Förstärk Sveriges Äldreomsorg

04

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Socialstyrelsen stöttar äldreomsorgens utveckling och kompetensförsörjning. Sida 12–13.

Olivia Wigzell

Ängsgården. Innovativa hygientoaletter stärker livskvalitet och arbetsmiljö.

06 Forum Vårdbyggnad. Viktigt att bygga rätt inom vård och omsorg.

14 Durewall Institutet. Ökad trygghet för alla med ett känslorelaterat förhållningssätt.

Iris Hjälpmedel

Drygt 500 000 svenskar ser för dåligt för att vara hjälpta av nya glasögon, men är samtidigt inte berättigade till hjälpmedel från Syncentralen.

HMC

Antalet äldre i samhället ökar och äldreomsorgen står inför stora kompetensförsörjningsutmaningar. Samtidigt utgör förflyttningar en betydelsefull och stor del

FOTO:

Petra Tegman

Programchef och vårdutvecklare, Palliativ vård och äldreomsorg på Betaniastiftelsen

TUC Yrkeshögskola

TUC Yrkeshögskola utökar utbudet av kompetenshöjande utbildningar för undersköterskor då området är i stort behov av detta.

Projektledare: Marcus Edström (marcus.edstrom@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Daniel Petersson Affärsutvecklare: Oskar Ulups Distribution: Dagens Samhälle, 28-03-2024 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@mediaplanet.com Omslagsfoto: Socialstyrelsen. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@mediaplanetsweden

Kunskap: nyckeln till förståelse & framgång

Kunskap är nyckeln till förståelse och framgång. Utan kunskap blir det svårt, eller kanske rent av omöjligt, att tillgodose en persons behov av vård och omsorg. Återvinn gärna tidningen

Text

Petra Tegman

Utbildad personal och god kompetensförsörjning inom äldreomsorgen spelar därför en avgörande roll för att säkerställa att vård och omsorg ges med god kvalitet. En välutbildad personal har kunskap och färdigheter som är nödvändiga för att kunna ge allt från personcentrerad vård med god omvårdnad till att hantera komplexa behov.

Kärnan vid personcentrad vård är att se varje individ som unik med sina egna behov och önskemål. Genom att efterfråga och vara lyhörd för den äldres önskemål, respektera självbestämmande och utifrån levnadsberättelsen identifiera behoven kan vårdpersonal skapa en vård som främjar livskvalitet och välbefinnande. För att lyckas med det krävs empati och kunskap inom geriatrik, kognitiv svikt, demenssjukdomar och palliativ vård. Betydelsen av att få bli bemött och omhändertagen på ett sätt som motsvarar personens egna önskemål och behov kan inte nog betonas.

Hos äldre personer förekommer ofta komplexa behov och symtom som måste tillgodoses och lindras. Behoven kan vara allt från fysiska hälsoproblem till kognitiva funktionsnedsättningar, social isolering och känslomässigt stöd. Kunskaper i palliativ vård hjälper oss att bättre identifiera och lindra behov som uppstår vid livshotande sjukdom eller när en person närmar sig livets slut relaterat till hög ålder.

Granskning av äldreomsorgen de senaste åren (IVO, 2019) har dock visat att bristen på kunskap är en av orsakerna till missförhållanden som drabbar äldre personer. Utredningen har även visat oss att brister i kunskap om demenssjukdomar, i värsta fall, leder till att man inte uppmärksammar symtom på sjukdomar och kroppsliga skador hos personer med demenssjukdom.

Genom att investera i utbildning för personalen kan vi skapa en trygg och

Kärnan vid personcentrerad vård är att se varje individ som unik med sina egna behov och önskemål.

Petra Tegman

respektfull miljö där den äldre får den omsorg och stöd som han eller hon behöver och förtjänar. Idag brottas dock många kommuner och regioner med stora ekonomiska svårigheter, vilket gör att kompetensförsörjning inte prioriteras. På Betaniastiftelsen har vi en lång tradition av kunskapstillförsel inom människovårdande yrken. Från tidigt 1900-tal fram till mitten på 80-talet utbildades sjuksköterskor till Betaniastystrar och under senaste årtiondena har vi utbildat samtliga professioner inom vården i främst palliativ vård. Vår största utbildning, Lindring bortom boten, är en helt avgiftsfri webbutbildning som under drygt 1,5 år har gett över 18 000 medarbetare inom vård- och omsorg ökade kunskaper i palliativ vård. Utvärderingar visar oss att deltagaren efter utbildningen känner sig tryggare i mötet med patient och närstående samt bättre på att identifiera och lindra behov hos patienten, oavsett om det är fysiska, psykiska, sociala eller existentiella. Om vi alltid utgår från frågan ”för vems skull” vi gör allt vi gör och om svaret alltid blir att vi gör det för patientens skull, kan vi säkerställa att målet med vården alltid blir för patientens bästa. En förutsättning för det är dock kunskap om de fyra hörnstenar inom palliativ vård – symtomlindring, teamarbete, närståendestöd och kommunikation. För kunskap är, som sagt, nyckeln till förståelse och framgång.

NI SOM TAR HAND OM VÅRA ÄLDRE, LÅT OSS TA HAND OM ER

För en hållbar arbetsplats och ett hållbart liv

Det pratas ofta om ett hållbart arbetsliv men vi pratar hellre om ett hållbart liv. Ett liv där du har energi kvar även efter arbetspassets slut, till allt och alla du bryr dig om.

Promasmetoden har hjälpt tusentals företag och organisationer att få ner antalet sjukskrivningar, skapa en harmonisk och hälsosam arbetsplats samt hitta balans i livet. Balans som inte bara får dig att må bra och ha mer energi på jobbet, utan även utanför.

”En stunds återhämtning ger viktig energi för resten av dagen - både på och efter jobbet.”

Ingela Unosson, konceptansvarig

Attendo Maria Winkvist

Läs mer, scanna QR-koden!

Innovativa hygientoaletter som stärker livskvalitet och arbetsmiljö i Trosa kommun

På det nyrenoverade demensboendet Ängsgården i Trosa har man valt att installera elektriskt höj- och sänkbara hygientoaletter i samtliga badrum. ”Hygientoalett Maj” har en rad olika smarta funktioner som underlättar vardagen för såväl brukare som personal. Hyresgästerna är nöjdare, personalen upplever en förbättrad arbetsmiljö och man har även kunnat se positiva hygieneffekter med bland annat färre urinvägsinfektioner.

Text Annika Wihlborg

Trosa kommun introducerade hygientoaletter i samband med att Ängsgårdens första 11 boendeplatser invigdes i september 2023. Under 2024 ska boendet utökas med ytterligare 22 boendeplatser, som också ska utrustas med hygientoaletter, som är utrustade med en självrengörande spolarm och inbyggd fläkt som automatiskt tvättar och torkar användaren.

Bild: Hygientoaletten Maj som används på Ängsgården.

–Det fanns en del farhågor inför introduktionen av hygientoaletterna, men de boendes respons har varit över förväntan. De vande sig snabbt vid den nya lösningen och många upplever det som betydligt behagligare att gå på toaletten nu. Funktioner som den uppvärmda sitsen och det kroppstempererade vattnet som används vid sköljningen har bidragit till det, säger Lena Skålberg, enhetschef på Ängsgården.

Färre tunga lyft och förbättrad ergonomi Hygientoaletterna värnar om omsorgstagares självständighet och integritet

när de kan hantera intimhygienen själv. Funktioner som nattbelysning och uppvärmd toalettsits ökar komforten och tryggheten.

– Hygientoaletterna frigör tid till värdeskapande omsorg. Vi uppskattar särskilt toalettens elektriska höj- och sänkfunktion, som minskar behovet av tunga lyft och möjliggör mer ergonomiska arbetsställningar, säger Almira Mustafic, undersköterska på Ängsgården.

Lena Skålberg anser att hygientoaletter har en självklar plats i demensvården, inte minst eftersom de är användarvänliga och kan nyttjas även av brukare med kognitiva funktionsnedsättningar.

–Jag betraktar höj- och sänkbara hygientoaletter som en god investering eftersom de både stärker de boendes integritet, trygghet och självständighet och dessutom underlättar omsorgspersonalens dagliga arbete. De bidrar dessutom till ökad livskvalitet för de boende, vilket självklart är mycket värt, säger hon.

Ökad självständighet och stärkt integritet – På Ängsgården har vi involverat hela personalen i arbetet med att inreda de nya avdelningarna. Inredningen

Hygientoaletterna frigör tid till värdeskapande omsorg. Vi uppskattar särskilt toalettens elektriska höj- och sänkfunktion, som minskar behovet av tunga lyft.

präglas av lugna och harmoniska kulörer. Det har bidragit till ett ökat lugn bland de boende. Hygientoaletterna är en viktig pusselbit i helheten, säger Lena Skålberg. – Antalet urinvägsinfektioner och hudirritationer har minskat sedan vi introducerade hygientoaletterna. Medan den boende går på toaletten kan vi exempelvis bädda sängen och plocka i ordning i de boendes rum. Många behöver fortfarande assistans, men klarar merparten av toalettbesöket själv. Toalettbesöken är numera betydligt en betydligt smidigare dela av vardagen, vilket vi alla uppskattar och värdesätter, säger Almira Mustafic.

FOTO: HANNA WEKELL

Lena Skålberg Enhetschef Ängsgården

FOTO: HANNA WEKELL

Almira Mustafic Undersköterska Ängsgården

En del av:

Gör era sommarvikarier redo från dag ett!

Många sommarvikarier har aldrig arbetat i äldreomsorgen eller kanske är det till och med deras allra första jobb. Hur säkerställer du som chef att alla har grundläggande kunskap om det viktiga äldreomsorgsarbetet?

Utbildningspodden Lyssna & Lär har tagit fram poddar speciellt anpassade för ny personal. Deltagarna lyssnar och lär, när och var det passar, och kan repetera obegränsat antal gånger. Du som chef kan följa att de har lyssnat och klarat frågorna efter poddarna – ett effektivt sätt att kvalitetssäkra ny personal.

Lyssna, lär och väx med oss.

Denna artikel är i samarbete med Forum Vårdbyggnad.

Viktigt att bygga rätt inom vård och omsorg

Att sprida kunskap om hur man bygger välfungerande vårdmiljöer är viktigt, både nu och för framtiden.

Jens Axelsson Arkitekt & styrelseledamot, Forum Vårdbyggnad

FOTO: FORUM VÅRDBYGGNAD

Forum Vårdbyggnad arbetar aktivt för att samla och sprida kunskap om betydelsen av rätt vårdmiljö. Föreningen består av medlemmar från både regioner, arkitektkontor, fastighetsutvecklare, privatpersoner, samt ett fåtal av Sveriges kommuner.

– Vi vill att ännu fler kommuner uppmärksammar hur viktigt det är med en bra vårdmiljö, säger Jens Axelsson, Arkitekt och styrelseledamot i Forum Vårdbyggnads styrelse.

Goda förutsättningar krävs för bra vård

Vill du veta mer?

Besök hemsidan forumvardbyggnad.se

– För att lyckas bygga bra miljöer inom vården måste beställare och Arkitekt ha ett nära samarbete. Att ständigt vidareutveckla koncept skapar i slutändan goda förutsättning för bra vård, menar Marie Larsson, ordförande i Forum Vårdbyggnad.

– Det är viktigt med både välfungerande och vackra lokaler, att boendemiljön underlättar vården och samtidig upplevs som den boendes hem. Ett exempel på hur på hur vård- och omsorgsboende kan kännas som hemma är hur de gemensamma köken utformas.

– På de flesta boenden bygger man slutna kök av hygien- och säkerhets-

Text Jenny Levin | Foto Johan Fowelin

Vård-

Smedsgården Vård- och omsorgsboende, Askersund

Smedsgården Vård- och omsorgsboende, Askersund

skäl. De tre senaste vinnarna av Vårdbyggnadspriset har alla, tillsammans med de olika huvudmännen, byggt öppna kök som lever upp till kraven och samtidigt möjliggör en inkluderande miljö för de boende, berättar Marie Larsson.

Vårdbyggnadspriset väcker intresse Sedan 2003 har Forum Vårdbyggnad delat ut Vårdbyggnadspriset totalt sex gånger. Priset uppmärksammar exempel på bra arkitektur i kombination med innovativa lösningar och goda processer för byggnation inom vård och omsorg. Av de bidrag som skickas in väljer en jury bestående av representanter från branschen ut de nominerade.

– Just innovation är avgörande för att bli nominerad, och att både vårdtagaren och vårdgivarens behov står i fokus. Men även hållbarhet och en god byggnadsprocess är viktigt, förklarar Jens Axelsson.

– Det finns en bra allmänkännedom om priset, särskilt hos arkitektkontor, men däremot behöver kommuner informeras om att priset finns, då den här typen av byggnader inte lyfts tillräckligt mycket, säger Morgan Andersson, utvecklingsledare FoU på Stadsfastigheter och styrelseledamot i Forum Vårdbyggnad.

Med Vårdbyggnadspriset vill vi lyfta och sprida goda exempel på bra arkitektur inom vård- och omsorg. Jens Axelsson

Kompetensen saknas hos kommunerna Forum Vårdbyggnad vill vara en mötesplats som både informerar och utbildar kommuner att bygga rätt.

– Många kommuner kämpar med att bygga boende med hög kvalitet inom vård och omsorg, men det saknas ibland kompetens, särskilt i mindre kommuner. Därför är det viktigt för oss att visa på bra exempel, att det finns bra lösningar när man bygger nya lokaler. Och om kommuner vill få mer information och kunskap inom området går det självklart bra att vända sig till oss på Forum vårdbyggnad, säger Marie Larsson avslutningsvis.

FOTO: FORUM VÅRDBYGGNAD

Marie Larsson Ordförande, Forum Vårdbyggnad

FOTO: PRIVAT

Morgan Andersson Utvecklingsledare FoU, Stadsfastigheter & styrelseledamot, Forum Vårdbyggnad

Kungsparken

och omsorgboende, Kumla

Rätt hjälpmedel stärker synnedsatta seniorers självständighet och livskvalitet

Drygt 500 000 svenskar ser för dåligt för att vara hjälpta av nya glasögon, men är samtidigt inte berättigade till hjälpmedel från Syncentralen. Även om denna grupp ofta faller mellan stolarna så finns det många smarta hjälpmedel som kan öka livskvaliteten och bidra till en bibehållen självständighet. I Iris Hjälpmedels showroom i Stockholm erbjuds kostnadsfri synrådgivning och möjlighet att prova olika synhjälpmedel.

Text Annika Wihlborg

Många seniorer med synnedsättningar känner uppgivenhet eftersom de inte är berättigade till synhjälpmedel via Syncentralen. Här fyller vi en viktig funktion med vårt showroom, webbshop och våra synrådgivare som kartlägger individens behov och föreslår lämpliga synhjälpmedel. Många som tidigare inte vetat var de ska vända sig för att få hjälp upplever en enorm lättnad när de upptäcker vilken skillnad rätt synhjälpmedel kan göra i deras vardag, säger Åsa Lodin, vd på Iris Hjälpmedel.

Olika typer av förstoringsglas, hushållshjälpmedel och ändamålsenlig

belysning utan bländande effekt är exempel på synhjälpmedel som gör stor skillnad för många personer med synnedsättning. Även mobiltelefoner för personer som inte kan hantera en smartphone kan stärka autonomin för personer med synnedsättningar.

Iris Hjälpmedel vill ingjuta hopp hos sina kunder

I dagsläget råder en omfattande ojämlikhet vad gäller hur mycket hjälp från Syncentralen boende i olika regioner får. Med Fokus Patient/ Nätverket AMD har Iris Hjälpmedel tillsammans med bland annat politiker, optiker och ögonläkare, engagerat sig för att Sverige ska ta fram en nationell ögonstrategi som erbjuder jämlik diagnostik, vård och tillgång till hjälpmedel, oavsett var i landet patienten bor och vilken grad av synnedsättning en person har.

– De som hittar till oss via webb eller showroom blir ofta väldigt positivt överraskade och säger att de inte hade en aning om att denna typ av hjälpmedel fanns. Det kan exempelvis vara en talande klocka, ett fickminne, en talande personvåg eller en apparat som talar om vilken färg en sak har. Många seniorer med synnedsättning känner en hopplöshet alldeles i onödan. När de får tillgång till rätt hjälpmedel kan de i många fall leva i princip som vanligt, säger Åsa Lodin.

Dags att planera för ett äldreboende vi faktiskt skulle vilja bo på!

ISverige står vi inför en demografisk förändring där den äldre befolkningen inte bara blir större utan också lever längre. Det kräver en ny syn på äldreboenden – en vision om platser där äldre inte bara finns, utan aktivt deltar, trivs i gemenskap och berikar vårt samhälle. Arkitekter, planerare och fastighetsägare spelar en central roll i denna omvandling, där modiga idéer och teknologiska innovationer formar framtidens boende för äldre.

– Vi behöver omdefiniera äldres roll i staden. Utmaningen ligger i att skapa platser där äldre ses som en resurs istället för ett hinder, och berikar vårt samhälle, säger Martin Nilsland, Arkitekt och ansvarig för omsorgsfastigheter på Carlstedt Arkitekter.

Den påtagliga ökningen av äldres utanförskap kräver omtanke och åtgärder.

– Undersökningar visar att ensamhet

bland äldre är ett växande problem och det är vår skyldighet att adressera hur vi utformar bostäder för äldre, påpekar Martin.

Boendeformer för äldre är många och varierade, men det råder en akut brist på äldreboendeplatser, och det nuvarande utbudet speglar inte alltid de äldres behov eller livsstil.

– Äldreboenden bör vara mer än bara en plats för omsorg; de bör vara en integrerad del av samhället, där de äldre kan känna sig värdefulla och inkluderade, förklarar Martin.

Synen på äldreboendet som sista anhalt i livet behöver omprövas. Vi måste också öka byggtakten och tänka kreativt så att de äldreboenden som byggs utformas så att de uppfyller bådee dagens och morgondagens behov.

Nya perspektiv för äldreboenden Utsikt mot liv och rörelse: Äldreboendet bör erbjuda utsikter som

stimulerar och engagerar, skapar känslor av delaktighet och gemenskap.

Nära vård: Integrationen av äldreboenden, vårdcentraler och andra servicefunktioner kan erbjuda holistiska lösningar som förenar närsamhällets resurser.

Innovativa boendeformer: Fler nyskapande boendeformer för äldre behövs där ny teknik kan öka äldres självständighet och användas för att frigöra tid åt personalet för att ge bättre omsorg.

– Vår gemensamma framtid inom äldreomsorgen ligger i våra händer. Genom att omdefiniera äldreboenden kan vi skapa en framtid där ålderdomen inte bara är en sen fas i livet, utan en aktiv, integrerad del av vårt levande samhälle, avslutar Martin.

Text Carlstedt Arkitekter

Åsa Lodin VD på Iris Hjälpmedel

Martin Nilsland Carlstedt Arkitekter FOTO:

FOTO: PRIVAT

FOTO: ELIZABETH THOMPSON

Denna artikel är i samarbete med Iris Hjälpmedel.

Denna artikel är i samarbete med Carlstedt Arkitekter.

Exempel på hjälpmedel som underlättar vardagen för personer med synnedsätting.

Vill du veta mer? Besök hemsidan irishjalpmedel.se

Movadot – Unikt projekt för äldre döva

Många äldre bävar inför att vara beroende av hemtjänsten, bo på äldreboende eller vårdas på sjukhus. Äldre döva riskerar dessutom att möta en vardag kantad av isolering, missförstånd och språklig ensamhet. I Sverige ska vi ha en god och jämlik vård, men på grund av erfarenheter från tidigare i livet känner många äldre döva en bristande tilltro till det hörande samhället, och vården är inget undantag.

Text Åsa Gustavsson, Yashar Mahmud & Sofi Fristedt

Med stöd av Allmänna arvsfonden startades ett unikt projekt i Jönköpings län. Projektet drivs av Jönköpings Läns Dövas och Teckenspråkigas förbund (JLDTF) i samverkan med Region Jönköpings län och tre av länets kommuner. Det mobila hem- och vårdteamet (Movadot) består av döva undersköterskor (fullt teckenspråkiga och med god kunskap om målgruppens historia, värderingar och traditioner) som besöker äldre döva personer inom hemtjänst eller på äldreboende. De blir en brygga mellan äldre döva och hörande vårdpersonal. I början av projektet upplevde många i målgruppen psykisk ohälsa på grund av utanförskap och otrygghet. Nu säger samma personer att de känner en social samvaro, tillit till vård och omsorg samt att de fått en personlig integritet.

JLDTF hoppas att fler kommuner i Jönköpings län ansluter sig till projektet. Och att kommunerna och regionen hittar vägar för finansiering eftersom döva äldre bor utspridda i länet.

Forskningen visar på okunskap och svårigheter Forskare från Jönköping University har följt projektet från idéstadiet. De har intervjuat äldre döva, Movadot-teamet och den ordinarie (hörande) personalen som arbetar med äldre döva. Forskarna har också följt Movadots arbete och observerat deras samspel med äldre döva samt ordinarie personal. Till följd av kommunikationssvårigheter, och bortom dessa, visar nu forskningen att:

• Ordinarie personal saknar medvetenhet om målgruppens behov vilket skapar en otrygg miljö för de döva och även en otrygg arbetsmiljö för personalen

• Äldre döva löper risk att få felaktiga diagnoser och mediciner

• Det finns en stark maktobalans mellan ordinarie vårdpersonal och äldre döva

• Äldre döva utesluts från vissa sociala aktiviteter

Under projektets gång har det också blivit tydligt att många äldre döva inte känner till Movadots insatser, och

därför inte får tillgång till denna insats som ökar deras trygghet och förbättrar livskvalitén.

Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas Pensionärsförbund hoppas att fler kommuner och regioner i Sverige anammar arbetssätt. Döva i hela landet har rätt till god och jämlik vård.

KONTAKTA OSS

För mer information kontakta gärna: Åsa Gustavsson, projektledare för Movadot: asa@movadot.se

Sofi Fristedt , docent Jönköping University: sofi.fristedt@ju.se

Åsa Henningsson, ordförande Sveriges Dövas Riksförbund: asa.henningsson@sdr.org

Marianne Wallentin, ordförande Sveriges Dövas Pensionärsförbund: marianne.wallentin@icloud.com

Vill du veta mer?

Besök hemsidan www.movadot.se

Denna artikel är i samarbete med Movadot.se.

På Umeå kommun jobbar man nu med att få in friskfaktorerna i alla befintliga, naturliga processer. På bilden: Matilda Tapani, biträdande verksamhetschef, hemtjänsten Umeå kommun.

Allt fler arbetar med friskfaktorer

— resultaten överraskar

Konkurrensen om arbetskraften växer och organisationer behöver få medarbetare att stanna, trivas och må bra på jobbet. Forskarnas lösning – friskfaktorer – testas och används nu av allt fler offentliga verksamheter.

Text Suntarbetsliv

Den offentliga sektorns utmaning är lika stor som välkänd. Enligt en rapport från SKR behöver välfärden anställa 410 000 personer fram till 2031. Rekrytering är självklart en viktig del för att klara bemanningen, men det räcker inte. Arbetsmiljön är avgörande och placeras högt på ledningsgruppernas agenda.

De flesta vet också vad som krävs för att medarbetarna ska trivas på arbetet och kunna göra ett bra jobb. Men kanske är det inte lika många som funderar över hur man kan göra för att få de rätta förutsättningarna på plats? Det kan friskfaktorerna hjälpa till med.

– Friskfaktorer är inget nytt, men att aktivt och medvetet jobba för att tillämpa och stärka dem är nytt, säger Victoria Magnusson, verksamhetsutvecklare på Suntarbetsliv.

Personalpolitiskt mål

För att nå förändring krävs nya arbetssätt och perspektiv. Arbetet med arbetsmiljö präglas ofta av att hantera risker. Riskperspektivet är viktigt och helt grundläggande, men det behövs mer för att skapa en arbetsmiljö där människor mår bra och kan prestera. Forskare sökte svaret på vad som skapar en sådan arbetsmiljö och hur man kan stärka just det.

Denna artikel är i samarbete med Suntarbetsliv.

– Vi har inte råd att inte göra detta. I rådande läge med ökade problem med kompetensförsörjningen, måste vi kunna rekrytera personal och framför allt behålla den vi har. Därför finns friskfaktorerna med som ett av våra

personalpolitiska mål till alla nämnder, säger Tomas Wennström, ordförande, personalnämnden Umeå kommun.

Forskarnas svar omsätts i praktiken Forskarna fann att organisationer med låg sjukfrånvaro har mycket gemensamt. Det visade sig handla om åtta faktorer. Delaktighet och inflytande, prioritering av arbetsuppgifter, tidiga insatser samt ett närvarande och tillitsfullt ledarskap är några av dem. Allt fler svenska arbetsplatser ställer nu om sitt arbetsmiljöarbete utifrån forskarnas rön.

– Nu jobbar vi på att få in friskfaktorerna i alla befintliga, naturliga processer som till exempel det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi har börjat rusta oss för en bra struktur, säger Ulrika Bertilsson, HR-strateg Umeå kommun.

Arbetet med friskfaktorer mäts inte bara genom sjuktal, utan även trivsel och tillhörighet på arbetsplatsen. När det finns organisatoriska förutsättningar för att friskfaktorerna fungerar i vardagen, mår medarbetare bra, utvecklas och orkar prestera. Kort sagt – det blir en attraktiv arbetsplats och en avgörande konkurrensfördel.

– En åtgärd vi infört som gett effekt är så kallade omtankesamtal. Det innebär att närmaste chef ringer medarbetare som är sjuka. Det gör att vi kan fånga upp medarbetares tidiga signaler på ohälsa och anpassa arbetet om det behövs, säger Matilda Tapani, biträdande verksamhetschef, hemtjänsten i Umeå kommun.

SÅ KOMMER DIN ORGANISATION IGÅNG MED FRISKFAKTORER

Suntarbetsliv erbjuder en rad kostnadsfria stöd.

• Ta reda på mer och inspireras av andra: se programserien Studio Friskfaktor på suntarbetsliv.se.

• Inventera och prioritera: Vad är viktigast att stärka hos er för att skapa en god arbetsmiljö där människor trivs? Friskfaktorlabbet på suntarbetsliv.se visar hur.

• Gör det tillsammans: Arbeta i samverkan i etablerade former och forum.

• Utse processledare som kan träna fler. Utbildningen Friskfaktorsteget gör dem redo.

• Vid behov: Kontakta Friskfaktorlinjen för att få hjälp.

• Håll i och håll ut! Tänk långsiktigt. Det handlar inte om att göra mer utan att göra annorlunda.

FAKTA OM SUNTARBETSLIV

+ Suntarbetsliv är en ideell förening och drivs gemensamt av de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona.

+ Föreningens uppdrag är att samla in kunskaper om förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser inom arbetsmiljöområdet och att göra dem tillgängliga och användbara på arbetsplatser i kommuner, regioner och kommunala företag.

Läs mer på suntarbetsliv.se

Scanna QR-koden och gå direkt till Suntarbetslivs stöd för att jobba med friskfaktorer!

Vår ambition är att samtliga kommuner ska arbeta strukturerat med förebyggande och hälsofrämjande insatser i äldreomsorgen.

Olivia Wigzell

Socialstyrelsen stöttar äldreomsorgens utveckling och kompetensförsörjning

Socialstyrelsen arbetar för att äldre personer ska få god och jämlik vård och omsorg utifrån sina behov. En av myndighetens viktigaste uppgifter är att på olika sätt stötta äldreomsorgens utveckling och verksamhet, bland annat via ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg och genom att fördela och följa upp statsbidraget Äldreomsorgslyftet. 2025 lanseras även Yrkesresan, som ska bidra till kontinuerlig kompetensutveckling som professionaliserar äldreomsorgen.

Text Annika Wihlborg

Socialstyrelsen startade 2022, på regeringens uppdrag, ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg.

–En viktig ambition med vårt nationella kompetenscentrum är att alla ska få en omsorg av god kvalitet oavsett var man bor och att de stora brister som finns i kvalitet ska åtgärdas. Kompetenscentret erbjuder ett nationellt stöd till kommuner och verksamheter för att stödja utveckling och implementering av nya arbetssätt. Centrumet ska också ge en aktuell bild av nuläget i den svenska äldreomsorgen, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell. I dialog med äldreomsorgen runtom i landet har Socialstyrelsen valt att fokusera på kompetensförsörjningsfrågor samt att öka äldreomsorgens kunskap kring hur de kan arbeta mer förebyggande och teambaserat.

–Vi har regelbunden kontakt med enskilda kommuner och har inlett länsdialoger i flera län och kommer också att arrangera digitala seminarier med fokus på teman som hälsofrämjande arbete, mat och måltider samt egenvård. Vi har även inlett samarbete med forskare och analyserat områden där behovet av mer forskning är stort, säger Olivia Wigzell.

Potential för mer hälsoförebyggande arbete

Hon betonar vikten av hälsofrämjande och förebyggande insatser i äldreomsorgen. I dagsläget finns det betydande variationer i omfattningen av äldreomsorgens systematiska förebyggande arbete mellan olika kommuner. Det hälsofrämjande arbetet kan exempelvis fokusera på munhälsa, fallskador eller på att förebygga ensamhet och psykisk ohälsa. Förebyggande arbete kan ha en positiv inverkan på äldres livskvalitet och funktionsförmåga. Ett ökat fokus på strukturerade förebyggande insatser kan även skjuta upp vårdbehov och minska individens behov av vård och omsorg, vilket inte minst är viktigt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.

–Det finns en omfattande och outnyttjad potential i äldreomsorgens förebyggande arbete. Vår ambition är att samtliga kommuner ska arbeta strukturerat med förebyggande och hälsofrämjande insatser i äldreomsorgen. Vi satsar bland annat på att öka äldreomsorgens kunskap om de ekonomiska fördelarna med ett systematiskt hälsoförebyggande arbete. Det här är ett arbete som ger väldigt mycket tillbaka i första hand i form av

bättre livskvalitet för den äldre personen, säger Olivia Wigzell.

Yrkesresan utvecklar undersköterskors kompetens Socialstyrelsen arbetar även för att öka äldreomsorgens kvalitet och tillgänglighet. Olivia Wigzell betraktar lagen om rätten till en fast omsorgskontakt i hemtjänsten som trädde i kraft 2022 som ett viktigt steg i rätt riktning för att i ökad utsträckning kunna samordna individers omsorgsinsatser. 2025 lanserar Socialstyrelsen, tillsammans med SKR och de regionala samverkans- och stödstrukturerna, den nationella fortbildningsmodulen Yrkesresan för äldreomsorgen med undersköterskor inom äldreomsorgen som målgrupp.

–Vår ambition är att Yrkesresan ska bidra till undersköterskors kontinuerliga kompetensutveckling och öka äldreomsorgens professionalisering. Satsningen kan även öka äldreomsorgens attraktivitet och få fler medarbetare att vilja stanna kvar. Yrkesresan blir ett bra komplement till Äldreomsorgslyftet, som har betytt mycket för att öka tillgången på kompetent personal i äldreomsorgen, säger Olivia Wigzell.

Ökad trygghet för boende och personal med ett känslorelaterat förhållningssätt

Hot och våld är ett ökande problem inom omsorgen. I senaste arbetsmiljöundersökningen uppgav 35 procent av arbetstagarna inom vård och omsorg att de blivit utsatta för våld, eller hot om våld. Som en följd av detta kommer Arbetsmiljöverket att genomföra 600 inspektioner under 2024.

Att utsättas för våld eller utagerande beteende kan leda till att personalen känner sig osäker i mötet med en utagerande person, vilket i sin tur kan leda till att personen i fråga kan få sämre omvårdnad.

– För att skapa förutsättningar för en trygghetskultur som höjer kvalitén på omsorgen och ger personalen trygghet och säkerhet i sin arbetssituation, så behövs en strukturerad och välbeprövad metod. Här är Durewallmetoden en del av lösningen, säger Katarina Almén. Hon fortsätter:

– Alla människor är i behov av att få uppmärksamhet, bli sedda och bekräftade för den de är. Därför ingår det som en stor och inledande del i våra utbildningar att prata om förståelse, värdighet, autonomi och integritet och vad det kan innebära att känna sig begränsad, både i miljö men också av t ex en kognitiv funktionsnedsättning.

För att bemötandet skall vara förutsägbart både för personen, men också för personalen så krävs det att vi har ett gemensamt förhållningssätt i arbetsgruppen.

Personalen ett verktyg som bygger tillit Som personal behöver man ha kunskap

om att bristande förmågor och för höga krav kan leda till utagerande beteende. En person med kognitiv svikt har inte alltid förmåga att reglera och hantera en känsloladdad situation.

– Vi förstår och fokuserar på den bakomliggande känslan, t ex oro eller frustration, men möter beteendet. Det är viktigt att personalen ser sig som ett verktyg i mötet för att stärka relationen och bygga tillit, berättar Anders Angur.

Trygga möten i demensvården

“Skapa trygga möten i demensvården” är benämningen på Durewall Institutets mycket omtyckta utbildning. Utbildningen tar utgångspunkt i Svenskt demenscentrums nollvision mot tvångsåtgärder samt Socialtjänstlagens nationella värdegrund för äldreomsorgen. Utbildningen ger praktisk och konkret kunskap kring ett lågaffektivt bemötande.

I utbildningen får kursdeltagarna med sig kunskap om ett medvetet, strukturerat och trygghetsskapande bemötande. Grundmomenten är att spegla lugn genom kroppsspråk, andning, kroppstempo, placering, handkunskap och att respektera personens integritetszon.

Kursdeltagarna tränar också på

scenariobaserade övningar kopplade till sin arbetsplats. Det ger dem trygghet i att kunna hantera en fysisk situation på ett mjukt och värdigt sätt, säger Anders Angur. De fysiska övningarna är mycket uppskattade. Att man skyddar sig på ett sätt som är mjukt och skonsamt för personen i affekt, känns bra. Många säger också att det är första gången man fått lära sig något så konkret och direkt användbart i vardagsarbetet.

FAKTARUTA

Denna artikel är i samarbete med Durewall Institutet. Vi

Utbildningen genomförs som:

• Grundkurs

• Handledarkurs

• Instruktörsutbildning

Anders Angur Föreläsare & utbildare Durewall Institutet

Katarina Almén Föreläsare & utbildare Durewall Institutet FOTO: PRIVAT FOTO: PRIVAT

Dagverksamhet ger ökad livskvalitet

Idag saknar 20 procent av våra kommuner dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Att fler behövs är både Socialstyrelsen och annan expertis inom demensområdet ense om.

Text Svenskt Demenscentrum

Dagverksamhet har en rad fördelar för personer med mild till måttlig demenssjukdom, till exempel ökad livskvalitet, möjlighet att behålla sina förmågor längre och fördröjning av flytt till särskilt boende. För den som är anhörig kan egen tid också gagna hälsan. – Professionellt driven dagverksamhet är mer effektivt än något läkemedel vi har idag. Att få känna social tillhörighet är oerhört viktigt för den som fått en demensdiagnos, säger Wilhelmina Hoffman som är vd för Svenskt Demenscentrum.

Denna artikel är i samarbete med Svenskt Demenscentrum.

Kan fördröja flytt till säbo Att dagverksamhet också är en kostnadseffektiv insats är rimligt att anta, eftersom många troligen kan bo kvar hemma längre. Enligt en rapport från Karolinska Institutet som kom förra året är samhällskostnaden för en plats på

Lyssna på dagstidningen!

Känner du någon som har nedsatt syn eller en funktionsnedsättning?

Taltidningen finns som ett alternativ för att hänga med i nyhetsflödet.

Taltidningar fyller en viktig funktion för många personer. När vissa sammanhang försvinner i tillvaron så kan det kännas viktigt att fortsätta hänga med i nyhetsflödet. Särskilt för en person som i många år läst sin morgontidning, säger Lars Reisdal, bibliotekarie i Vellinge kommun.

De flesta stora dagstidningar finns som taltidningar. Den som prenumererar får sin tidning skickad direkt till sin dator, platta, mobil eller till en särskild spelare. En funktion som många tycker om är möjligheten att själv ändra uppläsningshastigheten. Det gör det enklare att följa med i nyheterna även om man vill lyssna i ett helt annat tempo. Detta gör taltidningen till ett bra alternativ för att möta olika behov.

dagverksamhet cirka 105 000 kronor per år. Motsvarande summa för en plats på särskilt boende är cirka 985 000 kronor per år.

Utvecklingsprojekt

På uppdrag av Socialdepartementet har Svenskt Demenscentrum under två år drivit ett projekt för utveckling av dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Dagverksamheter i fem utvalda kommuner – Helsingborg, Tierp, Forshaga, Dorotea och Södermalm i Stockholm – fick fria händer att vidareutveckla sin verksamhet.

Ny bok

Projektet har nu mynnat ut i en inspirationsbok riktad till dagverksamheter och till kommuner som planerar att starta nya dagverksamheter.

I boken beskrivs goda exempel från hela landet och även från Norge och Island. Experter intervjuas, till exempel

Professionellt driven dagverksamhet är mer effektivt än något läkemedel vi har idag. Wilhelmina Ho ff man

om vikten av bra mat för hjärnan, att sittyoga kan skapa glädje och ökat välbefinnande, hur man kan anordna en poesiverkstad, om aktiviteter för ökad balans och hur djur på dagverksamhet kan göra stor skillnad.

Boken kan laddas ned kostnadsfritt som pdf på Svenskt Demenscentrums hemsida.

FOTO: MARTIN LUNDSVOLL

Wilhelmina

Ho ff man

VD för Svenskt

Demenscentrum

Läs mer på

Vill du veta mer?

Besök hemsidan demenscentrum.se

Kontakta dagstidningen

– Om du behöver en taltidning så tar du kontakt med dagstidningens kundtjänst och beställer en taltidningsprenumeration. Vill du ha hjälp att komma igång med att lyssna så får du få utbildning och installationshjälp av en person från Taltidningshjälpen. Det kan också vara bra att ha en vän eller en anhörig som kan engagera sig. Någon som kan vara med på genomgången och se hur det fungerar, säger Lars Reisdal.

– Därefter kan du kontakta ditt biblitek, som också kan skicka talböcker direkt till taltidningsspelaren. Många personer som har börjat lyssna på taltidningar väljer snart att också börja lysna på böcker. En stor fördel med elektroniska talböcker är att jag som bibliotekarie kan ladda ner dem direkt i spelaren och det blir ingen kötid på nya titlar, säger Lars Reisdal.

Text: Annika Wihlborg

Foto: Vellinge kommun, Apelöga

mtm.se

Lars Reisdal, bibliotekarie.

Ökad förflyttningskunskap gör medarbetare & vårdtagare till vinnare

Antalet äldre i samhället ökar markant och äldreomsorgen står inför stora kompetensförsörjningsutmaningar. Samtidigt utgör förflyttningar en betydelsefull och stor del av äldreomsorgens verksamhet. En av lösningarna på denna stora samhällsutmaning är att öka kunskapen om säkra och effektiva förflyttningar bland äldreomsorgens medarbetare. Det gör såväl medarbetarna som vårdtagarna till vinnare.

Många äldre människor med nedsatt rörlighet behöver hjälp med ett stort antal dagliga förflyttningar. Det kan handla om alltifrån att ta sig till toaletten till att vända sig i sängen eller att förflytta sig från liggande till sittande. I äldreomsorgen är förflyttningar en frekvent återkommande arbetsuppgift. Det är inte ovanligt att en undersköterska stödjer i upptill 90 förflyttningar under ett arbetspass.

–Förflyttningar är en mycket viktig arbetsinsats som undersköterskor i dagsläget inte rustas för i sin utbildning. Med utbildning i ämnet får undersköterskorna redskap att hantera utmanande förflyttningssituationer utan att riskera sin hälsa. Samtidigt får vårdtagarna rätt hjälp i rätt tid och på rätt sätt, säger Martin Gottfridsson, vd på HMC Sverige, ett kunskapscenter och utbildningsföretag som har arbetat med förflyttningskunskap i över 28 år.

Kan minska arbetsbelastningen med uppemot 70 procent Genom att utbilda äldreomsorgens medarbetare i förflyttningskunskap och i hur man använder hjälpmedel på

VI ÄR HMC

Vårt mål är utbildningar som främjar rörelse och funktion, oavsett variation, för att förbättra vardagen och arbetslivet för patienter och vårdpersonal.

Vi på HMC har arbetat med förfyttningar i över 25 år. Då vi anser att förfyttningar är en del av patientens vård och behandling är alla utbildare inom området legitimerade.

Vår metod ger snabb inlärning.

Vår förfyttningsanalys är validerad och skapar teamsamverkan kring patienten och lättare arbetstyngd för personalen.

Martin Gottfridsson VD på HMC Sverige

FOTO: HMC

Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med HMC.

ett säkert sätt förbättras arbetsmiljön. Arbetet blir mindre tungt och sliter mindre på kroppen. HMC Sverige har genomfört mätningar som visar att personalens fysiska arbetsbelastning kan minska med uppemot 70 procent med rätt kompetens, hjälpmedel och med viss medverkan från vårdtagaren.

– Ytterligare en fördel med att utbilda äldreomsorgens medarbetare i förflyttningskunskap är att det ger personalen möjlighet att självständigt genomföra förflyttningar som tidigare krävt två personer. Det frigör värdefulla resurser, säger Martin Gottfridsson.

Medarbetare med en gedigen förflyttningskompetens gynnar även vårdtagarna. Genom att aktivt involvera och tillvarata vårdtagarnas egna resurser i samband med förflyttningarna ökar kvaliteten på mötet mellan exempelvis undersköterska och vårdtagare.

Främjar vårdtagarnas egenkontroll, självkänsla och självständighet Martin Gottfridssons vision är att äldreomsorgen i hela Sverige bör införa obligatorisk utbildning i förflyttningoch hjälpmedelskunskap. Det handlar om att kartlägga vårdtagarens resurser och därefter skräddarsy förflyttningar och använda hjälpmedel utifrån varje

Förflyttningar är en mycket viktig arbetsinsats som undersköterskor i dagsläget inte rustas för i sin utbildning eller på många arbetsplatser.

individs förutsättningar. –När vårdtagarna får nyttja sina resurser och görs delaktiga i sina egna förflyttningar främjas deras egenkontroll, självkänsla och självständighet. Vårdtagarna bibehåller, eller kanske till och med förbättrar, sina funktioner och resurser. Dessutom stärks känslan av värdighet och respekt i samband med de dagliga förflyttningarna. Samtidigt minskar risken för vårdskador samt överbelastning och arbetsrelaterade skador för personalen, säger han.

SCANNA QRKODEN OCH LÄS MER OM OSS!

Alla våra kursledare är ledande experter inom sitt kompetensområde och de som är undervisar i förfyttningskunskap har lång klinisk erfarenhet och är antingen arbetsterapeut eller fysioterapeut.

Vi arbetar oberoende men samarbetar med Sveriges ledande hjälpmedelsleverantörer. På så sätt har vi alltid kunskap om de senaste och bästa hjälpmedlen.

FOTO: HMC FOTO: HMC

FOTO: HMC

I dödens närhet gör utbildning skillnad

”Vi dör bara en gång och då är det viktigt att det blir så bra som möjligt.” Så uttrycker sig forskaren Helene Åvik Persson i Dagens Nyheters serie Döden och vi som publicerades i februari. Hennes studier visar att omsorgspersonalen inte alltid klarar att tolka tidiga tecken på att döden närmar sig. Däremot är de sena tecknen, som att personen slutar äta och dricka och sover mer, väl kända.

Text

Karin Södergren, Chefredaktör Tidningen Äldreomsorg, Gothia Kompetens

Tidiga tecken kan ofta visa sig flera månader i förväg. Det kan handla om ett minskat socialt intresse, ökad irritation, att inte längre uppskatta aktiviteter som man tidigare tyckt om och en tendens att skärma av sig från omgivningen.

Vad har man då att vinna på att ha medarbetare som är duktiga på att tolka tidiga tecken på rätt sätt?

När man betänker att många äldre är deprimerade – enligt vissa uppgifter lider minst varannan boende på SÄBO av en depression – förstår man också komplexiteten och utmaningen i omsorgspersonalens arbete.

Depressionens kännetecken är nämligen snarlika. Nedstämdhet visar sig ofta i just brist på intresse för omgivningen, minskad matlust och att inte längre uppskatta det man tidigare blev glad av. Det kan visa sig i ökat eller minskat

sömnbehov och ökad oro. Hos en äldre person kan sjukdomsförloppet också vara mindre tydligt och mer utdraget än hos en yngre.

Den personal som fått utbildning kring livets slutskede blir skickligare på att se de subtila signalerna och dra rätt slutsats. Helene Åvik Perssons studier visar att även en kort utbildning på några timmar gör stor skillnad. Förmågan att tolka tecknen, ge stöd och symtomlindring ökar. Bemötandet påverkas också positivt.

Den som möter en människa som närmar sig döden ändrar helt enkelt sitt förhållningssätt. Acceptansen och toleransen ökar och stödet som sätts in får en annan riktning. Istället för stimulans kanske ett lugnt lyssnande blir viktigare. Försöken att aktivera kanske ersätts av taktil beröring, mjuk musik eller tyst närvaro.

Även de anhöriga behöver tas med

Den som möter en människa som närmar sig döden ändrar helt enkelt sitt förhållningssätt.

i vad som är på väg att hända. Här är en erfaren och kunnig personal helt avgörande. Ett barn eller en partner till den som närmar sig döden har sällan tidigare erfarenhet av att vistas i dödens närhet. Att då få adekvat information om vad som är på gång kan vara skillnaden mellan att orka vara närvarande eller att fly fältet. Att ha fått vara med till slutet vet vi kan vara en stor hjälp när sorgearbetet väl tar vid. Och för den som dör är ett lugnt och värdigt slut den sista stora gåvan.

Vill du veta mer?

Besök hemsidan gothiakompetens.se

Karin Södergren

FOTO: OSKAR

OMNE

Menymatskoncept som skapar genuina måltidsupplevelser

God och näringsriktig mat kombinerat med en genomtänkt måltidsmiljö är viktig i äldreomsorgen. Det handlar bland annat om att väcka aptiten och anspela på smaker vi minns. Familjeföretaget Dafgårds erbjuder ett uppskattat menymatskoncept som har sin bas i svensk husmanskost. Konceptet hjälper äldreomsorgen att förmedla matglädje baserat på kvalitetsråvaror och omsorg.

Text Annika Wihlborg

Menymat riktar sig till seniorboenden och andra omsorgsaktörer som värnar om god och näringsriktig mat. Konceptet erbjuder lunch- och middagsrätter samt följer näringsrekommendationerna för äldre.

Vi lagar maträtter som framkallar positiva matminnen, husmanskost med noggrant utvalda råvaror. Vi satsar mycket på smaksättning och använder smör och grädde för att framhäva de goda smakerna. Vår ambition är att erbjuda mat som smakar som hemlagat. Såser och buljonger tillagar vi exempelvis alltid från grunden. Ute på äldreboendena kompletteras menymaten med en sallad samt kolhydrater i form av exemepelvis pasta, ris eller potatis, säger Sofia Funke, ansvarig för Menymat på Dafgårds, som har mer än åttio års erfarenhet av livsmedelsproduktion och värnar om traditionerna.

Varierade och säsongsbaserade menyer

Menymatskonceptet uppdateras kontinuerligt med nya husmansklassiker som självklart både provlagas och provsmakas innan de inkluderas i menyerna.

–Vi varierar självklart våra menyer utifrån säsong. I vårmenyn introducerar vi rätter som ängamat och citronoch basilikarisotto. I vår höstmeny ingår mustiga och värmande rätter som gulaschgryta och porterstek. Vi erbjuder både färdiga veckomenyer och möjligheten att själv komponera egna menyer utifrån vårt breda sortiment av vällagade rätter, säger Sofia Funke.

Viktigt att välja bra leverantörer Dafgårds väljer leverantörer med stor omsorg. De besöker ofta gårdarna för att säkerställa att djuren har det bra och kvalitetssäkrar kålen till kåldolmarna

Vi lagar maträtter som framkallar positiva matminnen, husmanskost med noggrant utvalda råvaror.

genom att själva köpa in kålfröerna som bönderna sår.

Vi uppmuntrar äldreomsorgen att skapa rutiner för en riktigt bra måltidsupplevelse, exempelvis genom att skapa en ombonad och avslappnad måltidsmiljö, att servera maten på ett tilltalande sätt eller att inbjuda till delaktighet genom att låta de äldre dela med sig av önskemål och själva välja bland rätterna i vårt utbud, säger Sofia Funke.

God mat för alla

från köket i Källby

Vad är du sugen på idag? Oavsett om det är traditionell husmanskost som kåldolmar, en klassisk köttbulle eller en vegetarisk pasta så kan du vända dig till oss. Sedan 1937 har vi lagat mat i vårt kök i Källby. Vi vill att du ska kunna njuta av god mat utan att själv behöva stå vid grytorna.

Smaklig måltid!

FOTO:

DAFGÅRDS

Scanna QR-koden eller läs mer på www.dafgards.se

Sofia Funke Ansvarig för Menymat på Dafgårds

Få ny energi med kompetensutveckling

Arbetslivet ser ljust på att TUC Yrkeshögskola utökar utbudet av kompetenshöjande utbildningar för undersköterskor och menar att området är i stort behov av detta.

Anna Carlbom Enhetschef för hemsjukvården Ydre kommun

Ijanuari utökade TUC Yrkeshögskola sitt utbud av vidareutbildningar för undersköterskor och till hösten kan de nu även erbjuda Specialistundersköterska inom vård och omsorg av äldre. Utbildningen förser undersköterskor med expertkunskaper om bland annat olika kognitiva sjukdomar och dess konsekvenser för individ, familj och samhälle.

Arbetsgivare ser fördelarna Arbetsgivare ser att detta stärker kompetensen hos sina anställda. Anna Carlbom, enhetschef för hemsjukvården i Ydre kommun, anser att detta kan förbättra vården av äldre:

– Vi ser verkligen behov inom, det vi kallar, Nära Vård där de äldre som får sin vård och omsorg får den i ordinärt eller särskilt boende istället för inom

slutenvården. Anna menar att när arbetet flyttar från slutenvården blir kravet på kompetens högre:

– Vi ser att detta ständigt ökar och behoven är mer komplexa och avancerade. Det finns många äldre personer som kan ha levt med eller haft omedvetna neuropsykiatriska utmaningar som uppenbaras först senare i livet, säger hon.

Engagerar sig i utbildningen

Marie Karlsson Jensen, verksamhetschef för Socialförvaltningen i Ljungby, är positiv till samarbetet med TUC och vill vara en aktiv del av utbildningen. Vinningarna är många, menar Marie.

– Vi ser ett stort behov av att kompetensutveckla våra undersköterskor inom området. Specialistkompetensen

Från uppgiven till given.

Vi ser ett stort behov av att kompetensutveckla våra undersköterskor inom området.

är eftersatt i kommunen. Specialistundersköterskor inom området behövs för att säkra kvaliteten och för att stärka handledningen av omvårdnadspersonalen, säger Marie Karlsson Jenssen.

Behovet av specialistutbildade undersköterskor fortsätter att öka. Detta är därmed en fantastisk chans att bygga vidare på din karriär. Med spetskompetens kan du fortsätta göra skillnad med ny energi och motivation.

Marie Karlsson Jenssen Verksamhetschef, Socialförvaltningen Ljungby

I höst kan du bland annat läsa till: Behandlingspedagog/Socialpedagog • NYHET! Specialistundersköterska inom vård & omsorg av äldre • Specialistutbildad undersköterska inom psykiatri eller kognitiva sjukdomar • Tandsköterska • Medicinsk fotterapeut • Stödpedagog

Läs mer och ansök på tucsweden.se

FOTO: PRIVAT

FOTO: YDRE KOMMUN

Automatisering frigör tid till omsorgsarbete

på

Tre Stiftelsers äldreboenden

En intelligent mjukvarurobot har stor potential att effektivisera äldreomsorgens administrativa arbetsuppgifter och frigöra tid som medarbetarna i stället kan lägga på sina kärnuppgifter. Sedan 2018 har Tre Stiftelsers äldreboenden i Göteborg låtit mjukvaruroboten Robin från Bitoreq hantera repetitiva och administrativa uppgifter som inte genererar något direkt värde för verksamheten.

Befolkningspyramiden gör smarta digitala lösningar nödvändiga för att även framöver kunna bedriva en högkvalitativ äldreomsorg med vårdtagaren i fokus. Tre Stiftelser, som driver särskilt boende med 360 platser, var tidigt ute med att nyttja automatiseringens fördelar.

för såväl omsorgspersonal som chefer och frigör tid som kan ägnas åt omsorg respektive ledarskap. Det handlar i slutänden om att automatisera tråkiga arbetsuppgifter för att i stället kunna fokusera mer på värdeskapande och omsorgsrelaterat arbete.

Tre Stiftelser Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med Bitoreq.

–Vi använder bland annat Robin för att attestera arbetspass, kontera leverantörsfakturor, rapportera avvikelser och för att effektivisera administrationen i samband med nyanställningar. Robin levererar även på veckobasis statistik som används i vårt kvalitetsutvecklingsarbete, säger Johan Rindeborg, administrativ chef på Tre Stiftelser.

Automatiserar arbetsuppgifter som inte genererar värde Mjukvaruroboten Robin effektiviserar

–Mitt råd till andra äldreomsorgsverksamheter som funderar på att automatisera administrativa arbetsuppgifter är att välja ut de arbetsuppgifter medarbetarna tycker är tråkiga eller stressande. Fokusera därefter på att automatisera dem, inledningsvis i liten skala, säger Johan Rindeborg.

Mjukvarurobot hanterar vikarierekryteringen

Våren 2024 planerar Tre Stiftelser även att låta Robin hantera vikarierekrytering i samband med att en medarbetare exempelvis sjukanmäler sig. Vikarie-

Välj ut arbetsuppgifter som medarbetarna tycker är tråkiga eller stressande. Fokusera därefter på att automatisera dem, inledningsvis i liten skala.

rekrytering är en relativt komplex uppgift som såväl undersköterskor som chefer behöver hantera. Det är ofta tidskrävande och stressframkallande. –Fördelen med att använda en mjukvarurobot är att den kan jobba dygnet runt, året runt utan att bli trött. Det gör att vi värnar om vår personal genom att ge dem rätt förutsättningar att ägna sig åt sitt viktigaste uppdrag, säger Johan Rindeborg.

Johan Rindeborg

Administrativ chef

Vill du veta mer?

Besök hemsidan www.bitoreq.com

Denna artikel är i samarbete med Demensförbundet.

Demenssjukdom förändrar livet

Att få en demensdiagnos kan kännas tungt, men det finns hjälp och stöd att få.

Text Jenny Levin

Livet tar inte slut för att man får en demenssjukdom, men det förändras. Vi arbetar aktivt för att skapa bättre förutsättningar för både demenssjuka och anhöriga, säger Liselotte Björk, ordförande i Demensförbundet.

Många stigman kring sjukdomen

Det finns många förutfattade meningar kring sjukdomen, exempelvis vem som blir diagnosticerad.

– Många tror att demens är något som bara drabbar äldre, men det kan även vara yngre personer som får sjukdomen. Och det är inte en naturlig del av att åldras som en del kanske tror, det är sjukliga förändringar i hjärnan, förklarar Liselotte. En annan vanligt missuppfattning är att det endast är minnet som påverkas.

Vill du veta mer?

Besök hemsidan demensforbundet.se

– Vi använder ofta benämningen kognitiv sjukdom när vi pratar om demenssjukdomar, eftersom exempelvis tal, tolkning av sinnesintryck och

rumsuppfattning kan påverkas hos de med diagnosen. Även nedstämdhet och personlighetsförändring kan vara en del av sjukdomsbilden, menar Liselotte. Anhöriga får ofta bära en stor del av ansvaret

Det kan vara väldigt svårt att se en närstående förändras, och dessutom behöva ta ansvaret för en stor del av vården. – Vi på Demensförbundet har lång erfarenhet av vad det innebär att vara både drabbad och anhörig. Vi får många frågor till oss som till exempel hur man kan ge stöd och kommunicera på ett tryggt sätt när en person i ens närhet lever med en demenssjukdom eller vad man har rätt att begära av sjukvården, vilket stöd som finns. Där kan vi vara till stor hjälp, menar Liselotte.

Kunskap är viktigt

Livet tar inte slut med en demensdiagnos, det är början på ett ny livssituation. Liselotte Björk

Att informera om de olika demenssjukdomarna, särskilt till allmänheten, tror Liselotte är väldigt viktigt.

– Jag vet att man kan ha bra livskvalitet även med demenssjukdom, om man har rätt stöd omkring sig och formar miljöer som underlättar för den som blivit sjuk. Det finns hjälpmedel och strategier, men vi måste öka kunskapen hos allmänheten och skapa en förståelse vad det innebär att leva med en demenssjukdom, avslutar Liselotte Björk.

Liselotte Björk Ordförande Demensförbundet

Alla berörs av demens. Vi fi nns här för dig!

Bli medlem

Som medlem får du stöd och hjälp att skapa ett bra och fungerande liv med sjukdomen i vardagen. Demensförbundet erbjuder även tillgång till träffpunkter och sociala aktiviteter anhöriginformation och information

Scanna QR-kod för mer information om:

• Vår verksamhet

• Våra lokalföreningar

• Vårt medlemskap

om livet med demens. Råd och stöd till dig med demenssjukdom och dig som anhörig genom vår personliga, kostnadsfria rådgivning. Vi skapar också möjligheter att mötas och utbyta erfarenheter med andra som är i en liknande situation. www.demensforbundet.se

Låt inte smärtan hindra dig!

B-Cure Laser (808 nm)

B-Cure laserterapi ger mjukvävnaden energi som bidrar till cellernas normala funktion. Fotobiomoduleringsprocessen, som börjar på cellulär nivå, förbättrar cellens regenerativa kapacitet, ökar den naturliga produktionen av kollagen, elastin och endorfner. Blodcirkulationen och ämnesomsättningen förbättras och näringsämnen överförs till cellerna. Denna process har kliniskt studerats att påverka förstärkningen av vävnaden och initiera återhämtningsprocessen.

Priset per behandling endast några öre!

Det fnns inga kontraindikationer, men man bör inte behandla ögonen, områden med cancersvulster eller magområdet hos gravida.

B-Cure Laser för hela familjen

Laserterapi har kliniskt bevisat att lindra olika smärtor och initiera återhämtningsprocessen, vare sig det är fråga om inflammation eller vävnadsskada. Idag lindrar B-Cure Laser smärta i över tusen svenska hushåll och den används även på smärtkliniker, av fysioterapeuter och inom sårvård.

Det har gjorts tusentals kliniska undersökningar om laserterapi. Bland annat i en Norsk forskningsöversikt evaluerades resultaten av 22 olika kliniska undersökningar. Översikten visade att laserterapi lindrar smärta vid artros, omedelbart och på lång sikt. Motsvarande kliniska undersökningar har gjorts även om akut- och kronisk smärta, sår, inflammationer, TMD, sportskador och fibromyalgi. Användarerfarenheter stöder dessa undersökningar.

Användarna tackar

Liisa Andersson från Linköping har haft ont i axeln och armen ända ner till handen. Har även artros i fingrarna och karpaltunnelsyndrom.

– Jag har varit hos sjukgymnast, massör och osteopat men inte blivit bättre. Läste i en tidning om B-Cure Laser och tänkte att det måste jag pröva. Bara efter några dagar blev jag bättre och kunde sova på den sidan. Även min man har blivit bättre i sin nacke. Så nu har jag köpt en egen B-Cure Laser.

Professionell alpin skidinstruktör Johan Ohlzon från Helsingborg lever ett aktivt liv där idrott och träning står i centrum, men som många andra är han drabbad av smärta.

– Med hjälp av B-Cure Laser kan jag säga att mitt gamla knäskada har blivit bättre till 70–80 procent. Och min inflammerade axelskada är 50 procent bättre. Numera använder jag också B-Cure Laser på mina kunder, skidåkarna.

Begåvad snowboard åkare Sanny Söderströms liv ändrade massivt när hon ramlade ner för trapporna i skidstugan vid franska alperna.

– Jag krossade tre kotor och fick fyra kotkompressioner. Läkaren kunde inte hjälpa mig och mina smärtor bedömdes kroniska. Jag hittade B-Cure Laser, när mina släktingar hade fått hjälp i gikt och knäskador. Tack vare laserapparaten har jag minskad smärta och jag klarar av att sitta still längre än jag kunde tidigare. Min återhämtning går snabbare med B-Cure Laser. Nyttig och förmånlig i hemmabruk Eftersom smärtlindring grundar sig på att källan till smärtan läks ska området laserbehandlas i form av en kur. Med efektivare professionella laser behandlar man 2–3 gånger i veckan, men med hemmalaser når man liknande resultat med en jämn daglig behandling. Den trygga och lättanvändbara B-Cure Lasern lämpar sig som smärtlindring för hela familjen.

Sanny Söderström fick hjälp mot sina kroniska smärtor (Artikel i Hälsa 1/2024)

Terapin har inga kontraindikationer och kan användas i samband med olika implanter och pacemaker. Trots att priset är några tusen kronor ger lasern circa 30 000 instruktionsenliga behandlingsgånger utan underhållskostnader. Sålunda är priset för en enskild behandlingsgång endast några öre. Dessutom kan man även hyra lasern.

iKLINISKT TESTAD

ANVÄNDARNA TACKAR

Det har publicerats 6 dubbelblinda studier om B-Cure Laserns efektivitet. Studierna visar t.ex. att apparaten är jämförbar med smärtstillande läkemedel i smärtbehandling samt att den främjar sårläkning. Efektiv s ärtlindring

Maylis Bäckman, Örnsköldsvik

Jag har lidit av kroniska nervvärk efter en misslyckad ryggoperation. Värken har påverkat min vardag för en längre tid. Smärtan rör sig i hela vänstra sidan av kroppen, just nu är den i vänstra fot. Jag såg en annons om B-Cure Laser och bestämde mig för att pröva den. Redan efter två veckors behandling lindrade smärtan så bra, att jag köpte en egen B-Cure Laser Sport för att underhålla den goda effekten lasern gett.

Ytterligare verifierade användarerfarenheter och undersökningar samt onlineshop: www.halsoteknologi.se | tfn. 08 5250 7055

B-Cure Laser fnns nu redan i över tusen svenska hem. Många användarupplevelser publicerade på Hälsoteknologis websida stöder även den mångsidiga efekten av B-Cure Laser. Hundratalspubl deerfaenhe e r

Britt-Marie Torverud, Västerås I åratal har jag lidit av hård artros och slitage smärta som har begränsat min rörlighet. Smärtan har behandlats med kortisoninjektioner, men på det senaste två åren har de inte hjälpt mig. Jag läste om B-Cure Laser och bestämde mig för att hyra en för att prova. Redan efter en dryg vecka märkte jag att smärtan hade lindrats avsevärt, så jag beställde en egen apparat.

Årets hälsoprodukt

B-Cure Laser valdes som Bästa Apparat med följande kommentarer: ”Laserbehandlingen lindrade smärtan i fngrarna orsakad av artros, redan på en vecka. Tack vare den avbryts inte nattsömnen längre.”

Ingvor, Kungsbacka

Jag har haft ont i handleden i många år. Det är svullet och värker. Man kan säga att min handled sover och det inte finns någon känsla i den. Jag såg en annons i en tidning och beställde en B-Cure Laser till mig själv. Använde apparaten dagligen flera gånger och inom några dagar försvann svullnaden och känslan återställdes. Värken försvann också strax efter. Jag har rekommenderat lasern till alla mina vänner och släktingar eftersom jag är så glad att den hjälpte mig.

Äldreomsorg där varje dag är lika viktig