Hjärna & Nervsystem by MediaplanetSE

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hjärna & Nervsystem

IPSEN

Jörgen fick sin första stroke vid 44 års ålder med spasticitet som en konsekvens. Från maratonlopp och Vätternrundor till planer på parasport – ”kontinuerlig träning är det enda som fungerar för att behålla den funktion man har”. Novartis. Katalin fick tillbaka livskvaliteten efter drygt fyrtio år med migrän.

Migränhjälpen. De gör digital specialistvård tillgänglig för migränpatienter i hela Sverige.

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE

Neurosjukvårdens framsteg kräver stora förstärkningar

Hjärnkraft Efter en hjärnskakning har huvudvärk, en ihållande hjärntrötthet samt yrsel varit en del av Daniel Amirs liv. Nu startar han Hjärnskakningsguiden för att kunna hjälpa andra i liknande situation.

Geras Solutions Ny svensk teknik möjliggör att personer som befarar Alzheimer kan få en första bedömning, utan att behöva uppsöka sjukhus.

FOTO : H Å K A N S J U N N ES S O N

Lisa Lidbäck Förbundsordförare Neuroförbundet

Likvor 1 av 100 utvecklar NPH, men den misstas ofta för Alzheimers eller Parkinsons. Stig Åström fick en shunt inopererad i huvudet och det har hjälpt honom att klara av sjukdomen.

God livskvalitet trots neurologisk diagnos Neurologin har historiskt sett länge varit en mycket liten specialitet och för bara 60–70 år sedan, ansågs de kroniskt invalidiserande diagnoserna olämpliga att sprida kunskap eller tala om. De flesta vårdades hemma eller på institution. Men idag kan livskvalité och ett gott liv uppnås, trots en svår neurologisk diagnos. Framgångsrik forskning och ny kunskap har medfört att allt fler tillstånd nu kan behandlas. En otroligt glädjande utveckling, som samtidigt också ställer allt högre krav på vårt samhälle.

Projektledare: Ida Hellström (ida.hellstrom@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Edit Linder Affärsutvecklare: Angelica Grip Distribution: Svenska Dagbladet, Maj 2021 Tryckeri: V-tab E-post: redaktionen@ mediaplanet.com Omslagsfoto: Patrik Ekenblom

facebook.com/MediaplanetMarketing @MediaplanetWorld Återvinn gärna tidningen

åra hjärnors komplexitet fascinerar! Detta fantastiska organ gör det möjligt för oss att uppleva världen, att tänka, känna, minnas, lösa problem och lära oss nya saker. Hjärnan och nervsystemet styr i princip allt som händer i våra kroppar och är en förutsättning för liv som inte kan ersättas. När hjärnan och nervsystemet drabbas av sjukdom eller skada, en neurologisk diagnos, påverkas därför de viktigaste livsfunktionerna. Detta kan medföra stora konsekvenser för både den drabbade och de närstående runt omkring. Neurologiska diagnoser och symtom är därför ett mycket angeläget ämne som angår oss alla. De är förenade med stora samhällskostnader och har livslång påverkan på det dagliga livet. Årligen får tiotusentals personer besked om att de har en neurologisk diagnos, en skada eller sjukdom i hjärnan som påverkar nervsystemet.

Text Lisa Lidbäck

Neurologer och neuroteam saknas Neuroförbundets årliga Neurorapporter

visar på vikten av tidig diagnos, möjlighet att få rätt behandling, multiprofessionella neuroteam och tillgång till rehabilitering. Sverige behöver också utbilda fler neurologer och annan neuroprofession och skapa multiprofessionella neuroteam på många fler orter. Det behövs också en rejält ökad satsning på neurologisk forskning för att kunna behandla ännu fler och möta framtidens möjligheter och utmaningar.

Forskningsanslagen måste öka och fler neurospecialister utbildas. En sådan utveckling tjänar vi alla på! Lisa Lidbäck

Alldeles för lång väntan på rätt diagnos I våra Neurorapporter konstaterar vi också att väntetiden på att få en rätt ställd neurologisk diagnos, är alldeles för lång för många. Vi ser att postnumret spelar en avgörande roll för vilken vård och rehabilitering du kan få. Den pågående Coronapandemin har dessutom medfört, att den redan tidigare problematiken med ojämlik hälso- och sjukvård har förvärrats. Under året har det byggts upp en vård- och rehabiliteringsskuld, som riskerar att bli permanent om det inte omedelbart vidtas kraftfulla åtgärder.

Öka forskningsanslag och neuroutbildning För att komma till rätta med bristerna, krävs nu en rejäl nationell satsning på kunskapsutveckling och behandling av hjärnans och nervsystemets skador och sjukdomar. Forskningsanslagen måste öka och fler neurospecialister utbildas. En sådan utveckling tjänar vi alla på!

Forskning som förändrar liv Din gåva gör skillnad för den som drabbas idag. Stöd forskning om neurologiska sjukdomar som t.ex. MS, ALS, Parkinson och stroke. Använd QR-koden och swisha din gåva! På vår hemsida finner du fler sätt att ge.

www.neuro.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Denna artikel är i samarbete med Afasiförbundet.

Stöd för delaktighet i vårdsamtal Afasiförbundet har översatt ett kommunikationsstöd för människor som lever med afasi. “Samtal om hälsa” gör det möjligt för personer med afasi att vara delaktiga i vårdsamtal menar Afasiförbundets ordförande Berit Robrandt Ahlberg. Text Fredrik Söderlund

sätt att kommunicera. Kommunikativ rehabilitering med logoped är avgörande, men är ojämlik. Hur bra möjligheter du får till rehabilitering beror på var du bor, men också på hur gammal du är, menar Berit Robrandt Ahlberg. – Kunskaper hur du utför vardagliga sysslor kan också försvinna när du får afasi. Då kan du behöva återkommande träning och stöd för att kunna använda telefoner, datorer och olika digitala tjänster, helt oavsett hur bra du var på detta tidigare.

Viktigt ge tid för samtal När det kommer till kommunikation med någon som lever med afasi är det viktigaste att ge personen den tid som behövs för att få fram vad hen vill säga - att verkligen lyssna på den som vill prata. Broschyren “Samtal om hälsa” är framtagen av Afasiforbundet i Norge och Adler Aphasia Center i Israel och finns nu

Materialet kan beställa gratis mot porto på www.afasi.se Illustration: Håvard Hegdal Text: Kitzmûller, G; Berg K; Haaland-Johansen, L och Olenik D (2020) i översättning av Afasiförbundet i Sverige

FOTO: JYRKI SIVENIUS

fasi uppstår efter en förvärvad hjärnskada på grund av en stroke, tumör eller olycka. Afasi är en osynlig funktionsnedsättning som innebär språksvårigheter, både att prata själv och att förstå vad andra säger. – Afasi är komplext och yttrar sig på olika sätt. En person hittar bara några få ord, medan någon annan uttrycker sig utförligt. Det kan också bli fel ord när man pratar, ja blir nej och tvärtom. Afasi innebär även att det ofta är svårt att bearbeta språk och förstå andra människor. Många har svårt att läsa, skriva och räkna. Samtidigt fungerar de flesta intellektuellt som tidigare, säger Afasiförbundets ordförande Berit Robrandt Ahlberg. Afasi är en livslång funktionsnedsättning, men du kan träna språket och hitta alternativa

Berit Robrandt Ahlberg Ordförande Afasiförbundet Sverige

även på svenska. – Det är ett bildstöd som visar olika hälsotillstånd och på det sättet kan samtalen med vårdpersonal och anhöriga bli mer effektiva. Det är annars väldigt lätt att misstolka någon som har afasi, säger Berit Robrandt Ahlberg.

Möjligheten att vara delaktig i vården, är ett win-win, för både patient och läkare. Berit Robrandt Ahlberg

Delaktighet ett win-win Flera som lever med afasi är också vana vid att arbeta med kommunikationsstöd. – Just därför är “Samtal om hälsa” bra. När du kommer till en läkare eller terapeut som afasipatient, så behöver du hjälp för att kunna förmedla var du har ont eller hur du mår psykiskt. Möjligheten att vara delaktig i vården, är ett win-win, för både patient och läkare, menar Berit Robrandt Ahlberg.

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Vardagsträning efter stroke är viktig men ersätter inte rehabilitering Text Kjell Holm

verige har en akutvård vid stroke som är i världsklass tack vare kunnig och engagerad personal som jobbar i stroketeam, nationella riktlinjer och ett kvalitetsregister för utvärdering. Men det är efter den akuta behandlingen som en ny fas startar. För många strokeöverlevare innebär konsekvenserna efter stroken ett helt annat liv än innan. Det är en utmaning att få tillbaka sina förmågor där egenträning tillsammans med rehabilitering utgör två viktiga faktorer. Många av de som har haft en stroke vittnar om att det är deras egen motivation och drivkraft, att aldrig sluta träna, som ger resultat. Man blir aldrig ”färdig rehabiliterad”, utan det är livslångt arbete med kontinuerlig träning och återkommande rehabilitering.

Även om vi i STROKE-Riksförbundet, på strokedagen, lyfter vikten av egenträning kan samhället aldrig lämna över ansvaret till strokeöverlevaren. Det är viktigt att skilja på vad man kan träna själv, ofta i en strokeförening och professionens oerhört viktiga roll.

Tillgången till rehabilitering är dock ojämlik. I vissa regioner erbjuds man rehabilitering medan tillgången i andra regioner är minimal. All forskning visar att med rätt rehabilitering kan förlorade förmågor återfås och funktionsnedsättningar minska. En självklar vinst för den enskilde och

Vi kan aldrig acceptera att svaga grupper ställs emot varandra. Kjell Holm även för samhället genom minskat beroende av anhöriga, vård och omsorg. Vi i STROKE-Riksförbundet kräver att rehabiliteringen ska vara individuellt behovsanpassad och återkommande.

Coronapandemin har förvärrat bristen på rehabiliteringen. Inplanerad rehabilitering har blivit inställd och många strokeöverlevare har inte vågat delta då de tillhör riskgrupp. Pandemin har dessutom ökat behovet av rehabilitering då många av de som drabbats av Covid-19 behöver liknande rehabilitering som strokeöverlevarna.

STROKE-Riksförbundet är mycket oroade över att strokeöverlevarna kommer att få stå tillbaka för de som har haft covid-19. Vi kan aldrig acceptera att svaga grupper ställs emot varandra. Därför är det särskilt viktigt att regionerna bygger ut rehabiliteringen så att strokeöverlevarna inte behöver konkurrera med de som har haft covid-19.

Kjell Holm Verksamhetschef, STROKE-Riksförbundet

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

FOTO : PAT R I K EK EN B LO M

et är en fredagskväll 2010. Jörgen Eriksson är på väg att gå och lägga sig. Han reser sig ur fåtöljen och känner en kraftfull huvudvärk. Han kan inte stå upp. Jörgen kryper över golvet bort till sin telefon och ringer 112. Han får övertala SOS Alarm att skicka en ambulans. Väl inne på Motala Lasarett konstateras att – han har fått en stroke. Jörgen transporteras vidare till Linköpings universitetssjukhus. Efter en månad på sjukhuset och tre månaders sjukskrivning är Jörgen Eriksson tillbaka i vardagen igen. – Jag fick inga större men, lite nedsatt balans, så det var mest styrketräning som behövdes. Som egenföretagare var jag snart i fullgång igen, säger han.

”Halva livet försvinner för att halva kroppen inte fungerar”

Jörgen Eriksson

Rätt hjälp ökar livskvaliteten efter stroke Denna artikel är i samarbete med Ipsen.

Jörgen Eriksson var bara 44 år när han drabbades av sin första stroke. Idag lever han med en halvsidig förlamning och är rullstolsburen. Men tack vare rehabilitering och ihärdig träning förbättrar han ständigt sin vardag. Text Matilda Lann

Två år senare är Jörgen Eriksson på simhallen för att koppla av. Han har ett sår på knät som inte riktigt har läkt och bakterier hittar in i hans kropp. Det leder till blodförgiftning som i sin tur utlöser ytterligare en stroke. Den här gången är det en helt annan verklighet Jörgen Eriksson möts av när han återfår medvetande. Den massiva blödningen har gjort honom förlamad i vänster sida. – Jag vaknar upp i Linköping och de frågar mig om jag har tillgång till en rullstol. Vadå, jag har ingen rullstol? Det var första chocken. Från att ha haft ett mycket aktivt liv med eget företag, sprungit maratonlopp och cyklat Vätternrundan, vändes allt nu upp och ner. – Jag trodde att det skulle bli som efter den första stroken. När det sjönk in att jag inte skulle komma tillbaka till mitt tidigare liv bröt jag ihop totalt. Halva livet försvinner för att halva kroppen inte fungerar.

Drabbades av spasticitet En av komplikationerna som drabbade

DR-SE-000005

Jörgen Eriksson hårt var spasticitet, det vill säga muskler som krampar och spänner trots förlamningen. – Bara att komma ur sängen är en stor ansträngning, att sen försöka ställa sig upp och gå när fel muskelgrupper aktiveras och jobbar emot dig är jättesvårt. Min fot drog sig inåt och mina fingrar knöt sig, handleden drogs in mot kroppen och jag hade en tacklingsarmbåge som pekade rakt ut. För att komma tillrätta med spasticiteten får Jörgen Eriksson återkommande behandling i skuldran och i armen. Foten har opererats för att kunna ligga plant mot marken istället för att, på grund av spasticiteten, vikas inåt. – Det har underlättat mycket att få hjälp med spasticiteten. Får man ingen behandling är det fruktansvärt jobbigt. När Jörgen Eriksson så småningom hade accepterat sin situation blev han fast besluten att kämpa för att komma så långt som möjligt. Direkt efter den akuta fasen fick han rehabilitering. Därefter har han fortsatt att träna på egen hand. – Jag kämpar fortfarande och kontinuerlig träning är det enda som fungerar för att behålla den funktion man har. Jag har också funderingar på att försöka starta parasport stroke.

JÖRGEN ERIKSSON Ålder: 55. Bor: Motala. Familj: Fru och tre vuxna barn. Intressen: Träna, läsa böcker, pyssla med hemsidor. Gör: Drev tidigare eget företag som utbildar kyl- och ventilationstekniker. Är nu sjukpensionär. Bästa råd till den som fått en stroke: Livet blir annorlunda men det kan ändå bli bra.

Alla har rätt till rehabilitering efter stroke Rätt rehabilitering är en förutsättning för att bli bättre efter stroke. Alla människor har olika behov och en bedömning ska alltid göras innan patienten skrivs ut.

behålla något fritidsintresse eller hitta nya och för en del en anpassning för återgång till arbete. – Det spelar stor roll hur man är som person. Vissa ställer om ganska snabbt och accepterar läget, andra fastnar i sorg över det som har hänt. Man måste ta hänsyn till vilken person man har framför sig, säger Marie Lindgren.

Spasticitet drabbar många Enligt Socialstyrelsen är det varje år cirka 9 000 av de som får en stroke som drabbas av spasticitet, det vill säga ofrivillig muskelaktivering som kan uppstå flera månader efter insjuknandet. Spasticitet kan ge stor påverkan på vardagen och livskvaliteten för den som drabbas. – Vissa av våra patienter kommer till exempel med en hårt knuten hand och armbåge, de kan inte räta ut fingrarna, inte klippa naglarna, inte tvätta huden i handflatan och det kanske blir sår. Där kan vi göra jättestor nytta med behandling så att handen blir öppen och går att sköta. Andra behöver behandling för att möjliggöra aktiv träning. Långtifrån alla som drabbas av svår

FOTO : P R I VAT

tt få rätt rehabilitering gör stor skillnad både för den som fått stroke och för de närstående, säger Marie Lindgren, överläkare i rehabiliteringsmedicin, Universitetssjukhuset i Linköping. Innan patienten skrivs ut från sjukhuset ska det göras en bedömning och planering av patientens rehabiliteringsbehov. – Självklart är det viktigt med god akut vård, men därefter krävs ofta rehabilitering och uppföljning. Organisation och rehabiliteringsutbud ser dock mycket olika ut över vårt land. Som strokedrabbad är det ofta svårt att själv förstå och uttrycka sina besvär och behov. Ett sätt att öka förutsättningarna för att patienter får rätt hjälp är om man på strokemottagningar och vårdcentraler använde sig av en checklista. Det finns en sådan för stroke som bara delvis är införd i Sverige. Rehabilitering handlar bland annat om att optimera kroppsfunktioner, aktiviteter och möjligheten att vara delaktig. Att kunna röra dig, att kunna göra det du vill och fungera i din familj, att ta dig ut från hemmet, kanske kunna

Marie Lindgren Överläkare, rehabiliteringsmedicin, Universitetssjukhuset i Linköping

spasticitet får den hjälp de behöver. Detta trots att Socialstyrelsen benämner spasticitet som ett tillstånd med stor svårighetsgrad och att befintlig behandling i kombination med andra rehabiliteringsåtgärder ska erbjudas alla patienter som är i behov av detta. – Spasticitet är fortfarande ett begrepp som inte är så välkänt, det nämns inte på 1177 i samband med stroke och alla vårdgivare är naturligt nog inte heller så insatta. Tillgång till behandling är alldeles för ojämn i Sverige, vilket får negativa konsekvenser och försämrar möjligheterna att tillgodogöra sig träning och optimera funktion efter stroke för patienten, säger Marie Lindgren.

Text Matilda Lann

Vart vänder man sig för att få hjälp med rehab och träning? – Man bör kunna få hänvisning till rätt instans via sin vårdcentral. Hjälp med underhållsträning, till exempel rörelseuttag och promenader behöver också kunna erbjudas över tid, till exempel via hemtjänst. Jag upplever att många patienter och närstående får söka mycket och kämpa för rätt insatser, säger Marie Lindgren.

Denna artikel är i samarbete med Ipsen.

DR-SE-000005

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Bättre forskning inom stroke Det finns ett stort medicinskt behov hos patienter med neurologiska sjukdomar och stroke idag. Lif är en av de organisationer som vill se bättre strukturer i vården.

Stroke kan i stor utsträckning förebyggas När det gäller stroke så har forskningen kommit långt även där. Bra blodtryckskontroll, behandling av blodfetter och proppförebyggande vid förmaksflimmer minskar tillsammans antalet strokefall. Vid förmaksflimmer finns risken att det bildas proppar i hjärtats förmak. – Förmaksflimmer kan medföra att blodet levrar sig, att proppen lossnar och stoppar blodflödet i hjärnan. Hjärnan behöver kontinuerlig syre- och

energitillförsel för att inte skadas. Det går dock att behandla förmaksflimmer bättre idag, med mindre risk för både blödningar och proppar. I framtiden kommer vi dessutom kunna screena förmaksflimmer så behandling kan sättas in i ett tidigt skede, säger Dag Larsson.

Tätt samarbete För att vårdsamverkan inom neurologiska sjukdomar ska fungera optimalt så behövs en väl fungerande akutsjukvård och rätt omhändertagande av patienterna, menar Dag Larsson. - Det är mycket upp till primärvården att ha en allmän beredskap och uppsikt om en patient har drabbats av strokes tidigare. Vi behöver samlade vårdkedjor, fungerande strukturer i vården och använda de verktyg vi har. Sedan handlar det mycket om bra vårdprocesser, bra läkemedelsbehandling och tillgång till medicinteknik. Alla innovationer och åtgärder ger tillsammans bättre samlat resultat.

Rehab hemma Rehabilitering av strokepatienter och människor med neurologiska sjukdomar är också en viktig del. Även här finns

Det innebär också en stor samhällsvinst, framför allt i den kommunala sektorn. Dag Larsson utmaningar när det kommer till kapacitet i vården, menar Dag Larsson. – I dag vet vi att hjärnans celler kan återskapas och att det kan understödjas med hjälp av exempelvis aktiv rehabilitering. Det finns också fascinerande forskning med Virtual reality-glasögon och skalbara lösningar för rehab i patientens vardag. Fler kan behandlas och färre hamnar på särskilt boende. – Summan är att du får färre strokefall och dessutom mindre sjukdomsbörda hos de som drabbas. Det innebär också en stor samhällsvinst, framför allt i den kommunala sektorn.

FOTO: GUNILLA LUNDSTRÖM

ör läkemedelsbranschen har det länge funnits ett stort intresse att komma åt både neurologiska och psykiatriska sjukdomar. Båda delarna hör till centrala nervsystemets sjukdomar, menar Dag Larsson på Lif (branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen). – Många, men långt ifrån alla neurologiska sjukdomar har väldigt bra behandlingsmetoder idag. Om vi till exempel tittar på MS så har du i dag mycket större chans att både skjuta upp skoven och bromsa sjukdomsförloppet.

Dag Larsson Senior Policy Manager LIF

Text Fredrik Söderlund

Denna artikel är i samarbete med RLS Förbundet.

Nu heter vi RLS-Förbundet sjukdomen är fortfarande förbisedd Text RLS Förbundet Foto Privat, Ingela Vågsund, Privat

u har vi bytt namn, från WED-Förbundet till RLSFörbundet. RLS står för Restless Legs Syndrome och sjukdomen är densamma:

Det känns som ett oemotståndligt behov av rörelse för att lindra besvären. Obehagen känns oftast djupt inne i benen, ofta mest mellan knä och ankel. Känslan kan beskrivas som brännande, domnande, hettande, krypande, pirrande, smärtande och/ eller stickande. Besvären lättar eller försvinner helt vid rörelse, men bara för stunden. Det är mest besvärligt på kvällen och natten, men i svåra fall kan obehagen finnas under hela dygnet. Sömnstörningar är mycket vanliga. Man räknar med att omkring en tiondel av befolkningen har besvär av olika grad. För vissa är problemen mycket stora.

Ofta underdiagnostiserad, ofta felbehandlad Fortfarande saknas ofta tillräcklig kunskap i vården. Alltför ofta går det

lång tid med resultatlösa besök och undersökningar innan en riktig diagnos ställs. Med rätt råd kan det räcka med egenvård. Ibland behövs tillskott av järn. Ibland kan man byta ut något läkemedel som kan öka problemen. Ibland behövs det särskilda läkemedel mot RLS. Det går nästan alltid att hitta något som ger bra hjälp, men flera vanliga läkemedel mot RLS kan också ge motsatt effekt om dosen blir för hög.

Förbundets patientrådgivning är uppskattad Jag har nu något års erfarenhet av att erbjuda patientrådgivning per telefon, berättar Gunnel Färm som är ordförande i Stockholmsavdelningen. Vi som lekmän kan naturligtvis inte ställa diagnoser och ordinera medicinering, men vi kan dela med oss av våra erfarenheter och hänvisa till den utförliga information som finns på förbundets hemsida. De som ringer uppskattar möjligheten att få tala med

någon som har varit med om liknande problem.

Digitala samtalsgrupper har fått ersätta informationsmöten Det är gripande att lyssna till hur svårt människor har pga. felmedicinering, säger Emma Jakobsson som är ordförande i den nystartade föreningen i Västra Götaland.

Det finns mycket kvar att göra Vi ser att kunskapen om sjukdomen ökar, men det finns mycket kvar att göra, säger förbundsordföranden Sören Berg. Tidigare har man sagt att RLS främst är en sjukdom som främst drabbar i medelåldern. Nu ökas forskningen om RLS i alla åldrar. Det kunskaper som redan finns behöver spridas bättre. Och det behövs mer forskning.

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease WED / Restless Legs Syndrom RLS

På RLS-förbundets hemsida www.rlsforbundet.se finns aktuell och välunderbyggd kunskap både för patienter och vårdpersonal. Man kan också kostnadsfritt beställa förbundets informationshäfte på telefon 08 – 21 96 20

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Viktigt att kommunicera kopplingen mellan förmaksflimmer och risk för stroke Förmaksflimmer är en folksjukdom som drygt 370 000 svenskar har diagnostiserats med, men antalet individer med förmaksflimmer är förmodligen betydligt fler än så eftersom många är odiagnostiserade. Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet och oftast fort, vilket i sin tur innebär att det påverkar hjärtats pumpförmåga. Text Annika Wihlborg

Fler ordineras blodförtunnande läkemedel – En fördel med att på ett så tidigt stadium som möjligt identifiera individer med förmaksflimmer är att man då kan

ordinera blodförtunnande läkemedel som minskar risken för stroke. På senare år har användningen av den här typen av blodförtunnande läkemedel ökat i Sverige, vilket förstås är positivt eftersom det kan förebygga stroke hos fler, säger Johan Engdahl. En tredjedel av de drygt 20 000 svenskar årligen som drabbas av stroke har fått sin stroke till följd av sitt förmaksflimmer. Utöver blodförtunnande läkemedel kan individer med riskfaktorer såsom ålder över 65 år, diabetes eller högt blodtryck, sträva efter att hålla nere blodtrycket och hålla vikten i schack för att själv minimera risken för stroke.

FOTO: DANDERYDS SJUKHUS

irka en tredjedel av patienterna med förmaksflimmer upplever inga symtom, vilket förstås ökar risken för att sjukdomen ska förbli odiagnostiserad. Ett viktigt fokus i forskningen är att kartlägga hur screening kan bidra till att identifiera förmaksflimmer hos fler, vilket i sin tur möjliggör korrekt medicinering och att fler av de drygt 20 000 strokefall som förekommer årligen i Sverige kan förbyggas, säger Johan Engdahl, docent och överläkare på Hjärtkliniken vid Danderyds sjukhus. Han deltar i en grupp som bland annat forskar på hur screening av patienter som befinner sig i riskgruppen för att utveckla förmaksflimmer kan förebygga stroke.

närvarande intensiv forskning på nyttan av att screena för förmaksflimmer i bland annat Storbritannien och USA, säger Johan Engdahl.

Kan bli aktuellt med storskalig screening framöver

Johan Engdahl Docent & överläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus

–Det är också viktigt att allmänhetens kännedom om sambandet mellan förmaksflimmer och stroke ökar. Det finns stora kunskapsluckor här, inte minst eftersom sambandet inte är särskilt intuitivt. Det bedrivs för

Forskargruppen på Danderyds sjukhus har bland annat genomfört en randomiserad studie bland 75- och 76 åringar där en grupp kallades till screening för att identifiera eventuellt förmaksflimmer, medan den andra gruppen inte kallades till någon screening. Forskningsresultatet visade att risken för att drabbas av kliniska händelser var lägre i den grupp som hade screenats. – Min förhoppning är att forskningsresultatet på sikt kan stödja införandet av en mer storskalig screening som kan bidra till att identifiera fler individer med förmaksflimmer, säger Johan Engdahl.

UTREDNING AV FÖRMAKSFLIMMER MED MARKNADSLEDANDE TRÄFFSÄKERHET

COALA HEART MONITOR En stor andel med förmaksflimmer lever helt utan symtom och andra har ett förmaksflimmer som endast uppkommer i episoder. Med en konstaterad diagnos kan dessa individer erbjudas effektiv behandling och därmed förebygga allvarliga följdsjukdomar som exempelvis stroke. Coala Heart Monitor Coala hjärtmonitor är en svensk medicinteknisk produkt. Med en handhållen EKG-monitor som är kopplad till en telefon ges användaren möjlighet till utredning av förmaksflimmer. En mätning tar endast 60 sekunder och inkluderar registrering av tum-, bröst-EKG samt hjärtljud. En mätning kan utföras närsomhelst i användarens vardag och när symptom uppkommer. Mätresultat tolkas automatiskt och resultat presenteras direkt i mobilen efter avslutad mätning där de lagras lättåtkomligt. Marknadsledande träffsäkerhet Användning av Coalas hjärtmonitor kan med hög träffsäkerhet (95% av fallen) identifiera förmaksflimmer. Coalas EKG-kurvor som genereras efter varje mätning håller en erkänt hög kvalitet och kan vid behov brukas som ett underlag för vidare granskning av läkare.

För mer information om Coalas hjärtmonitor och hur du kan identifiera förmaksflimmer vänligen besök

www.coalalife.com

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

NY GUIDE OM HJÄRNSKAKNING LANSERAS Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft kraftsamlar i ett nytt projekt för att stödja personer med hjärnskakning och öka kunskapen genom Hjärnskakningsguiden.

Hjärnskakningsguiden är ett initiativ från Hjärnkraft med inriktning på hjärnskakningar. Målsättningen långsiktigt är att säkerställa evidensbaserad information och rehabilitering. Det finns idag ett stort gap mellan vården och den senaste forskningen. Patienter har svårt att få tillgång till evidensbaserad rehabilitering och behöver ofta koordinera sin egen vård.

Hjärnskakning, inte så ”bara” Daniel Amir var en idéskapande, initiativrik och aktiv fotbollskille vars liv förändrades en junidag 2018 när han fick en hjärnskakning under en fotbollsmatch. Huvudvärk, en ihållande hjärntrötthet samt yrsel har varit närvarande i Daniels liv sedan den dagen. Nu startar han Hjärnskakningsguiden för att kunna hjälpa andra i liknande situation.

Text Susanne Raaf

Projektet kommer bestå av en informationswebb, expertgrupp samt en sektion för personer som varit med om hjärnskakningar. Webbplatsen ska erbjuda kunskap och riktlinjer kring hjärnskakningar, det akuta skedet, långvarig problematik och hjälp med att hitta rätt vård.

Vad gör Hjärnkraft? Hjärnkraft verkar för en effektiv rehabilitering, ökad kunskap och förbättrat stöd för att minimera konsekvenserna av förvärvade hjärnskador. Därför uppvaktar förbundet politiker, driver projekt, ger ut informationsmaterial, arrangerar utbildningsdagar och föreläsningar. På många orter finns föreningar som arbetar lokalt med att påverka situationen för personer med hjärnskada och erbjuder uppskattade aktiviteter.

Läs mer om Hjärnskakningsguiden! Gå in på: Hjärnskakningsguiden.se

Bli medlem du också! Ju fler vi är desto starkare röst får vi i samhällsdebatten. Alla är välkomna som medlemmar. Läs mer på: hjarnkraft.sebli-medlem

Här drabbades han av nästa smäll mot huvudet när han olyckligt slog huvudet hårt i en låg dörrkarm av sten. Efter den andra hjärnskakningen på kort tid förvärrades Daniels problem.

örst fick jag motspelarens armbåge i huvudet, sedan föll jag ihop och landade illa på skallen. När jag var på väg upp landade spelaren på mitt huvud, berättar Daniel. Efter olyckan kände han sig yr och omtöcknad men spelade ändå klart matchen. När han kom hem började huvudvärken sakta smyga sig på. Han sökte sig till vårdcentralen, där konstaterade läkaren hjärnskakning och ordinerade vila, ”så blir det bra och ta sedan värktabletter vid behov.” Daniel arbetade vidare heltid med hjälp av värktabletter, men undvek träning och ansträngande sociala aktiviteter i några veckor. När symptomen lättade försökte han sig på både träning och fest, vilket försatte honom i en sämre situation än den han började med. Det tog honom flera månader av svår huvudvärk och en förlamande trötthet innan problemen sakta avtog. Frisk och redo åkte han iväg på en efterlängtad långresa till Indien.

Allt roligt blir plötsligt även jobbigt Idag lider Daniel kontinuerligt av bland annat hjärntrötthet, huvudvärk, yrsel, overklighetskänslor, sömnsvårigheter samt ljud- och ljuskänslighet. Det blir viktigt att planera vardagen minutiöst för att inte hamna i en situation av förvärrade besvär. – Allting kan bli jobbigt om jag gör för mycket. Det blir hela tiden ett bollande av vad jag bör göra för att hitta rätt balans i livet. Besvären varierar, men försvinner aldrig helt, säger Daniel.

Rätt verktyg för rehabilitering Med tiden har Daniel kommit i kontakt med olika specialister samtidigt som han läst på och lärt sig mer om hjärnskakningar. Det blev startskottet för ett projekt han driver tillsammans med Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft

Epilepsi är en ”tyst sjukdom” som behöver uppmärksammas mer Drygt 81 000 svenskar är i dagsläget diagnostiserade med epilepsi men mörkertalet bedöms vara relativt stort. Varje år diagnostiseras 5000 svenskar med epilepsi, som ofta kallas för en ”tyst sjukdom”. För individer med epilepsi påverkar sjukdomen ofta hela tillvaron ända ner på detaljnivå.

Epilepsipatienters röst i samhället Svenska Epilepsiförbundet är

epilepsipatienternas röst gentemot politiker och andra beslutsfattare. Förbundet arbetar bland annat för att samtliga regioner ska implementera de nationella riktlinjerna för epilepsi som kom 2018. Förbundet arrangerar även många uppskattade sociala aktiviteter, exempelvis sommar- och vinterläger för ungdomar. – Vi vill få till en konstruktiv dialog med riks- och regionpolitiker kring det faktum att epilepsi på många sätt är en eftersatt diagnos. Det fungerar inte längre att sätta den här stora patientgruppen

Vi verkar för att alla epilepsipatienter ska få den vård de har rätt till i enlighet med de nationella riktlinjerna. på undantag. Vi verkar för att alla epilepsipatienter ska få den vård de har rätt till i enlighet med de nationella riktlinjerna, säger Berndt Ohlin.

FOTO : W R E T M A R KS FOTO I K A R LS K R O N A

pilepsi är en kronisk neurologisk folksjukdom som sällan diskuteras eller syns i media. För den som diagnostiserats med epilepsi påverkar sjukdomen ofta alla delar av vardagen. Barn och unga påverkas ofta i sin skolgång och vuxna i arbetslivet. Många äldre som haft epilepsi länge drabbas av psykisk ohälsa, säger Berndt Ohlin, ordförande i Svenska Epilepsiförbundet.

Berndt Ohlin Ordförande Svenska Epilepsiförbundet

Text Annika Wihlborg

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet FOTO : I B M SV EN S K A A B

Kruxet idag är att hitta rätt. Sök därför vård tidigt, negligera inte problemen men var heller inte rädd för dina symtom. Daniel Amir

Läs mer på folkhalsasverige.se

om problematik efter hjärnskakning. Målsättningen är att långsiktigt säkerställa evidensbaserad information och multimodal rehabilitering för drabbade, både i det akuta skedet och för de med långvariga besvär. Idag är det svårt för den enskilde att nå fram till rätt vård efter en hjärnskakning och många blir både misstrodda och har svårt att få rätt hjälp. – Även om de flesta blir bättre inom några veckor, får en betydande andel problem som varar längre än så, säger Daniel. Han har stött på många hinder, framförallt att han själv behövt söka sig fram i vårdkedjan och att det inte finns någon koordinerad vård. – Det finns en del kompetens i Sverige, men den är utspridd och svår att få tag på som enskild patient, säger Daniel. Förutom rehabilitering av orsakerna bakom de fysiologiska symtomen är det viktigt att inte ignorera de psykologiska aspekterna där fokus på till exempel kognitiv beteendeterapi kan minska stress, ångest och depression och därmed förbättra livskvalitén.

Bli bättre än vad du är I första delen av projektet lanseras webbplatsen Hjärnskakningsguiden med evidensbaserad information och riktlinjer kring hjärnskakningar, det akuta skedet, långvarig problematik och hjälp med att hitta rätt vård. Med projektet hoppas Daniel att mer kunskap och medvetenhet ska nå drabbade, anhöriga och vårdpersonal. – Vid kvarstående besvär efter en hjärnskakning så är det viktigt att veta att du kan bli bättre än vad du är med rätt vård och rehabilitering. Kruxet idag är att hitta rätt. Sök därför vård tidigt, negligera inte problemen men var heller inte rädd för dina symtom, säger Daniel avslutningsvis.

Daniel Amir Projektledare för Hjärnskakningsguiden.se på Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft

Hjärnskakning – Inte så ”bara” Välkommen till en spännande föreläsningsdag om hjärnskakning, konsekvenser och rehabilitering. Under dagen föreläser experter och personer med egen erfarenhet av hjärnskakningar.

FÖRELÄSARE Per Hamid Ghatan Läkare och specialist i rehabiliteringsmedicin, doktor i kognitiv neurovetenskap vid KI. Han kommer att ge oss en inblick i vad som händer ur ett medicinskt perspektiv vid en hjärnskakning samt vad som är viktigt för en god prognos efter skadan.

Lars Lundgren Leg sjukgymnast, specialist i fysisk aktivitet och idrottsmedicin. Han kommer att dela med sig av sin långa erfarenhet vad gäller diagnostisering och rehabilitering efter hjärnskakning i det akuta skedet såväl som rehabilitering vid långvariga besvär efter skadan.

Nils Berginström Neuropsykolog och doktor i rehabiliteringsmedicin med fokus på mental trötthet. Han kommer att guida oss vad gäller neuropsykologiska aspekter av hjärnskakning, kognition och emotion, utredning och rehabilitering.

Daniel Amir, Malin Bech & Johan Bergenbrink De har alla drabbats av hjärnskakningar och haft långvarig problematik i olika utsträckning. De delar med sig av sina upplevelser, utmaningar och hur livet med “den osynliga skadan” kan vara.

När: Onsdag den 26 maj klockan 10.00 – 16.00. Var: Utbildningen hålls digitalt via Zoom. Länk till utbildningen mejlas ut efter anmälan. Pris: 395:- per person som deltar. Medlem i Hjärnkraft betalar endast 150: Du anmäler dig via QR-koden eller via hjarnkraft.se/kalender Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft www.hjarnkraft.se 08-447 45 30

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Katalin Slotte

Katalin fick tillbaka livskvaliteten efter drygt fyrtio år med migrän Migrän är en neurologisk sjukdom som påverkar många svenskars liv. Många upplever att migränanfallen styr tillvaron, vilket förstås begränsar livskvaliteten. 50-åriga Katalin Slotte, som levt med migrän sedan hon var i 12-årsåldern, har provat alltifrån botox till medicinsk yoga, sjukgymnastik och olika typer av läkemedel mot sin kroniska migrän. Sedan hon fick specialisthjälp av en neurolog och ordinerades en ny typ av läkemedel har Katalins liv förändrats totalt.

Text Annika Wihlborg

FOTO : P R I VAT

www.levamedmigrän.se SE2104284293

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

MIGRÄN I SVERIGE 1. Många är drabbade

Cirka 1,5 miljoner av den svenska befolkningen lider av migrän, av dessa är ca 70 procent kvinnor och majoriteten är i arbetsför ålder.

in migränresa började när jag var i skolåldern och ofta bad skolsköterskan om huvudvärkstabletter. Den första läkaren jag kom till trodde att jag hade spänningshuvudvärk, först i 18-årsåldern mötte jag en läkare som verkligen lyssnade på mig, tog mina problem på allvar och gav mig en migrändiagnos, säger Katalin Slotte. I många år hade hon mellan fem och sex migränanfall per månad och vande sig vid att ständigt behöva planera om vardagen när migränanfallen kom. För drygt två år sedan fick Katalin Slotte diagnosen utmattningssyndrom på grund av sin migrän.

ofta anfallen kom och hur länge de varade. Därefter fick Katalin Skotte prova botoxbehandling. – Det hjälpte i ett par månader men sen vande sig kroppen vid behandlingen och min svåra migrän kom tillbaka igen. Därefter fick jag prova ett nytt läkemedel som är speciellt framtaget för att förebygga migrän, i kombination med ett läkemedel som förebygger migränanfall. För mig blev den behandlingen en verklig vändpunkt. Det känns fantastiskt att slippa mina dagliga migränattacker och att våga planera och njuta av tillvaron på ett helt annat sätt. Samtidigt är jag försiktigt positiv eftersom jag tidigare upplevt bakslag i min medicinering, säger hon.

Behandlades med läkemedel och botox

får specialisthjälp från en neurolog. Ytterligare ett viktigt råd är att lyssna på sin egen kropp och att alltid utgå ifrån dagsformen. Om du vaknar upp med migrän så hjälper det sällan att ta två huvudvärkstabletter och gå till jobbet som vanligt. Katalin Slotte upplever att hon själv har fått kämpa för att få tillgång till den specialistvård och den behandling hon har rätt till för att kunna leva ett drägligt liv. – För mig är det en stor trygghet att ha kontakt med en neurolog. Även om jag inte besöker neurologen särskilt ofta så känns det bra att ha tillgång till specialistvård, en läkare som verkligen förstår min situation, säger hon.

För mig är det en stor trygghet att ha kontakt med en neurolog. Även om jag inte besöker neurologen särskilt ofta så känns det bra att ha tillgång till Lyssna in din egen kropp specialistvård, en läkare råd till andra som verkligen förstår min Hennes migränpatienter är att situation. fortsätta kämpa tills de

– Det är inte bara jag som fått lida av min sjukdom, den har även gått ut över mina barn, min man och mina kollegor. När jag sökte mig till primärvården för att få hjälp upplevde jag ofta att migrän inte var en sjukdom som togs på allvar och att läkarnas kunskap om migrän ofta är bristfällig. Det kan nog bidra till att många får vänta länge på att få sin migrändiagnos, vilket även gör att de får vänta onödigt länge på rätt hjälp och behandling, säger Katalin Slotte. Hon fick till slut kontakt med en privat neurologmottagning. Läkaren uppmanade henne först att skriva en migrändagbok för att hålla koll på hur

2.Funktionsnedsättande Världshälsoorganisationen (WHO) klassar svåra migränanfall som ett av världens mest funktionsnedsättande tillstånd. Studier visar att migrän påverkar familjerelationer och aktiviteter negativt och reducerar tiden med partner och barn. 3. Kronisk migrän Cirka 1,5 procent av svenskarna lider av kronisk migrän, det vill säga de har fler dagar i månaden med huvudvärk än utan. Definitionen av kronisk migrän är 15 huvudvärksdagar per månad, varav 8 dagar med migränsymtom, under de tre senaste månaderna. 4. Stor samhällskostnad I en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) så var snittkostnaden för produktionsbortfall och vårdkostnad per migränpatient och år ca 120.000 kronor (55.000 - 275.000 kronor beroende på antalet migrändagar per månad). I en rapport från 2012 så beräknades den årliga samhällskostnaden för migrän att uppgå till 18,3 miljarder kronor. 5. Högt produktionsbortfall I en organisation med 1000 anställda kan den årliga kostnaden i form av produktionsbortfall uppgå till omkring 1 miljon kronor, vilket motsvarar cirka 500 arbetsdagar eller cirka två heltidstjänster.

Källa: Hjalte F, Olofsson S & Persson U. Sjukdomsbördan vid migrän i Sverige - en enkätstudie av resurskonsumtion och livskvalitet. IHE Rapport 2018:4, IHE: Lund. World Health Organisation. Headache disorders. Fact Sheet No 277. October 2012. Available at: http://www.who.int/ mediacentre/factsheets/fs277/en/ Monteith T.S. (2019) Chronic Migraine: Epidemiology, Mechanisms, and Treatment. In: Green M., Cowan R., Freitag F. (eds) Chronic Headache. Springer, Cham World Health Organisation. Global Burden of disease: Part 3. Available at: www. who.int/healthinfo/global_burden_disease/GBD_report_2004update_part3.pdf Lipton RB, et al. The family impact of migraine: population-based studies in the USA and UK. Cephalgia. 2003; 23(6): 429-40 Migraine Research Foundation. Migraine Facts. http://migraineresearchfoundation.org/about-migraine/migraine-facts/. Accessed March 2017 Linde M, Gustavsson A, Stovner LJ, et al. The cost of headache disorders in Europe. Eur J Neurol 2012 May;19(5):703-11

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

HUVUDVÄRK?

Du är inte ensam. Text Huvudvärksförbundet

Visste du att omkring 1,5 miljoner människor i Sverige har migrän? Och varje vecka har över 2 miljoner spänningshuvudvärk. Vi är alltså många med huvudvärk som alla är välkomna till oss. Det spelar ingen roll vilken huvudvärksform du har, om du är ung eller gammal. Hos oss hittar du alltid någon som förstår hur du har det och vi stöttar varandra. Du kan även lära dig mer samtidigt som du få en chans att hjälpa andra. Vi delar med oss av våra bästa huvudvärkstips och vad man kan göra för att må bättre.

Tillsammans gör vi skillnad och blir starkare. Bli medlem redan idag via: www.huvudvarksforbudet.se

T DE

K AR S F

BUN

Denna artikel är i samarbete med Huvudvärksförbundet.

U V U DV

En balanserad livsstil och rätt sorts läkemedel kan förebygga och lindra migrän Uppskattningsvis 1,5 miljoner svenskar har migrän. Migrän är attacker av intensiv huvudvärk som oftast pågår i ett halvt till ett dygn. Migränattackerna har förstås en stark påverkan på livskvaliteten för de som har sjukdomen, men med livsstilsfaktorer och effektiva läkemedel kan migränattackerna och dess effekter ofta begränsas. Text Annika Wihlborg

ör att diagnostiseras med migrän krävs att man haft minst fem attacker av halvsidig måttlig till svår hjärnsmärta associerat med illamående samt ljud- och ljuskänslighet. Ett migränanfall varar i allmänhet mellan 4 och 72 timmar och efteråt är det vanligt att känna sig trött och få svårt att koncentrera sig. Vetenskapliga studier där man undersökt patienter med magnetkamera varje dag under en månad visar att olika delar av hjärnan aktiveras inför, under och efter en migränattack. När attacken är på gång ökar aktiviteten i hypotalamus och under själva attacken ökar även aktiviteten i hjärnstammen.

Stress vanligaste triggerfaktorn – Forskare har försökt kartlägga de genetiska orsakerna till migrän men har hittills endast nått slutsatsen att flera olika gener tillsammans bidrar till att orsaka migrän, säger Lars Edvinsson, läkare och professor i experimentell kärlforskning vid Lunds universitet. Han har tilldelats världens mest prestigefyllda pris inom hjärnforskning, ”The Brain Prize”, för sin banbrytande forskning om migrän. – Även om alla migränpatienter har individuella triggerfaktorer så visar forskning på att stress är den enskilt

största triggerfaktorn för migränattacker. Att förebygga stress är därför otroligt viktigt, säger Lars Edvinsson.

Inget samband mellan migrän och stroke Det finns även olika läkemedel att tillgå beroende på hur ofta patienten får migränattacker. Individer som får migränattacker varje vecka ordineras ofta behandling som i viss mån kan förebygga attackerna. Många trodde länge att det fanns ett starkt samband mellan migrän och stroke men ett flertal studier har visat att det inte finns något samband mellan de två diagnoserna. vilket förstås innebär en lättnad för många migränpatienter. Lars Edvinsson betraktar livsstilsfaktorer som regelbunden sömn, en bra kost, motion och en lugn och jämn livsrytm som de viktigaste faktorerna för att hålla sin migrän i schack. Även om en sund och balanserad livsstil inte är någon garanti för att slippa framtida migränattacker så kan det bidra till att minska antalet attacker och därmed höja livskvaliteten.

Forskning visar på att stressär den enskilt största triggerfaktorn för migränattacker. Lars Edvinsson FOTO : P R I VAT

Som medlem har du möjlighet att ställa frågor till våra specialister. Du får även tidningen HuvudJournalen fyra gånger per år, inbjudningar till föreläsningar, samtalsgrupper och andra intressanta aktiviteter. Dessutom bidrar du till att vi kan göra mer för alla dem som har det besvärligt på grund av huvudvärk.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Lars Edvinsson Läkare & professor i experimentell kärlforskning Lunds universitet

Migränhjälpen gör digital specialistvård tillgänglig för migränpatienter i hela Sverige Många människor med migrän i Sverige har inte möjlighet att få behandling av neurolog eller huvudvärksspecialist, trots att de lider av en svår och handikappande huvudvärkssjukdom. Sommaren 2020 startades därför Migränhjälpen, Sveriges första digitala specialistläkarmottagning för migränpatienter från hela landet. Text Annika Wihlborg

Nyberg, neurolog och medgrundare av Migränhjälpen, som på kort tid behandlat drygt 1300 patienter.

Gör migränvården mer jämlik På senare år har behandlingsalternativen blivit fler för patienter med svår migrän. Via Migränhjälpen, som debiterar vanlig patientavgift på 200 kr, kan patienter framför allt få hjälp med förebyggande läkemedelsbehandling för att reducera anfallsfrekvensen.

– Migränhjälpen är både ett sätt att kunna erbjuda rätt vård till de svårast drabbade migränpatienterna och att nyttja de knappa neurologresurserna i Sverige på bästa möjliga sätt. Detta till en betydligt lägre kostnad för samhället jämfört vanliga fysiska neurologbesök. Vår ambition är samtidigt att vi ska kunna göra migränvården mer jämlik. Hos oss får man tillgång till specialistvård, oavsett var i landet man bor, säger Johan Nyberg.

FOTO : M I G R Ä N H JÄ L P EN : M I K A EL A S A N D ST R Ö M , S I LV ER

lera orsaker bidrar till att det finns ett stort antal migränpatienter som inte erbjuds rätt hjälp i dagsläget, bland annat brist på neurologer och att neurologklinikerna i många regioner prioriterar patienter med andra diagnoser. Vi startade Migränhjälpen för att en betydligt högre andel av de patienter som lider av svår migrän ska kunna erbjudas kvalificerad specialisthjälp, säger Johan

Läs mer på: migranhjalpen.se

Johan Nyberg Neurolog & medgrundare Migränhjälpen

Denna artikel är i samarbete med Migränhjälpen.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 13

Lenas tillvaro förändrades helt när hon diagnostiserades med kronisk migrän När Lena Eneberg diagnostiserades med kronisk migrän för fyra år sedan förändrades hennes liv fullständigt. Hon har numera migrän i princip varje dag och har tvingats anpassa hela sitt liv utifrån migränsjukdomen. Med rätt medicinering och avlastning från omgivningen känns hennes tillvaro lite lättare. Text Annika Wihlborg

− Numera är jag konstant känslig för höga ljud, starka dofter och ljus, vilket gör att jag behöver planera min tillvaro utifrån det. Det innebär förstås att det är mycket jag inte kan göra, men jag försöker vara tacksam för det jag har och leva i nuet. Min man är otroligt stöttande och förstående, vilket hjälper mig väldigt mycket, säger hon.

FOTO : P R I VAT

ag tog först kontakt med vårdcentralen men remitterades efter ett halvår vidare till en neurolog som skrev ut olika typer av läkemedel till mig, säger Lena Eneberg. Kronisk migrän innebär att man har minst 15 huvudvärksdagar per månad, varav minst åtta ska vara migrän. När en migränattack är på gång blir Lena Eneberg ibland lättretlig och på dåligt humör. Därefter kommer migränattacken, som ofta innebär långvarig, intensiv och ihållande smärta som förstärks av alla sinnesintryck såsom ljud, ljus, dofter och rörelse. Då behöver Lena ofta isolera sig i ett mörkt rum under en period. När migränattacken klingat av är hon ofta matt och har en känsla av att vara mörbultad i hela kroppen. För Lenas del har migränen även gett en del kognitiva symtom.

Lena Eneberg

Vänta inte med att söka läkarhjälp − Mitt råd till andra med migrän är att inte vänta med att kontakta en vårdcentral. Jag vill också rekommendera andra med migrän att söka sig till en neurolog om de upplever att de inte blir lyssnade på eller får rätt hjälp på vårdcentralen, säger Lena Eneberg. Sedan hon fick kronisk migrän har Lena Eneberg successivt blivit bättre på att acceptera sin sjukdom och de begränsningar den medför. Hennes uppmaning till andra i samma situation är att inte vara alltför hård mot sig själv. − Sträva efter att acceptera dina begränsningar och våga be dina närstående om hjälp och stöd när det behövs. Vi har exempelvis flyttat för att komma närmare min mans föräldrar, vilket underlättade vardagen mycket för mig, säger hon.

Mitt råd till andra med migrän är att inte vänta med att kontakta en vårdcentral. Lena Eneberg

Stöttande man betyder mycket Även om hon fortfarande påverkas starkt av sin migrän har läkemedlen gjort att hon återfått lite av den livskvalitet hon förlorade när hon diagnostiserades med kronisk migrän, vilket gör jättestor skillnad både för henne och hennes familj.

NPS-SE-00034 | April 2021

Bortom migränen: DITT SANNA JAG Det finns både bra och dåliga dagar när man är drabbad av migrän. För att de bra dagarna ska kunna bli fler krävs kunskap men också hjälp att sätta ord på sina känslor.

WWW.TEVA.SE/MIGRAN

Ny webbsida för dig med migrän Teva Sweden AB Box 1070 | 251 10 Helsingborg | www.teva.se | info@teva.se

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Nya framsteg ger hopp för Alzheimerpatienter —Det finns hopp för Alzheimerpatienter och deras anhöriga, säger Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet. Han och hans forskargrupp har utvecklat en läkemedelskandidat som kan vara lösningen på Alzheimers sjukdom.

två proteiner som ansamlas i takt med att sjukdomen fortskrider. Ansamlingen av tau går snabbare i patienter som redan har en sjuklig koncentration av amyloidbeta, och hur fort ansamlingen går kan ha betydelse för sjukdomsutvecklingen. Lars Lannfelt fann vid slutet av 1990-talet den så kallade arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. Mutationen ger upphov till skadliga former av proteinet amyloid-beta, som spelar en central roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Lars valde att inrikta behandlingen mot de skadliga formerna, som kallas protofibriller, då de är giftigt och skadligt för hjärnan.

FOTO: PRIVAT

efolkningen i Sverige blir allt äldre och i takt med det insjuknar allt fler i demenssjukdomar. Idag lider 160 000 svenskar av demenssjukdomar och Alzheimers sjukdom står för 60 till 70 procent. Över hela världen lever minst 50 miljoner människor med Alzheimers sjukdom eller annan demens. Det innebär att var tredje sekund utvecklar någon i världen demens. Konsekvenserna för den drabbade, familjen och samhället är enorma. Idag saknas effektiva behandlingar som kan motverka eller bota Alzheimer.

Lars Lannfelt Professor i geriatrik Uppsala universitet

Den första stora läkemedelsprövningen Större förståelse för sjukdomens biologi Vid Alzheimers sjukdom dör nervcellerna i hjärnan onormalt fort. Plack bildas i hjärnan som består av proteinet amyloidbeta, ett ämne som också förekommer i friska hjärnor. Tau och amyloid-beta är

En antikropp mot protofibriller, kallad lecanemab (BAN2401), har sedan 2013 prövats på 856 patienter med Alzheimers sjukdom i tidigt skede i en klinisk fas 2-studie. Efter 18 månaders behandling var det mest slående resultatet att

placken försvunnit ur hjärnan på 93 procent av patienterna på högsta dosen och en minskning i patienternas försämring. – Det ser verkligen lovande ut och vi kan se en förändring i sjukdomsprocessen. Nivåerna av tau minskade, vilket pekar på att lecanemab på ett positivt sätt ingriper mot de faktorer som leder till att nervceller dör. På sikt ser vi också att vi kan komma att kunna diagnostisera sjukdomen tidigare med ett enkelt blodprov, vilket gör att vi kan sätta in en effektiv behandling i tid. För anhöriga innebär det också en möjlighet att testa om man befinner sig i riskzonen för att utveckla sjukdomen. Framförallt innebär det ett bättre liv för Alzheimerpatienter där vi kan bromsa förloppet kraftigt, menar Lars. Med studiernas framgång och de få biverkningarna så finns det förhoppningar om ett godkänt läkemedel i Europa inom några år.

Text Susanne Raaf

Denna artikel är i samarbete med Geras Solutions.

Ny svensk teknik möjliggör att personer som befarar Alzheimer kan få en första bedömning, utan att behöva uppsöka sjukhus Minnesmottagningen.se blir världens första digitala minnesmottagning. Dit kan privatpersoner vända sig för att få en initial bedömning av minne och andra kognitiva funktioner utan att behöva besöka sjukvården.

– Vi vet att många har svårt att närma sig sjukvården för en ordentlig utredning när det finns oro för kognitiva sjukdomar och demens. Det kan vara skönt att få göra ett test av minnet och andra kognitiva funktioner i en lugn och trygg hemmiljö, säger dr. Johan Sundelöf som är medicinskt ansvarig på Geras Solutions / Minnesmottagningen.se. Användarna får svara på ett antal frågor om sin situation och sitt hälsotillstånd. I appen får de sedan göra samma typ av tester som idag bara görs på sjukhus.

Efter att alla delar av utredningen genomförts går den digitala Minnesmottagningens specialister igenom resultaten i detalj. Därefter får användaren återkoppling innehållande: Sammanfattade resultat och utlåtande om sina minnesproblem och sin hjärnhälsa Vägledning och råd kring eventuellt behov av fortsatt utredning Råd för att hålla hjärnan frisk Under 2021 kommer Minnesmottagningen.se också att bli vårdgivare. Då kommer tjänsten kunna erbjudas till lägre kostnad för användarna och stöd kommer även finnas för eventuell vidare remiss inom sjukvården. Appen är ett viktigt verktyg för alla som är oroliga över sina minnesproblem.

Värdefullt stöd – Det är väldigt många som hör av sig till

Johan Sundelöf Medicinskt ansvarig Geras Solutions / Minnesmottagningen.se

oss för att de är oroliga för en anhörig, eller för egen del. Minnesmottagningen kommer vara ett mycket värdefullt stöd för att få en initial bedömning och vägledning, utan att behöva ta sig till sjukhuset, säger Liselotte Jansson som är Generalsekreterare för Alzheimerfonden. Syftet med appen är också att kunna göra minnesutredningar på ett tidigt stadium så att fler får rätt vård och stöd i ett tidigt skede. – Vi vet att många inte får del av ordentliga minnesutredningar. Genom att dra nytta av ny teknik och den senaste forskningen kan vi bidra inom ett område där behoven är väldigt stora, säger Rickard Forsman, VD på Geras Solutions / Minnesmottagningen.se Tekniken prövas nu av sjukvården i ett antal regioner som ett komplement. Appen analyserar hur testet genomförs, sammanställer resultaten från en stor mängd data och presenterar det på ett sätt som underlättar för läkaren att ställa rätt diagnos. Detta förväntas resultera i både bättre och snabbare diagnostik, något som blir viktigt när fler söker vård för minnesproblematik.

FOTO: GERAS SOLUTION S

Minnesutredning i hemmiljö

Specialister går igenom resultaten

FOTO: GERAS SOLUTION S

jänsten, som nås via en app, har utvecklats av det svenska start-up bolaget Geras Solutions. Syftet är att på ett enkelt sätt göra det möjligt att kunna testa minnet hemma i lugn och ro. Verktyget är utvecklat tillsammans med flera aktörer inom vården och har testats kliniskt med goda resultat vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Rickard Forsman Vd Geras Solutions / Minnesmottagningen.se

Text Mathias Pernheim

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

FOTO: ULLA ÅSTRÖM

Många som har Normaltryckshydrocefalus(NPH) blir feldiagnostiserade 1 av 100 utvecklar diagnosen, men den misstas ofta för Alzheimers eller Parkinsons. Stig Åström fick en shunt inopererad i huvudet och det har hjälpt honom att klara av sjukdomen.

Text Fredrik Söderlund

tig Åström är 77 år idag och fick sin diagnos 2019. Ett av symptomen var att balansen blev dålig. Han föll och hade svårt att ta sig upp från golvet och koordinationen stämde inte. Hans fru Ulla började misstänka att det inte stod rätt till. – Jag var också rädd när Stig skulle sätta sig och kanske missa stolen. Vi misstänkte Alzheimers, men kände att det var något annat.

Stig Åström – Vi hade ingen aning. Han berättade om proceduren att operera in en shunt för att tömma vätskan i hjärnbarken och då blev vi väldigt lättade. Stig fick åka till Umeå där de gjorde en noggrann undersökning samt en utvärdering om hans symptom kunde minskas med en neurokirurgisk operation. Med hjälp av en avancerad operation i huvudet så lägger man en shunt (en slags ventil med slang), som går ner till magen via en slang. Den överflödiga vätskan går via halsen ner mot buken där vätskan hamnar.

LIKVOR: Likvor CELDA® System sätter en ny standard för diagnostik av sjukdomar kopplade till störningar i cerebrospinalvätskesystemet (CSF) såsom iNPH men även andra störningar i CSF. Genom att öka effektiviteten och förbättra datakvaliteten för vårdpersonal hjälper CELDA® till att förbättra diagnosen och valet av behandling för patienter som lider av CSF-relaterade sjukdomar.

Risk för fel diagnos 1 av 10 demenspatienter kan ha NPH, men färre än 20 procent får en diagnos. 1 av 100 äldre utvecklar NPH, vilket ofta misstas för Alzheimers eller Parkinsons. – Om du får problem med gången, dålig balans och yrsel så ska du ta dig till vårdcentralen och få en undersökning. Minnet blir sämre, men det är inte lika tydligt som om du har drabbats av Alzheimers, säger Stig.

Shuntoperationen När Stig och Ulla åkte in till sin doktor hade de tur att han kände till NPH sedan tidigare.

Bra hjälp från vården Symptomen efter ingreppet är fortfarande en besvärande huvudvärk och Stig får dagligen äta Alvedon och vara försiktig. Han blir också lättare trött och vätskan som samlas i magen gör att han får gå på toaletten oftare. Samtidigt har Stig haft tur som snabbt fångades upp av vården, men också att hans fru är så pass pigg. – Ulla hjälper mig idag och det är fullt tillräckligt. Vi har fått bra hjälp från närvården och är tacksamma. Även fast det kan vara problematiskt idag, så var det värre innan, säger Stig.

Genom standardiserade och automatiserade infusionstester strävar Likvor CELDA® System efter att diagnostisera och identifiera kandidater för shuntkirurgi. Efter en shuntimplantatoperation kan Likvor CELDA® System göra det enklare att bedöma CSF-dynamiken och observera funktionaliteten i shuntanordningen. Med CELDA® vill man utvärdera om oförändrade eller förvärrade symtom kan korrigeras genom shuntjustering och upptäcka fel och brister på shuntens funktioner som kräver kirurgisk revision.

Denna artikel är i samarbete med Likvor.

Läs mer här: likvor.com prataomnph.se

ormaltryckshydrocefalus (NPH) är en behandlingsbar sjukdom som orsakar gångoch balanssvårigheter, kognitiv svikt och inkontinensproblem. Symtomen kommer som regel smygande och liknar normalt åldrande, vilket gör att misstanken om NPH riskerar att aldrig väckas. Endast en liten del av de drabbade blir opererade. Sjukdomen är vanlig hos äldre och 1-2 procent av personer över 65 år har NPH. Den enda effektiva behandlingen är en shuntoperation som leder bort ryggmärgsvätskan från ventrikelsystemet, vanligen till bukhålan, genom en tunn plastslang (kateter) som ligger skyddad under

huden på framsidan av kroppen. En shuntoperation tar ofta 30-60 minuter, de flesta kan åka hem redan efter en dag och komplikationsrisken är låg. Närmare 80 procent av patienterna förbättras efter shuntoperation. NPH-föreningens ändamål är bland annat att stödja patienter och anhöriga till rätt diagnos och behandling och ge information och erbjuda erfarenhetsutbyte samt sprida kunskap om sjukdomens botbarhet i samhället. Föreningen har funnits sedan årsskiftet 2019 och har skickat medlemsbrev och haft medlemsmöten via zoom under de drygt två åren för våra medlemmar samt startat www.nphforeningen.se och en faceboksida.

FOTO: FREDRIK PALMQVIST

Föreningen Normaltryckshydrocephalus för patienter och anhöriga

Sture Palmqvist

Jag gjorde det, fick tillbaka läsningen! ”Jag läser bra, men det tar lång tid och är ansträngande att läsa en tidning. Om jag däremot läser text och lyssnar samtidigt blir det ett helt annat flyt. Tack vare taltidningen och talböcker läser jag lika mycket idag som förr.” Karin Zätterman, har afasi efter en stroke och läser med både öronen och ögonen.

Läs mer om taltidningar på mtm.se

MTM gör talböcker, taltidningar, punktskrift, lättlästa böcker och lättlästa nyheter. Vi ger alla möjlighet att läsa.