Folkhälsa

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

FOKUS: DIABETES

Domino Stålvant

Domino fick typ 1-diabetes som 23-åring, som en följ av att ha varit rejält sjuk i denguefeber och tyfoidfeber på Bali. Nu delar hon sin vardag på Instagram. Sida 8–9.

Njurförbundet

Alla med diabetes bör få njurarna kollade.

Unga Reumatiker

Vi måste ta till vara på barn och ungas drömmar. Det är dessa som definierar och driver oss att utvecklas, både som individ

Åsa Soelberg

Ögonlasern

Glaskroppsgrumlingar är vanligt, i synnerhet i åldersgruppen 50+. De kan ha stor inverkan på livskvaliteten, men kan behandlas med laser eller kirurgi.

Projektledare: Fred Falkenberg (fred.falkenberg@ mediaplanet.com) & Jonathan Ahlberg (jonathan.ahlberg@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson

Redaktionschef: Daniel Petersson Affärsutvecklare:

Josefin Olsson Distribution: Aftonbladet 24-06-2024

Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@mediaplanet.com

Omslagsfoto: Daniel Petersson. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

Generalsekreterare

Barndiabetesfonden

Vi behöver mer forskning om typ 1-diabetes

Det finns ett direkt samband mellan tillgång till pengar och framsteg för forskningen. Forskare går nämligen dit finansieringen finns, och det finns alldeles för lite pengar till att forska på typ 1-diabetes.

Hur kan det vara så när det gäller den vanligaste livshotande sjukdomen som drabbar barn? Forskning är svårt och dyrt. Mindre studier kanske kan göras för några miljoner kronor, medan en större studie som görs när de första testerna av en behandling på en liten grupp människor verkar lovande, kostar runt 200-300 miljoner kronor.

Det kan låta som mycket pengar, men forskning funkar. Ta exempelvis Barncancerfonden som är Sveriges största insamlingsorganisation för forskning kring cancer på barn. De har under sin 40-åriga historia kunnat dela ut fyra miljarder kronor, och de pengarna har bidragit till att 85 procent av alla barn som drabbas av cancer överlever idag. Bara de senaste åren har överlevnaden stigit från 80 procent. Det är fantastiskt!

Inget barn har ännu botats

Barndiabetesfonden är Sveriges största insamlingsorganisation för typ 1-diabetes. Vi har funnits i 35 år och har kunnat dela ut 200 miljoner kronor. Inget barn har ännu botats.

Ett tusental barn och lika många vuxna insjuknar i typ 1-diabetes i Sverige varje år. Totalt lever omkring 60 000 svenskar med den sjukdom som kräver den mest avancerade vård som utförs utanför sjukhus. Den fordrar ständig uppmärksamhet, dygnet runt, och även om nya hjälpmedel har minskat riskerna är det en handfull unga vuxna som dör av sin sjukdom varje år. Vanligtvis är det för att de inte orkar med den ständiga vaksamhet sjukdomen kräver. I snitt förkortas livet för en person med typ 1-diabetes med 18 år.

Text Åsa Soelberg

Så varför är det då så svårt att satsa

Ett tusental barn och vuxna insjuknar i diabetes typ 1 varje år.

pengar på forskning kring typ 1-diabetes?

Jag tror att okunskapen är en anledning. De flesta med en kronisk sjukdom vill inte bli sin diagnos utan försöker att leva som vanligt – även om det inte alls är ett vanligt liv att ha minutiös kontroll på något så svårstyrt som blodsocker.

En annan anledning är att det finns så gott om felaktiga uppfattningar om sjukdomen att många undviker att prata om sin diagnos.

Råder stor okunskap om sjukdomen Vi på Barndiabetesfonden har nyligen gjort en undersökning bland våra medlemmar vars barn fick typ 1-diabetes innan de fyllde sju år. Där svarar 88 procent att omvärlden tror att det är okomplicerat att behandla typ 1-diabetes, trots att det är mycket avancerad vård. 75 procent svarar att inte ens familjens vänner förstår hur det är att leva med ett barn med typ 1-diabetes. Det är tydligt att fler av oss måste engagera sig för att förstå - och för att få andra att förstå. Då kommer pengarna till forskningen efter. För oss i Barndiabetesfonden är okunskapen frustrerande. Vi vill kunna finansiera fler studier. Då kommer fler lovande forskare satsa på typ 1-diabetes, fler kloka tankar kommer att tänkas och mysteriet kommer att lösas snabbare. För lösas kommer det. Även om forskningen inte går så fort som den skulle kunna.

För alla barn och ungas rätt att växa i tro och gemenskap

Svenska Kyrkans Unga är en demokratisk rörelse av barn och ungdomar i Svenska kyrkan. Vi vill med Kristus i centrum och med dopet som grund verka i hela Guds skapelse och vara en gemenskap i församlingen där vi får växa i tro och ansvar.

Hitta din lokalavdelning och läs mer om oss på www.svenskakyrkansunga.se

Vill du stötta vårt arbete kan du skänka en gåva via Swish 123 389 36 58. Ange ”Gåva”.

CONTINUOUS GLUCOSE MONITORING SYSTEM

Världens minsta, tunnaste2, och mest diskreta3 sensor

Värden överförs till din smarttelefon1 minut för minut, så att du vet när ditt glukos börjar bli lågt och du kan agera snabbare för att undvika lågt glukos.

Det är enklare att ha koll

Bilder och simulerade data är endast i illustrativt syfte, det är inte från någon verklig patient. 1. FreeStyle Libre 3 appen är endast kompatibel med vissa mobila enheter och operativsystem. Besök vår webbplats för mer information om enhetskompatibilitet innan appen används. Delning av glukosdata kräver registrering i LibreView. 2. Bland patientapplicerade glukossensorer. 3. Arkivdata, Abbott Diabetes Care, Inc. © 2023 Abbott. Sensorns hölje, FreeStyle, Libre, och relaterade varumärken tillhör Abbott. Övriga varumärken tillhör respektive ägare. ADC-83814 v1.0 11/23 www.FreeStyle.Abbott · 020-190 11 11 · Abbott Scandinavia AB · Hemvärnsgatan 9 · Box 1498 · 171 29 Solna Vill du veta mer? Nästa generations system för kontinuerlig glukosövervakning (CGM)

Välkommen att delta på ett webinar om FreeStyle Libre 3 systemet!

Doro HearingBuds hjälper seniorer med hörselnedsättning

att få ut mer av livet

Att ha svårt att hänga med i konversationer och att behöva skruva upp volymen högt på TV:n är exempel på tidiga signaler på en mild till måttlig hörselnedsättning som påverkar livskvaliteten för många seniorer. Låt inte din hörselnedsättning begränsa dig. Med Doro HearingBuds ger du nytt liv åt dina konversationer och telefonsamtal och gör det behagligt att lyssna på musik igen.

Vi har utvecklat Doro HearingBuds för seniorer med mild till måttlig hörselnedsättning, Seniorer med den typen av hörselnedsättning väntar i genomsnitt åtta år från det att hörselnedsättningen debuterat tills de kontaktar en audionom. Många betraktar hörselnedsättningen som en naturlig del av åldrandet, men så behöver det absolut inte vara, säger Yucel Yasar,

produktchef på Doro.

Doro HearingBuds är ingen hörapparat och kan därmed köpas i vanliga elektronikbutiker. Yucel Yasar jämför HearingBuds med ett par läsglasögon som tas fram vid behov. På samma sätt kan du använda dina HearingBuds när du exempelvis ska lyssna på radio, prata i telefon eller vill kunna delta i konversationer utan begränsningar.

Få ut mesta möjliga av produkten med ett enkelt hörseltest –I vår app finns ett hörseltest för HearingBuds användare. Där finns bland annat ett kostnadsfritt hörseltest som påminner om den typ av tester audionomer använder sig av. HearingBuds funktionalitet anpassas utifrån ditt individuella resultat på hörseltestet. Jag rekommenderar därför användare som vill få bästa möjliga ljudkvalitet och effekt av produkten att göra vårt hörseltest, säger Yucel Yasar. Just nu erbjuder Doro seniorer med

Svenska Diabetesförbundet störst i Sverige

Många betraktar hörselnedsättning

som en naturlig del av åldrandet, men så behöver det absolut inte vara.

Yucel Yasar

mild till måttlig hörselnedsättning att kostnadsfritt prova på HearingBuds i 30 dagar med möjligheten att lämna tillbaka produkten om man inte är nöjd. –HearingBuds förbättrar ljud utan att stänga ute omgivningen. Båda hörlurarna kan bäras i valfritt öra och fungerar med smartphones och surfplattor av både Android- och iOStyp samt med Bluetooth-enheter, säger Yucel Yasar.

Med över 20 000 medlemmar och runt

Vill du veta mer?

Besök hemsidan www.doro.com

100 föreningar är Svenska Diabetesförbundet landets största organisation för personer med diabetes. Under Almedalsveckan kommer vi att fokusera på två av våra hjärtefrågor: Hanteringen av läkemedelsbristen och diabetesföräldrars rätt till VAB.

Vi ses i Almedalen!

Ung Diabetes anordnar ett seminarium om behov av psykosocialt stöd.

Denna artikel är i samarbete med Doro.

Yucel Yasar

Produktchef på Doro

Text

Annika Wihlborg

”

Våra insulinpumpar håller oss vid liv – varför ska vi gömma dem?”

Ungefär 50 000 svenska barn och vuxna lever med typ 1-diabetes.1 Kunskapen om en av våra vanligaste sjukdomar behöver öka – en uppgift som influencern Domino Stålvant och “diabetesparet” Evelina Byström och Ludwig Niederbach har tagit sig an. På sina Instagramkonton visar de sina följare att med extra planering, smarta hjälpmedel och en stöttande omgivning så går det att leva ett helt vanligt liv.

Det finns många fördomar om diabetes och vi märkte snabbt att vår omgivning hade dålig koll på hur sjukdomen fungerar. En vanlig myt är till exempel att typ 1-diabetiker inte kan äta socker, men vi kan äta allt –bara vi planerar i förväg. Genom vårt Instagramkonto kan vi sprida kunskap om diabetes till fler, berättar Ludwig Niederbach.

Dominos bok ”Högt och lågt” som skildrar både hennes diabetesresa och hennes stora matintresse:

Referenser:

1.

Denna

Ludwig driver Instagramkontot DiabetesT1Couple tillsammans med sin sambo Evelina Byström, som även hon har typ 1-diabetes. – Vi vill peppa andra och visa att det går att leva ett helt vanligt liv. Det är många föräldrar som följer oss. Ofta har deras barn nyligen fått typ 1-diabetes och de håller på att navigera i det nya livet som sjukdomen innebär. Det är många som frågar om tips på hur man kan hantera olika typer av situationer, berättar Evelina.

Många skäms för sin typ 1-diabetes

Domino Stålvant har sedan tolv års ålder drivit några av landets största Instagramkonton inom livsstil. När hon fick sin diabetesdiagnos för fyra år sedan blev det naturligt för henne att skriva mer om sjukdomen och visa hur livet förändrades. I september kommer

– Det är ungefär 50/50 kokbok och diabetesbok – och det är en bok som jag önskar hade funnits när jag fick diabetes. Många ungdomar tycker att det är så pinsamt att visa sina hjälpmedel och tyvärr får jag ofta frågan om att dela stiltips på hur man gömmer insulinpumpen. Jag blir lika ledsen varje gång. Våra hjälpmedel håller oss vid liv. Varför ska vi gömma dem?

Ett system som förutser blodsockervärdet och anpassar insulindosen

Alla tre har Rubin Medicals system med insulinpumpen Tandem t:slim X2 TM och Dexcom CGM. Genom Control-IQ TMteknologins smarta algoritm kan pumpen förutse blodsockervärdet om 30 minuter och korrigerar automatiskt insulindosen var femte minut.

– Jag lever ett helt annat liv sedan jag fick insulinpumpsystemet och mår så mycket bättre, berättar Domino och fortsätter:

– Det är så skönt att slippa sticka mig i magen flera gånger om dagen. Pumpen sköter mycket själv, men jag behöver fortfarande göra korrigeringar och lägga in kolhydrater. Jag använder

Vi vill peppa andra och visa att det går att leva ett helt vanligt liv. Evelina Byström

de olika personliga profilerna i pumpen för att anpassa behandlingen efter träning, mens och annat som påverkar.

– Pumpen skapar både frihet och trygghet, men det är fortfarande ett extrajobb att ha typ 1-diabetes, avslutar Evelina.

OM RUBIN MEDICAL

Rubin Medical erbjuder högteknologiska, lättanvända hjälpmedel för behandling av typ 1-diabetes. Med företagets medicintekniska kompetens och produkter från några av världens mest innovativa tillverkare, vill de bidra till förbättrade behandlingsresultat och en tryggare vardag för en stor grupp människor. Idag finns

Rubin Medical i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Sedan 2012 ingår de i den börsnoterade teknikkoncernen Indutrade.

Domino Stålvant

Evelina Byström & Ludwig Niederbach

Text Rubin Medical

Alla med diabetes bör få njurarna kollade

Det kallas den tysta sjukdomen. Den som drabbas av kronisk njursjukdom kan gå länge utan symtom, varför den ofta upptäcks för sent för att kunna bromsas.

När det går så långt att njurarna slutar fungera krävs behandling som ersätter njurfunktionen. Antingen en njurtransplantation eller regelbunden dialys som renar blodet. Diabetes innebär ökad risk för kronisk njursjukdom. Därför är det så viktigt att personer med diabetes regelbundet får njurarna kontrollerade. Medicinsk expertis vill nu se screening av riskgrupper för njursjukdom, så att ingen ska gå i onödan med en sjukdom som kan behandlas och bromsas.

– Diabetes, framför allt typ 2, är faktiskt den vanligaste orsaken till att människor behöver starta i dialys eller få en njurtransplantation. Kronisk njursjukdom går inte att bota men nu finns bra sätt att hejda sjukdomsförloppet, om den bara

upptäcks och diagnostiseras. Allt som behövs är ett blodprov och ett urinprov, säger Maria Eriksson Svensson, professor i njurmedicin vid Uppsala universitet. Carina Viberg, 55 år, i Örnsköldsvik, fick diabetes typ 1 som barn. Hon gick på regelbundna kontroller så när hennes njurfunktion blev påverkad upptäckte läkarna det. När hon var runt 30 år sattes behandling in, bland annat blodtrycksmedicin för att minska belastningen på njurarna, och försämringen kunde bromsas.

– Tack vare att det upptäcktes i tid behövde jag aldrig starta i dialys. Femton år senare fick jag chansen till transplantation med både ny njure och en bukspottkörtel, så i dag är jag i princip frisk från både njursvikt och diabetes. Nu sitter Carina Viberg i förbundsstyrelsen för Njurförbundet som driver frågor om jämlik vård över landet och arbetar för tidig upptäckt av kronisk njursjukdom.

– Om färre gick med oupptäckt njursjukdom för länge skulle det både leda till högre livskvalitet för de drabbade och besparingar i sjukvården, säger hon. Utöver diabetes, är högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom också riskfaktorer för kronisk njursjukdom.

Han vill minska hjärtrisken vid typ 2-diabetes

Personer med typ 2-diabetes drabbas oftare än andra av hjärtsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Malmöforskaren Andreas Edsfeldt undersöker en ny hypotes om varför det är så.

Risken att dö i en sjukdom som har med åderförkalkning att göra är mer än fördubblad hos personer med typ 2-diabetes jämfört med personer utan sjukdomen.

Malmöforskaren Andreas Edsfeldt, läkare på Hjärtkliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö och docent vid Lunds universitet, försöker hitta förklaringar och lösningar på problemet. – Jag har jobbat många år i hjärtsjukvården. Under den tiden har jag träffat många patienter med diabetes. I många fall är diabetessjukdomen odiagnostiserad när patienten kommer in och vi upptäcker den i efterförloppet av en akut händelse såsom en hjärtinfarkt, berättar han.

Svårare att reparera Akuta hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt och stroke orsakas ofta av åderförkalkningsplack i blodkärlen. Av någon anledning orsakar placken oftare dessa akuta tillstånd hos personer med typ 2-diabetes.

– Teorin har länge varit att personer med typ 2-diabetes har mer

Viberg Styrelsemedlem Njurförbundet, transplanterad med njure och bukspottkörtel

Besök

inflammation i kärlväggen än andra. Men vår forskning pekar på att det snarare kan bero på en nedsatt förmåga att reparera de skador på kärlväggen som placken orsakar, säger Andreas Edsfeldt. Hans forskargrupp kartlägger de molekylära processer som aktiveras när kärlen repareras, och han undersöker hur dessa processer förändras hos personer med typ 2-diabetes.

Nya läkemedel i sikte Andreas Edsfeldt och hans kollegor använder en av världens största åderförkalkningsbiobanker som innehåller blod och åderförkalkningsplack från över 1 500 personer. Via biobanken kan de kartlägga biologiska processer i kärlväggen hos personer med och utan typ 2-diabetes. Långsiktigt är målet att bana väg för nya läkemedel som stimulerar vävnadsreparationen hos personer med diabetes. – Vi hoppas hitta specifika måltavlor för läkemedelsbehandling som kan återställa förmågan att reparera kärlväggen hos personer med typ 2-diabetes. En behandling som

får åderförkalkningsplacken att stabiliseras och minskar risken för hjärtkärlhändelser. Då har vi äntligen en behandling som specifikt riktar sig mot hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes, säger han.

Under 2022 tilldelades Andreas Edsfeldt Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare från Hjärt-Lungfonden. Anslagssumman är 6 miljoner kronor uppdelat på tre år.

OM ATEROSKLEROS

• Ateroskleros (åderförkalkning eller åderförfettning) är ett bakomliggande och bidragande tillstånd vid många sjukdomar och tillstånd på hjärtoch kärlområdet, exempelvis stroke, kärlkramp och hjärtinfarkt. Aterosklerotiska plack bildas av fetter, celler och proteiner som ansamlas kärlväggen.

• En av de viktigaste orsakerna till ateroskleros är obalans i blodfetterna med för mycket LDL-kolesterol (”det onda kolesterolet”) och för lite HDLkolesterol.

KÄLLA: HJÄRT-LUNGFONDEN

Carina

Text Sara Norman

Vill du veta mer?

hemsidan njurforbundet.se

Text Nils Bergeå

Andreas Edsfeldt.

DOMINO STÅLVANT BOKTIPS

Högt och lågt är boken för dig som lever med typ 1-diabetes på olika sätt, för dig som vill känna samhörighet, för dig som vill lära dig mer om sjukdomen, eller för dig som vill åt varierade, enkla och goda recept. Här har du nämligen lite av allt och något för alla – diabetiker som icke-diabetiker – med ett fyrtiotal recept. Det här är boken Domino själv önskar att hon fick i sina händer när hon, från ingenstans och mitt i livet, diagnostiserades med typ 1-diabetes.

Boken går att förhandsboka på Bokus från 18e juni!

Följ Domino Stålvant på Instagram: @dominostalvant

Diabetesdiagnosen vände upp och ner på Dominos liv

För 27-åriga Domino Stålvant, som diagnostiserades med typ 1-diabetes under en vistelse på Bali som 23-åring, var sjukdomsbeskedet något av en överraskning som krävde en rejäl livsomställning. Med åren har Domino lärt känna sin diabetes. Hon delar bland annat med sig av sin vardag på Instagram, där hon är en förebild som ökar kunskapen om diabetes.

Text

Annika Wihlborg | Foto Daniel Petersson

Domino Stålvant har alltid varit en aktiv person som älskar att resa, träna och dessutom har ett stort matintresse.

Hon fick typ 1-diabetes efter att ha varit rejält sjuk i denguefeber och tyfoidfeber när hon bodde på Bali. Sjukdomarna försvagade immunförsvaret och enligt läkarna var det just det som utlöste Dominos typ 1-diabetes.

–Jag visste inte mycket om diabetes och kände inte heller till att även typ 1-diabetes är en sjukdom som man kan få när som helst i livet. Att jag, som var mitt i livet, kunde få typ 1-diabetes, kom verkligen som en överraskning för mig, säger Domino Stålvant.

Där och då inleddes hennes resa mot acceptans för en sjukdom som hon kommer att ha resten av sitt liv.

–Ibland känns det orättvist och jobbigt att behöva anpassa mitt liv så mycket efter min diabetes. Andra gånger kan jag känna tacksamhet för att jag kan inspirera så många genom att dela med mig av min vardag med diabetes på Instagram, där jag delar inspiration, tips och erfarenheter. Att leva med typ 1-diabetes handlar mycket om att planera, tänka till och att ständigt ligga steget före. Jag lägger dagligen mycket tid på att hålla mitt blodsockervärde på en bra nivå, säger Domino Stålvant.

Ständig balans att hitta rätt blodsockernivå

Hon saknar ibland den spontanitet som hon kunde tillåta sig innan diabetesdiagnosen, exempelvis att kunna ge sig ut på en spontan löprunda på morgonen utan att först behöva ta sitt insulin, vänta på att det ska verka och att återigen mäta blodsockernivån direkt efter frukost.

–Om mitt blodsocker är för högt så blir jag irriterad, ofokuserad och slö. Om blodsockret i stället är för lågt blir jag kallsvettig och allmänt orolig. Jag håller fortfarande på att lära känna min kropp med diabetes och tycker ofta att det är svårt att få i mig exakt rätt mängd insulin för att jag ska må bra. Jag är inte en person som normalt sett har något stort kontrollbehov, men för att må långsiktigt bra med typ 1-diabetes krävs noggrann planering, säger Domino Stålvant.

Förebild för andra med diabetes

På Instagram visar Domino bland annat upp den sensor och pump som hon använder för att hålla koll på sitt blodsocker.

–Många unga tjejer och mammor till barn med diabetes följer mitt konto. Jag har förstått att många personer med diabetes känner tabu inför att visa upp

de hjälpmedel som faktiskt hjälper dem att hålla koll på sin blodsockernivå och i förlängningen hålla sig vid liv, men jag tycker absolut inte att det är något att skämmas över. Även många personer som inte har diabetes följer mig på Instagram. Ibland hör de av sig och tackar mig för att jag sprider kunskap om diabetes och hur det är att leva med den här sjukdomen, säger hon.

Försök att acceptera din diabetes Att sprida kunskap om diabetes är på många sätt också livsviktigt. Domino kommer exempelvis ihåg den gången hon fick lågt blodsocker när hon var ute med några tjejkompisar. En av tjejerna tänkte då att en insulinspruta var det bästa sättet att hjälpa henne, men det kan i själva verket innebära livsfara. För en person med typ 1-diabetes behandlas lågt blodsocker bäst genom att äta något med socker i. –Mitt viktigaste budskap till andra med diabetes är att försöka acceptera sin sjukdom så gott det går, även om det ibland kan kännas svårt. Det existerar tyvärr fortfarande många fördomar om diabetes, exempelvis att den kan tränas bort eller att personer med diabetes inte kan äta socker. Dessa fördomar vill jag bidra till att sudda ut, säger Domino Stålvant avslutningsvis.

Ljus i tunneln för migränpatienter i hela landet

Migrän som drygt 1,4 miljoner svenskar lider av är mer än bara lite huvudvärk och leder till produktionsbrottfall som beräknas kosta samhället årligen cirka 5 miljarder. Genom den digitala specialistvårdgivaren Migränhjälpen får patienter oavsett hemvist neurologisk bedömning av sina besvär samt löpande stöd, rådgivning och behandling för att både förebygga och lindra anfallen.

Ett migränanfall är ett mycket handikappande tillstånd med intensiv huvudvärk, ljus- och ljudkänslighet eller illamående som följd.

Ofta förvärras anfallet av rörelse vilket tvingar patienten till sängliggande tillstånd i ett mörkt rum från timmar upp till flera dagar i sträck.

Enligt Världshälsoorganisationen är kronisk migrän en av de mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen, på samma nivå som tetraplegi (förlamning i armar och ben) och psykossjukdomar.

Brist på neurologer och långa väntetider

Denna artikel är i samarbete med Migränhjälpen.

I Sverige finns ungefär 200 000 personer med kronisk migrän. Många patienter vittnar om en lång kamp, inte bara mot en svår sjukdom, utan även mot “systemet” med till exempel långa väntetider och en stor brist på neurologer.

I vissa regioner tas migränpatienter bara emot i begränsad omfattning eller inte alls.

Det innebär att endast en bråkdel av de svårast sjuka med migrän får tillgång till en specialiserad vård med förebyggande insatser, medicinering eller symptomhämmande behandlingar som de har rätt till.

–Vi har i media under hösten sett flera individer som förtvivlat berättat om sina personliga vårdresor, där man under många år stått helt utan adekvat stöd och behandling, en bild som delas av Migränhjälpen. Jag har vid flera tillfällen mötts av patienter som kämpat mot sin migrän i upp mot 30-40 år, säger Åsa Cidh, chefsläkare på Migränhjälpen.

Det finns hjälp att få

Utöver de typiska symptomen kan kronisk migrän även ha en stark inverkan på den psykiska hälsan och ta sig uttryck i form av depression och ångest. Genom en strukturerad uppföljning i kombination med läkemedel och livsstilsförändringar kan dock de flesta patienter över tid se en markant förbättring av sitt tillstånd. Sedan starten år 2020 har mer än 10 000 patienter fått hjälp med sina

Specialisthjälp för dig med migrän

Hos Migränhjälpen kan du få hjälp med diagnostik och behandling av svår huvudvärk och migrän oavsett var du bor.

Jag har vid flera tillfällen mötts av patienter som kämpat mot sin migrän i upp mot 30–40 år.

Åsa Cidh

besvär hos Migränhjälpen.

Väntetiden är oftast bara några dagar och teamet består av ett tjugotal neurologer, allmänläkare och sjuksköterskor. Migränhjälpen tar både emot patienter helt digitalt samt på remiss till sin fysiska mottagning på Gamla Karolinska i Stockholm.

–När man får höra att patienten fått livet tillbaka och även blivit av med andra relaterande sjukdomar efter att ha hittat och fått hjälp av Migränhjälpen blir det tydligt hur viktigt vårt arbete är, avslutar Åsa Cidh.

Åsa Cidh

Chefsläkare Migränhjälpen

Vill du veta mer?

Besök hemsidan migranhjalpen.se

När livet är som bäst kan du få bältros

Visste du att en av tre kommer att få bältros någon gång i livet?

Bältros slår ofta till direkt. Det kan göra ont, riktigt ont.

Låt inte bältros pausa livet. Det finns vaccin!

Är du 50 år eller äldre?

Kontakta en vaccinatör för mer information

GlaxoSmithKline AB, 08-638 93 00

NP-SE-HZU-ADVT-230002, 20231205

Läs mer

Välkommen

UCBCares® är en supporttjänst som tillhandahålls av UCB för patienter som ordinerats UCB-läkemedel och deras hälso- och sjukvårdspersonal.

Vårt erfarna team finns här för att hjälpa dig med användbar information och material. Läs gärna mer på våra patientsidor.

E-post UCBCares.SE@ucb.com www . ucbcares.se

Mediroyal utvecklar nya, innovativa, produkter i nya material för arbetsterapi, fysioterapi och ortopedteknik. Mediroyal håller en hög servicenivå med snabba leveranser. Vårt sortiment av kvalitativa produkter är mycket brett och alla våra varor kvalitetsmärkta enligt europeisk standard (CE-märkta). För oss på Mediroyal är ortoser vår passion!

Vi måste ta till vara på barn och ungas drömmar

Alla har vi drömmar. Det är dessa som definierar och driver oss att utvecklas, både som individ och del av samhället. Drömmar är viktiga för alla och känner inga gränser. Framför allt bidrar drömmar till ökad inre motivation under svåra och långa prövningar.

Alice Bäckström

Vice ordförande

Unga Reumatiker

FOTO: PRIVAT U nga Reumatiker arbetar aktivt för att skapa attitydförändringar kring hur drömmar kan tas tillvara på i samhället och inom vården. Vi arbetar årets alla dagar för att alla barn och ungdomar med reumatisk sjukdom ska känna livsglädje och kunna uppfylla sina drömmar. Vår vision genomsyrar allt vi gör och för att det ska vara möjligt att förverkliga behöver vi bli fler som aktivt arbetar för att uppfylla drömmar. För många unga reumatiker innebär det ofta att man tidigt ställs inför svåra och långa prövningar i livet. När vardagen är fylld av smärtsamma leder, sjukhusbesök, tung medicinering eller låg energi som inte fylls på trots otaliga timmar av sömn, kan det kännas som om livet bara är en enda stor prövning full av begränsningar och det sjuka. Att ha en sjukdom ska aldrig vara ett hinder för att

VÅR DA DRÖMMAR

leva sitt liv fullt ut.

Idag ser inte verkligheten ut så, enligt vår medlemsundersökning Unga Reumatiker-rapporten 2023 svarade endast två tredjedelar att de upplever att vården arbetar för att de ska känna livsglädje och kunna uppfylla sina drömmar. Även om det är en positiv förflyttning i rätt riktning från vår tidigare undersökning från 2018 innebär det fortsättningsvis att det är många barn och unga som inte får den vård eller det stöd som de behöver för att leva sitt liv fullt ut.

För oss är det en självklarhet att vi som patienter inte är vår sjukdom utan att vi är våra drömmar. Vi får vår livsglädje i det vi gör - det är våra drömmar som ska definiera oss och inte vår sjukdom. Är det inte därför rimligt att även kunna uppfylla sina drömmar bör vara prioriterat för varje behandling för att nå

Att ha en sjukdom ska aldrig vara ett hinder för att leva sitt liv fullt ut. Men för att det ska bli verklighet behövs rätt förutsättningar och möjligheter. Här har vårdpersonal en viktig roll i att vårda drömmar!

Scanna QR-koden för att läsa konkreta tips, råd och underlag till en workshop – allt för att på bästa sätt kunna uppfylla drömmar.

ökad livskvalité?

Vården har ett viktigt uppdrag i att bemöta barn och unga på ett bra, respektfullt sätt, där de samtidigt har en möjlighet att vårda drömmar. Allt för ofta handlar vårdmöten enbart om våra begränsningar, utmaningar och det sjuka - när det oftare skulle kunna handla om våra möjligheter, mål och drömmar. Genom att våga låta drömmar ta en given plats under vårdmöten, blir det tydligt vilka kompetenser som behövs och vilka mål som behandlingen behöver möta och sträva efter för att uppnå bästa resultatet för patienten. Vilket underlättar för både vårdpersonalen och patienten. Om vi skapar en värld där alla har möjlighet att drömma, så skapar vi en tillgänglig värld där alla är betydelsefulla och kan känna livsglädje. Med små ändringar kan vi göra stor skillnad, tillsammans kan vi vårda drömmar.

Läs mer om hur du kan vara med och vårda drömmar!

Text Alice Bäckström

Vill du veta mer? Besök hemsidan ungareumatiker.se

Ortopedteknik – gör det möjligt för alla att vara delaktiga

Ortopedtekniska Branschrådet har som ett mantra att jobba för jämlik vård för alla i hela Sverige. WHO har beskrivit att ingen är handikappad, men funktionsnedsättningar kan ge upphov till handikapp i vardagen om omgivningen inte stödjer individen.

Det viktiga är inte hur funktionsnedsättningen ser ut, utan hur den påverkar delaktighet i de aktiviteter som är viktiga för personen. Ingen är eller ska vara sin sjukdom. Våra ortopedingenjörer, ortopedtekniker och övrig personal har som jobb att se till att exempelvis reumatiker får de hjälpmedel som de behöver så att delaktigheten i samhället påverkas så lite som möjligt. Kelly O’Neill skrev: ”Jag lovar att RA inte kommer att ta det bästa av mig. Det kommer inte ta min tid och min beslutsamhet. Jag SKA njuta av det jag älskar och inte prioritera något annat!”

Den inställningen vill vi stödja! När du kommer till oss så beskriv vad du vill göra, inte bara vad problemet/smärtan är. Våra medlemmar jobbar ständigt med problemlösning tillsammans med patienter för att skapa en bättre vardag, tillsammans vill vi skapa möjligheter

för just dig att leva lite mer som du önskar – det är vår vision!

Tillgänglighet för dig

Precis som allt annat i samhället så styrs även ortopedteknik av regler och ekonomiska ramar som inte alltid är lätt att ha koll på. Dels finns det hos Socialstyrelsen riktlinjer för hur vård ska bedrivas och på vilka premisser, men i Sverige har vi också regionalt självstyre som gör att de praktiska tillämpningarna skiljer sig åt. Vi på OTB strävar efter ett jämlikt Sverige där alla har rätt till samma hjälp oavsett var man bor, men än så länge finns det tyvärr variationer gällande tillgång till hjälpmedel.

Ortopedtekniska branschen

Ortopedtekniska Branschrådet representerar ca 50 ortopedtekniska enheter, både privata och offentligt drivna, som är spridda över hela

Sverige. Dessutom ingår ett 20 tal leverantörsföretag i branschföreningen, vilka förser de ortopedtekniska serviceföretagen med hjälpmedel, material och specialistkunskap. Våra medlemmar står för mer än 90% av de ortopedtekniska insatser som görs i Sverige. Att jobba inom ortopedteknik är att ha ett fantastiskt givande arbete. Du får varje dag kombinera problemlösning med teknik och samarbeten med patienter och andra sjukvårdsprofessioner. Vi skulle dock behöva vara fler. Branschen skriker efter folk som vill ta upp facklan och bli en del av denna lilla, men så viktiga, del av svensk sjukvård!

Utbildningar inom ortopedteknik

finns på Jönköping University och är du eller någon i din närhet intresserade så läs mer på www.ot-branschen.se

Med en önskan om allas delaktighet i vårt samhälle.

Frida Lanzaro

Marknadsföringskoordinator OTB

Simon Ramstrand Branschdirektör OTB

Text Frida Lanzaro & Simon Ramstrand

Vill du veta mer?

Besök hemsidan ot-branschen.se

Ortosen gav Stefan

knärörligheten och livskvaliteten tillbaka

För Stefan Bodén, som arbetat drygt fyrtio år i restaurangbranschen, kom de första tecknen på artros redan innan han fyllt femtio. Läkaren konstaterade förslitningar och knäledsartros i båda knäna och hade bokat en operationstid till Stefan, men efter att ha fått prova en ortos som avlastar knälederna, förbättrar rörligheten och minskar smärtan kunde han istället bibehålla ett aktivt liv och återfå livskvaliteten utan kirurgi.

Jag började arbeta som kock 1983 och har tillbringat hela mitt yrkesliv i restaurangkök.

Många timmar ståendes på hala och hårda golv, ofta med dåliga skor samt många arbetsmoment som var allt annat än ergonomiska satte så småningom sina spår på min knän och leder. Jag gillar dessutom löpning och har genom åren sprungit ett antal maratonlopp, säger Stefan Bodén, som numera arbetar som speciallärarare på en gymnasiesärskola med restauranginriktning.

När han sökte läkarvård för sina knäsmärtor diagnostiserades han med knäartros och degenerativ meniskskada. Smärtorna hade blivit ett hinder i vardagen och Stefan orkade inte längre med de långa avkopplande skogspromenader som han ofta tagit tidigare. Smärtan var som värst på morgonen, då fick han ofta sitta minst en kvart på sängkanten för att försöka väcka kroppen och få igång rörligheten i lederna innan han kunde starta sin dag.

Minskad smärta och förbättrad rörlighet med ortos –Min läkare rekommenderade en operation, men jag ville först undersöka

andra alternativ. Via en bekant fick jag prova en ortos, en medicinteknisk produkt som avlastade mina knäleder och minskade värken. Jag gick även till en fysioterapeut, som utformade ett träningsprogram med övningar som stärkte muskulaturen runt knäna. Jag upplevde en enorm förbättring så fort jag började använda min ortos. Den fungerar som ett exoskelett som avlastar knäleden och minskar smärtan, vilket gjorde att klarade av att följa träningsprogrammet fullt ut och dessutom kunde återuppta mina skogspromenader, säger Stefan Bodén. 2023 fick han möjlighet att prova Unloader One X, en ortos med biomekaniska egenskaper som har bevisats ge smärtlindring och funktionella förbättringar för personer med knäartros och degenerativ meniskskada.

Kombinera ortos med sjukgymnastik –Smärtan minskade, vilket både ökade min rörlighet och livskvalitet. Tidigare drog jag mig för att ta en långpromenad eftersom jag visste att det kunde resultera i knäsmärtor dagen efter. Nu kan jag vara ute och gå i flera timmar utan att känna av knäna överhuvudtaget,

Att få en ortos som ger smärtlindring och avlastning bör vara förstahandsalternativet för alla personer med knäledsartros.

Stefan Bodén

säger Stefan Bodén. Hans råd till andra personer med knäledsartros är att be att få prova en ortos och att betrakta den som en del av en helhet, där sjukgymnastik och en balanserad kost utgör andra viktiga pusselbitar.

–Att få en ortos som ger smärtlindring och avlastning bör vara förstahandsalternativet för alla personer med knäledsartros. Det ger förutsättningar till en långsiktigt betydligt bättre livskvalitet jämfört med en operation, säger Stefan Bodén.

Besök hemsidan ossur.com/sv-se

SCANNA FÖR MER INFO!

Text

Annika Wihlborg

Vill du veta mer?

Denna artikel är i samarbete med Össur Nordic.

Prisetper endastbehandling öre!några

B-Cure Laser är lätt att använda:

1. Starta lasern

2. Ställ behandlingstid (2–8 min)

3. Sätt den mot smärtpunkten LÄKNINGEN BÖRJAR!

Låt inte smärtan hindra dig!

När man lider av smärta, borde man också själv undersöka på olika smärtlindrings metoder. Nuförtiden finns det nya effektiva apparater på marknaden, som är värt att prova. Laserterapi har kliniskt bevisat att lindra olika smärtor och initiera återhämtningsprocessen, vare sig det är fråga om inflammation eller vävnadsskada. Idag lindrar B-Cure Laser smärta i över tusen svenska hushåll och den används även på smärtkliniker, av fysioterapeuter och inom sårvård.

Laserterapi ger mjukvävnaden energi som bidrar till cellernas normala funktion. Fotobiomoduleringsprocessen, som börjar på cellulär nivå, har kliniskt studerats att påverka förstärkningen av vävnaden. Det har gjorts tusentals kliniska undersökningar om laserterapi. Bland annat i en Norsk forskningsöversikt evaluerades resultaten av 22 olika kliniska undersökningar. Översikten visade att laserterapi lindrar smärta vid artros, omedelbart och på lång sikt. Motsvarande kliniska undersökningar har gjorts även om akut- och kronisk smärta, sår, infammationer, TMD, sportskador och fbromyalgi.

Hilla-Maria Tennberg är sårvårdare och använder B-Cure Laser dagligen i yrket.

Användarna tackar

Britt-Marie Torverud, Västerås: – I åratal har jag lidit av hård artros och slitage smärta som har begränsat min rörlighet. Redan efter en dryg vecka med B-Cure Laser märkte jag att smärtan hade lindrats avsevärt.

Johan Ohlzon, Helsingborg:

– Jag lever ett aktivt liv där idrott och träning står i centrum. Med hjälp av B-Cure Laser kan jag säga att mitt gamla knäskada har blivit bättre och jag har fått hjälp även med min infammerade axelskada.

Liisa Andersson, Linköping:

– Jag har haft ont i ena axel och arm ända ner till handen, har även artros i fngrarna och karpaltunnelsyndrom. Jag har varit hos sjukgymnast, massör och osteopat men inte blivit bättre. Läste i en tidning om B-Cure Laser tänkte att det måste jag pröva. Bara efter några dagar började jag känna mig bättre. Nu kan jag sova på den sidan.

Maylis Bäckman, Örnsköldsvik:

– Jag har lidit av kroniska nervvärk efter en misslyckad ryggoperation. Värken har påverkat min vardag för en längre tid. Jag såg en annons om B-Cure Laser och bestämde mig för att hyra den. Redan efter två veckors behandling lindrade smärtan så bra, att jag köpte en egen B-Cure Laser.

Sanny Söderström, Åre:

– Jag ramlade ner för trapporna i skidstugan,

och krossade tre kotor och fck fyra kotkompressioner. Läkaren kunde inte hjälpa mig och mina smärtor bedömdes kroniska. Jag hittade B-Cure Laser, när mina släktingar hade fått hjälp i gikt och knäskador. Tack vare laserapparaten min återhämtning har gått snabbare.

Trygg & förmånlig i hemmabruk

Eftersom smärtlindring grundar sig på att källan till smärtan läks ska området laserbehandlas i form av en kur. Med efektivare professionella laser behandlar man 2–3 gånger i veckan, men med hemmalaser når man liknande resultat med en jämn daglig behandling. Den trygga och lättanvändbara B-Cure Lasern lämpar sig som smärtlindring för hela familjen. Terapin har inga kontraindikationer och kan användas i samband med olika implanter och pacemaker. Trots att priset är några tusen kronor ger lasern circa 30 000 instruktionsenliga behandlingsgånger utan underhållskostnader. Sålunda är priset för en enskild behandlingsgång endast några öre. Dessutom kan man även hyra lasern.

Sanny Söderström fick hjälp mot sina kroniska ryggsmärtor.

Raija Kallio fick hjälp mot sin artros.

Låt inte glaskroppsgrumlingar hindra din vardag

Glaskroppen är den genomskinliga geléartade vätska som fyller ut ögat invändigt. Glaskroppsgrumlingar är små naturliga fragment som flyter omkring i ögats glaskropp och kastar skuggor på näthinnan. Glaskroppsgrumlingar är vanligt, i synnerhet i åldersgruppen 50 plus. De kan ha stor inverkan på livskvaliteten, men kan behandlas med laser eller kirurgi.

Björn Steén Ögonläkare, näthinnekirurg & delägare Ögonlasern

Glaskroppsavlossning är en naturlig process som ofta förekommer när man åldras och är vanligast hos personer över 50 år. Glaskroppsavlossning kommer ofta plötsligt och gör inte ont. Personen upplever då rörliga svarta fläckar för ena ögat, som ser ut som flugor eller maskar. Ofta kommer samtidigt en lätt dimsyn och ljusblixtar för det drabbade ögat. –Glaskroppsavlossning är inte farligt i sig självt men kan leda till synstörande glaskroppsgrumlingar, och i enstaka svårare fall en näthinneavlossning. För somliga har glaskroppsgrumlingarna omfattande inverkan på livskvaliteten eftersom de kan orsaka huvudvärk samt svårighet att läsa och fixera blicken, säger

Björn Steén, ögonläkare, näthinnekirurg och delägare i Ögonlasern.

Smärtfri laserbehandling som inte kräver kirurgi

Björn Steén har i många år behandlat glaskroppsgrumlingar med kirurgi och vitreolys. I enklare fall är vitreolys en metod att föredra eftersom det är en smärtfri laserbehandling som inte kräver kirurgi. Båda behandlingsalternativen avlägsnar i allmänhet glaskroppsgrumlingarna permanent.

–Många av mina patienter har tidigare fått höra att glaskroppsgrumlingar inte går att behandla. Så är inte fallet. Det finns därför ingen anledning att låta glaskroppsgrumlingar begränsa din vardag, säger Björn Steén.

Ögonlasern har även gedigen erfarenhet av att behandla patienter med våta åldersförändringar i gula fläcken, ett tillstånd som bör behandlas så tidigt som möjligt för att undvika permanenta skador.

Hjärnhälsan påverkas av din livsstil

Hjärnan är det mäktigaste vi har. Hjärnan utgör allt som gör oss till människor och allting som för världen framåt. Hur vi tar hand om vår hjärna är därför otroligt viktigt. För risken är tyvärr hög att du eller någon nära dig kommer att drabbas av hjärnans sjukdomar. 22 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige beror i dag på hjärnans diagnoser. Men att ta hand om sin hjärnhälsa handlar inte bara om att undvika att vara sjuk, det handlar också om att vara frisk – att leva sin fulla potential.

generalsekreterare Hjärnfonden

Anna Hemlin

Generalsekreterare

Hjärnfonden

Det finns mycket som du själv kan göra för att minska risken att drabbas. Några av de viktigaste så kallade livsstilsfaktorerna är att röra på sig, att inte röka, att sova tillräckligt och minska den skadliga stressen. Det handlar om att undvika alkohol och äta hälsosam kost. Sedan finns det faktorer som du som individ har mer eller mindre inverkan på. En ny rapport som Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), har gjort på uppdrag av Hjärnfonden, visar nämligen att livsstilsfaktorer som mobbing och social isolering ökar risken att drabbas av flera av hjärnans sjukdomar. Eftersom det är uppenbart att mobbing inte är något man själv väljer, synliggör det

Gula fläcken är den vanligaste orsaken till att personer över 60 år får nedsatt syn. Många patienter som fastnat i långa vårdköer söker sig till Ögonlasern, som ofta kan erbjuda omedelbar behandling. –Vi välkomnar patienter med glaskroppsgrumlingar och åldersförändringar i gula fläcken från hela landet. Glaskroppsgrumlingar är inte farligt men kan ha en stor inverkan på det dagliga livet. Det är därför viktigt att känna till att det finns beprövade behandlingsalternativ.

Ögonlasern Privat ögonklink med en av landets största bredd av ögonspecialister. Ögonlasern arbetar på uppdrag av Region Stockholm och samarbetar med flertalet försäkringsbolag och välkända optiker. Man kan likna Ögonlasern med ett litet ögonsjukhus avslutar Björn Steén.

behovet av att ta ett helhetsgrepp kring riskfaktorer. Hjärnfonden anser att det finns mycket mer som arbetsplatser, skolor, sjukvården och myndigheter kan göra redan i dag.

Alzheimers sjukdom dyrare än cancer

Men den helt nödvändiga samhällsförändringen kan börja redan nu. För det finns vinster att göra kring tidiga insatser. Vår analys visar att nästan 40% av Alzheimers sjukdom kan tillskrivas livsstilsfaktorer, och att just Alzheimers sjukdom och demens, överstiger de totala kostnaderna för cancer i Sverige. Ja, samhällsnotan är hög, men den största kostnaden är det mänskliga lidande det innebär att bli

sjuk. Så låt oss försöka hjälpa varandra genom att sprida kunskap och stötta varandra i att göra livsstilsförändringar. Genom att hålla våra hjärnor friska kan vi leva mer och längre. Så gå ut på en rask promenad, hör av dig till någon som du misstänker känner sig ensam. Bjud på ett alkoholfritt alternativ till sommarens grillmiddag. På så vis kan vi minska risken att bli sjuka, men också öka möjligheterna att må bättre. För att undvika social isolering handlar inte ju inte bara om att undvika att bli sjuk, utan om att slippa vara ensam. Precis som att en rimlig nivå av stress inte enbart handlar om att undvika utmattningssyndrom, utan om att leva mer harmoniskt. Hjärnhälsa handlar om att må bra, på alla sätt.

Text Anna Hemlin,

Denna artikel är i samarbete med Ögonlasern.

Vill du veta mer?

Scanna QR koden för mer information på vår hemsida:

Text Annika Wihlborg

VMS, eller vasomotoriska symtom, är det medicinska namnet för de värmevallningar och nattsvettningar som många kvinnor upplever i samband med klimakteriet. Läs mer på VadärVMS.se >>