Folkhälsa by MediaplanetSE

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Folkhälsa

Emma Frans: Fakta, fejk & halvsanningar Sida 8–9

Folkhälsomyndigheten. Samhället är en del av lösningen för att förebygga fetma. Sida 11.

Nka. Ny nationell anhörigstrategi med syfte att stärka anhörigas perspektiv inom vården. Sida 18.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

LEDARE

04 AbbVie Gustav Hadin lever med kronisk migrän. Han har gått från en snårig kamp mot vården till att idag fått kontroll över huvudvärken.

Tim Bergling Foundation Klas Bergling miste sin son Tim ”Avicii” på grund av psykisk ohälsa. Idag förespråkar han barn och ungas psykiska välmående.

För oss som enskilda individer är hälsan någonting av det absolut viktigaste i livet. Med en god hälsa kan var och en komma till sin rätt i samhället. Det är därför som vi på Folkhälsomyndigheten brukar tala om att en god och jämlik hälsa i hela befolkningen bidrar till att samhället utvecklas.

et kostar betydligt mindre att förebygga sjukdomar jämfört med att behandla dem när de väl är ett faktum, både räknat i kronor och i mänskligt lidande. En person som kanske slipper smärtproblem och förtätade kranskärl tack vare sund och varierad mat, rökstopp och fysisk aktivitet besparar sig både vårdbesök och läkemedelsanvändning.

FOTO : L EN A K ATA R I N A J O H A N S S O N

Karin Tegmark Wisell Generaldirektör Folkhälsomyndigheten

14 Expertpanel Hur kan vi uppmärksamma psykisk ohälsa mer? Ta del av experternas svar på frågan.

Projektledare: Lisa Widén (lisa.widen@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Affärsutvecklare: Cajsa Holm Designer: Daniel Petersson Distribution: Svenska Dagbladet, 19-06-2022 Tryckeri: V-Tab Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Niklas Nyman/ Volante.

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

En god och jämlik hälsa gynnar samhällsutvecklingen

Text Karin Tegmark Wisell

Det är lätt att tänka att en god hälsa är individens eget ansvar. Det är så det ibland framställs, i livsstilsprogram och i tidningarnas hälsospalter. Och visst har vi ett individuellt ansvar för de val vi gör i vardagen, men vi har också utifrån livsvillkoren väldigt olika möjligheter att anpassa våra levnadsvanor. Det finns socioekonomiska skillnader både sett till insjuknande och död i kroniska icke smittsamma sjukdomar – och även i smittsamma sjukdomar vilket inte minst pandemin med covid-19 har visat. Men det finns också stora möjligheter att förebygga flera av dessa sjukdomar genom förbättrade livsvillkor och levnadsförhållanden och genom att främja hälsosamma levnadsvanor i hela befolkningen. Det förebyggande och främjande folkhälsoarbetet kopplar därför tydligt an till både jämlik hälsa och det folkhälsopolitiska ramverket. Levnadsvanor som mat, sömn och fysisk aktivitet hänger ihop med hjärtkärlsjukdomar, cancer och psykisk hälsa. Insatser som gynnar folkhälsan

Insatser som gynnar folkhälsan behöver kompensera för de olika förutsättningar vi har som individer. Karin Tegmark Wisell behöver kompensera för de olika förutsättningar vi har som individer. En god hälsa i hela befolkningen kräver ett långsiktigt strategiskt arbete inom flera områden med särskilda insatser för de grupper som löper den största risken för ohälsa. Det är inget som någon enskild regering, myndighet eller sjukvård kan åstadkomma på egen hand, eller vi själva som individer. Det kräver samarbete, uthållighet och medvetenhet i hela samhället.

Målet med den svenska folkhälsopolitiken, antaget av en enig riksdag, är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det är ett ambitiöst mål, och ett mål som samhället gemensamt behöver realisera. Det är ett mål som vi alla gynnas av. Det är en förutsättning för ett uthålligt och motståndskraftigt samhälle som fortsätter att utvecklas.

Tänk dig att du är 15 år gammal och ser att det finns e-cigaretter och snus som smakar godis. Skulle du då tro att du kan bli beroende? Troligen inte.

ÄR ETT GIFT

Det är redan förbjudet att smaksätta cigaretter. Nu är det dags att Sveriges politiker förbjuder smaker även i snus och e-cigaretter. Det skulle hjälpa oss barn att säga nej till tobak. Visa att du stöttar oss att förbli nikotinfria.

Skriv under här:

Jag gjorde det, fick tillbaka läsningen! ”Jag läser bra, men det tar lång tid och är ansträngande att läsa en tidning. Om jag däremot läser text och lyssnar samtidigt blir det ett helt annat flyt. Tack vare taltidningen och talböcker läser jag lika mycket idag som förr.” Karin Zätterman, har afasi efter en stroke och läser med både öronen och ögonen.

Läs mer om taltidningar på mtm.se

MTM gör talböcker, taltidningar, punktskrift, lättlästa böcker och lättlästa nyheter. Vi ger alla möjlighet att läsa.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se I L LU ST R AT I O N : S H U T T ER STO C K

Tillsammans är vi starkare än huvudvärken

FOTO : S H U T T ER STO C K

SPALT

Kronisk migrän – en dag i taget

Jag är en av ca 1,5 miljoner människor i Sverige som har ett huvudvärkssyndrom. Många gånger möts vi som har neurologiska diagnoser med nonchalans och misstro, både av anhöriga som arbetsgivare och till och med av vården, särskilt då primärvården. Det finns många som förstår och underlättar för oss i vardagen, våra nära och kära, som är vana att ändra planer.

Gustav Hadin vet hur det är att leva med kronisk migrän. Han vet också hur bra det känns när behandlingen mot migränanfallen fungerar och när vården är personcentrerad. Gustav har gått från att föra en snårig kamp mot vården till att idag ha erövrat kontrollen över migränen och blickar hoppfullt framåt.

Text Jenny Norén

FOTO : I S AC EN G ST R Ö M

Tillsammans med Svenska Huvudvärkssällskapet, professionens organisation, driver vi projektet ”Huvudsaken”, för att engagera sjukvårdshuvudmännen i en bättre fungerande huvudvärksvård. Principen är att alla ska få rätt vård så tidigt som möjligt, redan i primärvården. Västra Götalandsregionen är först ut Jenny Norén och har beslutat att anta en Förbundsordförande handlingsplan med bland annat Huvudvärksförbundet fortbildning i primärvården och att inrätta en s.k. digifysisk migränmottagning. Detta ser Huvudvärksförbundet som ett stort steg i rätt riktning. Huvudvärksförbundet har aktivt deltagit i underlaget till beslutet. En stor eloge till arbetsgruppen som på ett föredömligt sätt tagit in personcentreringen i arbetet. Tillsammans är vi starkare än huvudvärken!

Text Susanne de Mello

FOTO : P R I VAT

Jag vill påstå att det är en folksjukdom att ca 15% av alla vuxna lever med huvudvärk, men allt för ofta utan diagnos. Migrän och spänningshuvudvärk är de vanligaste diagnoserna. Idag kostar en huvudvärksdrabbad i snitt 120 000 kr per år, till största del i produktionsbortfall, en stor samhällskostnad. Med en snabbt insatt vård, korrekt diagnos och adekvat behandling kan kroniska besvär av huvudvärk undvikas och en högre grad av folkhälsa nås i framtiden. Här finns det mycket att vinna! Nu kommer nya typer av migränmediciner som tas förebyggande. För regionerna innebär dessa en något högre läkemedelsnota, men med högre livskvalitet och lägre kostnader i andra delar av samhället, blir den sammantagna nyttan större.

Gustav Hadin

ustav fick migrändiagnosen relativt snabbt vid sju års ålder. Från att han upplevde de första symtomen som sexåring tills han hamnade på neurologmottagningen för barn. Det som fungerade mindre bra var hans övergång från barn- till vuxenvården. –Jag fick inget gehör från vården under fyra års tid. Jag bad om att bli remitterad till en neurolog, men de lyssnade inte på mina önskemål. Känslan de förmedlade var att ”migrän är bara lite huvudvärk”, säger Gustav. När han var 23 år blev besvären värre. Från att ha haft relativt lindriga migränanfall någon gång i månaden, så kom de allt tätare och han tvingades vara borta från sitt arbete flera dagar i veckan. Gustav kände stor frustration över att inte få den hjälp från vården som han behövde. Han vände sig därför till Huvudvärksförbundet och fick tipset att byta vårdcentral.

Denna artikel är gjord i samarbete med AbbVie.

Tillgång till rätt vård – Äntligen lyssnade vården och remitterade mig till en neurolog. Jag fick testa olika medicineringar och sedan 2014 har jag fått förebyggande behandling. Det förändrade

min förmåga att hantera anfallen och jag känner mig mindre begränsad av min migrän. Olika avslappningsövningar är också bra och fungerar i stunden och har gjort migränen mindre segdragen, säger Gustav. Tidigare i livet var han väldigt aktiv och tränade mycket. Ju värre migränen blev desto mindre ansträngningar kunde han utsätta sig för. Numera kan han utöva vardagsmotion, vilket är en bidragande orsak till att han idag mår bättre och har mildare migränanfall överlag.

Den ständigt närvarande migränen – Det finns en stor ovisshet dagligen, även om jag aldrig mått så bra som jag gör just nu. Om jag till exempel ska gå på fest, så vet jag inte vad som gäller just då. Jag måste alltid vara förberedd och ha med mig anfallsmediciner. Helst ska det finnas en lugn och sval plats. Det har även varit svårt att behålla längre anställningar på grund av sjukfrånvaro. Jag har blivit misstänkliggjord på grund av migränen av chefer och kollegor, menar han. Trots det är han hoppfull inför framtiden för migrän- och huvudvärksdrabbade. Med tillgång till rätt behandling och stöd för att hantera sjukdomen kommer fler kunna leva ett fungerande och bra liv.

SE-NEUR-220022

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Primärvården har huvudansvaret Kunskapen om migrän och behandlingar har utvecklats de senaste åren. Behandlingsriktlinjer för barn och vuxna med migrän håller på att tas fram. Enligt Mattias Linde bör läkarnas kännedom om riktlinjerna öka och sjukvården se till att följa riktlinjerna. Han betonar att primärvården har huvudansvaret för att behandla 90 procent av migränpatienterna. –Patienter med frekvent episodisk eller kronisk migrän bör söka sig till primärvården, som ska erbjuda förebyggande läkemedel för patienter med minst tre besvärliga migrändagar per månad. Ifall primärvården testat två

förebyggande läkemedel utan att någon av dom har önskad effekt ska de remittera vidare patienten till en neurolog eller smärtspecialist som utreder vilken typ av behandling, t.ex injektionsbehandling med toxiner eller CGRP-hämmare, som patienten då behöver. Det råder brist på huvudvärksinriktade neurologer i Sverige, så långa väntetider kan förekomma. Det är dock viktigt att sjukvården verkligen ordinerar rätt behandling vid rätt tidpunkt, säger Mattias Linde.

Fysisk aktivitet kan förebygga kronisk migrän Personer med episodisk migrän kan i viss mån undvika att drabbas av kronisk migrän. Hos vissa personer är övergången genetiskt förprogrammerad, vilket innebär att de dessvärre inte själv kan påverka utvecklingen i någon större utsträckning. Mattias Linde rekommenderar personer med episodisk migrän att undvika att ta kortverkande smärtstillande läkemedel fler än nio dagar per månad eftersom för frekvent användning kan utlösa huvudvärk. Det

Text Annika Wihlborg

inkluderar såväl receptfria smärtstillande preparat som migränspecifika triptanpreparat. –Forskning visar även att fysisk aktivitet kan minska risken att utveckla kronisk migrän. I en studie såg vår forskargrupp exempelvis att värnpliktiga med sämre kondition ofta löper större risk att gå från episodisk till kronisk migrän, säger Mattias Linde.

FOTO : P R I VAT

et är viktigt att komma ihåg att migrän, trots smärtan, inte innebär någon livsfara. Dock är migrän den största orsaken till funktionsnedsättning hos personer under 50 år och det finns hjälp att få för att kunna leva ett bra liv, säger Mattias Linde, professor i neurologi och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Migrän är en neurologisk diagnos som drygt 1,5 miljoner svenskar lever med. Migrän kan få stora effekter för såväl patienter som anhörigas livskvalitet och många patienter har inte den hjälp de behöver. Det finns nämligen effektiva behandlingsmetoder att tillgå vilka kan bidra till en förhöjd livskvalitet och ett mer välfungerande liv.

FOTO : S H U T T ER STO C K

Migrän kan begränsa livet men det finns hjälp att få

Mattias Linde FAKTA Cirka 15 procent av Sveriges befolkning har migrän. Det finns olika sorters migrän varav majoriteten har episodisk migrän. Cirka 200 000 svenskar lever med kronisk migrän.

Professor i neurologi och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Episodisk migrän Migrän under 1–14 dagar per månad Kronisk migrän Minst 15 dagar med huvudvärk per månad, varav minst 8 av dessa dagar med migrän.

Vill du veta mer om Migrän? Besök folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

FOTO : S H U T T ER STO C K / P I C K A D O O K

Slöseri att inte satsa på neurologisk rehabilitering Hos de som lider av neurologiska diagnoser finns en ökad risk att drabbas av folksjukdomar. Att ha en neurologisk diagnos behöver i sig inte innebära en försämrad hälsa. Men det kan finnas hälsorisker som hör ihop med livssituationen till exempel stillasittande i rullstol och brist på träning och rehabilitering. Det är hög tid att förebygga ytterligare sjukdom om Neuroförbundet får sätta agendan.

egelbunden träning, rehabilitering och livsstilsråd har en positiv effekt för personer med neurologisk funktionsnedsättning och borde därför vara en del av vårdplanen. På så sätt kan samhället på ett kostnadseffektivt sätt möta framtidens utmaningar med en åldrande befolkning. Det gör även att personerna kan förbli självständiga längre, vilket skjuter upp vårdbehovet, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet.

Roligare att förebygga än att behandla sjukdom Forskningen inom neurologiska

diagnoser har gått framåt det senaste decenniet. I Sverige går 2 öre per krona till forskning, en siffra som bör ligga på 4 öre. Det finns också en brist på neurologer i Sverige med endast 45 neurologer per 1 miljon invånare. För att möta behoven som bland annat finns hos MS och ALS patienter borde det finnas 68 neurologer per 1 miljon. Den alarmerande sanningen är att neurologiska sjukdomar kostar samhället lika mycket som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer tillsammans. Befolkningen blir också allt äldre och fler har kroniska sjukdomar. Personer med svåra neurologiska diagnoser lever längre och fler framgångsrika behandlingar kommer, om än i långsam takt. Hälsan

FOTO : N EU R O FÖ R B U N D E T

Text Susanne de Mello

Lise Lidbäck Förbundsordförande Neuroförbundet

för neurologpatienter bör ses som en värdefull resurs som regionerna och kommunerna borde satsa på. Här ser Neuroförbundet en enorm förbättringspotential. De önskar mer av samhället i form av rehaboch habilitering för att upprätthålla och skjuta upp försämring hos patientgruppen. – Stödåtgärder för till exempel personer i arbetsför ålder eller efter sjukskrivning kan bidra upprättad arbetsförmåga och i slutändan ge mer pengar tillbaka till staten. Det är ett oskattbart kapital och slöseri att inte satsa på rehaboch habilitering för att stoppa folksjukdomar på ett tidigt stadium.

FOTO : G ER AS S O LU T I O N S

Misstänkt tidig Alzheimers kan upptäckas med hjälp av digital utredning hemifrån

Denna artikeln är i samarbete med Geras Solutions.

innesmottagningen.se är världens första digitala mottagning som kan erbjuda hjälp för personer som upplever så kallad kognitiv svikt. Detta kan yttra sig som minnesproblem eller försämrad orienteringsförmåga vilket kan vara orsakat av en underliggande sjukdom. I det fall det finns en sjukdom är tidig diagnos avgörande för att få korrekt stöd och behandling.

Via Minnesmottagningen.se finns möjligheten att hemifrån få en initial läkarbedömning baserad på digitala tester och utvärdering som annars genomförs manuellt på vårdcentral eller sjukhus. – Att genomföra en utredning i sin egen

hemmiljö utan andra stressande faktorer som stör, kan vara ett bra sätt att närma sig den eventuella oro som många känner vid upplevda minnesbesvär. Att då kunna utföra en minnestestning med en snabb återkoppling från personer som har erfarenhet att tolka sådana tester är till stor hjälp för många, säger dr. Yvonne Freund, Medicinskt ansvarig, Geras Solutions / Minnesmottagningen.se

Du börjar med att svara på frågor om din situation och hälsa, för att sedan göra det kognitiva test som används för att utvärdera olika specifika förmågor i hjärnan. Även anhöriga kan bidra med sina perspektiv för en bedömning genom att fylla i en anhörigenkät. Resultaten analyseras av specialistläkare som ger ett skriftligt

utlåtande, och om nödvändigt, stöd för hur du ska få vidare utredning och stöd. Utöver stöd med utredning finns också tips och vägledning för att hålla hjärnan frisk.

FOTO:UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO

Text Johanna Ulfvarson

Dr. Yvonne Freund Medicinskt ansvarig Geras Solutions / Minnesmottagningen.se

Verktyget är utvecklat av det svenska företaget Geras Solutions tillsammans med flera aktörer inom vården och har med goda resultat, testats kliniskt vid bla. Karolinska Universitetssjukhuset. Nu användas också verktyget inom ett flertal sjukvårdsregioner i Sverige. I samarbete med ett forskningskonsortium lett av Karolinska Institutet utformas också utökade metoder för tidigare diagnostik och individanpassad behandling. Initiativet är världsunikt och en målsättning är att på sikt etablera en ny digital standard för utredning av kognitiva sjukdomar.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

personer som mår psykiskt dåligt. Det är här som Hjärnkoll kommer in i bilden.

Psykisk ohälsa: att våga prata om ämnet

Så jobbar Hjärnkoll för att förbättra den psykiska hälsan Hjärnkoll strävar efter att få människor att våga prata mer om ämnet. Riksförbundets kärnverksamhet består av omkring 300 ambassadörer som åker runt och föreläser till exempelvis arbetsplatser och skolor om deras erfarenheter av psykisk ohälsa. Målet med ambassadörerna är dock inte endast att sprida kunskap om ämnet, utan att inspirera andra att våga prata. Genom att lyssna på andras berättelser kan man få mod att berätta om sin egen psykiska hälsa.

som lyssnar, säger Maria.

Alla bär ansvar för den psykiska hälsan Maria poängterar att det inte bara är myndigheternas ansvar att värna om samhällets psykiska välmående. Även företag och medmänniskor kan hjälpa andra att må bättre. – Arbetsgivare kan främja de anställdas psykiska välmående genom att hålla en öppen dialog, så att man faktiskt törs prata om ämnet. Samtidigt har varje individ ett ansvar i hur man möter

FOTO: CAROLINE ANDERSSON

Denna artikeln är i samarbete med Riksförbundet Hjärnkoll.

lla männniskor kommer någon gång att komma i kontakt med psykisk ohälsa genom familj, vänner, kollegor eller egna besvär. Psykisk ohälsa omfattar allt från psykiska sjukdomar till andra psykiska besvär som negativt påverkar välbefinnandet. – Allt fler upplever en försämrad psykisk hälsa, därför är det viktigt att vi vågar prata om det. Det visar också forskningen: att prata om ämnet hjälper både den som berättar och den

FOTO: SHUTTERSTOCK/ASTAFJEVA

Psykisk ohälsa kan vara ett känsligt och svårt ämne att prata om. Det vill Riksförbundet Hjärnkoll ändra på. Maria Sundström, verksamhetschef för organisationen, hoppas att verksamheten ska minska stigmat kring ämnet och få människor att våga öppna upp och prata om sin psykiska hälsa. Text Nathalie Ehrström

Allt fler upplever en försämrad psykisk hälsa, därför är det viktigt att våga prata om det. Maria Sundström Maria vill slutligen förmedla ett viktigt budskap både till medmänniskor och de som lever med psykisk ohälsa: – Det är oerhört viktigt att vi pratar om ämnet, för det är i människomöten som stigmat får fäste. Våga prata, våga fråga och våga lyssna.

Maria Sundström Verksamhetschef Riksförbundet Hjärnkoll

Denna artikel är i samarbete med Kognitiva Teamet

uppnå en så god livskvalitet som möjligt med sin smärta.

i erbjuder multimodal behandling, vilket innebär att patienter behandlas av ett multiprofessionellt team bestående av läkare, sjukgymnast, psykologer och psykoterapeuter med ACT-och KBTkompetens. Till oss kan patienter komma på remiss från annan vårdgivare eller genom att själv ta kontakt med oss, säger Laura Krohn, leg psykolog på Kognitiva Teamet Rehab.

Nyöppnad neuropsykiatrisk mottagning Kognitiva Teamet har också startat upp en neuropsykiatrisk mottagning som vänder sig till både barn och vuxna. Mottagningen erbjuder såväl utredning av misstänkt diagnos, liksom stöd och behandling vid en konstaterad diagnos. Vi har sett att många av de patienter som kommer till vår rehabilitering också har utmaningar med ADHD och/eller autism, antingen själva eller att någon i deras närhet har det. Därför vill vi kunna erbjuda stöd även till dem.

Behandlas av psykolog och fysioterapeut

Text Annika Wihlborg

FOTO : A L B I N K A R L ÉN

Många kvinnor lider av långvarig stress och utmattningssyndrom. Det är viktigt att ta sina problem på allvar, tillåta sig att stanna upp och söka professionell hjälp. Till Kognitiva Teamet Rehab, en specialistmottagning som arbetar på uppdrag av Region Stockholm, kan personer med utmattningssyndrom få effektiv multimodal behandling.

FOTO : A L B I N K A R L ÉN

Multimodala behandlingsprogram ger goda resultat för kvinnor med utmattningssyndrom

Kognitiva Teamet Rehab är en av de största mottagningarna i sin nisch och erbjuder hög tillgänglighet och korta väntetider. För personer med utmattningssyndrom erbjuds ett rehabiliteringsprogram på fyra månader. Deltagarna träffar psykolog och fysioterapeut i grupp och lär sig bland annat om gränssättning, återhämtning, att hitta en balans mellan aktivitet och vila samt att ställa realistiska krav på sig själv. Samtliga patienter får dessutom träffa en arbetsterapeut som hjälper dem med eventuella anpassningar av arbetsplatsen som kan vara aktuella när det är dags att återgå till arbete efter sjukskrivning. –Många av våra patienter är kvinnor i olika åldrar. Den största gruppen är kvinnor i åldern 30 till 45 år. Många patienter uppskattar att via gruppbehandlingen möta andra i samma situation. Vi har många nöjda patienter som vittnar om att de fått ett annat förhållningssätt till stress och återhämtning efter att ha deltagit i vårt program, säger Laura Krohn. Kognitiva Teamet erbjuder även ett fyra månader långt rehabiliteringsprogram för personer med långvarig smärta. Här ligger huvudfokus på att hjälpa patienterna att leva med och

Laura Krohn Leg. psykolog Kognitiva Teamet Rehab

Om Kognitiva teamet Kognitiva Teamet Rehab i Stockholm erbjuder rehabilitering för patienter som uppfyller kriterier för utmattningssyndrom eller långvarig smärta. Vi behandlar i grupp med multimodalt med fokus på KBT och ACT, vilket ofta ger goda resultat. Vill du veta mer om Kognitiva teamet? Hemsida kognitivateametrehab.se & kognitivateametadhd.se Instagram @kognitivateametrehab

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se EMMA FRANS

Fakta, fejk & halvsanningar med Emma Frans Efter allt som vi har varit med om under pandemin så behöver vi alla ett gott skratt. Forskaren, folkbildaren och vetenskapsskribenten Emma Frans är en av få modiga som vågar skämta om pandemin, krig, nyheter och myter – med vetenskapliga belägg och fakta. Text Susanne de Mello

mma har sedan tidig ålder dragits till de breda naturvetenskapliga ämnena. En möjlig förklaring är kanske uppväxten i akademikerhemmet i Uppsala. Troligtvis ligger svaret i hennes kunskapstörst, nyfikenhet och behovet av att se helheter. Med vetenskapens hjälp vill hon förklara de stora frågorna på ett lättbegripligt, engagerande och trovärdigt sätt. Inom kort är hon aktuell med barnboken Tänk som en forskare utgiven av Bonnier Carlsen.

Vad är folkhälsa? –I grunden är folkhälsa ett brett ämnesområde. Det handlar om hälsan i befolkningen, jämlik vård, rätten till god hälsa, och hur vi skapar preventiva åtgärder och vård som är tillgänglig för

Kritiskt tänkande för alla –Det blev så uppenbart under pandemin att det frodades både konspirationsteorier och missuppfattningar om coronaviruset. Därför har jag använt min plattform för att försöka förklara vad vi vet och vad vi inte vet, säger Emma. Brännpunkten för henne blev vaccindebatten och vaccinmotståndarna. – Det har under lång tid funnits personer som sprider felaktigheter om vaccin och denna typ av medicinsk desinformation är ett stort hot mot folkhälsan. På sistone har vaccinmotståndet fokuserat på de vaccin som skyddar mot covid-19, vilket förhindrar arbetet med att vaccinera

FOTO : N I K L AS N Y M A N / VO L A N T E

Emma har tidigare blivit tilldelad pris för Årets röst och Årets folkbildare och är en folkkär person med humorn nära till hands. –Jag skämtar på mina sociala medierkonton. Det är min kanal, som jag använder mig av för att få fler att lära sig om vetenskap och tänka kritiskt kring nyheter. Humorn hjälper mig att nå ut till andra grupper än de som redan är intresserade av ämnet, säger Emma Frans. Som doktor i epidemiologi, forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm och tidigare vid University of Oxford har Emma rönt nya framgångar med hjälp av humorn. Men hon är seriös och allvarlig när det behövs.

alla, säger Emma. Som forskare inom epidemiologi, studerar hon faktorerna i miljön, våra levnadsvanor och de genetiska faktorerna som påverkar hälsan och hur sjukdomar uppstår. Vetenskapen behöver också nå ut brett, inte minst i tider då halvsanningar, myter och pseudovetenskap sprids på nätet. När det kommer till hälsa så finns det till exempel de som hävdar att kolloidalt silver kan bota Ebola eller de som förespråkar huskurer istället för effektiva behandlingar. –Dessa påståenden har testats vetenskapligt och visat sig sakna effekt. Det uppstår en problematik om folk föredrar alternativa behandlingar framför de existerande vetenskapliga bevisen och de preventiva åtgärderna som fungerar, fortsätter hon.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

I grunden är folkhälsa ett brett ämnesområde. Det handlar om hälsan i befolkningen, jämlik vård, rätten till god hälsa, och hur vi skapar preventiva åtgärder och vård som är tillgänglig för alla. Emma Frans

oss ut ur pandemin. Tidigare handlade mycket av felaktigheterna om de vaccin som ges till barn och när föräldrar undvikit att vaccinera sina barn har exempelvis mässling, en sjukdom som kunde ha varit utrotat vid det här laget, ökat i förekomst i olika delar av världen, bland annat i Europa.

Vaccinerar oss mot infodemin Vi lever i en tid där ett finns enormt mycket tillgänglig information vilket innebär att det har blivit lättare än någonsin för individen att hitta källor som stödjer ens synsätt. Trots att det man tror kanske är felaktigt. – Initialt är det därför viktigt att ha ett öppet sinne och inte måla in sig i ett hörn. Ibland får vi lära oss att leva med osäkerheten. Under pandemin rådde stor oklarhet kring till exempel virusets ursprung. Svaret på virusets uppkomst kanske vi aldrig får veta, säger Emma. Många sprider felaktigheter utan ont uppsåt, men finns också personer som tjänar på att medvetet sprida desinformation. Ibland kan det vara ett sätt för politiska ledare att utöka sin makt. –Var restriktiv kring vilken information du sätter i dig, säger Emma som inte tror på att censur är vägen framåt. Hon tror helt enkelt att vi får lära oss att leva i informationsbruset. Framför allt behöver alla bli bättre på källkritik, men också på att förstå vilka källor som vi faktisk bör lita på. Uppgiften att skilja fakta från fejk hamnar allt mer på individen.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

FOTO : S H U T T ER STO C K / V I D L ST U D I O

Tabubeläggning löser inte problemet med obesitas Obesitas är idag ett allvarligt hot mot folkhälsan, då tillståndet är kopplat till kroniska sjukdomar såsom typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärt– och kärlsjukdomar och cancer. Det påverkar individen, familjen och samhället. Det ökar vikten av att upptäcka, förebygga och behandla obesitas i tid.

laude Marcus, professor, barnläkare och forskare vid Karolinska Institutet menar att kroppen behöver en viss mängd fett för att bland annat ämnesomsättningen ska fungera. Det är när det blir ett för högt intag som det blir allvarligt. Detta kan leda till följdsjukdomar men även försämra livskvalitén för individen. Obesitas innebär att man har ett BMI över 30. Kroppsmasseindex, så kallad BMI, räknas ut genom att man dividerar kroppsvikten med kroppslängden i kvadrat. Tidigare trodde inte läkarna att obesitas var så farligt vid 4–6 års ålder. Nu vet man att det påverkar hela kroppen långsiktigt även hos yngre barn. Allt från

Behandla obesitas med respekt och empati –Vi måste få ett samhälle där vi pratar med respekt och empati kring obesitas. Det finns så många fördomar, till exempel att det handlar om dålig karaktär. Stigmat måste få ett slut och det inbegriper även sjukvården. När en patient söker vård ska de behandlas på rätt sätt. Även skolmiljön måste bli bättre och ha noll tolerans både mot mobbning av barn med obesitas och mot socker som ökar risken för utveckling av obesitas. Samhället bör även fatta ett beslut om sockerskatt på sockerhaltiga livsmedel och drycker, säger Claude.

Kommunikation och digitala stödsystem

hörselnedsättning till MS och cancer ökar vid obesitas i tidig barndom.

FOTO : C M E A D OW S

Text Susanne de Mello

menar att vi tappat kontrollen över vår hunger och mättnadskänsla.

Varför får man obesitas?

Claude Marcus Professor, barnläkare & forskare Karolinska Institutet

–Vi har ett samhälle där allt fler utvecklar fetma. Vi behöver därför behandla obesitas mycket tidigare. Bakgrundsfaktorerna till obesitas är komplext och ett samspel mellan en genetiskt betingad sårbarhet och miljö, säger Claude. Han pekar också på den förändring som skett de senaste trettio åren i dagligvaruhandeln, där den onyttiga maten blivit billigare. Priserna triggar människor att göra fel val. Sen har vi även förändrat de kulturella faktorerna kring vårt ätande – och skapat en miljö där vi ständigt har tillgång till mat. Claude

I region Stockholm har man infört ett digitalt stödsystem, där vården har tät kontakt med familjer där barn diagnostiserats med obesitas. I hemmet har familjen en våg som är kopplad till en app vilken handhas av föräldrarna. Den är även uppkopplad mot en databas på kliniken. Vågen visar ingen vikt. Den här typen av stöd till föräldrar har visat sig vara väldigt effektiv. –Vi försöker hitta kreativa lösningar tillsammans med föräldrarna. Men även ge dem verktyg till olika alternativ och hjälp med gränssättningar. Kommunikationen är oerhört viktig, säger Claude. Han menar att det handlar om ett problem och inte om att personen är mindre värd. Avslutningsvis vill han att alla ska veta att det går att hantera obesitas. –Familjen fixar det om de tar emot stöd. Det är tufft och tar lång tid, men det går, menar Claude.

Visste du att fetma är en sjukdom?

Text Susanne de Mello

Världshälsoorganisationen (WHO) klassar sedan 1997 obesitas som en kronisk sjukdom, i likhet med diabetes och hjärtkärlsjukdom, som man inte kan bli helt frisk ifrån. Behandlingen handlar därför om att lindra besvären. Det innebär även att den är tidvis återkommande eller långvarig. Stigmatiseringen i samhället försvårar för både patient och vårdpersonal att behandla obesitas som just en sjukdom.

Varför kan var sjätte svensk inte säga stopp? Denna artikel är i samarbete Navamedic.

Därför att det finns en rad faktorer som ligger bakom vem som drabbas. Dessa är såväl biologiska som beteendemässiga, sociala och miljömässiga. Uppväxtmiljön spelar in för de mat- och motionsvanor man utvecklar. Även ärftlighet kan påverka aptiten och var i kroppen

fettet lagras. Obesitas har att göra med en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Ett för stort energiintag i förhållande till en för liten energiförbrukning över tid, gör att det lagras i kroppen i form av fett. Risken att utveckla obesitas påverkas också av hur man arbetar, lever och mår i allmänhet.

Varför är det så viktigt att inte väga för mycket? Därför att sjukdomen utgör en allvarlig hälsorisk. Ett högre BMI-värde ökar risken för svåra följdsjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke, sömnapné och cancer. Problem som smärta i rygg, knän och höfter, andfåddhet, halsbränna, sura uppstötningar, gallsten och nedsatt fertilitet är vanligt förekommande. Många med obesitas upplever stigmatisering vilket innebär att man som person eller grupp blir illa behandlad eller

G R A F I K : N AVA M ED I C

Fetma, eller obesitas som är det medicinska namnet, förknippas med en mängd olika fördomar. Vissa tror att obesitas är ett tecken på lathet eller brist på självkontroll, vilket inte är sant. Det handlar om så mycket mer än att bara äta mindre och röra sig mer.

Stigmatiseringen i samhället försvårar behandling för både patient och vårdpersonal. diskriminerad, baserat på vissa attribut eller egenskaper. Följden blir i många fall låg självkänsla, ångest och depressioner. Med rätt kunskap och bemötande kring sjukdomen så öppnas möjligheter för att fler patienter ska få den vård de har rätt till och därmed göra det lättare att prata om obesitas.

Lär mer om obesitas, dess orsaker och behandlingsformer på mycontrol.se

Scanna QR-koden för att läsa mer om nationella riktlinjer för obesitasvård.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 11 FOTO : S H U T T ER STO C K

Samhället är en del av lösningen för att förebygga fetma Övervikt och fetma har blivit vanligare i Sverige. Närmare 1,5 miljoner svenskar beräknas ha fetma och över hälften av den vuxna befolkningen har antingen övervikt eller fetma. Dagens samhälle, med stillasittande livsstil och ett överflöd av energität mat, är en stor del av problemet. Men gemensamt arbete på samhällsnivå är också en stor del av lösningen. Text Folkhälsomyndigheten

Konsekvenser av fetma är bland annat av försämrad livskvalitet och förkortad livslängd, mycket på grund av den ökade risken för andra sjukdomar som cancer, diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar. Den totala årliga kostnaden för fetma skattas till 70 miljarder kronor. En prognos från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi från 2018 visar att kostnaderna för fetma kan öka med 17 miljarder kronor fram till 2030. Beräkningarna inkluderar kostnader inom

hälso- och sjukvården samt kostnader för förlorad produktion.

Förebygga fetma Precis som i alla folkhälsofrågor krävs samarbete, samordning och att alla aktörer drar sitt strå till stacken för att bidra till att fetma kan förebyggas innan den uppstår. Det kan handla om att både barnhälsovården, elevhälsan och skolan ger barn stöd och jämlika förutsättningar till hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och rörelse. Det handlar också om politiska beslut kring stadsplanering och tillgång till grönområden, cykelbanor och sim- och idrottshallar. Och det kan handla om hur butikskedjor väljer att prissätta, presentera och marknadsföra sitt utbud av mat, för att nämna några exempel. – Det är inte vi som enskilda individer som kan lösa problemet med att allt fler av oss får fetma. Vi lever i ett samhälle som driver viktuppgången. Det är också väldigt viktigt att jobba mot alla former av stigmatisering och mot fördomar som vi vet att människor med fetma tyvärr möter från omgivningen, säger Lena Hansson. Sveriges folkhälsopolitik har det övergripande målet att skapa samhälleliga

FOTO : FO LK HÄLSO MYN D I G H E TEN

å Folkhälsomyndighetens enhet för hälsofrämjande levnadsvanor är Lena Hansson sakkunnig. Hon visar en kurva över hur förekomst av fetma bland vuxna har ökat i Sverige, från 11 procent till 16 procent mellan 2004 och 2021. Förekomsten varierar i befolkningen, inte bara med åldern utan också med kön, utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund. – Utvecklingen av övervikt och fetma kan ses som en indikator på den fysiska och sociala miljö vi lever i. Som samhälle har vi mycket att tjäna på att förebygga fetma, säger Lena Hansson.

Lena Hansson Utredare på Folkhälsomyndigheten

Det är inte vi som enskilda individer som kan lösa problemet med att allt fler av oss får fetma. Lena Hansson förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Arbetet med att främja hälsosamma matvanor och regelbunden fysisk aktivitet synliggörs genom regeringens delmål Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla.

Denna artikeln är framtagen i samarbete med Folkhälsomyndigheten.

Din psykiska hälsa är en viktig del av hela din hälsa Psykisk hälsa handlar om hur du mår och trivs i vardagen och din förmåga att hantera livets upp- och nergångar. Lär dig mer om vad som påverkar hur du mår psykiskt, vad du kan göra för att må bättre och hur du kan stötta andra. Psykisk hälsa handlar om livet.

dinpsykiskahälsa.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

12 Läs mer på folkhalsasverige.se FOTO : P R I VAT

Sigrid Bernson öppnar upp om sin svåra utmattning ”Let’s Dance”-profilen Sigrid Bernson har hållit sig borta från rampljuset de senaste 3 åren. Nu väljer hon att öppet och personligt dela med sig om sitt liv med utmattningssyndrom. Hon hoppas kunna hjälpa och stärka andra som går igenom samma sak. Text Susanne de Mello arningssignalerna fanns där redan för tio år sedan, men då kunde hon inte tyda kroppen. Hon trodde att hon var odödlig. Med facit i hand önskar hon att hon hade bromsat tidigare. Våren 2019 får hon nässelutslag på kroppen och söker vård på vårdcentralen. Trots det kör hon på i samma tempo. Sigrid upplever kognitiva svårigheter och att hon har svårt att få luft. Även sömnen blir lidande, men hon kopplar inte dessa symptom till stress.

Jag vill aldrig må så dåligt igen Hösten 2019 är Sigrids kalender fullbokad och hon åker till Grekland med TV4. Hon känner att hon inte borde åka – något är fel. Hon tänker att hon

får bita ihop och vila efteråt. Hon fixar inspelningen men bryter samman på väg hem. När utmattningen är ett faktum är det för sent för att kämpa emot. Sigrid blir heltidssjukskriven och försöker acceptera att hon är sjuk. Den glada och spralliga tjejen är borta. Plötsligt befinner hon sig på en plats i livet som hon inte tidigare navigerat.

När kroppen säger ifrån –Jag förstod inte vad folk sa. Allt smälte ihop och jag kunde inte bedöma avstånd eller förstå sammanhang. Min hjärna var mos och jag var helt slut som människa. Jag hade svårt med ljud och ljus och kunde inte ta in några nya intryck. Sigrid försökte ta dagen som den kom och åt antidepressiva och

ångestdämpande. Efter sex månader som sjukskriven kommer Sigrid i kontakt med Stressmottagningen. Det blir vändpunkten. Stressmottagningens psykologer och läkare ger henne verktygen för att jobba med sig själv och lär henne om hur hon kan bryta mönster. Det blir den tuffaste resa hon gjort.

Nya drömmar –Idag försöker jag vara snäll mot mig själv och vara min egen bästa vän. Jag är ärlig och öppen med vem jag är på sociala medier. Jag hoppas att det ska ge kraft och hopp till andra i en liknande situation. Utmattningen har förändrat mig som person. Jag har blivit bra på att tacka nej till förfrågningar. Dansen och musiken är mitt liv, men jag kommer

tillgängligt stöd för barn och föräldrar för att komma vidare och ju tidigare man får hjälp desto bättre.

Barn och ungas framtid

FOTO : P R I VAT

Läs mer på timberglingfoundation.org

läroämne för att öppna dialogen och ge unga ett verktyg för att bättre hantera livets utmaningar, det är bevisat att ökad kunskap om psykiska hälsa även ökar möjligheterna att själv förstå och hantera de vardagliga problem som vi alla utsätts för. Troligtvis skulle vi också på sikt se en positiv utveckling av ungas välmående och framtidstro.

Vi borde göra psykisk hälsa till ett obligatoriskt läroämne för att öppna dialogen. Klas Bergling

Psykisk ohälsa är ett av Sveriges största samhällsproblem. Över hälften av alla unga uppger att de besväras av psykiska problem och bland unga vuxna utgör självmord vart tredje dödsfall. Klas Bergling, som själv förlorade sin son Tim för några år sedan, förespråkar idag tidiga förebyggande åtgärder inom skola och vård för barn och ungas psykiska välmående. im Bergling, känd som artisten Avicii, begick självmord år 2018. Vi fick många brev från föräldrar, syskon och vänner som mött samma öde och när vi började studera frågorna kring ungas psykiska hälsa förstod vi att det finns många problem. Den kunskapen ledde oss till att starta Tim Bergling Foundation med målet att minska psykisk ohälsa och självmord samt stigmat som omger frågorna. Målgruppen är barn, unga och unga vuxna. –Det är en oerhört tung situation att vara anhörig till någon som mår psykiskt dåligt, man kan inte hantera en sådan situation själv och behöver professionell hjälp. Därför är det viktigt att det finns

låta skapandeprocessen ta längre tid. Hela min syn på livet och min hälsa har förändrats, avslutar hon. Just nu föreläser Sigrid för unga om psykisk ohälsa, ett arbete hon vill fortsätta med. Hon vill även satsa mer på familjelivet.

FOTO : S H U T T ER STO C K

Psykisk ohälsa Ett problem för ungas framtid

Text Nathalie Ehrström

Idag försöker jag vara snäll mot mig själv och vara min egen bästa vän. Sigrid Bernson

I år startar stiftelsen dessutom ett nytt projekt tillsammans med Rädda Barnen som går ut på att bygga musikstudior i förorter runtom i Sverige. Tanken är att erbjuda unga en meningsfull fritid och möjlighet till personlig utveckling.

Exempel på projekt för ungas välmående och psykiska hälsa Tim Bergling Foundation samarbetar med Linnéuniversitet och Stiftelsen Signatur med ca 470 skolor runtom i landet. Genom projektet Make Music Matter – For a Better Day får eleverna möjlighet att uttrycka sig själva musikaliskt, producera sin egen musik och få kontakt med sina kreativa sidor därigenom också ökad självkänsla. –Skolan är i detta avseende mycket viktig, barn och unga tillbringar mer vaken tid där än i hemmet. Vi borde göra psykisk hälsa till ett obligatoriskt

Klas Bergling Grundare Tim Bergling Foundation

Klas Bergling betonar vikten av att samhället kan erbjuda hjälp till unga i god tid, utan långa väntetider för att undvika psykiska problem som kan leda till psykisk ohälsa. –Vi måste tänka om när det gäller vård, skola och omsorg. Det är dags att börja jobba mer förebyggande och att ta tag i frågan om barnens psykiska välbefinnande på allvar, för barnen är ju vår framtid.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 13

Denna artikel är i samarbete med Stressmottagningen. FOTO : S H U T T ER STO C K

Uppmärksamma stressymptom i tid Stress är en folksjukdom i Sverige idag. Genom att observera tydliga tecken och stressymptom tidigt, kan du oftast förhindra att stressen blir långvarig.

tress innebär att kraven är större än kroppens resurser. Kroppen går in i en så kallad kampsituation och triggas i gång, säger Christiane van Cappellen, legitimerad psykolog på Stressmottagningen. – Kortvarig stress behöver dock inte vara farligt, men om den pågår under veckor och månader, med liten möjlighet till återhämtning, så ökar sannolikheten att kroppen inte längre kan hantera belastningen. Följden kan i värsta fall bli utmattningssyndrom. I dagsläget vet vi att olika kroppsliga symptom som till ex hjärt/kärl- samt mag/tarmproblematik kan vara stressrelaterade.

Stressmottagningen erbjuder experthjälp

Vill du veta mer? Besök stressmottagningen.se

Stressmottagningen har lång erfarenhet att jobba med stress- och sömnproblem. Därutöver har dem via ett Vårdval i uppdrag från Region Stockholm att rehabilitera patienter med svår utmattning. Du kan komma till Stressmottagningen antingen genom egenremiss eller via din vårdcentral/ företagshälsovård. För remiss behöver du ha fått hjälp via din Vårdcentral i första hand.

På väg till utmattning? Här beskriver vi ett antal tillstånd som var och en kan uppleva då och då. Var god och fyll i, i vilken mån dessa upplevelser vanligtvis förekommer hos dig under större delen av din dagtid. 1 = Nästan aldrig, 7 = Nästan alltid

FOTO : J O N AS EH R EN B ER G

Text Fredrik Söderlund

INFO

Det är både i preventivt syfte och för anställda som redan är sjukskrivna. Vi gör alltid en noggrann bedömning av personens svårigheter. Christiane von Cappellen

viktiga stressymptom

Det finns fem olika kategorier av stressymptom som är viktiga att uppmärksamma och reagera på i tid, menar Christiane van Cappellen.

Ökad intensitet: till exempel att du pratar, äter eller går fortare och att du försöker dig på multitasking i större utsträckning.

Christiane van Cappellen Leg. psykolog Stressmottagningen

#2 #3

Sömnsvårigheter: att din hjärna går på högvarv.

Kognitiva brister som minnes- och koncentrationssvårigheter: till exempel att glömma viktiga saker eller att inte kunna läsa längre.

Även arbetsgivare kan få hjälp med arbetsplatsinriktad rehabilitering för sina medarbetare från Stressmottagningen, säger Christiane van Cappellen. – Det är både i preventivt syfte och för anställda som redan är sjukskrivna. Vi gör alltid en noggrann bedömning av personens svårigheter och historia för att sedan erbjuda ett passande behandlingsprogram som i vissa fall kan innebära kontakt med olika professioner, som fysioterapeut eller arbetsterapeut eller psykolog, avslutar Christiane.

#4 #5

Smärta i kroppen, såsom i ländryggen och huvudvärk.

Emotionell instabilitet: att bli lättirriterad, lättare ledsen och inte känna igen sitt beteende.

1. Jag känner mig trött

2. Jag känner mig pigg

3. Jag känner mig fysiskt utmattad

4. Jag känner att jag fått nog

5. Jag känner mig full av energi

Scanna QR-koden för att göra det fullständiga testet:

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Experterna svarar på frågan

Hur kan vi uppmärksamma psykisk ohälsa mer? FOTO: OVE KAUFELDT

Lena Huss Ordförande Ångestförbundet

besitas (fetma) är en komplex kronisk sjukdom. Det är mycket vanligt med en samsjuklighet där den som lever med obesitas också har psykisk ohälsa. Att i kontakten med vården orka driva två sjukdomar är tungt och det är svårt att få rätt hjälp. För att förstå problematiken är det viktigt att titta på de olika diagnoserna utifrån ett helhetsperspektiv och se hur de samverkar.

hand om andra måste du också tänka på din egen hälsa. Sätt dina egna gränser och var tydlig om dem.

Våga fråga vad din anhöriga behöver hjälp med så konkret som möjligt. Det är lätt att bli otydlig när vi försöker prata “korrekt” om det som är svårt. Försök att inte trassla in dig i för mycket försiktighetsåtgärder. Försök skapa ett

På sociala media vill de flesta framställa tillvaron från sin bästa sida. Låt bli att redigera bilder och var

klimat där ni kan prata om psykisk hälsa och känslor i största allmänhet, där det är okej att svara annat än “bra” på frågan ”hur mår du?”.

Ta själv emot hjälp av andra. Mår du dåligt, sök dig till professionen och/eller till människor med liknande erfarenheter. Det finns stöd i olika sammanhang där du inte är ensam.

et finns tyvärr fortfarande olika föreställningar och åsikter om vad det innebär att ha adhd och hur man ”ska” vara om man har diagnosen. Omgivningens förståelse för varje enskild individs utmaningar och styrkor underlättar livet för den som har adhd och ökar chanserna till en välfungerande vardag. För den som själv har adhd är kunskap om diagnosen

till hjälp för att bättre förstå sig själv och hur man fungerar. Kunskap minskar risken för överkrav, låg självkänsla och gör det möjligt att göra nödvändiga anpassningar för ett gott liv.

Många unga med denna samsjuklighet lider stort och forskning visar att det är en grupp med ökad suicidrisk.

anhöriga är välkomna att höra av sig.

HOBS, Hälsa oberoende av storlek, är den enda patientorganisationen som arbetar med stöd till patienter med denna samsjuklighet. Det gör HOBS genom:

Stödverksamhet i form av jourmail, stödchatt och stödtelefon med öppettider flera dagar i veckan. Även

uppriktig om hur du känner dig och vad du pysslar med. Våga visa vardagen. Det är också viktigt att vara uppmärksam i mötet med andra människor. Lyssna inte bara till orden som förmedlas, försök att läsa mellan raderna. Iaktta den du möter och var öppen för om något verkar annorlunda. Kom ihåg att verkligen se och bekräfta personen. Våga fråga och uppmuntra till ärlighet.

Riksförbundet Attentions främsta uppgift är att sprida kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), däribland adhd. Vi företräder våra medlemmar genom att se

Föreläsningar om bemötande inom vården, med utgångspunkt i en nyligen framtagen rapport.

En ny webbaserad utbildning för vårdpersonal om psykisk ohälsa och obesitas.

Samverkan med forskare för att bidra till ny kunskap.

Emil Åkerö Projektledare RSMH:s anhörigprojekt

till att deras röster och upplevelser når fram till makthavare och myndigheter. Via våra 55 lokalföreningar runt om i landet erbjuder vi en gemenskap där våra medlemmar möts och utbyter erfarenheter med varandra.

Läs gärna mer om Attention, NPF och bli medlem på www.attention.se

FOTO: PRIVAT

FOTO: ADOBE STOCK

Scanna QR-koden för att bli medlem

Kom ihåg dig själv. För att kunna ta

och fötterna ned”. Våga vara ärlig istället. Om nu inte allt är tipp-topp; säg som det är och svara uppriktigt, om situationen medger det. Vid ett hastigt möte i tunnelbanan kanske det inte finns tid, men påfallande ofta öppnar ett ärligt svar upp för ett positivt möte.

FOTO: KRISTOFFER HELLMAN

sykisk ohälsa slår hårt mot den enskilde, men riskerar också att drabba anhöriga. Anhöriga har en ökad risk för att själva drabbas av psykisk ohälsa. Om du som anhörig till någon med psykisk ohälsa inte själv får stöd kan du också utveckla psykisk ohälsa. Det är inte ovanligt att vara både brukare och anhörig. Några basala vardagstips när du lever nära någon som mår dåligt är:

sykisk ohälsa är vanligt och ökar allt mer. Nästan alla har numera erfarenhet av psykisk ohälsa, för egen del eller i sin närmaste omgivning. Därför ska vi inte tveka att prata om saken, i olika sammanhang. Allt som oftast får vi frågan hur vi mår, hur är läget, hur står det till? Hur många gånger svarar vi inte slentrianmässigt att allt bara är bra, eller ”huvudet upp

Jenny Vinglid Generalsekreterare HOBS

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

Kunskap minskar psykiskt lidande Just när många drog en lättnadens suck över att covid-19-pandemins värsta faser tycktes ha passerat, inledde Ryssland sin invasion av Ukraina. Nu befinner vi oss som kollektiv återigen i ett slags förhöjt beredskapsläge.

Illust ration: Shutterstock

Text Karin Schulz

Ökat behov av kunskap Intresset för psykisk hälsa ökar, vilket inte minst syns bland yngre generationer. Undersökningar visar även att skolelever vill ha mer kunskap om psykisk hälsa på skoltid. Samtidigt är okunskapen utbredd och det upplevs ofta oklart vad som är sunda reaktioner på en svår livssituation och vad som är psykiska besvär som kräver vård. Stigmatiseringen av svårare psykiatriska tillstånd och sjukdomar är fortsatt stark och många undviker därför att

berätta om sina diagnoser.

Därför bör man ha utbildning tidigt Kunskap och verktyg för att ta hand om sin egen psykiska hälsa har stor betydelse för människors motståndskraft och förutsättningar att möta påfrestningar i livet. Det här är livsviktig kunskap som alla borde rustas med i tidig ålder. Därför vill vi att psykisk hälsa får utrymme på skolschemat och att alla elever, särskilt i grundskolan, får anpassat stöd för att gå ut med fullständiga betyg Det borde även vara självklart att föräldrar rustas med baskunskap om barnpsykologi under graviditeten och vad som krävs för att möta barnets behov, inte bara fysiskt utan också känslomässigt. Att sedan erbjuda utbildning och stödinsatser inom barnhälsovården och fånga upp föräldrar med bristande omsorgsförmåga i ett tidigt skede kan förebygga mycket psykiskt lidande.

Ett kunskapslyft för myndigheter, hälso- och sjukvården Kunskap om psykisk hälsa saknas även

bland personal inom myndigheter och hälso- och sjukvården som möter människor i utsatthet. Många människor som befinner sig i svåra livssituationer eller har besvär med andra former av ohälsa kämpar även med psykisk ohälsa. För att kunna hjälpa människor ur svårigheter och ohälsa krävs ofta ett helhetsgrepp och förståelse för hela individens livssituation och hälsa. Därför vill vi se ett kunskapslyft även för första linjens myndighets- och hälso- och sjukvårdspersonal när det gäller psykisk ohälsa och självmordsprevention. Det finns gott om kunskap och erfarenhet kring hur man kan främja psykiskt välbefinnande och minska risken för självmord. I ett samhälle som främjar psykiskt välbefinnande känner alla sig delaktiga och välkomna att bidra. Alla får tidigt lära sig att ta hand om sin fysiska och psykiska hälsa och alla får stöd och vård när det behövs. Dessutom hjälps vi åt att identifiera utsatta riskgrupper och sårbara individer för särskild omsorg. Vi önskar att våra beslutsfattare tar avstamp i dessa utgångspunkter när de tar fram sina vallöften.

I ett samhälle som främjar psykiskt välbefinnande känner alla sig delaktiga. Karin Schulz FOTO : P E T R U S I G G ST R Ö M

et är många som ringer Minds stödlinjer och uttrycker oro och rädsla för läget i världen. För många individer som bär på erfarenheter av krig och flykt river kriget i Ukraina upp gamla sår. För de som redan kämpar med psykiska besvär, psykiska sjukdomar och tidigare trauman kan samhällskriserna vara särskilt svåra att genomlida. Både pandemin och kriget aktualiserar behovet av större och mer utbredd kunskap om psykisk hälsa i allmänhet och trauma i synnerhet.

Karin Schulz Generalsekreterare Mind

Vill du veta mer om Mind? Besök mind.se

Om vi pratar oftare med varandra om våra rädslor, vårt mörker och vår ångest blir det mindre skrämmande och skambelagt. Kom ihåg: varje samtal räknas. Besök mind.se och läs mer om vilket stöd som finns att få genom Självmordslinjen, Föräldralinjen, Äldrelinjen och Mind Forum.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

16 Läs mer på folkhalsasverige.se

FOTO : R I KS FÖ R B U N D E T H JÄ RT LU N G

”Det här är inte jämlik vård!” I Sverige lever cirka två miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom. Hundratusentals människor lever med en lungsjukdom. Dessa sjukdomar är några av Sveriges allra mest vanligt förekommande folksjukdomar och behöver få stort utrymme i den offentliga debatten post-covid.

Anders Åkesson Ordförande Riksförbundet HjärtLung

Text Anders Åkesson edan innan pandemin fick alltför många med hjärt-, kärl- och lungsjukdom sin diagnos för sent. Pandemin har förvärrat denna situation eftersom tusentals patienter inte har fått tillgång till vård och eller väntar på undersökningar. Nu behöver sjukvården bli bättre på att upptäcka kroniska sjukdomar, så att människor kommer i vård och inte dör i förtid.

Riksförbundet HjärtLung arbetar för en vård där den med störst behov ska ges företräde. Den vård som människor med kroniska och långvariga sjukdomar tar del av får inte präglas av omotiverade skillnader, som inte kan förklaras av individuella medicinska bedömningar eller den enskildes specifika behov.

I dag ser vi omotiverade skillnader inom den sekundärpreventiva vården efter en hjärthändelse. Skillnaderna avspeglas både inom och mellan regionerna i hur bra patienterna lyckas komma till rätta med risken att drabbas av en ny hjärthändelse. Detta är inte förenligt med en jämlik vård.

Det finns en stor variation i måluppfyllelsen utifrån utbildningsnivå och inkomst, talande för såväl geografisk som socioekonomisk ojämlikhet i vården.[1] Sjukvårdssystemet måste hållas ihop och de medicinska behoven ska styra tillgången till vård – inte plånboken. Sverige visar goda vårdresultat vid livshotande tillstånd men när det gäller behandling i primärvården och patienternas upplevelser är resultaten

sämre. Det finns stora brister i information, delaktighet, kontinuitet och samordning.

Genom vår snart sekellånga erfarenhet som patientorganisation vet vi att vården för människor med kroniskaoch långvariga sjukdomar ska bedrivas tillsammans med patienten, inte ovanför hennes huvud. I en personcentrerad vård har patienten en fast vårdkontakt, tillgång till korrekt patientutbildning och vården är utformad i samarbete mellan patient och vårdgivare.[2] Den personcentrerade vården är den bästa garantin för att den enskilde behandlas utifrån sina egna behov som individ och inte utesluts på grund omotiverade skillnader, socioekonomiska eller ekonomiska faktorer.

Fotnoter

1. Till exempel för deltagande i individanpassat fysiskt träningsprogram utformat av fysioterapeut, där endast 5,5 procent av hjärtinfarktpatienter har deltagit men där variationerna är väldigt stora mellan regionerna. 2. Andelen personer över 65 år som har en fast vårdkontakt i Sverige är det land i jämförelsen som har lägst andel med fast vårdkontakt visar myndigheten Vård- och omsorgsanalys undersökning av hur befolkningen från 65 år och äldre i Sverige anser att hälso- och sjukvården fungerar.

Till dig som drabbats av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Var med och påverka din egen framtid! Bli medlem i Riksförbundet HjärtLung

Skanna så kommer du direkt till anmälan

hjart-lung.se 08-556 06 200

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 17

Alkohol i fosterlivet ger konsekvenser i vuxenlivet

Alkoholexponering under fostertiden kan bland annat leda till: Prematur födsel/dålig tillväxt Överkänslighet för intryck Koncentrationssvårigheter Inlärningsproblem

– Inom barnhälsovård, socialtjänst och skola känner man oftast inte till alkoholskador och hur de yttrar sig. De flesta drabbade får därför aldrig någon förklaring till sina svårigheter, berättar Katarina, som mött många familjer som kämpat för att få rätt hjälp och stöd. Utagerande beteende, hyperaktivitet och oförmåga att tolka andra människor gör att skolgången ofta är kantad av problem. En del symtom påminner om ADHD och därför får många barn enbart en ADHD-diagnos, vilket inte täcker in hela problematiken. – Följden blir att barnet inte får tillräckliga insatser, förklarar Katarina. I brist på andra förklaringar skylls problemen ofta på dåliga hemförhållanden. I Sverige föds årligen minst 1000

barn där fosterhjärnans utveckling har påverkats av alkohol. Utan rätt stöd är risken stor att drabbas av psykisk ohälsa och utanförskap i vuxen ålder.

FOTO : ELS E H EN R I KS S O N

tt födas med alkoholskador är som att födas med en livslång baksmälla, säger Katarina Wittgard, grundare av FASföreningen. Skadorna kan bli bestående under hela individens liv. FAS, fetalt alkoholsyndrom, är den allvarligaste formen av alkoholskador, men i de flesta fall är skadorna mindre uttalade och går under paraplybeteckningen FASD. Man uppskattar att minst ett barn av 100 drabbas.

FOTO : S H U T T ER STO C K

Alkohol kan orsaka skador på fosterhjärnan. Alkoholskador upptäcks sällan och de drabbade barnen får inte rätt diagnos, vilket i förlängningen kan leda till psykisk ohälsa hos den vuxne.

Denna artikeln är i samarbete med FAS-föreningen.

Vanliga problem i vuxen ålder: Depression Sömnrubbningar Fysiska hälsoproblem Katarina Wittgard är tydlig med att mer kunskap behövs om alkoholens skadeverkningar för det ofödda barnet och vilka konsekvenserna kan bli för de drabbade. – Ökad kunskap behövs både för att förebygga att barn föds med alkoholskador och för att de som redan är drabbade ska få rätt stöd och hjälp. Vi i FAS-föreningen arbetar aktivt för att öka kunskapen.

Katarina Wittgard Grundare FAS-föreningen

Läs mer på fasportalen.se

FOTO : S H U T T ER STO C K / R O B ERT K N ES C H K E

Minska och mildra allergier med svenskt allergiprogram Tre miljoner svenskar lider av allergi. Trots detta saknas fortfarande nationella riktlinjer för allergivården och det är stor brist på allergiläkare. ”Dessutom är kunskapen om allergier i samhället väldigt låg” säger Helena Färnsten, tf generalsekreterare för Astma och Allergiförbundet, som nu efterlyser ett svenskt allergiprogram.

et går att minska och mildra allergier mycket mer än vi gör idag. Många av de svenskar som kämpar med reaktioner mot bland annat pollen, mat och pälsdjur, skulle kunna vara närmast symtomfria med rätt behandling. Det skulle även samhället tjäna på. Bara pollenallergi kostar samhället 14 miljarder kronor varje år på grund av sjukfrånvaro och nedsatt arbetskapacitet. – Men alla har inte tillgång till rätt behandling. Det är inte ens säkert att de får en diagnos, säger Helena Färnsten.

Orsakerna är flera. Allmänt låg kunskap om allergi i vården, stor brist på allergiläkare och otillräckliga satsningar på allergivaccin är några.

– Vi behöver fler än de 70 allergiläkare som finns idag, och alla regioner måste satsa på allergivården. Allergier är en av våra största kroniska folksjukdomar, säger Helena Färnsten. – Idag är skillnaderna mellan de olika regionerna stora och det är inte bostadsorten som ska avgöra vilken behandling du får, understryker hon.

Men kunskapen behöver höjas även utanför vården. Många med matallergi undviker till exempel att gå på restaurang eller café av rädsla för att få en allergisk reaktion. Vid Livsmedelsverkets kontroller är det så många som var åttonde restaurang som inte kan redogöra för innehållet i maten de serverar Även i skolmatsalen händer det att elever drabbas.

FOTO : P R I VAT

Text Astma- och Allergiförbundet

– Ingen ska behöva åka till akuten efter att ha ätit något på restaurang eller i skolan. Det är dessvärre inte ovanligt idag. Vi måste höja kunskapen om allergi. Det behövs ett svenskt allergiprogram, säger Helena Färnsten.

Helena Färnsten tf Generalsekreterare Astma- och Allergiförbundet

En viktig del i ett svenskt allergiprogram är att införa nationella riktlinjer för allergivården. På så sätt kan den bästa behandlingen spridas och användas av alla. Det gör det också möjligt att löpande följa upp och utvärdera allergivården för att kunna utveckla den ännu mer. – Det är ett första steg för att underlätta vardagen och minska lidandet för tre miljoner svenskar. För de allra flesta kan få bättre hjälp än de får idag, säger Helena Färnsten.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

18 Läs mer på folkhalsasverige.se

FOTO : S H U T T ER STO C K

Höj ambitionsnivån för psykisk hälsa Nära till vård och stöd vid psykisk ohälsa, möjlighet till arbete och meningsfull sysselsättning och stöd för delaktighet och gemenskap – dessa utmaningar måste vi lösa gemensamt. ur är ambitionsnivån inom psykiatrin?

kunskapen om hjärnans tillstånd ökat, en kunskap vi ännu inte använder fullt ut. Tidiga insatser i förskola och skola med föräldrastöd kan hindra negativ utveckling och spar lidande och resurser. Digitala lösningar ger stora möjligheter framåt på många nivåer.

Jag tänker på betänkandet ”Ambition och ansvar” som jag var med och skrev redan 2006. Om ambitionsnivån för de som drabbas av allvarliga eller komplicerade psykiatriska tillstånd. Att vård, rehabilitering och levnadsstandard måste bli bättre. Kommun, region och statens gemensamma ansvar för att alla ska få rätt hjälp och ingen ska behöva falla mellan stolarna. Och mycket har hänt, men mer går att göra. Specialistpsykiatrin tar emot fler patienter än nånsin och primärvården har ökat kompetens och kapacitet. Däremot är det alltför många som tvingas vänta länge på vård. Innehåll i vården och resultat för patienten har troligen förbättrats, men vi har inte uppföljning som visar det svart på vitt. Samtidigt har

FOTO : T H O M AS H EN R I KS S O N

Text Ing-Marie Wieselgren

Psykiskt välbefinnande är en av de viktigaste samhällsfrågorna i vår tid. Ing-Marie Wieselgren

Därför är psykisk hälsa en viktig samhällsfråga Psykiskt välbefinnande är en av de viktigaste samhällsfrågorna i vår tid. Det handlar om hur vi mår och vår funktionsförmåga. Möjlighet att utvecklas och vara kreativ. Skapa relationer och knyta vänskapsband, arbeta och bidra till det gemensamma i familjen och i samhället. Befolkningens välbefinnande är en förutsättning för ett välfungerande samhälle. Inta bara som mål, utan ett medel som är avgörande

Ing-Marie Wieselgren Projektchef Uppdrag Psykisk Hälsa, Sveriges Kommuner och Regioner

för samhällets hållbarhet och utvecklingskraft. En omställning krävs för mer generella hälsofrämjande insatser, samhällsplanering och goda levnadsförhållanden. Ambitionsnivån för de som har eller riskerar ett allvarligt psykiatriskt tillstånd måste höjas. Utmaningen är, och kommer att vara, att hålla en hög ambitionsnivå för flera perspektiv i huvudet samtidigt.

FOTO : S H U T T ER STO C K /A L P H AV ECTO R

Sveriges första nationella anhörigstrategi På skärtorsdagen den 14 april tog regeringen beslut om Sveriges första nationella anhörigstrategi. Syftet med strategin är att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, utveckla stödet till anhöriga och göra det mer likvärdigt över landet.

Denna artikeln är i samarbete med Nka.

er än en miljon vuxna anhöriga vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Anhörigas insatser utgör idag en samhällsbärande funktion som skulle ha kostat samhället 194 miljarder kronor om året att ersätta med offentlig vård. – Att ge omsorg till en närstående kan vara mycket tillfredsställande, men det kan också vara påfrestande och påverka den anhörigas hälsa negativt. Därför är

FOTO : N K A

Text Nka

Lennart Magnusson Verksamhetschef Nka

det viktigt att anhöriga får rätt stöd för att orka med sin situation, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka). Inom ramen för den nationella anhörigstrategin som regeringen nu har tagit beslut om, ska fler insatser och resurser riktas mot anhöriga. Anhörigas behov ska vara i fokus och satsningarna ska bidra till att stärka kompetensen och det strukturella arbetet kring

anhörigfrågor. Strategin ska också bidra till att skapa en helhet där vården och omsorgen uppmärksammar och ser både den som får vård och den som är anhörig. – Strategin kommer bidra till att anhöriga blir mer sedda, görs delaktiga och i större utsträckning får stöd för att kunna hantera sitt omsorgsgivande, säger Lennart Magnusson.

Att ge omsorg till en närstående kan vara mycket tillfredsställande, men det kan också vara påfrestande och påverka den anhörigas hälsa negativt. Lennart Magnusson Den 25 april anordnade Nka en webbsändning där socialminister Lena Hallengren presenterade strategin. Sändningen finns att ta del av på Nka:s webbsida: www.anhoriga.se. Där finns också mer material kring strategin och införandet av den.

Vi är specialister inom ögon Med hjälp av det senaste inom undersökningsutrustning säkerställer våra ögonläkare, ögonsjuksköterskor, optiker och operationspersonal att du får rätt diagnos och korrekt behandling av ögats tillstånd. Vi satsar på spetsteknologi och kompetens och på att du ska känna dig trygg under hela ditt besök hos oss. Vi bedriver vård på uppdrag av regioner samt på privat basis när det gäller synfelskirurgi och tårfilmsanalys (för diagnos och behandling av torra ögon). Vi har idag kliniker i Eskilstuna, Västerås och Enköping. Vi expanderar och i höst planerar vi att öppna i Stockholm och Gävle. Vi hjälper även till att korta köerna för gråstarrsoperationer i Region Dalarna.

ögonkliniker

Besök gärna vår hemsida för mer info och kontaktuppgifter www.optalmica.se

SE22OB00049 05/2022 RELEVANS.NET

Hur pratar man om obesitas? Obesitas (fetma) är en kronisk sjukdom. Lär dig mer om obesitas och vilka frågor du kan ställa till din vårdgivare på faktaomvikt.se

Novo Nordisk Scandinavia AB www.novonordisk.se