Framtidens Skola

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på tillvaxtsverige.se

FRAMTIDENS SKOLA I DETTA NUMMER: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson ger sin bild av digitalisering som en viktig samhällsfråga.

Sida 2 Utbildningssektorn har under våren upplevt den mest dramatiska omställningen någonsin.

Sida 8 Det finns tydliga samband mellan bra luftkvalitet, hälsa och prestationsförmåga. Trots det är luftkvaliteten dålig i 1/5 av de svenska skolorna Sida 11

Digital jämlikhet är en förutsättning för varje barns framtid 360 miljoner barn och unga runtom i världen saknar tillgång till internet, vilket bidrar till att skapa en enorm digital klyfta. S.6

Forma framtidens klassrum!

Med ljudutjämningssystemet Roger™ SoundField hör alla elever, utan att läraren behöver anstränga rösten. www.phonak.se/dsf

Prova utan kostnad i 30 dagar!

2

Läs mer på tillvaxtsverige.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET LEDARE

DETTA NUMMER ÄR I SAMARBETE MED:

Skolverket driver på skolans digitalisering

04

Varför är skolans digitalisering en viktig samhällsfråga? Här ger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson sin bild.

Undervisning på distans Ökade utmaningar och möjligheter för elever efter årets digitala omställning.

Fokus på eleverna Sveriges specialskolor hanterar Coronapandemin med eleven som kompass.

V

FOTO : S KO LV ER K E T

06

Peter Fredriksson Generaldirektör Skolverket

09 Utbildning Alla barn behöver lära sig om sina rättigheter i skola och förskola.

Likarätt bejakar barns olikheter och skapar trygga relationer.

Projektledare: Maha Hafidh (maha.hafidh@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Edit Linder Affärsutvecklare: Rebecca Persson Designer: Edit Linder Distribution: Svenska Dagbladet, September 2020 Tryckeri: V-tab E-post: redaktionen@mediaplanet.com Omslagsfoto: Melker Dahlstrand, Unicef

facebook.com/MediaplanetMarketing @MediaplanetWorld

Text Peter Fredriksson

Återvinn gärna tidningen

ilket ansvar har Skolverket för skolans digitalisering? Som sektorsansvarig myndighet är vi den samlande kraften för skolväsendets digitalisering. Förutom att stödja skolans digitalisering kommer vi att samordna och driva på utvecklingen. Vi ska arbeta för att de aktörer som vi samspelar med tar sitt ansvar för att utveckla digitaliseringen så att den främjar skolans kvalitet och elevernas lärande. Vi har sedan tidigare regeringsuppdragen att främja digitalisering och att digitalisera de nationella proven, vilka båda tangerar vårt sektorsansvar. Den politiska målsättningen är att svensk skola ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter. Det handlar om att barn och elever ska kunna utveckla en god digital kompetens i skolan, som de kan ha med sig i framtida studier och arbetsliv. De behöver förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen. Det är också viktigt att de kan använda digitala verktyg och ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.

Vad betyder det att skolan digitaliseras?

Efter att ha arbetat 30 år i skolsektorn vet jag att skolan bygger samhället, men samhället bygger också skolan.

När samhället digitaliseras behöver skolan gå i takt med utvecklingen.

Dagens elever ska lämna skolan med en digital kompetens. Om digitala verktyg används på rätt sätt i undervisningen kan det ge ett mervärde och förbättra elevernas förutsättningar och möjligheter. Tekniken får dock

Jag vill verkligen berömma lärare, rektorer och annan skolpersonal för vårens arbete! aldrig stå i vägen för pedagogiken.

Det bästa är om man kan kombinera analoga och digitala hjälpmedel och skapa en variation i undervisningen.

Jag är som många andra orolig för vad den omfattande skärmtiden gör med barn och ungdomar, hur den påverkar hjärnans utveckling och de psykosociala effekterna av att många unga är beroende av mobilen, av sociala medier eller spel. Men lösningen är inte att skolan blir en digital frizon.

Vi befinner oss fortfarande i en pandemisituation. Vad vill du säga till alla som arbetar i skolan nu när många återgått till klassrumsundervisning?

Jag vill verkligen berömma lärare, rektorer och annan skolpersonal för vårens arbete! Trots de utmaningar som pandemin förde med sig visade svensk skola en stor handlingskraft och kompetens. Vi behöver nu ta tillvara de erfarenheter som gjorts och fortsätta utveckla undervisningen med hjälp av digitala verktyg. Skolan ska ge eleverna möjlighet till bildning genom att de får bygga kunskaper och utveckla värderingar i samspel med varandra. Ett sådant samspel uppstår lättare vid möten i skolan än om man bara träffas digitalt.

Vi hyllar skolorna - lärarna visar vägen!

D

en svenska skolan, lärarna och ledarna imponerade i mötet med den utmanande situationen under vårens omvälvande pandemi. Den kollegiala samarbetsförmåga och den innovationskraft, den pedagogiska och digitala kompetens man visade. Central var förmågan att flexibelt lägga till onlinearbete och digitala resurser till klassrumsarbetet. Den var samtidigt ett resultat av många års ihärdigt kollegialt utvecklingsarbete. Det är nu viktigt för Sveriges elever och svensk skola att ta vara på

vunna erfarenheter, befästa framgångar och åtgärda brister för att långsiktigt och uthålligt kunna möta framtiden. För detta behövs vidare utveckling av nya samarbetsformer, inte minst digitala.

Lärarkårens professionella kompetens, förmåga och kraft är en utvecklingskraft av dignitet att räkna med. Stiftelsen DIU med partners arbetar med utmärkelserna Guldäpplet, Guldtrappan och mötesplatsen Framtidens lärande.

Peter Becker, ordförande, stiftelsen DIU

Guldäpplet Lyfter fram innovativa lärare som utvecklar undervisningen med digitala verktyg och arbetsformer.

Framtidens Lärande Mötesplatsen för utbyte av erfarenheter och kunskap kring skolutveckling och skolans digitalisering.

Guldtrappan Kvalitetsutmärkelsen för digital skolutveckling med skolhuvudmän som delar med sig och lär av varandra.

diu.se/guldapple

diu.se/framlar

diu.se/guldtrappan

g

o

Lär

nin

t ö d S • U • l e tbil d e d m

Läs mer på tillvaxtsverige.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Ökade utmaningar och möjligheter för elever efter årets digitala omställning Under våren 2020 ställde gymnasieskolorna om till distansundervisning. Alla gymnasieelever skulle läsa sina kurser på distans och alla lärare skulle undervisa på distans. Omställningen gick fort och skolledare, lärare och elever gjorde sitt bästa för att få de sista månaderna i skolan fram till sommarlovet att fungera.

Eleverna ger en nyanserad bild Delresultat från undersökning visar på en nyanserad och komplex bild där en del elever uppgav att de trivdes med att läsa på distans medan majoriteten av eleverna ville gå tillbaka till skolan. Ett av de främsta skälen som angavs av eleverna som ville tillbaka till skolan var avsaknaden av det sociala sammanhanget och framförallt umgänget med sina kompisar. De som var rätt nöjda med att läsa på distans lyfte det motsatta – det vill säga att de upplevde att det var rätt skönt med att slippa det fysiska sociala umgänget. Vidare svarade en del av eleverna att de fann ökad studiero när de studerade via distans. Andra elever uppgav att de inte hade en plats i hemmet att studera ifred. Undervisning och lärande med stöd av teknologier som delvis kommer fram utifrån enkäten är en bild som visar fram både utmaningar och möjligheter.

Design för och i lärande Verksamma i skolan arbetar dagligen med att hantera, diskutera och reflektera kring didaktiska frågorna – varför, hur och vad teknologierna kan användas till i undervisningen. Didaktiska frågorna behöver ständigt vara närvarande som till exempel: Vad är syftet med undervisningen?

Vad och hur ska eleverna lära sig? Frågor kring tidpunkt och resurser behöver också diskuteras och prövas. Vilka lärresurser ska användas av läraren och vilka ska användas av eleverna utifrån deras individuella behov? Valet gäller såväl analoga som digitala resurser. Här blir det centralt att göra medvetna didaktiska val av såväl innehåll som vilka resurser som kan användas. Att designa för lärande på distans har inget rakt och enkelt svar utan det är en komplex väv där det inte finns en lösning, en digital lärresurs eller ett sätt att bedriva undervisning utan det kräver didaktiska medvetna val, kollegialt lärande samt att lärare får möjlighet att utveckla digital kompetens.

Fokus på didaktiken snarare än tekniken Resurser, analoga såväl som digitala, som används i skolan behöver värderas och väljas på ett systematiskt och hållbart sätt.

Jag tror att vi kommer se flera undervisningssituationer som kan ses som hybrida lösningar. Det vill säga att eleverna, beroende på vad som ska behandlas, arbetar hemma eller i skolan där det inte

BARN HAR RÄTT TILL ANDLIG UTVECKLING Svenska Kyrkans Unga vill låta barn och unga utforska och växa i sin kristna tro.

Religionsfrihet innebär inte att samhället ska vara fritt från religion utan att var och en ska få välja att tillhöra den religion som den själv vill. Svenska Kyrkans Unga vill att troende barn och unga ska få vara stolta över sin tro och religiösa tillhörighet både i och utanför skolan. Att varannan kristen ungdom upplever sig kränkt för sin tros skull, i många fall under skoltid, är något som vi aldrig kan acceptera. Ingen ska behöva uppleva mobbning eller andra kränkningar på grund av sin tro på Gud. Skolan ska vara en trygg plats för alla där ens tro måste få ta plats!

För alla barn och ungas rätt att få växa i tro och ansvar.

Svenska Kyrkans Unga

FOTO : M AG N U S K J EL L A N D ER

U

nder den här tiden genomfördes flertalet mindre undersökningar för att se hur lärare och elever samt skolledare upplevde den uppkomna situationen. En av dessa undersökningar var Ifous enkätundersökning som fokuserade på eleverna upplevelser av omställningen från att ha gått i skolan till att nu helt läsa på distans.

nosnorA sungaM :otoF

4

är omständigheterna (som under vårens pandemi) som avgör platsen utan de är de didaktiska överväganden som utgör underlag för hur undervisningen ska designas. I egenskap av forskare inom fältet möter jag intresserade, engagerade och kunniga lärare och skolledare som diskuterar dessa frågor dagligen. Lärares och rektorers profession och deras kunskap om dessa frågor utifrån verksamhetens behov och dess krav och riktlinjer behöver beaktas och tas på allvar. Det är ingen enkel fråga och kommuner behöver ta ett stort ansvar i det arbetet och hela tiden skaffa ökad kunskap inom området.

Anna Åkerfeldt Fil. Dr. i didaktik

Lärarrollen i en framtida skola Lärarprofessionen kommer bli allt viktigare i vår samtid där diskussioner, reflektioner och samtal är centrala för att göra kopplingar till situationen och sammanhanget som enskilda individer med stöd av en dator faktiskt är rätt usla på att göra. En framtida skola i mina ögon är en skola som skapar förutsättningar för såväl läraren att utföra sitt arbete som för eleverna att lägga grunden för livslångt lärande där teknologier används och väljs utifrån didaktiska frågeställningar snarare än att enbart fokusera på digitaliseringen.

Vi är en god bit på väg men fortfarande förekommer i debatten en polarisering kring att – å ena sidan se teknologier som frälsare och – den andra sidan som en förstörare av en hel generation. I mina ögon finns inget antigen eller utan både och.

Text Anna Åkerfeldt

Framtidens skola kan bli världens smartaste Smart är inte den moderna tekniken. Smartare blev eleverna som går i mobilfria skolor.

Smartast blir den som slutar använda trådlös teknik och övergår till trådbundna alternativ.

Framtidens skola måste värna om ungas hälsa

Bli medlem

och och använda teknik som inte skadar dem.

På så vis kan vi också höja studieresultaten och få världens smartaste elever. Läs mer på:

Swisha 120 kr till 123 337 56 72

https://eloverkanslig.org/skola/

eller ring eller anmäl dig via vår hemsida.

Kontakta oss gärna om du har frågor!

Välkommen!

Elöverkänsligas Riksförbund En del av Funktionsrätt Sverige

Tel. 08-712 90 65 www.eloverkanslig.org

Kavla upp!

Botten kan anses nådd. skjutningar, våldtäkter, kidnappningar, trakasserier. Ja listan kan tyvärr göras lång. Det enda vi vet säkert är att det inte räcker med fler poliser, längre straff

eller stängda gränser. Nedmonteringen av livsviktiga samhällsfunktioner har pågått i decennier, därför finns det inga snabba lösningar. Alla forskare och vi som jobbar nära skolan vet att det enda som verkligen gör skillnad är långsiktiga satsningar över fler mandatperioder.

NVP har jobbat i skolan och inom idrotten i över 25 år med målet att utbilda så många som möjligt i ämnen som konflikthantering, mobbning, trakasserier, rasism, droger etc.

Med den insikten kommer här 10 förslag på långsiktiga åtgärder som kommer att skapa ett tryggare och sundare Sverige för kommande generationer.

1. Börja redan i lågstadiet med förebyggande arbete. Majoriteten av 7. Bredda religionskunskapen i skolan så att alla religioner får de som riskerar att hamna i utanförskap kan identifieras i dessa lika mycket schema-tid för ökad förståelse och respekt för olika tidiga åldrar. religiösa inriktningar.

2. Ge skolan och fritis mycket större resurser. Lärarassistenter bör finansieras helt i statsbudgeten.

8. Öka resurserna för ungdoms-psykiatrin så att man så tidigt som möjligt kan ge stöd till alla unga med psykiska besvär.

3. Ge den lokala idrotten utökade resurser. Alla som vill ska kunna utöva den idrott dom är intresserade av. Ge också alla frivilliga som arbetar inom den lokala idrotten ökat stöd i form av utbildning inte bara inom sporten, utan även inom livskunskap.

9. Skapa förutsättningar för alla kommuner att driva fritidsgårdar på ett modernt sätt med fokus på digital kompetens och möjligheter för unga att odla sina intressen.

4. Inför digitala rapporteringssystem där eleverna och idrottsutövare, anonymt kan rapportera alla oegentligheter som inträffar i och utanför deras miljöer.

5. Inför utbildning i konflikthantering, livskunskap, samtyckeslagen, barnkonventionen och Agenda 2030 som schemalagda ämnen.

10. Skapa förutsättningar för att alla skolor, idrottsklubbar, fritidsgårdar, myndigheter, kulturen, företag och organisationer kan driva ett konkret arbete mot rasism.

Om man genomför dessa 10 punkter istället för att använda dem som politiska poänger kommer Sverige bli betydligt friskare och tryggare. Så politiker och övriga beslutsfattare, kavla upp!

6. Tilldela alla elever i hela grundskolan ett fadderbarn, fördelat på nationell och kulturell bakgrund för att skapa förståelse för det globala samhället. www.nonviolencesweden.com

Swedish Edtest är Sveriges första nationella testbädd för edtech. I Swedish Edtest möts lärare och techutvecklare i verkliga undervisningssituationer för att tillsammans förstå hur digitala läromedel kan designas för att matcha verkliga behov i undervisningen.

Text Hanna Elving

H

anna Elving på Nacka kommun leder Swedish Edtest som finansieras av Vinnova och de 12 huvudmän från förskola till högskola samt branschorganisationen för edtech som driver testbädden. Sedan december 2019 har 25 bolag testat med 40 lärare. Testen genomförs med stöd av en metod som utvecklas tillsammans med forskaren Anna Åkerfeldt.

Eleverna kände sig viktiga En av de testande lärarna Bojan Ralevic på Valsätraskolan i Uppsala tycker att värdet för eleverna är viktigast i testen.

– Jag kan rekommendera alla kollegor att vara med och testa. Jag lärde mig jättemycket, men det roligaste var att se elevernas engagemang när de förstod att deras tankar och idéer var viktiga för

FOTO : G Ö R A N EK EB ER G , A D D L I G H T.

Lärare och techutvecklare testar tillsammans för högre kvalitet

ek!

er l räv

ap k

sk Kun

KulTurKrabaten Förskolor

Kom och besök oss!

I höst har vi några förskoleplatser kvar i Årsta

Välkommen!

I KulTurKrabaten integrerar vi naturvetenskap med en humanistisk bildning. Vi vill uppmuntra barnens nyfikenhet och initiativ och ge barnen glädjefulla förskoledagar där allt lärande ska vara lustfyllt med rörelselekar, sång, dans och musik.

Det engelska språket introduceras genom sånger och bilder. De lite äldre barnen umgås och övar under lekfulla former språket tillsammans med vår engelskalärare.

Vi lägger stor vikt vid att barnen ska få uppleva med alla sina sinnen.

Bojan Ralevic Lärare Valsätraskolan, Uppsala att utveckla nya produkter för skolan.

Utveckling utifrån verkliga behov Alla test med Swedish Edtest sker i den vanliga undervisningen och lärarna väljer själva vad de vill testa utifrån vad som passar in i deras planering. Lärare och testande bolag får stöd av Swedish Edtest i att designa och planera ett test för att båda parter ska lära sig så mycket som möjligt av varandra. Bojan betonar att testerna är ett sätt för lärare att utvecklas i sin profession.

– Det är utvecklande att testa tillsammans med bolag som verkligen vill förstå vad vi vill ha i undervisningen och samtidigt delar med sig av det senaste i den digitala utvecklingen. Jag får en bättre kunskap om vad jag ska välja och ställa krav på när vi använder nya läromedel, avslutar Bojan.

Barnkultur definierar vi som, kultur för, med och av barn. Aktiviteterna är bland annat; högläsning, sång, dans, barnyoga och skapande. Evenemangen kan vara teater, film, dans, utställningar och konsert. Barnens upplevelser bearbetas i temaarbeten, för att hos barnet kunna förankras som kunskap. ”Hitta Ut med Rut” är vår egen naturskola. Myran Rut följer med barnen på upptäckt i våra fina naturomgivningar kring Årstaviken. Vår naturskola har bland annat inspirerats av Friluftsfrämjandet.

Våra härliga förskolegårdar är en plats där barnens tillvaro fylls av skaparkraft. De naturliga gårdarna uppmuntrar till utvecklande gemensamma aktiviteter och roliga lekar. Barnen ges utrymme att upptäcka och utforska och få positiva lekupplevelser tillsammans.

I förskolornas verksamheter prioriterar vi:

Kultur & Naturvetenskap, Lek & Barnyoga, Språk & Matematik www.kulturkrabaten.se

6

Läs mer på tillvaxtsverige.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

FOTO : M EL K ER DA H LST R A N D, U N I C EF

Pernilla Baralt, generalsekreterare för Unicef Sverige.

Digital jämlikhet är en fundamental förutsättning för varje barns framtid 360 miljoner barn och unga runtom i världen saknar i dagsläget tillgång till internet, vilket bidrar till att skapa en enorm digital klyfta mellan de barn som har tillgång till internet och de som helt saknar uppkoppling. I samband med Coronapandemin har den digitala klyftan synliggjorts och förstärkts, även i Sverige.

Sveriges specialskolor hanterar coronapandemin med eleven som kompass FOTO : DA N I EL H Å K A N S S O N

Coronapandemin har självklart medfört stora utmaningar, även för Sveriges nationella och regionala specialskolor för elever med exempelvis hörselnedsättning eller grav språkstörning. Engagerade pedagoger, en vilja att verkligen utforska de digitala pedagogiska verktygen som finns tillgängliga och en elevfokuserad pedagogik har gjort att skolorna hanterat pandemin på ett framgångsrikt sätt.

Text Annika Wihlborg

Tog digitala verktygen till nästa nivå Specialskolorna har förstås använt sig av fjärr- och distansundervisning och elever som inte kunnat närvara fysiskt har kunnat koppla upp sig mot de elever som funnits på skolan. −Vi har hela tiden varit beredda att testa nya lösningar och ta användningen av digitala pedagogiska verktyg till nästa nivå. Vårdnadshavare till de elever som behövt distansundervisning har också gjort en viktig insats under våren, säger Sabina Islamovic.

Coronapandemin har tydliggjort vikten av helhetstänk med goda stödstrukturer och välplanerad undervisning. −Vi använde fjärrundervisning tidigare men pandemin har gjort att vi har använt

Det viktigaste är att vi även fortsättningsvis har eleven som kompass för allt vi gör.

FOTO : A J L A H O DZ I C

E

n faktor som utmärker specialskolorna, som har en egen läroplan, är att skolformen präglas av språklig och kommunikativ tillgänglighet.

Det bidrar till att eleverna upplever samhörighet och delaktighet i det viktiga sociala samspelet. −Under coronapandemin har vi kontinuerligt utvecklat innovativa och individanpassade lösningar för våra elever. Lärarkåren har varit fantastisk och har visat prov på en enorm kreativitet i arbetet med att hitta fungerande undervisningslösningar för varje elev, säger Sabina Islamovic, chef för Skolutvecklingsenheten på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Sabina Islamovic Chef, Skolutvecklingsenheten, Specialpedagogiska skolmyndigheten

det på annat sätt och ännu mer. Vi har använt olika digitala verktyg som bidrar till ännu större möjlighet för att utveckla undervisning och det kommer vi fortsätta med. Det viktigaste är att vi även fortsättningsvis har eleven som kompass för allt vi gör, oavsett om undervisningen sker på distans eller i klassrummet, säger Sabina Islamovic.

Denna artikel är i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten.

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Hennes råd till lärare är att fånga upp de elever som inte hänger med i digitaliseringen och var beredd på att göra det lilla extra.

Coronapandemin har förstärkt den digitala klyftan Coronapandemins skolstängningar har påverkat drygt 1,5 miljarder barns skolgång runtom i världen. När så många elever inte längre har tillgång till fysisk undervisning och istället är hänvisade till sina hem har faktorer

som trångboddhet, social problematik, missbruksproblematik eller våld i familjen självklart en stor betydelse för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig distansundervisningen. Även om Sverige har gått mot strömmen genom att hålla grundskolorna öppna under hela våren så har merparten av de svenska gymnasieeleverna varit hänvisade till distansundervisning, vilket bidragit till att somliga elever som exempelvis är beroende av fysiskt stöd från en lärare haft svårt att hänga med i undervisningen.

Att kunna delta i samhället digitalt har utvecklats till en fundamental förutsättning för att fullt ut vara en aktiv del av samhället. Barn och unga som exempelvis saknar tillgång till internet i hemmet riskerar att begränsa sina möjligheter att utbilda sig och så småningom göra entré på arbetsmarknaden. Pernilla Baralt likställer till och med tillgången till digital infrastruktur med varje barns rätt att ha tillgång till sanitet, hälsa och nutrition.

Inkludera alla elever i den digitala kunskapsresan I augusti i år inledde Unicef ett globalt partnerskap med Ericsson för att kartlägga skolors uppkoppling i 35 länder till slutet av 2023. Kartläggningen av internetuppkoppling i skolmiljöer och dess omgivningar är ett viktigt första steg mot att ge varje barn tillgång till digitala inlärningsmöjligheter. −Den digitala klyftan är tydlig även i Sverige. Precis som i utvecklingsländerna riskerar de barn och ungdomar som kommer från familjer med små ekonomiska resurser och sociala problem att halka efter. Alla elever har inte tillgång till en dator eller internetuppkoppling hemma. Många kanske är trångbodda och delar rum med föräldrar eller syskon. Då är det svårt att studera hemma, säger Pernilla Baralt.

Undersökningar visar att många av

Rädda regnskogen!

Swisha valfri gåva till 123 628 46 16 Något av det viktigaste vi kan göra för klimatet och naturen är att rädda regnskog. Därför kämpar vi för att skydda de artrika och livsviktiga skogarna.

Var med du också!

Plusgiro 90 06 30-5

www.raddaregnskog.se

7

FOTO : M EL K ER DA H LST R A N D, U N I C EF

G

lobalt saknar i dagsläget 360 miljoner unga människor tillgång till internet. Det resulterar i exkludering, begränsad tillgång till lärande och färre möjligheter för världens mest utsatta barn att nå sin fulla potential. −Arbetet med att ge fler barn och unga tillgång till internet är viktigt utifrån så många olika perspektiv, inte minst eftersom det ger dem rätt förutsättningar att forma och skapa sin egen framtid. Målsättningen är självklart att alla barn och ungdomar i framtiden ska få tillgång till digitala inlärningsmöjligheter, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare för Unicef Sverige.

Läs mer på tillvaxtsverige.se

de gymnasieelever som hänvisats till distansstudier under våren har känt sig mer ensamma, varit stressade för att mor- och farföräldrar ska bli sjuka eller för att mamma eller pappa ska bli av med jobbet.

Hennes råd till lärare är att fånga upp de elever som inte hänger med i digitaliseringen och var beredd på att göra lite extra för att inkludera även dem i den digitala kunskapsresan. Våga vara innovativ och se till att du själv har rätt kompetens och trygghet för att fullt ut kunna utforska digitaliseringens möjligheter.

Text Annika Wihlborg

Läs mer om UNICEF och deras arbete här: unicef.se

8

Läs mer på tillvaxtsverige.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Kasta inte coronapandemins erfarenheter i sjön Utbildningssektorn har under våren upplevt den mest dramatiska omställningen någonsin.

Regeringar runt om i världen vidtog extraordinära åtgärder och undervisning flyttade från klassrum, in i hem och ut på digitala plattformar. Globalt kallar man det som händer en “seismisk förändring” av hela utbildningssektorn. Vad betyder det för oss i Sverige?

FOTO : SW ED I S H EDT EC H I N D U ST RY

Text Jannie Jeppesen

Jannie Jeppesen Vd Swedish Edtech Industry

G

lobalt har krisen förstärkt klyftorna mellan de som har, respektive de som inte har förutsättningarna på plats för att bedriva undervisning digitalt.

FN varnar för att den positiva utvecklingen att fler barn än någonsin förr går i skola nu verkar bruten, framförallt när det gäller flickor. I Storbritannien har 700.000 elever i socioekonomiskt utsatta områden saknat uppkoppling och tillgång till dator under nedstängningen.

Internationellt skakas universitetens affärsmodeller om i grunden, betalningsviljan för onlineundervisning är lägre och man vill inte betala terminsavgifter som anses oskäliga. Samtidigt ställer den ekonomiska krisen helt nya krav på omfattande insatser för omskolning av yrkesarbetande i en skala vi inte sett tidigare. Behovet av tillgång till utbildning har aldrig varit större.

Nu investerar regeringar i hela världen för att säkerställa tillgång till digitala verktyg för undervisning i skolan och i storskaliga utbildningsprogram för vuxna. De kraftfulla insatserna ska lösa en akut situation, men kommer att få

långsiktiga effekter, både för utbildningarnas utformning och för efterfrågan på utbildningsteknologi. Den ökande efterfrågan kommer att ge en injektion i innovation och utvecklingstakten av utbildningsteknologiska tjänster förväntas öka, med nya möjligheter och nyttor för utbildning och lärande.

I Sverige har vi stått väl rustade med en väl utbyggd infrastruktur och en hög lärarkompetens. Digitala verktyg i händerna på lärare som har gjort en enorm insats, har möjliggjort fortsatt utbildning för våra elever och studenter. Överlag har det gått över förväntan bra, men även hos oss har klyftorna förstärkts när det gäller tillgång till digitala resurser. Det är inte acceptabelt ur ett likvärdighetsperspektiv.

Vad behöver vi göra nu? På kort sikt, i den krisberedskap som behövs idag, måste vi omgående säkra tillgången av digitala resurser för de grupper som stått utan. Men vi måste också investera i att vidareutveckla lärarnas nyvunna erfarenheter, för att långsiktigt säkra att den tekniska utvecklingen tas tillvara.

Det vore en skam att kasta allt det hårda arbete lärarna gjort under våren i sjön.

Det är viktigt att barns rättigheter fungerar Alla barn behöver lära sig om sina rättigheter i skola och förskola.

I utbildningen Likarätt samarbetar elever, personal och vårdnadshavare för att bejaka barns olikheter och skapa trygga relationer.

P

å den ideella föreningen Barnombudet i Uppsala län arbetar 10 personer med att se till att barns och ungas rättigheter fungerar. I Arvsfondsprojektet Likarätt har de tagit fram en webbutbildning som kan användas av förskolor och skolor i hela Sverige.

– Utbildningen ger personal och vårdnadshavare en möjlighet att arbeta praktiskt med barnkonventionen, säger Maya Perez Aronsson, projektledare. ”Likarätt” är ordet som Barnombudet använder istället för icke-diskriminering och likabehandling.

– Det handlar om mer än rätten att slippa diskriminering. Dessutom behöver barn behandlas olika för att de ska få samma

möjligheter. Inte minst i skolan är det viktigt att bejaka barns olikheter, säger Maya Perez Aronsson.

För personal och vårdnadshavare räcker en halvtimme för att lära sig att praktisera grunderna i barnkonventionen.

För barnen är Likarätt är anpassat för olika ålders-/mognadsnivåer och funktionsvariationer. Här finns både små historier om de tre ”filurerna” Mima, Pop och Solo och fördjupad kunskap för gymnasieelever. Allt är tillgängligt och begripligt.

I det tidigare Arvsfondsprojektet Barnrätt för alla tog Barnombudet fram ett uppskattat material som förklarar barns rättigheter för målgrupper med funktionsvariationer.

Ett liknande material hade aldrig tidigare funnits.

FAKTA

Barnombudet i Uppsala län En ideell förening som arbetat för barnrätt i Uppsala sedan 1980-talet. Driver också nationella projekt.

Läs mer på: boiu.se Maya Perez Aronsson Projektledare

Likarätt En grundläggande utbildning för att främja alla barns rättigheter. För förskola till

gymnasium, och särförskola till särgymnasium. Kostnadsfritt.

Läs mer på: likarätt.boiu.se Barnrätt för alla Förklarar barns rättigheter så att alla kan förstå. Anpassat för olika funktionsvariationer. För för-, grund- och särskola.

Kostnadsfritt.

Läs mer på: barnrättföralla.se

Denna artikel är i samarbete med Unga aktiesparare.

FOTO : EL L I OT S O P R A N I

Skuldsatta föräldrar skadar ungas ekonomiska möjligheter

Tystnad är förövarens bästa skydd Hjälp oss att skrika för de utsatta barnen

Henrik Johansson VD Unga Aktiesparare

I

Föreningen Anhöriga Till Sexuellt utnyttjade barn ATSUB www.atsub.se Plusgiro 8305034-4 Swish 123 694 62 14

Text Henrik Johansson

juli 2020 släpptes statistik på att 182 000 barn har föräldrar med skulder hos Kronofogden.

Det är något som verkligen kan göra uppväxten tuff. Med föräldrar som oroar sig över hur de ska få ihop ekonomin dag för dag finns risken att den unge inte får med sig samma kunskap om privatekonomi hemifrån som andra barn.

Svenska skolan är fantastisk och fyller ungas kunskapsbibliotek med allt från analytiskt tänkande till källkritik. Men tyvärr är det många som tar studenten utan att veta hur man betalar räkningar, gör en budget, sätter upp ett sparande eller

Våga tro!

Våga se!

Våga höra!

Våga handla!

Boka en föreläsning eller kontakta oss för stöd Tel 08 6442112 vad som krävs för att skaffa sig en bostad.

Det behöver pratas mer om pengar i skolan om de över 180 000 barnen ska kunna få en bättre ekonomisk situation än sina föräldrar. Unga Aktiesparare tror på att lära sig att hantera sina pengar är avgörande både för välmående och möjligheten att uppnå sina drömmar och mål. Som medlemmar i Unga Aktiesparare får svenska ungdomar tillgång till hundratals utbildningar inom sparande och aktier som ger förutsättningar att påverka sin egen ekonomiska framtid i rätt riktning.

10 Läs mer på tillvaxtsverige.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Skolbyggnaden – en levande lunga Varje dag tar vi cirka 1 000 andetag varje timme, alltså upp till 25 000 andetag per dygn. Det säger en hel del om hur viktig vår luftmiljö är för oss. Nu när elever och lärare återvänder till skolmiljön efter lov eller månader med distansundervisning är det desto viktigare att vi har koll på ventilationen.

Text Britta Permats FOTO : M AT S ÅS M A N

Britta Permats Vd Svensk Ventilation

V

i på Svensk Ventilation vill lyfta fram inomhusluftens betydelse för hälsan. Framförallt tar vi fram rekommendationer, arbetar med standarder och är med och påverkar i frågor som till exempel skolans ventilation.

Vi kan se att sjukfrånvaron ökar med en låg luftomsättning i skolan, och det finns ett klart samband mellan astma och allergi hos barn. Sambandet mellan dålig inomhusluft och sämre studieresultat är tydligt, enligt studier gjorda i bland annat Danmark och Finland. Andra skolstudier visar att matematik- och läsförståelsen ökar där man har högre och normenliga luftflöden.

Temperaturen har betydelse för inlärningen. Enligt en dansk undersökning presterar vi sämre främst i matematik om temperaturen är över 22 grader. Högre temperaturer gör att vi presterar sämre främst i matematik. Koldioxidhalten är också viktig då vår kognitiva förmåga förbättras vid låga koldioxidhalter. Under större delen av lektionen, bör den ligga lägre än 1000 ppm. Kanske borde varje klassrum utrustas med en näsa som indikerar koldioxidhalten precis som det finns ett öra för att mäta buller- och ljudnivåerna?

Coronavirusets framfart och spridningsmöjligheter har debatterats frekvent de senaste månaderna. Förutsatt att vi håller

GE VÅRA BARN EN ÄRLIG CHANS I SKOLAN För att våra barn ska må bra och kunna prestera i skolan krävs en ren och hälsosam inomhusmiljö.

Vi kan inte påverka den förorenade uteluften, men vi kan se till så att luften som kommer in via ventilationen renas från de minsta partiklarna som skadar barnens hälsa. För detta krävs det ett bra filter.

camfil.se/skolan

kundsupport@camfil.com

08-603 08 00

oss minst 1,5 meter från varandra så kan ventilation med normenliga uteluftsflöden minska risken att smittas av coronavirus enligt REHVAs vägledning. Konventionell ventilation späder effektivt ut koncentrationen av de viruspartiklar som är så små att de hänger kvar i luften. Men ventilation hjälper inte mot de större viruspartiklarna som man kan träffas av inom någon meter från en smittsam medmänniska. I dessa tider är det extra viktigt att skolor tänker på antalet elever per klassrum i förhållande till ventilationens kapacitet.

Vad vill jag få sagt med detta, undrar du?

Jo, att elever och skolpersonal ska kunna lita på att skolan, som de tillbringar större delen av sin dag i, har god inomhusmiljö.

Bra luft är grunden för god inomhusmiljö och för att de som vistas i skolan ska kunna koncentrera sig, lära och lära ut. För allergiker och astmatiker kan en dålig inomhusmiljö dessutom försämra det allmänna hälsotillståndet. I nästan 30 år har det därför funnits lagstiftning kring obligatorisk ventilationskontroll (OVK) som ålägger fastighetsägare att kontrollera ventilationen, och kommunen att tillse att så sker. OVK är den mest grundläggande kvalitetssäkringen av inomhusluften.

Enbart 3 av 10 kommuner säger att en OVK genomförts i samtliga skolor de senaste tre åren, trots att det är ett lagstadgat krav. Dessutom menar vi att den faktiska verksamheten och brukande av lokalen behöver inkluderas bättre i OVK:n. Hög tid att modernisera ventilationskontrollen!

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på tillvaxtsverige.se 11

Med vilja och kunskap kan skolornas dåliga inomhusluft förbättras I många år har det pågått en debatt om att inomhusluften är dålig i många svenska skolor. Dålig luftkvalitet leder till ohälsa och att elever i många fall presterar sämre än nödvändigt. Trots det tydliga sambandet mellan bra luftkvalitet, hälsa och prestationsförmåga är luftkvaliteten dålig i en femtedel av de svenska skolorna.

Text Annika Wihlborg

vara en rättighet för samtliga elever i hela Sverige.

Bra luftkvalitet en självklarhet i framtidens skola När någon misstänker dålig inomhusluft i skolan, kan man enkelt kartlägga problematiken genom symptomundersökningar bland personal och genom analyser av partiklar och emissioner som finns i luften. Därefter kartläggs behovet av luftrening. I nästa steg installeras luftrenare och antalet bestäms av antalet rum och rummens storlek. Därefter görs ytterligare en symptomundersökning för att mäta effekten av en förbättrad inomhusluft. − I framtidens skola kommer en bra

I framtidens skola kommer en bra luftkvalitet att betraktas som en självklarhet. luftkvalitet att betraktas som en självklarhet, men det är oroande att en femtedel av Sveriges skolor fortfarande har dålig kvalitet på sin inomhusluft. I Finland har utvecklingen gått snabbare, vilket till stor del beror på att föräldrarnas kunskap om vikten av en god luftkvalitet har ökat.

Det har i sin tur inneburit att de ställer tuffare krav gentemot politiker och skolledningar, säger Peter Christiansen.

FOTO : P R I VAT

Denna artikel är i samarbete med Genano.

E

n god luftkvalitet eliminerar inte bara hälsoproblem. Det skapar även trygga studiemiljöer då luftkvaliteten har stor betydelse för god inlärning.

I dessa tider är det särskilt angeläget för Sveriges skolor att ta tag i frågan.

Coronaviruset är luftburet och luftrening minskar smittorisken och virusspridningen när många personer vistas på en begränsad yta, säger Peter Christiansen, nordisk försäljningschef på Genano som erbjuder ren luft som tjänst.

Undersökningar visar att elever som går i skolor med en bra luftkvalitet förbättrar sin inlärningsförmåga jämfört med elever i skolor med sämre luftkvalitet. Ett bra inomhusklimat bör därför

Peter Christiansen Nordisk försäjningschef

Genano

Naturen är viktig för vår kognitiva förmåga Gröna oaser, trädgårdsskötsel och närvaro i naturen gör underverk för välbefinnandet. Inte bara det – grönskan har även påverkan på midjemåttet och blodtrycket. Vid interaktionen mellan människa och natur förbättras även humöret och den mentala hälsan. Mare Löhmus Sundström, forskare i miljömedicin vid Karolinska institutet lär oss mer om hur vi återhämtar oss i naturen.

Trädgårdsskötsel gynnsam för hälsan Trädgårdsarbete kombinerar fysisk aktiv-

itet med social interaktion och exponering för grönska och solljus. Solljuset sänker blodtrycket och ökar D-vitaminnivån under sommarhalvåret.

–Motivationen och den allmänna konditionen ökar också hos äldre som pysslar i trädgården, menar Löhmus Sundström. Hon berättar att forskare på Lunds tekniska högskola forskar i hur virtuella vattenmiljöer kan fungera positivt för äldre och handikappade som har svårt att komma ut i naturen. Internationell forskning visar att virtuell grönska fungerar som verklig natur när det gäller påverkan på bland annat puls, blodtryck och stresshormoner.

Naturen ger hjärnhälsa Forskningsresultat visar att naturen ger en förbättrad folkhälsa och kunskap om naturen. Några av de positiva effekterna kan förklaras genom naturens fraktala egenskaper och mönster. Det fraktala

mönstret kan enklast förklaras genom att man tittar på ett spindelnät eller ormbunke och se hur dess form består av en upprepning av samma mönster. Resultaten från studier visar att exponering för fraktala mönster i naturen dämpar människors stressnivåer. Det verkar som att denna stressreduceringseffekt inträffar på grund av en viss resonans i ögat. För vår hjärna innebär det avkoppling och att vi därför känner en slags känslomässig balans och harmoni när vi är ute i naturen, avslutar Löhmus Sundström. Barn såväl som vuxna och äldre gynnas av att dagligen vara utomhus och i naturen.

Att vara i det gröna, nära vattnet och att utforska naturens färger, ljud, toner och strukturer är kopplat till bättre hälsa, mindre stress, bättre humör och minskad fetma. Det är en fantastisk lista över funktioner som ingen annan produkt eller inomhusaktivitet någonsin kan matcha.

FOTO : P R I VAT

M

änniskor som bor i städer med mer grönska är friskare än de som bor i områden med mindre vegetation. Hos barn som får växa upp och klättra i träd eller balansera på stock- och sten ser vi en bättre motorisk och kognitiv utveckling.

Dessutom förebygger gröna miljöer aggressiva beteenden och dålig mental hälsa hos barn och ungdomar, säger Löhmus Sundström. Barn med ADHD diagnos upplever oftare mildare symptom. Orsakerna kan hänga samman med de förhöjda nivåerna av luftföroreningar och buller som finns i städerna. Buller ökar också förekomsten av diabetes, fetma, kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar, fortsätter hon.

Mare Löhmus Sundström Forskare i miljömedicin

Karolinska institutet

Text Susanne Raaf

Ladda ditt skolbibliotek!

I skolbibliotek med rätt förutsättningar lyfts både läsglädje och lärande.

BTJ har lösningarna som behövs utifrån skollagen, läroplaner och lokala behov. Våra anpassningsbara tjänster underlättar bland annat urval och inköp. Det ger skolbibliotekspersonal tid och resurser att fokusera på det pedagogiska arbetet som gör skillnad.

»Vår kommun ska erbjuda skolbibliotek i världsklass«

»Vårt skolbibliotek ska bidra till att eleverna når målen och hittar läsglädjen«

#SKOLCHEF

»Om jag får hjälp med urvalet har jag tid för eleverna«

#REKTOR

»Vårt skolbibliotek ska passa alla våra elever!« #LÄRARE

#SKOLBIBLIOTEKARIE

Läs mer om hur du laddar ditt skolbibliotek med rätt förutsättningar för din skola på btj.se/skolbibliotek.