”Men du har väl inte rökt?”
När Lotta, som varken är rökare eller exrökare, berättar att hon har lungcancer möts hon ofta av en förvånad blick och frågan: ”Men du har väl inte rökt?”
Vitt snus – ungdomars nya väg in i nikotinberoende Läs om hur det vita snuset lavinartat ökat snusandet bland unga tjejer.
10Fem ingredienser för en bättre hjärthälsa
Det finns många tillvägagångsätt för en bättre hjärthälsa, läs om 5 av dem.
Projektledare: Emma Sjöberg (emma.sjoberg@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Tim Sobek Designer: Daniel Petersson Distribution: Svenska Dagbladet 07-12-2022 Tryckeri: V-Tab Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Robin Fritzson @robinfritzson Foton: Alla bilder är köpta från Shutterstock om inget anges.
08Anders Åkesson Ordförande Riksförbundet HjärtLung
ISverige lever cirka två miljoner människor med någon form av hjärtkärlsjukdom. Hundratusentals lever med lungsjukdom. Kranskärlssjukdom är den vanligaste formen av hjärtkärlsjukdom och hjärtinfarkt den vanligaste akuta händelsen.
Faktorer som utbildning, inkomst och bostadsort påverkar möjligheterna att få god sekundärprevention, det vill säga behandling av riskfaktorer som högt blodtryck och ohälsosamma levnadsvanor. Sekundärpreventionen är en betydande del av behandlingen vid kranskärlsjukdom och syftar till att minska återinsjuknande samt att förbättra patienternas livskvalitet.
I dagsläget är det både stora geografiska skillnader och skillnader utifrån människors utbildningsnivå och inkomst i hur man kommer till rätta med riskfaktorerna, vilket talar för en betydande ojämlikhet i vården. Detta förhållande är något vi i patientorganisationen Riksförbundet HjärtLung har riktat ljuset på och under lång tid påtalat.
En god nyhet är att vårdens specialister tillsammans med SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) har tagit fram en ny riktlinje för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom. Målet är att minska den befintliga ojämlikheten i vården samt att minska återinsjuknande och död i hjärtsjukdom. Att kort sagt ge en bättre och mer effektiv vård.
Kunskapen finns, nu är det upp till regionerna att se till att den blir verklighet för patienterna
inom primärvården, på det sätt som i dagsläget finns för patienter med diabetes.
Fysioterapeut-ledd träning är en mycket viktig del av behandlingen efter hjärtinfarkt, här behövs fler fysioterapeuter.
Tillgång till patientutbildning och material anpassad till olika grupper med samtal om vikten av hälsosamma levnadsvanor i samband med hjärthändelsen.
Hjärtrehabilitering med riktad och entydig information som Hjärtguiden, bör erbjudas alla som drabbats av hjärtinfarkt, genomgått ballongvidgning eller bypassoperation.
Kunskapen finns, nu är det upp till regionerna att se till att den blir verklighet för patienterna. Och på ett liknande sätt som för hjärtkärl finns det ett ”best practice”, en personcentrerad bästa vård framtaget för de som lever med lungsjukdomen KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Den vården behöver också bli verklighet.
Text Anders Åkesson
Lever du med en hjärt-kärl- eller lungsjukdom? Du är inte ensam. Och du ska veta att den bästa vården redan finns. Nu måste vi se till att den blir verklighet. Återvinn gärna tidningen
Foto Anders Norderman
Åtgärderna är väl definierade. Några av de viktigaste är: Sjuksköterskeledd uppföljning av patienter med kranskärlssjukdom
Hjärt- och lungräddning, HLR, är en nödvändig och mycket användbar kompetens som verkligen räddar liv. Samtidigt kräver det regelbunden träning för att agera rätt när man hamnar i skarpt läge.
Ju fler personer i samhället som kan HLR, desto fler liv kan vi rädda. Oförutsedda hjärtstopp kan inträffa var som helst och när som helst, bland människor i alla åldrar. Det är därför viktigt att så många som möjligt går HLR-utbildningen och kontinuerligt uppdaterar sina kunskaper, säger Joakim Pihl, HLR-Gruppens grundare.
Han rekommenderar att man förnyar sina kunskaper via en repetitionsutbildning varje år, alternativt går en ny HLR utbildning vartannat år.
Våga använda dina HLR-kunskaper vid skarpt läge
Mitt viktigaste budskap till den som befinner sig nära en person som blivit drabbad av hjärtstopp är att agera. Det enda felet man kan göra vid skarpt läge
I den här tidningen kan du läsa om några av alla de miljoner människor som lever med en hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. För dem är de här riktlinjerna ingen abstraktion, för dem är det konkret och livsviktig vård. Den ska du som patient kunna förvänta dig!
är att inte göra något alls, all hjälp är bättre än ingen hjälp. Många är rädda för att göra fel, om du inte kommer ihåg exakt vad du ska göra ifrån utbildningen, så är det ändå bättre än att inte göra något. Snittiden är 17 minuter för en ambulans i att komma fram till patienten i samband med ett hjärtstopp. Det är lång tid med tanke på att möjligheten att överleva ett hjärtstopp minskar med 10 procent för varje minut som går. Just därför är allmänhetens kunskaper så viktiga och avgörande, säger Joakim Pihl.
Var femte år uppdaterar man riktlinjerna för hur man bör genomföra en hjärt- och lungräddning, baserat på den senaste forskningen på området. Riktlinjerna ligger till grund för utbildningar på såväl professionell nivå som på lekmannanivå. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsplatser med fler än en medarbetare ha ett tillräckligt antal personer som kan första hjälpen, och utrustning för första hjälpen.
Det är en investering för ett företag att köpa in en hjärtstartare till verksamheten.
Efter en hjärtinfarkt är det inte ovanligt att många upplever oro för sitt hjärta och att drabbas av nya besvär. Det kan begränsa livet och hindra att man vågar leva livet fullt ut. Nu söker Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset deltagare till en studie som vill pröva om kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet kan leda till förbättrad livskvalitet och minskad hjärtrelaterad oro.
Runt 22 000 personer drabbas varje år av hjärtinfarkt i Sverige. Av dessa utvecklar omkring 30 procent oro, ångest eller depression som är kopplad till hjärtat. Det är naturligt att man efter en hjärtinfarkt blir orolig över symtom från hjärtat, men livet kan bli begränsat om man på grund av rädsla och oro undviker sådant som man tidigare brukade göra. Det menar Josefin Särnholm, psykolog och medicine doktor vid Karolinska institutet.
Vi träffar patienter som undviker pulshöjande aktiviteter. De drar sig för att anstränga sig fysiskt, promenera själva, resa, passa barnbarnen eller ta sig an nya utmaningar på jobbet på grund av oro för nya hjärtbesvär. Dessa personer vill vi nå för att stötta dem tillbaka till ett ökat fysiskt och psykiskt välmående.
KBT-behandling minskar oro Kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet har visat sig effektivt genom att minska undvikandebeteenden vid flera andra fysiska sjukdomar och hjärttillstånd. Nu vill Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset pröva om digital KBT-behandling kan leda till förbättrad livskvalitet och minskad hjärtrelaterad oro för patienter som tidigare har haft en hjärtinfarkt.
Vi har i pilotstudier sett goda effekter med hög nöjdhet hos deltagarna. Gruppen upplevde färre hjärtrelaterade symtom som tryck över bröstet och vågade i större utsträckning återta sina liv och vara fysiskt aktiva. Därför vill vi nu göra en större studie där vi utvärderar KBT-behandlingen som är specifikt framtagen för denna grupp. Vi söker deltagare från hela landet, säger Josefin Särnholm.
Under åtta veckor kommer deltagarna få arbeta med textmaterial, göra övningar i sin vardag och ha kontinuerlig kontakt med en psykolog via internet. Övningarna i behandlingen har tagits fram i samråd med hjärtläkare. Linda Mellbin är kardiolog och docent vid Karolinska universitetssjukhuset och
Vi har i pilotstudier sett goda effekter med hög nöjdhet hos deltagarna. Gruppen upplevde färre hjärtrelaterade symtom som tryck över bröstet. Josefin Särnholm
välkomnar ytterligare ett verktyg i eftervården av hjärtpatienter.
Det finns ett behandlingsglapp där vi idag saknar metoder för att möta patienter som upplever hjärtrelaterad ångest efter en hjärtinfarkt. Den medicinska vården och rehabilitering räcker inte för denna grupp utan vi vill gärna kunna erbjuda en evidensbaserad metod som ger patienten bättre livskvalitet. Det här forskningsprogrammet är ett viktigt samarbete mellan psykolog, hjärtläkare och hjärtsjuksköterska, säger Linda Mellbin.
Behandlingen riktar sig till dig som: Har haft en hjärtinfarkt
Det har gått minst sex månader sedan infarkten
Besväras av hjärtrelaterad oro eller upplever dig begränsad i din vardag Är mellan 18 och 80 år
Du kan vara boende var som helst i Sverige och det är kostnadsfritt att delta.
För mer information och intresseanmälan till studien, skanna QR-koden och besök:
Vill du delta i studien?Text Ulrika Fallenius
När Lotta, som varken är rökare eller ex-rökare, berättar att hon har lungcancer möts hon ofta av en förvånad blick och frågan: ”Men du har väl inte rökt?”.
- Om jag haft magcancer hade ju ingen frågat vad jag ätit, om jag ätit mycket processad mat. Men när det gäller lungcancer, då antar alla direkt att man är rökare, berättar hon.
Sommaren 2018 hade Lotta, då 52 år, ett aktivt liv. Hon jobbade heltid, sjöng i kör, umgicks med vänner och var ofta ute och dansade.
När sommaren började gå mot sitt slut fick hon en lätt hosta på nätterna. Besvären var så milda att Lotta inte fäste någon större vikt vid dem. Men efter ett tag fick hon fler symtom.
–Jag började känna av det när jag sjöng, blev trött i stämbanden, vilket utvecklades till ett väsande ljud.
Det blev sakta värre, och Lotta trodde först att hon fått astma. Att det skulle
När jag har berättat om min lungcancer har alla frågat: ”Men du har väl inte rökt?”. Nä, det har jag inte, svarar jag då.
Lottahandla om lungcancer fanns inte på kartan.
–Eftersom jag inte är rökare hade jag inte en tanke på lungcancer. Jag hade ingen aning om att det är så många ickerökare som får lungcancer, säger hon.
Inte heller läkaren trodde att det var lungcancer, men ville ändå göra en röntgen för säkerhets skull.
–Jag hade lite tur som träffade en läkare som gjorde den här röntgen, trots mina vaga symtom.
Att det var just lungcancer gjorde ofta hennes omgivning lite konfunderad. Hon märkte att många förknippar lungcancer med rökning, trots att man inte behöver ha varit rökare för att få lungcancer.
– När jag har berättat om min lungcancer har alla frågat: ”Men du har väl inte rökt?”. Nä, det har jag inte, svarar jag då. Och så brukar jag berätta att det är fler kvinnor än män som får lungcancer, vilket man inte vet vad det beror på, säger Lotta.
I våras fick hon beskedet att cancern är kronisk, men mår ändå förhållandevis bra.
– Cancern finns där 24/7, men man lär sig att leva med den, säger Lotta.
Bosse har sprungit tio Stockholm Marathon i rad – och inte rökt på över 40 år. När han drabbades av lungcancer för några år sedan kom det därför som en chock. I dag håller han sig aktiv genom labradoren Stickan. - Min hund har varit väldigt viktig för mig. Han har dragit ut mig på långa promenader, berättar Bosse.
Lungcancer förknippas ofta med vilken livsstil man har. Trots att man inte behöver ha rökt en enda cigarett i sitt liv för att drabbas, så finns det ett stigma kring lungcancer som är tydligt kopplat till rökning.
Bosse, 74 år från Örebro, hade en livsstil som signalerade allt annat än problem med lungorna. Under många år sprang han flera mil i veckan och har gått i mål på Stockholm Marathon inte mindre än tio gånger på raken. Rökt, det har han gjort i ungdomen, men det var över 40 år sedan han fimpade sin sista cigarett.
Med en hälsosam och aktiv livsstil kom det därför som en chock när han 2016 fick diagnosen lungcancer.
– Det var ett chockartat besked, väldigt omtumlande, berättar Bosse.
Det började innan en skidresa till Vemdalen, när han hostade blod. När han kom hem från resan gick han till sin vårdcentral för att undersöka sig.
– Eftersom jag har en bakgrund inom vårdyrket såg jag till att bli röntgad. Jag fick nästan tjata mig till det, säger Bosse.
Efter diagnosen har det inte blivit lika mycket löpning, men han håller fortfarande igång flera timmar om dagen på andra sätt. En som hjälpt honom att vara aktiv är labradoren Stickan.
– Jag och frugan går våra långpromenader med hunden, det brukar bli minst en mil per dag. Sedan försöker jag gå på Friskis & Svettis två-tre gånger i veckan.
Han beskriver hur det finns en Bosse före diagnosen och en Bosse efter diagnosen, att vardagens upplevelser känns starkare efter att han fick veta att
Efter det här har jag blivit mer ödmjuk inför livet. Jag försöker njuta mer av dagarna, att liksom bara vara.
Bosse
han har cancer.
– Efter det här har jag blivit mer ödmjuk inför livet. Jag försöker njuta mer av dagarna, att liksom bara vara. Det är ett slitet uttryck, carpe diem, men så har det faktiskt varit, att jag tar till vara på de här små sakerna i vardagen, berättar Bosse.
Varje år får drygt 4000 personer diagnosen lungcancer i Sverige. Det är den cancerform som fest personer dör av. Många drabbade får sin diagnos sent eftersom symtomen kan vara svåra att upptäcka. Tidig upptäckt är den enskilt viktigaste åtgärden för att kunna bota fer. Att införa screening skulle leda till att fer liv räddas. När någon får lungcancer ställs ofta frågan ”har du rökt?”. Frågan baseras på myten om att lungcancer enbart är ”rökarens sjukdom”. Det är den inte. Har du lungor kan du få lungcancer.
När du föds in i världen med oddsen mot dig, kan du se på det på två sätt: antingen låter du det försvaga dig eller så går du rakt på sak. Victor Johansson, som även är känd som Sveriges starkaste man, ser sitt medfödda hjärtfel som en styrka.
Text Susanne de MelloJag föddes med ett hjärtfel, även känt som aortaklaffstenos. Det innebär att klaffarna är missbildade och hopväxta. Diagnosen sätts även på andra typer av klaffel, säger Victor. Som barn var han ofta trött, då hjärtat hade svårt att syresätta blodet. Han kunde inte vara med på allt på gymnastiken. Det gjorde att han ofta kände ett utanförskap. När han var tolv år opererades han för första gången och fick veta av läkarna att han inte fick överanstränga sig och helst avstå från idrott.
Med
idrotten försvannkom han trea i klassen under 90 kilo i Sveriges starkaste man. Året därpå kom han tvåa och år 2020 höll han på att kvala in för den kommande tävlingen. Vid en regelbunden kontroll blev läkarna mycket oroliga – hjärtat hade plötsligt försämrats. Han fördes till Skånes universitetssjukhus Lund och fick veta att en ny operation brådskade. – Min aorta hade växt till bristningsgränsen och läkarna skulle byta ut klaffarna mot artificiella. När jag låg på operationsbordet med öppen bröstkorg ställdes tävlingen in på grund av pandemin, berättar han. Under tiden han var
Det var en skön känsla att motbevisa alla att det faktiskt går att komma tillbaka till sitt livs form och vinna.
Victor Johansson
– Det var en skön känsla att motbevisa alla att det faktiskt går att komma tillbaka till sitt livs form och vinna. Det kändes som helt rätt beslut att bara köra på, säger Victor. Han ångrar inte en endaste sekund att han lever ett liv fullt av utnyttjade möjligheter i stället för missade chanser. Hjärtat är en del av det som gör honom till den han är.
– Låt inte din sjukdom stoppa dig, utan gör vad du kan utefter dina förutsättningar, säger Victor som vill vara med och bidra till att fler hittar glädje i träning och sport. Framför allt uppmanar han till att inte ge upp hoppet. Livskvalitet avgörs inte av den fysiska förmågan, utan den avgörs av hur man väljer att leva sitt liv.
Varje år föds 2000 barn med hjärtfel i Sverige. Hjärtebarnsfonden finns där för drabbade och anhöriga. Den här julen erbjuder vi en exklusiv utgåva pepparkaksformar ritade och designade av hjärtebarnen Ellie, Arvid och Alvin. Formarna kostar 100 kronor styck, är tillverkade i rostfritt stål och levereras i presentlåda.
Beställ idag på hjärtebarnsfonden.se. Tack för att du bakar med hjärtat.
Inte alla hjärtan har en perfekt form –men de är fina ändå
r du en av alla som längtar efter att känna dig fri? Tänk att slippa känna behovet av snusen eller cigaretten. Att inte behöva planera dagen anpassad till suget efter nikotin och inte ha snuset och cigaretterna överst på packningslistan när du ska resa bort. Eller att kunna gå till sängs utan att försäkra dig att nikotinet finns inom räckhåll. Ta del av råden som förenklar processen här.
Inför gärna tobaks- och nikotinfria zoner inför din stoppdag. Börja succesivt med att avstå slentrianmässiga cigaretter och snusprillor, och tänk ut enkla saker du kan göra i stället. För att komma på andra tankar kan det fungera att exempelvis ta en promenad, träna, ringa en vän eller ägna dig åt något du tycker om.
Ett sätt att övervinna nikotinsuget är att räkna ut vad ditt beroende kostar dig, och planera för din belöning
på så vis. Både din plånbok och hälsa gynnas av stoppet.
Undvik situationer och sammanhang som är starkt förknippade med ditt beroende. Använd nikotinläkemedel om du behöver hjälp att hantera suget. Undvik olika former av snus, vitt nikotinsnus eller e-cigaretter. Dessa produkter riskerar att förlänga ditt beroende.
Ta väl hand om dig, särskilt de första dagarna. Ät ordentligt och rör på dig. Andas några djupa andetag och tänk på den frihet du har framför dig och att det är du som bestämmer, inte nikotinet.
Det viktigaste är att bestämma sig. Det kan hjälpa att börja planera för, och visualisera, ett nikotinfritt liv redan innan du slutat helt. Din motivation ska bära dig fram till den starka känsla av frihet du längtat efter. Bestäm en dag inom en–två veckor då du ska sluta, och berätta detta för dina nära och kära.
Bestäm en dag inom en–två veckor då du ska sluta, och berätta för dina nära och kära. Då är ni fler som kan pusha och stötta i beslutet.
Då är ni fler som kan pusha och stötta i beslutet – det är viktigt att du slutar helt på stoppdagen.
Men om du inte lyckas denna gång, har du en massa erfarenheter som hjälper dig när du tar nya tag och försöker igen. Bär med dig känslan av att du vill bli fri från beroendet!
Den 1 augusti 2022 infördes 18-årsgräns för så kallade tobaksfria nikotinprodukter, däribland vitt snus.
Mot bakgrund av hur tobaksbolagens aggressiva marknadsföring av det vita snuset lavinartat ökat snusandet bland unga tjejer är åldersgränsen välkommen. Nästan alla som fastnar i nikotinberoende gör det under tonåren, vilket gör ungdomar till tobaksindustrins viktigaste målgrupp. Många av de som provar vitt snus har varken rökt, snusat traditionellt snus eller använt e-cigaretter tidigare. Vitt snus är ungdomars nya väg in i nikotinberoende.
Vitt snus framställs i reklamen som ett fräschare alternativ till traditionellt snus. Men det är precis lika farligt. Bland riskerna med det vita snuset kan nämnas att nikotin främjar en pågående cancerutveckling, ökar hjärtfrekvens och blodtryck, och snusare löper 70 % större risk att drabbas av typ 2-diabetes. Nikotinanvändning under graviditet påverkar också fosterutvecklingen, bland annat i form av skadliga
effekter på lungutvecklingen, ökad spädbarnsdödlighet, för tidig födsel och låg födelsevikt. Och effekten finns kvar under lång tid. Ny forskning visar att barn vars mammor använt snus under graviditeten fortfarande vid sex års ålder har högre blodtryck, stelare kärl och högre hjärtfrekvensvariabilitet i jämförelse med andra jämngamla barn.
Ytterligare skärpning krävs Nikotin orsakar också permanenta förändringar i hjärnan, bland annat ökar det benägenheten att också använda alkohol och andra droger. Effekten kvarstår alltså även om man slutar tillföra nikotin. Forskningen visar också att nikotinanvändning kan leda till försämrade kognitiva förmågor såsom minne, uppmärksamhet, koncentration, inlärning och impulskontroll, och dessutom ökar risken för psykisk ohälsa.
Införandet av 18-årsgräns på köp av vitt snus var ett steg i rätt riktning. Men ytterligare skärpning av lagstiftningen behövs för att vända trenden med att allt
mer på visominteroker.se
Ha en plan för vad du ska göra om suget drabbar dig. Nikotinsuget går över efter 1–2 minuter och ”blir inte värre än när det är som värst”. På tobaksstopp.nu hittar du flera användbara råd, både på svenska och andra språk.
Läs mer på tobaksstopp.nu sluta-röka-linjen 1177.se
Denna artikel är i samarbete med Psykologer mot Tobak.
fler hamnar i nikotinmissbruk med vitt snus som inkörsport. Dels måste det till ett förbud mot smaktillsatser som finns för att locka barn och unga att testa. Dels är marknadsföringsreglerna för vagt formulerade. Det enda rimliga är ett totalförbud mot alla typer av reklam för tobaks- och nikotinprodukter, inklusive det vita snuset.
röker).
Du kanske närmar dig ett beslut att bli kvitt det där nikotinberoendet som styr din vardag och ditt liv? Det finns hjälp att få.TIPS
Barn vars mammor använt snus under graviditeten har fortfarande vid sex års ålder högre blodtryck.
Förmaksflimmer är en folksjukdom som obehandlad kan leda till andra mycket allvarliga följdsjukdomar som stroke. Mörkertalet är stort, många förmaksflimmerpatienter har inga symptom och har därför ännu inte blivit diagnostiserade. Med hjälp av en Coala Hjärtmonitor kan patienten själv kontrollera sitt hjärta. Den ger också en unik möjlighet för patienten att vara engagerad i sin egen hjärthälsa och en möjlighet för vårdgivare att agera mer proaktivt vid tecken på arytmi.
Egenmonitorering, där patienter med hjälp av digital teknik kan utföra mätningar där de befinner sig, är en viktig del i omställningen till en nära vård. Patienten blir delaktig i sin vård i hemmiljö, vilket ger ökad trygghet, kontroll och engagemang i den egna vårdprocessen.
Medicinteknikbolaget Coala Life har utvecklat Coala Hjärtmonitor, som erbjuder ett helt nytt och enklare sätt att upptäcka arytmier som förmaksflimmer.
– Coala Hjärtmonitor hjälper patienten att följa sitt hjärta, upptäcka förmaksflimmer och hitta tidiga tecken på andra hjärtsjukdomar. Samtliga EKG-mätningar sparas digitalt och kan enkelt följas upp av en läkare. Vi erbjuder patienter och sjukvården en enkel, tillförlitlig och användarvänlig mätutrustning. Den kräver inte
några fysiska läkarbesök och ger läkaren möjlighet att enkelt utreda rytmrubbningar över tid på distans. Med en Coala hjärtmonitor kan fler diagnostiseras än med en traditionell utredning med bandspelar-EKG. Med tidig diagnos av förmaksflimmer kan man effektivt förebygga risken för stroke, säger Dan Pitulia, vd på Coala Life.
Satsar stort i USA Coala Life satsar nu stort på USAmarknaden via ett breddat tjänsteutbud med utökat antal monitoreringstjänster för patienter med kronisk sjukdom. I USA lider mer än hälften av den vuxna befolkningen av en eller flera kroniska sjukdomar. Nästan 80 miljoner läkarbesök genomförs årligen relaterat till hjärtklappning, som kan vara en indikator på förmaksflimmer. Den potentiella marknaden för Coala Life är
Läs mer på coalalife.com/se
därmed mycket stor, säger Dan Pitulia. Rekommenderad för svenska vårdgivare Det svenska medicintekniska produktrådet (MTP) rekommenderar användning av Coala Heart Monitor inom alla svenska regioner för utredning av patienter med misstänkt förmaksflimmer.
Denna artikel är i samarbete med Coala Life.
Lungfbros är namnet på en grupp ovanliga lungsjukdomar där befntlig vävnad i lungorna omvandlas till stel ärrvävnad, så kallad fbros. Symtomen kommer ofta smygande och de vanligaste är torrhosta och andfåddhet vid ansträngning. Sjukdomarna förvärras med tiden, men med nya behandlingsmöjligheter kan sjukdomsförloppen bromsas och livskvaliteten förbättras hos de personer som drabbas.
På lungfbros.se kan du läsa mer om de olika sjukdomarna, deras utveckling och behandling samt vart du kan vända dig för att få stöd och hjälp. Skanna QR koden, så kommer du direkt till sidan.
Boehringer Ingelheim AB Box 92008 120 06 Stockholm
För dig som vill veta mer om de sjukdomar som kan ge upphov till ärrvävnad i lungorna
Vi erbjuder patienter och sjukvården en enkel, tillförlitlig och användarvänlig mätutrustning.Text Annika Wihlborg Foto Coala Life
Fler än 500 miljoner människor lever med en hjärt-kärlsjukdom (CVD), och fler än 18 miljoner dör av det varje år. Kardiologin fortsätter sin utveckling med förbättrad diagnostik som bildbehandling, genetik, biomarkörer, nya behandlingar och verktyg för att öppna artärer eller reglera hjärtrytmen. Det finns många tillvägagångsätt för en bättre hjärthälsa, inklusive dessa fem:
Var uppmärksam
Riskerna för försämrad hjärthälsa är höga kolesterolnivåer; en annan är hypertension eller högt blodtryck som drabbar mer än 1,3 miljarder människor världen över. Förutom tillgängliga mediciner kan viktkontroll, minskat saltintag, bortval av livsmedel med transfetter, fysisk aktivitet och undvikande av skadlig användning av alkohol minska dessa risker. Olika symtom kan signalera hjärtproblem och dessa är inte alltid bröstsmärtor och matsmältningsbesvär. Kvinnor kan till exempel uppleva smärta i käken, armar och axlar, illamående, trötthet och yrsel, bland annat.
Bli screenad När policyer och program uppmuntrar tillgängliga och prisvärda tester och screening, har fler människor en bättre chans att känna till och hantera sina risker. Tidig screening för högt blodtryck med början vid 18 års ålder kan upprepas regelbundet och särskilt för de som löper störst risk. Screening kan också göras på arbetsplatser, skolor och apotek.
PAH Sverige är en riksförening för personer som lever med PAH eller CTEPH. Två sällsynta och allvarliga sjukdomar som medför att blodets passage genom lungornas blodkärl försvåras vilket leder till ett ökat blodtryck i lungkretsloppet och belastar hjärtat.
Drygt 800 personer i Sverige har idag någon av sjukdom arna och något botemedel finns inte. Däremot finns det effektiva behandlingar och vid CTEPH kan många bli botade genom operation.
Vanliga symptom är försämrad
Anpassa livsstilen Tobak, skadlig alkoholkonsumtion och stress hotar din hjärthälsa eller förvärrar befintliga hjärtsjukdomar. En hälsosam kost och regelbunden, till och med måttlig, motion är höga prioriteringar för att förebygga hjärtsjukdomar; så även sluta röka och minska alkoholkonsumtionen.
Följ behandlingen Patienternas välbefinnande och hälsoutsikter innebär att man håller sig till behandlingsplaner, men att följa medicinering kan ibland vara ett av de mest utmanande målen. Med växande digitala hälsoinsatser (DHI:er) är påminnelser via textmeddelanden bland de mest grundläggande verktygen. ”Digital läskunnighet” bland patienter och kliniker är en möjlighet att öka insatserna inom utbildning och träning.
Anslut
DHI:er från mobilappar (mHealth), telehälsokonsultationer och bärbara enheter kan utöka tillgången till hälsovård och minska kardiovaskulär dödlighet,
sjukdomar och funktionshinder. Tillgång till digitala verktyg måste också vara en prioritet för världens mest utsatta samhällen. Kopplingen är också mellanmänsklig: god relation mellan patient och deras medicinska vårdgivare hjälper patientens hälsoresa. Samhällsgrupper, rådgivning och annan uppsökande verksamhet främjar en stödjande miljö för gynnsammare resultat och livskvalitet.
Upp till 80 procent av hjärtkärlsjukdomar kan förebyggas, men många människor, och de mest utsatta, är fortfarande mottagliga. World Heart Observatory, som lanserades med stöd av Novartis Foundation, är en unik portal som visar prevalensen, partnerskapen och möjligheterna att möta utmaningen med kardiovaskulär hälsa. World Heart Vision 2030 lägger fram fyra vägar för att göra vården tillgänglig, rättvis och prisvärd. Att investera i hälsa leder till långsiktiga besparingar, förbättrade liv och mer blomstrande samhällen.
Detta är en översatt version, läs orignaltexten från World Heart Federation här: world-heartfederation.org/ news Text World Heart Federation
kondition och andnöd vid fysisk ansträngning. De är ofta vaga och risken att förväxla med andra hjärt- och lungsjukdomar som astma eller KOL är stor.
Forskning visar på vikten av en tidig diagnos för att snabbt kunna sätta in behandling. Dessvärre tar det ofta lång tid från första symptom till fastställd diagnos. En anledning är att symptomen ofta utvecklas långsamt och det kan ta flera år innan den som är drabbad tar dem på allvar. Många söker vård först när symptomen förvärrats till illamående, yrsel eller rent av svimning. En undersökning PAH Sverige gjorde hösten 2020 visar att 40 % väntade mer än ett år innan de sökte vård.
En annan orsak till att det kan ta tid att
ställa rätt diagnos är att många ”fastnar” i primärvården. Vår undersökning från 2020 visar att var ärde person som söker hjälp har gjort fler än 10 vårdbesök innan de blev remitterade till specialist. Trots utmaningarna är det viktigt att minska tiden från symptom till diagnos. I en artikel i läkartidningen lyfte en grupp forskare nyligen fram att oklar andfåddhet kan vara ett tecken på PAH eller CTEPH och behöver utredas av specialister.
Vi andas in syre för att kroppen ska fungera och andas ut koldioxid som annars blir skadlig för oss.
En obalans mellan behovet av syre i kroppen och antal andetag. Vi ökar antalet andetag för att öka mängden syre som vi får i oss. Normal andfåddhet känns inte obehagligt.
Det är hälsosamt att bli andfådd och få upp pulsen dagligen. Att vara anfådd när man går i en backe är normalt.
Besvärande andfåddhet kan dock vara ett tecken på sjukdom, exempelvis hjärtsvikt, KOL eller lungfibros.
Det är normalt att bli andfådd vid ansträngning och det rekommenderas från Folkhälsomyndigheten att man ägnar sig åt pulshöjande fysisk aktivitet i minst 150–300 minuter per vecka.
Besvärande andfåddhet (t.ex. vid enklare sysslor och/eller måste stanna till oftare än tidigare när du går i trappor eller i en uppförsbacke) kan vara ett tecken på sjukdom. Exempelvis hjärtsvikt, blodbrist, astma, KOL eller lungfibros. Kontakta då vården.
Läs mer på www.lungfibros.se www.kol.se
I Sverige lever ungefär 430 000 personer med förmaksfimmer, men cirka 100 000 vet inte om att de har det. Oupptäckt förmaksfimmer är en av de vanligaste orsakerna till stroke. Lär dig mer om riskfaktorer, symptom och hur du känner pulsen för att upptäcka om ditt hjärta slår i otakt, på kännpulsen.se.
hjart-lung.se bms.com/se pfzer.se
