Förstärk Sveriges Äldreomsorg by MediaplanetSE

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Förstärk Sveriges Äldreomsorg

Sarah Wamala Andersson

Hälso- och välfärdsteknik är framtiden Miele Professional Vardagas nya äldreboende i Täby Park har spänt bågen rejält. Sida 4–5.

HMC-metoden Vårdtagaren bibehåller sin rörlighet och personalen slipper tunga lyft. Sida 13.

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE

Borta bra eller hemma bäst?

Vidareutbildning skapar nya karriärmöjligheter för undersköterskor Behovet av att vidareutbilda sig som undersköterska har ökat då bredare och djupare kompetens efterfrågas.

Ny teknik är nyckeln till en högkvalitativ äldreomsorg Läs om Ateas arbete med digitala lösningar för en trygg och säker äldrevård.

FOTO : S A H LG R EN S K A A K A D EM I N

Hemma bäst?

Helle Wijk Professor på Göteborgs Universitet & gästprofessor på Chalmers Arkitektur/Centrum för vårdens arkitektur

11 Projektledare: Louise Rask (louise.rask@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Affärsutvecklare: Arvid Olofsson Designer: Daniel Petersson Distribution: Dagens Samhälle, 24-032022 Tryckeri: Bold Printing, Stockholm, Bold Printing, Malmö, Bold Printing, Borås, Daily Print, Umeå Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Tim Sobek

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

FOTO : O S K A R A L L ER BY

App som ger stöd för att utreda, behandla och läka sår Sårbehandling är resurskrävande och kostsamt för vården. Läs om OneWound som effektiviserar processen och minskar kostnader.

”Nord, syd, öst och väst, borta bra men hemma bäst” har någon skaldat i taket på ett av husen i Sveriges första egnahemsområde från början av förra seklet. Detta är ett bekant talesätt som tydligt visar på hemmets betydelse i våra liv. En betydelse som är lika gammal som vårt behov av att ha en plats att kalla ”hemma”. Tiderna förändras dock, nya behov uppstår. Den traditionella befolkningspyramiden med en smal spets, motsvarande de allra äldsta i Sverige, vilandes på en bred bas av barn och unga, har nu ändrats till en mer rektangulär form. Inom kort kommer vi att ha lika många 85-åriga kvinnor som 15-åriga flickor i Sverige! Samtidigt, åldrandeforskningen visar att äldre personer blir alltmer vitala. Uttrycket ”50 är det nya 70” från befolkningsundersökningen inom forskningscentret Age Cap refererar till att dagens äldre har allt bättre hälsa, funktionsförmåga och aktiv livsstil – och att många vill och bor kvar hemma.

Hemma värst?

Göran Lindahl Professor, Byggnadsdesign/ ACE, Centrum för vårdens arkitektur, Chalmers

Dock gäller detta inte alla! Cirka 20 procent av Sveriges befolkning utgörs av personer äldre än 65 år varav cirka 400 000 har behov av kommunala vård- och i hemmet. Och andelen äldre i befolkningen ökar. Redan 2060 förväntas andelen äldre över 65 år utgöra 25% av befolkningen – kanske ett mer swinging sixties än någonsin tidigare? Denna utveckling sker också mot bakgrund av omställningen till nära vård och devisen ”aging-in-place”, dvs det goda med att få åldras hemma. Vårt hem blir nu dock inte bara vårt, det blir en del av ett hälso-

Inom kort kommer vi att ha lika många 85-åriga kvinnor som 15-åriga flickor i Sverige! och sjukvårdssystem som sträcker sig från våra sovrum till högspecialiserade vårdlokaler.

Hemma ökar i betydelse! Behovet av bostäder för äldre, antingen det handlar om ordinärt boende eller särskilda boenden i kommunens eller privata vårdgivares regi, behöver öka. Socialstyrelsens beräkningar visar på ett behov av 5-600 nya särskilda boenden för äldre de närmaste fem åren. Här finns en chans att tänka nytt och låta den fysiska vård- och omsorgsmiljön vara en del av verksamhetens värdegrund. En utgångspunkt som stödjer vårdens kvalitet, personalens arbetssätt och bidrar till både trivsel och rekrytering. Denna typ av frågor samarbetar och forskar vi kring inom vårdmiljöforskningen på både Sahlgrenska Akademin och Chalmers. Vi gör detta i nära samverkan med målet att bidra till stödjande och effektiva vårdoch omsorgsmiljöer, från upplevelser till evidens om enskilda aspekter.

Mer kunskap krävs om vårdbyggnader

Denna artikel är i samarbete med Forum Vårdbyggnad.

Text Fredrik Söderlund

Idag görs det stora investeringar i vårdbyggnader, men det är viktigt att investeringarna är hållbara och att lokalerna gynnar både de boende och personalen.

Så bra arbetsmiljö som möjligt Socialstyrelsen har ett uttalat mål att uppfylla behovet av runt 600 nya äldreboenden inom en snar framtid i Sverige. – Människor som flyttar til ett äldreboende flyttar till sitt sista hem, dessutom ska byggnaderna vara en attraktiv arbetsplats för vårdpersonal i

50 till 70 år och därför är det viktigt att skapa de bästa förutsättningarna. Både för de boende och personalen, menar Helle Wijk som är styrelseledamot på Forum vårdbyggnad och professor Vårdvetenskap vid Gbg univ./ Sahlgrenska.

Nätverka och sprida kunskap Marie Larsson menar också att det behövs mer pengar till forskning för just vårdmiljöer. Där har Forum vårdbyggnad en betydande roll. - För att gynna detta arbete så bidrar vi till exempel med en professur på Chalmers och ett vårdbyggnadspris som delas ut vartannat år. Vi har också konferenser som är ett bra sätt att nätverka och sprida kunskap.

FOTO : DA N I EL O LS S O N

en fysiska miljön är en viktig parameter för att locka kompetenta medarbetare till vården. Det finns studier som visar att lokalerna positivt kan påverka tillfrisknandet, menar Marie Larsson som är styrelseordförande i Forum vårdbyggnad och fastighetsstrateg i region Örebro län. – Det blir betydelsefullt för den

enskilde patienten, men också en ekonomisk aspekt som i förlängningen gynnar samhället. Att vara inlagd ytterligare ett dygn kostar extra och det rör sig om rätt mycket pengar. Vårdbyggnader är dyra att bygga och drifta, och då måste kunskap finnas för att göra kloka, effektiva och hälsofrämjande lokaler.

Marie Larsson Styrelseordförande Forum Vårdbyggnad

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Denna artikel är i samarbete med Sveafastigheter. FOTO : SV E A FAST I G H E T ER

DRABANTEN, UPPLANDS VÄSBY

Lars Gärde Affärsutvecklingschef Sveafastigheter

Vi lever längre och är piggare allt högre upp i åren. 2030 beräknas antalet 80-åringar i Sverige ha ökat med 50 procent, eller med fler än 270 000 personer, jämfört med 2020. Samtidigt saknas attraktiva boendealternativ som möter seniorers olika behov. Text Lasse Lagerholm

guldkant. Genom hyresgästmätningar vet vi vad de boende vill ha, responsen är positiv.

nsamhet är lika farligt för hälsan som stillasittande eller att dagligen röka 15 cigaretter, och har blivit en av Sveriges största folksjukdomar. Hårdast drabbade är äldre. Med åren får många också nedsatt rörlighet och sämre syn och hörsel. – Det ställer krav på boendet. I samarbete med kommunerna utvecklar vi bostadsmiljöer efter önskemål och behov och som underlättar gemenskap. Långsiktig förvaltning, byggd på förtroende är grunden för vår samverkan, berättar Lars Gärde på Sveafastigheter, en bostads- och stadsdelsutvecklare som uppför allt från studentbostäder till kollektivhus och äldreboenden. – Vi bygger för rörelse och gemenskap. Människor ska ha ett rikt och meningsfyllt liv långt upp i åren - med

Trädgård ger välbefinnande Något mycket centralt är att kunna umgås. Många när en dröm om att bo gemensamt, men ha eget boende, kunna laga mat med vänner och sköta gården ihop. – Grönytor och trädgård betyder välbefinnande! Vi utformar boendemiljöer med generösa utrymmen som ökar trivsel, bryter ensamhet och ger gemenskap. Bort med korridorer, bort med institutionskänslan! Bostadsmiljön ska underlätta och uppmuntra till initiativ för en social tillvaro där man träffas. Ett exempel är Sveafastigheters trygghetsboende Hydran i Västerås, som

FOTO : M A RT I N B R U S E W I T Z

Boendemiljö som skapar gemenskap

är byggt för gemenskap och dessutom har plusenergilösningar. Hydran har gemensamma utrymmen både inne och ute liksom egen trygghetsvärd som arrangerar träningspass, sociala aktiviteter och hjälper de boende på olika sätt. Nyligen vann Hydran utmärkelsen Kundkristallen, då man har Sveriges mest nöjda hyresgäster i nyproduktion. I Upplands Väsby jobbar Sveafastigheter ihop med Silver Life. Tillsammans har man utvecklat projektet Drabanten, ett modernt boende för seniorer med en aktiv och social livsstil där service erbjuds när man själv önskar. – En del vill ha gemensamma träningspass, andra delta i studiecirklar. Vi vill få människor att engagera sig: jag tar hand om studiecirkeln; jag fixar snickrandet. Vi bygger med gemensamhetslokaler som anpassas till många intressen.

Vill du veta mer om Sveafastigheter? Besök sveafastigheter.se

Digitala avföringslistor förbättrar omsorgen

FOTO : A P P VA

Avföringslistor är en väsentlig men ibland integritetsinskränkande del av patienters vardag. Det är viktigt för omsorgspersonal att ta del av den information de behöver, men är fysiska avföringslistor den optimala lösningen? Digitala signeringslistor är ett alternativ för en mer trivsam boendemiljö. Text Appva

– Ja faktiskt, och det är bakgrunden till en av våra signeringslistor i Appvas MCSS, säger Ulrika Kjellberg, VD och grundare till Appva. Det är tio år sedan vi grundande Appva och då var det önskemål om en säkrare hantering av läkemedel som efterfrågades. Men snabbt kom önskemål om att få med avföringslistor i vår app.

Viktigt att tänka på för vem och varför tekniken finns För oss på Appva är det centralt att alltid förstå i vilket sammanhang vår tjänst ska användas och för vem och varför den ska finnas. Att sätta sig in i bakomliggande behov till önskemål om nya funktioner i vår tjänst är dessutom oerhört viktigt.

– Det får vi genom att arbeta väldigt nära våra användare och lyssna på deras berättelser, beskriver Ulrika. Bakgrunden till att flera av våra kunder vill hantera avföringslistor i appen är att många verksamheter reflekterar över vilken typ av boendemiljö man bör erbjuda respektive hur individens rätt till integritet bäst tillvaratas. Är det rimligt att alla anhöriga fritt ska kunna ta del av personlig information vid exempelvis besök? “Helst inte” resonerade våra kunder och arbetet med att skapa signeringslistor för avföring tog fart. Det kan ju tyckas som en enkel sak att lägga i en applikation som hanterar signeringslistor för läkemedel. Det visade sig vara mer komplext än vi trott. Bland annat används olika skalor för dokumentation, en av skalorna använder både bild och beskrivande text och så vidare. Efter en tids design-

FOTO : M I C H A EL ST EN B ER G

an digitala signeringslistor förbättra boendemiljö och integritet?

Detta borde vara en ren hygienfråga i alla verksamheter. Ulrika Kjellberg VD & grundare Appva

Vill du veta mer? Maila info@appva. com eller besök appva.com

och utvecklingsarbete lanserades avföringslistor som en del av vår modul Mätvärde. Som ett resultat är upptejpade avföringslistor i brukarens badrum nu ett minne blott. Utöver en trevligare boendemiljö gör den digitala registreringen att berörd personal tar del av informationen via sin dator i stället för att behöva vara på plats i brukarnas badrum. Detta borde vara en ren hygienfråga i alla verksamheter.

Denna artikel är i samarbete med Appva.

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Miele Professional.

Vardaga – ett nytt äldreboende i Täby Park

I Täby kommuns senaste äldreboende har man spänt bågen rejält när det kommer till trivsel för de boende, arbetsmiljö och hållbarhetsklassning. ”Jag vill påstå att det representerar ett nytt grepp på hur vi kan ta hand om våra äldre”, säger verksamhetschef Elin Kallström. Text Anders Edström Frejman

ldreboendet Vardaga, Villa Täby Park, i den nya stadsdelen Täby Park är det senaste boendet i kommunen. Boendet som öppnade februari 2022 syftar till att representera en modern form av äldreboende där man tar ett stort kliv bort från en traditionell stel institutionskänsla, menar verksamhetschef Elin Kallström. – Vi har försökt skapa en hemkänsla för de som kommer att bo i de 80 lägenheterna. Vi har till exempel valt väl genomtänkta och varma färger på golv, väggar och möbler, som varierar mellan våningsplanen.

Ett kök per avdelning På Vardaga har man valt att ha ett tillagningskök på varje våningsplan. – Ett kök är ju mer än en plats där maten lagas och där man äter. Det är framförallt en plats för gemenskap och kanske för minnen.

Elin Kallström förklarar att man hoppas att placeringen av köken bidrar till en hemkänsla. Allt från lukten från matlagning till gemenskapen vid borden. – Det är klart att det kan finnas fördelar med ett centralt storkök på ett boende. Men när varje våningsplan har eget kök och funktioner för hygien så minskas även springet mellan avdelningarna.

Tuffa miljökrav Byggnaden är certifierad enligt LEED guldnivå. På byggnadens tak finns en större installation av solpaneler. Certifieringen medför bland annat även tuffa krav på energiprestanda på belysning och utrustning. – Vi har väldigt effektiv belysning som ger ett högt ljusflöde, vilket är absolut nödvändigt för äldre med sämre syn. Samtidigt är den inte bländande och har även ett bra nattläge. Något annat som märks är valet av hushålls- och hygienutrustning. Här

FOTO : S K A N S K A

Köken är centralt placerade i en öppen planlösning och med låga väggar utan traditionella dörrar. – Det finns därmed möjlighet att låta

boende som vill vara med i matlagning och det som händer ute i köket. De låga väggarna ger dessutom personalen en bra överblick över en stor del av avdelningen.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

FOTO : T I M S O B EK

Om Miele Professional hos Vardaga Villa Täby Park är en inspirationskälla på många plan, inte minst hygienområdet.

FOTO : T I M S O B EK

Ett äldreboende är både en arbetsplats och ett hem. Här möts personal, boende och besökare från tidig morgon till sen kväll. För att säkerställa en god hygien gäller det att välja tvätt-, disk- och medicinteknisk utrustning med omsorg. Det som karaktäriserar Mieles proffsmaskiner förutom särskilda desinfektionsprogram och hög driftsäkerhet är framförallt enkelheten för personalen.

Driftsäkra hygiensmaskiner med högsta prestanda Han menar att utmärkande för de maskiner byggentreprenören Skanska valt är att det är det senaste i professionell utrustning. – Till exempel har de särskilda hygiendiskmaskinerna alltid slutsköljning i 85 grader. De diskar rent på fem minuter och har helautomatisk dosering av diskmedel i låsbart utrymme. De är i standardbredd och passar därmed i standard-köksmöbler. Diskmaskinerna är betydligt tystare än traditionella storköksmaskiner, viktigt med tanke på att de står i en öppen köksmiljö. Ergonomi är också viktigt, menar Jacob Littorin, men minst lika viktigt är användarvänlighet.

– Med över 120 anställda, varav många visstidsanställda, där alla är delaktiga i tvätt- och diskhanteringen, så är det en stor fördel för driften att maskinerna har få steg och intuitiva programval.

FOTO : P R I VAT

handlar det inte bara om energieffektivitet utan även säkerhet, kemikaliehantering och användarvänlighet. – Vi är väldigt glada över att vi fick möjligheten att leverera hygienutrustning till Vardaga, säger Jacob Littorin, marknadschef hos maskinleverantören Miele Professional.

”Lätt att göra rätt”

Elin Kallström Verksamhetschef Vardaga, Villa Täby Park

Vill du veta mer? Besök miele.se/professional

Elin Kallström håller med och trycker på behovet av att det ska vara lätt att göra rätt. Att göra dagligt underhåll som att plocka bort ludd och annan förebyggande rengöring. – Serviceavtal i all ära, men det bästa är ju om man i det längsta kan undvika att fel uppstår, säger hon. Alla maskiner ska klara aktuella hygienkrav på kort tid och samtidigt vara skonsamma mot kläder och miljö. Dessutom är Mieles maskiner framtidssäkrade med kommande möjlighet till fjärrövervakning av funktioner och servicebehov. – Proaktiv fjärrövervakning är något som kommer i allt från hygienutrustning till våra professionella luftrenare för offentliga miljöer. Här har Skanska gjort smarta val för Vardaga, avslutar Jacob Littorin.

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med TUC Yrkeshögskola.

Vidareutbildning skapar nya karriärmöjligheter för undersköterskor Text TUC Yrkeshögskola

Yrket som undersköterska har de senaste åren genomgått en utveckling i samband med att man sett ett ökat behov av bredare och djupare kompetens. Genom att vidareutbilda sig inom demensvård, psykiatri, eller palliativ vård får undersköterskor värdefull kunskap att ta med sig ut i arbetslivet samtidigt som de blir mer attraktiva på arbetsmarknaden.

teori och fördjupar oss inom flera olika områden. Många av de studerande ser fördelarna med att ta nästa kliv i karriären och anser att vidareutbildningen ger ökad arbetslust och större motivation. – Utbildningen var det bästa jag gjort. Nu har jag jobb som kvalitetsundersköterska på en demensavdelning och har höjt lönen med 3000 kr bara i år. Plus alla underbara vänner jag fått för livet, säger Britt-Mari Åkesson, specialistutbildad undersköterska inom demensvård. Med rätt utbildad personal får arbetsplatsen en övergripande positiv effekt som gynnar både kollegor och

FOTO : T U C Y R K ES H Ö G S KO L A N

tbildningarna ges på halvfart och på distans, vilket gör det möjligt att till viss del kombinera med arbete. Sofie Gustafsson, utbildningsledare för specialistutbildad undersköterska inom demensvård ser att allt fler undersköterskor vågar ta klivet och vidareutbildar sig. Det är något som gynnar både vårdtagare och befintlig personal. – Det finns en stor efterfrågan på specialistutbildade undersköterskor på arbetsmarknaden och genom denna utbildning får du en stor kunskapsbank att ta med dig ut i arbetslivet. I utbildningen blandar vi praktik med

FOTO : T U C Y R K ES H Ö G S KO L A N

Sofie Gustafsson Utbildningsledare TUC Yrkeshögskola

jobb för| jobb försvunnit jobb för framtiden

Har du koll på framtidens jobb? Är du nyfiken på jobb inom vården, eller vill du specialisera dig? Hos Lernia finns många möjligheter och ett brett utbud av utbildningar för dig som vill göra karriär inom vården. Alla Lernias YH-utbildningar är framtagna i nära samarbete med den svenska arbetsmarknaden och ger dig därför just den kompetens som arbetsgivare söker. Kolla in alla utbildningar och sök på lernia.se/yh

vårdtagare. – För mig var det viktigt att skaffa mig kunskap så att jag känner mig trygg i min yrkesroll vart jag än i framtiden kommer att arbeta, vilket också min utbildning på TUC gav mig. Den kunskapen ska jag idag försöka dela med mig till mina kollegor inom äldreomsorgen där jag jobbar, förklarar Kertu Päri, specialistutbildad undersköterska inom palliativ vård.

Utbildningen var det bästa jag gjort. Nu har jag jobb som kvalitetsundersköterska och har höjt lönen med 3000 kr. Britt-Mari Åkesson

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Så blir äldreomsorgen trygg och säker med digitala lösningar Digitala lösningar är idag nödvändiga för att vardagen och samhället ska fungera. Äldreomsorgen är inte ett undantag. Ny teknik är nyckeln till en högkvalitativ äldrevård. veriges befolkning ökar stadigt. Och det är antalet äldre som ökar mest. Men när den yngre befolkningen inte växer i samma takt ställs äldreomsorgen inför nya utmaningar. Hur ska man skapa trygghet för äldre när det råder brist på arbetskraft? Välfärdsteknik är viktiga komplement för att skapa en trygg och säker äldreomsorg.

”Digitala lösningar främjar ett självständigt liv” – Välfärdsteknik är digitala lösningar som främjar ett självständigt liv och som gör att äldre kan bo kvar hemma så länge som möjligt, förklarar Malin Sölsnaes, chef för satsningsområdet äldreomsorg på Atea. Exempel på digitala lösningar är robotar som hjälper vårdtagare att ta sin medicin, system som gör det möjligt att kunna skriva journaler direkt på plats, digitala möten eller hemmonitorering som innebär tillsyn och vård i hemmet via chatt och digitala möten. – Man ser redan nu att hemmonitorering ger stora vinster. Prover följs upp digitalt och vårdtagaren får snabb återkoppling och vet direkt om något inte stämmer. Det ger bättre koll på den egna hälsan och minskar oron. Hemmonitorering avlastar vården och minskar risken för smittspridning.

Virtuellt fikarum

Malin Sölsnaes Chef för satsningsområdet äldreomsorg Atea

Välfärdsteknik är också ett verktyg som kan användas för att förebygga ensamhet och bryta isolering. Atea har tillsammans med Mälardalens universitet utvecklat webbplattformen Fikarummet som snart lanseras och vars ambition är att minska äldres upplevda ensamhet. – Det är ett virtuellt fikarum där man deltar med eller utan kamera. Man kan till exempel välja ett rum utifrån intresse eller prata med andra från samma område som man själv. Samtidigt får brukarna chansen att förbättra sina digitala kunskaper, vilket också minskar risken för isolering. Viktiga frågor när det gäller digitala lösningar inom vård och omsorg är hur man säkrar sekretessen kring vårdtagarna och hur data lagras.

”Varken analoga eller digitala arbetssätt är vattentäta” Carl-Johan Ekelund Informationssäkerhet Atea Vill du veta mer om Atea? Besök atea.se/valfardsteknik

– Innan man inför ett digitalt system måste man arbeta med informationssäkerhet och säkerställa att verksamhetens behov tillgodoses utifrån ett säkerhetsperspektiv. Att ta sig tid och fundera över vilken information som behövs och varför den är viktig är bra att ta med sig in i en upphandling, säger Carl-Johan Ekelund som arbetar med informationssäkerhet på Atea.

– Varken analoga eller digitala arbetssätt är vattentäta. Det finns alltid risker. Därför är det viktigt att se över helheten och väga vinsterna och riskerna mot varandra. Säkerheten utvärderas löpande och man ser över att säkerhetsfunktionerna används. Det digitala arbetssättet är väldigt säkert när det utförs rätt.

Text Mathias Pernheim Foto Atea och Adobe Stock

Carl-Johan Ekelund tror att det kan finnas en viss oro inom organisationerna för den nya tekniken och för hur den ska användas

Tekniken kompletterar mänskliga händer. Kan man lösa vissa situationer digitalt så frigör det tid och de möten med personal blir mer högkvalitativa Malin Sölsnaes ”De mjuka värdena är viktiga” – Därför behövs introduktion, utbildning och workshops kring hur man arbetar med tekniken. Tekniken bygger på samma gränssnitt som i andra digitala funktioner. Därför känner man igen sig och det blir lätt att göra rätt. Det ska inte bli att man säger ”det var bättre förr”. Malin Sölsnaes återkommer till vinsterna med välfärdsteknik och vad tekniken innebär för vårdtagarna. Hon nämner att digitala lösningar ger fler valmöjligheter för brukarna och att det ger en känsla av att man tar kommandot över sitt eget liv. Finns det inte en risk att mänskliga kontakter uteblir när äldreomsorgen digitaliseras mer? – Tekniken kompletterar mänskliga händer. Kan man lösa vissa situationer digitalt så frigör det tid och de möten med personal blir mer högkvalitativa. De mjuka värdena är viktiga.

Denna artikel är i samarbete med Atea.

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

I FOKUS: SARAH WAMALA ANDERSSON

Hälso- och välfärdsteknik är en nödvändighet i framtidens vård och omsorg

Hälso- och välfärdsteknik är en nödvändighet för att kunna säkerställa en trygg, effektiv och jämställd vård och omsorg i framtiden. Den kan även bidra till att främja människors hälsa och livskvalitet, inte minst i takt med att medellivslängden ökar och allt fler äldre kommer att bo hemma längre. Samtidigt behöver införandet av hälso- och välfärdsteknik professionaliseras. Det anser Sarah Wamala Andersson, professor i hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens universitet. Text Annika Wihlborg

FOTO : T I M S O B EK

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

älso- och välfärdsteknik är ett hett och snabbrörligt område där utvecklingen går snabbt och behoven är omfattande. Det råder ingen tvekan om att hälso- och välfärdstekniken kan göra stor nytta, men det finns utmaningar, exempelvis att se till att den verkligen når ut till rätt målgrupp vid rätt tidpunkt. En viktig målgrupp för den hälso- och välfärdsteknik som utvecklas är den växande grupp äldre som lever längre, vill ha bättre livskvalitet, och flera med olika riskfaktorer och folksjukdomar. Tekniken kan bidra till att förebygga sjukdomar och individer kan leva ett gott liv, trots riskfaktorer och sjukdom. För att samhället fullt ut ska kunna nyttja den teknik som utvecklas krävs kunskap om hur den kan utvecklas, införas, implementeras och utvärderas.

Nationellt ramverk för utvärdering och uppföljning Svenska kommuner upphandlar årligen hälso-och välfärdsteknik för flera miljarder kronor. Endast drygt 5 procent av dessa investeringar följs upp och utvärderas systematiskt. – I dagsläget saknas ett nationellt ramverk för evidensbaserad uppföljning och utvärdering av hälso- och välfärdsteknik, vilket verkligen behövs. Sverige har mycket att vinna på att professionalisera införandet av hälsooch välfärdsteknik. I många kommuner saknas i dagsläget strukturerade behovsanalyser, implementeringsplan samt systematisk uppföljning och utvärdering av den teknik som upphandlas. Det leder till resursslöseri och arbetsstress för personalen. Det upphandlas dyra plattformar som ofta överlappar varandra, utan samordning. Dessutom kan teknikens resurser inte nyttjas fullt ut, säger Sarah Wamala Andersson.

Kartlägger kommunernas behov Inom ramen för ett pågående forskningsprojekt vid MDU genomförs undersökning i 150 kommuner. Syftet är att analysera hur kommuner upphandlar, implementerar och utvärderar hälso- och välfärdsteknik.

FOTO : T I M S O B EK

– Det råder ofta en osäkerhet angående vem i kommunen som ansvarar för upphandling, analys, implementering och systematisk uppföljning av hälsooch välfärdsteknologi. Ambitionen med det här projektet är att kartlägga kommunernas behov och utveckla beslutsmodeller som underlättar upphandling och implementering vid införande av hälso- och välfärdsteknik., säger Sarah Wamala Andersson.

Behov av ekosystemperspektiv Mälardalens universitet har även initierat en plattform där kommuner och företag som utvecklar hälsooch välfärdstekniklösningar kan mötas. Nätverket samlar även forskare, beslutsfattare och vård-och omsorgsprofessionen. Finansiering har beviljats av FORTE för att MDU genomföra den första internationell konferens för hälso- och välfärdsteknik under 2023. Ambitionen är att arrangera denna vartannat år där olika perspektiv, utmaningar och ny forskning

inom hälso- och välfärdsteknik kan diskuteras av olika aktörer och skapa nya innovationer.

Framtidens smarta hälsomedvetna boende Ett tredje spännande pågående initiativ på hälso- och välfärdsteknikområdet är ”Framtidens smarta hälsomedvetna boende”. Allt fler äldre kommer att bo kvar hemma längre upp i åldrarna. Med smart hälso-välfärdsteknologi är det möjligt att bo kvar hemma längre med bibehållen livskvalitet, trygghet och samordnad vård och omsorg och folkhälsoarbete. – I forskningsprojektet samverkar vi med ett tiotal företag, kommuner, regioner, myndigheter, professionen och civilsamhället. Tillsammans ska vi designa en prototyp på hur ett framtida välfärdsteknologiskt boende för åldrande befolkning kan se ut – det gäller privata boenden som serviceboenden och äldreboenden, säger Sarah Wamala Andersson.

VAD BETYDER EGENTLIGEN HÄLSO- VÄLFÄRDSTEKNIK? Med hälso- och välfärdsteknik (HVT) menas en teknisk intervention som syftar till att främja hälsa, välbefinnande eller livskvalitet hos slutanvändarna och/eller bidra till bättre resursutnyttjande inom vård-, omsorgs- och välfärdssystem och förbättring av personalens arbetsmiljö. Ref. Wamala-Andersson S. Richardson M, Cozza M, Lindén M, Redekop K. Addressing evidence in health and welfare technology interventions from different perspectives. Journal of Health Policy and Technology 2021;10: 1005-19.

Denna artikeln är i samarbete med Durewall Institutet.

Durewallmetoden – trygghet och säkerhet i äldreomsorgen Durewallmetoden är en väl beprövad metod under ständig utveckling. Det som aldrig ändras är den värdegrund den vilar på och metodens fundament; att arbeta med minsta möjliga kraft utan att tillföra skada eller smärta. Att skapa trygghet och främja individens möjlighet att nyttja sin fulla potential innebär att möta personen med mjukhet, värdighet och empati och att främja hens autonomi och integritet. Text Durewall Institutet

urewallmetoden Metoden bygger på 10 vägledande principer som leder oss in i ett mjuk och kraftbesparande sätt att använda vår kropp och som också gör att vi möter kraft med mjukhet. När vi tränar oss på vår egen kroppsmedvetenhet och förmår att arbeta balanserat och avspänt så kan vi också erbjuda ett lugnt och trygghetsskapande kroppsspråk och mjuka händer i arbetet.

Förflyttningskunskap Utbildning i förflyttningskunskap är inte bara tekniker. Det inkluderar en del förkunskaper som vi behöver för att kunna arbeta mjukt och kraftbesparande.

Vi lär oss hur vi bemöter och visar omsorg om en annan människa och hens kropp med mjukhet och värdighet. I handkunskapen får vi träning i hur vi använder våra händer i medveten, positiv beröring och kommunikation.

Skapa trygga möten Våra utbildningar inom demensvården har ett mycket tydligt fokus på det förebyggande och empatiska förhållningssättet, vi möter känslan och inte beteendet. Om det händer att den demenssjuke kommunicerar ex. otrygghet med utagerande beteende behöver vi hålla fokus på att få personen att återfå lugn. Med respekt, mjuka händer, lugn

Vi lär oss hur vi bemöter och visar omsorg om en annan människa med mjukhet och värdighet. andning, och balans får vi ett kroppsspråk som speglar lugn och bidrar till att deskalera situationen. Det behåller vi även om den demenssjuke tar tag i oss, ex i handleder, och gör oss fria med mjukhet. Vi arbetar efter modellen FÖRE – UNDER – EFTER för att utveckla och individanpassa arbetssättet och bemötandet.

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Världens enda hygienassistent för hemmabruk ökar äldres självständighet och integritet För personer med rörelsehinder kan den personliga hygienen vara ett stort bekymmer. Att vara beroende av hjälp från exempelvis hemtjänstpersonal för att kunna duscha upplevs av många som ett intrång i den personliga integriteten. En svensk innovation ger sköra äldre och rörelsehindrade självständigheten tillbaka. FOTO : S H U T T ER STO C K

Denna artikel är i samarbete med Robotics Care.

dagsläget behöver 65 000 äldre hjälp med att sköta sin personliga hygien i hemmet. Om fem år väntas antalet ha ökat till 100 000. Det är inte ovanligt att hemtjänsten endast beviljar hjälp med dusch en till tre gånger i veckan och många äldre upplever det som frustrerande att inte kunna sköta sin hygien så som de önskar. – Andelen äldre i samhället ökar stadigt och det finns både mänskliga och ekonomiska motiv för att skapa bättre förutsättningar för säker vård i hemmet, för både den äldre och personalen. Vi har utvecklat en lösning som minimerar risken för halkolyckor på våta golv, liksom rygg- och nackskador på grund av tunga

lyft, säger Daniel Rumack, säljansvarig på Robotics Care, som har utvecklat den automatiserade hygienassistenten Freja, som ger rörelsehindrade och sköra äldre möjlighet att på egen hand sköta sin hygien i hemmet.

Nya möjligheter att självständigt hantera personlig hygien Robotics Care grundades 2013 av Thomas Ryberg, efter att hans då 90-åriga mor hade jobbiga upplevelser från den duschassistans hon hade rätt till. Både integriteten och hygienen blev lidande, på grund av stor rotation av personal och ibland uteblivna besök. Thomas sökte efter ett hjälpmedel där hans mor på ett

säkert sätt själv kunde sköta sin personliga hygien. Det fanns inget på marknaden och då bestämde han helt enkelt sig för att utveckla ett robotduschsystem.

FOTO : P R I VAT

Text Annika Wihlborg

Daniel Rumack Försäljningsansvarig Robotics Care

Läs mer på roboticscare.com

Med hjälp av en Freja i badrummet, får äldre nya möjligheter att själva sköta sin personliga hygien. Freja är en vidareutveckling av Poseidon, som används i professionella vårdmiljöer. – Att kunna sköta sin hygien på egen hand och utifrån sina egna önskemål har stor betydelse för äldres hälsa och livskvalitet. Det här är en del av lösning på utmaningen med ett ökat antal äldre och mindre personella resurser i hemtjänst och omsorg, säger Daniel Rumack.

FOTO : M EM I N I S S E

”Vi vill bli världens viktigaste företag” Med smart teknik och digitala lösningar gör Meminisse det möjligt för människor som diagnostiserats med en kognitiv sjukdom att bo kvar hemma och ha ett aktivt liv. Lösningarna skapar trygghet för de närstående samt ger ett sammanhållet och patientsäkert vårdflöde.

Meminisse grundades 2019 av Jenny Malmgren, då marknadskoordinator på riksorganisationen Alzheimer Sverige, och Mårten Ohlin, entreprenör inom den digitala sfären.

Meminisses verksamhet vilar på tre lösningar.

HOME, en trygghetslösning som med hjälp av sensorer och AI detekterar avvikelser i personens beteende och rörelsemönster och slår larm när något är fel. HOME lanseras på den svenska marknaden i vår.

Jenny Malmgren CEO & Grundare Meminisse FOTO : M EM I N I S S E

Med målet att bli världsledande

– Vi såg vårdens enorma behov av avlastning och effektivisering, och förstod att vården behövde digitaliseras och flyttas ut i hemmet om utmaningen skulle kunna hanteras, säger Mårten. Samtidigt såg vi hur digitaliseringen på ett genomgripande sätt kunde förbättra livskvaliteten för den sjuke och skapa trygghet för de närstående. Så vi startade Meminisse och ganska snart satte vi som mål att bli störst i världen inom digitala vårdlösningar för människor med kognitiva sjukdomar.

FOTO : M EM I N I S S E

unt 50 miljoner personer i världen är idag diagnostiserade med en kognitiv sjukdom, varav Alzheimers är den vanligaste. 2050 beräknas antalet med diagnos ha ökat till 150 miljoner. Lägg därtill ett stort mörkertal och det är uppenbart att vården står inför en gigantisk utmaning. – Vården är bra på att ställa diagnos i ett tidigt skede, så med rätt hjälp kan personen som drabbas fortsätta att leva ett aktivt liv med hög kvalitet i många år, säger Jenny. Och det är precis den hjälpen som vi på Meminisse erbjuder.

Vi vill bli världens viktigaste företag för människor med kognitiva sjukdomar säger Jenny och Mårten.

Mårten Ohlin

CIO & Grundare Meminisse

CARE, världens första vårdlösning online som är specialiserad på kognitiva sjukdomar. CARE erbjuder en sömlös kommunikation mellan involverade vårdaktörer, patient och närstående. SCIENCE, erbjuder forskare, läkemedelsföretag med flera att ta del av anonymiserade data från HOME, så de kan komma närmare lösningen på kognitiva sjukdomar. – I år etablerar vi oss på den svenska marknaden, 2023 tar vi steget till våra nordiska grannländer och Hong Kong, berättar Mårten. Därefter följer Storbritannien, delar av Kina, USA och Japan. Med Meminisse har vi en fantastisk möjlighet att göra skillnad; för vården och för alla som drabbas av kognitiv sjukdom – direkt eller indirekt. För dem vill vi bli världens viktigaste företag!

Text Meminisse

Läs mer på meminisse.se Denna artikel är i samarbete med Meminisse.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

Denna artikel är i samarbete med OneWound.

Digitalt verktyg möjliggör effektiv sårbehandling Patienter med svårläkta sår upplever ofta oro och smärta. Sårbehandling är resurskrävande och kostsamt för hälso- och sjukvården. Genom personlig support via en app ges nu stöd för att lättare utreda, behandla och läka sår snabbare. Ökad kvalitet och effektivare behandlingsstrategier leder dessutom till minskade kostnader.

Scanna QR-koden för att läsa mer:

årrelaterade kostnader uppskattas till 2–4 procent av Sveriges hälso- och sjukvårdsbudget (SBU, 2014). Ökad kunskap kring avancerad sårbehandling reducerar antalet omläggningar, vilket frigör resurser, sänker kostnader och värnar miljön genom minskat materialavfall och färre transporter. Det menar Maria Käll, vårdutvecklingschef inom sårbehandling på Onemed. Hon och hennes team står bakom utvecklingen av appen OneWound som syftar till att stötta sjuksköterskor

FOTO : O N EM ED

Text Ulrika Fallenius

Maria Käll Vårdutvecklingschef inom sårbehandling OneWound

Så hjälper appen sårbehandling I appen skapas patientprofiler som innehåller viktig information och foton på såren. I chattsamtal med sårexperter tas en individanpassad behandlingsplan fram. – Appen genererar också statistik vilket skapar förutsättningar för att få en uppfattning om områden som kräver förbättring, det ökar välmåendet hos våra patienter, säger Maria Käll.

Patienten är vårt fokus, inte bara såret. Maria Käll

med sårbehandling för att förkorta läkningstid, minska överanvändning av antibiotika och öka livskvaliteten hos patienterna. – Majoriteten sjuksköterskor vi möter känner osäkerhet kring såromläggning. De lägger om såren för ofta, vilket stör läkningen. Det går åt mer material och tar tid som personalen skulle kunna lägga på andra arbetsuppgifter. Med vår app skapar vi trygghet och rekommenderar rätt behandling för varje individuellt fall. Patienten och läkningsprocessen är vårt fokus, inte bara såret, säger Maria Käll.

Snabbare sårläkning och mindre lidande för patienter Inom hälso- och sjukvården i Uddevalla kommun är OneWound en del av arbetssättet. – Vi ser en snabbare sårläkning och mindre lidande för våra patienter. Vi får en överblick över alla aktuella sår och kan optimera sårläkningsprocessen. Detta gör att vi både sparar tid och pengar och är mer miljövänliga. Framförallt ökar livskvaliteten för patienterna, säger enhetschef Sara Clarholm.

Snabbare svar och kortare handläggning med patientnära analys FOTO : S H U T T ER STO C K

För att skydda äldre och skörare patienter från både transporter och smittorisker vill man inte skicka in patienter till sjukhus i onödan. För att fortfarande kunna ge bästa vård finns det möjlighet att ta tester på viktiga parametrar på plats, med svar direkt. Text HemoCue

Denna artikel är i samarbete med HemoCue.

NSM489SE

ålig balans, sämre minne och trötthet – är det åldrandets oundvikliga konsekvenser? Eller kanske anemi? Anemi är en relativt utbredd diagnos hos äldre och förekommer hos nästan var femte individ över 65 år. Järnbrist är den vanligaste orsaken till anemi. Vanliga symtom är andfåddhet, hjärtklappning, trötthet och angina pectoris vid ansträngning.3 Enkel patientnära provtagning med kapillärt Hb möjliggör tidig upptäckt av anemi, och därmed kan behandlingsbara orsaker relativt snabbt identifieras. När det gäller infektioner så ger LPK*, vita blodkroppar, en bra indikation på om något inte är som det skall, och kan ge vägledning om en infektion är bakteriell och bör behandlas med antibiotika, eller om det är en virusinfektion. För att undvika risker att utsätta äldre och skörare patienter för smitta, bör man i

möjligaste mån undvika onödiga patient transporter och sjukhusbesök. Många äldre, som också kanske har andra sjukdomar2,4, har oftast ett förhöjt CRP som i sig försvårar identifiering om pågående infektion. Där kan LPK bidra till att ge en tydligare bild av vad som pågår. HemoCue AB i Ängelholm är specialiserade på analysinstrument där man får svar direkt och som man kan ta med sig till patienten; på hembesök, i bedömningsbilar eller ha på plats på sjukhem, vårdcentraler och äldreboenden. HemoCue har instrument för de viktigaste parametrarna som Hb, Glukos och LPK (vita blodkroppar).

Välkommen att läsa mer om alla våra instrument för patientnära analyser på hemocue.se

Referenser

I dagens läge vill man minska riskerna för att utsättas för smitta och kan man undvika sjukhusbesök så är det en fördel. Om HemoCue 140 miljoner tester från HemoCue utförs varje år, motsvarande fyra tester per sekund. HemoCue i Ängelholm har utvecklat de nämnda instrumenten, baserat på forskning i Sverige. Med kapillära eller venösa helblodsprover ger det ett provsvar med laboratoriekvalitet.

*LPK = leukocytpartikelkoncentration, antalet vita blodkroppar i blodet. 1. Läkartidningen 2015, 112: DAAE. 2. Läkartidningen 2015, 112: DAYP. 3. internetmedicin.se/ behandlingsoversikter/ hematologi/anemiallman-utredning-akutbehandling. 4. Stauder et al. Anemia in the elderly: clinical implications and new therapeutic concepts, Haematologica. 2014 Jul; 99(7): 1127–1130.

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

som spänner från service till avancerad sjukvård så nog finns det utvecklingsvägar. Framhåll också att det är en expansiv framtidsbransch vilket gör att det hela tiden kommer öppnas upp nya möjligheter för den som vill vara med och driva utvecklingen.

FOTO : P O P PY P H OTO G R A P H Y

saker jobbsökare i äldreomsorgen vill veta

#4 Aktiviteter

Spela spel och musik, ta en promenad, följa någon till frissan, hålla i gympa, fixa fest, åka på utflykt – allt på arbetstid. Äldreomsorgen innefattar ju hela vardagen och den som söker jobb vill veta hur ni som arbetsplats jobbar med aktiviteter både för dem ni är till för och för medarbetarna. Har ni någon aktivitetsansvarig i verksamheten? Ordnar ni några personalaktiviteter? Berätta om allt som händer hos er och hur ni ser till att få det att ske.

#5 Ledarskap

Text Go Care

Det är en expansiv framtidsbransch vilket gör att det hela tiden kommer öppnas nya möjligheter.

Extra förmåner

Inte helt oväntat är intresset stort för villkor och förmåner. Så berätta om allt från ert kollektivavtal, scheman till extra förmåner. Exempel på förmåner kan vara friskvårdsbidrag, träningsaktiviteter, personalrabatter, skobidrag, professionellt stöd i olika frågor, extra semesterdagar.

#2 Utbildning

Glädjande är att möjligheter till utbildning är något jobbsökare är nyfikna på. I äldreomsorgen kan du

alltid kan lära mer. Varpå många vittnar om att ju mer du kan desto roligare och mer stimulerande blir jobbet och du känner dig trygg. Vad erbjuder ni kring kompetensförsörjning? Vilka utbildningar kan medarbetare i olika roller och med olika erfarenheter få chans att gå hos er?

Karriärmöjligheter

Hur ser ni till att ge era medarbetare stöd att växa och utvecklas hos er? Vård- och omsorg erbjuder olika yrken, roller och verksamhetsområden

Jobbet i äldreomsorgen är komplext. Det ska göras bedömningar, det uppstår utmanande situationer och jobbet kräver noggrann struktur och planering blandat med flexibilitet. Nära ledarskap som ger stöd och utrymme för reflektion och återhämtning efterfrågas. Är ni bra på detta så framhåll det. Slutligen så berätta även om ni har ett strukturerat sätt att utbilda och utveckla era ledare. De listade sakerna baserar på data från jobbsajten Go Care. Ett bra sätt att stärka er kompetensförsörjning är att i er kontakt med både nuvarande och framtida medarbetare visa allt ni erbjuder kring dessa.

Marie Cederschiöld högskola tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola

Stärk er yrkesroll med utbildning Vi har kurser för personalgrupper inom äldreomsorgen och lång erfarenhet av att vidareutbilda yrkesverksamma • Gerontologi och geriatrik, 3 hp • Äldre och psykisk ohälsa, 3 hp • Äldre och missbruksproblematik, 3 hp • Smärta och smärtskattning, 3 hp • Upptäck och fråga om våld i nära relation, 3 hp • Socialrätt för biståndshandläggare, 3 hp

• Värdegrundsledare i äldreomsorgen, 7,5 hp • Avancerad sjukvård i hemmet utifrån den palliativa vårdens filosofi och förhållningssätt, 8 hp

uppdrag@mchs.se, 08-555 051 19

mchs.se/äldre

Marie Cederschiöld var en av 1800-talets främsta pionjärer inom utbildning, sjukvård och socialt arbete.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 13

Denna artikel är i samarbete med HMC Sverige. FOTO : H M C SV ER I G E

FOTO : H M C SV ER I G E

HMC-metoden – En vinst för både vårdtagare och personal Vårdtagaren bibehåller sin rörlighet och personalen slipper tunga lyft. Det är två av vinsterna med HMC-metoden. ”Även en mycket liten insats från vårdtagarens sida kan vara till stor hjälp”, säger Martin Gottfridsson, fysioterapeut på HMC Sverige.

nder ett enda arbetspass kan en undersköterska utföra hela 80 till 90 förflyttningar. Trots det är förflyttningar ett område som förbisetts inom vården, vilket leder till onödiga skador för såväl vårdtagare som personal.

– Både hälsan och självförtroendet stärks när vårdtagaren får hjälpa till och göra det som han eller hon förmår. Varje rörelse är viktig för hälsan och förflyttningar inom vården är en möjlighet till rörelse som det är dumt att inte ta vara på, påpekar Nicola Parmelund, fysioterapeut på HMC.

Bibehållen rörelseförmåga

Så fungerar HMC-metoden

Men en förändring är på gång. Tillsammans med partners har HMC Sverige detaljstuderat ämnet förflyttningar. Nu har de utvecklat ett arbetssätt som inte bara förenklar arbetet rejält för personalen, metoden bidrar också till att vårdtagaren behåller sin rörelseförmåga.

HMC-metoden innebär att varje vårdtagare får sin rörelseförmåga kartlagd. Utifrån det anpassas de förflyttningar som sker i vardagen så att de utvecklar vårdtagarens egna förmågor. Det är viktigt att vårdtagaren får använda sina egna resurser fullt ut vid varje förflyttning. När den egna förmågan inte

räcker till ska miljön anpassas, bland annat med hjälpmedel av olika slag. Först i tredje hand kan vårdpersonalen behöva bidra med sin styrka, men insatsen blir då inte alls så krävande som med traditionella metoder. Det här arbetssättet reducerar personalens fysiska insats med upp till 70 procent. 2018 var HMC-metoden färdigutvecklad för vårdpersonal. Sedan dess har HMC hållit många utbildningar och för att effektivisera det arbetet har man nu gjort en del av utbildningspaketet digitalt. – Metoden är en win-win för alla parter. Vår förhoppning är att så många som möjligt ska kunna ta del av den, säger Nicola Parmelund.

FOTO : H M C SV ER I G E

Text Benedikta Cavallin

Martin Gottfridsson Fysioterapeut HMC Sverige

Nicola Parmelund Fysioterapeut HMC Sverige

Om HMC Sverige HMC Sverige är ett kunskapscenter och utbildningsföretag som arbetat med förflyttningskunskap i över 25 år. 2015 påbörjade de ett utvecklingsarbete tillsammans med forskare på Linnéuniversitetet och RISE.

Visa vem du är! Stort utbud av namnskyltar och yrkesbroscher med mera för personer i vården. I vår webbutik gör ni er beställning enkelt & säkert på everand.se Vi finns nu även på Facebook & Instagram

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : S H U T T ER STO C K

Fler nyanser än grått

Susanne Suvantos tankar om äldreomsorgen Text Susanne Suvanto beskrivs och ibland en omgivning som avråder. – Du som är duktig och har så bra betyg…inte ska väl du? Bara undersköterska? Ja, låt mig vara tydlig – lön och arbetsvillkor är viktiga. Men att ens överväga ett arbete inom äldreomsorgen verkar hindras av ”oss”.

Vi kan ändra på det! Uppmuntra den som överväger att börja arbeta inom äldreomsorgen Äldreomsorgen kräver kompetens – hos alla Ta hand om den som är nyanställd – introduktion, handledning och fadder Låt den som är ny vara ny – uppmuntra frågor och svara med omsorg

Hylla ditt barn som vill se en karriär som undersköterska – högre statusjobb finns inte Nu finns det redskap för att fortsätta utvecklingen av vård och omsorg om äldre personer. Underlagen finns på plats – nationell demensstrategi, nationell anhörigstrategi, god och nära vård, satsning på välfärdsteknik och eldsjälar. Det gör att jag nu vill utmana både mig och dig – berätta om vården och omsorgen om äldre personer – sanningen om att den har många fler nyanser än grått Jag hissar att undersköterskor fått en skyddad yrkestitel Jag dissar bristen på historiekunskap som hindrar oss från att utvecklas

FOTO : L I N DA DY B EC K

juset är här, bokstavligen! När jag skriver detta så lyser solen in genom fönstret. Så varm och stark att jag måste dra ner markisen. Det blir ljusare varje dag och pandemin som hållit sig i sitt järngrepp under två börjar släppa taget. Vården och omsorgen om äldre personer består. Varje dag, dygnet runt, helg som söcken fyllt med livets alla nyanser. Varje dag möter jag berättelser och människor som representerar en mångfald av erfarenheter. Nu senast fick jag ta del av en undersökning – enkäter och intervjuer med unga personer om äldreomsorg. Unga människor vill arbete inom äldreomsorgen. Så hoppfullt men samtidigt finns orosmolnen där. Det finns hinder för att unga människor ska välja äldreomsorgen. Är det lönen? Är det arbetstiderna? Är det arbetsuppgifterna? Nej, det handlar om hur äldreomsorgen

Susanne Suvanto “Snäll aktivist” och verksamhetsansvarig för Omvårdnadsinstitutet

Nominera och belys det fantastiska arbetet som utförs i det tysta Om Omvårdnadsinstitutet Omvårdnadsinstitutet är ett kunskapsföretag som bildades 2010 av Susanne Rolfner Suvanto och Anna-Liisa Suvanto. Syftet är att lyfta området Äldres psykiska hälsa och ohälsa. Omvårdnadsinstitutet arbetar idag inom fler områden - äldre, psykisk hälsa, existentiell hälsa och pedagogik. Omvårdnadsinstitutet är ofta anlitade som föreläsare, i expertråd, referensgrupper eller som rådgivare till kommuner, regioner, ideella organisationer och lärosäten. Etikpriset Omvårdnadsinstitutets Etikpis delas årligen ut till en person som i sitt arbete med äldre personer, i en etiskt utmanande situation, stått upp för den äldre personens värdighet och självbestämmande. Erfarenheten av att vara anhörig finns minnen av möten med fantastiska människor som ofta i tystnad utfört betydelsefulla handlingar som verkligen gjort skillnad. Och inte sällan i etiskt utmanande situationer där det funnits behov av att upprätthålla värdighet i bemötande med den äldre personen, anhöriga, arbetskamrater och chefer. Amena Mahaboob, Undersköterska/Silviasyster Sätra Vård- och omsorgsboende. Pristagare 2017.

Vem kan nomineras? Personer som i sitt arbete möter äldre personer. Anställningen kan omfatta alla vård- och omsorgsinriktningar, landsting, kommun, privat verksamhet och alla yrkeskategorier. Vem kan nominera? Den som kan nominera är kollegor, chefer, anhöriga och motsvarande. En person kan inte nominera sig själv eller en nära anhörig. Vad ska man skriva i nomineringen? Beskriv en situation eller arbetssätt som den nominerade är eller har varit i där den äldre personens självbestämmande, värdighet och inflytande säkerställts. Situationen och arbetssättet ska vara sådant att det också är eller har varit utmanande för den nominerade samtidigt som personen kunnat visa kollegor och chefer samma goda människosyn och bemötande som den äldre personen. Nominering sker via omvardnadsinstitutet.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

Ledarskapet i centrum när grannarna möts I höst riktar Svenskt Demenscentrum åter strålkastarljuset mot ledarskapet när chefer, utvecklingsledare och beslutsfattare från hela Skandinavien samlas i Stockholm. Den 26 – 27 september hålls den femte skandinaviska konferensen på temat ledarskap och demens. Konferensen arrangeras även denna gång tillsammans med Svenskt Demenscentrums systercentrum i Danmark och Norge: Nationalt videnscenter for demens och Nasjonal kompetansetjeneste for aldring og helse. – Ledarskapets betydelse för kvaliteten inom demensomsorgen är något som betonas lika mycket i Norge och Danmark. Därför har vi valt ledarskapet som den röda tråden i våra konferenser, säger Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum. Rubriken för årets konferens är Personcentrerad kultur i demensomsorgen – ledarens ansvar! – Vi fortsätter där vi slutade förra konferensen, som hölls i Köpenhamn 2018, och sätter in begreppet personcentrerad omvårdnad i ett större sammanhang, säger Wilhelmina Hoffman. En verklig expert på detta område kommer till Stockholm. Professor Brendan McCormack, Skottland, ska tala om vikten av att skapa en personcentrerad kultur på arbetsplatsen – en central utmaning för ledarskapet. Andra föreläsare tar upp teman som

Humana bygger framtidens äldreboenden Humana bygger och driver äldreboenden för att hjälpa till att möta det stora behovet av äldreboendeplatser i Sverige. Vi bygger i nära samarbete med olika fastighetsutvecklare där vi satsar på innovation, design och kvalitet. Idag har vi totalt tio boenden från Gävle i norr till Staffanstorp i söder byggda utifrån egen regi-konceptet.

Konsten att förändra med tillit, Att leda i en politiskt styrd organisation och Framtidens ledare. Dessutom finns gott om tid för deltagarna att mingla och dela erfarenheter. – Våra länder har mycket gemensamt men det finns också skillnader. Det leder ofta till spännande möten. Vi har en hel del att lära av varandra, säger Wilhelmina Hoffman. Konferensen äger rum på City Conference Centre i Stockholm. Anmälan görs på Svenskt Demenscentrums webbplats: demenscentrum.se/kalender.

NY FOLDER

Stöd till anhöriga som vårdar och hjälper en närstående

Husen är moderna och byggda med den senaste tekniken inom hjälpmedel, ljussättning och design. Utmärkande för Humanas koncept: • Belysningslösning • Smakfulla färg- & materialval i inredningen • Hållbarhet & funktionalitet • Naturmaterial & växtlighet som ger ett varmt hemtrevligt intryck. I varje lägenhet ingår en sänggavel med inbyggd ljusramp, som tänds via Boka e en rörelsedetektor på golvet för att n minska risken för fallolyckor. visnin

Vill du veta mer eller boka en visning? Se info på humana.se/ aldreomsorg Här du kan kontakta verksamhetschefen på det boende du är intresserad av för en visning.

Nka har publicerat en folder som sammanfattar Socialstyrelsens underlag till en nationell strategi för anhöriga som vårdar eller hjälper någon i sin närhet. Foldern ger en beskrivning av anhörigas situation, vilket stöd de behöver och förslag kring hur samhällets insatser kan utvecklas för att möta anhörigas behov.

Varmt välkommen!

Se film* från Humanas äldreboende Belysningslösningen *Håll kameran på mobil eller läsplatta framför qr-koden så kommer du till filmen.

Ladda ner eller beställ foldern på Nka:s webbsida: www.anhoriga.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga