Förstärk Sveriges Äldreomsorg

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Förstärk Sveriges Äldreomsorg

Det har blivit bättre att vara äldre i Sverige idag EVA NILSSON BÅGENHOLM

ARJO

Dags för bättre arbetsmiljö i äldreomsorgen

PU sensor

Unik metod för ett liv utan trycksår

2

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE

05

Är det dags att gå tillbaka till det gamla?

Vi har haft som motto under den värsta pandemitiden att ”vi ställer inte in – vi ställer om”. Nu börjar vi tala om att det är möjligt att gå tillbaka, göra som vanligt igen. Men ska vi verkligen det?

Vision Fackförbund Dags att stärka chefer inom äldreomsorgen

Alleato Digitalt närståendestöd gör seniorers vardag trygg och självständig

P H OTO : JA N E R O G O L E VA

06

I Susanne Rolfner Suvanto “Snäll aktivist” och verksamhetsansvarig för Omvårdnadsinstitutet

10 Projektledare: Louise Rask (louise.rask@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Affärsutvecklare: Arvid Olofsson Distribution: Dagens Samhälle, 23-09-2021 Tryckeri: Bold Printing, Stockholm, Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim.sobek@ mediaplanet.com Omslagsfoto: Anders Larsson

facebook.com/MediaplanetSverige @Mediaplanet_se

Återvinn gärna tidningen

Jag har sett hur kreativiteten flödat för aktiviteter och alternativa kontakter mellan verksamheterna i äldreomsorgen och övriga världen

Ökad insyn Jag har sett hur kreativiteten flödat för aktiviteter och alternativa kontakter mellan verksamheterna i äldreomsorgen och övriga världen. Det har varit nyhetsbrev, terassvärmare, walk-andtalk, digitala ”showrooms” för visning av särskilda boenden, Instagram etc. Vi är många som faktiskt fått en större insyn i äldreomsorgen än tidigare. Men – vi kan självfallet inte bortse från smärtan och katastrofen som Covid-19 inneburit för alla.

Findus Med rätt mat kan ofrivillig undernäring och viktnedgång undvikas

@MediaplanetSE

ngen önskade en pandemi, ingen ville att människor ska lida och dö men vi har lärt oss så mycket under den här tiden. Så många nya sätt att arbete på som skapat utveckling mitt i krisen. Låt mig nämna några sådana exempel. Vi har alla blivit mycket mer digitalt kompetenta och de som skapar systemen har förstått att produkterna måste vara användarvänliga. Jag fascineras av hur många samtal jag faktiskt kan ha ansikte mot ansikte än tidigare. Hur många mail jag faktiskt bytt ut mot digitala möten. Mot bakgrund av min egen digitala motsträvighet och brist på vilja att lära mig nytt så är det fantastiskt. Men jag vill inte avpollettera fysiska möten, tvärtom, men vi kan använda dem vid rätt tillfällen och betydligt mer effektivt.

Text Susanne Rolfner Suvanto

Återkommande frågor Det har också kommit ett slutbetänkande från den statliga utredningen om förstärkt kompetens inom äldreomsorgen. Nu är det dags för verkstad för budskapet är detsamma som från andra utredningar, verksamheter, närstående och deras anhöriga. Jag tror dessutom att om vi inte gör det vi vet att vi ska göra så blir det dyrt! För både människor och

plånbok. Och förändringar och utveckling ska bygga på det vi gör, vet och kan.

Utveckling och åtgärder som syftar framåt är ett resultat av bra saker – inte brister. Åtgärda brister är bara en justering och kompensation för det som inte fungerar. Vård och omsorg om äldre är ett komplext område och yrke. Det är en grundläggande kompetens att ha med sig och som skapar mening och förståelse för den lästa och förvärvade kompetensen.

I alla år jag själv arbetat inom området så är det vissa frågor som alltid måste diskuteras och bearbetas och lösas. Om och om igen. För varje ny dag, varje nytt möte, för varje ny människa jag möter så måste jag för att citera etikern och filosofen Levinás förstå att den andre jag möter är så unik att jag aldrig helt och fullt kan förstå hen. En insikt som ger hopp – för våra yrken, vårt kunskapsområde är dynamiskt och det är så det ska vara. Om än att ett och annat knep har man skaffat sig genom åren och kan förmedla vidare.

Som hur man rakar en man med hyvel eller knyter en slips.

Jag hissar de trainees som jag fått vara mentor för under sommaren i Östersunds kommun och på Östermalm i Stockholm Jag dissar att det inte finns fiber och öppet WI-FI i alla äldreomsorgsverksamheter

Nominera och belys det fantastiska arbetet som utförs i det tysta Om Omvårdnadsinstitutet Omvårdnadsinstitutet är ett kunskapsföretag som bildades 2010 av Susanne Rolfner Suvanto och Anna-Liisa Suvanto. Syftet är att lyfta området Äldres psykiska hälsa och ohälsa. Omvårdnadsinstitutet arbetar idag inom fler områden - äldre, psykisk hälsa, existentiell hälsa och pedagogik. Omvårdnadsinstitutet är ofta anlitade som föreläsare, i expertråd, referensgrupper eller som rådgivare till kommuner, regioner, ideella organisationer och lärosäten.

Etikpriset Omvårdnadsinstitutets Etikpis delas årligen ut till en person som i sitt arbete med äldre personer, i en etiskt utmanande situation, stått upp för den äldre personens värdighet och självbestämmande.

Erfarenheten av att vara anhörig finns minnen av möten med fantastiska människor som ofta i tystnad utfört betydelsefulla handlingar som verkligen gjort skillnad. Och inte sällan i etiskt utmanande situationer där det funnits behov av att upprätthålla värdighet i bemötande med den äldre personen, anhöriga, arbetskamrater och chefer.

Amena Mahaboob, Undersköterska/Silviasyster Sätra Vård- och omsorgsboende. Pristagare 2017.

Vem kan nomineras?

Personer som i sitt arbete möter äldre personer. Anställningen kan omfatta alla vård- och omsorgsinriktningar, landsting, kommun, privat verksamhet och alla yrkeskategorier.

Vem kan nominera?

Den som kan nominera är kollegor, chefer, anhöriga och motsvarande. En person kan inte nominera sig själv eller en nära anhörig.

Vad ska man skriva i nomineringen?

Beskriv en situation eller arbetssätt som den nominerade är eller har varit i där den äldre personens självbestämmande, värdighet och inflytande säkerställts. Situationen och arbetssättet ska vara sådant att det också är eller har varit utmanande för den nominerade samtidigt som personen kunnat visa kollegor och chefer samma goda människosyn och bemötande som den äldre personen.

Nominering sker via omvardnadsinstitutet.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

3

FOTO : S C OT T R AS M U S S O N K Ä L L A N D ER

Sehlhall vill förbättra Sveriges sociala infrastruktur

S

om samhällsutvecklare och nära partner till kommuner runtom i landet har Sehlhall Fastigheter en djup expertis inom samhällsfastigheter. Visionen är att bygga ut och förbättra Sveriges sociala infrastruktur.

– Studier visar att äldreomsorgen kommer att kosta 60 miljarder kronor mer per år om tio år. Under samma period behöver Sverige tillföras minst 40 000 äldreboendelägenheter, samt minst 1 000 nya för- och grundskolor.

Dessutom är det drygt hälften av landets kommuner som i dag kan erbjuda en plats på ett gruppboende, trots att det är en lagstadgad rättighet. Det är mycket som måste göras, förklarar Dan T. Sehlberg, vd på Sehlhall Fastigheter.

Läs mer på: sehlhall.se

Lokalerna gör skillnad Äldreboenden, gruppboenden, skolor och förskolor, varje segment i den sociala infrastrukturen kräver dedicerad expertis och initierade specialanpassningar. Vi lägger därför stora resurser på att hela tiden utvecklas och bli bättre, fortsätter Sehlberg.

Den kanske viktigaste länken i välfärdskedjan är äldreomsorgen. Att utveckla ett modernt äldreboende, optimerat för såväl vårdgivare som de boende, innebär en rad utmaningar, inte minst utifrån kompromisslösa krav på trygghet och säkerhet. De boende ska känna värme, inspiration och hemtrevnad.

Den första länken i landets sociala infrastruktur är förskolor, men vad gör en bra förskola? Själva byggnaden och dess omgivande miljö kan tillföra stora värden genom att erbjuda en varierande grad av intryck, inspiration, utmaning och utveckling. Det skall vara lätt och säkert att komma till och från skolan, utemiljön skall vara berikande, gärna med trygg och varierande natur. Lika självklart som att själva huset inspirerar till lärande är att det även lockar till fysisk aktivitet. Det skall vara lika lätt att ta del av gruppaktiviteter som att hitta lugna utrymmen för egen tid.

Somliga behöver även extra stöd och trygghet i vuxenålder. Det finns då möjlighet att bo på ett gruppboende som erbjuder omsorgspersonal dygnet runt.

Genom att förstå de boendes utmaningar i vardagen kan också dessa fastigheter tillföras funktioner och lösningar som bidrar, underlättar och skyddar, utan att för den sakens skull upplevas som institutionellt.

Hållbarhet har många ansikten, att bygga i exempelvis massivträ som försörjs av egenproducerad el är minst lika viktigt som en tilltalande arkitektur. På så vis tar vi avstånd från det institutionella och likformiga. Sehlhall Fastigheter skapar miljöer att må bra i, genom att undvika långa korridorer, optimera ljusinsläpp, luftgenomströmning och kombinera en hemtrevlig boendemiljö med en skonsam och smidig arbetsmiljö. Avdelningar placeras på ett sådant sätt att personal har god översikt och alltid kan vara tillgängliga för de boende.

Studier visar att äldreomsorgen kommer att kosta 60 miljarder kronor mer per år om tio år Smittsäkra fastigheter Pandemin har satt ljuset på ytterligare en viktig aspekt vid skapandet av nya omsorgsfastigheter; smittskyddet. I huvudsak är det vårdgivare och terapeuter som skall vidta nödvändiga åtgärder, men fastigheten i sig kan också aktivt bidra till en tryggare miljö. Sehlhall har ett brett åtgärdsprogram för att tillvarata dessa möjligheter. Det handlar om allt från att installera smittsäkra ventilationssystem, skapa besöksrum med separat entré, skapa säkra sanitetsfunktioner, nyttja den senaste välfärdsteknologin etc.

– Sveriges behov av social infrastruktur är en utmaning för hela samhället. Ett gemensamt projekt för att värna och trygga välfärden. Vi tar uppgiften på stort allvar. Många av oss på Sehlhall har över tjugo års erfarenhet av att utveckla omsorgsfastigheter och vi är därför en trygg partner för kommunerna. Vår vision är att samtliga medborgares behov av en trygg och hållbar omsorg skall kunna tillgodoses. Utan kompromisser, avslutar Dan T. Sehlberg.

FOTO : S I M O N C ED ER Q U I ST

Text Natasha Bromberg

Det råder ett akut underskott på social infrastruktur i Sverige, liksom i hela västvärlden.

Landets kommuner har en tuff ekonomisk situation, samtidigt som behoven av äldreboenden, nya förskolor, skolor och gruppbostäder ökar markant.

Det behövs rejäla krafttag för att vända den negativa trenden. Sehlhall Fastigheter representerar en del av lösningen.

Dan T. Sehlberg Vd Sehlhall Fastigheter

Denna artikel är skapad i samarbete med Sehlhall Fastigheter.

2009

4

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Tips för att rekrytera drömkandidater till äldreomsorgen

1. Vem är vår drömkandidat?

Ju mer specifikt ni definierar vem eller vilka ni vill rekrytera desto tydligare kommer ni kunna formulera budskap som dessa personer lockas av. Tänk ålder, kompetenser, tidigare erfarenheter, utbildningsbakgrund, personliga egenskaper och intressen.

En klar bild av drömkandidater gör det även lättare att välja kanaler att kommunicera genom för att nå målgrupperna.

Text: Go Care

FOTO : P O P PY P H OTO G R A P H Y FÖ R G O CA R E

Äldreomsorgen är enligt rapporter från Sveriges Kommuner och Regioner den välfärdssektor som kommer behöva rekrytera flest nya medarbetare de kommande åren. Initiativet Go Care verkar för att visa vad äldreomsorgen erbjuder och inspirera fler att välja ett jobb i sektorn. Go Care tipsar här om 5 frågor du som arbetsgivare kan ställa för att utveckla hur ni jobbar för att lyckas med er employer branding och rekrytering.

2. Vad erbjuder vi som drömkandidaten söker?

Här gäller det att förflytta sig in i huvudet på drömkandidaten och förstå vad hen drömmer om och värderar vid val av jobb och arbetsplats. Vad erbjuder ni som matchar hens preferenser? Er kommunikation ska fokusera på att presentera detta medarbetarerbjudande.

3. Hur ser vår kommunikation ut?

Om man är nyfiken på att jobba hos er vad möts man av för information och känsla? Hur ser era jobbannonser ut? Er kommunikation måste vara snygg och bilddriven för att göra intryck.

4. Lyckas vi engagera våra medarbetare?

Många medarbetare engagerar sig gärna i att hitta bra kollegor. Det påverkar ju deras arbetsmiljö. Presentera era tankar om vad ni erbjuder och få feedback.

Vem är deras drömkollega? Om de skulle rekommendera sin arbetsplats vad skulle de säga? När de står bakom ert budskap så ökar chansen att de vill tips andra om att jobba hos er.

Att synliggöra medarbetarerbjudandet internt ökar också motivationen och stoltheten vilket ofta gör att fler stannar längre och rekommenderar arbetsplatsen.

5. Arbetar vi långsiktigt med vår employer branding?

Starkt arbetsgivarvarumärke och attraktionskraft underlättar rekrytering avsevärt. Employer branding byggs över tid och genom en rad olika aktiviteter. Det finns ingen quick fix, ingen engångslösning. Det gäller att kontinuerligt möta målgrupperna där de är med rätt budskap i ett visuellt tilltalande format. Digitala plattformar ger stora möjligheter att göra detta på ett effektivt sätt.

Vi skapar rum för åldrande – från koncept till färdig byggnad

läs mer på: megaronark.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

5

Denna artikel är framtagen i samarbete med TUC Yrkeshögskola I L LU ST R AT I O N : S H U T T ER STO C K

Vårdutbildning för att förbättra kunskapen inom palliativ vård –Det du lär dig kommer du ha nytta av i yrkeslivet, eftersom du får verktygen för att ge en omvårdnad med ökad kvalitet. Kunskapen gör att du känner dig trygg i mötet med anhöriga och i omvårdnaden av människor i livets slutskede, säger Maria Ekenfelt, verksamhetschef på Norlandia Care.

Text Susanne de Mello

Deltidsutbildningen riktar sig till undersköterskor som vill få den kompetens som behövs för att ge bästa möjliga vård för patienter som är i livets slutskede.

–Döden är en naturlig del av livet, men det är otroligt viktigt att slutskedet respekteras och anpassas efter patienten och de anhöriga. För en vårdgivare handlar det till exempel om att våga ta svåra samtal, ge symptomlindring, och att förhålla sig till olika etiska dilemman samt vara ett stöd. Vi ser att god kommunikation och en bra relation underlättar arbetet och ökar välbefinnandet hos patient och närstående, menar Maria.

Trygghet i yrkesrollen Maria poängterar att ju mer kunskap en undersköterska har desto tryggare kan hen känna sig i omsorgen och mötet med sorgen och oron från de anhöriga.

Undersköterskan som har rätt kompetens känner också ett lugn och blir bättre på att tidigare se vad som behövs och kan direkt sätta in rätt åtgärder. Pandemin drabbade äldreomsorgen hårt. Maria säger att personalen inom hennes verksamhet kände en stor maktlöshet. Samtidigt blev det tydligt vad de kunde göra bättre.

Samarbeten och kunskapsspridning leder till en tryggare vård för patienten och vardag för undersköterskan.

FOTO: Magnus Högfeldt

Maria som arbetar på Norlandia Care har varit delaktig i ledningsgruppen som utformar vidareutbildningen inom palliativ vård som ges på distans av TUC Yrkeshögskola.

Ju mer kunskap en undersköterska har desto tryggare kan hen känna sig i omsorgen

Maria Ekenfelt Verksamhetschef Norlandia Care AB

Utbildar inför en ljus framtid TUC Yrkeshögskola är en värderingsstyrd utbildningsanordnare som tror på allas

rätt till utbildning och ett samhälle där alla människor har möjlighet att utvecklas.

Hos TUC kan du specialisera dig inom palliativ vård, demensvård eller psykiatri.

Utbildningarna ges halvfart på distans, vilket gör det möjligt att till viss del kombinera med arbete. De studerande vittnar om att utbildningen gett dem ökad arbetslust och större motivation.

Genom att specialisera sig bidrar de med sin expertkunskap och får fortsätta göra skillnad, med ny kompetens och ny energi!

Denna artikel är framtagen i samarbete med Vision Fackförbund

Dags att stärka chefer inom äldreomsorgen Text Fredrik Söderlund

Insatser innan det är för sent Förbättrade arbetsvillkor för chefer och medarbetare är en avgörande faktor, menar Veronica Magnusson, förbundsordförande på Vision.

– Politikerna måste påbörja ett arbete med bättre förutsättningar för chefer, annars kommer man behöva lappa och laga i all oändlighet till nästa kris.

Vi välkomnar att regeringen satsar på äldreomsorgen och uppmanar kommunerna att använda pengarna för att stärka ledarskapet och anställa fler chefer.

Belastade chefer Veronica Magnusson menar att antalet medarbetare per chef är någonting som sticker ut.

– Idag har chefer inom äldreomsorgen ofta personalansvar för över 40 medarbetare. Under pandemin visade det sig hur viktigt det är att kunna fatta beslut genom ett bra ledarskap.

Både när det gäller riktlinjer, att få ut

information, säkerställa rutiner och arbetsmiljö.

En jämställdhetsfråga Vision ser äldreomsorgen som en jämställdhetsfråga, menar Veronica Magnusson.

– Äldreomsorgen är en kvinnodominerad verksamhet som uppenbart ges sämre förutsättningar än en manligt dominerade verksamheter.

Vi vill ifrågasätta hur de ojämlika arbetsvillkoren kan bestå. Det gäller medarbetare i stort, men också statusen på äldreomsorgen. Givetvis kostar det mer initialt, men ett ledarskap som inte har rätt förutsättningar kostar också på sikt. Till exempel blir sjukfrånvaron högre och viktiga utvecklingsområden, som exempelvis digitalisering, hinns inte med.

Bättre balans mellan krav och resurser Vision vill nå ut till kommunerna och satsar på en omfattande kampanj för att lyfta cheferna. Det finns en målsättning

FOTO : V I S I O N FAC K FÖ R B U N D

Vision vill skapa bättre förutsättningar och villkor för chefer inom äldreomsorgen.

Målsättningen är att varje verksamhet i Sverige ska lyckas möta de äldres behov samtidigt som medarbetare och chefer har rimliga villkor.

att varje verksamhet i Sverige ska lyckas möta de äldres behov. Vi vet att arbetsvillkoren idag är eftersatta och att många ser brister när det gäller balansen mellan krav och resurser, säger Veronica Magnusson.

Under våren har Vision träffat partiledare och nu tar de lokala initiativ runt om i Sveriges kommuner.

- Vi vill föra en dialog med den högsta ledningen i kommunerna så att de verkligen förstår vikten av förbättrade villkor, och att det är ledarskapets förutsättningar som är avgörande för alla medarbetare på arbetsplatserna liksom för en god omsorg om de äldre, säger Veronica Magnusson.

Veronica Magnusson Förbundsordförande Vision

Vi vill föra en dialog med den högsta ledningen i kommunerna så att de verkligen förstår vikten av förbättrade villkor

6

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med PU sensor.

Unik metod för ett liv utan trycksår Text Johannes Hägglund

Kostnaden för trycksår kan mätas till miljarder kronor varje år i Sverige och trycksår orsakar enormt lidande.

Mycket på grund av att det har varit svårt att fastställa vilka personer som har en ökad risk att drabbas av detta. Nu har PU sensor utvecklat en produkt som på ett objektivt sätt kan se om en individ har försvagat ytligt blodflöde och därför större risk att få trycksår.

Trycksår uppkommer när man har för svagt blodflöde i ytliga vävnader. När man blir liggande länge kan cellerna då inte återhämta sig, vilket gör att man

Fram till nu har sjukhus och äldreboenden gjort en subjektiv bedömning av hur stor risk den som skrivs in har att drabbas av trycksår. Men eftersom trycksår också beror på osynliga faktorer inuti kroppen uppstår idag hälften av alla trycksår på personer som inte bedömts ha en förhöjd risk. Nu har dock PU sensor kommit med ett helt nytt komplement för att på ett objektivt sätt ta reda på om personen i fråga tillhör den grupp om ca 20 procent som har sämre blodflöde i sina ytliga vävnader. Därmed kan förebyggande åtgärder sättas in på dem som bäst behöver det.

– Personen får en mjuk optisk platta som är stor som ett kreditkort placerad på ryggen. Den fungerar enligt samma princip som en pulsklocka och kan utvärdera blodflödet. Undersökningen är klar på några minuter och man får

FOTO : C R EL L E

– Trycksår, eller liggsår som det tidigare kallats, är ett allvarligt problem på sjukhus och inom äldreomsorgen. Ungefär tolv procent av alla patienter inom svensk sjukvård har trycksår, säger Johannes Walfridsson, vd på PU sensor.

Att trycksår också är en dödlig åkomma har de flesta inte koll på. Statistik från USA visar att lungcancer är den enda cancerform som är dödligare än vad trycksår är. Även om ett trycksår oftast inte leder till döden innebär det en stor förlust av livskvalitet under lång tid.

får trycksår – som kan vara allt från en rodnad i huden till ett hål in till skelettet.

– Ungefär 20 procent av befolkningen har ett försvagat ytligt blodflöde, visar forskningen. Kan man upptäcka dessa personer redan när de skrivs in på sjukhus eller äldreboenden kan man sätta in förebyggande åtgärder för att avlasta deras hud, vilket kan minska antalet trycksår avsevärt, berättar Johannes Walfridsson.

resultatet direkt på en skärm på ett handhållet instrument säger Johannes Walfridsson.

– Vårdekonomiskt är det väldigt gynnsamt att hitta riskpersoner tidigt. Ett trycksår kostar mycket pengar, i de värsta fallen flera hundra tusen kronor och då kan resurserna läggas på annat, säger Johannes Walfridsson.

Denna artikel är i sammarbete med Alleato.

Digitalt närståendestöd gör seniorers vardag trygg och självständig Text Annika Wihlborg

–Vi ger närstående möjligheten att på distans veta att allt står rätt till med deras anhöriga. Samtidigt värnar lösningen om individens integritet och privatliv eftersom den endast larmar när användaren avviker från sitt normala beteende, exempelvis om han eller hon inte stiger upp på morgonen eller inte rör sig på flera timmar under dagen, säger Susanne Persson, produktchef på Alleato, ett företag som utvecklar digitala välfärdstjänster som skapar trygghet och ökad livskvalitet för individen och dess närstående.

FOTO : A L L E ATO

Många seniorer månar om sin självständighet och vill därför klara sig själva hemma så länge som möjligt. Samtidigt värdesätter många tryggheten i att en närstående eller någon annan i ens omgivning hör av sig eller kommer förbi och tittar till en om något skulle avvika från det normala i vardagen. Med ett digitalt närståendestöd skapas trygghet för såväl seniorer som närstående.

Alleato kommer även inom kort att lansera ett nytt tjänstepaket för seniorer

Stärker äldres livskvalitet och självkänsla Alleato har i dagarna lanserat Närståendestödspaketet, en lösning som nyttjar modern digital teknik ur sin plattform Trygg Hemma, för att möta det ökade behovet av trygghet i vardagen för såväl seniorer som dess anhöriga. I paketet ingår tjänster som kan anpassas utifrån individens förändrade behov över tid, exempelvis påminnelser så som om att ta medicin, nattligt ljus som gör att lampa automatiskt kan tändas när någon rör sig i bostaden för att underlätta nattetid, samt larm som utlöses om någon går ut från lägenheten mitt i natten.

Alleato kommer även inom kort att lansera ett nytt tjänstepaket för seniorer som kan kopplas till omsorgens verksamhet.

Seniorer som känner sig trygga i hemmet mår bättre och stärker därigenom sin livskvalitet och självkänsla.

–I många par där en partner hjälper den andra är den här typen av tjänster också en trygghet då den hjälpande behöver utföra ärenden så som att handla eller gå till sitt arbete, säger Susanne Persson.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

7

Denna artikel är i samarbete med with Arjo.

OM ARJO AB

· Grundades i Eslöv 1957 · Huvudkontor i Malmö · Över 6 000 anställda · Kunder i över 100 länder

Arjo är en ledande leverantör av produkter och lösningar för patientförflyttningar, hygien, desinfektion, diagnostik, behandling av bensår, förebyggande av trycksår och ventrombos samt sjukvårdssängar – samtliga utformade för att främja mobilitet, säkerhet och värdighet i alla vårdsituationer. Arjo utvecklar även skräddarsydda program som utöver rätt utrustning även säkerställer personalens kompetens och arbetsmetoder.

FOTO : A R J O

Dags för bättre arbetsmiljö i äldreomsorgen Äldreomsorgen står inför en framtid med ökande vårdbehov där allt äldre vårdtagare ofta har en komplex sjukdomsbild. För att säkerställa god vård av hög kvalitet behöver äldreomsorgen bli en mer attraktiv arbetsplats och vårdpersonalens arbetsmiljö förbättras.

Text Annika Wihlborg

– Många anställda inom äldreomsorgen vittnar i dag om brister i arbetsmiljön. Det handlar om hög arbetsbörda, detaljstyrning, sjukfrånvaro och hög personalomsättning. För att höja kvaliteten i vården behöver vårdpersonalens, och i synnerhet undersköterskornas arbetsvillkor förbättras omgående, säger Gunilla Nilsson, försäljningschef på Arjo Sverige.

Kompetensutveckling högprioriterat En utmaning inom äldreomsorgen är att det stora behovet av ständig kompentensutveckling åsidosätts i den stressade vardagen. Följden riskerar att bli att många uppgifter utförs av personal som saknar rätt kompetens.

– Ett strukturerat och kontinuerligt arbete med kompetensutveckling som fokuserar på hur olika vårdtagare bemöts på bästa sätt är högprioriterat inom äldreomsorgen. Det behöver inte handla om att gå externa kurser, den mest effektiva kompetensutvecklingen sker ofta på plats ute i den dagliga verksamheten, säger Ulrika Olsson, leg. Fysioterapeut och ansvarig för samhällskontakter på Arjo.

Läs mer om Arjo på arjo.com

Lägsta pris kan bli dyrt i längden I samband med upphandlingar inom äldreomsorgen går ett kortsiktigt fokus på kronor och ören ofta före

kraven på långsiktig kvalitet. Om beslutsfattare inom vården i stället utmanar leverantörer genom att göra funktionsupphandlingar hamnar fokus på att exempelvis minska förekomsten av trycksår i stället för att bara upphandla en madrass. I stället för att upphandla en duschstol kan man välja en partner som kan bidra till färre patientförflyttningar under dagliga hygienrutiner och därmed reducera mängden belastningsskador hos personalen.

– Att bryta ner silotänkandet och betrakta äldreomsorgen utifrån ett helhetsperspektiv är avgörande för att höja kvaliteten i vården. Det gynnar såväl vårdtagare som personal och samhället i stort, menar Gunilla Nilsson.

– Det kan också handla om att ett nytt äldreboende redan på ritbordet är planerat på ett sätt som inte bara är ändamålsenligt för vårdtagarna, utan även ergonomiskt anpassat för personalen. Det ska finnas plats för rätt hjälpmedel, säger Ulrika Olsson.

Konsekvent ledningsstöd krävs En grundläggande förutsättning för en vård av hög kvalitet är en kompetent ledning och tydlig styrning. Detta gäller på alla nivåer – från den politiska nivån av beslutsfattare på kommunal och regional nivå, till operativa chefer och ledare i den patientnära verksamheten.

FOTO : A R J O

Många medarbetare inom äldreomsorgen är eldsjälar som vänder ut och in på sig själva för vårdtagarnas skull.

Dessvärre saknas ofta förutsättningarna för att göra ett bra jobb ur ett långsiktigt

perspektiv.

– Många medarbetare inom äldreomsorgen är eldsjälar som vänder ut och in på sig själva för vårdtagarnas skull.

Dessvärre saknas ofta förutsättningarna för att göra ett bra jobb ur ett långsiktigt perspektiv, säger Ulrika Olsson.

Hon anser även att äldreomsorgen behöver samverka mer med industrin och akademin för att åstadkomma de förändringar som krävs för att framtidssäkra verksamheten.

– För att kvalitetssäkra äldreomsorgen behöver vårdgivarna kartlägga arbetssätt, identifiera brister i arbetsflödena och implementera ett förändringsarbete.

Det kan många gånger handla om basala saker som snabbt kan åtgärdas i den fysiska arbetsmiljön och i det dagliga arbetsflödet. Men för att förändringarna ska bli bestående krävs en ledning som stöttar ett långsiktigt förändringsarbete, avslutar Ulrika Olsson.

8

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : A N D ER S L A R S S O N

Det har blivit bättre att vara äldre i Sverige idag Det finns fortfarande mycket som kan bli bättre inom den svenska vård- och omsorgen, men tittar man övergripande på hur vår äldrevård är organiserad och vilka möjligheter som finns idag har vi kommit väldigt långt. Vi har många människor som gör fantastiska insatser för våra äldre och en bra grund att stå på.

Text Annika Gavric Strüwer

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

E

Var finns kompetensbehoven?

Den allra största utmaningen inom svensk vård- och omsorg är att hitta personal. Det gäller framförallt inom äldreomsorgen.

Kompetensbehovet finns både inom det medicinska och det sociala.

– Personalen ska självklart ha ett medicinskt perspektiv men det är viktigt att de förstår att vi arbetar med individer som behöver omsorg av olika slag, inte bara rent medicinskt. Det handlar om att skapa en vardag med bra innehåll.

Oavsett om man bor på ett äldreboende eller i sitt eget hem så är ensamhet ett stort problem. Då handlar det inte om det medicinska längre.

– Vi behöver jobba med att förebygga ensamhet bland äldre. Det kan vara allt från att hitta olika mötesplatser till att tillgängliggöra det som kan vara en grupps önskemål om olika aktiviteter.

Många generaliseringar Corona-pandemin satte hög press på våra äldreboenden. Samtidigt var mediabilden väldigt negativ. Det är lätt att glömma bort att det finns otroligt många människor inom äldreomsorgen som gör fantastiska insatser.

–Corona-kommissionen kom med ett utlåtande att våra äldreboenden saknade medicinsk kompetens. Det är inte en generell brist, snarare tycker jag att det

FOTO : A N D ER S L A R S S O N

va Nilsson Bågenholm har jobbat med vård och omsorg sedan 1978.

Hon började som vårdbiträde inom långvården, utbildade sig först till sjuksköterska, sedan läkare.

Idag jobbar hon som kvalitetsdirektör på Humana och är ordförande för Vårdföretagarna.

–Något jag har lärt mig under mina år inom branschen är att det har blivit otroligt mycket bättre att vara äldre i Sverige idag. När jag började var det många äldre som led av trycksår, kontrakturer, var sängliggande och klädda enbart i sjukhuskläder. De benämndes vid nummer utifrån salen de låg på. Idag arbetar vi med individer och pratar om den enskildes behov. Det är viktigt att inte se alla äldre som en grupp. Man har lika mycket olika behov när man är 95 år som när man är 55.

Oavsett om man bor på ett äldreboende eller i sitt eget hem så är ensamhet ett stort problem

har fått lite slagsida åt det hållet. Man glömmer bort att det är de äldres boende vi pratar om och inte en medicinsk institution.

Lärdomar av pandemin Pandemin lyfte två viktiga frågor. Den ena är hur vi ska hantera smittsamma sjukdomar i framtiden.

– Det pågår ett ständigt arbete för att

förebygga spridning av infektioner på äldreboenden, till exempel influensa och magsjuka. Trots det framkom brister och det saknades skyddsutrustning och tydliga riktlinjer för äldreomsorgen. Äldreomsorgen måste inkluderas i smittskyddsarbetet i regionerna och ses som en del av samhällets pågående smittspridning. De höga dödstalen bland äldre var direkt korrelerat till spridningen i samhället.

En annan viktig fråga är ensamhet. Det blev väldigt svårt för många äldre under pandemin där man förbjöds att träffa sina anhöriga. För många är det det som gör livet värt att fortsätta leva.

– Par som har levt ihop i 70 år och träffas varje dag får plötslig inte ses för att den ena bor på ett äldreboende. Det var den allra största negativa påverkan, många for illa utav att inte få träffa sina anhöriga. Personer som bor på äldreboenden har oftast inte så lång tid kvar, många dog utan att kunna ta farväl av sina anhöriga. Den erfarenheten är något som vi måste ta med oss till nästa pandemi, avslutar Eva Nilsson Bågenholm.

Skapa trygga möten i demensvården Mycket uppskattad utbildning som ger praktisk, användbar kunskap om lågaffektivt och värdigt bemötande Grundkurs – 1 dags utbildning Handledarkurs – 5 dgrs utbildning Instruktörskurs – 10 dgr utbildning Webkurs – 1,5 tim utbildning

–Jag kommer att känna mig tryggare nu.Väldigt bra utbildningsinnehåll och föreläsare i toppklass!

Isabella, Stiftelsen Danvikshem

www.durewall.se 0771-220 700

9

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO: NAME SURNAME

Med rätt mat kan ofrivillig undernäring och viktnedgång undvikas

FOTO : F I N D U S S P EC I A L FO O D S

Undernäring bland äldre är en dold folksjukdom som tyvärr kan orsaka stort personligt lidande och är ett större problem än vad de flesta känner till.

Text Fredrik Söderlund Undersökningar visar att uppemot 65 procent av personer över 65 år är undernärda eller ligger i riskzonen för under undernäring.

– Därför är det viktigt att det uppmärksammas i ett tidigt skede för att bryta en nedåtgående spiral.

Undernäring kan leda till ökad infektionskänslighet, fallolyckor, nedstämdhet och den försvårar dessutom tillfrisknandet vid sjukdom, säger Ewa Hansson, som är legitimerad dietist och försäljningsansvarig för Special Foods på Findus.

Undernäring behöver inte synas Det är inte alltid att det syns om en person är undernärd, då man fortfarande kan vara normalviktig men ha brist på protein eller vitaminer och mineraler.

Orsakerna är många till att äldre får i sig

för lite mat och näring.

– Det kan vara dålig aptit, tugg- och sväljsvårigheter, dålig tandstatus, sjukdom eller att man kanske förlorat sin livskamrat. Eftersom måltiden är en så pass social stund, så blir det jobbigt för många att äta i ensamhet, säger Ewa Hansson.

Varje måltid bör vara näringstät Även inom äldreomsorgen är problematiken med undernäring stor.

– Det ställer höga krav på både vårdoch kökspersonal att upptäcka de personer som behöver extra näring men också kunskap om hur maten berikas och serveras på ett inspirerande och aptitligt sätt, säger Ewa Hansson.

Satsar på utbildningar Findus Special Foods jobbar också

Vi vill inspirera till att servera näringstäta måltider i rätt konsistens för de med tugg- och sväljsvårigheter

mycket med utbildningar till både vårdoch kökspersonal.

- Vi vill inspirera till att servera näringstäta måltider i rätt konsistens för de med tugg- och sväljsvårigheter. Vi ”äter” med ögonen så vi får aldrig gå ifrån att maten också ska se god och aptitlig ut.

Ewa Hansson Legitimerad dietist och försäljningsansvarig för Special Foods på Findus

Denna artikel i samarbete med Findus.

En fingervisning om hur äldrevården kan förbättras Låt oss riva av plåstret med en gång. Tryggheten för äldre i behov av vård och omsorg har blivit en brännande fråga i samband med covid-19. Men det fanns många larm om allvarliga brister inom Med en verifiering enligt ”äldrestandarden” SS 872500:2015 får ni ett handfast stöd i arbetet med att kvalitetssäkra och förbättra era äldreomsorgstjänster, inklusive äldreboenden.

På vår hemsida kan du läsa mer om äldrestandarden samt beställa broschyren ”En fingervisning om hur äldrevården kan förbättras”.

Välkommen till Qvalify.

Qvalify AB / 036-336 00 00 / www.qvalify.se

Distillery | Foto: Johnér / Elliot Elliot

äldrevården även före pandemin.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

FOTO : S H U T T ER STO C K

Alla har rätt till rehabilitering efter stroke Rätt rehabilitering är en förutsättning för att bli bättre efter stroke.

Alla människor har olika behov och en bedömning ska alltid göras innan patienten skrivs ut.

A

att ta dig ut från hemmet, kanske kunna behålla något fritidsintresse eller hitta nya och för en del en anpassning för återgång till arbete.

– Det spelar stor roll hur man är som person. Vissa ställer om ganska snabbt och accepterar läget, andra fastnar i sorg över det som har hänt. Man måste ta hänsyn till vilken person man har framför sig, säger Marie Lindgren.

Spasticitet drabbar många tt få rätt rehabilitering gör stor skillnad både för den som fått stroke och för de närstående, säger Marie Lindgren, överläkare i

rehabiliteringsmedicin, Universitetssjukhuset i Linköping.

Innan patienten skrivs ut från sjukhuset ska det göras en bedömning och planering av patientens rehabiliteringsbehov.

– Självklart är det viktigt med god akut vård, men därefter krävs ofta rehabilitering och uppföljning.

Organisation och rehabiliteringsutbud ser dock mycket olika ut över vårt land.

Som strokedrabbad är det ofta svårt att själv förstå och uttrycka sina besvär och behov. Ett sätt att öka förutsättningarna för att patienter får rätt hjälp är om man på strokemottagningar och vårdcentraler använde sig av en checklista. Det finns en sådan för stroke som bara delvis är införd i Sverige.

Rehabilitering handlar bland annat om att optimera kroppsfunktioner, aktiviteter och möjligheten att vara delaktig. Att kunna röra dig, att kunna göra det du vill och fungera i din familj,

Enligt Socialstyrelsen är det varje år cirka 9 000 av de som får en stroke som drabbas av spasticitet, det vill säga ofrivillig muskelaktivering som kan uppstå flera månader efter insjuknandet.

Spasticitet kan ge stor påverkan på vardagen och livskvaliteten för den som drabbas.

– Vissa av våra patienter kommer till exempel med en hårt knuten hand och armbåge, de kan inte räta ut fingrarna, inte klippa naglarna, inte tvätta huden i handflatan och det kanske blir sår.

Där kan vi göra jättestor nytta med behandling så att handen blir öppen och går att sköta. Andra behöver behandling för att möjliggöra aktiv träning.

Långtifrån alla som drabbas av svår spasticitet får den hjälp de behöver.

Detta trots att Socialstyrelsen benämner spasticitet som ett tillstånd med stor svårighetsgrad och att befintlig behandling i kombination med andra rehabiliteringsåtgärder ska erbjudas alla patienter som är i behov av detta.

– Spasticitet är fortfarande ett begrepp som inte är så välkänt, det nämns inte på 1177 i samband med stroke och alla vårdgivare är naturligt nog inte heller så insatta. Tillgång till behandling är alldeles för ojämn i Sverige, vilket får

P H OTO : P R I VAT

Text Matilda Lann

Rehabilitering handlar bland annat om att optimera kroppsfunktioner, aktiviteter och möjligheten att vara delaktig

Marie Lindgren Överläkare, rehabiliteringsmedicin, Universitetssjukhuset i Linköping

negativa konsekvenser och försämrar möjligheterna att tillgodogöra sig träning och optimera funktion efter stroke för patienten, säger Marie Lindgren.

Vart vänder man sig för att få hjälp med rehab och träning?

– Man bör kunna få hänvisning till rätt instans via sin vårdcentral. Hjälp med underhållsträning, till exempel rörelseuttag och promenader behöver också kunna erbjudas över tid, till exempel via hemtjänst. Jag upplever att många patienter och närstående får söka mycket och kämpa för rätt insatser, säger Marie Lindgren.

Denna artikel är i samarbete med Ipsen.

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Text Myndigheten för yrkeshögskolan

Två år blev ett halvår Hon sökte och kom in på utbildningen utan att känna till de långtgående möjligheterna med tillgodoräknande som erbjuds genom YH-flex, men med Katjas långa erfarenhet och breda kompetens blev utbildningen betydligt kortare än den ursprungligen skulle ha varit. I stället för två års deltidsstudier avslutades utbildningen som Katja påbörjade i januari redan efter ett halvår.

– Jag hade aldrig hört talas om YH-flex men det är ju en fantastisk möjlighet. Framförallt är det skönt att inte behöva gå igenom och ödsla tid på sånt som man redan kan. På det här sättet har jag verkligen kunnat fokusera på att fördjupa mig och utvecklas, säger Katja Perälä.

FOTO : S CA N D I N AV

Snabbare kompetensutveckling med YH-flex Många arbetsgivare tycker att kompetensutveckling är tidskrävande och dyrt, men nu erbjuder yrkeshögskolan möjligheten att tillgodoräkna sig kompetens och korta ner studietiden rejält.

Myndigheten för yrkeshögskolan påbörjade förra året försöksverksamheten YH-flex, en snabbare och mer flexibel väg till en yrkeshögskoleexamen. YH-flex är till för personer som redan har yrkeskunskaper som motsvarar en betydande del av en yrkeshögskoleutbildning. Önskar en nystart Katja Perälä är 47 år och har jobbat inom hemtjänsten och äldreomsorgen i Eskilstuna länge. För några år

sedan läste hon till undersköterska parallellt med sitt arbete och nu har hon hoppat på en utbildning till specialistundersköterska med inriktning mot multisjuka äldre, på yrkeshögskolan.

– Jag hade jobbat på samma ställe länge och kände att jag började tröttna lite och behövde utvecklas. Samtidigt var det flera av mina kollegor som skulle vidareutbilda sig och då tänkte jag att det kanske kunde vara något för mig också, säger Katja Perälä.

Win-Win för anställda och arbetsgivare En snabbare väg till examen gynnar både den studerande och arbetsgivaren.

– Jag rekommenderar det här till alla kollegor jag pratar med. Grejen är att många tror att det är för svårt, men då glömmer de hur mycket kompetens de redan har. Det är inte svårt om man har mycket yrkeserfarenhet, är motiverad och har viljan, säger Katja Perälä.

Du som arbetsgivare kan tipsa anställda som vill utvecklas om möjligheten att ta examen snabbare genom YH-flex. Individen ansöker själv och ansvarar för sin finansiering under studietiden, men som arbetsgivare kan du stötta genom att diskutera ett utbildningsupplägg som passar er båda.

Denna artikel är i samarbete med Myndigheten för yrkeshögskolan.

MER INFO: YRKESHOGSKOLAN.SE

Säkra kommunal vård och omsorg – med verktyg ni redan använder Bättre upphandlingar och mer robust verksamhet – ackreditering används redan på flera områden i många kommuner. Men kan ackreditering bli ett verktyg också inom vård och omsorg?

Inspirations-webinar med bland andra: Lena Bjuhr Erngren, kvalitetschef i Sigtuna kommun.

Patrik Ulander, styrelseledamot Svenska Vård Frida Skårner, kategoriansvarig Sociala tjänster, ADDA Inköpscentral Malin Aronsson, kommundirektör, Kungsbacka kommun Lars Danielsson, landshövding Västra Götaland Ulf Hammarström, generaldirektör Swedac Läs mer om Swedac och myndighetens verksamhet på swedac.se

Scanna QR-koden för att komma direkt till webinaret Säkra kommunal vård och omsorg – med verktyg ni redan använder

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 13

äldreomsorgen: ”Bemötande av äldre”, “Vård i livets slutskede” och “Utbildning i säker rapportering”.

– Vårdare inom äldrevården vill kunna ge bästa tillgängliga omsorg och vill inget hellre än att få den kunskap som behövs för att göra ett riktigt bra jobb, menar John Terlinder.

40-tal onlinekurser för hälso- & sjukvårdspersonal

Det behövs ett kunskapslyft Under pandemin blev det tydligt att de cirka 150 000 som jobbar inom äldreomsorgen i Sverige länge har vädjat om mer utbildning och stöd.

– En nyutexaminerad gymnasist som får sitt första vikariat i hemtjänsten får idag väldigt lite praktisk träning innan det blir dags att på egen hand möta den äldre, säger John Terlinder.

FOTO : M ED ST ER

Onlinekurser för äldreomsorgen Digitala utbildningsformer kan på ett effektivt sätt förstärka äldreomsorgen. Att kunna ta del av en utbildning när och var som helst gör det möjligt att på kort tid utbilda hundratusentals medarbetare.

Text Fredrik Söderlund

Det är viktigt att ta fasta på vad som är kompetens. Att läsa en massa teori om stroke är ointressant, om du ändå inte förstår vad du ser när en brukare visar upp de klassiska symptomen på stroke, menar läkaren John Terlinder.

– De kunskaper man får på en utbildning behöver användas på ett vettigt sätt i verkligheten. Varje utbildningstimme måste öka din reella

kompetens, eller med andra ord din förmåga att använda dina nyvunna kunskaper och färdigheter med omdöme. Har din utbildning inte gett dig det, så blir den verkningslös.

Utbildningar som du hinner med Medster ger ett 40-tal onlinekurser för hälso- och sjukvårdspersonal. Tre av dem är riktade direkt till personal inom

För att hjälpa hen att skaffa sig basal medicinsk kunskap har Medster med hjälp av skådespelare skapat flera digitala brukare att träna på. Där kan man i förväg öva på olika situationer; som till exempel en försämring på grund av Covid-19.

Ta vara på digitaliseringen Det går åt väldigt mycket tid och resurser för att lära upp personal på ett traditionellt sätt.

– Därför behöver vi ta vara på digitaliseringens alla möjligheter. Se till att skapa bra fortbildning som lyfter verklig, reell kompetens. Genom bra onlinekurser kan vi utbilda personalen inom äldreomsorgen effektivt utan att tumma på kvalitén, säger John Terlinder.

Denna artikel är i samarbete med Medster.

HURRA!

Svenska Hygienpriset 2021

VRI-Smart.se

®

Lär dig att förebygga vårdrelaterade infektioner.

Bli VRI-smart du också!

Gör utbildningen på vri-smart.se

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

KRÖNIKA FOTO : S H U T T ER STO C K

Tillsammans skapar vi framtidens äldrevård

Det är sensommar och hösten är på gång.

Snart kommer de vackra färgerna på träden. Det kan kännas som en nystart när hösten drar igång. Låt oss ta var på den känslan och tillsammans satsa på äldrevården!

Text Ellenor Sörqvist

Vikten av fungerande teamarbete Att arbeta med äldre kan beskrivas som ett detektivarbete och det är det som gör det så spännande många gånger. Men även en utmaning som kräver att lyssnande, engagemang och kunskap. Försöka skapa en förtroendefull relation och visa intresse för den äldres livsberättelse och vardag. Sätta den äldres önskan och vilja i fokus. Det är där teamet runt den äldre är så viktigt för att lägga pusslet. Alla professioner sjuksköterskor, vårdbiträden, undersköterskor, fysioterapeuter,

arbetsterapeuter och läkare har sin del för att få ihop bitarna. Men även närstående och anda personer så som biståndsbedömare har viktiga bitar att bidra med. Beror Stina 91 år, nedsatta aptit på nedstämdhet eller är det inaktivitet eller en begynnande sjukdom som bidrar? När pusslet är lagt och det kan bidra till en god vård ger det en tillfredsställelse av att göra ett bra jobb.

Sjuksköterskan behövs nära Det har återigen blivit tydligt hur viktig det är med sjuksköterskor nära den äldre personen. Att sjuksköterskan får förutsättningar att vara en del i teamet och kunna bidra med kunskap och sin arbetsledande funktion. Att vara nära och inte bara ha en konsult funktion. Även hur viktigt det är att samverkan mellan olika vårdnivåer fungerar och att det ges förutsättningar för att de skall fungera. Att det finns kompetens inom de olika vårdnivåerna som exempelvis demenssjuksköterskor i kommunerna

samt äldre sköterskor på alla vårdcentraler.

Vården behöver bli mer nära den äldre och till det krävs att pengar riktas till primärvården som även har ansvar för läkarkontakten på kommunens boenden.

Anta utmaningen När löven faller och man har krattat ihop högen så kan man ibland få lust att hoppa i högen. Friheten av att kunna det. Kom ihåg det att den äldre personen som behöver hjälp eller vård har också varit pigg och kanske haft en vilja att hoppa i den där lövhögen. För bakom det åldrade ansiktet och sköra kroppen så finns det en person.

Den personen får inte glömmas bort En dag kommer du förhoppningsvis själv bli gammal och då vill du själv få en god och jämlik vård var du än bor i Sverige. Så låt oss ny ta tag i de problem och utmaningar som finns för att skapa en äldrevård som innehåller rätt kompetens, samverkan och ger en personcentreradvård.

FOTO : P R I VAT

2020 och 2021 har varit år som varit speciella. Under denna pandemi har det visats sig hur vården kan ställa om och anpassa sig efter nya förutsättningar.

Men det har även visat på de brister och utmaningar som finns att arbeta med i äldrevården. För oss som arbetar med äldre personer och har insyn i verksamheten kom inte bristerna och svagheterna som en överraskning.

Ellenor Sörqvist Specialistsjuksköterska Vård av äldre samt Distriktsköterska.

Styrelseledamot i Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre och demensvård

Visa vem du är!

Stort utbud av namnskyltar och yrkesbroscher med mera för personer i vården.

I vår webbutik gör ni er beställning enkelt & säkert på everand.se Vi finns nu även på Facebook & Instagram

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

Denna artikel är i samarbete med Atea.

Atea stöttar välfärdens digitalisering med människan i centrum Digitala lösningar ger välfärdens medarbetare jämlika förutsättningar att bedriva ett rättssäkert och högkvalitativt arbete, oavsett var i landet de arbetar. Välfärdens yrken kan också bli mer attraktiva när vi använder IT på rätt sätt.

Text Annika Wihlborg att avläsa data. Genom att analysera patientdata kan man exempelvis se om en patients medicinering behöver justeras, vilket i sin tur skapar förutsättningar för fler hälsofrämjande insatser. Med välfärdsteknik kan vi stötta kommunerna med förebyggande insatser som ger brukaren ett mer kvalitativt liv, säger Malin Sölsnaes, äldreomsorgschef på Atea.

Ökad självständighet för brukare Brukare som självständigt kan ta sin medicin eller genomföra provtagning i hemmet klarar sig ofta själva längre, vilket minimerar risken för psykisk ohälsa och gör att de kan bo kvar hemma så länge som möjligt. Utöver ökad självständighet kan välfärdsteknik även bidra till att minska ensamheten och öka delaktigheten bland äldre.

–En av välfärdsteknikens mest intressanta fördelar är möjligheten

Brygga mellan IT och verksamheten Ateas roll i vården och omsorgens digitalisering är bland annat att agera brygga mellan IT och verksamheten, att ”tala samma språk” är avgörande för att nå framgång kring det vi står inför, menar Malin Sölsnaes. Teamet på Atea äldreomsorg har tidigare arbetat inom socialtjänst, vård och omsorg.

–Vi erbjuder skräddarsydda helhetslösningar som inkluderar alltifrån IT-produkter till att analysera och

FOTO: MARCUS SÖLSNAES

E

n utmaning i välfärdens digitalisering är att öka kunskapen kring varför digitaliseringsprocessen genomförs. Det handlar i slutändan om att förse kommunerna med rätt verktyg för att kunna tillhandahålla god omvårdnad och ökad självständighet för den växande gruppen äldre.

Malin Sölsnaes Äldreomsorgschef Atea

En plattform där allt hänger ihop och ska ge tydlig nytta för både verksamheten och personalen. förändra verksamheternas arbetssätt med hjälp av IT. Vi stöttar även med utbildning, implementation och förändringsledning, support och förvaltning, en plattform där allt hänger ihop och ska ge tydlig nytta för både verksamheten och personalen, säger Malin Sölsnaes.

Fem kommuner utvecklar insatsförlopp veckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån den modell som Socialstyrelsen publicerade för ett par år sedan.

Modellen spänner över hela insatsförloppet, från diagnos till mild, måttlig och svår sjukdomsfas och livets slutskede.

Ekerö, Falun, Göteborg, Mörbylånga och Umeå deltar i projektet som leds av Svenskt Demenscentrum tillsammans med Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Syftet är att ut-

Telefontjänst för ökad tillgänglighet

foto christina nemell

Telefonstöd, samtalsgrupper i tidig sjukdomsfas och öppna verksamheter utan krav på biståndsbeslut. Fem kommuner i ett samverkansprojekt väljer delvis olika vägar för att utveckla ett insatsförlopp vid demenssjukdom i samverkan med regionerna.

Kommunerna började förra året med att identifiera vanliga brister och utmaningar under sjukdomsförloppet. Sedan fick de fria händer att formulera och testa olika förbättringsåtgärder. Flera kommuner har inrättat en särskild telefontjänst för att öka tillgängligheten.

– Det är inte lätt att ta första steget att ringa och be om hjälp.

Många tycker det är jobbigt när man redan har en svår situation. Då ska man inte behöva ringa en massa olika samtal och behöva trycka hit och dit på telefonen utan att kanske ens få tala med en människa, säger Helen Svensson, anhörigsamordnare i Mörbylånga kommun.

Samordningstjänst i Umeå En återkommande utmaning i alla fem kommuner är att stärka banden till regionernas hälso- och sjukvård. I Umeå har en samordningstjänst skapats för att optimera samverkan med regionen, bland annat genom att stimulera användningen av SIP (samordnad individuell plan). Samordnaren kommer att genomföra förbättringsåtgärder och vidareutveckla det arbete som startats i projektet.

Inspirera andra kommuner och regioner

Alla som bor i Mörbylånga kommun kan vända sig till en ny telefontjänst med frågor om demens. Anhörigsamordnaren Helen Svensson är av dem som tar emot samtalen.

Projektet är nu i sin slutfas. Under hösten håller deltagande kommuner öppna seminarium. Då presenteras resultatet av projektet för beslutsfattare på olika nivåer i kommunerna och regionerna.

I slutet av året publicerar Svenskt Demenscentrum en inspirationsskrift, med förhoppning om att stimulera utvecklingen av det standardiserade insatsförloppet i andra kommuner och regioner.

Inspirationsskriften och kommunernas projektrapporter kommer att kunna laddas ned från demenscentrum.se/insatsförlopp.

Som medlem får du Anhörigboken, tidningen Demensforum och tillgång till telefonrådgivning samt medlemsträffar.

Foto: Adobestock

Ett fungerande liv med demens.

Demensförbundet gör skillnad för dig som lever med demens eller som anhörig.

Som medlem får du stöd och hjälp för att skapa ett bra och fungerande liv med sjukdomen i vardagen.

Vår organisation är öppen för alla som vill vara med och bidra till ett demensvänligt samhälle – välkommen du också! Läs mer på demensforbundet.se

Demensförbundet driver på utvecklingen av ett demensvänligt samhälle. Tillsammans är vi över 10 000 medlemmar i 110 lokala föreningar som jobbar för att skapa ett bättre liv för demenssjuka och anhöriga i hela landet. Stöd gärna vårt arbete med en gåva eller en egen insamling.