Hållbara Livsmedel

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på hallbarhetsverige.se

HÅLLBARA LIVSMEDEL

Alla är vinnare med mindre matsvinn

MISSA INTE: RISE Digitalisering och robotisering har stor potential till ett mer hållbart, lönsamt, klimatsmart och fossiloberoende jordbruk.

Sida 4 Svenska Ägg Ägg är ett superlivsmedel – unikt i sin näringssammansättning och innehåller i stort sett alla näringsämnen som kroppen behöver. Sverige är självförsörjande på ägg, dessutom är det klimatsmart.

Sida 09

Mette Lykke, vd för maträddarappen Too Good To Go har svart bälte i att ta tillvara på all överskottsmat. Hon har även åtagit sig att halvera matsvinnet till 2024.

JULBORD PÅ VÅR GÅRD Upplev ett mer personligt och stämningsfullt julbord i år.

Njut av julens alla smaker på ett trygg sätt i anrik miljö nära havet.

W W W.VA R G A R D.S E

Hotell • Restaurang • Möten

K AL A A TE A L A A L T A T L E N E R E A T T R TIVET E R I R V N N E R T TIVET IVET A N N NE T AT05 I A A A IV T V I A T E T Framtiden börjar nu!

T I V T E T V T I T I E E VEVE V T T T A A ER 05 L A T L A E T OGISKA ALTERNATIVE L N E T R A R T E I TIVET N V N A N R E A T TIVET N IVET T A I A TIAVTEI TTIT T D T V I I E V V V E T V E T E E T V E I T T 10 DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

2 Läs mer på hallbarhetsverige.se

I DETTA NUMMER

LEDARE

När den första frysboxen installerades hos min mormor i slutet av 50-talet var det en stor innovation hemma på gården. Istället för att röka, salta, konservera, sylta eller torka kunde hon nu frysa in våra förnödenheter. Vilken frigörelse av tid! Frysboxen bidrog även till enorm utveckling i hela livsmedelskedjan. Industrin kunde frysa in exempelvis grönsaker, exporten ökade eftersom vi nu kunde leverera till platser mer fjärran och butikerna kunde erbjuda djupfrysta färdigrätter.

Så minskar vi matsvinnet Elvira Lindqvist, kökschef på Fotografiska i Stockholm och vinnare av Stellagalan 2020, svarar på frågor om hur vi kan minska matsvinnet.

FOTO : DAV I D T H U N A N D ER

Odlingsglädje Du behöver inte vara en expert eller bo i villa för att odla eget. Veronika Nauf Steinsholt tipsar om odling.

Marie Gidlund Verksamhetschef Sweden Food Arena

et här är en av många innovationer som bidragit till att produktion, förädling, och distribution av livsmedel utvecklats kontinuerligt genom århundradena och gjort vardagen både enklare och godare. Och mer kommer!

Forskningen bidrar hela tiden med ny kunskap samtidigt som kreativa innovatörer och företag utvecklar nya produkter, tjänster och sätt att organisera sina verksamheter. Allt för att vi ska få så bra och hållbar mat och dryck som möjligt.

Om vi tillåter oss att spekulera lite; hur ser det ut år 2030?

Nu finns även en robotnäsa som kan beskriva textur och smakupplevelse och den kan dessutom ge dig förslag på nya smakkombinationer till recept anpassat för just dig.

Sveriges gårdar har till år 2030 rejält ökat produktionen av livsmedel och förser mängder av människor världen över med livsmedel i världsklass.

Livsmedel som är uppskattade för sin goda smak, sina kreativa och hållbara förpackningar, sitt hälsosamma innehåll och för den klimatnytta de bidragit med när de producerats.

Vi har lärt oss att ta ännu bättre tillvara på rester i produktionen och utvecklar ännu fler nya högvärdiga produkter som livsmedel men också råvaror till byggindustrin, kosmetikaproduktion och hälsokost- och medicinutveckling.

Vår livsmedelsindustri är fossilfri, liksom dess transporter och nu kan vi materialåtervinna alla de förpackningarna vi använder. Och minsann, även de minsta producenterna har tillgång till smarta robotar som hjälper till i produktionen.

OGISKA ALTERNATIVE Ingen innovation, ingen mat Det finns ett antal faktorer som definierar framtiden för maten, men inget är större än innovationen.

Projektledare: Emma Hallberg (emma.hallberg@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Edit Linder Affärsutvecklare: Rebecca Persson Designer: Edit Linder Distribution: Svenska Dagbladet, December 2020 Tryckeri: V-tab E-post: redaktionen@mediaplanet. com Omslagsfoto: Les Kane

facebook.com/MediaplanetWorld @MediaplanetWorld Återvinn gärna tidningen

Text Marie Gidlund

Om 10 år är det sannolikt att forskningen utvecklats så att du fått ökad kunskap om dig själv och din kropp. Du får information om vad du bör äta för att må så bra som möjligt som passar just i din livssituation. Kanske prenumererar du på förslag på anpassade råvaror och recept, kostråd eller träningstips för att stärka din hälsa och ditt välmående? År 2030 önskar jag att vi har nationella mätdata på olika produkters klimateffekt och effekter på biologisk mångfald och kan presentera detta på ett tydligt sätt så att du kan göra så upplysta val som möjligt och handla inom just din månatliga hållbarhetsbudget.

Förhoppningsvis har alla varor i butiken en QR-kod som presenterar information om varan och dess ursprung.

Mer kunskap och innovation är nyckeln Allt det här är möjligt att uppnå genom en långsiktig och signifikant ökad satsning på forskning och innovation och genom samarbete, i hela livsmedelskedjan, med andra branscher och med våra duktiga forskare.

Nu kan du fortsätta äta med gott samvete, både för planeten, din hälsa och din plånbok.

MAGLEHEM N:O 4:0

EKOLOGISKT ÄPPELMUST FRÅN ÖSTERLEN ÅRGÅNG 2020, ART.NR. 1157501 63 CL . 0,0 % VOL

MAGLEHEM N:O 4:15

EKOLOGISKT APERITIF/ DESSERTVIN PÅ ÄPPLEN FRÅN ÖSTERLEN ÅRGÅNG 2014, LAGRAT PÅ FRANSKA EKFAT ART.NR. 9293202 50 CL . 15 % VOL

MAGLEHEM N:O 4:14

EKOLOGISKT MOUSSERANDE VIN PÅ ÄPPLEN FRÅN ÖSTERLEN ÅRGÅNG 2014, LAGRAT PÅ FRANSKA EKFAT ART.NR. 9700202 37,5 CL . 14 % VOL

WWW.MAGLEHEMSMUSTERI.SE

ökar risken för olyckor

EKOLOGISKT ÄPPELMUST FRÅN ÖSTERLEN ÅRGÅNG 2019, ART.NR. 1157501 63 CL . 0,0 % VOL

MAGLEHEM N:O 4:0

EKOLOGISKT APERITIF/ DESSERTVIN PÅ ÄPPLEN FRÅN ÖSTERLEN ÅRGÅNG 2014, LAGRAT PÅ FRANSKA EKFAT ART.NR. 9293202 50 CL . 15 % VOL EKOLOGISKT MOUSSERANDE VIN PÅ ÄPPLEN FRÅN ÖSTERLEN ÅRGÅNG 2014, LAGRAT PÅ FRANSKA EKFAT ART.NR. 9700202 37,5 CL . 14 % VOL

MAGLEHEM N:O 4:14

MAGLEHEM N:O 4:15

EKOLOGISKT APERITIF/ DESSERTVIN PÅ ÄPPLEN FRÅN ÖSTERLEN ÅRGÅNG 2014, LAGRAT PÅ FRANSKA EKFAT ART.NR. 9293202 50 CL . 15 % VOL

MAGLEHEM N:O 4:15

EKOLOGISKT MOUSSERANDE VIN PÅ ÄPPLEN FRÅN ÖSTERLEN ÅRGÅNG 2014, LAGRAT PÅ FRANSKA EKFAT ART.NR. 9700202 37,5 CL . 14 % VOL

EKOLOGISKT ÄPPELMUST FRÅN ÖSTERLEN ÅRGÅNG 2019, ART.NR. 1157501 63 CL . 0,0 % VOL

MAGLEHEM N:O 4:0

WWW.MAGLEHEM WWW. MAGLEHEM N:O 4:14

Alkohol i samband med arbete ökaririsken för olyckor Alkohol samband med arbete

FINNS NU PÅ SYSTEMBOLAGET DET EKOLOGISKA ALTERNATIVET

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på hallbarhetsverige.se 3

Svenskt Sigill Naturbeteskött kommer från svenska djur som betat på ängar och hagar med hög biologisk mångfald. Naturbetesmarkens artrikedom gör den till en av de absolut viktigaste markerna för att behålla många hotade arter av insekter, blommor och fåglar i Sverige.

Naturbetesmark vårdas bäst genom att kor eller får betar där.

Mat istället för tillsatser. Ä-märket är till för dig som gillar genuin och naturlig mat och som vill undvika tillsatser, aromer och industriella ingredienser.

Det sitter på produkter som är godkända enligt konsumentföreningen Äkta varas regler.

Leta efter KRAV-märket i din matbutik om du liksom vi vill ha ett samhälle utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. Om du vill ha renare mat, renare vatten, mindre klimatpåverkan, mer biologisk mångfald. Helt enkelt en mer hållbar matproduktion. Ät bättre – för planetens och för människors skull.

MSC är en miljömärkning för produkter från ett hållbart fiske, framförallt fisk och skaldjur men också kosttillskott och djurfoder. Märkningen är en garanti för att produkten kommer från väl förvaltade livskraftiga bestånd och har fiskats med omtanke om miljön.

Fairtrade är en internationell certifiering med kriterier för social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom.

Svenskt Sigill Klimatcertifierad finns bara på mat och blommor från odlare och bönder som har gjort allt för att minska sin klimatpåverkan - utan att tumma på djuromsorg eller biologisk mångfald.

Det är konkreta åtgärder som görs i produktionen och har stor effekt för att minska klimatpåverkan.

Läs mer och se alla godkända produkter på: ä-märket.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

4 Läs mer på hallbarhetsverige.se

Uppkopplat jordbruk FOTO : DAV I D L AG ER LÖ F

Digitalisering och robotisering har stor potential till ett mer hållbart, lönsamt, klimatsmart och fossiloberoende jordbruk. I Uppsala byggs en innovationsmiljö upp med allt från uppkopplade åkrar och självkörande eldrivna jordbruksmaskiner till avancerade system för dataanalys.

FOTO : DAV I D L AG ER LÖ F

Text Marianne Lockner

D

igitalisering är nästa revolution för jordbruket.

I Ultuna utanför Uppsala driver RISE i nära samarbete med partners en testbädd för digitaliserat jordbruk där företag och forskare kan utveckla ny teknik, nya tillämpningar, systemlösningar eller helt datadrivna innovationer.

– Utöver den fysiska testbädden finns den virtuella delen som består av data.

Vi samlar kontinuerligt in data från testbädden, till exempel odlingsdata, väderdata, markdata och maskindata, som kan användas av intressenter, berättar Jonas Engström som leder Testbädd Digitaliserat Jordbruk.

Nya framsteg med artificiell intelligens Precisionsjordbruk har funnits som begrepp i tjugo år och handlar om att med digital teknik anpassa gödselgivor och bekämpningsmedel till den plats där det verkligen behövs. Alltså inte samma mängd över hela fältet, varken mer eller mindre än nödvändigt och motsvarande att varje djur får rätt mängd foder av rätt kvalitet. Detta bidrar till såväl

ökad resurseffektivitet som förbättrad djurhälsa.

Med digitalisering tas nästa steg inom precisionsjordbruket genom att systemen kopplas upp så att olika datamängder kan analyseras ihop. Med artificiell intelligens spås ytterligare framsteg. Resultaten från dataanalyser kan användas för ökad spårbarhet, beslutsunderlag eller för att styra autonoma maskiner som sköter odlingen eller djuren.

Bra för klimat, lönsamhet och arbetsmiljö För flera av utmaningarna i jordbruket utgör digitalisering ett viktigt verktyg.

Att fånga och binda kol, minska risken för övergödning, bekämpa nya sjukdomar och ogräs samt förbättrad lönsamhet och arbetsmiljö är några exempel på vad man hoppas uppnå.

Dessutom kan digitaliseringen göra tekniken mer lönsam och användarvänlig, vilket behövs för att öka spridningen och få ut nyttan på bred front.

– Uppkoppling och delning av data är en nyckelfaktor för att lyckas, säger Jonas Engström.

VISSTE DU ATT ...

Genom forskning och utveckling arbetar Bayer för en förbättrad levnadsstandard och en hållbar livsmedelsförsörjning i världen.

... endast 3 % av jordklotets yta är odlingsbar jord. Hela 71 % är vatten, 11 % är områden där det inte går att odla som vägar, hus, öken och berg etc, 8 % är skog och 7 % betesmark.

Det är viktigt att vi även i framtiden har en uthållig, effektiv och

3%

AV JORDKLOTETS YTA ÄR ODLINGSBAR JORD

stabil produktion av livsmedel på denna begränsade yta.

Samtidigt behöver världens pro-

11 %

71 %

duktion av livsmedel öka, vilket innebär att vi måste effektivisera våra odlingsmetoder inom jordbruket. Det stigande behovet av livsmedel kan kännas avlägset för en svensk konsument. Men redan idag importeras stora mängder livsmedel till Europa för att upprätthålla den levnadsstandard vi har idag.

8% 7% 3%

Svenskt lantbruk har fantastiska möjligheter • Välskötta och högavkastande jordar • God tillgång på vatten • Kunniga lantbrukare • Behovsanpassad låg användning av olika insatsvaror Med Sveriges gynnsamma förhållande för livsmedelsproduktion gäller det att vi utnyttjar potentialen av vår åkermark.

Minskar vi däremot effektiviteten här flyttar vi problemen utomlands, vilket inte är en långsiktigt hållbar utveckling. Det är viktigt att vi även i framtiden har en uthållig, effektiv och stabil svensk produktion av livsmedel, som samtidigt bidrar till en levande landsbygd!!

Se gärna filmen om Hedda som är en av alla de unga, kunniga lantbrukarna som ser till att vi får mat på bordet varje dag, idag och i framtiden.

Läs mer på hallbarhetsverige.se 5

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

FOTO : P R I VAT

Så lagar du hållbar mat Att minska matsvinn och tänka på klimatet har aldrig varit mer aktuellt än nu. Vi har pratat med Elvira Lindqvist, kökschef på Fotografiska i Stockholm och vinnare av Stellagalan 2020. Hon är en stjärna på att laga vegetariskt och en inspiration när det kommer till att laga mat hållbart.

#1

#3

Hur tar vi vara på de råvaror som blir över?

Finns det något speciellt man kan tänka på när man handlar?

Om vi börjar fundera på hur vi bäst ska använda oss av allt och gör det till en utmaning att slänga så lite som möjligt kommer ofta kreativiteten på köpet. Om vi alltid tänker i banorna “vad kan jag göra av det här” så kan vi förändra vårt ’’släng mönster’’ ganska snabbt. Ofta slängs bland annat; potatisskal, blomkålsblast, morotsblast, örtkvistar och lökrester.

Av det som slängs kan vi göra soppor, grytor, rosta, eller göra fond på. Mitt bästa tips är att hetta upp olja i en kastrull till 160 grader och fritera potatisskal. Bästa fredagssnackset!

Matsvinn handlar i stort sett om att vi handlar hem för mycket som vi sen inte äter upp och att vi lagar för mycket mat och sen inte äter upp resterna. Mitt tips är att noggrannare planera sina inköp och länka ihop råvarorna med fler olika maträtter så att det inte blir lite av allt över.

#2 Vad ska man äta om man vill äta mer klimatsmart?

Att köpa säsongsmat och ekologiskt/ giftfritt. Planera in max 100 g animaliskt protein per dag och lägg fokus på grönsaker, spannmål och mejeri/ägg. Köp inte mer än du behöver och planera dina inköp!

Det senaste året har allt fler fått upp ögonen för glädjen i att odla sina egna grönsaker. För visst kan alla odla, oavsett om man bor i lägenhet eller villa.

Det enda som behövs är odlarglädje, krukor eller en pallkrage och en vilja att prova på att producera sina egna närodlade och ekologiska grönsaker.

Har du några favoritråvaror när du ska laga vegetariskt?

Det är som att fråga om sitt favoritbarn ju haha! Jag använder mig mycket av gul lök, potatis, svamp, tomat (tomatpuré är bra till mycket), svensk aubergine, spetskål, broccoli, blomkål, morot och pumpa.

Solrosfrö är en bra konsistensgivare om en vill ha lite nötkänsla och torkade kryddor är alltid en vinnare! Vinäger är en överraskande bra källa till syra och kan pigga upp när maten känns lite tung.

FOTO : A N N I K A C H R I ST EN S EN , N ELS O N G A R D EN

Odlingsglädje är till för alla, oavsett var du bor

#4

Text Annika Wihlborg

M

an behöver definitivt inte ha tillgång till en trädgård för att odla, det räcker bra med ett par krukor, balkonglådor eller en liten pallkrage. En fördel med att odla själv är att utbudet av fröer ständigt ökar. Om man exempelvis väljer att odla tomat så finns många spännande sorter, färger, former och storlekar, vilket innebär att man har betydligt fler alternativ om man odlar själv än om man köper sina grönsaker i livsmedelsbutiken, säger Veronika Nauf Steinsholt på Nelson Garden, som är en av marknadens ledande aktörer inom trädgårdsbranschen.

Börja med sallad, tomat, gurka eller morot

Ökande odlingsintresse under pandemin Sedan Coronapandemin bröt ut har intresset för att odla själv ökat rejält.

Särskilt glädjande är att många yngre är intresserade av att själva odla några av sina favoritgrönsaker. Visst kan man odla året runt. Basilika, persilja, smörgåskrasse och groddar är några exempel på vad du kan odla hemma på köksbänken, oavsett årstid. Man kan även odla hydroponiskt, alltså i vatten.

– Börja med att odla något du verkligen gillar. Om du exempelvis äter mycket sallad eller tomater så kan du testa att odla flera olika sorter. Sallad är väldigt tacksamt och enkelt att odla, man kan skörda kontinuerligt och kan så flera gånger under säsongen. Om du har barn så är det en bra idé att involvera barnen i hela processen från att så fröer till att vattna, gödsla och så småningom skörda era egna grönsaker, säger Veronika Nauf Steinsholt.

M I C R O LE A F B O N D B Ö N A

Veronika Nauf Steinsholt Nelson Garden

Denna artikel är i smarbete med Nelson Garden.

FOTO : N ELS O N G A R D EN

För nybörjare som vill komma igång med odling tipsar Veronika Nauf Steinsholt om att odla kryddor, tomater, gurka, morötter eller sallad. Det är grönsaker som är lätta att lyckas med och som ofta ger relativt riklig skörd.

– Tveka inte att prova dig fram med olika fröer och typer av grönsaker.

Sockerärtor, spenat och mangold är

ytterligare två grödor som är jättebra för nybörjare. Känslan av att kunna skörda sina egna sockerärtor eller att plocka lite mangold som man exempelvis kan steka i en wok är helt oslagbar och ger ofta mersmak, säger hon.

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

6 Läs mer på hallbarhetsverige.se

FOTO : L ES K A N E

Alla är vinnare med mindre matsvinn Mette Lykke, VD för maträddarappen Too Good To Go har svart bälte i att ta tillvara på all överskottsmat. Hon har även åtagit sig att halvera matsvinnet till 2024. Hennes entusiasm och lösningsfokus smittar av sig – hon visar att alla kan göra skillnad.

Text Susanne Raaf

Packbridge tänker förpackningssmart Text Fredrik Söderlund

Corona-epidemin har gjort att hela världen lagt nytt fokus på livsmedelsförpackningar och svinn. Marie Malmberg Lavsen från Packbridge ser detta som en positiv trend, men vet att mer kan göras.

FOTO : R O G ER N EL LS J Ö

Marie Malmberg Lavsen CEO Packbridge

P

ackbridge är en nätverksbaserad medlemsorganisation och en del av svenska innovationssystemet via Region Skåne. De har integrerat hela näringskedjan kring förpackningar i sitt arbete. Allt från råvarumaterial och förpackningstillverkare till detaljhandlare och återvinning.

– Förpackningen har många roller.

Primärt så ska produkten skickas så att den kommer fram på ett säkert sätt så att livsmedlet inte går förlorat. Förpackningen ska också vara resurseffektiv, minimalt med material ska användas, den ska nå upp till en viss lagstiftningsstandard och marknadsföring, återvinningsmöjlighet och konsumentinformationen är väldigt viktig, säger Marie Malmberg Lavsen på

Packbridge.

Den pågående Corona-epidemin har inneburit ett paradigmskifte. Både industrin, politiken och konsumenterna har fått en mer positiv uppfattning om förpackningar, samt större respekt och förståelse för förpackningens roll.

– Mycket handlar om livsmedelsspill och att säkerhet och hygien värderas lika högt som hållbarhet och produktens ursprung, menar Marie Malmberg Lavsen.

Utveckling av nya material Packbridge förespråkar alltid rätt material på rätt plats för rätt produkt vid rätt tidpunkt.

– Då tänker vi främst på plast i vår vardag. Hur kan vi förbättra hela kedjan?

Coronakrisen kan bereda vägen för

mycket inom innovationsutveckling, såväl utifrån industrin och EU:s intressen så alla drar åt samma håll. Nu finns det tid och möjlighet att lägga pengar på utveckling av nya material på marknaden och öka återvinningen, säger Marie Malmberg Lavsen.

I pandemin sätter den ökade e-handeln stor press på systemet men skapar även möjligheter, menar Marie Malmberg Lavsen.

– Den ökade volymen av paket som skickas öppnar för introduktion av digitala lösningar för spårbarhet, säkerhet och att minimera svinn.

Därtill kan varumärkena använda samma teknik för att kommunicera produktinformation, ursprung och deras historia gentemot kunden, så att de får ett mervärde.

Läs mer på hallbarhetsverige.se 7

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

För att inse hur värdefull varje matråvara är, behöver vårt beteende förändras.

Räddade måltider

– Vi löser en massiv fråga där alla är vinnare i slutändan, säger Mette. Too Good To Go finns på 15 marknader och har räddat över 48 miljoner måltider.

Världen står inför problemet där mellan 33 till 50 procent av all mat som produceras globalt aldrig äts. Värdet av den bortkastade maten är omkring 1 triljon dollar. Faktum är att i Sverige sker 70 procent av matsvinnet i våra hem medan produktionsledet står för 7 procent. Inte nog med det, svinnet har även konsekvenser på växthusgaserna som ökar med 8 procent menar hon.

FOTO : L ES K A N E

M

ette Lykkes framgångsresa kan i mångt och mycket härledas till hennes önskan om att bygga och hitta lösningar på saker som är viktiga för människor. Hon var med och skapade Endomondo, den enormt framgångsrika fitnessappen som gör fitness roligt och hjälper till med motivationen. Efter tio år och fler än 20 miljoner registrerade användare var det dags för nya utmaningar. En bussresa i Köpenhamn och ödet ledde henne till Too Good To Go, en plattform som hanterar matsvinn genom att sammanlänka restauranger, butiker, caféer och användare att ta tillvara på överskottsmat.

Mette Lykke, vd, Too Good To Go

Enkla tips för att minska matsvinn

”För att inse hur värdefull varje matråvara är, behöver vårt beteende förändras.” Maträddarappen ger en fantastisk upplevelse eftersom användaren dras in i en magisk värld där favoritrestaurangerna och bagerierna kanske har måltider eller bröd att rädda. Mette menar att ju mer medvetna vi är när vi handlar och lagar mat, desto mindre benägna är vi att slänga bort den eftersom maten får ett värde. Börja med att se över matinköpen, och köp bara det som behövs. En dag i veckan med rester är ett bra sätt att ta tillvara på mat som tillagats men inte förtärts. Behandla utgångs- och säljdatum som riktlinjer eftersom de

identifierar livsmedelskvalitet och inte livsmedelssäkerhet. ”Lita på dina sinnen istället för datumet på förpackningen” säger hon.

Kamp för förändringar utanför appen

– Coronakrisen slog hårt mot många matproducenter som ofta säljer sina produkter via caféer, restauranger och hotell. Vi arbetar nu med till exempel Danone och Unilever och andra stora och små företag i syfte att rädda större mängder mat, säger Mette. De har även lanserat olika initiativ för att förändra datummärkningar på livsmedel, producerat gratis informationsmaterial till skolor i samarbete med FN och inspirerar hushållen till förändringar som minskar matsvinnet i hemmet.

Läs mer om Too Good To Go här: toogoodtogo.se

VI VILL INTE BEHANDLA SJUKA DJUR! Vi vill inte behandla sjuka djur! Växa Sverige arbetar med rådgivning och utbildning för lantbrukare på svenska gårdar, och målsättningen är att minimera behoven av behandling.

Självklart ska sjuka djur få den vård och behandling som behövs, men i första hand vill vi arbeta för att hålla djuren friska.

Den svenska modellen där olika aktörer samverkar och genom förebyggande strategiskt arbete utvecklar djurhälsan och utrotar sjukdomar har visat sig effektiv. Arbetssättet minimerar också användningen av läkemedel som antibiotika.

– Produktionen på svenska lantbruk håller en mycket hög nivå, och vi ser att

det finns ett genuint intresse för djurens välbefinnande och hälsa. När det gäller en ansvarsfull användning av antibiotika och låg förekomst av antibiotikaresistens är vi bäst i EU, och ligger många år före flertalet andra länder, säger Helena Kättström, avdelningschef på Djurhälsa fält i Växa Sverige.

– Vi har genom gott samarbete i branschen lyckats utrota flera sjukdomar med hjälp av bekämpningsprogram, och detta bidrar till det goda läget tillsammans med rådgivning för ett gott smittskydd och djurhälsa, berättar Andrea Holmström, chef för Djurhälsa utveckling. Friska djur är en förutsättning för säkra livsmedel.

Importerade lågprisprodukter innebär ofta att någon annan får betala priset.

Det kan vara djuren, eller kanske i förlängningen konsumenten själv i form av en infektion med antibiotikaresistenta bakterier. Att välja svenskt innebär ett tryggt och bra val.

Högproducerande och friska djur är också viktiga för en klimatsmart produktion, och det svenska lantbruket är en viktig del i en hållbar livsmedelsproduktion. De betande djuren bidrar till den biologiska mångfalden och ett öppet landskap, och det är också en viktig dimension.

– Man kan inte importera det närproducerade öppna landskapet och de mervärden som finns med en levande landsbygd, påminner Helena Kättström.

Vi är stolta över att arbeta för ledstjärnan ”djurvälfärd i världsklass” avslutar hon.

www.vxa.se

Helena Kättström Avdelningschef på Djurhälsa fält, Växa Sverige.

Andrea Holmström Chef på Djurhälsa utveckling, Växa Sverige.

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

8 Läs mer på hallbarhetsverige.se

Skåne kan bli europeisk förebild för hållbar livsmedelsproduktion FOTO : R U O N A

Text Lotta Törner

G

oda förutsättningar för innovation.

Förutsättningarna för att ställa om till hållbara livsmedel, såsom växtbaserade produkter och nya distributionsformer, är mycket goda i Skåne. Här finns drivande aktörer, kunnande, nytänkande entreprenörskap och en öppen kultur som föder de bästa idéerna. Skåne har en betydlig startupscen av nya livsmedelsföretag. Findus gamla lokaler i Bjuv har omvandlats till Foodhills, en unik anläggning där entreprenörer, forskare och företagare kan mötas för att utveckla en cirkulär livsmedelsproduktion. De skånska universiteten och högskolorna bedriver forskning i världsklass inom lantbruksvetenskap, biologi, växtforskning och livsmedelsvetenskap. Här förvandlas idéer till verkliga produkter. Oatly, vars havredryck nått ut till konsumenter över hela världen, är ett exempel på detta.

Fröet till succén såddes på Lunds universitet. I Lund växer också

Science Village fram. Här finns redan Max IV och snart även ESS, två av världens mest kraftfulla anläggningar inom materialforskning som kan ge svar på hur mat kan tillagas för att behålla alla näringsämnen, eller hur skördar kan maximeras för minimal markanvändning, möjligheterna är oändliga.

Brett engagemang Livsmedelsakademin är en nätverksorganisation med privata och offentliga aktörer som ska bidra till en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsnäring i Skåne. Tillsammans med bland annat Region Skåne och det privata näringslivet startar vi nu resan att bygga en region i världsklass där vi minskar matsvinnet, gör det möjligt för livsmedels- och förpackningsföretag att få tillgång till forskningsanläggningar och testbäddar, där offentlig sektor blir drivkraft för nya innovationer och där vi med proteinskiftet i centrum börjar omvandlingen av det skånska livsmedelssystemet till att bli cirkulärt.

Det som är bra för Skåne, är bra för Sverige.

Lotta Törner, vd för Livsmedelsakademin

Denna artikel är i samarbete med Mytolia.

Maximera produktionen genom att ta hygienarbetet till nästa nivå

Text Annika Wihlborg

H

FOTO : R- K A P R O D U CT I O N S

En välfungerande hygienkedja som sträcker sig hela vägen från skörd till förpackad produkt kan utvecklas till en viktig konkurrensfördel för livsmedelsproducenter. Producenter som inte nöjer sig med att uppfylla minimikraven utan istället siktar högt med ett strukturerat hygienarbete har många fördelar, inte minst kostnadsmässigt och varumärkesmässigt.

Tommie Karlsson vd Mytolia

ygienkedjan börjar med rutiner som säkerställer att man som livsmedelsproducent inte får in skadade råvaror som riskerar att kontaminera fabriken. Se till att ha rutiner och frekvens för regelbunden rengöring av all produktionsutrustning och utbilda all produktionspersonal i vad målet är med städningen, säger Tommie Karlsson, vd på Mytolia.

Frekvensstyrd hygienrutin minskar svinnet Han betonar vikten av att behandla råvaran med respekt och att göra rätt

från början i hela produktionskedjan, från bondens hantering av råvaran till transport och så småningom färdig produkt på produktionslinan.

En frekvensstyrd hygienrutin som personalen förstår, minskar svinnet och minimerar risken för kostsamma oförutsedda produktionsstopp. Det genererar även trygga kunder och nöjda medarbetare.

–Genom att ta hjälp och strukturera upp hygienrutinerna kan man maximera antalet produktionstimmar, och få loss tid för chefen till annat än att släcka bränder. Alla livsmedelstillverkare kan få ut mer av sitt hygienarbete, säger Tommie Karlsson.

Läs mer på hallbarhetsverige.se 9

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Denna artikel är i samarbete med Svenska Ägg.

Ägget – både näringsrikt och klimatsmart Ägg är ett superlivsmedel – unikt i sin näringssammansättning och innehåller i stort sett alla näringsämnen som kroppen behöver, förutom C-vitamin och kolhydrater.

Sverige är självförsörjande på ägg, dessutom är det klimatsmart.

En del i kretsloppet För Svenska Ägg är det viktigt att den ofta polariserande debatten kring olika livsmedels klimatpåverkan nyanseras.

En svaghet i Livscykelanalysen, menar Lönneskog Hogstadius, är att man i Livscykelanalysen inte alls tar hänsyn till lantbrukets positiva inverkan på miljön och klimatet, inte heller till vårt behov av varierad kost där både animaliskt och vegetabiliskt ingår. Många av Sveriges äggproducenter odlar även spannmål – hönsens gödsel blir till näring i jorden.

Spannmålen blir foder till hönsen, vilket betyder att äggproduktionen är en viktig del i gårdens kretslopp.

– Det måste löna sig att tänka cirkulärt och att skapa innovation och en hållbar utveckling. Därför är det viktigt att en större del av matkronan hamnar hos primärledet, avslutar Marie Lönneskog Hogstadius.

JORDEN ÄR RUND, ÄT OVALT

Ägg är ett klimateffektivt livsmedel i förhållande till sitt näringsinnehåll. Nu tar vi nästa steg och klimatkompenserar våra ägg till100%.

145x216_KR_Fjaderfa.indd 1

2019-09-25 14:28

Marie Lönneskog Hogstadius Verksamhetsledare Svenska Ägg

FOTO : SV EN S K A ÄG G

Sveriges äggproducenter jobbar hårt för att minska klimatavtrycket och har lyckats sänka det med 25 procent de senaste tio åren. Den positiva utvecklingen beror bland annat på att andelen sojafoder minskats och har i allt högre utsträckning bytts ut till svenskt proteinfoder. Fodret

FOTO : SV EN S K A ÄG G

Äggets klimatavtryck

idag har ett högre näringsvärde, vilket gör att det går åt mindre foder för att producera samma mängd ägg. Andra orsaker är att hönan producerar ägg under en längre tid, vilket sammantaget gör att klimatavtrycket per kilo ägg har minskat.

FOTO : SV EN S K A ÄG G

T

illgången till livsmedel är helt avgörande för människans överlevnad och utveckling. Debatten kom att bli extra viktig i coronavirusets framfart i början på året med stängda gränser och begränsade matvarutransporter som följd, säger Svenska Äggs verksamhetsledare Marie Lönneskog Hogstadius. I Sverige är vi i stort sett självförsörjande på ägg.

Enligt Jordbruksverket är andelen av den svenska äggförbrukning hög i relation till motsvarande andelar för kött och nådde 2019 den högsta nivån med 97,5 procent.

– Så gott som alla ägg som säljs i butik är svenska. De flesta konsumenter känner till att svenska ägg är salmonellafria och att ingen antibiotika används i produktionen, säger Lönneskog Hogstadius.

Text Susanne Raaf

För en hållbar kropp Din kropp ska orka hela livet och kan ibland behöva lite hjälp.

Oavsett vem du är eller vad du har för behov så finns något för alla.

Psst!

Inom kort kommer även vårt veganska proteinpulver

Läs mer på kronagg.se Läs mer om våra produkter på: awarenutrition.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

10 Läs mer på hallbarhetsverige.se

Ingen innovation, ingen mat Välj rätt mat för klimatet

Text Susanne Raaf

V

arför är vegetabiliska köttliknande produkter så dyra? frågade sig Andreas Gundberg. Det och en rad andra hållbarhetsfrågor födde idén till Simsufoods som startades av Andreas Gundberg, Niklas Hellsing och Anna Gundberg, hemma i det östgötska köket. Deras experimenterande ledde till skapandet av torra produkter som är baserade på vegetabiliska råvaror som kan odlas i Sverige såsom ärtor, havre, potatis, åkerböna och vete. På så vis kan tillagningen ske på plats i storköken eller i hemmet genom att endast tillsätta vatten och olja för att skapa den slutliga maträtten.

De har kunnat förenkla hela värdekedjan, då produkterna inte behöver hanteras som kyl- eller frysvara samtidigt som transporterna minskar.

Helt enkelt en produkt med lägre miljöpåverkan och växthusgasutsläpp, som dessutom kostar mycket mindre än många andra produkter på marknaden.

Simsufoods bevisar att det går att tänka lite annorlunda och med en hållbar vision för framtiden, samtidigt som man skapar produkter för en grön framtid.

Denna artikel är i samarbete med Simsufoods.

Text Johan Jörgensen

M

en vi är alla medskyldiga. De bilder vi alla har av maten, och som matsektorns reklammakare är så duktiga på att prångla ut, är bilder av en drömvärld; glada grisar, en bonde med näven i jorden, en kärnfamilj runt middagsbordet. Det naturliga, hälsosamma och hållbara. Tror vi att allt är bra och kan fortsätta som vanligt, med lite mer närodlat ekologiskt på tallriken, lite mindre svinn och inget kött på fredagar, ja då behöver vi ju inte så mycket av den där dyra, jobbiga, osäkra innovationen som vi inte har så mycket koll på eftersom vi aldrig ägnat oss åt den.

Vad är förresten innovation inom matsektorn? De flesta skulle säga sådant som laktosfria produkter, mindre kött i köttbullarna eller kycklingbacon.

Gudskelov sker ett uppvaknande. Den stora frågan för framtiden är inte vilka nya produkter vi kan hitta på, utan hur vi kan navigera bland dem vi redan har. Och vem är det som egentligen bestämmer vad vi ska äta?

Vem bestämmer vad vi äter?

Förr i tiden var det varumärkena, de som med massiva reklamkampanjer kunde få oss att bli ett med en viss produkt. Aldrig att det skulle finnas Felix ketchup i mitt barndomshem – Heinz skulle det vara!

Idag är det detaljhandlarna. Med hjälp av avancerad forskning kan de förmå oss att lägga vissa saker i varukorgarna med sådant som kundvarvsplanering, hyllplacering och extrapriser.

I morgon är det de som sitter på datan

om maten och förstår att analysera den och styra våra digitala beteenden som kommer att bestämma vad vi stoppar i oss. Det innebär helt nya nivåer på innovationen för våra matföretag, oavsett om de är producenter, distributörer eller detaljister. Mångmiljonsatsningar på IT, nya personalkategorier och inte minst ett radikalt ökat krav på förståelse för framtiden i ledningar, styrelserum och bland ägarna.

Vem kan man lita på?

Frågan i matsektorn har alltid varit; vem kan man lita på? Varumärkesägare och detaljhandlare har svarat på frågan på olika sätt. I framtiden är det data som kommer att vara såväl det nya varumärket som grunden för alla köp och all distribution. Och med data kommer helt nya tjänster som vinner vårt förtroende och som kommer att hjälpa oss att navigera matdjungeln. Är det gårdagens eller dagens stora matdominanter som kommer att vara morgondagens vinnare?

Ytterst osäkert. Kanske till och med osannolikt.

Låt oss vara tydliga. Mellan matsektorn och techsektorn skiljer det ungefär en faktor 100 i hur mycket av omsättningen som läggs på forskning och utveckling.

Tror man att data lär sig mat snabbare än mat lär sig data så är det helt självklart vart makten över matsystemet är på väg.

Själv är jag inte så ledsen över det.

Matsektorn underpresterar å det grövsta vad gäller såväl hållbarhet som hälsa och det vi bör göra framöver är att fokusera på dem som vill ta maten till nästa nivå; hälsa och hållbarhet genom att verkligen förstå innovationens betydelse.

FOTO : N O R N A KO L B

Simsufoods föddes med en vision om att producera hållbara vegetabiliska köttliknande alternativ som utmanar etablerade produktionsmetoder och produkter på den svenska marknaden.

Det finns ett antal faktorer som definierar framtiden för maten, men inget är större än innovationen. Synd då att matsektorn sysslar så förtvivlat lite med innovation. Kanske lever de fortfarande i villfarelsen att framtidens mat handlar om matprodukter. Det gör den inte.

Johan Jörgensen Grundare & Partner Sweden Foodtech

Innovativa lösningar för framtidens lantbruk I en tid där hållbarhet efterfrågas i alla led, inte minst i livsmedelskedjan, behövs nya metoder även inom primärproduktionen. Det har Lyckegård Group AB tagit fasta på och vill etablera sig som framtida helhetsleverantör av redskap för ett hållbart jordbruk.

För ungefär 20 år sedan såddes det frö som idag är Lyckegård när Jonas Carlsson, ekoodlare från Blekinge, kom på ett sätt att bekämpa tistel i växande spannmålsgröda utan att använda kemiska bekämpningsmedel. Innovationen Combcut, som kammar genom grödan och skär av ogräset blev startskottet, och sedan dess har produktportföljen på kort tid utökats med fler redskap som säljs i norra Europa.

Jordbruk som kolsänka Gröna växter använder sig av kol från luftens koldioxid genom fotosyntesen för att växa. Därför har jordbruket potential till att bli en kolsänka, alltså binda in mer koldioxid från luften än vad som släpps ut. För att lagra in så mycket kol som möjligt i marken behöver vi arbeta mer med reducerad jordbearbetning, bra växtföljder samt mellangrödor som håller marken bevuxen en större del av året och dessutom gynnar mikrolivet i marken. ”Vårt mål är att bygga en fullständig portfölj som passar lantbrukare som fokuserar på att vårda jorden genom genomtänkta växtföljder och på så sätt reducera användningen av kemiska bekämpningsmedel”, säger Christian Bjärntoft, VD på Lyckegård Group som också avslöjar att fler spännande nyheter är på gång.

Lyckegård Group AB arbetar med hållbara metoder för icke kemisk ogräsbekämpning i jordbruket.

För mer info www.lyckegard.com

VEGGIE BACON

100% växtbaserat och naturligt rökt

100% VÄXTBASERAT

Tulip Veggie Bacon är tillverkad av ärt- och potatisprotein.

Fri från soja och gluten.

NATURLIGT RÖKT

Tulip Veggie Bacon är naturligt rökt över glödande bokved.

www.tulip.se

BRY DIG INTE OM REKLAMEN. BESÖK OSS ISTÄLLET. wapno.se

Här på Wapnö Gård, strax utanför Halmstad, har vi i mer än 20 år utvecklat ett eget kretslopp på gården. God djuromsorg, smakupplevelse och hållbar miljö har alltid varit självklart för oss. Lika givet har det varit att vara en öppen gård, som ni konsumenter kan besöka varje dag, året om. Vi tror att ni, precis som vi, vill veta var maten kommer ifrån och bästa platsen för det är på Wapnö Gård.

Här har vi råvara och förädling på samma gård. Det är utgångspunkten i vår utveckling och har lett till bästa djuromsorgen, minskade transporter, egen förnybar energi, resurshållning, minskat spill i primärproduktionen och CO2-neutralitet. Men framförallt ger det en ny dimension i smakupplevelsen.

Vi är en egen gård helt utanför alla kooperationer, koncerner, märkningar och andra konstellationer. Vi ligger många år före alla andra och därför hittar du inte någon liknande gård i Sverige, eller kanske ens i världen. Så nästa gång du står framför mejerihyllan, charkdisken, ölavdelningen, grönsakerna eller mjölhyllan, så välj produkter från Wapnö. Då vet du att du har valt det bästa för djuren, naturen och dig.

Välkommen till Wapnö - en öppen gård!