Framtidens Skola

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FRAMTIDENS SKOLA Läs mer på tillvaxtsverige.se

”Lärare är viktigare än de tror” Frida Boisen lyfter vikten av att upptäcka psykisk ohälsa hos barn

MISSA INTE: Digital provplatform som stärker och avlastar lärares livsbalans från Dugga Sida 3 Läsarbrist eller brist på planering? Ulrika Munkby från Stratsys lyfter hur skolor kan öka sin effektivitet Sida 5 Eleverna är allas ansvar! Årets rektor Ann-Christin Sundell delar sina tankar om ansvar i skolan Sida 10

Skolan är på många sätt den viktigaste samhällsfunktionen som utgör grunden för framtiden och förutsättningarna för våra barn

2

Läs mer på tillvaxtsverige.se

I DETTA NUMMER

04

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE

Nu behöver vi ställa nya frågor till vad skolan kan vara

RepresentEdTech Pandemin har visat att det finns stora utmaningar för skolor som vill hitta rätt edtechlösningar.

09 ILT inläsningstjänst Inlästa Läromedel kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter att hänga med i många viktiga skolämnen.

Q-Step Bättre samverkan mellan föräldrar och skola kan bidra till ökad trygghet för barnen.

Projektledare: Leo Schmid (leo.schmid@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Affärsutvecklare: Cajsa Holm Designer: Daniel petersson Distribution: Dagens Samhälle, 09-12-2021 Tryckeri: Bold Printing, Stockholm, Bold Printing, Malmö, Bold Printing, Borås, Daily Print, Umeå Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Magnus Ragnvid

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

Text Jannie Jeppesen

V

i längtar efter ett normalläge, att allt ska bli som vanligt igen men låt oss inte prata om återgång utan istället om det nya normala.

Låt oss diskutera skolans roll som plats för lärande och social utveckling, om det unika som finns i det fysiska respektive det digitala rummet så att vi kan dra nytta av dem på bästa sätt. Med fokus på kvalitet och lärande, istället för timplaner.

Läraren ska använda den undervisning som fungerar bäst i ett givet sammanhang och dra nytta av möjligheterna som finns och de nya erfarenheter som gjorts. I det ljuset är timplaner och föreskrifter om att undervisningen ska äga rum i skolans lokaler en begränsning av lärarens autonomi.

Vi har stora samhällsutmaningar att lösa

Leo Schmid, projektledare: Hej Framtidens Skola, här har du ett urval av de individer och aktörer som bidrar till en skola i världsklass. Till dig som precis börjat läsa - vill jag önska trevlig läsning!

Klimatkrisen kräver en grön omställning av basindustrin och nya hållbara sätt att arbeta i alla sektorer, även i kommunernas ekonomiska ryggrad, de små och medelstora företagen. Detta tillsammans men den snabba digitala omställningen av de flesta branscher och offentlig sektor gör att behovet av ett livslångt lärande för att möta förändringarna på arbetsmarknaden ökar. Men också vad vi behöver lära oss förändras. Digital kompetens behövs inom varje yrkeskategori, inte bara för att möta det akuta behovet i techsektorn, men också för socionomen på förvaltningen, el-teknikern och läraren.

Vad ställer detta för frågor till hur vi organiserar skola och utbildning?

Skolan är bara början på det livslånga lärandet Dess organisation har länge byggt på

FOTO : SW ED I S H EDT EC H I N D U ST RY

09

Vi har saknat klassrummet, den fysiska lärmiljön. Skolans roll som plats för lärande och social utveckling är odiskutabel. Men jag ser tendenser till att vi återgår till det gamla utan att ställa oss frågan vad allt det vi lärt oss av digital undervisning under pandemin ger oss för nya möjligheter. Framför allt eftersom pandemin fått enorma samhällskonsekvenser och utmaningar för oss att lösa.

Jannie Jeppesen VD Swedish Edtech Industry

Den digitala läsningen kan inte tränas och utvecklas analogt och vice versa. På samma sätt behövs både det fysiska och det digitala klassrummet. principen en lärare, en klass och ett klassrum. Vi vet att lärande ofta sker även utanför klassrummet, på annan tid och i andra rum. Vi vet att elever idag behöver utveckla kompetenser och färdigheter för att leva och verka i en digital tid, men också för att lära att lära.

Vi vet att elever behöver utveckla sin läs- och skrivförmåga både analogt och digitalt. Den digitala läsningen kan inte tränas och utvecklas analogt och vice versa. På samma sätt behövs både det fysiska och det digitala klassrummet.

Så låt oss använda möjligheten vi har nu till att tänka nyfiket Hur drar vi nytta av de kvaliteter som det fysiska mötet och det digitala rummet ger oss? Vad vill vi pedagogiskt och hur kan vi organisera för detta? Låt oss tillsammans undvika att backa in i framtiden.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på tillvaxtsverige.se

3

Dugga skapades tillsammans med lärare, elever och administratörer

FOTO : A D O B E STO C K

Digital provplattform avlastar och stärker lärares livsbalans Läraryrket är ett av de yrken som är mest utsatta för stress och sjukskrivningar.

Många lärare känner en ständig press som orsakas av en hög arbetsbelastning och en känsla av att inte räcka till för samtliga elever.

Med digitala verktyg kan lärares administrativa börda minskas, vilket frigör tid till det pedagogiska kärnuppdraget.

U

töver sina pedagogiska arbetsuppgifter investerar många lärare mycket av sin fritid på sina elever och deras utveckling. Det bidrar till att lärare på samtliga nivåer befinner sig i riskzonen för utmattning, utbrändhet och sjukskrivning. De senaste fem åren har antalet sjukskrivningar bland svenska gymnasie- och grundskollärare ökat med 87 respektive 57 procent, säger Claudia Rademaker, medgrundare och vice vd på Dugga.

Började som ett forskningsprojekt Hon är själv lärare och genomförde tillsammans med medgrundaren Patrik Nilsson ett forskningsprojekt som kartlade de faktorer lärare uppskattar respektive ogillar mest med sitt yrke. Resultaten var entydiga: kunskapsutvärdering var det område som flest lärare upplever som den mest negativa delen av sitt arbete.

Hela 96 procent av lärarna uppgav att

Vi kände en stark drivkraft att göra något åt situationen och utvecklade därför Dugga kunskapsutvärderingen i form av läxor, prov, inlämningsuppgifter och liknande är det mest stressrelaterade arbetsmomentet i deras yrkesvardag.

–Vi kände en stark drivkraft att göra något åt situationen och utvecklade därför Dugga. Vi ville ge fler lärare bättre förutsättningar att fokusera på sitt pedagogiska kärnuppdrag snarare än att lägga en stor del av sin arbetstid på administration. Med Dugga frigör vi uppemot 95 procent av lärarnas tid, vilket gör att de kan ägna sig mer åt att stötta varje enskild elevs utveckling, säger Claudia Rademaker.

Dugga startades alltså som ett forskningsprojekt och är idag en digital provplattform som används i drygt 120 länder. Ambitionen är att, med hjälp av en provplattform som kombinerar den senaste teknologin med pedagogiskt utformad funktionalitet, ge lärare pedagogiskt utformade nya sätt att utvärdera kunskap. Med Dugga kan lärare bland annat samarbeta med kollegor

P H OTO : N A M E S U R N A M E

Text Annika Wihlborg

Claudia Rademaker Medgrundare och Vice VD Dugga

genom att exempelvis dela prov med varandra.

Avdramatiserar kunskapsutvärderingen –Vi vill avdramatisera kunskapsutvärderingen och avlasta lärare med noggrant utvalda funktioner som lärare verkligen har nytta av i sin vardag, bland annat anonymiserade prov och inlämningsuppgifter, automaträttade frågor och verktyg för elever med särskilda behov. Vi vill också ge varje elev samma möjligheter till lärande och utveckling, säger Claudia Rademaker.

En av de lärare som verkligen nyttjat möjligheterna med Dugga är Elizabeth Shannon, lärare på Sarasota School of Arts and Sciences. Hon har tilldelats förra årets Teacher Award för sitt arbete med att snabbt etablera en välfungerande pedagogisk verksamhet när den fysiska undervisningen blev digital i samband med Coronapandemins lockdown.

Vill du veta mer om Dugga? Besök då Dugga.com

Denna artikel är i samarbete med Dugga.

4

Läs mer på tillvaxtsverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : S H U T T ER STO C K

Strategi och systematik krävs för en effektiv digitaliseringsprocess

M

ånga skolor som ökat sin användning av digitala läromedel och lärresurserna under pandemin ser ett

ökat behov av att kompetensutveckla lärare kring användningen av digitala läromedel och integration av dessa i lärandeaktiviteter. Lärarna ser också ett behov av att på ett tidigt stadium kunna fånga upp elever som behöver mer stöd eller mer stimulans för att fortsätta utvecklas med de digitala lärresurserna.

Utöver systematisk triple-helix samverkan syftar vår forskning även till att introducera datastyrt undervisning och beslutsstöd i klassrummet och skolan, säger Italo Masiello, professor och ansvarig för EdTech forskningen vid Linnéuniversitetet.

Kontinuerlig dataanalys kan bidra till systematiskt arbetssätt Forskningen tar avstamp i såväl tekniska som pedagogiska och organisatoriska aspekter. Genom att integrera olika

FOTO : L I N N ÉU N I V ER S I T E T E T

Digitaliseringen och användningen av digitala lärresurser har accelererat under pandemin.

Samtidigt saknar många skolor en digital strategi som formulerar en övergripande vision för digitaliseringsarbetet.

För att verkligen maximera digitaliseringens möjligheter krävs systematisk samverkan mellan skolor, utbildningsföretag och akademi. Det är ett av syftena med ett pågående forskningsprojekt inom EdTech på Linnéuniversitetet.

Italo Masiello Professor och ansvarig för EdTech forskningen Linnéuniversitetet

metoder och angreppssätt och att systematiskt och långsiktigt arbeta med förbättringsarbete kan lärarnas behov av digitala kompetensutveckling tillgodoses. Samtidigt kan EdTech företagen ta del av dataanalyser som bidrar till evidensbaserad produktutveckling. Dataanalys kan också göra det lättare att fånga upp elever i behov av särskilda insatser eller större utmaningar samt för skolledning att få ett databaserat beslutverktyg.

–Mitt råd till huvudmän som vill börja arbeta systematiskt och strategiskt med digitalisering är att räkna med att det tar tid innan man ser konkreta resultat. Det digitala arbetssättet kräver en kulturförändring i skolan där lärarna antar en annan roll och där eleverna får jobba på ett annat sätt, säger Italo Masiello.

Ska du undervisa om sex, samtycke och frivillighet?

Använd Av fri vilja – en webbaserad utbildning och lärarhandledning om Sveriges sexualbrottslagstiftning.

Läs mer på www.frivilligtsex.se/skola.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på tillvaxtsverige.se

5

Denna artikel är i samarbete med Stratsys.

Lärarbrist eller brist på planering?

Text Christian von Essen

Många skolor brottas med lärarbrist och ekonomiskt underskott. Eller handlar det egentligen om brist i att bygga effektiva organisationer?

Fler behöriga lärare utan rekrytering Att jobba i enlighet med lagkrav, timplaner och behörigheter är en utmaning för skolorna, menar Ulrika Munkby.

– Många sitter med olika Excel-ark och försöker få ihop pusslet. Men det är svårt att få rätt människor på rätt plats

Skolor kan vända underskottet Med ett systemstöd som Resursplanering kan rektorn enkelt se vilka behörigheter som kan användas på vilken plats; var det behövs särskilt stöd och hur mycket man behöva rekrytera för att fylla luckorna.

– Digitalisering av processer är viktiga då en ny rektor i genomsnitt bara stannar några år på en skola och kontinuitet riskeras vid varje rektorsbyte. Det finns lagkrav kring både behörighet, trygghet och arbetsro, ingen kan ha alla delar i huvudet och att värna lärarnas arbetssituation är viktigt!

I Bollnäs, Ockelbo och Göteborgs stad finns skolor där man använt sina resurser bättre och effektivare med mål att eleverna ska få bästa tänkbara undervisning. Som bonus har man dessutom vänt stora underskott.

– Göteborgs stad har varit extra kul att jobba med, eftersom de både ökat kvaliteten i klassrummet och samtidigt vänt de negativa resultaten. Med effektiv resursplanering kan man äntligen styra med både hjärta och hjärna, avslutar Ulrika Munkby.

Ulrika Munkby Product Growth Manager Stratsys

FOTO : ST R AT SYS

S

kolornas huvudmän och rektorer har ett utmanande uppdrag, särskilt i relation till lagkravet om behöriga lärare. Såväl arbetsmiljö som ekonomisk hållbarhet blir lidande när man har svårt att få en överblick.

Ulrika Munkby jobbade som rektor när hon utvecklade grunden till systemstödet Resursplanering som idag används av över 1000 skolor.

– Jag såg ett behov av att synliggöra både lärare och ekonomiska resurser. Det finns gott om resurser i skolorna, men med en komplex struktur blir de svåra att synliggöra.

om man inte har en tydlig översikt av organisationen. Det finns potential i att nyttja den kompetens man redan har och att använda varje skattekrona mer effektivt.

Vill du veta mer om Stratsys?

Besök Stratsys.com/rp

Det finns gott om resurser i skolorna, men med en komplex struktur blir de svåra att synliggöra.

Denna artikel är i samarbete med RepresentEdTech.

Passion för utbildning drivkraften för EdTechkonsulten Text Mats Karlsson

D

Bättre stöd ger högre kvalitet James Bennett menar att en av de viktigaste lärdomar vi kan dra av pandemin är att framtiden tvivelsutan är digital, en förändring som man inte ska vara rädd att omfamna.

– Det kostar ju egentligen inte pengar. Eftersom man med digitala hjälpmedel sparar både tid och energi, så är det snarare tvärtom. Med bättre utbildningsteknologi och med bättre stöd kan lärarna vässa sin pedagogiska förmåga ytterligare.

Han tar teknologi för att ge elever återkoppling som ett exempel. Det som med klassiska metoder tog 35 minuter per elev kan med digitala hjälpmedel göras med några knapptryck. Det här ger mer tid till själva återkopplingen, eftersom den administrativa delen minskar radikalt. Resultatet blir högre kvalitet – och konsekvent högre kvalitet.

Viktigt att tänka långsiktigt Andra exempel på lösningar som en modern skola bör vara utrustad med är mjukvara för videokommunikation – där det är viktigt att både kunna livestreama och spela in lektionerna – samt system

för plagiatkontroll och referensverktyg.

Hela den här paletten – och mer – finns hos RepresentEdTech.

Det finns till och med virtuella laboratorielösningar som Beyond Labz som gör det möjligt att genomföra kemi-, fysik- och biologilektioner på ett bra och säkert sätt på distans, och AI-baserade tjänster som Gradescope som medger att man rättar samma svar på flera inlämnade prov simultant.

RepresentEdTech representerar några av de mest framstående leverantörerna av edtechlösningar, och man har lagt stor tid och möda på gedigen research av de bolag man samarbetar med. Dels vill man förstås att mjukvara och tjänster ska hålla högsta kvalitet, men man har även tittat på hur bland annat finansiering och långsiktiga planer ser ut. Företag och produkter ska ha en pedagogisk uthållighet eftersom det oftast handlar om långsiktiga investeringar.

– Det handlar inte primärt om att sälja licenser. Det handlar om att förbättra utbildningen med teknik där det finns utrymme att göra det på ett bra sätt.

Vi kan marknaden, förstår utbildning och kan rekommendera lösningar för specifika behov, även om det skulle vara produkter som vi själva inte representerar som behövs, förklarar James Bennett.

FOTO : N I K L AS L A R S S O N

et är lärarna som är experter på att förmedla kunskap.

Men med hjälp av de rätta tekniska lösningarna kan deras arbete bli både enklare och mer effektivt. Det är mot den bakgrunden som företaget RepresentEdTech hjälper skolor i Sverige med digitalisering. Företaget är grundat av branschveteraner med gedigen erfarenhet av både utbildning och edtech. Och att det finns utmaningar på det här området blev tydligt när pandemin slog till.

– Pandemin tvingade många att anpassa sig snabbt, och en del inköp gjordes därför hastigt och kanske utan det vanliga förarbetet, konstaterar företagets vd James Bennett.

Resurserna som krävs för att göra ett bra val av digitala tjänster har ofta saknats, och här har RepresentEdTech kunnat hjälpa till och korrigera satsningar som slagit fel.

Att hitta rätt lösning är ingen enkel

match, och det är inte ovanligt att skolor får göra om sin behovsanalys.

I L LU ST R AT I O N : S H U T T ER STO C K

Pandemin har visat att det finns stora utmaningar för skolor som vill hitta rätt edtechlösningar.

James Bennett VD RepresentEdTech

6

Läs mer på tillvaxtsverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FRIDA BOISEN

”Lärare är viktigare än de tror” Psykisk ohälsa bland unga ökar och frågan är om den svenska skolan är rustade för det. Kunskap och resurser varierar mycket mellan skolor. Därför måste både skolvärlden och samhället bli bättre på att upptäcka barnens dåliga mående i tid, och agera, menar författaren och journalisten Frida Boisen.

M

ånga barn mår dåligt av pressen i skolan, vilket ofta leder till psykisk ohälsa. Självmorden bland unga har ökat och det är en fruktansvärd utveckling, säger författaren, journalisten och Friendsambassadören Frida Boisen.

–Till skillnad från vuxna, så går det i princip inte att bli sjukskriven som barn.

Här fallerar skolsystemet och det behöver göras mycket mer. Barns hälsa får aldrig hamna mellan stolarna.

Text Fredrik Söderlund

Skolan blev en frizon Frida Boisen blev utsatt för misshandel i hemmet när hon var barn och det satte djupa spår.

–För mig blev skolan en trygghet och en frizon. Ofta är lärare viktigare än de tror och är ibland den vuxna människan som ser barnen allra bäst. Det tycker jag verkligen lärare ska ta till sig.

Lärare gör ofta ett fantastiskt jobb, men att anpassa utbildningen i en hel klass i möjligaste mån efter varje individ är förstås utmanande, menar Frida Boisen.

–Vad lärare i Sverige gör för vår framtid är så imponerande. Om någon behöver ork – och då menar jag omtanke, respekt och kommunikation, så är det lärarna.

Förra året fick vi en snabbspolning in i framtiden för skolan, menar Frida Boisen. I och med pandemin blev det plötsligt skarpt läge och frågan dök upp om undervisning faktiskt kan lösas på distans.

–Den digitala distansutbildningen

FOTO : M AG N U S R AG N V I D

I L LU ST R AT I O N : S H U T T ER STO C K

Den digitala förändringen

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på tillvaxtsverige.se

7

I L LU ST R AT I O N : S H U T T ER STO C K

varierade förstås i kvalité beroende på skola, kommun och ämnen, och på ett sätt blir det lite för mycket ett lotteri.

Idag finns det fortfarande barn som inte har en egen dator i skolan. Nu när pandemin är över finns ofta inte möjligheten att få tillgodogöra sig en lektion hemifrån, om du till exempel är förkyld. Programmering är fortfarande inte ett obligatoriskt ämne och det tycker jag känns fel. Du måste kunna behärska ett digitalt språk när du kommer ut i arbetslivet idag. Det är kanske rent av viktigare än att lära sig sticka och virka.

Personinriktad skolgång Frida Boisen menar vidare att distansundervisning kan vara en nödvändighet för barn som faktiskt inte kan närvara fysiskt av olika anledningar.

–Det borde finnas mer mod att komma längre i utvecklingen och anpassa undervisning efter barnets behov och livssituation. Jag hoppas också på en framtida skola som är ännu mer individinriktad. Att helt enkelt ta sig an de möjligheter som finns med digitala verktyg och utgå från barnets utvecklingsnivå. Någon som har läs- och skrivsvårigheter och saknar hjälpmedel, skulle kunna få texten uppläst istället. På andra sidan spektrat så kan en elev som ligger före i skolan få digitala uppgifter när den är klar.

Frida Boisen tycker också att skolan kan jobba mer med exempelvis gamification.

–Lärare borde ha lite bättre koll på spelutveckling och vilka element som kan tillföras för att göra skolan ännu roligare. Inte minst missa belöningssystemen som finns i spelen.

Vad lärare i Sverige gör för vår framtid är så imponerande. Om någon behöver ork – och då menar jag omtanke, respekt och kommunikation, så är det lärarna.

Agera direkt när du ser mobbning Frida Boisen är ambassadör för Friends och märker ofta att det fortfarande pågår alldeles för mycket mobbning i skolan.

–Här behöver vi jobba än mer med värdegrundsarbete och skolorna måste ta mobbningfrågorna på ännu större allvar.

Idag pågår mobbning dygnet runt på nätet och inte bara på skolgården. Tyvärr blir det oftast offren som får flytta på sig.

Här måste vi också ta diskussionerna direkt och inte vänta. Vi ska våga behandla barn som ansvarstagande, kloka individer och prata med dem. Jag träffar många barn och har tagit samtal i klassrum efter mobbning. Jag säger till barnen: ”Man måste inte älska alla, men man måste behandla sina medmänniskor med respekt. Och det börjar här och nu, med dig och dina val. Vilken människa vill du vara?”

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på tillvaxtsverige.se

Text Fredrik Söderlund dag är personalomsättningen på flertalet skolor alldeles för hög och det finns för många lärare som saknar kompetens.

–Det måste åtgärdas för att komma till rätta med psykisk och fysisk ohälsa, försämrade skolresultat, hot, våld och kriminalitet samt tystnadskulturen. Det krävs också en ökning av sociala nätverk, där tillit är i fokus samt allas ansvar och delaktighet, menar Susanne Levén som är vd på Q-steps Kvalitetssäkring.

Arbetsmiljö och trygghet Idag går politiker och tjänstemän i kommunerna in och styr över skolorna.

Tidigare fick lärare och rektorer sköta skolarbetet på egen hand och tilltron till

I L LU ST R AT I O N : S H U T T ER STO C K

Bättre samverkan mellan föräldrar och skola kan bidra till ökad trygghet för barnen. Men det krävs också bättre lärarkompetens och att skolan tidigt börjar jobba med elevers fysiska aktivitet och hälsa.

FOTO : S O F I A L E V ÉN

Utvecklad kvalitetssäkring inom skolan

9

dem var betydligt bättre, menar Susanne Levén.

och måste få utvecklas utifrån sina förutsättningar.

Q-steps har utvecklat en ny variant av kvalitetssäkring där skolan själv utvärderar sin verksamhet i stället för att kommunen bestämmer vad som ska utvärderas och hur. Det minskar risken för New Public Management.

Samarbete med föräldrar och förebyggande arbete Susanne Levén tror också mycket på betydelsen av en bättre samverkan med föräldrar och vårdnadshavare samt närsamhället.

–Endast i samarbete med hemmen kan vi främja barns och elevers allsidiga och personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

–En satsning på förebyggande arbete genom att samverka med föreningslivet, elevhälsovården, socialtjänsten och polisen gynnar alla barn, avslutar Susanne Levén.

Stora hälsovinster Susanne Levén betonar vikten av att börja jobba med barnens psykiska och fysiska hälsa så snart de börjar i förskolan/skolan.

–Jag tror även att det leder till en ökad trygghetskänsla och arbetsro samt en bättre integration och mer samverkan mellan olika ämnen. Likvärdig likställs ofta med lika, men varje elev är unik

Susanne Levén VD Q-steps Kvalitetssäkring

Läs mer på www.q-steps.se

Denna artikel är i samarbete med Q-steps Kvalitetssäkring.

Denna artikel är i samarbete med ILT inlärningstjänst.

FOTO : DAV I D FA L K

”ILT inläsningstjänst är en form av glasögon för eleverna”

INKLUDERA ALLA ELEVER I UNDERVISNINGEN MED INLÄSTA LÄROMEDEL!

Text Pontus Fall

D

et berättar Ulrica Elisson, mellanstadielärare på Ullvi skolan i Leksand och digitaliseringsutvecklare på halvtid i samma kommun.

– Det finns många kompletterande hjälpmedel men i praktiken ser tillgången till dem väldigt olika ut i kommunerna. Som elev med läs- och skrivsvårigheter blir situationen väldigt tuff utan kompletterande hjälpmedel.

Ger flyt i inlärningen I sin undervisning använder hon sig av ILT inläsningstjänst som erbjuder tusentals inlästa läromedelstitlar från Sveriges alla stora läromedelsförlag.

Eleverna kan välja vilken lärobok de vill få uppläst och samtidigt följa med i texten. Det gör att de lättare kan hålla jämna steg med sina kompisar i klassen.

– Framförallt är det ett väldigt effektivt

hjälpmedel i ämnen som SO och NO där det finns många ämnesspecifika ord och begrepp. Det gör att eleverna med lässvårigheter kan hänga med i undervisningen och få ett flyt i sin förståelse. Många elever skulle inte ha en chans att hinna jobba med det de ska utan detta stöd.

FOTO : B O H EL M ER S S O N

Inlästa Läromedel kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter att hänga med i många viktiga skolämnen.

Men möjligheten finns inte i alla kommuner, och där den finns är lärarna inte alltid medvetna om den.

Ett uppskattat stöd ILT inläsningstjänst erbjuds alltid till samtliga elever i klassen. På så vis känner sig ingen utpekad eller exkluderad.

– Eleverna uppskattar verktyget och överlag brukar det bara vara de som behöver det som använder det, konstaterar Ulrica Elisson.

Trots att samtliga kommunala skolor i Leksands kommun har tillgång till ILT inläsningstjänst, har inte alla lärare kunskap om verktyget. Därför brukar Ulrica påminna och anordna genomgångar om tjänsten med jämna mellanrum.

Ulrica Elisson Mellanstadielärare & Digitaliseringsutvecklare Leksand Kommun

Vad har du för budskap till andra lärare som inte har tillgång till ILT inläsningstjänst?

– Försök att påverka så att du får tillgång till den här typen av verktyg. Vissa elever behöver glasögon för att kunna läsa. Det här är en annan form av glasögon. Det behövs för att skapa likvärdighet i skolan och att ge alla elever möjligheten att lära efter sina bästa förutsättningar.

Skanna QR-koden eller läs mer på inlasningstjanst.se.

10 Läs mer på tillvaxtsverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

KRÖNIKA

Årets rektor delar sina tankar FOTO : S H U T T ER STO C K

Eleverna är allas ansvar!

När jag 2010 tillträdde min tjänst som rektor för Oxhagsskolan i Akalla, Kista var det en välfungerande skola med goda resultat och engagerad personal. Det var en skola med god ekonomi och ett gott rykte i området.

S

kolan ligger i ett så kallat socioekonomiskt svagt område som innebär att stadens resursfördelningssystem ger extra resurser att kompensera detta för att öka elevernas måluppfyllelse.

Lärarna var behöriga och mer eller mindre erfarna. I årskurserna fanns två klasser där en lärare ansvarade för var sin klass och en resurslärare ”gick emellan” klasserna och stöttade elever som behövde stöd. Klasslärarna i samarbetade i olika grad. De värnade om ”sin klass” och inte mer. De specialpedagoger som fanns arbetade olika och helst med de lärare som de hade bra kontakt med.

Fritidshemmet arbetade utifrån en ”görandekultur” med olika aktiviteter.

Vi hade ett fåtal fritidspedagoger samt barnskötare med eller utan formell utbildning. Ledningen bestod av rektor och skolintendent med en tung arbetsbörda och otydlig organisation.

Elevhälsoteamet bestod av skolsköterska på heltid, skolpsykolog på halvtid samt specialpedagog samt rektor.

Arbetet präglades av akuta insatser, initiera utredningar och anmälningar till socialtjänsten.

Hur ser verksamheten ut i dag – elva år senare?

Skolledningen består idag av rektor, biträdande rektor samt administrativ chef där var och en har direkt ansvar för olika grupper på skolan. Rektor ansvarar för lärare, grundsärskola och elevhälsoteam. Biträdande rektor för förskoleklass, fritidshem och trygghetsgrupp. Administrativ chef för serviceteamet.

Arbetslagen leds av två arbetslagsledare som sköter ”driftsfrågor” i respektive stadium. De fem förstelärarna har utvecklingsuppdrag som kan skifta över läsåren utifrån de utvecklingsbehov som vi ser.

Varje årskurs består av tre legitimerade lärare som delar ansvaret för elevernas kunskapsutveckling. De bildar ett team tillsammans med minst tre fritidspersonal (lågstadiet) eller en fritidspersonal (mellanstadiet). De har stöd och hjälp av en special-lärare/ pedagog som arbetar mot två årskurser.

Teamet träffas varje onsdag morgon för att planera och diskutera årskursens arbete, elevvård samt verksamheten.

Alla tar ansvar och delar både glädje och bekymmer, eleverna är allas ansvar!

Varje team fördelar ämnen, arbetsuppgifter beroende på årskurs, behörighet och klass.

Lärarna har hög pedagogisk frihet och kan organisera sig och undervisningen.

De arbetar heltid och kan därför också vara ”resurser” hos varandra i årskursen.

De har också utvecklat samarbete över årskurser och stadier. Det skapar både kontakt och kontinuitet där elever möter blivande lärare på mellanstadiet och

Teamarbetet i årskurserna är numera väl etablerat och har skapat både trygghet och arbetsglädje för såväl elever som lärare lärare på lågstadiet har fortsatt kontakt sina tidigare elever.

Vi har vid några tillfällen anställt nyexaminerade lärare som direkt kommer i ett sammanhang av ”mentorskap” av erfarna kollegor där de lär sig yrket i vardagen och praktiken.

Organisationen attraherar också sökande när vi annonserar efter medarbetare.

Vid rekrytering har teamet möjlighet att träffa de olika kandidaterna.

Det är viktigt att teamet får vara delaktiga då arbetssättet ställer stora krav på personlighet, elevsyn och samarbetsförmåga.

Elevhälsoteamet har också utökats. Det består numera av skolsköterska, kurator, psykolog, logoped samt specialpedagog.

Vi arbetar främjande och förebyggande.

De olika professionerna tillför mycket i elevhälsoarbetet. Logopedens kunskaper är ovärderliga då vi får fler och fler elever med språkstörningar och sen språkutveckling.

FOTO : K A R L G A B O R

Text Ann-Christin Sundell

Ann-Christin Sundell Rektor Oxhagsskolan i Kista

Kan man lära ut något man inte förstår?

Det är omöjligt att lära ut något som man inte själv begriper. Ändå är det precis det som händer dagligen på kursgårdar över hela Sverige.

Public Partner Academy är ett nytt utbildningsföretag för ledare och medarbetare inom offentligt finansierade verksamheter. Våra utbildningar är specifikt framtagna för de behov som finns inom offentliga organisationer. Och vi som undervisar har alla lång och praktisk erfarenhet av din vardag – vi arbetar nämligen själva i den.

Kompetensutveckling för dig med samhällsuppdrag AK TUELL A UTBILDNINGAR:

Vägen framåt – med digitalisering som metod

Hela havet stormar – att leda genom en förändring

E RA PRENUMER BREVET! PÅ NYHETS

1 000 KR CK VÄRDECHE

Hitåt, inte ditåt – coaching i stabsfunktion

Se hela vår utbildningskatalog och boka på publicpartneracademy.se En del av Public Partner Group Public Partner Academy är en del av Public Partner Group. Här finns även Public Partner Management, vårt konsultföretag som genom sin starka position bidragit till bestående värden i offentliga organisationer sedan 2010, samt Public Partner Interim, vårt rekryteringsbolag som är specialiserade på tillsättande av interima chefstjänster inom offentliga organisationer.

Läs nyheter på lätt svenska!

8 Sidor skriver nyheter på lättläst svenska.

8 Sidor skriver kortare meningar och inga svåra ord.

8sidor.se publicerar nyheter varje vardag.

Språkhjälp och uppläsning finns på sajten 8sidor.se.

Du kan ladda ner 8 Sidors nyhetsapp, quiz och korsord gratis.

Prova 10 nr för endast 149 kr Tidningen kommer en gång i veckan.

Beställ på nätet: mtm.se/8sidor2021

Vill du beställa fler exemplar för att kunna läsa i grupp?

Ring oss på 08-799 63 12. Läs mer på 8sidor.se

Prenumerera på lättlästa nyheter!