsbaserat koncept!

Idag lider över 300 000 äldre av ofrivillig ensamhet, vilket är lika hälsofarligt som rökning. På Äldrekontakt har vi hittat ett koncept som faktiskt ger resultat. Vi ger ensamma äldre möjligheten att bli del av ett nytt socialt sammanhang och 8 av 10 uppger att de känner sig mindre ensamma sedan de blev en del av Äldrekontakt.

Äldrekontakt erbjuder kostnadsfria utbildningstillfällen för dig som tillsammans med oss vill bryta ensamheten hos Sveriges allra äldsta.

Läs mer på folkhalsasverige.se 20 Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Text Fredrik Söderlund Denna artikel är i samarbete med Pampett.
WWW.ALDREKONTAKT.SE

När man är sjuk kan näringsbehovet vara stort, men aptiten liten

För den som är sjuk är energi och näring viktigare än någonsin, särskilt om aptiten är liten. Resource® näringsdrycker är speciellt anpassade för dig som har svårt att få i dig tillräckligt med energi och näring via kosten, och kan hjälpa dig att öka ditt näringsintag.

Resource® näringsdrycker fnns på apotek. Tala med din läkare eller dietist om de kan vara ett lämpligt alternativ för dig.

Information till patienter

Resource® näringsdrycker är livsmedel för speciella medicinska ändamål. Ska användas under medicinsk övervakning. Avsedda för kostbehandling av patienter med malnutrition eller med risk för malnutrition. www.nestlehealthscience.se

Så gör vi äldreomsorgen till en attraktiv bransch

När jag själv funderade på vilken utbildning och jobb jag själv skulle välja, fanns äldreomsorgen inte ens med som ett alternativ. Exakt varför vet jag inte, kanske för att det aldrig presenterades för mig som en bransch med spännande möjligheter. Bilden av äldreomsorgen var snarare avskräckande, en plats där varken de äldre eller de som jobbade där ville vara.

Tyvärr ser vi att bilden av äldreomsorgen fortfarande på många sätt präglas av föreställningar om att den är dålig. Något som helt enkelt inte stämmer och som vi behöver ändra på för att lyckas med den långsiktiga kompetensförsörjningen och de kortsiktiga rekryteringsutmaningarna. Vem vill jobba i en bransch med dåligt rykte?

Äldreomsorgen som framtidsbransch

Läs mer på www.go-care.se

Vi måste också nå ut med bilden av äldreomsorgen som framtidsbransch till rätt målgrupper, visa på erbjudandet och väcka ett intresse. Pluggar du en vårdutbildning så behöver du få höra vad ett extrajobb inom äldreomsorgen ger dig i form av kompetensutveckling och vilka

karriärmöjligheter som finns på sikt. Är du en nybakad student behöver du få veta om den trygghet, flexibilitet och förmåner äldreomsorgen kan erbjuda. Ska du byta karriär mitt i livet så kanske du vill veta vilka möjligheter till vidareutbildning som finns, och så vidare. Dessutom måste vi bli bättre på att ta hand om dem som är intresserade av jobben. Berätta vad som förväntas, vad som erbjuds och se till att de välkomnas på rätt sätt från första kontakten. På så sätt blir det bra för både den nya medarbetaren, kollegorna och inte minst de äldre som behöver omsorg.

Fyra steg för att lyckas Sammantaget behöver vi inom äldreomsorgen bli bättre på att jobba i fyra tydliga steg:

1. Öka attraktionskraften

2. Nå rätt målgrupper

3. Visa erbjudande

4. Jobba i alla steg i kandidatresan

Lärdomen från andra branscher är att lyckas vi med det så har vi kommit en bra bit på väg mot att bli attraktiva arbetsgivare. Och vi måste lyckas, äldreomsorgen är inte en butik vi kan stänga om medarbetarna uteblir.

När jag förstod vad äldreomsorg innebär på riktigt tänkte jag om och ägnar nu mitt yrkesliv åt äldreomsorgen. Tillsammans med ett stort antal arbetsgivare och mina kollegor på Go Care jobbar vi hårt för att se till att fler förstår vad det innebär att få chansen att upptäcka och utvecklas inom äldreomsorgen.

22 Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet Läs mer på folkhalsasverige.se KRÖNIKA
Text Pernilla Kristo ffersson
FOTO: ANNA DISENMARK
Pernilla Kristoffersson Initiativtagare Go Care

24-timmarspositionering stärker seniorers livskvalitet

Med åldern försämras rörligheten och många lever idag med begränsad eller obefintlig rörelseförmåga. 24-timmarspositionering bidra till att höja livskvaliteten och förebygga sekundärproblematik, exempelvis trycksår.

Med hjälp av 24-timmarspositionering ges individen bästa möjliga förutsättningar att sitta eller ligga på ett så ergonomiskt sätt som möjligt. 24-timmarspositionering handlar om att hjälpa äldre med nedsatt eller obefintlig

rörelseförmåga att sitta eller ligga i så avslappnade och bekväma positioner som möjligt.

–Genom att bistå med rätt typ av stöd och kontinuerligt skifta position kan man förebygga felställningar. Något som i sin tur kan leda till sekundärproblematik. Det är därför viktigt att sprida kompetens kring 24-tmmarspositionering hos vård- och omsorgspersonalen, säger Maria Jonsson, leg arbetsterapeut och Sverigechef på Cobi Rehab. Företaget som utbildar vård- och omsorgspersonal i 24-timmarspositionering, både via hjälpmedelscentraler och på plats ute i äldreomsorgen.

Uppdatera kompetensen kontinuerligt

En viktig komponent i 24-timmarspositioneringen är att tillvarata individens egen aktivitetsförmåga. Det ger optimala

Min pärm fyller tomrummet efter diagnosen

Individen ges bästa

möjliga förutsättningar att sitta eller ligga på ett så ergonomiskt sätt som möjligt.

förutsättningar vid såväl vila och sömn som i vaket tillstånd.

–Det här är ett område där kompetensbehovet är stort. Även vård- och omsorgspersonal med en viss baskunskap kring 24-timmarspositionering har mycket att vinna på att kontinuerligt uppdatera sin kompetens med nya tips och tricks, säger Maria Jonsson.

Många som drabbas av alzheimer hamnar i ett tomrum, utan stöd från vare sig sjukvård eller socialtjänst. Därför har Svenskt Demenscentrum tagit fram Min pärm, ett stöd för den som får en demensdiagnos.

Text Svenskt Demenscentrum

Min pärm ger svar på många frågor som både den som får diagnosen och anhöriga ställer sig.

– Det handlar om fullmakter, körkort och färdtjänst men även om vart du kan vända dig för att få råd och stöd. I pärmen får du också konkreta tips på hur du kan hantera de svårigheter som uppstår av ett sviktande minne, säger Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum

Denna artikel är i samarbete med Svenskt Demenscentrum.

Idén till Min pärm fick Wilhelmina Hoffman när hon var inskriven på en cancerklinik för några år sedan.

– Dagen efter att jag fått min cancerdiagnos fick jag tid hos en specialistläkare och träffa den sjuksköterska som kom att följa mig

under hela behandlingen. Jag fick ett telefonnummer att kunna ringa till dygnet runt och dessutom värdefull information om kost, fysisk aktivitet och om hur behandlingen kunde påverka psyket, sexlivet med mera.

Vården på cancerkliniken var genomtänkt och professionell. Här ligger demensvården fortfarande långt efter menar Wilhelmina Hoffman

– I demensvården får du en diagnos på en dödlig sjukdom som vänder upp och ned på ditt liv. Ändå lämnas du ofta utan vårdplan, datum för uppföljning och med många obesvarade frågor.

I Min pärm får personer med demenssjukdom kunskap. Den ökar deras möjligheter att få uppleva en god

livskvalitet i flera år, i många fall utan hemtjänst och direkta insatser från kommunen.

Även när symtomen blir starkare och behovet av hjälp från kommunen blir ofrånkomligt är det viktigt med kunskap; för att veta vart man ska vända sig och vilket stöd som finns att få.

– Kunskap ökar tryggheten, även i svåra situationer. Jag skulle vilja att läkarna på vårdcentralerna delar ut Min pärm till varje patient som får en demensdiagnos. Och att den då alltid kommer med en individuell vårdplan, säger Wilhelmina Hoffman.

Läs mer och beställ Min pärm: demenscentrum.se/Min-parm

23 Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet Läs mer på folkhalsasverige.se
Wilhelmina Hoffman Chef för Svenskt Demenscentrum FOTO: SVENSKT DEMENSCENTRUM
Maria Jonsson Leg. arbetsterapeut och Sverigechef på Cobi Rehab
FOTO:
FOTO: COBI REHAB
COBI REHAB
Text Annika Wihlborg Scanna QR-koden för att läsa mer om Cobi Academy. Denna artikel är i samarbete med Cobi Rehab. Bild från Positioneringsutbildning i Malmö den 17 maj 2022.

På Skövde Yrkeshögskola hittar du utbildningar som ger dig rätt kompetens!

• Stödpedagog (Distansutbildning, studietakt 50 %)

• Specialistundersköterska inom äldreomsorg (Distansutbildning, studietakt 50 %)

• Medicinsk sekreterare (Bunden utbildning, studietakt 100 %

Sista ansökan 7 maj

Läs mer om utbildningarna på Skövde Yrkeshögskola och ansök på skovde.se/yh

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.