Framtidens Sjukhus

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Framtidens Sjukhus

Ann-Marie Wennberg Larkö

Framtidens sjukvård är tillgänglig, digitaliserad och individcentrerad.

Sida 3 Nya arbetssätt & digitala verktyg. Läs om Sectras lösningar för att utveckla utbildningen.

Sida 8 Minska stressen med rätt hjälpmedel. Läs om Getinges arbete.

2

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

LEDARE

05

Hälso- och sjukvården utvecklas i snabb takt. Människor lever längre, vi blir fler och nya sjukdomar utvecklas. Allt större krav på hälso-och sjukvård gör att företag, forskare och lärosäten måste samarbeta mer och i snabbare takt, för att skapa hållbar nytta.

Green Furniture Concept Naturen som verktyg skapar hälsosamma vårdmiljöer.

FOTO : P R I VAT

09 Karl Storz Teknologi i framkant ger vård utan väntan.

Magnus Back VD Getinge Sverige AB

16

ehovet av att göra mer för mindre resurser inom hälsooch sjukvården växer sig allt större, vilket ställer stora krav på morgondagens vård. Samma krav ställs på företag, forskare och lärosäten som behöver samarbeta för att skapa lösningar.

Nya behandlingsmetoder via exempelvis medicinsktekniska innovationer kan skapa bästa möjliga förutsättningar för en framtid där både patienternas, vårdpersonalens och samhällets behov tillgodoses. Ökade samarbeten en nödvändighet Det är avgörande för vårt samhälle att hälso- och sjukvården fungerar effektivt och håller hög kvalitet. För att åstadkomma hållbara förbättringar behövs fler öppna ekosystem där olika företag, forskare och lärosäten samverkar, delar kunskap och tar sig an utmaningarna ur ekologiska, sociala och ekonomiska synvinklar. Historiskt och i nutid finns det många goda exempel på hur gränsöverskridande samarbeten lett fram till tekniska framsteg och innovationer som löst utmaningar.

Scandinavian CRO Förbättrad infrastruktur och kortare handläggningstider gör Sverige mer attraktivt för kliniska prövningar.

Projektledare: Louise Rask (louise.rask@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Affärsutvecklare: Arvid Olofsson Designer: Daniel Petersson Distribution: Dagens Medicin, 0812 2021 Tryckeri: V-Tab Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

Stort förändringstryck på hälso-och sjukvården

Text Magnus Back

Patienten i fokus Patienternas behov och säkerhet måste vara grunden i allt arbete. Rätt fokus leder till ökad trygghet, säkrare behandlingar, mindre oro, kortare väntetider och bättre behandlingsresultat. I den patientfokuserade vården ingår även att skapa bästa möjliga förutsättningar för vårdpersonalen att göra sitt jobb på ett enkelt, tidsbesparande och säkert sätt. Digitalisering spelar en mer och mer avgörande och spännande roll då vi behöver ”koppla upp” och ”koppla ihop” utrustning. Lyckas integreringen av data

Vi utformar framtidens vårdfastigheter Såväl den nära vården som den högspecialiserade vården och akutsjukvården behöver ändamålsenliga lokaler som ger förutsättningar för nya arbetssätt, medicinteknisk utveckling och god arbets- och patientmiljö. Carlstedt Arkitekter arbetar i mötet mellan funktion, teknik, ekonomi och estetik, för att utforma mljöer som tar ansvar. Vi har människan i fokus och glömmer aldrig att byggnaderna vi ritar ska befolkas.

www.carlstedtark.se

info@carlstedtark.se

Det är avgörande för vårt samhälle att hälso- och sjukvården fungerar effektivt och håller hög kvalitet. och produkter med patienten i centrum kommer resultatet att bli en effektivare vård med ökad kvalitet och förbättrade behandlingsresultat.

Medicinsk teknik en möjliggörare Redan vid planeringen av morgondagens sjukhus måste alla digitala möjligheter tas i beaktning när det gäller utformning av till exempel patientflöde, arbetsflöde och materialflöde. Digitala verktyg kan dessutom åskådliggöra hur vårdmiljön kommer att fungera i verkligheten när det kommer till bland annat patientsäkerhet, ergonomi och hållbarhet. Nya innovativa medicinsktekniska produkter och utveckling av befintliga lösningar kommer att behövas. För att lyckas med detta krävs tät dialog mellan medicinsktekniska företag, hälso-och sjukvård, patienter och akademin. Dessutom måste nya medicintekniska innovationer på ett säkert och snabbt sätt komma patienten och vården tillhanda. För att detta ska lyckas så är samarbete helt avgörande för att skapa hållbar nytta i framtidens sjukhus och vårt samhälle.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

3

Denna artikel är i samabete med Sectra.

FOTO : S ECT R A FOTO : S ECT R A

Medicinsk grundutbildning behöver nya arbetssätt och digitala verktyg

D

Text Fredrik Söderlund

FOTO : S ECT R A

FOTO : S A H LG R EN S K A A K A D EM I N

Elin Schoultz

Johan Carlegrim

Läkare & Anatomilärare Sahlgrenska akademin

VD , Sectra Medical Education AB

Om Sectra Education Portal Sectra Education Portal bygger på samma verktyg som används för diagnostik på många av världens ledande sjukhus. Plattformen används dels inom utbildning som ett digitalt komplement till traditionella dissektioner dels som ett allt viktigare verktyg inom många delar av lärandet för tusentals medicinstudenter och lärare inom en mängd olika områden i över 50 länder.

et växande behovet av ny personal inom hälso- och sjukvården har redan lett till ett signifikant ökat studentintag på vårdutbildningarna.

Kunskapsexplosionen innebär vidare att medicinstudenterna måste lära sig att sålla i det enorma informationsflödet vilket är anledningen till att både nya arbetssätt och verktyg behövs inom utbildningarna, men även investeringar för att följa med i den kliniska och tekniska utvecklingen som sker på sjukhusen. Detta har varit en av drivkrafterna under framtagandet av det nya sexåriga läkarprogrammet.

–Studenternas inlärning behöver vara explorativ men samtidigt fokuserad, progressiv och appliceras på kliniska scenarion, dessutom är ofta tiden med lärare alltmer begränsad, säger Elin Schoultz som är läkare och anatomilärare på Sahlgrenska akademin.

Balans mellan grundläggande och applicerad kunskap Det finns så många olika perspektiv att lära sig som medicin- och vårdstudent.

Dels den kliniska kunskapen, processer i och kring verksamheten och alla tekniska verktyg som konstant utvecklas.

–Om man tittar ur ett studentperspektiv, så finns det en otrolig uppsjö av information. Ofta är problemet när det kommer till både inlärning och undervisning att kunna hitta essensen och kondensera ner till något mer begripligt, utan att skapa kunskapsluckor. Kunskapsspektrat är så stort och utmaningen är ofta att hitta en bra balans mellan basal och applicerad

FOTO : S ECT R A

Ett ständigt växande behov av vård tillsammans med den explosionsartade ökningen av medicinsk kunskap och nyttjande av tekniska verktyg skapar stora utmaningar för att tillräckligt snabbt och effektivt utbilda sjukvårdspersonal. För att möta dessa så satsar nu många lärosäten på nya arbetssätt och digitala verktyg.

kunskap – en förutsättning för att fungera i en verksamhet under och efter avslutad utbildning, fortsätter Elin Schoultz.

–Det nya arbetssättet, att tillämpa digitala verktyg i medicinsk utbildning, är en jättemöjlighet för studenterna.

En brygga mellan utbildning och professionell verklighet. Att studera riktiga fall i ett kliniskt gränssnitt tidigt i utbildningen, säger Johan Carlegrim, vd på Linköpingsföretaget Sectras enhet för medicinsk utbildning.

Det har visat sig vara produktivt att visualisera och interagera med kliniska bilder samt använda verktyg från de kliniska verksamheterna tidigt.

Digitala verktyg från klinikerna kan vara en del av lösningen Idag använder Sahlgrenska akademin Sectra Education Portal: en molnbaserad plattform med kliniska fall, bilder och verktyg, samt två visualiseringsbord i sina kurser i radiologisk anatomi, histologi och patologi.

–Det har visat sig vara produktivt att visualisera och interagera med kliniska bilder samt använda verktyg

från de kliniska verksamheterna tidigt.

Eleverna får på så sätt en ökad förståelse för kroppens anatomi, funktioner och sjukdomar, samtidigt som de blir bättre förberedda för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och vidare när de utexamineras, menar Elin Schoultz. Jag ser också att detta inspirerar eleverna på ett sätt som kan vara svårare att åstadkomma med enbart traditionell katedralundervisning och kurslitteratur.

Dessutom gör molnlösningen att studenterna inte behöver vara bundna till våra lokaler utan kan fortsätta lära sig själva även utanför klassrummet – tillgänglighet är idag ofta en förutsättning för möjliggörande av kunskap, avslutar Elin Schoultz.

Ökad samverkan mellan olika universitet och studenter När det gäller framtidens sjukhus- och sjukvårdsutbildningar så tror Elin Schoultz mycket på nätverkande mellan olika program och lärosäten och det interprofessionella lärandet.

–Det ska definitivt vara rätt person på rätt plats, men jag tycker samtidigt att det är synd att utbildningarna ofta är så separerade. Man kan dra så mycket nytta av varandra, och väl ute på kliniken måste man kunna jobba nära i team med andra.

–Något av det mest inspirerande är att se hur olika universitet och studenter tillsammans skapar bättre förutsättningar till effektivare inlärning.

För våra egna kunder kan det till exempel handla om att skapa och ladda upp nya fall och material för kurserna till plattformen som andra kan ta del av, menar Johan Carlegrim.

4

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Sirona Health Solutions skapar bättre, mer effektiva och jämlika verksamheter

Text Sirona Health Solutions takt med att tekniken utvecklas och digitaliseringen fortskrider öppnas möjligheter för en vidareutveckling av hälso- och sjukvården för att möta framtidens ökade krav.

Sirona Health Solutions har sedan starten 2009 arbetat på uppdrag från myndigheter som regeringskansliet, Socialstyrelsen och IVO, och likaså många av Sveriges regioner och kommuner, men också privata aktörer inom Life Science, för att förbättra vården.

–Vi har en gedigen erfarenhet eftersom vi har arbetat med detta så länge. Vi har byggt en unik kunskapsdatabas. Med hjälp av insiktsfull analys och beprövad erfarenhet kan vi göra värdeskapande analyser av hälso- och sjukvårdsdata i syfte att skapa beslutsunderlag åt våra kunder, säger Marit Vaagen.

Sirona har exempelvis investerat i avancerad analys, inklusive AI/algoritmer för att predicera vårdmönster, vilket ger stora vinster för vården och individen.

Marit Vaagen

FOTO : S I R O N A

Hälso- och sjukvårdssektorn står inför stora utmaningar. Konsultbolaget Sirona Health Solutions arbetar med verksamhetsutveckling och kan skapa bättre hälsa, vård och omsorg för att möta dem.

– Vi har en tumregel att vi inte tar ett uppdrag om vi inte tror att det kommer att skapa en förbättring om minst 10 procent i verksamheten, säger Marit Vaagen, vd och grundare av Sirona Health Solutions.

Denna artikel är i samarbete med Sirona Health Solutions.

Kombinerar flera expertområden På företaget arbetar i dagsläget över 50 personer, varav många högt specialiserade expertrådgivare inom olika delar av Life Science, inklusive erfarna läkare.

– Vi har en kombination av ett helikopterperspektiv, den strategiska kunskapen om vårdens alla delar och hur den kan förändras, tillsammans med kunskaper om hur det praktiska och djupa förändringsarbetet ska genomföras, säger hon och tillägger: – Men allt är inte bara siffror. Vi tar alltid hänsyn till mänskliga faktorer och kultur, att skapa gynnsamma arbetsmiljöer för vårdens medarbetare och samtidigt uppnå bättre kvalitet för patienterna.

Listan över lyckade förändringsarbeten är lång. Under två år arbetade Sirona tillsammans med en av Europas största aktörer inom radiologitjänster för att genomföra ett brett förbättringsprogram. I slutändan ökade produktiviteten med över

VD & grundare Sirona Health Solutions

30 procent.

– Det fanns ingen kö kvar. Fler patienter kunde behandlas inom samma budget, med bibehållen kvalitet och medarbetarnöjdhet, säger hon.

I ett annat projekt samarbetade Sirona med en region för att förbättra inköp och användning av läkemedel. Det ledde till att regionen sparade över 40 miljoner kronor årligen.

kostnader för samhället. Bland annat reducerade det behovet av neonatalvård på sjukhuset, säger hon.

På Sirona lyfter man fram fyra tjänsteområden som man är verksam inom: Avancerad analys, Digitalisering, Ledning & Styrning och slutligen Uppföljning & Utvärdering.

– Vår uppgift är att vara en faktabaserad partner och verkligen ta avstamp i nuläget för att se vad utmaningen är och hur vi kan utforma lösningen i samarbete med medarbetarna och ledningen. Vi skapar en faktabas från både intern och extern data som gör att beslutsfattarna har evidens för att gå framåt. Men det är inte bara evidens i fakta, så som volymer eller kvalitetskostnader som är viktigt, utan även de mjuka faktorerna som gör att en verksamhet kan förbättra sig. Både dessa delar måste med, säger Marit Vaagen och avslutar: – Det här är ett komplicerat hantverk, och vi gör det riktigt bra.

Jämställdhet en ledstjärna Marit Vaagen drivs också av att skapa bättre jämlikhet, både i det egna företag där över hälften av de anställda i dag är kvinnor, men också i de lösningar som man presenterar för sina kunder.

– Vår analys av den stora hälsoekonomiska kostnaden av rökande gravida bidrog till ett omfattande arbete med verksamhetsutveckling inom en region. På två år mer än halverades antalet rökande gravida. Det sparade stora summar, både lidande för individen och

Rostfri inredning för rätt hygienklass.

Rostfri inredning för: • • • • • •

Pentry Akutrum Desinfektionsrum Endoskopi Operationsrum Laboratorier

Läs mer på furhoffs.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Naturen i fokus En av utmaningarna med sjukvårdsmiljöer är att det är en plats som måste fylla många olika behov. Det är en miljö för

långtidssjuka, för patienter på korta rutinkontroller liksom för anhöriga och för vårdpersonal.

Men, samtidigt som det ska vara en miljö som svarar mot hårda krav måste de mjuka värdena också tillgodoses. Det går, genom att dels utgå från platsens syfte och användare, och dels använda naturen som verktyg, säger Jonas Ekholst. Biofili – kärleken till naturen – är ett begrepp som lanserades runt 90-talet och ligger idag som grund för en hel designstrategi.

–Biofil design tar tillvara på människans koppling till naturen; det handlar dels om hur möbler och platser utformas samt också vilka material som används. Trä som

inte behandlas med skadliga kemikalier är både bra för naturen och bra för oss människor.

Modultänk som möter hårda hygienkrav Efter årsskiftet lanserar Green en ny helhetslösning helt anpassad till vården och framtagen i samarbete med vårdpersonal. Konceptet utgår från höga hygienkrav, standarder och behov som finns inom vården och enligt biofilins grundstenar med bara naturliga material.

–Våra möbler bygger på ett modultänk som går att anpassas över tid, liksom ett hållbarhetstänk som gör att de också är tidlösa och håller länge. Med vår

F OTO: G R E E N F U R N I T U R E C O N C E P T

iljön omkring oss påverkar oss mer än vad vi kanske tror. Ett kalt och sterilt väntrum bidrar ofta till orolighet och stress bland såväl patienter och anhöriga som personal. Det blir svårt för människor att prata ostört och patienter tenderar att hålla sig närmare receptionsdisken för att stilla sin oro, säger Jonas Ekholst, designchef på Green Furniture Concept.

FOTO : B R I C K L A N D

Text Catharina Holm

Denna artikel är i samarbete med Green Furniture Concept.

FOTO : B R I C K L A N D

Blått, vitt, kalt och avskalade möbler i rad är standardlösningen som ofta möter både patienter och vårdpersonal på våra sjukhus runt om i landet. Samtidigt visar studier att vårt mående påverkas till mycket stor del av vår fysiska miljö.

5

FOTO : H A N N A CA R LS S O N

Naturen som verktyg skapar hälsosamma vårdmiljöer

Läs mer på folkhalsasverige.se

Jonas Ekholst Designchef Green Furniture Concept

helhetslösning har vi säkerställt att vi lever upp till de hårda krav som finns inom vården, men också skapar hälsosamma miljöer för såväl patienter som vårdpersonal, avslutar Jonas Ekholst.

S E / C O R P/ P/ 2 1 / 0 0 0 3 , N OVE M B E R 2 0 21

Dräger Ambia®-

the art & science of care-centred

workplace design

Dräger Ambia® försörjningsenhet Anpassa akutvårdsarbetsplatserna idealiskt efter dina specifika behov med vår Ambia® takmonterad försörjningsenhet. Med sina många tillbehör och breda utbud av modeller, garanterar Ambia® maximal flexibilitet på arbetsplatsen. Detta bidrar inte bara till att förbättra sjukhusens arbetsflöden, utan också ökar också välbefinnandet för både personal och patienter.

Dräger Sverige AB | 010 344 40 00 | ordersverige@draeger.com | www.draeger.com

Dräger. Technology for Life®

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Vårdnära servicetjänster ger mer tid åt patienterna

Korttidsfrånvaron minskade När förändringen utvärderades något halvår senare visade det sig både att städningen var bättre utförd än tidigare och att den befintliga vårdpersonalen kände sig mycket mer nöjda med sin arbetssituation än tidigare.

Korttidsfrånvaron minskade med över en fjärdedel.

–Vårdnära service frigör tid så att sjuksköterskor och undersköterskor kan fokusera på vården av patienten, säger Ulrika Södergren Andersson, affärsområdeschef på ISS. Idag är situationen ofta pressad och arbetslivet för vårdpersonalen är på många håll allt annat än hållbart.

Denna artikel är i samarbete med ISS Facility Service.

Vårdnära service innebär att ett serviceteam sköter allt arbete som inte kräver sjukvårdskompetens, exempelvis städning, linnehantering, materialpåfyllning och transporter. Då kan sjuksköterskor och undersköterskor i stället fokusera på vården och omvårdnaden av patienterna.

–Vårdnära service gör det också lättare att rekrytera, säger Ulrika Södergren Andersson. Det händer ofta att specialistsjuksköterskor frågar om det finns vårdnära service på avdelningen.

Efter fem års utbildning vill man förstås arbeta med det man är utbildad till.

FOTO : I S S FAC I L I T Y S ERV I C E

FOTO : J ES S I CA A L M B ER G ER

Ulrika Södergren Andersson Affärsområdeschef ISS

ersonalsituationen på Neonatalavdelningen vid Danderyds sjukhus hade varit ansträngd ett tag och i januari 2015 hölls ett extrainkallat personalmöte. Att anställa fler skulle inte lösa den akuta bristen eftersom det tar sex till åtta veckor att introducera nya undersköterskor och sjuksköterskor i arbetet. Skulle det gå att avlasta personalen på annat sätt? Ett par år tidigare hade ISS börjat titta på hur de kunde utveckla tjänsten vårdnära service.

Neonatalavdelningen tog kontakt med ISS och tre dagar senare var serviceteamet på plats. Det visade sig vara en lyckträff.

FOTO : I S S FAC I L I T Y S ERV I C E

Det senaste årtiondet har Sverige gått igenom stora demografiska förändringar vilket har resulterat i ett allt högre tryck på sjukvården och sjukvårdspersonalen. Idag lägger vårdpersonalen en stor del av sin tid på att städa, fylla upp förråd, servera mat och andra uppgifter som inte kräver någon sjukvårdskompetens. Med ett särskilt team för vårdnära servicetjänster får vårdpersonal mer tid för patienterna.

I egen regi Pilotprojektet på Neonatalavdelningen vid Danderyds sjukhus har följts av fler. I Norrbotten drog man i gång ett pilotprojekt redan hösten 2014, med gott resultat. ”Trenden är tydlig och vi drar långsiktiga slutsatser att vårdnära service är framtiden inom sjukvården”, står det i slutrapporten. En studie i Östergötland visade att undersköterskorna fick 25 procent mer tid åt patienterna och att fyra av tio kände sig mindre stressade.

Idag driver dock flera regioner arbetet i egen regi vilket är lite olyckligt menar Ulrika Södergren Andersson.

–Det är bättre att anlita expertis till tjänsten, säger hon. Vi bidrar till att utveckla framtidens arbetsplats inom flera branscher och därigenom skapar ett hållbart arbetsliv för både människa och miljö. Vi har stor kunskap om städtekniker, materialval och maskiner och att leverera en effektiv och kvalitativ leverans där både patient och vårdpersonal ska må bra, trivas och orka.

Dessutom har vi service i vårt DNA då vi är konkurrensutsatta står vi också på tå för att bli så bra och effektiva som möjligt.

Serviceteamen får också en grundlig utbildning i bland annat städteknik.

Att städningen blir utförd på bästa sätt är också en fråga om patientsäkerhet.

Utvärderingar har visat att när vårdnära service sköter städningen minskar antalet vårdrelaterade infektioner.

ISS har deltagit i flera pilotprojekt inom vårdnära service. Fördelarna är många: Lägre sjukfrånvaro Mer vård-och omsorgstid för patienterna Ökad medarbetarnöjdhet Enklare rekrytering av vårdpersonal Indikationer om minskad infektion och smittspridning

7

8

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Getinge.

FOTO : G E T I N G E

Minska stressen med rätt hjälpmedel

Text Lasse Lagerholm

isken är att vårdpersonalen betalar med sin hälsa. Bra arbetsflöden och hjälpmedel minskar pressen på kropp och psyke och vi ser ökad efterfrågan på ergonomiska produkter, berättar Fredrik Tegberg, General Manager Sales, Getinge Sverige AB.

Från progressiv belysning till digitala lösningar Rätt belysning i operationssalen minimerar tröttheten. Minskad kontrast mellan operations- och närliggande områden ökar komfort och visuell prestanda.

Optimal operationsbelysning har gradvis övergång mellan det upplysta området och allmänbelysningen i operationssalen och minskar ansträngningen för ögonen och förbättrar operationsutfallen.

Olika digitala lösningar gör det lättare att planera verksamheten. Mindre manuell samordning och bättre resursanvändning underlättar för vårdpersonalen och minskar onödig administration.

-Med en tydlig överblick slipper du leta efter resurser, du har kontroll över läget.

För patienter och anhöriga innebär det ökad trygghet, mindre oro och kortare väntetider.

Ett exempel är T-DOC, ett världsledande system för hantering av sterilförråd och en spårbarhetslösning för kirurgiska instrument som gör hela sjukhusflödet mer effektivt.

-Systemet kan hjälpa till att säkerställa fullständig spårbarhet av instrument och optimerad användning av instrument och enheter. Det ser även till att instrument levereras i tid för varje operation.

Hållbar arbetsmiljö -Vi bygger kompletta operationssalar med all utrustning och med ett modulärt rumssystem med substruktur och väggelement, hygieniskt och enkelt att ändra för framtida behov. Väggpanelerna är lätt att montera ner och återinstallera för att möta nya behov, vilket ger en snabbare byggprocess.

Också Getinges operationsbord är modulära, lätta att anpassa till olika operationsbehov och ergonomisk arbetsställning.

-Intuitiv, lätthanterad teknik ger mer tid

FOTO : P R I VAT

En god och funktionell arbetsmiljö är viktigt för att ge adekvat vård.

Vårdpersonal har gått på knäna under pandemin som orsakat både fysisk och mental stress. Nu ökar arbetsbelastningen när de ökande vårdköerna ska arbetas bort.

I samarbete och dialog med vårdpersonal utvecklar vi ergonomiska hjälpmedel, och automatiserar där det är lämpligt. över för patienten.

En sterilteknisk enhet med automatisk inoch utlastning minskar både antal tunga lyft och risken för felhantering. Bord och vagnar justerbara i höjdled förbättrar arbetsmiljön.

Tillgång till direkt dagsljus är viktigt för avsyning av gods.

-Vi visualiserar ett optimerat arbets- och vårdflöde som välgrundat beslutsunderlag.

I samarbete och dialog med vårdpersonal utvecklar vi ergonomiska hjälpmedel, och automatiserar där det är lämpligt.

Fredrik Tegberg General Manager Sales Getinge Sverige AB

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

9

Denna artikel är i samarbete med Karl Storz.

Teknologi i framkant ger vård utan väntan

–Kirurgen har kontinuerlig tillgång till patientjournal, bilder, röntgen och annan viktig information. Alla sköterskor styr själva sin utrustning i systemet.

Flödet förbättrar effektiviteten genom

Åsa Dahm VD Perituskliniken

hela behandlingen och ger kortare operationstider, vilket är viktigt när flera operationer ska utföras, anser Ulf Johannesson.

Digitalisering erbjuder säkra operationer och hög patientsäkerhet.

Personalen kan jobba lugnt och helt koncentrera sig på uppgiften. Onödiga störmoment i form av personal som går in och ut elimineras. Arbetet blir ergonomiskt rätt, all utrustning finns samlad inom bekvämt räckhåll.

–Det är viktigt att logistiken fungerar optimalt i operationssalen och att man jobbar i samma anda. Alla kan med full kontroll följa det som visas på skärmarna, säger Åsa Dahm.

Ett system som OR1 dokumenterar ingreppet komplett med flera

kameror som visar vad som sker i hela operationssalen, hur olika apparater och instrument används. Det går då att återknyta om det flera år senare kan uppstå behov av att se hela operationsförloppet.

Kompletterar den offentliga vården På Perituskliniken bedrivs även forskning, utveckling och utbildning. En operation kan streamas i realtid till en utbildningslokal eller till andra sjukhus utan störningar eller inskränkningar i operationssalen.

–I en av operationssalarna har vi en operationsrobot. För att hantera den måste du vara en skicklig kirurg. Våra läkare är experter och vi erbjuder även utbildning inom robotkirurgi. Kirurgen

FOTO : P R I VAT

Full kontroll i operationssalen

FOTO : P ER I T U S K L I N I K EN

–Som helhetsleverantör är det enklare att bygga kompletta operationssalar och optimera funktionaliteten i dem när man involveras tidigt i processen, som här redan vid grunddesignen av kliniken, berättar Ulf Johannesson på Karl Storz Endoskope.

Perituskliniken är högdigitaliserad.

Personalen jobbar i team där var och en kan öppna sitt journalsystem i alla datorer på kliniken. Vissa medarbetare är specialister och har sin fasta arbetsplats medan andra cirkulerar på alla avdelningar. Det ger hög flexibilitet och optimalt resursutnyttjande, man verkar där man bäst behövs för ögonblicket.

–Med allt under samma tak får vi korta beslutsvägar. Patienten kan få träffa alla specialister samma dag vid första besöket och får ofta tid för operation redan veckan därefter, säger Åsa Dahm.

Förr var operationssalen en isolerad enhet. I dag är det nödvändigt att under en operation kunna kommunicera med andra. Ett digitalt system som OR1 från Karl Storz samlar all teknologi och ger synergieffekter mellan teknik, personal och patient. Det erbjuder kommunikation, högsta bildkvalitet och dokumentation.

FOTO : P ER I T U S K L I N I K EN

Hög digitaliseringsgrad

FOTO : P ER I T U S K L I N I K EN

direkt anslutning till forskningsparken Medicon Village i Lund ligger Perituskliniken, färdig i september 2020, med spetskompetens inom bland annat urologi.

–Om man redan vid planeringen väljer ut några huvudleverantörer med fullserviceavtal får man senaste teknologi och framtida uppdateringar säkrade, menar Åsa Dahm, vd på Perituskliniken, med många års erfarenhet av att projektera högteknologiska sjukhus.

Det är ju leverantörerna som kan sina produkter bäst, och vinnlägger sig om att de fungerar optimalt.

FOTO : P ER I T U S K L I N I K EN

Text Lasse Lagerholm

FOTO : P ER I T U S K L I N I K EN

Digitalisering i vården ökar patientsäkerhet och ger högre vårdkvalitet. Administrativa uppgifter förenklas och ger mer tid för patienten.

Dokumentation och kommunikation integreras och sparas. Vårdgivaren får en bättre överblick och kontroll över hela vårdflödet.

Ulf Johannesson Sälj- & Marknadsansvarig OR1, Karl Storz Endoskope

kan skicka bilder och annan information för utbildning av andra kirurger utan att de är närvarande vid ingreppet.

–Vi kan också utföra prostatabehandling genom att använda laser med mycket hög precision. Med lasern värmer läkaren bort just så mycket vävnad som behövs. Behandlingen är skonsam och katetern kan tas bort redan dagen efter.

–Digitaliseringen och därmed vårt sätt att arbeta ger möjlighet till kortare konvalescens, vissa patienter kan gå hem redan dagen efter ett ingrepp. Vi är ett komplement till den offentliga sjukvården och kan avlasta det offentliga systemet och hjälpa till att beta av vårdskulden med kompetent och engagerad personal.

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

ANN-MARIE WENNBERG LARKÖ

Framtidens sjukhusvård är tillgänglig, digitaliserad och individcentrerad

Text Annika Wihlborg

Sahlgrenska universitetssjukhusets sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg Larkö betraktar forskning och utveckling som nyckeln till framtidens sjukvård.

Medicinska framsteg gör att fler patienter än någonsin överlever även svåra sjukdomar, vilket innebär att framtidens sjukvård i många fall är både komplex och avancerad. Samtidigt befinner sig hälso- och sjukvården sig just nu mitt i ett paradigmskifte med digitalisering och nära vård som viktiga drivkrafter.

FOTO : S A H LG R EN S K A U N I V ER S I T E T S S J U K H U S E T

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 11 9 FOTO : S A H LG R EN S K A U N I V ER S I T E T S S J U K H U S E T

AI är ytterligare ett område som har stor potential att effektivisera sjukvården. Sahlgrenska universitetssjukhuset har därför inrättat ett kompetenscentrum för AI som ska bidra till att utveckla AI-applikationer för sjukhusets olika verksamheter. orskning fyller en helt central roll i framtidens sjukvård.

Dagens spetsforskning är morgondagens rutinsjukvård och det vi forskade på igår är de rön som tillämpas i dagens sjukvård. Under Coronapandemin har vi sett många goda exempel på synergieffekter som kan uppstå när forskningsverksamhet bedrivs i nära samverkan med den kliniska verksamheten, inte minst vad gäller utvecklingen av nya vaccin. I framtidens sjukvård kommer patienterna även att ha en betydligt mer aktiv roll vad gäller exempelvis egenvård och digital interaktion med sjukvården, säger Ann-Marie Wennberg Larkö. Hon är hudläkare, forskare och professor i dermatologi och venerologi vid Sahlgrenska akademin. Sedan 2016 är hon sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

AI frigör mer tid till patientmöten AI är ytterligare ett område som har stor potential att effektivisera sjukvården.

Sahlgrenska universitetssjukhuset har därför inrättat ett kompetenscentrum för AI som ska bidra till att utveckla AI-applikationer för sjukhusets olika verksamheter.

–AI-utvecklingen gör det möjligt att processa stora mängder data på ett sätt som gynnar såväl patient som sjukvårdens professioner.

Det bidrar i sin tur till att frigöra mer tid till patientmöten. Jag ser också ett stort behov av att värna om samverkan mellan sjukvård och akademin i den här utvecklingen. På Sahlgrenska har vi bland annat ett projekt där en doktorand från sjukhuset samverkar med en doktorand från Chalmers tekniska högskola i arbetet med att analysera hur

kvantalgoritmer kan användas i sjukvården, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Nya yrken i framtidens sjukvård Kontinuerlig fortbildning är en grundpelare i den kunskapsintensiva sjukvården. Samtidigt ligger Sverige långt efter andra länder vad gäller just fortbildning för exempelvis läkare och sjuksköterskor. Ann-Marie Wennberg Larkö efterlyser därför betydligt mer kraftfulla satsningar på just kompetensutveckling som främjar ett livslångt lärande för samtliga vårdprofessioner.

–Vid sidan av de traditionella vårdprofessionerna behövs även nya typer av yrken i framtidens sjukvård, där den tekniska och medicinska utvecklingen ställer nya kompetenskrav. Efterfrågan på civilingenjörer och bioinformatiker ökar exempelvis, förklarar Ann-Marie Wennberg Larkö.

Fler digitala vårdbesök även i sjukhusvården – Coronapandemin har inneburit en rejäl skjuts framåt för sjukvårdens digitalisering, men vi måste fortsätta förbättra den digitala arbetsmiljön genom att introducera funktionella, intelligenta och kompatibla digitala system. Samtidigt digitaliseras även många vårdbesök. På Sahlgrenska universitetssjukhuset ökade antalet digitala vårdbesök från 1000 till 34 000 mellan 2019 och 2020, vilket inneburit att fler patienter fått tillgång till specialistvård. Nu gäller det att vi även fortsättningsvis håller en hög digitaliseringstakt, vi ska inte återgå till samma arbetssätt som innan pandemin. Patienterna kräver och förväntar sig en mer digitaliserad vård, avslutar Ann-Marie Wennberg Larkö.

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Hologic.

FOTO : H O LO G I C

Screeningskuld kan avhjälpas med AI Digitalisering och artificiell intelligens, AI, kan snabba upp screeningverksamheten. Hologic, som är en av de världsledande aktörerna inom populationsscreening – med ett särskilt fokus på kvinnohälsa – kan med modern teknik ta cancerpreventionen till nästa nivå.

N

är nu situationen efter covid-19-pandemin börjar återgå till det normala står det klart att vårdskulden måste regleras så snart det bara går. Ett exempel är de cancerfall som upptäckts senare eller inte alls då screening för bröstcancer och livmoderhalscancer satts på undantag.

Ur ett europeiskt perspektiv har Sverige klarat sig relativt väl. Likväl syns en oroande nedgång i antalet rapporterade cancerfall, något som talar för att ett antal kvinnor bär på ännu oupptäckta tumörer och cellförändringar.

Ett sätt att komma ikapp eftersläpningen är att i högre grad tillämpa digital teknik och AI. – Med AI kan kapaciteten höjas rejält, säger Michael Bronsdijk, General Manager för Hologic i Norden och Benelux.

Vi på Hologic är stolta över att ligga i framkant när det gäller diagnostisk innovation inom digital teknik och AI. Minimera skadan Han är övertygad om att innovation inom diagnostik, i synnerhet AI-styrd avbildningsteknik, kan vara ett viktigt verktyg för att komma ikapp och minimera skadan av försenade och uteblivna cancerdiagnoser.

Traditionell screening för bröst- och livmoderhalscancer kräver att högt kvalificerade yrkespersoner ska identifiera små, subtila förändringar genom visuell granskning, en process som kan vara svår och tidsödande. Screening med stöd av AI och computer vision, datorseende, kan ge både snabbare och mer korrekta resultat.

Vid bröstcancerscreening visar en klinisk studie att AI-stödd avläsning

av skiktröntgenbilder tar 13 procent kortare tid än vid konventionell digital mammografi, en tidsbesparing som innebär att radiologer hinner med fler fall per dag.1 Genom att kombinera digital avbildning med AI vid screening för livmoderhalscancer kan varenda en av de tiotusentals cellerna på ett objektglas analyseras inom loppet av sekunder.

De celler som inte uppvisar avvikelser sållas bort och kvar blir det material som är av högst diagnostisk relevans för den cytodiagnostiker eller patolog som ska ställa den slutliga diagnosen. På så vis kan effektiviteten ökas utan att göra avkall på noggrannheten.

AI lindrar konsekvenserna Hur omfattande eftersläpningen är återstår att fastställa, men Regionala Cancercentrum har visat att antalet rapporterade brösttumörer minskade med 10,7 procent mellan januari och oktober 2020 jämfört med samma period 2019.

För cellförändringar i livmoderhals var nedgången 12,9 procent och för fullt utvecklad cancer 4,9 procent. Det finns inget som talar för att cancerfallen faktiskt blivit färre – de har bara inte upptäckts ännu.2 – Vi på Hologic är stolta över att ligga i framkant när det gäller diagnostisk innovation inom digital teknik och AI som kan lindra konsekvenserna av screeningskulden, säger Michael Bronsdijk.

FOTO : H O LO G I C

Vårdskulden efter pandemin omfattar även en screeningskuld.

Det gäller inte minst kvinnor där man befarar oupptäckta tumörer och cellförändringar, både vad gäller bröstcancer och livmoderhalscancer.

Michael Bronsdijk General Manager för Hologic i Norden och Benelux, är övertygad om att AI innebär en snabbare väg ut ur screeningskulden efter pandemin.

Vill du veta mer? Besök Hologics webbplats, www.hologic.com

eller kontakta oss på, nordicinq@hologic.com

1. Dang PA, Freer PE, Humphrey KL, et al. Addition of Tomosynthesis to Conventional Digital Mammography: Effect on Image Interpretation Time of Screening Examinations. Radiology 2014 Jan; 270(1):49-56 2. RCC i samverkan. Uppskjuten cancervård. Delrapport 3 – Inrapporteringsstatistik canceranmälan till cancerregistret, jämförelse diagnosår 2020 och 2019. Februari 2021.

MISC-07506-NOR-SE REV 001 @2021

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 13 FOTO : N UA N C E

AI-baserad taligenkänning ger journalanteckningar i realtid: En revolution för både vårdpersonal och patient Sveriges vision för e-hälsa är att år 2025 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter för en god och jämlik hälsa. För att lyckas med visionen måste vi utnyttja IT-lösningar och verktyg som finns redo för användning idag och snabbt kan tas i bruk.

Torbjörn Hurtig Sales Manager Nuance

Text Nuance

ka Sverige nå detta ambitiösa mål bör vi snabbt ta tillvara möjligheterna som finns inom räckhåll, säger Torbjörn Hurtig, Sales Manager på Nuance, företaget som utvecklat och erbjuder den AI-baserade taligenkänningslösningen Dragon Medical One.

Modern taligenkänning sparar tid och ökar patientens delaktighet Idag dikterar läkare oftast det som kommit fram under ett vårdbesök efter patientmötet, sedan skickas ljudfilen till en medicinsk sekreterare som skriver in informationen. Det kan då ta dagar eller t o m veckor innan denna information blir tillgänglig för vårdpersonal och patient. När vårdpersonal använder modern taligenkänning, omvandlar systemet talet till korrekta journalanteckningar direkt. Det här effektiviserar inte bara journalföringen utan ger också patienten en ökad delaktighet.

– Patienten kan vara med när läkaren talar in i journalsystemet under besöket och kan då säkerställa att patienten förstår vad som dokumenteras. Dessutom kan patienten direkt efter besöket gå in och läsa anteckningarna på 1177 Vårdguiden – det här

Denna artikel är i samarbete med Nuance.

Många regioner igång med taligenkänning

När vårdpersonal använder modern taligenkänning, omvandlar systemet talet till korrekta journalanteckningar direkt. Det här effektiviserar inte bara journalföringen utan ger också patienten en ökad delaktighet. ger patienten en ökad egenmakt och kontroll på sin vårdsituation, menar Torbjörn Hurtig.

En stor fördel för vårdpersonal är all den tid man frigör. Att tala går tre-fyra gånger snabbare än att skriva och vårdpersonal kan göra klart sitt journalarbete direkt efter patientmötet. Taligenkänning för inte endast in patientanteckningar utan kan även med hjälp av röstkommandon utföra repetitiva arbetsmoment i journalsystemet, detta minskar antalet ”klick” och journalsystemet blir mer användarvänligt, säger Torbjörn.

Region Skåne har fortsatt sin breda utrullning av taligenkänning som förberedelse inför implementationen av sitt nya journalsystem Millenium. De har nu fler än 4000 användare, som på ett mer effektivt sätt kan skapa sin patientdokumentation. I Västra Götalandsregionen där de ska införa Millenium framöver, genomfördes ett lyckat pilotprojekt i våras. Även inom Sussa samverkan, liksom i Region Stockholm finns flera pilotprojekt planerade. Kundgrupp COSMIC (KGC) med åtta landsting och Capio S:t Görans sjukhus, har under året valt att investera i taligenkänning. En av dessa regioner är Region Kronoberg, som nu har påbörjat sitt breddinförande av taligenkänning som en del av omställningsprogrammet ”Nära vård”. De vill möjliggöra en ökad patientsäkerhet genom att journalanteckningar blir tillgängliga direkt för både patienter och all vårdpersonal i samband med vårdtillfället.

– Hur snabbt regionerna kommer igång med breddinförande av taligenkänning, kommer bli en viktig del för att lyckas leva upp till Sveriges framtida vision för e-hälsan 2025, avslutar Torbjörn Hurtig.

Om Nuance Nuance erbjuder AI-baserade taligenkänningslösningar för medicinsk dokumentation. Med Dragon™ Medical One skapas patientens vårdhistoria i journalsystemet i realtid. Dragon Medical One ökar produktiviteten, minskar vårdpersonalens administrativa börda och höjer patientsäkerheten.

Vill du veta mer?

Besök Nuance hemsida nuance.se/healthcare eller kontakta oss infohealth.nordic@nuance.com

Vi frigör din tid och möjliggör livsviktig skillnad Omilon är Nordens ledande verksamhet inom effektiv dokumentation. Vi frigör tid för samhällsviktiga funktioner så att de kan koncentrera sig på sin huvuduppgift. Genom ny teknologi och användning av digitala lösningar, bland annat tal-till-text, effektiviseras det administrativa arbetet för de samhällsfunktioner som behöver det bäst, exempelvis sjukvård, polis och kommunal omsorg. Med vår lösning halveras den tid som läggs på administrativa uppgifter vilket kan frigöra en hel arbetsdag i veckan.

omilon.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

6 vinster för hela vårdkedjan — med mobilkommunikation

Denna artikel är i samarbete med LEKAB.

#1

#5

FOTO : L EK A B

#2

Effektivare bemanning: Kostnaden för personal som inte finns på plats pga oförutsedda händelser är stor. Riktade SMS till person med rätt kompetens som behövs här och nu kan göra skillnad, samtidigt som hänsyn måste tas till arbetstidslagen och regler kring vila.

ittio procent läser SMS inom tre minuter. Genom att skicka information och påminnelser med SMS- eller röstmeddelande kan rätt mottagare snabbt nås och återkoppling ske med en knapptryckning.

–Det är väldigt värdefullt. På så sätt kan man snabbt fånga upp återbud och kommunicera ny tid till patienter som inte har tid att svara när man ringer, säger Patrik Ax Chef för Produktutveckling på LEKAB Communication Systems AB.

Vinster för personal

Anpassad kommunikation: Individuellt anpassad kommunikation ger bäst mottagarupplevelse. Låt patienten välja i vilken kanal hen vill bli nådd och kommunicera i: brev, e-mail eller SMS. Att skicka SMS istället för brev är både kostnadseffektivt och miljövänligt, e-mail förblir ofta olästa i inkorgen. SMS kan också användas till automatiska patientenkäter, eller för att skicka utförlig information om t ex ett planerat ingrepp.

#6

Optimera sista-minuten återbud: Låt patienten bekräfta, boka om eller avboka besök i en medföljande SMS-länk. Med digital kommunikation kan patienter inte bara få en SMS-påminnelse inför deras vårdbesök, de kan också prenumerera på återbudstider.

#3

Mer tid till vård: Med digital kommunikation minskas den administrativa belastningen och det mödosamma arbetet att ringa både patienter och anställda. Personalen får mer tid över till annat som är viktigare – att ge bra vård.

SMS fungerar också bra att fylla luckor i scheman och kalla in personal med. En stor del av bemanningen inom vården sker utanför det schemalagda, via tidskrävande telefonkontakt t ex om någon i personalen har insjuknat.

–Digitala meddelandelösningar kan skicka jobbförfrågningar till personal samt fånga upp, ta emot och registrera svar från vem som kan jobba och när. Det effektiviserar arbetet för verksamhetschefen och schemaläggarna, säger Patrik Ax.

Text Sanna Bergling

Vinster för patient

Färre uteblivna vårdbesök: Smarta meddelandetjänster kan minimera uteblivna patientbesök, som idag kostar regionerna flera miljarder kronor. Med automatisk SMSpåminnelse till patienter kan tiden snabbt bokas om och användas av annan patient.

Smarta meddelandetjänster skapar engagemang hos mottagaren och bidrar till förbättrad vårdkvalitet och arbetsmiljö. Bra mobilkommunikationslösningar är av stor betydelse för patient- och medarbetarupplevelsen men också för produktiviteten i verksamheten.

Patrik Ax Chef för Produktutveckling, LEKAB Communications Systems AB

Vinster för arbetsgivare

#4

Viktig information i en kanal nära till hands: Anställda inom vården sitter inte alltid vid skrivbordet och läser e-mail regelbundet.

Med SMS nås de som är svåra att nå av meddelanden om den dagliga verksamheten eller vid oförutsedda händelser, så som kritiska lägen, jobbförfrågningar och personalenkäter.

Om LEKAB

LEKAB grundades 1994 och är en svensk leverantör som utvecklar och integrerar smarta lösningar och tjänster för mobilkommunikation och automatisering.

Läs mer på www.lekab.com.

I L LU ST R AT I O N : S H U T T ER STO C K

Framtidens hälsa börjar med AI Resan för Alteri Care började med en stor passion och viljan att göra skillnad. De har varit med och utvecklat flera av de välbekanta vårdapparna som används idag.

–Vår vision är att med förbättrad insamling av patientdata och avancerad dataanalys med hjälp av AI, bland annat kunna diagnostisera tidigare och ge vård i förebyggande syfte, säger Michael Rosenlind, VD Alteri Care.

Text Susanne De Mello

FOTO : A LT ER I CA R E

Michael Rosenlind VD Alteri Care

edan några år tillbaka har de använt de erfarenheter de skaffat sig genom utveckling och produktion av e-vårdplattformar till kommersiella e-vårdtjänster för att bygga en egen plattform som nu säljs till flera typer av vårdgivare i Sverige och utomlands. För att fungera optimalt i olika vårdsituationer utnyttjar man den senaste tekniken och har inkorporerat videosamtal, patientresan, diagnoser och remisser med mera.

AI och satsningar inom E-hälsa –När vi samkör stora mängder data från olika källor så som konversationer och patientdata från sjukjournaler, forskning, IoT och egna enheter så får vi möjlighet att dra slutsatser om patientens hälsa som inte var möjlig tidigare. Vi kan till exempel hitta våra medicinska tvillingar som i sin tur ger information om vilken

behandling som är rätt för oss, säger Michael. Det går att med stöd av dessa analyser att förutspå hur olika dieter, läkemedel och motion skulle fungera för individen. Vården kan då identifiera vem som löper en förhöjd risk att drabbas av till exempel hjärtinfarkt och mycket tidigare sätta in förebyggande åtgärder. Ur ett samhällsperspektiv kommer AI på sikt att bidra till en kostnadseffektivare vård.

Nyckelroll i förändringsarbetet –Kommuner, landsting och sjukvård måste hitta vägar att snabbare ta till sig de tekniska framsteg som görs. I Sverige hämmas utvecklingen av bland annat långa beslutsvägar och det omständliga upphandlingssystemet. Risken är att man går miste om viktiga framsteg som hade frigjort både resurser och pengar, menar Michael.

Det är därför viktigt att investera i

Kommuner, landsting och sjukvård måste hitta vägar att snabbare ta till sig de tekniska framsteg som görs. I Sverige hämmas utvecklingen av bland annat långa beslutsvägar och det omständiga upphandlingssystemet. nytänkande och nya lösningar. Vi som jobbar med innovation på området har gärna en dialog med vårdgivarna och med ansvariga politiker om hur Sverige ska fortsätta vara ledande inom e-hälsa även efter 2025, avslutar han.

Denna artikel är i samarbete med Alteri Care.

16 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Förbättrad infrastruktur och kortare handläggningstider gör Sverige mer attraktivt för kliniska prövningar Kliniska läkemedelsstudier i sjukhusmiljö fyller en oerhört viktig funktion för sjukvårdens utveckling och patientens möjlighet att ta del av nya behandlingsalternativ. Det är därför viktigt att det finns resurser och rätt kompetens för att förlägga studier på våra svenska sjukhus. I dagsläget varierar förutsättningarna markant mellan olika sjukhus och kliniker.

S

Text Annika Wihlborg

FOTO : I STO C K

verige konkurrerar med resten av världen när globala läkemedelsbolag väljer var de ska förlägga sina kliniska studier. För att ta del av internationell klinisk forskning behöver Sverige och dess sjukhus vara ett attraktivt alternativ för att förlägga sina studier här så att vi kan ta del av det nya, säger Ulrika Heldestad, Clinical Operations Manager på Scandinavian CRO, en fristående kontraktsforskningsorganisation som genomför hela eller delar av kliniska studier på uppdrag av läkemedels- och medicinteknikbolag.

Om Sverige ska kunna ha en högklassig vård i framtiden så behöver vi ligga i forsknings och innovationsfronten och kunna få utvärdera nya behandlingar, läkemedel, diagnostik, medicinteknik och digitala lösningar inom vården. Det är också en fördel för patienter där ingen annan behandling finns att tillgå att det finns möjlighet att deltaga i kliniska studier.

Stöttar sjukhusen i genomförandet av kliniska studier

vi är en viktig länk mellan sjukvården, läkemedelsbolagen och myndigheterna säger Ulrika Heldestad.

Vi vill se en positiv utveckling av antalet kliniska studier i Sverige.

Avgörande faktorer för att öka antalet kliniska studier

En viktig åtgärd för att göra det mer attraktivt att genomföra kliniska studier på svenska sjukhus är att korta ner handläggningstiderna. − Vi vill se en positiv utveckling av antalet kliniska studier i Sverige och för att vi ska göra det så måste handläggningstiden kortas ner hos

myndigheterna samtidigt som den administrativa processen på sjukhusen behöver effektiviseras. Det tar alldeles för lång tid att initiera en klinisk studie idag. I dagsläget kan det ibland ta flera månader för att få de större sjukhusen att granska och signera avtal och andra studierelaterade dokument. Vi vill också se att vi kan rekrytera ännu fler patienter i våra kliniska studier och få en jämnare fördelning av studier i landet.

Att skapa en nationell plattform för patientrekrytering samt översikt över pågående kliniska studier vore önskvärt att få på plats inom kort. Intressant är också att se hur en alltmer digitaliserad klinisk prövningsprocess kommer att utformas och skapa möjligheter för både patienter och sjukvård, säger Ulrika Heldestad.

FOTO : S CA N D I N AV I A N C R O

I dagsläget saknar många sjukhus de resurser som krävs för att bedriva kliniska studier i den utsträckning man önskar. Den ansvarige forskande läkaren har sällan tillräcklig forskningstid varken i planeringsarbetet eller under studiens gång. Forsknings-sjuksköterskan, som spelar en viktig roll i de kliniska studierna, får ofta låta sin forskningstid i stället gå till den till den kliniska verksamheten. Detta är vanliga problem och ett tydligt tecken på att sjukhusens infrastruktur kring kliniska prövningar är skör. Samtidigt ökar kraven och regelverken som omgärdar läkemedelsstudier och medicinteknik alltmer, vilket också skärper kraven på de som medverkar. − Vi strävar ständigt efter att stötta sjukhusen i genomförandet av kliniska studier. Det är viktigt att bygga upp ett tätt samarbete med sjukhuspersonalen. Här vill vi som CRO-bolag vara en trygg support och

Ulrika Heldestad Clinical Operations Manager Scandinavian CRO

Denna artikel är i samarbete med Scandinavian CRO.

Service och städning för en tryggare morgondag.

Ett serviceföretag som säkerställer rena, trivsamma och välfungerande arbetsmiljöer.

Serviceföretaget PIMA AB www.pima.se

INNOVATIV TEKNIK FÖR BÄTTRE ARBETSMILJÖ SKÅP

VAGNAR

MediCar Minimera tunga patient- och varutransporter med nyutvecklade säng- och vagntransportören MediCar. MediCar förflyttar sängar, bår- och varuvagnar snabbt och säkert utan att sjukvårdspersonalen själva behöver dra, i en hastighet som motsvarar joggingtempo.

MediCar passar alla sängmodeller.

SÄNGTRANSPORTÖRER

MediCab

MediCarGo

Genomtänkta, fullt inredda skåpsystem för torkning, uppvärmning/varmhållning och förvaring.

Kundanpassade distributionsvagnar i kompletta system för effektiv hantering och bättre arbetsmiljö.

DE Boka M O

Säkra transporter - minimal belastning Effektivt sjukvårdsarbete behöver inte på något sätt kollidera

Med nyutvecklade MediCar framförs sjukhussängar

med patientsäkerhet och en bra arbetsmiljö. Det vet vi på

och varuvagnar med sjukhustransportören som chaufför.

Silver & Stål efter mer än 40 år i branschen. Med innovativ

Transporter som tidigare krävt två personal genomförs

teknik och flexibla lösningar kan påfrestande lyft- och drag-

nu – snabbt och säkert – med enkelhet av en.

moment minimeras och arbetsmiljön förbättras.

MediCar passar alla sängmodeller.

Kontakta oss för en kostnadsfri visning!

Tel +46 151 51 15 60 • silverstal.se

18 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet FOTO : ST I N A STJ ER N K V I ST

Styrningen av vården spelar roll Text Sofia Rydgren Stale

Styrningen av vården borde syfta till bästa möjliga kvalitet. Så är det inte idag. Jag ser förbättringspotential på flera områden, framförallt när det gäller forskning, kompetensförsörjning och kunskapsspridning.

Genom att se över sina styrsystem kan staten och regionerna kraftigt förbättra förutsättningarna för framtidens sjukvård. orskarutbildade kliniskt verksamma läkare behöver bli fler De utgör en viktig brygga mellan forskningen och det dagliga sjukvårdsarbetet. Men under de senaste decennierna har andelen disputerade läkare minskat. Läkare är idag den enda yrkesgrupp i Sverige som förlorar i livslön på att disputera.

Klinisk behandlingsforskning och annan patientnära forskning har i många fall svårt att konkurrera om forskningsmedel trots att den potentiella nyttan av forskningen är stor. Det borde vara tvärtom.

Utbildningstjänsterna behöver samordnas Kompetensförsörjningen i vården är helt beroende av att de vidareutbildningarna

fungerar. Men trots nuvarande och framtida läkarbrist inom många specialiteter, fortsätter regionerna att utbilda för få. Styrsystemen i vården måste i högre grad uppmuntra undervisning och praktik, oavsett driftsform och vårdnivå. Staten behöver ta ett samlat grepp om utbildningstjänsterna, så som de nyligen gjort med specialisttjänstgöringen inom allmänmedicin.

Fortbildningen måste prioriteras Om ny kunskap inte sprids och implementeras i vården kommer den aldrig patienterna till del. Idag får till exempel bara hälften av specialistläkarna fortbildning om nya kunskapsstöd. Och de regionala skillnaderna är stora. I Region Jämtland Härjedalen och Region Värmland uppger endast en av fem att

Vi har bedrivit vårdbemanning sedan 1989 och är en viktig pusselbit för att alla, oavsett vem man är eller var man bor, ska ha tillgång till god och kvalificerad sjukvård.

Läkarjouren är ett auktoriserat och certifierat bemanningsföretag och vi är verksamma i hela Sverige och Norge. Att arbeta som bemanningsläkare eller bemanningssjuksköterska är både utvecklande och flexibelt samtidigt som du bidrar med god kompetens till vården. Är du intresserad och vill veta mer? Läs mer på lakarjouren.se eller ring oss på 0920-25 43 00.

Sofia Rydgren Stale Ordförande Sveriges läkarförbund

Kompetensförsörjningen i vården är allt för viktig för att hanteras med bristfälliga styrsystem.

Både politiker och vårdchefer måste säkerställa att forskning, utbildning och fortbildning tydligt ingår i sjukvårdens uppdrag.

de fått fortbildning i kunskapsstöd.

Vårdgivarna måste avsätta tid och pengar för fortbildning och säkerställa att alla läkare får en individuell fortbildningsplan. Sedan behöver staten tydliggöra regionernas ansvar genom att reglera fortbildningen för läkare, så som den görs i våra grannländer.

Kompetensförsörjningen i vården är allt för viktig för att hanteras med bristfälliga styrsystem. Både politiker och vårdchefer måste säkerställa att forskning, utbildning och fortbildning tydligt ingår i sjukvårdens uppdrag. Liksom i de beställningar och uppföljningar som görs.

För att säkerställa att framtidens sjukhus och sjukvård får de förutsättningar som behövs för att utföra sitt uppdrag så måste vi investera i utbildning, forskning och fortbildning redan idag.

Illustration: White Arkitekter

VI SKYDDAR DET SOM BETYDER MEST Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg är ett av världens mest framstående barn- och ungdomssjukhus inom högspecialiserad barnsjukvård, klinisk forskning och utbildning. Byggnadens tak är skapat med FOAMGLAS® KOMPAKTTAK™, ett system där cellglasblock helklistras och ger en hållbar, kompakt och ogenomtränglig takkonstruktion. För att skydda det som betyder mest.

WWW.FOAMGLAS.SE

Väl mött.

Behovet av specialiserad vård och god omsorg har aldrig varit större.

Därför bygger vi morgondagens sjukhus. Där vetenskap och hjärta går hand i hand. Där människor känner sig sedda. Och där vi till skillnad mot många andra vård- och omsorgsaktörer återinvesterar vår vinst i verksamheten. Inga konstigheter egentligen.

Det är bara så – som det borde vara.

Läs mer om Ersta sjukhus på erstadiakoni.se/sjukhus ERSTA DIAKONI ÄR EN IDÉBUREN AKTÖR SOM ÅTERINVESTERAR VINSTEN I VERKSAMHETEN.