Läs mer på folkhalsasverige.se
FörstärkÄldreomsorgSveriges
03
HMC. Ökad förflyttningskunskap gör medarbetare & vårdtagare till vinnare.
Sveriges Äldre- och socialförsäkringsminister satsar på kvalitetshöjning och kompetenslyft i äldreomsorgen. Läs på sida 10–11.
AnnaTenje 04 08
Hälsoteknologi. B-Cure Laser lidrar smärta i över tusen svenska hushåll.
Suntarbetsliv. Arbetsmiljön för chefer i fokus när omsorgen ska klara kompetensförsörjningen.
TUC Yrkeshögskola
Specialistutbildningarna på TUC Yrkeshögskola är steget för dig som vill kombinera praktisk erfarenhet med teoretisk spetskompetens.
Durewall Institutet
Hot och våld är ett ökande problem inom omsorgen. 35% av arbetstagarna inom vård och omsorg utsätts för våld eller hot, något som arbetsmiljöverket satt ögonen på.
Dafgårds
God och näringsrik mat i en trivsam måltidsmiljö är avgörande inom äldreomsorgen. Men måltiden handlar också om att väcka aptiten och framkalla minnen av smaker från förr.
Projektledare: Fredrik Bredin (fredrik.bredin@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Daniel Petersson Affärsutvecklare: Oskar Ulups Distribution: Dagens Samhälle, 26-09-2024 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@mediaplanet.com Omslagsfoto: Regeringskansliet. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.
@Mediaplanetsweden
Återvinn gärna tidningen
Anna Bergendal Näringspolitisk expert äldreomsorg
Brist på äldreboenden bygger upp omsorgsskuld
Först när Hasse råkade ut för en allvarlig fallskada sa kommunen slutligen ja. Då hade han och hans hustru Gunilla under lång tid kämpat för att få plats på ett äldreboende. Hasse led av en neurologisk sjukdom, satt i rullstol, kunde inte tala. Hans hustru hade knappt ledsyn och gick långsamt med rullator på grund av sin Parkinsondiagnos.
Om detta rapporterade Göteborgsposten i somras. Och det finns många Hasse och Gunilla i Sverige idag. Tusentals svenskar får varje år nej när de ansöker om en plats på ett boende. Det skapar otrygghet för äldre och kan leda till en ohållbar situation för anhöriga, som tvingas försöka kompensera för den uteblivna omsorgen. Men inte ens när den äldre fått ett biståndsbeslut är det säkert att det blir någon flytt. Ett biståndsbeslut ska enligt lag verkställas skyndsamt. Dröjer det längre än tre månader ska kommunen rapportera förseningen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Av IVO:s årsrapport framgår att närmare 6000 äldre fick vänta för länge på ett äldreboende under 2023. Annan statistik visar att väntetiden skiljer mycket mellan kommuner. Från ett fåtal dagar till i snitt till över 300 dagar. Med tanke på att medianvistelsetiden på ett äldreboende är omkring två år idag är 300 dagar en orimligt lång väntan. Det är knappast den värdiga omsorg vi förutsätter att vi ska få på ålderns höst.
IVO-statistiken visar även att den fördröjda verkställigheten oftast beror på att kommunen inte har tillräckligt många platser på sina boenden. Uppenbart behövs bättre planering i många av landets kommuner.
Bergendal
Tyvärr har individen inte mycket att sätta emot när kommunen inte fullgör
IVO-statistiken visar att den fördröjda verkställigheten oftast beror på att kommunen inte har tillräckligt många platser på sina boenden.
sin skyldighet. IVO kan begära ut en särskild avgift om väntan är oskäligt lång. Men avgiften är ofta så låg, jämfört med kostnaden för själva placeringen, att kommunen sparar pengar på att vänta. Och när kommunens omsorg brister landar ansvaret på de anhöriga. Det vore betydligt bättre om de äldre i stället hade rätt att vända sig till ett boende som kan erbjuda plats. Sverige behöver en äldreboendegaranti.
Vårdföretagarnas prognoser visar att bristen på äldreboendeplatser riskerar att bli än värre framöver. Vi bygger inte tillräckligt, givet hur många äldre vi kommer att bli. Att bygga ett äldreboende kräver framförhållning. Agerar vi inte idag byggs en omsorgssskuld upp för framtiden. Då kommer ännu fler äldre, likt Hasse och Gunilla, få vänta för länge på den efterlängtade trygghet som ett äldreboende kan ge.
Läs mer här.
Ökad förflyttningskunskap gör medarbetare & vårdtagare till vinnare
Antalet äldre i samhället ökar markant och äldreomsorgen står inför stora kompetensförsörjningsutmaningar. Samtidigt utgör förflyttningar en betydelsefull och stor del av äldreomsorgens verksamhet. En av lösningarna på denna stora samhällsutmaning är att öka kunskapen om säkra och effektiva förflyttningar bland äldreomsorgens medarbetare. Det gör såväl medarbetarna som vårdtagarna till vinnare.
Text Annika Wihlborg
Många äldre människor med nedsatt rörlighet behöver hjälp med ett stort antal dagliga förflyttningar. Det kan handla om alltifrån att ta sig till toaletten till att vända sig i sängen eller att förflytta sig från liggande till sittande. I äldreomsorgen är förflyttningar en frekvent återkommande arbetsuppgift. Det är inte ovanligt att en undersköterska stödjer upptill 90 förflyttningar under ett arbetspass. –Förflyttningar är en mycket viktig arbetsinsats som undersköterskor i dagsläget inte rustas för i sin utbildning. Med utbildning i ämnet får undersköterskorna redskap att hantera utmanande förflyttningssituationer utan att riskera sin hälsa. Samtidigt får vårdtagarna rätt hjälp i rätt tid och på rätt sätt, säger Martin Gottfridsson, vd på HMC Sverige, ett kunskapscenter och utbildningsföretag som har arbetat med förflyttningskunskap i över 28 år.
Kan minska arbetsbelastningen med uppemot 70 procent Genom att utbilda äldreomsorgens medarbetare i förflyttningskunskap och i hur man använder hjälpmedel på
VI ÄR HMC
Vårt mål är utbildningar som främjar rörelse och funktion, oavsett variation, för att förbättra vardagen och arbetslivet för patienter och vårdpersonal.
ett säkert sätt förbättras arbetsmiljön. Arbetet blir mindre tungt och sliter mindre på kroppen. HMC Sverige har genomfört mätningar som visar att personalens fysiska arbetsbelastning kan minska med uppemot 70 procent med rätt kompetens, hjälpmedel och med viss medverkan från vårdtagaren. – Ytterligare en fördel med att utbilda äldreomsorgens medarbetare i förflyttningskunskap är att det ger personalen möjlighet att självständigt genomföra förflyttningar som tidigare krävt två personer. Det frigör värdefulla resurser, säger Martin Gottfridsson. Medarbetare med en gedigen förflyttningskompetens gynnar även vårdtagarna. Genom att aktivt involvera och tillvarata vårdtagarnas egna resurser i samband med förflyttningarna ökar kvaliteten på mötet mellan exempelvis undersköterska och vårdtagare.
Främjar vårdtagarnas egenkontroll, självkänsla och självständighet Martin Gottfridssons vision är att äldreomsorgen i hela Sverige bör införa obligatorisk utbildning i förflyttningoch hjälpmedelskunskap. Det handlar om att kartlägga vårdtagarens resurser och därefter skräddarsy förflyttningar
Vi på HMC har arbetat med förfyttningar i över 25 år. Då vi anser att förfyttningar är en del av vårdtagarens vård och behandling är alla utbildare inom området legitimerade.
Förflyttningar är en mycket viktig arbetsinsats som undersköterskor i dagsläget inte rustas för i sin utbildning eller på många arbetsplatser.
och använda hjälpmedel utifrån varje individs förutsättningar. –När vårdtagarna får nyttja sina resurser och görs delaktiga i sina egna förflyttningar främjas deras egenkontroll, självkänsla och självständighet. Vårdtagarna bibehåller, eller kanske till och med förbättrar, sina funktioner och resurser. Dessutom stärks känslan av värdighet och respekt i samband med de dagliga förflyttningarna. Samtidigt minskar risken för vårdskador samt överbelastning och arbetsrelaterade skador för personalen, säger han.
Vår metod ger snabb inlärning. Vår förfyttningsanalys är validerad och skapar teamsamverkan kring vårdtagaren och lättare arbetstyngd för personalen.
Alla våra kursledare är ledande experter inom sitt kompetensområde och de som undervisar i förfyttningskunskap har lång klinisk erfarenhet och är antingen arbetsterapeut eller fysioterapeut.
Denna artikel är i samarbete med HMC.
FOTO: OLA KJELBYE
Martin Gottfridsson
VD på HMC Sverige
Prisetper endastbehandling öre!några
B-Cure Laser är lätt att använda:
1. Starta lasern
2. Ställ behandlingstid (2–8 min)
3. Sätt den mot smärtpunkten LÄKNINGEN BÖRJAR!
Låt inte smärtan hindra dig!
När man lider av smärta, borde man också själv undersöka på olika smärtlindrings metoder. Nuförtiden finns det nya effektiva apparater på marknaden, som är värt att prova. Laserterapi har kliniskt bevisat att lindra olika smärtor och initiera återhämtningsprocessen, vare sig det är fråga om inflammation eller vävnadsskada. Idag lindrar B-Cure Laser smärta i över tusen svenska hushåll och den används även på smärtkliniker, av fysioterapeuter och inom sårvård.
Laserterapi ger mjukvävnaden energi som bidrar till cellernas normala funktion. Fotobiomoduleringsprocessen, som börjar på cellulär nivå, har kliniskt studerats att påverka förstärkningen av vävnaden. Det har gjorts tusentals kliniska undersökningar om laserterapi. Bland annat i en Norsk forskningsöversikt evaluerades resultaten av 22 olika kliniska undersökningar. Översikten visade att laserterapi lindrar smärta vid artros, omedelbart och på lång sikt. Motsvarande kliniska undersökningar har gjorts även om akut- och kronisk smärta, sår, infammationer, TMD, sportskador och fbromyalgi.
Hilla-Maria Tennberg är sårvårdare och använder B-Cure Laser dagligen i yrket.
Användarna tackar
Britt-Marie Torverud, Västerås: – I åratal har jag lidit av hård artros och slitage smärta som har begränsat min rörlighet. Redan efter en dryg vecka med B-Cure Laser märkte jag att smärtan hade lindrats avsevärt.
Johan Ohlzon, Helsingborg: – Jag lever ett aktivt liv där idrott och träning står i centrum. Med hjälp av B-Cure Laser kan jag säga att mitt gamla knäskada har blivit bättre och jag har fått hjälp även med min infammerade axelskada.
Liisa Andersson, Linköping: – Jag har haft ont i ena axel och arm ända ner till handen, har även artros i fngrarna och karpaltunnelsyndrom. Jag har varit hos sjukgymnast, massör och osteopat men inte blivit bättre. Läste i en tidning om B-Cure Laser tänkte att det måste jag pröva. Bara efter några dagar började jag känna mig bättre. Nu kan jag sova på den sidan.
Maylis Bäckman, Örnsköldsvik:
– Jag har lidit av kroniska nervvärk efter en misslyckad ryggoperation. Värken har påverkat min vardag för en längre tid. Jag såg en annons om B-Cure Laser och bestämde mig för att hyra den. Redan efter två veckors behandling lindrade smärtan så bra, att jag köpte en egen B-Cure Laser.
Sanny Söderström, Åre: – Jag ramlade ner för trapporna i skidstugan,
och krossade tre kotor och fck fyra kotkompressioner. Läkaren kunde inte hjälpa mig och mina smärtor bedömdes kroniska. Jag hittade B-Cure Laser, när mina släktingar hade fått hjälp i gikt och knäskador. Tack vare laserapparaten min återhämtning har gått snabbare.
Trygg & förmånlig i hemmabruk
Eftersom smärtlindring grundar sig på att källan till smärtan läks ska området laserbehandlas i form av en kur. Med efektivare professionella laser behandlar man 2–3 gånger i veckan, men med hemmalaser når man liknande resultat med en jämn daglig behandling. Den trygga och lättanvändbara B-Cure Lasern lämpar sig som smärtlindring för hela familjen. Terapin har inga kontraindikationer och kan användas i samband med olika implanter och pacemaker. Trots att priset är några tusen kronor ger lasern circa 30 000 instruktionsenliga behandlingsgånger utan underhållskostnader. Sålunda är priset för en enskild behandlingsgång endast några öre. Dessutom kan man även hyra lasern.
Sanny Söderström fick hjälp mot sina kroniska ryggsmärtor.
Raija Kallio fick hjälp mot sin artros.
Ta nästa steg i karriären — Läs en specialistutbildning för undersköterskor
Specialistutbildningarna på TUC Yrkeshögskola är steget för dig som vill kombinera praktisk erfarenhet med teoretisk spetskompetens.
Genom att fördjupa dina kunskaper inom exempelvis palliativ vård eller kognitiva sjukdomar kan du göra en ännu större skillnad – för dig själv, dina kollegor, vårdtagarna och även anhöriga.
Smidigt och flexibelt upplägg
En av de största fördelarna med TUCs specialistutbildningar är det flexibla upplägget. Du läser utbildningen på halvtid och distans så du kan kombinera arbete och studier. När du läser programmet bjuds du in till fysiska träffar där du får möjlighet att utbyta erfarenheter med både lärare och klasskamrater.
En kostnadsfri investering för framtiden
Behovet av specialistutbildade under-
sköterskor ökar ständigt, särskilt inom områden som äldreomsorg och palliativ vård. Anna Carlbom, enhetschef för hemsjukvården i Ydre kommun, ser den här kompetenshöjningen som en nyckel till bättre vård.
– Vi ser att detta stärker vården av äldre, särskilt i hemtjänst och på boenden, där behovet av specialistkunskap blir allt större.
Genom att vidareutbilda dig öppnar du dörren till fler möjligheter och större ansvar i din yrkesroll. Marie Karlsson Jensen, verksamhetschef för Socialförvaltningen i Ljungby, menar att specialistutbildade undersköterskor inte bara bidrar till bättre vård utan även till att handleda och utveckla omvårdnadspersonalen.
Gör skillnad med ny kunskap Att ta steget och vidareutbilda sig är en
Krafttag för kompetensförsörjning inom vård och
"Tillsammans kan vi lösa utmaningen med kompetensförsörjningen inom vård och omsorg!", säger Zenita Cider, VD för Vård- och omsorgscollege. Enligt SKR:s personalprognos kommer antalet personer över 80 år att öka med nästan 50 procent fram till 2031.* Denna utveckling kräver en betydande förstärkning av vård- och omsorgspersonalens kompetens. Vård- och omsorgscollege arbetar målmedvetet och engagerat för att fler ska välja att utbilda sig och arbeta inom denna viktiga sektor.
Vi jobbar för en certifiering av samverkan mellan utbildning och arbetsliv, regionalt och lokalt. Vi behöver kroka arm för att klara kompetensförsörjningen inom vård och omsorg, säger
Zenita Cider.
Behovet av utbildad personal ökar, liksom vikten av kontinuerlig kompetensutveckling för redan
investering i både din egen och vårdens framtid.
– Utbilda dig! Du får verktyg att arbeta med, får en förståelse till olika reaktioner. Den här utbildningen är jätteviktig och kommer att ge dig kunskap och hjälpmedel så att just du kan göra en förändring och hjälpa den som har en demenssjukdom att få en värdig vardag, säger Eva Corovic som läst specialistutbildningen inom demensvård.
Rätt verktyg Oavsett om du vill fördjupa dig inom psykiatri, kognitiva sjukdomar eller palliativ vård, ger TUCs utbildningar dig rätt verktyg för att möta vårdens ökade krav. Ta chansen att bygga vidare på din kompetens och bli en specialistundersköterska som verkligen gör skillnad.
Jensen Verksamhetschef Specialförvaltningen Ljungby
anställda, så att de kan fortsätta att växa och utvecklas i sina yrkesroller. –Det behövs framför allt fler ungdomar, understryker Zenita. Vi får inte ge upp hoppet om dem. Vi vill att de ska se att ett yrke inom vård och omsorg är ett bra karriärval. Det är en bransch som har trygga arbetsvillkor och som täcker allt från äldreomsorg, hälso- och sjukvård, psykiatri och funktionshinder. Det finns många jobbmöjligheter; offentliga, privata och idéburen sektor som arbetsgivare, berättar Zenita Cider.
Certifiering som garanterar kvalitet och trygghet i vården och omsorgen Föreningen Vård- och omsorgscollege drivs av Sveriges Kommuner och Regioner, Sobona, Fremia, Vårdföretagarna och Kommunal. Föreningen certifierar samverkan mellan arbetsliv och utbildning och bedömningen görs utifrån åtta kvalitetskriterier.
– Vi tycker det är viktigt att utbildningarna som finns leder till jobb och att arbetsgivarna ska
Vi tycker det är viktigt att utbildningarna som finns leder till jobb och att arbetsgivarna ska känna sig trygga med sina anställdas kompetens.
känna sig trygga med sina anställdas kompetens. Det är så viktigt att vi tar ett gemensamt krafttag tillsammans för kompetensförsörjningen! Vi har så många som engagerar sig, både lokalt, regionalt och nationellt. Jag är stolt över att vara en del utav VO-College. Vi skapar förändring inom vård och omsorg, avslutar Zenita Cider.
Zenita Cider VD för Vård- och omsorgscollege
Text Isabelle Ibérer
Denna artikel är i samarbete med Vård- och omsorgcollege.
Marie Karlsson
Anna Carlbom Enhetschef
hemsjukvården i Ydre kommun
Ökad trygghet för boende och personal
med ett känslorelaterat förhållningssätt
Hot och våld är ett ökande problem inom omsorgen. I senaste arbetsmiljöundersökningen uppgav 35 procent av arbetstagarna inom vård och omsorg att de blivit utsatta för våld, eller hot om våld, något som arbetsmiljöverket satt ögonen på.
Att utsättas för våld eller utagerande beteende kan leda till att personalen känner sig osäker i mötet med en person som kommunicerar med utagerande beteende, vilket i sin tur kan leda till att personen i fråga kan få ett sämre bemötande. För att skapa förutsättningar för en trygghetskultur som höjer kvalitén på omsorgen och ger personalen trygghet och säkerhet i sin arbetssituation, så behövs en strukturerad och välbeprövad metod. Här är Durewallmetoden en del av lösningen, säger Katarina Almén. Hon fortsätter:
–Alla människor är i behov av att få uppmärksamhet, bli sedda och bekräftade för den de är. Därför ingår det som en stor och inledande del i våra utbildningar att prata om förståelse, värdighet, autonomi och integritet och vad det kan innebära att känna sig begränsad, både i miljö men också av t ex en kognitiv funktionsnedsättning.
För att bemötandet skall vara förutsägbart både för personen, men också för personalen så krävs det att vi har ett gemensamt förhållningssätt i arbetsgruppen.
Som personal behöver man ha kunskap om att bristande förmågor och för höga krav kan leda till utagerande
beteende. En person med kognitiv svikt eller sjukdom har inte alltid förmåga att reglera och hantera en känsloladdad situation. Vi förstår och fokuserar på den bakomliggande känslan, t ex oro eller frustration, möter den känslan men hanterar beteendet. Det är viktigt att personalen ser och förstår att de kan påverka mötet för att stärka relationen och bygga tillit till personen, menar Anders Angur.
Trygga möten i demensvården ”Skapa trygga möten i demensvården” är benämningen på Durewall Institutets mycket omtyckta utbildning. Utbildningen tar utgångspunkt i Svenskt demenscentrums nollvision mot tvångsåtgärder samt Socialtjänstlagens nationella värdegrund för äldreomsorgen. Utbildningen ger praktisk och konkret kunskap kring ett lågaffektivt bemötande.
I utbildningen får kursdeltagarna med sig kunskap om ett medvetet, strukturerat och trygghetsskapande bemötande. Grundmomenten är att spegla lugn genom kroppsspråk, andning, kroppstempo, placering, handkunskap och att respektera personens integritet och självstyre både fysiskt och mentalt.
Kursdeltagarna tränar också på
Vi ger kontroll.
Vi tar inte kontroll över personen.
scenariobaserade övningar kopplade till sin arbetsplats. Det ger dem trygghet i att kunna hantera en fysisk situation på ett mjukt och värdigt sätt, säger Anders Angur. De fysiska övningarna är mycket uppskattade. Att man skyddar sig själv på ett sätt som är mjukt och skonsamt känns fint. Många säger också att det är första gången man fått lära sig något så konkret och direkt användbart i vardagsarbetet. Det här förhållningssättet genomsyrar alla våra utbildningar, tex våra utbildnngar inom förflyttningskunskap och bemötande men också de som riktar sig mot LSS verksamheter.
Utbildningen genomförs som:
• Grundkurs
• Handledarkurs
Denna artikel är i samarbete med Durewall Institutet.
Anders
Katarina Almén Föreläsare & utbildare Durewall Institutet
Dagverksamhet ger ökad livskvalitet
Idag saknar 20 procent av våra kommuner dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Att fler behövs är både Socialstyrelsen och annan expertis inom demensområdet ense om.
Dagverksamhet har en rad fördelar för personer med mild till måttlig demenssjukdom, till exempel ökad livskvalitet, möjlighet att behålla sina förmågor längre och fördröjning av flytt till särskilt boende. För den som är anhörig kan egen tid också gagna hälsan.
– Professionellt driven dagverksamhet är mer effektivt än något läkemedel vi har idag. Att få känna social tillhörighet är oerhört viktigt för den som fått en demensdiagnos, säger Wilhelmina Hoffman som är vd för Svenskt Demenscentrum.
Kan fördröja flytt till säbo
Att dagverksamhet också är en kostnadseffektiv insats är rimligt att anta, eftersom många troligen kan bo kvar hemma längre. Enligt en rapport från Karolinska Institutet som kom förra året är samhällskostnaden för en plats på
dagverksamhet cirka 105 000 kronor per år. Motsvarande summa för en plats på särskilt boende är cirka 985 000 kronor per år.
Utvecklingsprojekt
På uppdrag av Socialdepartementet har Svenskt Demenscentrum under två år drivit ett projekt för utveckling av dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Dagverksamheter i fem utvalda kommuner – Helsingborg, Tierp, Forshaga, Dorotea och Södermalm i Stockholm – fick fria händer att vidareutveckla sin verksamhet.
Ny bok
Projektet har mynnat ut i en inspirationsbok riktad till dagverksamheter och till kommuner som planerar att starta nya dagverksamheter.
I boken beskrivs goda exempel från hela landet och även från Norge och Island. Experter intervjuas, till exempel
Professionellt driven dagverksamhet är mer effektivt än något läkemedel vi har idag.
om vikten av bra mat för hjärnan, att sittyoga kan skapa glädje och ökat välbefinnande, hur man kan anordna en poesiverkstad, om aktiviteter för ökad balans och hur djur på dagverksamhet kan göra stor skillnad.
Boken kan laddas ned kostnadsfritt som pdf på Svenskt Demenscentrums hemsida.
Text Svenskt Demenscentrum
Wilhelmina Ho ff man VD för Svenskt Demenscentrum
Denna artikel är i samarbete med Svenskt Demenscentrum.
Arbetsmiljön för chefer i fokus när äldreomsorgen ska klara kompetensförsörjningen
Forskning och litteratur kring ledarskap fokuserar ofta på individuella förmågor och egenskaper. Men i svenska kommuner och regioner har chefernas organisatoriska förutsättningar blivit ett allt viktigare fokus. Detta gäller inte minst äldreomsorgen där cheferna har ett viktigt, men utmanande uppdrag. Nu testar allt fler metoder för att satsa på chefernas arbetsmiljö. Mycket finns att vinna när chefer mår bra och vill stanna på jobbet.
En bra chef beskrivs ofta som kommunikativ, engagerande och lyhörd, med förmåga att bidra med mål och sammanhang. Organisatoriska förutsättningar för en chef handlar däremot om till exempel antal direktrapporterande medarbetare, hur chefsuppdraget är formulerat och vilket administrativt och tekniskt stöd som finns.
För chefer inom omsorgen kan vardagen handla om allt från schemapussel och bemanning, personalärenden och hantering av uppkomna situationer av olika slag. De har ofta många direktrapporterande medarbetare, behöver hålla sig uppdaterade på nya rekommendationer och samverka med vården. När budgeten ska hållas, medarbetarnas arbetsmiljö behöver utvecklas och brukarnas olika behov ska tillgodoses, kan värdekonflikter uppstå.
– Individens förmåga är förstås viktig i ledarskapet. Samtidigt kan du ha de allra bästa egenskaperna som individ, men saknas grundförutsättningarna i organisationen kommer du ändå ha svårt att göra ett bra jobb som chef. Det blir inte heller en rimlig arbetsmiljö och därmed inte hållbart över tid, säger Lisa Björk, docent och forskningsledare vid Institutet för stressmedicin inom VGR. Forskarna ser utmaningar kring chefers arbetsmiljö på alla chefsnivåer. Allra tydligast när det gäller chefer med stort personalansvar och som befinner sig
närmast mötet med brukare. Dessa chefer, ofta kallade första linjens chefer, pressas ofta både uppifrån och nerifrån i organisationen. Då gäller det att rätt organisatoriska förutsättningar finns på plats, för att det ska vara hållbart i längden.
Arbetsmiljöverket har nyligen utfört över 1000 inspektioner avseende arbetsmiljön för första linjens chefer inom privat sektor, där många brister identifierades. Det handlade bland annat om arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Man fann att cheferna inte alltid ses som arbetstagare. Därför faller de mellan stolarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen med skyddsronder, medarbetarsamtal och tillbudsrapporter.
Motsvarande utmaningar finns i verksamheter i regional och kommunal regi. Inom äldreomsorgen aktualiserades chefernas arbetsmiljö särskilt under pandemin, då den ställdes på sin spets. Allt fler tar nu in chefens organisatoriska förutsättningar i arbetsmiljöarbetet genom samverkan på arbetsplatsen. Christofer Rydenfält, universitetslektor vid Lunds tekniska högskola, är mitt i arbetet med forskning kring hur arbetsmiljön för chefer inom äldreomsorgen kan förbättras. Arbetet sker i samverkan med chefer inom omsorgen och ska vara klart 2026. – Detta är viktigt, inte bara för chefen – utan för hela verksamheten. Om chefen mår bra kommer det även medarbetarna
Denna artikel är i samarbete med Suntarbetsliv.
Text Suntarbetsliv
Chefoskopet är ett kostnadsfritt stöd baserat på forskning. Det vänder sig till ledningsgrupper som vill utveckla chefers organisatoriska förutsättningar och arbetsmiljö.
på arbetsplatsen till del. Det blir en bättre arbetsmiljö för alla. Om första linjens chefer inte trivs och mår bra, kan det leda till ständiga chefsbyten och att arbetet med medarbetarnas arbetsmiljö försämras avsevärt.
Stöd och metoder finns för att komma igång, som till exempel Suntarbetslivs processverktyg Chefoskopet. Verktyget är särskilt anpassat för kommuner, regioner och kommunala bolag. Det har använts med framgång av många verksamheter som ett led i att ge cheferna rätt förutsättningar. Vinster finns på flera nivåer om man lyckas.
Så här kommer din organisation igång Suntarbetsliv erbjuder kostnadsfritt stöd för att utveckla chefers arbetsmiljö.
• Kom ihåg chefernas arbetsmiljö i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
• Kartlägg hur det är att vara chef hos er.
• Ta upp frågan på ledningsnivå.
• Skapa forum för chefer, t.ex. arbetsplatsträffar.
• Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar med hjälp av Chefoskopet.
FOTO: KENNET RUONA FOTO: ALLAN SEPPA, SNS
Vill du veta mer?
Scanna QR-koden eller besök suntarbetsliv.se OM SUNTARBETSLIV
Suntarbetsliv är en ideell förening och drivs gemensamt av de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona.
Christofer Rydenfält
Lisa Björk
ANNA TENJE ÄLDRE- OCH SOCIALFÖRSÄKRINGSMINISTER
Anna Tenje: Vi satsar på kvalitetshöjning & kompetenslyft i äldreomsorgen
Kompetensförsörjning, stärkt medicinsk kompetens i kommunerna och utökat stöd till anhöriga är tre viktiga kärnfrågor för äldreoch socialförsäkringsminister Anna Tenje. Hon brinner också särskilt för att förbättra demensvården och har även initierat en utredning om obligatoriska språkkrav i äldreomsorgen.
Text Annika Wihlborg | Foto Regeringskansliet
Den demografiska utvecklingen, med en växande grupp seniorer som blir allt äldre, är självklart en utmaning för äldreomsorgen. Även om många är pigga och aktiva även när de nått en hög ålder så behöver vi alla stöd och hjälp vid någon tidpunkt i vårt liv. Det är därför angeläget att vi gör allt vi kan för att få fler medarbetare att söka sig till och vilja stanna kvar i äldreomsorgen, säger Anna Tenje.
Förra sommaren blev undersköterska en skyddad yrkestitel, vilket Anna Tenje hoppas ska bidra till att stärka yrkets attraktionskraft och status. Hon betraktar även den skyddade yrkestiteln som en möjlighet till ytterligare differentiering av arbetsuppgifter så undersköterskors kompetens tillvaratas fullt ut.
Uppskattat Äldreomsorgslyft förlängs En statlig satsning som tagits emot väldigt väl ute i kommunerna är Äldreomsorgslyftet, som stärker kompetensen i äldreomsorgen genom att ge ny och befintlig personal möjlighet att utbilda sig på arbetstid. – Jag har gjort många studiebesök i äldreomsorgen sedan jag blev minister för ett år sedan. Många välkomnar det statliga stödet och betonar Äldreomsorgslyftets betydelse för deras kompetensutveckling. Under de
Goda kunskaper i svenska språket
är en förutsättning för att kunna utföra arbetet inom äldreomsorgen på ett säkert sätt.
kommande åren investerar vi därför 1,7 miljarder årligen på Äldreomsorgslyftet. Ambitionen är att det ska bidra till en generell kompetenshöjning hos såväl privata som offentliga aktörer, säger Anna Tenje.
Såväl IVO:s rapporter som Coronakommissionens granskning belyser behovet av en ökad medicinsk kompetens i kommunal vård och omsorg.
– Många äldre vittnar om hur svårt det är att få kontakt med en läkare. Även personalen har många gånger svårigheter i att få kontakt med en läkare. Vi har därför tillsatt en utredning som ska analysera hur man kan stärka den medicinska kompetensen i kommunal hälso- och sjukvård. Utredaren kommer bland annat att titta på möjligheterna för kommunerna att själva anställa läkare.
De ska även utvärdera om den befintliga läkarsamverkan i kommunerna idag är tillräckligt effektiv och ändamålsenlig. Utredningen ska vara klar hösten 2024, säger Anna Tenje.
Utreder språkkrav för äldreomsorgens medarbetare
Hon betonar vikten av att språkförbistringar inte får bli en barriär för den vård och omsorg som äldre är i behov av och har rätt till. Det är också viktigt att äldreomsorgens medarbetare kan kommunicera på ett effektivt sätt sinsemellan. Det bidrar
till ökad trygghet och ett inkluderande arbetssätt.
– Goda kunskaper i svenska språket är en förutsättning för att kunna utföra arbetet inom äldreomsorgen på ett säkert sätt. I våras tillsatte vi därför en utredning om språkkrav för personal i äldreomsorgen. Syftet är att stärka patientsäkerheten och öka tryggheten, säger Anna Tenje.
Stärkt stöd till anhörigvårdare
I Sverige finns över 1 miljon anhörigvårdare, som vårdar en närstående med omsorgsbehov. Anna Tenje ser ett behov av att stärka upp anhörigstödet i hela landet, bland annat i form av fler mötesplatser, stödgrupper och stödlinjer. Regeringen har därför tillsatt en utredning även på detta område.
– Den vanligaste gruppen anhörigvårdare är äldre kvinnor som vårdar sina sjuka män. Den här gruppen gör en fantastisk insats men drar samtidigt ett tungt lass. Det slutar ofta med att de äldre kvinnorna själva blir sjuka. Om samhället kan stötta kvinnor på ett bättre sätt så kan det göra stor skillnad. Ytterligare en fråga som vi fokuserar på just nu är revideringen av den nationella demensstrategin. Vi behöver bland annat ge kommunerna fler verktyg i arbetet med och i samverkan kring demensfrågor, säger Anna Tenje.
Bankgiro: 901 – 1099
Swish: 123 901 1099
www.ssmf.se
Stöd forskningen för ett friskare liv
Tack vare gåvor, donationer och testamenterade tillgångar ger vi forskare möjligheten att utveckla sina idéer som förbättrar behandlingar och förebygger sjukdomar. Ditt bidrag gör skillnad.
Vi måste skydda de mest sårbara
Sverige riskerar att drabbas av nya pandemier, och det finns ett behov av nationella insatser för att skydda de mest sårbara innan nästa pandemi slår till med potentiellt katastrofala följder. Den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen behöver förstärkas, det finns behov av högre bemanning och bättre arbetsförhållanden för personalen och språkkunskaperna hos personalen måste bli (ännu) bättre. Om kompetensen och resurserna inte stärks, riskerar den kommunala vården att bli medicinskt osäker.
Anders Åkesson
Förbundsordförande
Riksförbundet
HjärtLung
Ifebruari 2022 konstaterade den statliga utredningen, Coronakommissionen, att den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen behöver förstärkas. Samt att det finns ett behov av högre bemanning och rimliga arbetsförhållanden för dem som arbetar inom äldreomsorgen. Det har gått snart 3 år sedan dess och vi ser att läget inte är ändrat. Under 2023 konstaterade IVO, Inspektionen för vård och omsorg bland annat att personalen inte har tillräcklig kompetens att göra medicinska bedömningar i enlighet med arbetsuppgiften, eller inte behärskar det svenska språket i tillräcklig omfattning. Tillgången till sjuksköterskor och läkare är inte tillräcklig för att säkerställa patienternas behov, enligt IVO. IVO konstaterade även att läkemedelshantering saknar förutsättningar för att vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen skall hantera det väl.
Röda Korset förebygger seniorers ofrivilliga ensamhet
Ofrivillig ensamhet är något många seniorer kan känna igen sig i. Röda Korset har en lång tradition av att främja äldres hälsa. De erbjuder stöd till äldre och ofrivilligt ensamma i form av bland annat besök i bostaden eller på vård- och omsorgsboende, besöksvärdar på sjukhus, anhörigstöd samt aktiviteter för hälsa och gemenskap exempelvis bedrivs matlagningsgrupper, sittgympa, naturupplevelser, stavgång och olika träningsgrupper.
Många äldre seniorer drabbas av ofrivillig ensamhet av olika skäl. Det kan hända saker som förlust av en partner, andra har barn och släkt som bor långt borta eller att deras nätverk har tunnats ut. Förmågan att på egen hand ta sig ut kan vara begränsat. Behovet av social samhörighet och kontakt är stort, inte minst i dessa tider som präglas av en orolig omvärld, säger Anna Svensson, Folkhälsorådgivare vid Röda Korset. I över 200 lokalföreningar genomför Röda Korset hälsofrämjande aktiviteter som gör skillnad för människors välmående och vill nå fler människor i behov. I 165 lokalföreningar bedriver Röda Korset besöksverksamhet till ofrivilligt ensamma och äldre. Besöksverksamheten syftar till att bryta ensamhet och erbjuda gemenskap. Hur ofta besöken ska ske och vad man gör tillsammans bestämmer volontären och senioren som får besök.
Det är i det närmaste ett akut behov av att stärka den medicinska kompetensen i vården inom särskilt eller ordinärt boende. Detta för att vi vet att den kommunala vården i allt högre omfattning behandlar och vårdar personer med svåra medicinska tillstånd. Om kompetensen inte stärks inom den kommunala vården, kommer utvecklingen av den goda nära vården att helt avstanna. Framåt riskerar den kommunala vården att bli en medicinskt osäker verksamhet.
Vi vill slippa fler rapporter från IVO som de under 2023, vilka pekade på att 45 procent av kommunerna saknar sjuksköterskor ofta, eller ibland, för att bedöma patienternas hälsotillstånd på plats.
Alla offentliga nivåer måste ”levla” upp sitt arbete med att stärka den medicinska kompetensen och tillgången till särskilt boende. Vi vet att fler kommer att leva
allt längre och det förväntade antalet friska levnadsår ökar. Samtidigt vet vi att med ökad ålder följer fler kroniska sjukdomar. Idag har nästan 60 procent av dem som har fyllt 85 år två eller fler kroniska sjukdomar, som exempelvis hjärt-kärlsjukdom
• Regeringen behöver ge äldreomsorgen en bättre grund att stå på genom skärpt lagstiftning avseende medicinsk kunskap inom äldreomsorgen.
• Landets kommuner behöver prioritera den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen
• Kommunerna behöver säkerställa kontinuerlig fort- och vidareutbildning över längre tid för omsorgspersonalen samt skapa förutsättningar för att arbetsmiljön stärks.
• Ge alla inskrivna i kommunal hemsjukvård rätt till medicinsk bedömning vid behov av sjuksköterska dygnet runt inom 30 minuter, samt säkerställ rätt till en fast läkarkontakt för alla i särskilt och ordinärt boende.
Det kan exempelvis vara en gemensam promenad, fika, en pratstund, läkarbesök eller att följa med ut på en specialbyggd cykel. Ofta växer en vänskap fram. –Besöksverksamheten matchar rätt volontärbesökare med rätt mottagare baserat på gemensamma intressen, erfarenheter och önskemål. De har tystnadsplikt, har genomgått en intervju och kontrolleras mot brottsregistret, säger Christina Hammargren. Volontärerna utbildas inom Röda Korsets regi för att kunna ge ett psykosocialt samtalsstöd, säger Anna Svensson.
Ömsesidigt utbyte mellan besöksvolontär och mottagare Utöver besöksverksamhet erbjuder Röda Korset anhörigstöd, värdar på sjukhusen, mötesplatser samt gruppaktiviteter exempelvis sittgympa eller stavgång. För närvarande planeras även digitala insatser för de som bor i glesbygd eller på landsbygden.
Många upplever det som otroligt givande och meningsfullt att vara volontär, det är verkligen ett ömsesidigt utbyte mellan volontärbesökaren och mottagaren.
–Många upplever det som otroligt givande och meningsfullt att vara volontär, det är ett ömsesidigt utbyte mellan volontärbesökaren och mottagaren. Jag kan verkligen rekommendera att bli volontär eftersom det ger så mycket tillbaka. Många seniorer ser fram emot besöken, de betyder väldigt mycket, säger Christina Hammargren, frivilligledare för Väntjänsten, Röda Korsets Göteborgskrets besöksverksamhet.
Frivilligledare för Väntjänsten, Röda
Denna artikel är i samarbete med Svenska Röda Korset.
Christina Hammargren
Korset
Anna Svensson Folkhälsorådgivare Röda Korset
Vill du veta mer?
Scanna QR-koden eller besök rodakorset.se
Vill du veta mer?
Besök hemsidan hjart-lung.se
Text Annika Wihlborg
Är du nyfiken på vad Röda Korset kan göra för dig på din ort är du välkommen att kontakta oss på 0771-19 95 00 eller gå in på Aktiviteter och gemenskap | Röda Korset(rodakorset.se)
Text Anders Åkesson
artikel är i samarbete med Dafgårds.
Skapa måltidsglädje med Dafgårds Menymat — näring och smak i harmoni
God och näringsrik mat i en trivsam måltidsmiljö är avgörande inom äldreomsorgen. Måltiden handlar inte bara om näring, utan om att väcka aptiten och framkalla minnen av smaker från förr. Familjeföretaget Dafgårds, med sitt menymatskoncept, erbjuder just detta – kvalitetsmat som både smakar gott och ger äldreboenden möjlighet att sprida matglädje.
En smak av tradition och omtanke Dafgårds är för många ett känt namn från butikernas frysdiskar, men företaget har under lång tid även varit en pålitlig leverantör av högkvalitativa måltider till äldreomsorgen genom sitt koncept Menymat. Med rätter baserade på svensk husmanskost och inslag av nytänkande smaker, gör Menymat det enkelt för äldreboenden att servera näringsrik och välsmakande mat varje dag. – Vi vill sprida måltidsglädje och hjälpa äldreboenden att skapa en upplevelse kring måltiden, där glädje och gemenskap står i fokus. Vårt mål är att varje måltid ska vara en guldkant i vardagen för de seniorer som äter vår mat, säger Sofia Funke, ansvarig för Menymat på Dafgårds.
Förenade Care Magnoliagården i
Staffanstorp – ett exempel på framgång
Förenade Care Magnoliagården är ett av de äldreboenden med 75 hyresgäster som
valt att samarbeta med Dafgårds för att leverera näringsrik och god mat till de som bor på boendet.
– Det bästa med Dafgårds är att de erbjuder ett komplett koncept, vilket gör det enkelt för oss att servera god och näringsriktig mat. Det är smidigt och sparar tid, berättar Emelie, verksamhetschef på Magnoliagården.
Dafgårds tillagar maten i sitt kök i Källby, där allt görs från grunden. Rätterna levereras kylda i förpackningar med tre eller fem portioner, vilket underlättar hanteringen och minskar matsvinnet. Kunderna kan välja att följa Köket i Källbys färdiga veckomeny eller komponera sin egen meny från ett brett sortiment, anpassat efter säsong och seniorers näringsbehov.
– Maten smakar precis som hemma, säger Yvonne, 86 år, som bor på Magnoliagården. ”Jag älskar rätterna med kål och uppskattar variationen i menyn.”
Måltiden – en stund för gemenskap Måltiden är inte bara en stund för näring, utan även en viktig social aktivitet. Dafgårds uppmuntrar äldreboenden att involvera deras hyresgäster i allt från att välja rätter till att förbereda måltiderna, vilket skapar delaktighet och trivsel.
– Måltiden är jätteviktig, inte bara för maten utan för det sociala. Klockan 12 och 17 är heliga tider här, säger Hugo, 94 år, som också bor på Magnoliagården. Susanna, enhetschef på boendet, delar
Vi vill sprida måltidsglädje och hjälpa äldreboenden att skapa en upplevelse kring måltiden.
uppfattningen och understryker hur viktigt det är att skapa en helhet kring måltiderna.
– Dafgårds lagar maten, och vi får möjlighet att göra den till en riktig måltidsupplevelse. Det är ett upplägg som fungerar väldigt bra för oss, säger hon. På äldreboendet arbetar det med något de kallar för Leva Livet, ett koncept som ska bidra till mer glädje vid måltiderna. Där de involverar seniorerna på boendet i bakning, de dukar fint vid varje måltid och sitter alltid tillsammans och äter.
Detta tillsammans med mat som alltid är gott ger en trevlig måltidsupplevelse.
Skräddarsy måltiden – med smak och näring i fokus
Med Dafgårds Menymat blir det enkelt att skapa måltider som både smakar gott och ger näring. Maten tillagas med omtanke och näringsberikas för att möta seniorers specifika behov, samtidigt som den har rötter i traditionell husmanskost – något som många äldre känner igen och uppskattar.
Sofia Funke Ansvarig, Menymat på Dafgårds
Vill du veta mer? Besök hemsidan dafgards.se
Denna
Hugo, 94 år.
Köttbullar på Magnoliagården. Glädjen står i fokus under måltidsupplevelsen.
Text & foto
Dafgårds
Äldreomsorg
där varje dag är lika viktig