Framtidens Skola

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FRAMTIDENS SKOLA Läs mer på tillvaxtsverige.se

Patrik Vesterlund

Utsågs till årets lärare år 2022 05

Ifous. Nytt FoU-program tittar närmare på hur skolan ska förhålla sig till AI.

07

NE. Balansera framtiden: Skolan behöver både böcker och digitala läromedel.

10

Thorengruppen.

Så blev alla godkända i matematik.

2

Läs mer på tillvaxtsverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

”Den mest kvalitativa skärmtid mina barn får är den i skolan”

LEDARE

04 Idéburna Skolors Riksförbund Bristfälligheterna i den nuvarande lagstiftningen hotar inte bara de idéburna friskolornas existens, utan även principerna det svenska samhället står för.

Den yngre generationens användning av teknologi omsluter dem i deras vardag på ett helt annat sätt än den har gjort för oss äldre.

H

13 Motivationslyftet by Star for Life Genom att integrera självledarskapsträning i skolans uppdrag kan barns och ungas motivation och självkänsla stärkas och hjälpa dem att hitta nycklar till livslångt lärande och god mental hälsa.

Jannie Jeppesen VD, Swedish Edtech Industry, fd lärare och rektor

14

Digital kompetens från tidig ålder

Lärargalan & Tim Bergling Foundation Lärargalan och Tim Bergling Foundation kommer årligen att hylla en lärare som arbetar med psykisk hälsa på galakväll.

Projektledare: Jonathan Ahlberg (jonathan.ahlberg@ mediaplanet.com) & Josefin Olsson (josefin.olsson@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Daniel Petersson Affärsutvecklare: Oskar Ulups Distribution: Dagens Samhälle, 21-12-2023 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@mediaplanet.com Omslagsfoto: Privat.

Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

älften av alla 10-talister använder Snapchat, tre av fyra gör det varje dag, kanske chattar de med AI-kompisen som finns förinstallerad i appen? För de allra yngsta är en egen mobiltelefon nästan en självklarhet. Var femte sexåring äger en mobil och vid tio års ålder har alla en. TikTok är den främsta nyhetskällan för många unga. Nu gör AI dessutom sitt tydliga intåg i allt fler tjänster som både vi och barnen använder där utvecklingen går i en rasande takt. Moores lag hävdar att datakraften fördubblas var 36:e månad. AI är i sin linda.

Detta samtidigt som skolpolitiken monterar ner det pedagogiska och professionella arbetet som ger våra barn stöd att navigera, när digital kompetens i skolan nu får minskad betydelse i läroplanerna.

Text Jannie Jeppesen

När våra barn är försjunkna i sina smartphones och sociala medier, har de ofta både värdefulla relationer och lär sig mycket via olika aktiviteter online. Men det finns risker. De kan bli lurade, groomade, vilseledda och beroende på ett sätt som påverkar livet i övrigt. För att de ska kunna navigera säkert på det digitala havet, behöver vi rusta dem med en kompass och “vaccinera dem” med digital kompetens från tidig ålder. Digital kompetens handlar om att förstå hur tekniken påverkar oss och att vara kritiska användare. Det handlar om att kunna skilja på äkta information och falska nyheter, att förstå integritetsfrågor och digitala risker.

Det är komplexa frågor, där förskolans

För att våra barn ska kunna navigera säkert på det digitala havet behöver vi rusta dem med en kompass och ”vaccinera dem” med digital kompetens från tidig ålder.

Jannie Jeppesen och skolans pedagoger kan vägleda på ett sätt alla föräldrar inte kan. Om inte dessa möjligheter ges riskerar vi att fördjupa de redan befintliga klyftorna, skolans verkliga problem, där barn med resursstarka föräldrar har en fördel.

Skillnad på skärmtid och skärmtid

Debatten om digitaliseringen i skolan är nyttig och behövs. Vi ska inte okritiskt förse barnen i skolan med “skärmar”, men när debattens vågor går höga, finns risken att vi tappar bort viktiga frågor. Handlar riskerna mer om TikTok, för mycket spelande och brist på fysisk aktivitet, än om det professionellt producerade digitala läromedlet i matematik som hjälper eleven framåt i sin kunskapsutveckling?

Som en klok man i min bekantskapskrets sa: “den mest kvalitativa skärmtid mina barn får är den i skolan.”

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR SVENSKA KYRKANS UNGA Svenska Kyrkans Unga är en demokratisk rörelse av barn och ungdomar i Svenska kyrkan.

Vi vill med Kristus i centrum och med dopet som grund verka i hela Guds skapelse och vara en gemenskap i församlingen där vi får växa i tro och ansvar.

Läs mer om oss på www.svenskakyrkansunga.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på tillvaxtsverige.se

Behövs attosekundsblixtmakare, klickkemister och andra nobelpristagare i framtiden?

Troligtvis! Och eftersom ingen vet vem av dagens unga som kommer bli vad, måste vi ge alla barn kunskap, och lika förutsättningar, att axla dessa yrken. Oavsett om de just nu siktar på atomforskning, eller inte har en blekaste aning om vad de vill bli. I vilket fall är det de som ska ta över samhället i framtiden. Men det finns utmaningar, som vuxna måste fixa.

Idag är till exempel var tredje lärare obehörig, och var sjunde barn går ut nian utan gymnasiebehörighet. Det här går ju inte ihop. Därför rekryterar vi just nu akademiker till vårt två år långa ledarskapsprogram där du läser in lärarexamen samtidigt som du arbetar på en högstadieskola med stora behov. Du och din kunskap kan bidra till att ge tusentals barn en ljusare framtid – och faktiskt vara avgörande för allas.

Sök, och säkra framtiden här: teachforsweden.se/ledarskapsprogrammet

Gör den svenska skolan bättre

3

4

Läs mer på tillvaxtsverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Idéburna friskolor avgörande för framtidens skola Bristfälligheterna i den nuvarande lagstiftningen hotar inte bara de idéburna friskolornas existens, utan även de grundläggande principer som det svenska samhället står för.

B

Håkan Wiclander Ordförande för Idéburna skolors riksförbund

egreppet friskola har alltmer blivit synonymt med vinstutdelande skolor som prioriterar ekonomisk vinst över elevernas välmående och utveckling. Till skillnad från vinstutdelande skolor är idéburna friskolor grundade på ideal om att främja en specifik pedagogik, idé eller värdegrund, och drivs helt utan vinstsyfte.

– Idéburna skolor återinvesterar allt överskott i skola och undervisning, och har en hög behörighetsgrad med engagerade lärare som prioriterar elevernas välmående och utveckling, säger Håkan Wiclander, ordförande för Idéburna skolors riksförbund.

Kompletterar det kommunala skolväsendet Vill du läsa mer?

Besök hemsidan ideburenskola.se

Idéburna friskolor utgör en viktig del av kommunens skolväsende genom att ta en tredje position mellan friskolor och

kommunala skolor.

– Alla elever är olika och har olika förutsättningar. Idéburna skolor bidrar till kommunens skolväsende genom att erbjuda varierande pedagogiska metoder för att möta elevernas olika behov, säger Håkan Wiclander.

Striktare lagstiftning drabbar idéburna skolor Den ökade statliga detaljregleringen av skolorna – ett svar på att allt fler vinstutdelande friskolor har visat sig prioritera ekonomiska vinster framför det pedagogiska arbetet – innebär en större belastning för de idéburna skolorna.

– Konkurrensen bland marknadsskolorna leder till betygsinflation, kundbeteende och fel prioriteringar för lärare, rektorer och skolor, säger Håkan Wiclander.

Frågan om idéburna skolor står i centrum för utbildningens framtid i Sverige.

Text Nathalie Ehrström

Konkurrensen bland marknadsskolorna leder till betygsinflation, kundbeteende och fel prioriteringar.

Håkan Wiclander – För att bevara de idéburna skolorna måste staten differentiera regleringen av idéburna skolor från vinstdrivande skolor. Idéburna skolor är en viktig del av utbildningssystemet: de är en plats för mångfald, pedagogisk valfrihet och individuell utveckling där lärarna alltid sätter eleverna i första rum, avslutar Håkan Wiclander.

Denna artikel är i samarbete med Idéburna Skolors Riksförbund.

Idéburna Skolors Riksförbund Sveriges branschorganisation för idéburna förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och folkhögskolor.

Idéburna Skolors Riksförbund (ISR) organiserar ickevinstutdelande fristående skolor och arbetar för att stärka möjligheterna för olika idéburna pedagogiska alternativ att bedriva förskola/skola inom det svenska utbildningsväsendet.

Idéburna Skolors Riksförbund är partipolitiskt och religiöst obundet. Förbundets främsta syfte är att tillvarata de idéburna friskolornas intressen och verka för en samhällsnyttig och ickevinstutdelande skola präglad av mångfald och utveckling.

ideburenskola.se Krukmakargatan 21, Stockholm Box 17011, 104 62 Stockholm info@ideburenskola.se Tel 070-585 57 67 | Tel 070-210 17 42

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på tillvaxtsverige.se

5

Ifous sätter fokus på AI i skolan Hur ska skolan förhålla sig till AI? Det ska ett nytt FoU-program titta närmare på. ”AI är här och vi behöver ta reda på vad det ger för möjligheter”, säger Karin Hermansson, vd för Ifous.

N

är AI i skolan kommer på tal handlar diskussionen oftast om hur man kan förhindra att elever använder ChatGPT för att fuska. Att AI också skulle kunna vara en tillgång i undervisningen pratar man mer sällan om.

– Idag vet inte lärare och skolledare hur de ska förhålla sig till AI, säger Karin Hermansson. Det behövs mer kunskap och det är därför Ifous tar sig an frågan.

Karin Hermansson VD, Ifous

Denna artikel är i samarbete med Ifous.

Forsknings- och utvecklingsprogram Till hösten startar ett treårigt forskningsoch utvecklingsprogram kring just AI där skolhuvudmän som är medlemmar i Ifous är välkomna att delta. I ett första steg har man samlat in frågor och funderingar om AI från lärare och rektorer.

– Frågorna handlar bland annat om hur AI kan användas i undervisningen, vad eleverna behöver kunna om AI och hur skolledare kan använda AI för verksamhetsstyrning, berättar Anna Åkerfeldt, forskare på Ifous.

Som föräldrar står vi inför en dubbel utmaning; föräldraskapet och klimatkrisen.

Vi bär på viljan att ge våra barn det bästa av livet idag, men behöver också garantera en trygghet även i framtiden.

Vår klimatguide som riktar sig till föräldrar som vill ställa om, men kanske inte vet hur eller var de ska börja. Tips på hur vi kan engagera oss som familj samt påverka för systemförändring.

Läs mer på varabarnsklimat.se/klimatkompass

Stort intresse På Ifous har man märkt av ett behov av att diskutera och dela erfarenheter om AI i skolan. Till det första informationsmötet anmälde sig över 30 skolhuvudmän.

– Ett av målen med ett FoU-program är att ge lärare och övrig personal strategier och didaktiska verktyg, förklarar Anna Åkerfeldt. Programmet AI och utbildning hoppas vi ska ge en ökad didaktisk förståelse för när lärare bör använda sig av AI-verktyg.

AI kan till exempel användas vid utformningen av lektioner och eleverna kan få uppgifter där Chat GPT är ett naturligt verktyg. Att formulera frågor till AI är en utmaning i sig och AI-genererade svar kan ligga till grund för lektioner i källkritik.

Den största utmaningen är att utvecklingen går så snabbt.

– Det gör frågan ännu viktigare, påpekar Karin Hermansson. Förstår vi hur AI kan användas kan vi tillsammans påverka utvecklingen.

Idag vet inte lärare och skolledare hur de ska förhålla sig till AI. Karin Hermansson Anna Åkerfeldt Forskare, Ifous OM IFOUS

Vill du läsa mer?

Besök hemsidan ifous.se

IFOUS (Innovation, Forskning och Utveckling i Skola och förskola) • Är ett nationellt forskningsinstitut för utbildningsväsendet • Grundades 2011 och ombildades 2021 till en ideell förening.

• Cirka 100 av landets kommuner och ett trettiotal fristående skolhuvudmän är medlemmar i Ifous

6

Läs mer på tillvaxtsverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

DPIA nsKonsekve gar på en bedömnin v tiden! bråkdel a

Edudata Skolans snabbaste väg till fullständig efterlevnad av GDPR

Förenkla arbetet med risk- och konsekvensbedömningar (DPIA), personuppgifter och efterlevnad av GDPR Edudata är verktyget din skola behöver för att snabbt bli GDPR-kompatibel. Du kan uppnå fullständig efterlevnad av GDPR på några veckor. Det som tidigare tog hundratals timmar gör du nu på en bråkdel av den tiden.

Edudata är ett ramverk med arbetsprocesser och digitala verktyg som gör det enkelt att arbeta strukturerat och kostnadseffektivt med efterlevnad av GDPR.

Kontakta oss så hjälper vi dig att komma igång Vill du veta mer om hur Edudata kan hjälpa dig att snabbt bli GDPR-kompatibel?

Scanna QR-koden eller gå direkt till:

www.onlinepartner.se/edudata

Online Partner AB

www.onlinepartner.se | info@onlinepartner.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på tillvaxtsverige.se

Denna artikel är i samarbete med NE.

Balansera framtiden: Skolan behöver både böcker & digitala läromedel Böcker och digitala läromedel har båda en central plats i modern skolundervisning där de fyller viktiga funktioner som kompletterar varandra.

O

m vi ska förbereda eleverna för framtiden är det av stor vikt att de får tillgång till den senaste kunskapen och ett lärande som är anpassat efter deras behov. Då måste både den tryckta läroboken och digitala läromedel få plats i klassrummet, säger Fredrik Bengtsson, VD på NE.

Fredrik Bengtsson VD på NE

Kompletterar varandra

Kombinationen av böcker och digitala läromedel möjliggör en differentierad inlärning och gör att lärare kan anpassa undervisningen efter klassrummets behov. Det finns flera studier som visar att varje format har sina fördelar. Bland annat att tryckta böcker ökar förståelsen för en berättelse och att möjligheterna till individanpassning gör de digitala verktygen särskilt effektiva i undervisningen, inte minst för elever med särskilda behov.

Regeringen behöver satsa dubbelt Regeringen satsar kommande år knappt 1,7 miljarder på inköp av tryckta läromedel.

Samtidigt visar Lärarpanelen, en årlig undersökning där lärare svarar på frågor om läromedel, att det även saknas digitala läromedel på många håll i landet och att majoriteten av lärarna helst vill ha möjlighet att använda en kombination av digitala läromedel och böcker.

– Vi välkomnar satsningen på läroböcker. Men vi måste också lyssna på lärarna som vill kunna välja det som passar deras undervisning bäst.

Den digitala utvecklingen går mycket snabbt och skolan ska ge eleverna förutsättningar att följa med i den för att inte riskera att hamna efter. För att göra framtiden klokare behöver vi skapa en skola som möter dagens krav och förbereder eleverna för framtiden, säger Fredrik Bengtsson avslutningsvis.

Om vi ska förbereda eleverna för framtiden är det av stor vikt att de får tillgång till den senaste kunskapen.

Fredrik Bengtsson

Vill du läsa mer?

Besök hemsidan www.ne.se

OM NE NE är ett kunskapsföretag som varit ett stöd för skolan i över 30 år. I dag erbjuder NE utöver ett nationellt uppslagsverk bland annat tryckta läroböcker för årskurs 4–9 samt digitala läromedel i samtliga ämnen för grundskolan och i de gymnasiegemensamma ämnena.

7

8

Läs mer på tillvaxtsverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

PATRIK VESTERLUND ÅRETS LÄRARE 2022

ALLT BÖRJAR MED SKOLAN 2022 utsågs Patrik Vesterlund till årets lärare.

Vad innebär det att vara en god förbild och vilken funktion fyller en lärare i vårt samhälle?

Det var någon som sa att ”bakom varje nobelpristagare står det en lång rad lärare”.

Text Petter Lundgren

P

atrik Vesterlund blev lärare 2000 på grund av kärleken till hans ämnen samhällsvetenskap och historia. Med åren växte även intresset för att vara en god ledare och förebild fram vilket 22 år senare ledde till att han blev årets lärare.

Utmaningar i skolan Svenska skolan står idag inför en rad olika utmaningar då vi lever i en värld i ständig förändring. Att kunna förstå vilken funktion en lärare har för utvecklingen av vårt kunskapssamhälle och hur de formar framtidens individer är något Patrik menar är jätteviktigt för att belysa vikten av en god lärare. Allt börjar i skolan.

–Kraven förändras på lärare idag på grund av att samhället utvecklas i takt med att våra ungdomar förändras. Detta gör läraryrket till ett väldigt levande arbete där man hela tiden växer, säger Patrik Vesterlund.

Vidare beskriver Patrik hur skolan fungerar för att få ett mer jämlikt samhälle i takt med att vi ser klyftor som ökar och ett mer splittrat samhälle.

Skolan ska vara en plats där alla har samma förutsättningar för att på sikt kunna bana väg för deras framtid.

Skolan har ett stort ekonomiskt och socialt ansvar, men även ett ansvar att bygga upp en gemenskap i samhället, genom att ge alla samma möjligheter i en fungerande skola.

FOTO : S H I J U N L I

Vidare beskriver han vikten av lärarens roll för att unga individer ska kunna finna sig själva och deras styrkor. Lyckas man inspirera en elev kring ett ämne kan man även få den enskilda eleven att utveckla

ett intresse för just det ämnet som senare leder till en framtida yrkesbana. På detta sätt beskriver Patrik Vesterlund läraryrket som en informell yrkesvägledare.

–Det är många saker som påverkar en ung människa till vad den vill göra, men läraren är en väsentlig del i det hela.

Han fortsätter att beskriva lärarens viktiga funktion i samhället.

–Läraren har en väldigt viktig funktion.

Får vi inte en skola som fungerar i ett kunskapsintensivt land, som Sverige måste vara i framtiden, kommer vi aldrig kunna få den spetsen som behövs för att vi ska kunna ligga i framkant när det kommer till ekonomisk och social utveckling. Här har skolan och läraryrket en jätteviktig roll.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på tillvaxtsverige.se

9

SPALT

DETTA ÄR LÄRARGALAN Text Lärargalan

Idén till Lärargalan föddes när Beata Kull reste till USA på ett utbildningsstipendium och slogs av den stora skillnaden i synen på läraryrket. Beata tänkte på alla fantastiska lärare hon haft i Sverige, och hur lite vårt samhälle verkat för att lyfta deras insatser.

–Jag startade Stiftelsen Lärargalan för att jag upplevde hur lärarrollen blivit devalverad och satt på undantag under många år.

När vi pratar om skolan är det ofta i negativa ordval och vi missar att tala om det som faktiskt är väldigt positivt.

Svensk skola måste öka sin grad av digital kompetens och se till att de elever vi släpper ut har en god digital kompetens att ta med sig in i vuxenlivet.

Patrik Vesterlund

Digitaliseringen Skolans uppdrag att hänga med i samhällsutvecklingen och att driva den framåt är just nu viktigare än någonsin.

En central del i detta är hur man ska förhålla sig till digitaliseringen.

–Svensk skola måste öka sin grad av digital kompetens och se till så att de elever vi släpper ut från skolan har en god digital kompetens att ta med sig in i vuxenlivet. Det är en av de största utmaningarna som svensk skola står inför.

Skolan har även ett uppdrag att slussa ut ungdomar med sunda värderingar och demokratiska värdegrunder. Detta är två faktorer som Patrik Vesterlund menar kommer att vara viktigt för att Sverige ska kunna ligga i framkant när det kommer till ekonomisk och social utveckling.

Ett jobb som gör skillnad Få yrken har samma utvecklingshastighet vilket gör läraryrket till ett fantastiskt roligt jobb, menar Patrik Vesterlund.

–Man känner verkligen att ens jobb gör nytta och är det någonting som är viktigt för människor är det att känna att man verkligen gör skillnad. Det gör man hela tiden som lärare, samtidigt som man utvecklas som individ och ledare.

Beata bestämde sig där och då för att skapa ett forum där vi kan lyfta fram svenska förebilder inom läraryrket. Några år senare kan vi stolt konstatera att Lärargalan blivit en unik kanal för svensk skola och elever att förmedla goda exempel på bra undervisning och framgångsrika lärare.

Från de 700 nomineringar som inkom när galan lanserades år 2016 är det idag fler än 45 000 elever som varje år skickar nomineringar för lärare som gjort skillnad för dem under året. Elevernas och lärarnas reflektioner har gett oss ett levande dokument som visar hur bra lärande skapas och hur våra bästa lärare ser ut.

Beata har kunnat bedriva Stiftelsen genom i första hand ideellt arbete och stöttning av många Beata Kull profiler och Grundare organisationer Lärargalan som t ex Jan Carlzon, Prinsessan Christina, Christer Fuglesang, Hédi Fried och Fredrik Wikingsson, Beijerstiftelsen och Aviciis far: Klas Bergling.

Genom ekonomiskt stöd från privatpersoner och företag erbjuder vi årligen lärarfortbildningar, delar ut fina priser till lärarna, producerar tv-program som höjer statusen på läraryrket i SVT samt TV4 och anordnar en tv-sänd gala för lärare.

–Om vi även i framtiden vill behålla de här hjältarna som är så viktiga för vårt samhälle, de som står där varje dag och tar hand om vår framtid, då är det hög tid att lyfta lärarnas bedrifter. De lärare som är vår inspiration, våra ledstjärnor och hjältar, säger Beata Kull.

Texten är i samarbete med Lärargalan.

10 Läs mer på tillvaxtsverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Yrkesgymnasiet.

Så blev alla godkända i matematik Genom att tillämpa ämnesintegrering på elevernas vardagsmiljöer ökade intresset och förståelsen för matematik på Yrkesgymnasiet. “Inte en enda av mina elever blev underkänd i årskurs tre”, säger Ann-Sofi Kidwell, matematiklärare på skolan.

Y

rkesgymnasiet är en del av ThorenGruppen och utbildar elever inom flera yrkesprogram. Skolans upplägg – där eleverna dels har arbetsplatsförlagt lärande mer än halva gymnasietiden, dels får yrkesanpassad undervisning i skolan – ger förutsättningar för ett framgångsrikt yrkesliv.

En utmaning för många elever har varit kunskaperna i, och intresset för, matematik.

– Ofta är de inte speciellt taggade.

De har haft svårt för matematik i grundskolan och de har dåliga erfarenheter. Ibland orkar de inte ens anstränga sig, säger Ann-Sofi Kidwell.

Matematik med praktiska exempel Ämnesintegrering är en del av den allmänna skolplanen och innebär att kunskap från två eller flera ämnen samverkar för att skapa en helhetssyn hos eleven.

Men för att ytterligare öka engagemanget har Ann-Sofi Kidwell

applicerat metoden i elevernas vardagsmiljö. Exempelvis har eleverna inom bygg och anläggning fått följa med ut på ett torg, där de stegat upp en yta och sedan räknat ut hur många betongbilar med en lastkapacitet på fem kubikmeter som behövs för att fylla en viss area upp till fem centimeter.

– De får arbeta med tumstock och stega upp arean. De diskuterar med varandra och jag får en del olika svar.

Sedan diskuterar vi vad som är rimligt, och om det rätta svaret är fem eller 75 betongbilar. Det är en jättenyttig övning för dem, säger hon.

Ann-Sofi Kidwell Matematiklärare på Yrkesgymnasiet

Det är väldigt stimulerande att se eleverna utvecklas och upptäcka nyttan och glädjen med matematik.

OM YRKESGYMNASIET

Undervisning i små grupper För de elever som under första året fått F i matematik har man på skolan genomfört undervisning i mindre grupper och med individuellt stöd.

Tillsammans med ämnesintegrering har alla elever fått godkänt i matematik till studenten.

– Det är väldigt stimulerande att se eleverna utvecklas och upptäcka nyttan och glädjen med matematik, avslutar Ann-Sofi Kidwell.

På Yrkesgymnasiet får elever en chans att lära sig ett yrke – på riktigt.

Eleverna är ute på en arbetsplats och lär sig sitt framtida yrke. Mer än hälften av studietiden sker som lärling på ett företag. Det här är ett koncept som fungerar – nio av tio elever får jobb direkt efter studenten från Yrkesgymnasiet.

INTRESSERAD AV YRKESGYMNASIET?

Läs mer på yrkesgymnasiet.se

*Lokala variationer i programutbudet förekommer mellan orterna.

Här finns vi

Programutbud*

Ale • Borås • Gävle • Göteborg • Huddinge Linköping • Malmö • Munkedal • Norrköping Skarpnäck • Skellefteå • Sollentuna • Solna Täby • Umeå • Uppsala • Väsby • Västerås • Örebro

Barn och fritid • Bygg och anläggning • El och energi Fordon och transport • Försäljning och service Hantverk • Hotell och turism • Industriteknik • Restaurang och livsmedel • VVS och fastighet • Vård och omsorg

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på tillvaxtsverige.se 11

Denna artikel är i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset & Skolfam.

Har inte alla barn rätt att lyckas i skolan?

Med hjälp av Skolfam ökar möjligheterna för barn i familjehem.

E

n lyckad skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot utanförskap, missbruk och kriminalitet. Ändå läggs inte tillräckliga resurser på att kompensera för de faktorer som gör att barn i samhällsvård presterar sämre i skolan än andra barn.

barn i familjehem uppmärksammas, säger Cecilia Sjölander, generalsekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Det gör att Skolfam, en förebyggande insats som ger möjligheter för barn i familjehem att lyckas i skolan, kan få ett bredare genomslag.

Idag görs inte tillräckligt

2023 nådde 85% gymnasiebehörighet i Sverige, men kommunerna behöver kompensera för de ojämlikheter som gör att barn i samhällsvård presterar mycket sämre i skolan. I de kommuner där Skolfam finns idag är resultaten slående.

74,5% av de barn som har Skolfam blir behöriga till gymnasiet, jämfört med 56% som inte får insatsen.

–Barnkonventionen och Skollagen är glasklara, alla barn har rätt till en god

I dag bor drygt 19 000 barn i familjehem i Sverige. Här har vi som samhälle en stor uppgift i att ge dem goda framtidsutsikter. Det är avgörande att även dessa barn ges möjlighet att gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Detta är en fråga med brett politiskt stöd men trots detta görs inte tillräckligt.

–Vi är glada att skolans viktiga roll för

Barn i samhällsvård presterar sämre Cecilia Sjölander Generalsekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset

utbildning och kommunerna är skyldiga att lägga resurser på detta. Idag när förebyggande insatser efterfrågas finns Skolfam för alla kommuner som önskar.

Skolgången för barn i samhällsvård kan inte lösas i en handvändning, men det är helt centralt och fullt möjligt med hjälp av Skolfam, menar Cecilia.

Skolfam innebär att ett tvärprofessionellt team arbetar systematiskt, nära barnet, för att ge det stöd som behövs –Ofta kan barnet prestera bättre än vad omgivningen förväntar sig, men då behövs rätt förutsättningar. Forskning visar att barn som placeras ofta har särskilda psykosociala förutsättningar som behöver bedömas och beaktas, tillsammans med barnets kunskaper, genom hela skolgången, avslutar Cecilia.

Text Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Läs mer om Skolfam på allmannabarnhuset.se

Skolstil är ett skrivprogram med bokstavsljud och talsyntes för elever:

* som har dyslexi * som lär sig att läsa * inom sfi Webbversion finns för iOS, Android, Chromebook och Windows 10 Beställ från Läromedia eller Skolon Läromedia, beställ och logga in med Skolfederation eller användarnamn/lösenord.

demoskolstil2.nu

Appversion finns på App Store

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på tillvaxtsverige.se 13

Denna artikel är i samarbete med Motivationslyftet by Star for Life.

Motivationslyftet stärker elevers psykiska hälsa och framtidstro Var femte svensk gymnasieelev slutför inte sin utbildning eller lämnar den med ofullständiga betyg. Samtidigt vet vi att när ungdomsarbetslösheten ökar och allt fler unga hamnar i utanförskap, så har det en direkt koppling till psykisk ohälsa. Genom att integrera självledarskapsträning i skolans uppdrag kan barns och ungas motivation och självkänsla stärkas och hjälpa dem att hitta nycklar till livslångt lärande och god mental hälsa. Det är visionen för den ideella organisationen Motivationslyftet by Star for Life.

O Jana Söderberg Verksamhetsansvarig för Motivationslyftet

by Star for Life

rganisationen ”Motivationslyftet by Star for Life” erbjuder verktyg för skolor som vill utveckla sina elevers självledarskap och stärka deras psykiska hälsa.

–Vår ambition är att bidra till en stark självkänsla och bättre studiemotivation hos barn och unga genom hela utbildningskedjan - från förskolan till och med gymnasiet. Vårt långsiktiga mål är att evidensbaserat självledarskap ska utgöra ett obligatoriskt inslag i lärarutbildningarna och konkret ingå i läroplanen för samtliga årskurser.

Det hjälper barnen att hantera de utmaningar de möter både i och utanför skolan på såväl kort som lång sikt, säger Jana Söderberg, verksamhetsansvarig för Motivationslyftet by Star for Life.

Utbildar lärare i att träna elevernas självledarskap Motivationslyftet erbjuder svenska skolor en evidensbaserad metod och ett arbetsmaterial som strukturerat och forskningsbaserat tränar barns och ungdomars självledarskap och

ansvarstagande för både sitt skolarbete, sin hälsa och samhället i stort.

–Vi utbildar lärare i hur de kan hjälpa sina elever att hitta sina individuella drivkrafter för att växa och utvecklas, vilket bland annat kan resultera i en stärkt självkänsla. Utbildningarna baseras på den svenska läroplanens övergripande mål, barnkonventionen och aktuell forskning, säger Jana Söderberg.

Inkludera kognitionsvetenskap i lärarutbildningarna Motivationslyftet är en preventiv organisation som tillhandahåller de verktyg och samtidskompetenser som alla barn och unga är i behov av, tekniker som ökar deras förståelse för hur hjärnan fungerar och bidrar till en studiemiljö där de både kan må bra och prestera på ett långsiktigt hållbart sätt.

–Det är definitivt hög tid att mer aktuell kognitionsvetenskap integreras i de svenska lärarutbildningarna.

Det hjälper lärarna att rusta eleverna för dagens och framtidens krav. En gedigen verktygslåda för självledarskap

Text Annika Wihlborg

Vi utbildar lärare i hur de kan hjälpa sina elever att hitta sina individuella drivkrafter för att växa och utvecklas.

Jana Söderberg underlättar även deras jobb. Det handlar bland annat om att stärka elevernas självdisciplin, självkännedom, sociala kompetens, konflikthanteringsförmåga och mentala uthållighet. Jag är dessutom övertygad om att den här typen av icke kognitiva förmågor är en avgörande pusselbit för att höja elevernas kunskapsresultat, säger Jana Söderberg avslutningsvis.

Läs mer på motivationslyftet.se

14 Läs mer på tillvaxtsverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Tim Bergling Foundation stödjer Stiftelsen Lärargalan med 3 miljoner Tim Bergling Foundation inleder ett samarbete och stödjer Stiftelsen Lärargalan, som verkar för att höja lärarnas status. Tillsammans kommer de årligen att hylla en lärare som arbetar med psykisk hälsa på Lärargalans årliga galakväll.

G

enom Tim Bergling Foundations donation vill Lärargalan bl.a. minska den ökande psykisk ohälsan bland landets elever genom kompetenshöjande insatser inom psykisk hälsa för landets lärare och lärarstudenter.

Lärargalan har sedan starten för åtta år sedan mottagit över 150 000 nomineringar från elever som vill hylla sina bästa lärare. Vid de årliga lärargalorna har totalt 114 lärare tilldelats pris för sina sakkunskaper, ledarskap och pedagogiska förmågor.

– Om vi inte mår bra är det svårt att lära. Genom Tim Bergling Foundation kan vi förse lärarna med viktiga verktyg för att minska den psykisk ohälsan bland dagens unga, säger Beata Kull som är grundare av stiftelsen Lärargalan.

Uppmärksamma lärarkåren ännu mer

Vill du läsa mer?

Besök hemsidan larargalan.se

Tim Bergling Foundation skapades efter Tim Berglings död, även känd som Avicii, av Klas Bergling, Anki Lidén och deras familj.

– Lärarna är en av de viktigaste och mest betydelsefulla personerna i en ung människas liv. Beata har på

ett föredömligt sätt drivit Lärargalan under flera år och vi på Tim Bergling Foundation vill nu stötta i att uppmärksamma lärarkåren ännu mer för sina fina insatser för våra barn och ungdomars framtid, välmående och hälsa. Att fullgöra sin skolgång är kanske den viktigaste entrébiljetten till ett yrkesliv, säger Klas Bergling grundare till Tim Bergling Foundation – Vi tror att psykisk hälsa behöver hitta en plats i svenska skolor, men att det behöver ske i samarbete med lärarna och övrig skolpersonal för att det ska fungera i praktiken. Via vårt samarbete med Lärargalan hoppas vi kunna sprida mer kunskap om psykisk hälsa så att det i slutänden når eleverna och bidrar till ett ökat välmående bland våra unga, säger Alexandra Björnsson, projektledare för Tim Bergling Foundation.

Tim Bergling Foundation arbetar både med egna projekt för att förebygga psykisk ohälsa samt stöttar organisationer som arbetar med frågan. Idag förespråkar Tim Bergling Foundation ett erkännande av självmord som en global hälsokris och arbetar aktivt för att ta bort det stigmat som är kopplat till självmord och psykiska hälsofrågor.

För en värld fri från meningokocker & sepsis Meningokocker sprids i situationer som många barn och unga utsätts för dagligen och kan leda till hjärnhinneinflammation och sepsis.

Sprid ordet och vaccinera er idag!

www.meningokockfonden.se

Nu kan vi prisa lärare som förbättrar den psykiska hälsan bland unga.

Klas Bergling Om lärargalan Stiftelsens Lärargalan grundades 2013 med syfte att ge eleverna en röst för att belysa och berömma sina favoritlärare och på så sätt stärka lärarnas roll och status i samhället. Stiftelsen Lärargalan bedrivs ideellt, med en styrelse som har erfarenhet av skola, utbildning och pedagogik. Lärargalan stödjs av organisationer och företag som vill stärka lärarnas roll i Sverige. Bland dem finns Beijerstiftelsen, Mellby Gård, EF, Tim Bergling Foundation, Carl Bennet AB, Schoolsoft, Eric Hieltes stiftelse, ROL, Gothia kompetens, Crisp films och Alfonso digital.

FOTO : T I M B ER G L I N G FO U N DAT I O N

Text Lärargalan

Klas Bergling Grundare, Tim Bergling Foundation

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på tillvaxtsverige.se 15

Där välfärden finns ...

… där finns Stenvalvet Stenvalvet äger, förvaltar och utvecklar samhällsfastigheter.

Vi har gjort det länge. Och vi gör det hand i hand med våra kunder. Tillsammans får vi fastigheten, verksamheten och i förlängningen hela välfärdssamhället att fungera och utvecklas.

Vi är Stenvalvet. Vi är värden för välfärden.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Rätt verktyg gör jobbet bättre

Upptäck verktyget SAM-verkstan Hos oss finns stöd för en god arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats för kommuner, regioner och kommunala företag.

Kostnadsfritt såklart! Scanna QR-koden och läs mer.

Suntarbetsliv drivs gemensamt av de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona.