Förstärk Sveriges Äldreomsorg

FörstärkÄldreomsorgSveriges

Abilia

Digitala hjälpmedel ökar livskvaliteten för äldre med kognitiv svikt.

Ge tillbaka makten till de

äldre

Avtar önskan att få göra egna aktiva val med åren? Blir det mindre viktigt att få styra över sitt liv efter en viss ålder? Nej, det finns absolut ingenting som talar för det. Tvärtom.

Durewall

Det trygga mötet en förutsättning för säker förflyttning

ISvenskt Näringslivs senaste undersökning får svenskar i alla åldrar besvara frågor om valfrihet och inflytandet över viktiga beslut. Den visar att stödet ökar för att själv få välja var man ska bo när man är i behov av äldreomsorg. Allra viktigast är det för ålderskategorin 65 och äldre där 9 av 10 tycker att man själv ska få välja. Det här borde vara ett övertydligt budskap till de politiker runt om i landet som hellre pekar med hela handen än låter var och en avgöra vad som passar bäst. I flera kommuner är det precis vad som pågår. Äldres egenmakt får stå tillbaka när rätten att välja äldreomsorg begränsas, dras tillbaka eller aldrig införs.

Många blir avvisade eller får fortsätta vänta

Äldres egenmakt

får stå tillbaka när rätten att välja äldreomsorg begränsas, dras tillbaka eller aldrig införs.

ålderns höst få sin möjlighet att välja och påverka begränsad kommer inte mötas av tystnad från de stora 40-talistkullarna och deras anhöriga.

Nationell äldreboendegaranti

Dafgårds Menymatskoncept som skapar genuina måltidsupplevelser.

Projektledare: Marcus Edström (marcus.edstrom@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson

Redaktionschef: Tim Sobek Affärsutvecklare: Oskar Ulups

Designer: Daniel Petersson Distribution: Dagens Nyheter, 28-09-2023 Tryckeri: Bold Printing, Stockholm, Borås Tidningstryckeri, Daily Print Umeå, Mittmedia print Östersund Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim. sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Regeringskansliet

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

Ett aktuellt exempel finns i Göteborg där Torborg, 87, blivit en symbol för vanmakten som följer av den typen av politik. Där fanns ledig kapacitet på nya, moderna privatdrivna äldreboenden som erbjuder platser till en lägre kostnad än de som kommunen driver själva. Torborg vill dit, men de styrande i kommunen satte stopp. De hade nämligen infört en begränsning för antalet platser på privata boenden. Valfrihet för ett fåtal alltså, men inte för Torborg som i stället måste vänta på att bli anvisad en plats. Efter en långdragen politisk kamp höjdes nyligen taket. Kanske får nu Torborg sin efterlängtade plats på sitt utvalda boende – men många äldre måste finna sig i att bli anvisade eller fortsätta vänta – trots att det finns plats på det äldreboende de önskar.

Om dagens äldre ogillar den här typen av förmynderi kan vi redan nu föreställa oss reaktionerna som väntar. Att på

Flera reformer behövs för att stärka äldres egenmakt. Vårdföretagarna förespråkar en nationell äldreboendegaranti, som ger äldre en rätt att själv välja ett boende som kan erbjuda en plats om det inte finns plats i kommunens boenden. Fler kommuner bör också ge äldre rätten att välja äldreboende eller vem som ska få stiga över deras tröskel för att hjälpa dem i hemmet. Och de kommuner som har valfrihet måste säkerställa att det finns gedigen och lättillgänglig information om de olika verksamheterna för att underlätta för äldre och anhöriga att göra ett välinformerat val. Utan information finns ingen reell valfrihet. Synen på äldre måste förändras. Att ”ta tillbaka kontrollen över välfärden” får inte bli en täckmantel för att ta kontrollen över vuxna människors vardag och livspåverkande beslut. Det är hög tid att ge tillbaka makten till de äldre.

Förbered dig för att

Beställ boken från

webbshop.demenscentrum.se

Anna Bergendal Näringspolitisk expert Vårdföretagarna

Text Anna Bergendal

Trygghetsboenden kan ge kommuner stora besparingar

Trygghetsboenden överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg –och kan spara stora pengar för kommunerna. Ändå byggs det nästan inga trygghetsboenden.

Jag tror inte kommuner helt förstår vilken enorm besparingspotential det finns här, säger Daniel Öhman, Investeringschef på fastighetsbolaget Stenvalvet.

Sveriges befolkning blir allt äldre. Den demografiska utvecklingen visar att antalet personer över 80 år kommer att öka från dagens ca 550 000 till ca 800 000 år 2030. Detta kommer att leda till enorma ökningar i kostnader för äldreomsorgen för landets kommuner.

Ett trygghetsboende är ett hyreshus för personer som uppnått en viss ålder. Det finns kriterier för hur boendet ska vara utformat. Bostäderna ska till exempel vara anpassade till de äldres behov och det ska finnas gemenskapslokaler för till exempel måltider, samvaro, hobby och rekreation.

Trygghetsboenden ger ökad livskvalitet

Tanken är att äldre personer ska kunna flytta från sin privatbostad till en bättre anpassad bostad. Här får de ökad livskvalitet genom gemensamma aktiviteter. Samtidigt blir det enklare och billigare för kommunen att erbjuda hemtjänst då brukarna är samlade på samma ställe. Därmed kan man också skjuta upp flytten till ett permanent äldreboende.

– Kostnaden för en boende på ett vård- och omsorgsboende är ungefär 1,2 mkr per år. Skulle personen i stället bo i en trygghetsbostad med

Kostnaden för en boende på ett vård- och omsorgsboende är ungefär 1,2 mkr per år. Skulle personen i stället bo i en trygghetsbostad med maximal hemtjänst är kostnaden bara runt 500 000 kr per år.

Daniel Öhman

maximal hemtjänst är kostnaden bara runt 500 000 kr per år. För varje år en kommun kan skjuta upp en flytt till ett äldreboende genom ett trygghetsboende kan en kommun alltså spara runt 700 000 kr. Det ger ju också en ledig plats till någon som behöver mer omsorg och minskar behovet att bygga nya äldreboenden, förklarar Daniel Öhman.

Trots att det finns ett statligt investeringsstöd, byggs det knappt några nya trygghetsboenden i dag.

Stenvalvet bjuder in till diskussion

På Stenvalvet är man beredd att hjälpa

till att bygga trygghetsboenden, men man anser att kommunerna måste agera. – Dels måste kommunerna erbjuda mark, dels måste de skriva blockhyresavtal där de hyr samtliga lägenheter i ett trygghetsboende och sköter förmedlingen. Det kommer båda parter att vinna på, förklarar han. Under Almedalsveckan arrangerade Stenvalvet ett uppskattat seminarium i ämnet.

– Tillsammans med kommuner och erfarna experter hade vi en riktigt bra dialog kring ämnet och varför det är en ödesfråga att byggandet av trygghetsboenden kommer i gång, avslutar Daniel Öhman.

Stenvalvet är ett av de ledande bolagen i Sverige inom ägande, förvaltning och utveckling av samhällsfastigheter. Totalt äger de ett hundratal fastigheter till ett sammanlagt marknadsvärde om ca 16,4 mdkr. I fastigheterna bedrivs samhällsservice inom områden som utbildning, vård & omsorg, rättsväsende och myndigheter. Stenvalvets ägare är långsiktiga institutionella investerare: Kyrkans pension och Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Denna artikel är i samarbete med Stenvalvet.

Daniel Öhman Investeringschef Stenvalvet

Digitala hjälpmedel ökar livskvaliteten för äldre med kognitiv svikt

Ålder är den största riskfaktorn för kognitiv svikt och demenssjukdomar. Med en åldrande befolkning betyder det att fler äldre kommer få diagnosen demenssjukdom. För äldreomsorgen innebär det att färre ska ta hand om fler individer som behöver trygghet, meningsfullhet, samvaro och aktivitet. Evidensbaserade och välbeprövade digitala hjälpmedel kan stärka individens självständighet och livskvalitet. De kan också underlätta vardagen för äldreomsorgens medarbetare.

Kognitiv svikt handlar om att vissa förmågor såsom minne, tidsförståelse, rumsuppfattning, motivation, energi, organisering och planering försämras. Det innebär ofta oro, stress och otrygghet och är vanliga tecken vid begynnande demenssjukdom. Genom att stötta äldres kognitiva förmågor i ett tidigt skede kan den kognitiva hälsan bättre bibehållas. Idag finns välbeprövad och evidensbaserad välfärdsteknik i form av digitala kognitiva hjälpmedel som ger ökad självständighet och trygghet. De möjliggör att fler äldre kan bo kvar hemma under trygga förhållanden och med bättre livskvalitet.

Stärker individens självständighet

Abilia utvecklar, tillverkar och säljer hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar såsom kognitiv svikt. Ambitionen är att ge människor med särskilda behov möjligheten att vara självständiga och ha kontroll över sitt dagliga liv. Genom att exempelvis bli påmind om när det är dags att ta sin medicin, gå ut med hunden eller träffa sina grannar blir äldre med

kognitiv svikt tryggare. Något som i sin tur ökar livskvaliteten. Med Abilias kalenderklocka CARY Base kan personer som behöver extra stöd exempelvis få hjälp med att hålla reda på dygnet och dagens händelser.

– Baserat på vår drygt 40-åriga erfarenhet och med stöd av evidens vet vi att våra digitala hjälpmedel ger människor med kognitiv svikt bättre förmåga att organisera och planera sin dag. Många hjälpmedelsprodukter är under utveckling, men det finns redan idag ett stort utbud av smarta lösningar som man kan använda, säger Abilias vd Tove Christiansson.

Stort mervärde för äldreomsorgen

I äldreomsorgen används Abilias digitala hjälpmedel i allt högre utsträckning. De bidrar till att öka lugnet hos de boende och deras anhöriga, bland annat genom att visualisera planerade aktiviteter via tids- och planeringshjälpmedlet MEMOplanner.

– Vi ser att digitala kognitiva hjälpmedel skapar värde inte bara för individen. De har även ett stort mervärde för äldreomsorgsverksamheten. Antalet händer räcker inte till i omsorgen.

Vi ser att digitala kognitiva hjälpmedel skapar värde inte bara för individen. De har även ett stort mervärde för äldreomsorgs-verksamheten. Antalet händer räcker inte till i omsorgen.

Tove Christiansson

Digitala hjälpmedel är en viktig förutsättning för att kunna ta hand om den växande gruppen äldre som behöver hjälp, säger Tove Christiansson.

– Med ökad kunskap och medvetenhet, hos både individer och verksamheter, om tillgängliga digitala kognitiva hjälpmedel och dess effekter vid tidiga insatser är vi övertygade om att vi tillsammans kan möta äldreomsorgens utmaningar och möjliggöra god kognitiv hälsa. Då kan fler äldre bo kvar hemma under trygga förhållanden med god livskvalitet, säger Tove Christiansson.

Denna artikel är i samarbete med Abilia.

FOTO: ABILIA

Text Annika Wihlborg

Tove Christiansson Vd Abilia

Chefoskopet, ett stöd för att utveckla chefers förutsättningar

Chefoskopet är ett forskningsbaserat och kostnadsfritt verktyg. Det grundar sig på gedigen forskning om vilka organisatoriska förutsättningar som har betydelse för att chefer ska kunna utföra sitt uppdrag och samtidigt må bra. Arbetet med verktyget resulterar i konkreta förbättringsinsatser som passar just den egna organisationen.

Idag står äldreomsorgen inför stora utmaningar som omställning till digitala arbetssätt och verksamhetsutveckling med krav på ökad kompetens. Det gäller också att förebygga höga kostnader för sjukfrånvaro och klara kompetensförsörjningen. En viktig del för att kunna rekrytera och behålla både chefer och medarbetare med rätt kompetens, är att arbeta med arbetsmiljön.

Med hjälp av Chefoskopet får organisationen en samlad bild av hur de egna chefernas organisatoriska förutsättningar ser ut och vad som går att förbättra. Bland annat undersöker man hur cheferna upplever balansen mellan krav och resurser och hur de fördelar sin arbetstid. Det ger insikter om hur ledningen kan förbättra chefers organisatoriska förutsättningar, säger Malin Ljungzell, som har varit med och utvecklat verktyget på Suntarbetsliv på uppdrag av fack och arbetsgivare.

Suntarbetsliv är en ideell förening som drivs gemensamt av de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona.

Ledstång i verksamhetsutvecklingen I Lycksele framkom signaler om att något behövde göras för att förbättra situationen för chefer inom äldreomsorgen. De hade höga sjuktal och chefer som inte hann med sina uppgifter. En del slutade och det var svårt att rekrytera nya. Kommunen bestämde att de skulle använda Chefoskopet för att utreda chefernas arbetsmiljö.

– Upplägget har öppnat upp för diskussioner kring hur vi egentligen har det, vad vi lägger tiden på och vilka förändringar vi kan göra, berättar enhetschefen Johanna Tossman.

Chefoskopet ger konkret stöd i verksamhetsutvecklingen. Verktyget bidrar till en god kvalitet och en bra arbetsmiljö för cheferna, och det påverkar även medarbetare och därmed verksamheten positivt. Ytterligare ett mål är att öka attraktiviteten för chefsrollen.

Strukturerad genomförandemodell Chefoskopet består dels av en kunskapsdel som riktar sig till högre ledningsgrupper, dels av en genomförandedel där chefernas organisatoriska förutsättningar kartläggs och analyseras.

– I ett första steg tar ledningen del av vad forskningen säger om chefers förutsättningar. Det ger ett gemensamt språk och en samsyn. Därefter kartläggs chefernas organisatoriska förutsättningar och utifrån enkätsvaren kan ledningen prioritera och fatta beslut om insatser som ger effekt i rätt riktning, fortsätter Malin Ljungzell, projektledare på Suntarbetsliv.

– En av styrkorna med Chefoskopet är att det är ett partsgemensamt och forskningsbaserat verktyg utan kommersiella intressen, avslutar Malin Ljungzell.

Om Chefoskopet

Ett verktyg från Suntarbetsliv:

Skifta fokus från individ till organisation Ge stöd i chefsrollen

Stärka dialogen i hela organisationen

Ge chefen ett rimligt antal medarbetare Erbjuda jämlika förutsättningar

Denna artikel är i samarbete med Suntarbetsliv.

Text Annika Wihlborg

Johanna Tossman Enhetschefen Lycksele kommun

Malin Ljungzell Projektledare Suntarbetsliv

MIN PÄRM

– ett stöd vid demensdiagnosen

Den som får en alzheimerdiagnos lämnas ofta med många obesvarade frågor. I Vaxholm har kommunen därför börjat dela ut Min pärm, ett stöd för personer med demenssjukdom.

Min pärm har tagits fram av Svenskt Demenscentrum för att fylla ett tomrum efter diagnosen. Den ger svar på frågor som många ställer sig efter att ha diagnosticerats med alzheimer eller annan demenssjukdom.

– Det handlar om frågor om fullmakter, körkort, färdtjänst och vart man kan vända sig för att få råd och stöd. Pärmen innehåller även konkreta tips på hur man kan hantera svårigheter som uppstår av ett sviktande minne, säger

Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

Sedan lanseringen i slutet av 2022 har mer än 1 000 exemplar av Min pärm sålts. Beställare är enskilda personer, vårdcentraler och specialistmottagningar men även socialtjänsten i flera kommuner.

I år har Susanne Lindqvist, Silviasyster och demenssamordnare i Vaxholm, delat ut 32 orangefärgade pärmar till nydiagnosticerade personer i kommunen.

– Jag brukar alltid bjuda in den som får en demensdiagnos till ett möte, tillsammans med sina anhöriga. Då går jag igenom vilket stöd som finns att få. Jag berättar lite om olika hjälpmedel och om kommunens mötesplats Träffpunkten. Och så får de ett exemplar av Min pärm, något som är väldigt uppskattat, säger Susanne Lindqvist.

Det kan dröja länge innan den som får en demensdiagnos i ett tidigt skede behöver hemtjänst eller mer omfattande hjälp från kommunen. Under denna tid, när personen har få kontakter med vård och omsorg, kan Min Pärm spela en särskilt viktig roll.

– Demenssjukdom är en obotlig och dödlig sjukdom som vänder upp och ned på ditt liv. Men mer kunskap kan öka din trygghet och i Min pärm får du även konkreta råd om vad du själv kan göra för att kunna leva ett så bra liv som möjligt, säger Wilhelmina Hoffman.

Innehållet i Min pärm är sorterat under färgglada flikar, för att det ska vara lättare att hitta. Pärmen kan beställas från www.webbshop.demenscentrum.se

På Skövde Yrkeshögskola hittar du utbildningar som ger dig rätt kompetens!

• Stödpedagog (Distansutbildning, studietakt 50 %)

• Specialistundersköterska inom äldreomsorg (Distansutbildning, studietakt 50 %)

• Specialiserad undersköterska/stödassistent inom välfärdsteknologi (Distansutbildning, studietakt 50 %)

• Medicinsk sekreterare (Bunden utbildning, studietakt 100 %)

Läs mer om Skövde Yrkeshögskola och ansök på skovde.se/yh

FOTO: SDC

Och så får de ett exemplar av Min pärm, något som är väldigt uppskattat.

Susanne Lindqvist

Ny app ökar delaktighet i hemtjänsten

Ett schema på kylskåpet och Post It-lappar på köksbordet – så ser kommunikationen ofta ut med hemtjänsten. Därför lanseras nu appen Relate. – Här kan omsorgstagare och deras anhöriga få information om när hemtjänsten kommer och vad de ska göra, säger Fredrik Haase, försäljningschef på Pulsen Omsorg.

För den som har hemtjänst är det mycket information att hålla reda på. Dessutom kan schemat ändras snabbt, med nya tider och ny personal. Det är information som finns i kommunens system, men tidigare har den inte varit åtkomlig för omsorgstagaren. För att råda bot på det problemet har Pulsen Omsorg utvecklat appen Relate som ger omsorgstagaren information direkt i mobilen.

– Många äldre är vana att använda mobiltelefonen för olika tjänster, men för att kontakta hemtjänsten har de varit hänvisade till telefon och där måste de ofta stå i telefonkö. Det är också vanligt att kommunicera med post-it-lappar, vilket känns olustigt ur integritetssynpunkt, säger Magnus Skebäck, VD på Pulsen Omsorg.

Digitalt samtycke

Och det är inte bara omsorgstagare som har behov av information, visar ny forskning. Anhöriga står för så mycket som 70 procent av alla vårdande insatser hos hemtjänstens omsorgstagare. Av dessa har många gått ned i arbetstid för att kunna hjälpa till med allt från tvätt till inköp.

Med ett digitalt samtycke kan informationen i Relate även bli åtkomlig för anhöriga.

– Har du en demenssjuk förälder är appen guld värd, säger Magnus Skebäck. Din pappa tror kanske att han inte fått besök och då kan du kolla om det stämmer. Du ser också om han ätit ordentligt, fått medicin, med mera.

Det går även skicka meddelanden till hemtjänsten med hjälp av appen. Behöver du till exempel avboka ett besök är det enkelt ordnat.

Har inte tillgång

Pulsen Omsorg är företaget bakom Combine, det verksamhetssystem för socialtjänst och äldreomsorg som en ärdedel av Sveriges kommuner använder. Här finns information om vad som är planerat, vad som har utförts samt om det skett några avvikelser. Appen Relate kopplas till verksamhetssystemet

Har du en demenssjuk förälder är appen guld värd. Din pappa tror kanske att han inte fått besök och då kan du kolla om det stämmer. Du ser också om han ätit ordentligt, fått medicin, med mera.

Magnus Skebäck

och ger omsorgstagare och anhöriga tillgång till ett urval av den information som finns där.

– Med tanke på att anhöriga så ofta är involverade i omsorgen är det förstås viktigt att de kan få tillgång till appen, säger Fredrik Haase.

Relate fungerar inte enbart tillsammans med Combine, inom kort kommer den även kunna användas tillsammans med system från ett par andra tillverkare och på så sätt nå omkring hälften av Sveriges kommuner.

Anhöriga som vårdar

140 000 svenskar har gått ner i arbetstid eller slutat arbeta för att ta hand om närstående, det visar forskning gjord på Linnéuniversitetet där man intervjuat 30 000 anhöriga.

Var sjunde anhörig till en person med äldreomsorg lägger tio timmar i veckan eller mer på att vårda en anhörig.

År 2030 kommer vi ha 50 procent fler personer över åttio år i landet.

Om Pulsen Omsorg

Är ett Boråsbaserat företag som ingår i Pulsen Group.

Förser ungefär en ärdedel av Sveriges kommuner med Combine, ett verksamhetssystem för socialtjänst och äldreomsorg.

Appen Relate lanseras under hösten och fungerar inom kort även med verksamhetssystem från andra tillverkare. Den kan då användas i hälften av Sveriges kommuner.

För mer information, skanna QR-koden & besök:

Text Benedikta Cavallin

Fredrik Haase Säljchef Pulsen Omsorg

Magnus Skebäck Vd Pulsen Omsorg

Denna artikel är i samarbete med Pulsen Omsorg.

Anna Tenje,

Äldre- och socialförsäkringsministern: satsar på kvalitetshöjning och kompetenslyft i äldreomsorgen

Kompetensförsörjning, stärkt medicinsk kompetens i kommunerna och utökat stöd till anhöriga är tre viktiga kärnfrågor för äldreoch socialförsäkringsminister Anna Tenje. Hon brinner också särskilt för att förbättra demensvården och har även initierat en utredning om obligatoriska språkkrav i äldreomsorgen.

Den demografiska utvecklingen, med en växande grupp seniorer som blir allt äldre, är självklart en utmaning för äldreomsorgen. Även om många är pigga och aktiva även när de nått en hög ålder så behöver vi alla stöd och hjälp vid någon tidpunkt i vårt liv. Det är därför angeläget att vi gör allt vi kan för att få fler medarbetare att söka sig till och vilja stanna kvar i äldreomsorgen, säger Anna Tenje.

I somras blev undersköterska en skyddad yrkestitel, vilket Anna Tenje hoppas ska bidra till att stärka yrkets attraktionskraft och status. Hon betraktar även den skyddade yrkestiteln som en möjlighet till ytterligare differentiering av arbetsuppgifter så undersköterskors kompetens tillvaratas fullt ut.

Uppskattat Äldreomsorgslyft förlängs En statlig satsning som tagits emot väldigt väl ute i kommunerna är Äldreomsorgslyftet, som stärker kompetensen i äldreomsorgen genom att ge ny och befintlig personal möjlighet att utbilda sig på arbetstid.

– Jag har gjort många studiebesök i äldreomsorgen sedan jag blev minister för ett år sedan. Många välkomnar det statliga stödet och betonar Äldreomsorgslyftets betydelse för deras kompetensutveckling. Under de tre kommande åren investerar vi därför 1,7

Text Annika Wihlborg

miljarder årligen på Äldreomsorgslyftet. Ambitionen är att det ska bidra till en generell kompetenshöjning hos såväl privata som offentliga aktörer, säger Anna Tenje.

Såväl IVO:s rapporter som Coronakommissionens granskning belyser behovet av en ökad medicinsk kompetens i kommunal vård och omsorg.

– Många äldre vittnar om hur svårt det är att få kontakt med en läkare. Även personalen har många gånger svårigheter i att få kontakt med en läkare. Vi har därför tillsatt en utredning som ska analysera hur man kan stärka den medicinska kompetensen i kommunal hälso- och sjukvård. Utredaren kommer bland annat att titta på möjligheterna för kommunerna att själva anställa läkare. De ska även utvärdera om den befintliga läkarsamverkan i kommunerna idag är tillräckligt effektiv och ändamålsenlig. Utredningen ska vara klar hösten 2024, säger Anna Tenje.

Utreder språkkrav för

äldreomsorgens medarbetare

Hon betonar vikten av att språkförbistringar inte får bli en barriär för den vård och omsorg som äldre är i behov av och har rätt till. Det är också viktigt att äldreomsorgens medarbetare kan kommunicera på ett effektivt sätt sinsemellan. Det bidrar till ökad trygghet och ett inkluderande

arbetssätt.

– Goda kunskaper i svenska språket är en förutsättning för att kunna utföra arbetet inom äldreomsorgen på ett säkert sätt. I våras tillsatte vi därför en utredning om språkkrav för personal i äldreomsorgen. Syftet är att stärka patientsäkerheten och öka tryggheten, säger Anna Tenje.

Stärkt stöd till anhörigvårdare I Sverige finns över 1 miljon anhörigvårdare, som vårdar en närstående med omsorgsbehov. Anna Tenje ser ett behov av att stärka upp anhörigstödet i hela landet, bland annat i form av fler mötesplatser, stödgrupper och stödlinjer. Regeringen har därför tillsatt en utredning även på detta område.

– Den vanligaste gruppen anhörigvårdare är äldre kvinnor som vårdar sina sjuka män. Den här gruppen gör en fantastisk insats men drar samtidigt ett tungt lass. Det slutar ofta med att de äldre kvinnorna själva blir sjuka. Om samhället kan stötta kvinnor på ett bättre sätt så kan det göra stor skillnad. Ytterligare en fråga som vi fokuserar på just nu är revideringen av den nationella demensstrategin. Vi behöver bland annat ge kommunerna fler verktyg i arbetet med och i samverkan kring demensfrågor, säger Anna Tenje.

Undersköterskor med spetskompetens är framtiden.

Kompetensutveckling för undersköterskor är en alltmer brinnande punkt i vården idag. Att vårdtagare får rätt typ av omvårdnad och att undersköterskor får den status som yrket kräver går hand i hand.

TUC Yrkeshögskola är en värderingsstyrd utbildningsanordnare som tror på allas rätt till utbildning och utveckling. De erbjuder tre specialistutbildningar för undersköterskor där de studerande kan vidareutbilda sig inom kognitiva sjukdomar/demensvård, palliativ vård eller psykiatri. YH-programmen är framtagna tillsammans med arbetslivet för att matcha det behov som finns.

Annika Jansen är en av de som valt

att vidareutbilda sig. Hon upplever att spetskompetensen hon förvärvat under utbildningen är eftertraktad. Hon fick positivt gensvar från flera arbetsgivare, och blev även erbjuden möjligheten att stanna kvar på den nuvarande arbetsplatsen:

– Jag sökte lite olika tjänster i slutet av utbildningen och märkte att det var ett riv efter min kompetens. Min chef där jag jobbade innan jag började studera var snabb med att erbjuda mig en tjänst och det kändes som om den var anpassad för just min kompetens.

Från suck till succé.

Utbildningen gav nya verktyg

Louise Ståhlgren hade jobbat fyra år som undersköterska inom palliativ vård när hon kände att det var dags att specialisera sig. Ett beslut som hon tycker att fler undersköterskor bör ta. – Jag ville fördjupa mina kunskaper för att kunna ge den bästa vården och att känna trygghet i min kunskap och det jag gör, berättar Louise.

Hon har fått fortbildning av läkarna på hennes arbetsplats och kände att hon behövde även få en grundligare vidareutbildning. Hon hittade YHprogrammet Specialistutbildad undersköterska inom palliativ vård som hon nu studerar. Louise känner att hon har fått bra verktyg tack vare utbildningen.

– Jag tycker att kursen

Kommunikation har gett mycket. Sättet jag kommunicerar på har ändrats och det handlar om allt från de mer öppna frågorna till att våga tackla de tuffa frågorna med både patient och de anhöriga, förklarar Louise.

Träffar som ger värdefullt utbyte De kostnadsfria programmen ges halvtid på distans vilket innebär stor flexibilitet och möjlighet att kombinera med arbete. Ett par gånger per termin träffas klassen och här får de studerande en chans att utbyta erfarenheter inom yrket och diskutera olika vårdtagarfall. Träffarna är mycket uppskattade då de studerande har ett brinnande intresse inom det område de specialiserar sig och när de ses får de möjlighet att utbyta mängder av erfarenheter.

Louise Ståhlgren Undersköterska

Genom att specialisera sig bidrar undersköterskorna med sin expertkunskap och får fortsätta göra skillnad, med ny energi!

Genom fördjupad kunskap gör du skillnad precis där det behövs.

Plugga halvtid på distans och du kan kombinera studier med arbete.

Vidareutbilda dig till specialistutbildad undersköterska:

• kognitiva sjukdomar

• palliativ vård

• psykiatri tucsweden.se

FOTO: PRIVAT

Denna artikel är i samarbete med TUC Yrkeshögskola.

Förflyttningskunskap – vägen mot en hållbar och kvalitativ äldreomsorg

Antalet äldre i samhället ökar drastiskt och äldreomsorgen står inför gigantiska utmaningar när det gäller att rekrytera och behålla omvårdnadspersonal. För Martin Gottfridsson, leg. Fysioterapeut och VD för HMC Sverige, är en av lösningarna tydlig: investering i utbildning och kompetens inom förflyttningskunskap och hjälpmedel.

Att byta position i sängen, sätta sig på sängkanten eller resa sig upp från sittande är självklara rörelser som de flesta aldrig behöver ägna en tanke åt. Men inom äldreomsorgen och sjukvården är kunskapen om att välja rätt förflyttning och utförande avgörande – både för personal och vårdtagare. – Vi är skapta för ett liv i rörelse och utför dagligen en massa förflyttningar. Många äldre och personer med nedsatt rörlighet behöver stöd och omsorg i sin vardag, till exempel för att ta sig till toaletten eller ta sin medicin. Oavsett aktivitet/situation krävs en förflyttning innan. Utan tillräcklig kompetens så kan förflyttningarna leda till försämrad hälsa hos vårdtagaren och onödig belastning för personalen. Genom att investera i utbildning inom förflyttningskunskap och hur man använder hjälpmedel på ett säkert sätt kan vi skapa en win-winsituation för båda parter, säger Martin Gottfridsson.

Bättre arbetsmiljö och högre vårdkvalitet

HMC Sverige har genom mätningar observerat att den fysiska belastningen på personalen kan minska med upp till 70 procent med rätt förutsättningar i arbetsmiljön och viss medverkan från vårdtagaren. Investeringar i utbildning och kompetens inom förflyttningskunskap ger också

Genom att ge vårdtagaren möjlighet att vara delaktig i sina egna förflyttningar främjas deras självständighet, självkänsla och egenkontroll.

Martin Gottfridsson

personalen möjlighet att arbeta självständigt med förflyttningar som idag kräver två personer. Detta frigör resurser som kan användas bättre inom en äldreomsorg som skriker efter resurser. Dessutom kan satsningar på förflyttningar höja kvaliteten på vårdmötena. – Genom att ge vårdtagaren möjlighet att vara delaktig i sina egna förflyttningar främjas deras självständighet, självkänsla och egenkontroll, vilket inte bara gör att de upprätthåller sina förmågor över tid utan även skapar en atmosfär av respekt och värdighet i vårdmötet. Det är också en säkerhetsfråga, eftersom korrekta tekniker och metoder minskar risken för både vårdskador och skador för personalen, säger Martin Gottfridsson.

HMC Sverige är ett kunskapscenter och utbildningsföretag som arbetat med förflyttningskunskap i över 28 år. HMC Sverige har endast legitimerad personal som utbildare inom ämnet förflyttningskunskap och bedriver egen forskning inom ämnet. De utbildar såväl arbets- och fysioterapeuter som undersköterskor.

Vill du veta mer?

För mer information, scanna QR-koden & besök:

FOTO: HMC SVERIGE

Denna artikel är i samarbete med HMC.

Om HMC

Text Ulrika Fallenius

Martin Gottfridsson Leg. Fysioterapeut och VD för HMC Sverige

Det trygga mötet en förutsättning

för säker förflyttning

Hur kan man med minsta möjliga kraft nå största möjliga effekt utan att förorsaka skada eller smärta vid förflyttning inom vård och omsorg? Om personalen är avspänd i kroppen och mjuk i sitt förhållningssätt så vågar personen använda sina egna resurser.

Det finns tre perspektiv på varför det är viktigt med rätt förflyttningskunskap. Det ena är de höga sjukskrivningstalen orsakade av arbetsskador.

– Till arbetsmiljöverket rapporteras årligen 2600 belastningsolyckor och sjukdomar inom vård och omsorg, vilket är en underrapportering. 90 procent av dessa är kvinnor, berättar Katarina Almén, föreläsare på Durewallinstitutet.

Det andra perspektivet är patientskador. Fem procent av alla patientskador orsakas av felaktiga förflyttningar. Det innebär lidande, längre vårdtider och ökade kostnader. Det tredje är arbetsgivarperspektivet med sämre omvårdnadskvalitet, en hög personalomsättning och höga kostnader i verksamheten.

Principbaserad förflyttningskunskap

De två största framgångsfaktorerna för en säker förflyttning är att skapa trygga möten och ha en metod att luta sig emot.

Det krävs ett samspel med personen som ska förflyttas. Är vi för snabba och brister i kommunikation och balans får vi motstånd och en osäker förflyttning. Personalen måste ha kroppskontroll, balans och koordination, mjuka händer samt vara medveten om vad man förmedlar till personen.

Vilken förflyttning man ska göra vet man, men hur gör man den? För det behöver man grundläggande principer att luta sig emot, förklarar arbetsplatsinstruktör Mattias Karlsson från Gävle.

Durewallmetodens principer som andningsteknik, balans, avståndsanpassning, friktionsförändring och naturligt rörelseområde hjälper personalen att utföra en mjuk och kraftbesparande förflyttning som är kontrollerad och inte riskerar att tillföra obehag eller skada, för varken person eller personal.

– Först när kunskapen finns hos oss som arbetar med förflyttningar känner vi delaktighet och handlingskraft i vår arbetsmiljö. Vi kan göra en säker riskbedömning i stunden, ta beslut om hur vi kan anpassa förflyttningen till personen och situationen och heller inte ta över. Det är då det blir tryggt och säkert för alla, avslutar Mattias Karlsson.

Durewallmetoden

Vår förfyttningsutbildning är så mycket mer än bara ergonomi. För att lyckas med konsten att stödja och assistera en person krävs det omtanke, empati och ett etiskt tänkande. I våra utbildningar är kommunikation och bemötande grunden till en trygg och säker förfyttning.

Fem procent av alla patientskador orsakas av felaktiga förflyttningar.

Katarina Almén Föreläsare Durewall Institutet

Skanna QR-koden & Anmäl dig idag!

Rättvisare bedömning med RAI – nu finns verktyget även

i Sverige

Ett kraftigt ökande antal äldre de närmaste åren ställer omsorgen inför stora utmaningar. Men med hjälp av nya digitala bedömningsverktyg kan den bli både effektivare och mer rättvis. – RAI-verktygen skapar en heltäckande bild som tar fasta på individens behov, säger Maria Storbacka, sjuksköterska.

Text Benedikta Cavallin

Denna artikel är i samarbete med Raisoft.

När äldre behöver hemtjänst eller särskilt boende måste vårdpersonalen göra en bedömning av deras förmågor. Vad klarar de på egen hand och vad behöver de hjälp med?

I många länder sker en sådan bedömning med hjälp av ett så kallat RAI-verktyg, ett standardiserat formulär med frågor kring såväl fysisk förmåga som läkemedelsanvändning, psykiskt mående, socialt liv, kognitiv förmåga och kommunikation. Kartläggningen ligger

sedan till grund för en vårdplanering för den äldre.

Vitec Raisoft Oy har utvecklat digitala RAI-verktyg, bland annat för den finska marknaden. Sjuksköterskan Maria Storbacka arbetar som sakkunnig på företaget.

Under min tid som sjuksköterska använde jag mig mycket av RAI, säger hon. Verktyget gav mig en trygghet jag absolut inte ville vara utan. Det är ett objektivt verktyg som ger en detaljerad bild.

24-timmarspositionering stärker seniorers livskvalitet

Med åldern försämras rörligheten och många lever idag med begränsad eller obefintlig rörelseförmåga. 24-timmarspositionering bidra till att höja livskvaliteten och förebygga sekundärproblematik, exempelvis trycksår.

Med hjälp av 24-timmarspositionering ges individen bästa möjliga förutsättningar att sitta eller ligga på ett så ergonomiskt sätt som möjligt. 24-timmarspositionering handlar om att hjälpa äldre med nedsatt eller obefintlig

rörelseförmåga att sitta eller ligga i så avslappnade och bekväma positioner som möjligt.

–Genom att bistå med rätt typ av stöd och kontinuerligt skifta position kan man förebygga felställningar. Något som i sin tur kan leda till sekundärproblematik. Det är därför viktigt att sprida kompetens kring 24-tmmarspositionering hos vård- och omsorgspersonalen, säger Maria Jonsson, leg arbetsterapeut och Sverigechef på Cobi Rehab. Företaget som utbildar vård- och omsorgspersonal i 24-timmarspositionering, både via hjälpmedelscentraler och på plats ute i äldreomsorgen.

Uppdatera kompetensen kontinuerligt En viktig komponent i 24-timmarspositioneringen är att tillvarata individens egen aktivitetsförmåga. Det ger optimala

Ett resultat av forskning

RAI är resultatet av ett internationellt forskningssamarbete och verktygen används idag i ett trettiotal länder. I bland annat Finland är RAI lagstadgat så att alla äldre får sina förmågor bedömda med hjälp av RAI. Informationen ligger också till grund för nationell statistik över bland annat demens, läkemedelsanvändning och psykisk hälsa.

Under hösten lanserar Vitec Raisoft nu en version på svenska av RAI-verktyget med fokus på särskilt boende.

– När alla använder samma verktyg blir bedömningen både rättvis och heltäckande, säger Maria Storbacka. Det är en vinst för den äldre, men också för kommunen som får en bild av läget och kan jämföra över tid.

Om Vitec Raisoft Oy

• Ett forskningsbaserat mjukvaruföretag lokaliserat i Kareby i Finland.

• En del av Vitec software Group AB.

• Utvecklar digitala instrument för bedömning av hälsa och funktion (RAI).

• Det finns även RAI-verktyg anpassade för hemsjukvård, psykiatri, akutvård och primärvård.

• Verktygen är kompatibla med alla kända journalsystem.

För mer information: raisoft.com/sv

Individen ges bästa möjliga förutsättningar att sitta eller ligga på ett så ergonomiskt sätt som möjligt.

förutsättningar vid såväl vila och sömn som i vaket tillstånd.

–Det här är ett område där kompetensbehovet är stort. Även vård- och omsorgspersonal med en viss baskunskap kring 24-timmarspositionering har mycket att vinna på att kontinuerligt uppdatera sin kompetens med nya tips och tricks, säger Maria Jonsson.

Maria Jonsson Leg. arbetsterapeut och Sverigechef på Cobi Rehab

FOTO: COBI REHAB

FOTO: COBI REHAB

Text

Annika Wihlborg

Scanna QR-koden för att läsa mer om Cobi Academy.

Denna artikel är i samarbete med Cobi Rehab.

Bild från Positioneringsutbildning i Malmö den 17 maj 2022.

FOTO: RAISOFT

Maria Storbacka Sjuksköterska

Livsglädje eller demografisk katastrof?

Vi blir allt äldre – det kan inte vara ett misslyckande. Det är ett tecken på en välfärdsstat som mår bra!

Jag ska inte referera till ”redan de gamla grekerna”. Men dagens diskussion om allt fler äldre som en demografisk katastrof har sina likheter i uppkomsten av folkhälsopolitik under 1700-talet. Då var det barnafödandet som behövde stimuleras och framför allt att människor skulle överleva. Man kan säga dåtidens människor var en del av Sveriges BNP. De friska åren och minskningen av spädbarnsdödligheten

uppstod genom rent vatten, frisk luft, bra mat, vaccin och utbildning.

Vården som en investering

Frukterna av det skördar vi idag genom att allt fler lever allt längre och med fler friska år. Vi är dock inte odödliga – vi ska alla dö. Och vi dör inte friska. Det kommer behövas vård och omsorg. Jag är av den sorten att det som oroar ska attackeras med innovationer. Lite som att investera sig ur en kris.

Vården och omsorgen om äldre personer är därför något som borde

betraktas som investeringar och bidra till vår tillväxt. Vi ska lägga goda år till livet för att det är bra – för samhället och för individen. För vem vill arbeta i en bransch i nedförsbacke med människor som anses vara en belastning.

Välfärdsteknik - innovation för gott samhälle

På samma sätt menar jag att välfärdsteknik inte handlar om besparingar utan som naturliga, självklara inno-vationer för ett gott samhälle. Jag menar därför att det är en alldeles för stor fråga för att socialtjänsten ensamt ska bära den. Det är en samhällsfråga. I orostider behövs

ett starkt och rustat samhälle, inte minst i dess mest utsatta områden. Något vi inte alltid tänker på.

Jag är en ”optimistjolle” för mänskligheten har klarat betydligt svårare demografiska kriser än att fler människor lever och har hälsan. Jag ser dessutom att alla vi s.k. äldre är en del av ett starkt försvar i kristider. Hur skulle Covidvaccineringen gått om inte alla ”passionerade” sjuksköterskor kommit i samlad tropp. Ja, jag vet, det blir många krigsmetaforer. Men vi lever i en tid där det ligger nära till hands att se på de större perspektiven och vad som sker i vår omvärld.

Det finns inget så hoppfullt som äldreomsorg – ett område öppet för innovationer, utveckling och inte minst ett område där själva valutareserven vilar.

Jag hissar att undersköterskorna fått en skyddad yrkestitel

Jag dissar att fler som blir äldre skulle vara en demografisk katastrof.

Susanne Suvanto “Snäll aktivist” och verksamhetsansvarig för Omvårdnadsinstitutet

För mer information besök hemsidan: omvardnadsinstitutet.se

Jag är av den sorten att det som oroar ska attackeras med innovationer. Lite som att investera sig ur en kris.

Text Susanne Suvanto

Om dagens diskussion om äldreomsorgen.

FOTO: LINDA DYBECK

Menymatskoncept som skapar genuina måltidsupplevelser

God och näringsriktig mat kombinerat med en genomtänkt måltidsmiljö är viktig i äldreomsorgen. Det handlar bland annat om att väcka aptiten och anspela på smaker vi minns. Familjeföretaget Dafgårds erbjuder ett uppskattat menymatskoncept som har sin bas i svensk husmanskost. Konceptet hjälper äldreomsorgen att förmedla matglädje baserat på kvalitetsråvaror och omsorg.

Menymat riktar sig till seniorboenden och andra omsorgsaktörer som värnar om god och näringsriktig mat. Konceptet erbjuder lunch- och middagsrätter samt följer näringsrekommendationerna för äldre.

Varierade och säsongsbaserade menyer

Menymatskonceptet uppdateras kontinuerligt med nya husmansklassiker som självklart både provlagas och provsmakas innan de inkluderas i menyerna.

Vi lagar maträtter som framkallar positiva matminnen, husmanskost med noggrant utvalda råvaror.

Scanna QR-koden eller läs mer på hemsidan dafgards.se

Vi lagar maträtter som framkallar positiva matminnen, husmanskost med noggrant utvalda råvaror. Vi satsar mycket på smaksättning och använder smör och grädde för att framhäva de goda smakerna. Vår ambition är att erbjuda mat som smakar som hemlagat. Såser och buljonger tillagar vi exempelvis alltid från grunden. Ute på äldreboendena kompletteras menymaten med en sallad samt kolhydrater i form av exemepelvis pasta, ris eller potatis, säger Sofia Funke, ansvarig för Menymat på Dafgårds, som har mer än åttio års erfarenhet av livsmedelsproduktion och värnar om traditionerna.

–Vi varierar självklart våra menyer utifrån säsong. I vårmenyn introducerar vi rätter som ängamat och citronoch basilikarisotto. I vår höstmeny ingår mustiga och värmande rätter som gulaschgryta och porterstek. Vi erbjuder både färdiga veckomenyer och möjligheten att själv komponera egna menyer utifrån vårt breda sortiment av vällagade rätter, säger Sofia Funke.

Viktigt att välja bra leverantörer Dafgårds väljer leverantörer med stor omsorg. De besöker ofta gårdarna för att säkerställa att djuren har det bra och kvalitetssäkrar kålen till kåldolmarna

Sofia Funke

Sofia Funke Ansvarig för Menymat på Dafgårds

genom att själva köpa in kålfröerna som bönderna sår.

Vi uppmuntrar äldreomsorgen att skapa rutiner för en riktigt bra måltidsupplevelse, exempelvis genom att skapa en ombonad och avslappnad måltidsmiljö, att servera maten på ett tilltalande sätt eller att inbjuda till delaktighet genom att låta de äldre dela med sig av önskemål och själva välja bland rätterna i vårt utbud, säger Sofia Funke.

God mat för alla

från köket i Källby

Vad är du sugen på idag? Oavsett om det är traditionell husmanskost som kåldolmar, en klassisk köttbulle eller en vegetarisk pasta så kan du vända dig till oss. Sedan 1937 har vi lagat mat i vårt kök i Källby. Vi vill att du ska kunna njuta av god mat utan att själv behöva stå vid grytorna.

Smaklig måltid!

Denna artikel är i samarbete Dafgårds.

FOTO: DAFGÅRDS

Text Annika Wihlborg

Stärk dina medarbetare & dig själv

Utbildningar för dig som är yrkesverksam inom äldreomsorg

Anmäl dig enskilt eller beställ till en hel personalgrupp.

• Ledarskapsutbildning för chefer i äldreomsorgen 30 hp

• Omsorg och livsmening 5 hp

• Värdegrundsledare i äldreomsorgen 7,5 hp

• Äldre och psykisk ohälsa 3 hp

• Bemötande i arbetet med äldre 3 hp

Många fler utbildningar på mchs.se/uppdrag

• Avancerad sjukvård i hemmet utifrån den palliativa vårdens filosofi och förhållningssätt 8 hp

• Smärta och smärtskattning hos äldre personer 3 hp

• Upptäck och fråga om våld i nära relationer inom äldreomsorgen 3 hp

Vi

har bytt namn!

Marie Cederschiöld högskola bedriver utbildning och forskning inom områden som vård, omsorg, välfärd och socialt arbete.

Marie Cederschiöld högskola

tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola