Kampen mot Cancer

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

I samarbete med:

Läs mer på kampenmotcancer.se

KAMPEN MOT CANCER Världscancerdagen 2022

Patrick Ekwall: ”Att hjälpa andra har hjälpt oss vidare” Under en semesterresa i Thailand upptäckte Patrick Ekwalls fru Hannah en knöl i bröstet.

Det visade sig vara bröstcancer och bara ett år senare var hon död. Nu är Patrick Ekwall Bröstcancerförbundets första manliga ambassadör.

Träning ger positiva effekter vid cancer. Yvonne Wengström vid Karolinska Universitetssjukhuset ger råd.

Sida 12 Stora steg i rätt riktning inom bröstcancervården.

Henrik Lindman, docent i onkologi vid Uppsala Universitet, om bröstcancervårdens framtidsutsikter.

Sida 21

2

Läs mer på kampenmotcancer.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE

08 Lina Nordquist, riksdagsledamot (L) "Det måste vara en självklarhet att rätt person ska få rätt behandling i rätt tid. Så är det tyvärr inte idag."

Hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen ska säkerställa att du som patient får vård av hög kvalitet och att du är delaktig i de beslut som rör din hälsa oavsett var du bor eller vem du är. Vi vet idag, genom våra medlemsföreningar, att dessa lagar inte uppfylls. Även om det sker fantastiska framsteg inom cancervården – nya läkemedel och behandlingar tas fram som skapar förutsättningar för att allt fler kan överleva eller leva ett gott liv med cancer – så kommer det inte alla patienter till del. Därför satsar Nätverket mot cancer särskilt på frågor som kan leda till att vi får en jämlik vård. Vi ser att det är tre områden som behöver extra uppmärksamhet:

15

Tidig upptäckt av cancer i primärvården

Mattias Mattsson, Akademiska Sjukhuset "Överlevnaden bland KLL-patienter har successivt ökat senaste 20 åren, mycket tack vare tillgången till mer effektiva behandlingsalternativ."

Precisionsmedicin Cancerrehabilitering

T

FOTO : P R I VAT

32 Jenny Wålstedt, cancerpatient: "För mig kändes det självklart att tacka ja när jag fick förfrågan om att delta i en klinisk studie."

Projektledare: Oscar Engström (oscar.engstrom@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Affärsutvecklare: Cajsa Holm Designer: Daniel Petersson Distribution: Svenska Dagbladet, 04-02- 2022 Tryckeri: V-Tab Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Vaiva Adomenaite

Margareta Haag Ordförande Nätverket mot Cancer

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

Alla har rätt till vård av hög kvalitet – vi kräver jämlik cancervård!

Text Margereta Haag

idig upptäckt är oerhört viktigt för att kunna behandla cancer tidigt och därmed minska lidande och rädda liv. Vi har identifierat att primärvården är navet för att lyckas åstadkomma detta och att det därför behövs mer resurser och kunskap för att skapa utrymme att upptäcka cancer i tid.

Just nu är precisionsmedicin och annan utveckling av nya terapier på stark frammarsch. Vi ser dock att alla dessa fina resultat inte blir tillgängliga för alla, över hela landet. Arbetssätt måste förändras för alla ska ha tillgång till de bästa behandlingarna och/eller medicinerna – lagen är tydlig på den punkten.

Cancerrehabilitering är en förutsättning för att kunna leva ett gott liv efter eller med cancer. Nätverket mot cancer kunde redan innan pandemin konstatera att cancerrehabilitering var ett eftersatt område. Nu två år senare kan vi bara konstatera att det står än sämre till. För att driva dessa frågor vidare har Nätverket mot cancer

tacksamt fått beviljat 1,2 miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen. Nätverket mot cancer ska under våren genomföra en kartläggning för att ta reda på dagens behov av cancerrehabilitering. Målet är att hitta metoder för att införa individanpassad cancerrehabilitering från utredning till palliation. För att få resultat som vi kan arbeta vidare med kommer en kartläggning göras som ser på hur regionerna arbetar och vilka behov som finns, vilka aktörer som arbetar med rehabilitering. Kartläggningen kommer att ha fokus på hur vi kan bidra till att minska bristerna och hur rehabiliteringen kan utvecklas i Sverige.

Utifrån att vi idag inte har en jämlik vård och att dessa tre områden är oerhört viktiga för att minska lidande och öka överlevnaden vill Nätverket mot cancer valåret 2022 bjuda in politiker, beslutsfattare på våra myndigheter och professionerna inom hälso- och sjukvården att ta till sig kunskapen och tillsammans med oss driva utvecklingen mot en jämlik vård framåt – var gärna med du också!

Ökad risk för sepsis vid cancerbehandling epsis är ett livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen.

Cirka 50 000 personer drabbas varje år av sepsis i Sverige. Av dessa dör närmare 20 procent.

När du drabbas av en infektion går ditt immunförsvar igång och arbetar för att få bort infektionen. Men ibland kan immunförsvaret överreagera, eller om man har ett försämrat immunförsvar reagera fel på annat vis, vilket kan leda till skador på kroppens organ.

Av alla som drabbas av sepsis så har cirka 20 procent en bakomliggande cancersjukdom och cancerpatienter är en av de riskgrupper som ska vara extra

vaksamma på sepsis, förklarar Adam Linder, överläkare vid infektionskliniken på Skånes Universitetssjukhus i Lund.

– När du genomgår en cancerbehandling är du mer mottaglig för infektioner, och detta i sin tur ökar risken för sepsis. Hur stor risken är varierar beroende på vilken cancersjukdom du drabbats av och vilken typ av behandling du får. Men det är alltid klokt att vara extra vaksam.

Tiden är viktig när det kommer till sepsis, varje timme utan diagnos och vård kan få avgörande konsekvenser.

Sepsisfonden, som grundades av Adam Linder och Ulrika Knutsson, arbetar bland annat med att öka kunskapen hos allmänheten.

Vi vet att tidig diagnos och tidig påbörjad behandling minskar dödligheten markant.

– Vi vet att tidig diagnos och tidigt påbörjad behandling minskar dödligheten markant. Jag rekommenderar alla att gå in på sepsisfonden.se och skaffa sig mer kunskap om sepsis och dess symptom, det kan rädda liv, säger Ulrika Knutsson.

FOTO : L A R S OW ES S O N

Text Sepsisfonden

Denna artikel är i samarbete med Sepsisfonden.

Adam Linder & Ulrika Knutsson

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

Stark utveckling inom cancerforskningen Det sker en utveckling inom cancerforskningen på flera fronter. Bland annat kopplat till sjukdomens olika stadier och hur behandlingsprocesserna ser ut.

Text Fredrik Söderlund

En annan del i skedet som också har utvecklats de senare åren är de standardiserade vårdförloppen. De är ett försök att ta hand om patienterna på ett bra sätt när man väl har upptäckt sjukdomen, menar Dag Larsson.

– Man har satt upp processer och ambitioner kring hur man ska fullfölja detta. Vårdförloppen sträcker sig från välgrundad misstanke till behandlingsstart. Efter det aktiveras de nationella vårdprogrammen som beskriver vilka behandlingsalternativ som är aktuella och hur vården bör organiseras med tillgång till olika kompetenser.

Ett komplett cancercentrum Karolinska sjukhuset är sedan tidigare först i Sverige att ackrediteras som Comprehensive Cancer Center av OECI och andra följer efter.

– I och med detta ser vi att de stora universitetssjukhusen i Sverige gör vad de kan för att kunna vara ett mer fullständigt cancercentrum, som innehåller grundläggande forskning, klinisk forskning och verksamhet/sjukvård. Det är väldigt viktigt för en fortsatt utveckling och kopplingen mellan forskning och vård. Ovanpå allt, så finns det politiska ambitioner och en europeisk cancerplan som även vi i Sverige förhåller oss till, säger Dag Larsson.

FOTO : G U N I L L A LU N D ST R Ö M

Vårdförloppen och vårdprogrammen – en viktig del av den nationella cancerstrategin

målinriktad behandling som nyligen har introducerats och det är individbaserade avancerade cell- och genterapier, fortsätter Dag Larsson.

FOTO : S H U T T ER STO C K /G O R O D EN KO F F

I

början av cancerns förlopp så sker en av förebyggande åtgärder. Den handlar både om samhällsåtgärder som rökstopp, men också med en ambition att utrota exempelvis livmoderhalscancer med hjälp av vacciner. Det är en fantastiskt utveckling för en cancerform som ett par generationer bort var den vanligaste cancerformen för kvinnor, menar Dag Larsson, senior sakkunnig på Lif. – Vi ser också möjligheter för andra cancerformer inom så kallad presymtomatisk upptäckt. Screening och digitala verktyg är oerhört viktigt för en tidig upptäckt. De kan användas inom primärvården för att bland annat kunna skilja ut lungcancer från andra mindre farliga orsaker till liknande symptom.

Inom behandling så har det skett en utveckling som bottnar i fördjupad kunskap kring molekylärbiologiska processer. Det vill säga vad som händer i cellerna när det uppstår cancer.

Immunoonkologi Inom behandling så har det skett en utveckling som bottnar i fördjupad kunskap kring molekylärbiologiska processer. Det vill säga vad som händer i cellerna när det uppstår en cancer.

– Här ska vi bli ännu bättre på att ta till vara på den kunskapen för att kunna utveckla specifika behandlingsformer.

Vi har till exempel anammat den immunterapi som belönades med Nobelpriset för ett par år sedan, de som kallas checkpoint-hämmare och hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancern, säger Dag Larsson.

– Det finns ytterligare utveckling inom

Behandling med rätt kompetens Ett önskat scenario på lång sikt är att Sverige fortsätter utveckla förmågan att ta tillvara på de nya möjligheter som erbjuds, menar Dag Larsson.

– Det kan vara att upptäcka presymtomatiska tecken, men också att vi ska ha en smart hälso- och sjukvårdsorganisation som kompenserar för att vi har ett uppdelat system med 21 sjukvårdshuvudmän i Sverige. Då kan vi förmå att remittera patienter på bästa sätt och erbjuda dem behandling där det finns tillgång till resurser och kompetens.

Dag Larsson Senior sakkunnig LIF

3

4

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med BMS.

Samverkan för en cancervård rustad för framtiden

FOTO : K A R I N A L J U N G DA H L

Ett innovationsklimat i världsklass och en växande life science-sektor, ger Sverige potential att bli drivande i byggandet av framtidens effektiva och personcentrerade cancervård. En viktig ingrediens är att aktörer vågar samarbeta på nya sätt.

– Genom dialog och samarbete hittar vi innovativa lösningar som gynnar patienterna, säger Jessica Lundström, Market Access Director på Bristol Myers Squibb, Sverige.

Vi vill vara en ledande röst för en personcentrerad sjukvård och patienters tillgång till nya och innovativa behandlingar, säger Jessica Lundström, Market Access Director, BMS Sverige

et finns mycket som nu pekar i rätt riktning i Sverige. Vi hamnar återigen i topp som det mest innovativa landet i Europa enligt EU-kommissionens ”European Innovation Scoreboard”. Vi tar även stora kliv inom cancerforskningen samt inom nya läkemedel och behandlingsalternativ.

Exempelvis inom immunonkologiska behandlingar som använder kroppens eget immunförsvar, vars grundforskning fick Nobelpriset år 2018.

Nya, effektiva behandlingar gör att patienter överlever eller lever längre med cancer, men tyvärr drabbas också fler. Vi behöver hitta sätt att kontinuerligt förbättra cancervården, som hanterar utmaningar och värnar om en jämlik och snabb tillgång till sjukvård och behandling. Inte minst pandemin har visat att samverkan inom life science-området mellan intressenter för forskning, innovation och implementering är avgörande för att vi ska kunna behålla det viktigaste vi har – hälsan.

Bristol Myers Squibb, BMS, är ett globalt biopharmaföretag med rötter i USA. Jessica Lundström berättar att företaget investerar i Sverige genom att förlägga viktiga kliniska studier för nya läkemedel här, och genomför utvecklingssamarbeten med bland annat universitetssjukhus, regioner och patientorganisationer.

– BMS satsar på dialog och samarbeten som gör skillnad och leder till lösningar för bättre hälsa och ökad livskvalitet.

Vi tror att en stärkt svensk life science-

Patientperspektivet visar vägen framåt I utvecklingen av nya behandlingsalternativ inom cancerområdet och för förståelsen för värdet av insatta resurser, är patientorganisationernas bidrag mycket viktigt. Genom att vara med tidigt i allt från forskningsprojekt och utvärderingar av nya behandlingar, till planering av sjukvård och uppföljning av resultat, kan patientorganisationerna bidra till en vård som skapar mer värde för individen men också för samhället.

BMS samarbetar därför med ett flertal patientorganisationer, berättar Jessica Lundström.

– Inom cancerområdet genomför vi flera viktiga initiativ, som också uppmärksammats som goda exempel utanför Sverige. BMS har tillsammans med flera andra aktörer ingått ett samarbete med fokus på implementering av egenmonitorering inom cancerområdet, med målet att stärka patienternas roll, medicinska resultat, vårdkvalitet och långsiktig hållbarhet.

I ett utvecklingsprojekt med ett av de svenska universitetssjukhusen, gör vi en gemensam satsning för att undersöka förutsättningarna för att patienter ska kunna få sin behandling utanför sjukhuset.

Fler exempel på samarbetsprojekt som Jessica nämner är Nätverket mot cancer,

Inom cancerområdet genomför vi flera viktiga initiativ, som också uppmärksammats som goda exempel utanför Sverige.

Jessica Lundström med fokus på att hitta cancer så tidigt som möjligt, och Blodcancerförbundet, där målet är att öka patientinflytandet i nationella processer för införande av nya behandlingar.

Olof Riesenfeld är vice-ordförande i PALEMA, patientföreningen för cancer i övre bukorganen, och han bekräftar hur samverkan inom vården kan hjälpa patienten.

– PALEMA har ett fortlöpande samarbete med flera universitetssjukhus och andra institutioner där vi framför önskemål inom vilka områden som det bör forskas ytterligare. Ett exempel är att titta på hur man tidigare kan fånga upp cancerdiagnoser.

FOTO : M A R I A H A N S S O N

Tron på en stärkt life science-strategi

strategi, som också drivs aktivt i sjukvårdsregionerna, kommer att leda till en ökad attraktionskraft och investeringsvilja internationellt. Det kommer även att leda till fler viktiga, innovativa samarbeten och stärka den svenska cancervården.

Olof Riesenfeld Vice Ordförande PALEMA

Nästa nummer ute i april.

Scanna koden för att läsa tidigare nummer.

Hur går vi från forskning och innovation inom cancerområdet till implementering och värde för patienter, i hopp om längre liv?

I kommande nummer av tidningen Horizont blickar vi mot framtiden och diskuterar hur vi kan investera i hälsan här i Sverige, genom ökad tillgång till forskning och implementering av innovativa behandlingsmetoder. Tillsammans med politiker, experter och visionärer inom life science-området vill vi väcka nya tankar, nyansera bilden och se möjligheterna – för att skapa värde för patienten.

Läs tidningen Horizont, nästa nummer ute i april.

EN TIDNING FRÅN BRISTOL MYERS SQUIBB

6

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Annons från AstraZeneca FOTO : P R I VAT

L

ungcancer upptäcks ofta i ett sent skede, och då har cancern hunnit sprida sig till andra delar av kroppen, vilket begränsar behandlingsmöjligheterna. Lungkollen gör det möjligt att upptäcka eventuell lungcancer och starta behandlingsinsatser i tid. Lungkollen är utvecklad i samråd med läkarna Michael Bergqvist, adjungerad professor och överläkare inom onkologi samt Per Rönmark, specialist i allmänmedicin.

– Om jag hade svarat på frågorna i Lungkollen när jag gick med min rethosta så hade jag kanske fått min diagnos innan sjukdomen hunnit sprida sig, säger Karin Liljelund, vice ordförande i Lungcancerföreningen.

www.astrazeneca.se

En anledning till att lungcancer är svårupptäckt är att symtomen många gånger initialt är diffusa och dessutom många gånger kan förväxlas med andra sjukdomar.

– Alla bör söka vård om man upplever långdragna symtom som hosta, andfåddhet och trötthet, säger Karin.

Testet på Lungkollen innehåller nio ja- och nej-frågor som rör de vanligaste symtomen på lungcancer. Användaren får bland annat frågor om långvarig eller blodig hosta, andfåddhet, smärta i bröstkorg eller skuldrorna och tobaksrökning.

Varje år får cirka 4000 svenskar diagnosen lungcancer. Tidig upptäckt är avgörande.

AstraZeneca har därför utvecklat det digitala frågeformuläret Lungkollen. Syftet är att informera och uppmärksamma personer med diffusa symtom eller riskfaktorer att söka vård i tid.

Sök vård vid symtom Per Rönmark, specialist i allmänmedicin vill uppmana personer som gör Lungkollen och som efter avslutat test

Text Susanne de Mello

Text Lungcancerföreningen

Vi är aktiva på sociala medier med flera Facebookgrupper (slutna för patienter och närstående samt en öppen för alla som vill följa oss). Här kan du få stöd och dela erfarenheter med andra i samma situation. Du kan även följa oss på Instagram. Vi anordnar lokala träffar för både patienter och närstående. Lyssna gärna även på Lungcancerpodden – en podcast om lungcancer där samtal förs samtal kring olika aspekter av

lungcancer i synnerhet, men också om livet i allmänhet, på ett lättillgängligt, personligt och inspirerande sätt. Vårt mål är att sprida kunskap, hopp och förhoppningsvis även glädje till våra lyssnare.

Bli medlem Bli medlem idag och hjälp oss bygga gemenskap, dela erfarenheter och sprida kunskap om lungcancer. Ditt medlemskap bidrar också till att vi även i fortsättningen kan driva frågor och skapa opinion för en bättre lungcancervård och mer forskning. Våra kärnmedlemmar är patienter, deras närstående och efterlevande men vi välkomnar alla som på något sätt har ett engagemang runt lungcancer.

Att bli medlem kostar 150:- / år och 250:/ år för familj. Anmäl dig via vår hemsida www.lungcancerforeningen.se

FOTO : S H U T T ER STO C K / LO R E AG A Z T E 1 0

Lungcancerföreningen vill skapa opinion och driva frågor som kan bidra till förbättrad lungcancervård och utvidgad forskning. Vårt påverkansarbete och våra fokusområden gäller frågor som tidig upptäckt, jämlik vård, kortare vårdkedjor och allas rätt till bästa dokumenterade behandling. Andra frågor som vi brinner för handlar om allas rätt till rehabilitering, god palliativ vård samt lungcancerprevention. Ju fler vi är desto bättre kan vi driva dessa frågor!

Vi vet av erfarenhet att det finns behov av att få tala med en medmänniska.

Lungcancerföreningen erbjuder därför en stödtelefon dit du som är patient eller närstående kan ringa och ställa frågor eller be om hjälp och stöd i olika situationer. Vi som svarar i stödtelefonen är alla antingen patienter eller närstående. Välkommen att ringa oss på telefon: 020 88 55 33.

Hosta som inte går över Bröstsmärta Andfåddhet utan ansträngning Upprepade lunginflammationer Avmagring och aptitlöshet

Gör Lungkollen symtomtest här: lungkollen.se SE-10145-02-22-ONC

Vi vill bidra till en förbättrad lungcancervård

Vi ger stöd och gemenskap

VAR UPPMÄRKSAM PÅ FÖLJANDE SYMTOM:

Svårupptäckt och med diffusa symtom

Uppmärksamma vanliga symtom på lungcancer tidigt med hjälp av Lungkollen Artikel från AstraZeneca

får rådet att söka vård att faktiskt göra det. Sedan covid 19-pandemins intåg har hälso- och sjukvården ställt om verksamheten så att patienter inte ska löpa ökad smittorisk vid fysiska besök.

Om man har symtom som skulle kunna tyda på lungcancer ska man därför inte låta rädslan för att bli smittad av covid-19 hindra att man uppsöker vård. Väntar man för länge finns istället en risk för att sjukdomen utvecklas till ett stadie som inte är botbart, avslutar Per.

Denna artikel är i samarbete med Lungcancerföreningen

r e c n a c Lung e t n i r a vänt

u d e t n i det bör a r ö g r e l hel

SE-9637-11-21-ONC

Kontakta din läkare om du upplever hosta, andningssvårigheter och smärta mellan skulderbladen.

www.lungkollen.se

AstraZeneca AB, 151 85 Södertälje. www.astrazeneca.se

8

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Precisionsmedicin – Ett paradigmskifte Precisionsmedicin ska vara en självklarhet

Text Sanna Bergling

EM-88006

recisionsmedicin ger nya möjligheter att vid cancerdiagnos skräddarsy bäst behandling för varje patient.

– Rätt behandling till varje enskild individ ökar chanserna att överleva cancer. Att vi kommer allt närmare att bota svåra sjukdomar är en stor vinst och som samhälle behöver vi se till att den modernaste behandlingen når ut till alla, säger Lina Nordquist och understryker att ekonomiska och kunskapsinriktade insatser behövs:

Vidareutbildning – Kunskapen inom vården måste hänga med i takt med att utvecklingen går framåt och all vårdpersonal borde ha rätt till vidareutbildning. Jag vill se att kunskapen kring nya behandlingar ska vara en rättighet för alla läkare och då behövs en lagändring. Alla läkare ska vara insatta nog för att avgöra när en bedömning kring precisionsmedicin behövs, säger Lina Nordquist.

staten går in och samfinansierar. Kliniker kan inte ha sparkrav när det kommer till livräddande behandling, vi måste ha råd att ge alla patienter den bästa vården, säger Lina Nordquist.

FOTO : C H A R LOT T E R Ü C K L

– Precisionsmedicin ger möjlighet att bota dödliga sjukdomar. Det måste vara en självklarhet att rätt person ska få rätt behandling i rätt tid. Så är det tyvärr inte idag, säger Lina Nordquist, Riksdagsledamot (L) och Social- och sjukvårdspolitisk talesperson.

Permanent infrastruktur och samverksamplattform Utan förändringar riskerar svensk sjukvård att halka efter i utvecklingen och då är det patienterna som drabbas.

– Vi behöver multidisciplinära team, en tydlig och permanent infrastruktur och samverksamplattform med stabil finansiering för att möjliggöra samarbete mellan vården, universiteten, näringslivet, myndigheter och patienter.

Det är viktiga utmaningar som kommer från något fantastiskt: möjligheten att bota dödliga sjukdomar, säger Lina Nordquist.

Finansiering – På grund av höga kostnader är risken idag stor att precisionsmedicin fördelas ojämlikt i Sverige. Precisionsmedicin handlar om stora punktinsatser. Vården är inte utformad för stora engångskostnader och därför krävs en strategiförändring där

Lina Nordquist Riksdagsledamot (L) & Social- och sjukvårdspolitisk talesperson

EM-88082

Stora forskningsframsteg med precisionsmedicin Text Sanna Bergling

Hinder för att behandlingen ska nå alla

– Genom studierna får patienterna en möjlighet att testa nya mediciner i ett tidigt skede. I takt med att nya cancermediciner godkänns går informationen ut till all vårdpersonal.

Nationella vårdprogram för cancer, kunskapsspridningskampanjer och möjlighet till rådgivning från universitetssjukhusen säkerställer att nya behandlingar kan nyttjas, säger Markus Hansson.

Sverige har kommit långt inom precisionsmedicin och deltar i många internationella studier inom till exempel hematologi.

Han menar dock att det finns ett antal kritiska hinder för att precisionsmedicin ska bli tillgängligt för alla:

recisionsmedicin har precis börjat introduceras och kommer inom de närmsta åren förändra behandlingen för flera tumörsjukdomar.

Behandlingarna är jätteeffektiva, vårdbesöken blir färre, behandlingarna lindrigare och återfall kan undvikas. Vi får friskare patienter, säger Markus Hansson.

Läkemedlen behöver godkännas, det är en byråkratisk och tidskrävande process.

Trots kostnadseffektivitet kan investeringskostnaden bli hög. Detta kan påverka användarmöjligheten.

Nya behandlingar innebär alltid en upplärningstid för vården.

Universitetssjukhusen blir snabbt vana, men även mindre sjukhus kommer lära sig. All kunskapsspridning tar tid.

FOTO : K EN N E T R U O N A

– Precisionsmedicin riktar sig mot sjuka celler och inte mot friska, vilket gör behandlingen mer effektiv och biverkningarna färre. Förhoppningsvis kan den nya behandlingen börja bota sjukdomar som tidigare inte var möjligt.

Det är stora forskningsframsteg inom cancerbehandling, säger Markus Hansson, professor och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Markus Hansson Professor & överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset

Cancerbehandling i framkant Behandling vid blodcancer har kommit långt i utvecklingen och införandet av precisionsmedicin.

– Jag är övertygad om att det kommer gå att behandla vissa andra cancersorter på liknande sätt. Nya studier visar också på möjligheten att använda

precisionsmedicin som första behandling.

Eftersom behandlingen är så effektiv är vinsterna stora om den kan sättas in så tidigt som möjligt. Framtiden är minst sagt spännande – cancervården kan förändras i grunden, säger Markus Hansson.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

9

Detta uppslag är framtaget i samarbete med Janssen.

FOTO : S H U T T ER STO C K / M A H A H E A N G 24 5 78 9

Individanpassad medicin ger stora patientvinster idigare har främst cytostatikabehandling använts som dödar samtliga celler, även friska celler, vilket kan vara en stor påfrestning för patienten. Med precisionsmedicin kan behandlingen mål- och individanpassas för den enskilde patienten. Vi slipper behandlas brett och friska celler påverkas inte i samma utsträckning vilket minskar patientlidandet, berättar Lise-lott Eriksson.

Allt fler patienter med svåra och livshotande cancersjukdomar kan få en bättre prognos och vissa till och med bli helt botade när ny diagnostik och målinriktade behandlingar används.

– Det är en otrolig innovation och skillnaderna för patienterna är stora. Möjligheterna för effektivare och kortare behandling ökar. Det räddar liv, säger Lise-lott Eriksson, ordförande i Blodcancerförbundet.

FOTO : B LO D CA N C ER FÖ R B U N D E T

Text Sanna Bergling

Effektivare behandling

EM-88004

En modern och innovationsdriven hälso- och sjukvård erbjuder patienter bästa möjliga behandling med nya läkemedel.

Precisionsmedicin, tillsammans med kombinationsbehandlingar ökar möjligheten för patienterna.

Läs mer på www.janssen.com/sweden

Lise-lott Eriksson Ordförande Blodcancerförbundet

Komplikationer och biverkningar minskar och chansen att överleva ökar.

– Utvecklingen är fantastisk och blodcancer är ett av de områden som kommit väldigt långt inom precisionsmedicin. Att vi nu kan angripa just de sjuka cellerna och även kombinera flera behandlingar som angriper olika delar av cellerna, ger effektivare vård. En snabb och tidig behandling ger ofta ett mycket djupare behandlingssvar med långvarig respons med bättre prognos, säger Lise-lott Eriksson.

– All cancerbehandling har biverkningar, men med precisionsmedicin kan en del biverkningar undvikas. Med en målinriktad behandling, specifik för individen, kan behandlingstiden också kortas ner. Patientvinsterna är stora, säger Lise-lott Eriksson.

Framtidens behandling Men precisionsmedicin ställer andra krav på hälso- och sjukvården. Omställningen för hälso- och sjukvården är komplex.

Ekonomiska resurser, en nationell implementeringsplan med samordning inom området behövs. Annars är risken stor att vi tappar tid och fart i implementeringen.

– De nya behandlingarna kräver initialt mer resurser, men kommer på sikt att ge besparingar för samhället, vården och den enskilde individen, säger Lise-lott Eriksson och fortsätter: – Framtidens behandling kommer mer att handla om behandling för en viss typ av mutation, än att behandla en specifik diagnos. Det är tydligt att individuellt anpassad behandling ger bättre resultat och förbättrad livskvalitet.

I N FO G R A F I K : G EN O M I C M ED I C I N E SW ED EN

Precisionsmedicin — en omställning av svensk sjukvård

Patientpopulation

Behandling

Resultat Samma behandling för alla

Traditionell

Vassare diagnostik & prognostik Rätt behandling till rätt patient Effektivare behandlingar Färre biverkningar EM-88003

Individanpassad

10 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Röster från industrin: Patientmedverkan Text Dag Larsson

FOTO : G U N I L L A LU N D ST R Ö M

Sättet att mäta effekt av en behandlingsintervention baseras vanligen på de krav som regulatoriska och utvärderande myndigheter ställer utifrån ett populationsperspektiv för godkännande och beslut om införande. Samtidigt kan effekter på populationsnivå vara mer eller mindre relevanta för den individuella patienten. Mot denna bakgrund är det angeläget att vi tillsammans utvecklar vår förmåga att bättre förstå och ta tillvara på patientperspektiven i hur vi mäter och värderar olika behandlingsinterventioners effekter. Patientmedverkan i olika delar av systemet är en angelägen del av detta.

Dag Larsson Sakkunnig LIF

Hur arbetar ni med patientmedverkan så att behandlingsmöjligheter stärker det perspektivet på ett ännu bättre sätt?

FOTO : P R I VAT

Neil Yman Business Lead Exact Sciences Nordic

FOTO : P R I VAT

Anette Hommelgaard Medicinskt ansvarig Gilead Sciences Norden

ger information på individnivå hjälper det patienten att i samråd med läkaren ta ett informerat beslut om vilken behandling som är rätt för just dem. Efter att Oncotype DX®testet blev rekommenderat för användning i Sverige av det Medicintekniska produktrådet i december vill vi nu säkerställa att alla bröstcancerpatienter som kan dra nytta av Oncotype DX®-testet ska få tillgång till det.

Vi ger därför samtliga kliniker möjlighet att, under en tvåårsperiod, introducera testet till extra förmånliga villkor utan ekonomisk risk för kliniken i fråga.

Janssen anser att vi behöver stärka patientföreträdarnas ställning så att de kan vara med i alla processer som rör läkemedel på systemnivå. För oss är det självklart att patienten är experten på sin egen sjukdom och måste involveras i alla delar i ett läkemedels livscykel. Det spänner från forskning och design av kliniska prövningar till att vara partner i vården att avgöra hur sjukdomen ska behandlas.

Företrädarna ska ges inflytande, inte enbart berätta om sin sjukdom. Vi har lyft fram detta ämne i ett seminarium under 2021 där patientföreträdare har getts möjlighet att föra fram vilka refomer de anser vara nödvändiga i Sverige.

Inför utformningen av program för kliniska prövningar anordnar Janssen ”patient advisory board” för att inhämta kunskap från patienter och dess

vårdgivare. Att lära oss om det faktiska patientperspektivet, patientresan, patientens oro och intressen hjälper oss oerhört inför utformningen av en klinisk studie.

Patienters och allmänhetens medverkan i, och inflytande över, hälso- och sjukvård samt hälsorelaterad forskning har kommit alltmer i fokus under senare år med en trend som rör sig från en utbudsorienterad vård till en vård med ett tydligare fokus på såväl utförare som mottagare av vård. En drivande faktor i sammanhanget är de stora framstegen inom den bio­medi­cin­ ska forskningen, vilka lett till betydligt fler och mer komplexa valmöjligheter, där beslut ofta behöver tas i samråd mellan

patienter, anhöriga och vårdpersonal.

Gilead Sciences lägger stor vikt vid att patientens röst ska få vara en del i vårt arbete med att ta fram nya läkemedel.

Bland annat arbetar Gilead Sciences med att patientföreträdare ska vara en del i arbetet med att utforma kliniska prövningsprotokoll och öka möjligheten till fler kliniska prövningar. En annan del av arbetet kretsar kring arbetet med RWD där vi följer upp produkter för att få en ökad förståelse runt frågor som rör effekt och säkerhet.

Konkreta exempel på saker som ändrats eller lagts till i prövningsprotokoll: Skapa en bra balans mellan antalet besök och typ av bedömningar som är lämpliga för patienten och för forskningsmålen Patientrapporterad utfallsmätning för trötthet En handledsburen hälsomätare för att mäta aktivitet, rörlighet och sömn (då detta parametrar först fram som mycket viktig outcome från patientföreträdare) Ändrat biopsi, vävnadsprov av temporal artärvävnad och ersatt det med bildbehandling.

Läs mer om Exact Sciences på exactsciences.com

FOTO : ST EFA N LU N D

Läs mer om Janssen på janssen.com/sweden

Oncotype DX®-testet från Exact Sciences är ett genomiskt test som genom att analysera den specifika genprofilen i en bröstcancertumör ger individbaserad, objektiv information gällande återfallsrisk och sannolik effekt av cytostatikabehandling. Testet är utvecklat för patienter med tidig luminal bröstcancer och är det enda som, med kliniskt bevisad effektivitet, hittar både de patienter som behöver cytostatikabehandling för att minska återfallsrisken och de där hormonbehandling är tillräckligt. Då testet

Eva Lund Public Affairs Manager Janssen

EM-88005

Läs mer om Gilead Sciences på gilead.com

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 11

FOTO : A JA BA JACA N C ER

Denna artikeln är i samarbete med AjaBajaCancer.

”Att vi får en matkasse är fantastiskt. Det hjälper till i vardagspusslet och vi behöver inte fundera på vad vi ska äta.”

Text AjaBajaCancer ag mår väldigt psykiskt dåligt i allt som har med behandlingar att göra. Det som jag har upplevt vill jag inte ens att min värsta fiende ska behöva vara med om – att känna all hjälplöshet. I början var jag inne i en dimma, försökte förstå vad som egentligen hände. Det läkarna sa försvann på vägen och all väntan tar så hårt. Behöva vänta på svar, vänta på behandlingar och leva i all ovisshet om hur kommer det bli. Kommer han klara av det? Nu när Léon mår så pass bra, vill jag uppleva saker med honom och familjen, berättar Léons mamma Helena.

Helena fortsätter och berättar om sitt dåliga samvete för att Léons storasystrar har fått ställa sig åt sidan. Att alltid behöva säga att det beror på hur Léon mår har lett till att de inte har kunnat göra så många planer, utan levt här och nu. Det har varit både julafton och födelsedagar som inte alls blivit som familjen önskade på grund av cancern.

– Även Léon har påverkats väldigt

mycket. Det har varit tuffa sjukhusbesök och det har tagit mycket psykiskt på honom. Han är rädd för det mesta. Rädd att saker ska göra ont, stickrädd och rädd för att duscha. Han vill inte erkänna när något gör ont för han är rädd att han då måste behandlas eller sätta nål, berättar Helena.

Att vi får matkassar är fantastiskt. Det hjälper till i vardagspusslet och vi behöver inte fundera på vad vi ska äta, vilket kan vara ett stort projekt i vår familj.

Det har även varit svårt med Léons aptit På sjukhuset de första veckorna mutade de honom för att han skulle äta. Efter ett tag insåg de att Léon inte ville äta då han trodde att smärtattackerna berodde på att han åt. Efter någon månad fick han sin sond. Då fick han i sig det han behövde

och föräldrarna behövde inte bråka om mat och mediciner. Men Léon hade stora problem med sonden, det fastnade saker och han kräktes ofta upp den. På midsommarafton kräktes han upp den för sista gången. Då fick han göra ett val och ville inte ha tillbaka den utan lovade att äta. Första tiden var jobbig och de fick påminna honom om att sonden kommer tillbaka om han inte äter.

– Idag har Léon bra aptit, i vart fall delvis under dagen. Han har ofta sug på saker, så helt plötsligt måste vi åka i ilfart till affären för att köpa det han är sugen på just då – vi vill inte missa tillfället.

Varje gång köper jag även andra saker som han brukar vara sugen på, vilket ofta får slängas. Men vi vill vara beredda för allt han äter är så viktigt. När man har ett sjukt barn är man inte så noga alla gånger med vad som de stoppar i sig, bara att han äter och att han ska kunna njuta lite extra när vi inte är på sjukhuset där kampen är desto tuffare, berättar Helena.

FOTO : A JA BA JACA N C ER

När Léon fick sitt cancerbesked var det en chock för hela familjen och det har påverkat familjen på många olika plan. Familjen har inte fått vara tillsammans på sjukhuset och kunnat finnas där för varandra med anledning av Corona. Så delvis har de varit ganska ensamma i allt på sjukhuset.

Léon hjälper till med bakningen. Idag har Léon bra aptit under delar av dagen, och då gäller det att laga det han är sugen på för stunden.

Genom projektet ICAre AjaBajaCancer tillsammans med ICA Stiftelsen har familjen fått kontakt med sin lokala handlare på ICA Kvantum Bollnäs.

Förutom presentkort till butiken har familjen även fått 10 matkassar som underlättar familjens vardag.

– Att vi får matkassar är fantastiskt.

Det hjälper till i vardagspusslet och vi behöver inte fundera på vad vi ska äta, vilket kan vara ett stort projekt i vår familj. Det skapar även ett utrymme för att kanske göra en aktivitet i stället för att bara lägga pengar på mat. Alla kronor eller erbjudanden vi kan få är viktiga. Vi är många i familjen och vi vabbar båda två. Tack vare matkassen har även Léons storasyster börjat ha sin matdag, där hon får välja från menyn och laga maten. Detta får henne att växa och förbereda sig för vuxenlivet, berättar Helena.

Om AjaBajaCancer En ideell förening som underlättar vardagen för barn som drabbats av cancer och deras familjer genom ekonomiskt, psykologiskt och socialt stöd. AjaBajaCancer har 90-konto vilket innebär att hela verksamheten kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Swish 900 7592.

Läs mer på ajabajacancer.se

12 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Träning vid cancer ger stora hälsovinster FOTO : M A RT I N ST EN M A R K

Yvonne Wengström Professor Karolinska Institutet

Lägre risk för återfall, kortare sjukskrivning och ökad livskvalitet är några av effekterna från träning under och efter pågående cancerbehandling.

A

tt träna vid cancer ger stora hälsofördelar och kan motverka de negativa effekterna som cancerbehandling innebär, säger Yvonne Wengström, professor i omvårdnad vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.

Forskning visar att träning vid cancer underlättar behandlingen. Rekommendationen är samma som för friska personer: minst 150 minuters fysisk aktivitet per vecka, både styrke- och konditionsträning.

– Träning stärker hjärta och kärl, minskar inflammation i kroppen, ökar ämnesomsättningen och muskelstyrkan och gör dig gladare. Vid cellgiftsbehandling kan träning ses som en motkraft och konditions- och styrketräning har samma effekt som hos friska individer, förklarar Yvonne Wengström som de senaste tio åren har forskat om träning och cancer.

Hälsovinsterna av träning är många Text Sanna Bergling

Vinster med att träna under och efter pågående cancerbehandling är exempelvis bättre livskvalitet och färre symtom,

INBLICK

Svar på dina frågor och stöd i turbulensen

man blir gladare, starkare och piggare, upplever mindre svår trötthet, blir inlagd på sjukhus i lägre omfattning under cellgiftsbehandlingsperioden och mindre sjukskriven. Det finns även studier idag som påvisar minskad risk för återfall i cancer med 30–40%.

– Det lönar sig alltid att träna och man börjar på sin nivå. Den som är vältränad kan fortsätta träna hårt och för den som är otränad kan promenader där man blir lite andfådd vara en bra start, säger Yvonne Wengström.

Varje år får ungefär tusen personer i Sverige diagnosen njurcancer. Det är en allvarlig sjukdom, men forskningen går framåt och behandlingarna förbättras ständigt. Därför vill vi hjälpa dig att få svar på dina frågor och ge dig stöd i turbulensen som uppstår. Varmt välkommen till stöd- och patientföreningen för njurcancerdrabbade.

Alla kan träna Biverkningar från cancerbehandling blir inte värre av träning och alla med cancer kan träna.

– Effekten blir bäst om man börjar träna eller fortsätter träna vid diagnosen, eftersom man då förlorar mindre muskelstyrka och kondition från behandlingen.

Men det är aldrig försent att börja träna och bland patienter ser vi ofta en ökad motivation till träning efter en cancerdiagnos, säger Yvonne Wengström.

Yvonne Wengström menar att cancervården behöver inkludera träning som en del av behandlingen.

– Till exempel ska fysioterapeuter och personliga tränare vara tillgängliga för alla. Vi behöver samverka med primärvården och de träningsgym som finns i samhället för att räcka till för alla.

Vinsterna med träning är stora och för att erbjuda den bästa behandlingen krävs att vården har kapacitet och rätt kunskap, säger Yvonne Wengström.

Vi finns på Facebook där man kan ställa frågor och sedan läsa mer på njurcancerforeningen.se. Du är inte ensam.

Denna artikel är i samarbete med IPSEN.

Njurcancerföreningen har ca 500 medlemmar och verkar för en snabbare behandling, överallt i Sverige, av njurcancer med patienten i fokus. Det handlar inte bara om tillgång till senaste kirurgin och medicinerna utan även säkerställa att patienter erbjuds hjälp att bearbeta sina känslor runt njurcancer. Enligt en global undersökning som Njurcancerföreningen medverkade i upplever 40 % av personer med njurcancer så stor oro kopplat till sjukdomen att det stör deras koncentration. Var fjärde person pratar inte med någon om sina känslor.

Fysisk aktivitet och träning kan förebygga cancer. För njurcancer kan var femte fall (22%) undvikas genom ett fysiskt aktivt liv.

CBZ-SE-000161 2022 01

FOTO : S H U T T ER STO C K / A 3 5 M M P O R H O R A

4 fördelar med att träna vid cancerbehandling Vinsterna att träna vid cancerbehandling är stora. Yvonne Wengström, professor i omvårdnad vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, berättar om några av hälsofördelarna:

Text Sanna Bergling

CBZ-SE-000161 2022 01

Minskad fatigue (trötthet) – Det finns ingenting som är lika effektfullt som fysisk aktivitet för att lindra fatigue, extrem fysisk och psykisk trötthet som är vanligt vid cancerbehandling. Det finns läkemedel som lindrar fatigue, men vi vet att dessa inte är lika effektiva som att träna vid cancerbehandling. Effekten bli större i takt med att träningens intensitet ökar.

Bibehållen eller förbättrad kondition och muskelstyrka – Studier visar att en cancerbehandling kan leda till att 60–70% av konditionen förloras.

Fysisk aktivitet stärker kroppen och

hjälper till att bibehålla eller förbättra konditionen och muskelstyrkan. Ett pass på motionscykeln, en löprunda, raska promenader eller ett gympapass hemma med kroppen som motkraft har stor effekt. Studier har visat att bibehållen eller ökad muskelstyrka under behandling kan minska trötthet med 30%. Det är otroligt betydelsefullt för hälsan om man lyckas peppa sig själv att träna vid cancerbehandling trots att det är jobbigt.

Lindrigare biverkningar – Forskningen är tydlig: att träna vid cancerbehandling minskar biverkningar.

Till exempel minskar illamåendet,

sömnrubbningar blir färre och känselbortfall eller smärta i leder lindras.

Träning mildrar alltså effekterna av den tuffa behandlingen.

Psykiskt välbefinnande – Träning ger en endorfinkick och studier visar att personer som tränar vid cancerbehandling upplever bättre livskvalitet och minskad oro, ångest eller depression jämfört med dem som inte tränar. Många patienter vittnar också om en känsla av tillfredställelse när de själva kan göra något som förbättrar hälsan under en period som annars präglas av sjukhusbesök, behandlingar och tester.

Denna artikel är i samarbete med IPSEN.

NYA METODER FÖR ATT BEHANDLA CANCER

Vårt fokus är att med innovation och precision hitta nya metoder för att behandla cancer. Målet med det vi gör är att utveckla effektiva behandlingar som ger ett bättre resultat för patienterna och underlättar det dagliga arbetet för sjukvårdspersonalen.

TA I LO R E D O N C O LO GY

SOM-SE-000206 2021-03

Ipsen har gedigen erfarenhet inom onkologi. Idag är vi cirka 50 medarbetare i Norden som arbetar med forskning, marknadsföring och försäljning av våra produkter. Vi är verksamma inom områden som prostatacancer, njurcellscancer och neuroendokrina tumörer.

14 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : S H U T T ER STO C K

”Det går att påverka vilken behandling man får” Det var 2016 och Lennart Ivarsson, då 62 år, hade några månader tidigare fått diagnosen diabetes typ 2. Under ett uppföljningsbesök hos diabetesläkaren pekade han på en svullen lymfkörtel på halsen.

Text Catharina Holm

Knölen på halsen visade sig vara någon form av blodcancer, vilken behövde utredas. Inom loppet av tre månader hade Lennart alltså fått två kroniska diagnoser.

Tackade nej till föreslagen behandling När diagnosen kronisk lymfatisk leukemi, KLL, kom var det tillsammans med beskedet att det inte krävdes någon behandling just då. Sjukdomen, som ofta har ett långsamt förlopp, skulle istället följas upp med kontinuerliga läkarbesök och provtagningar, så kallat watch-andwait.

– Vissa upplever den här väntan som väldigt jobbig, men jag kände mig trygg och gick på halvårsvisa kontroller.

Han sökte efter mycket information och via Blodcancerförbundet deltog han vid föreläsningar och seminarier. Ett av seminarierna han gick på handlade om en pågående europeisk studie där kombinationsbehandlingar med olika

läkemedel prövades på patienter med KLL. I Sverige deltog bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Några månader senare, tre år efter diagnosen, hade sjukdomen utvecklats med betydligt fler svullna lymfkörtlar och försämrade blodvärden. Det beslutades att Lennart skulle behandla sin KLL. – Läkarna föreslog en traditionell behandling. Jag hade dock den där kliniska studien i Uppsala i minnet och frågade om jag inte kunde få delta i den istället, berättar Lennart.

Deltog i klinisk studie När läkaren till slut återkom med beskedet att det nog inte var aktuellt gav han sig inte. Lennart, som bor i Stockholm, gjorde en egen vårdbegäran hos Akademiska sjukhuset via 1177 Vårdguiden. Redan dagen efter kontaktade de honom från Uppsala och ville träffas. Och efter förberedande tester och prover antogs han i studien.

Det var 2019 och behandlingen

startade i april samma år. Lennart ingick i en grupp som under ett års tid behandlades med tre relativt nya läkemedel i kombination.

– Jag har aldrig ångrat en sekund att jag deltog i studien, säger Lennart som fyller 68 i år. Det känns mycket bra att jag bidragit till forskningen inom KLL.

FOTO : P R I VAT

”Vad är det här för knöl?” frågade han läkaren.

Vill du läsa mer om behandlingar och kliniska studier?

Mår bra idag KLL är klassad som en kronisk sjukdom och kan komma tillbaka. Men idag mår Lennart Ivarsson bra. De svullna lymfkörtlarna är borta. Benmärgsprover visar inga spår av cancerceller. Exakt hur effektiv den behandling han gått igenom vet vi dock först om flera år. Men han ser positivt på framtiden, både för sin egen del och för behandlingen av KLL. – Jag vill framförallt visa att det går att påverka sin behandling, och uppmuntra till att medverka vid kliniska studier.

Fråga din läkare om alternativ och kräv att de gör ordentliga efterforskningar.

Försök hitta information på andra ställen och stå på dig, avslutar Lennart Ivarsson.

Besök folkhalsasverige.se

Lennart Ivarsson

Denna artikel är i samarbete med AbbVie

SE-ONC-220001

Vi flyttar fram gränsen för vad som är möjligt att uppnå med cancerbehandling.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 15

FOTO : S H U T T ER STO C K /J O PA N U WAT D FOTO : ST I N A S Ö D ER LU N D

Stora framsteg med nya behandlingar för kronisk lymfatisk leukemi Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en kronisk blodcancersjukdom som drygt 6000 svenskar lever med. Prognosen för dessa patienter varierar avsevärt. En tredjedel behöver aldrig någon behandling, medan två tredjedelar är i behov av behandling, men har samtidigt goda förutsättningar att leva länge med sin sjukdom.

Text Annika Wihlborg

Mattias Mattsson verlevnaden bland KLL-patienter har successivt ökat senaste 20 åren, mycket tack vare tillgången till mer effektiva behandlingsalternativ, säger Mattias Mattsson, överläkare på hematologimottagningen på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Sedan 2015 har behandlingen av patienter med kronisk lymfatisk leukemi genomgått ett paradigmskifte. Sedan dess har godkänts ett antal målriktade behandlingar som kompletterar, och till stor del är på väg att ersätta, den traditionella kombinationen av cellgifter och antikroppar. −Dessa målinriktade behandlingar har revolutionerat behandlingsmöjligheterna för många KLL-patienter. De är väl tolerabla och har i allmänhet en mycket god effekt, även på patientgrupper som tidigare räknats som högriskpatienter.

Det har resulterat i att fler patienter kan erbjudas effektiv behandling, säger Mattias Mattsson.

Nya nationella riktlinjer på gång Forskningen befinner sig för närvarande i ett skede där man strävar efter att definiera hur de olika nya behandlingarna bör kombineras och om de ska användas kontinuerligt eller under en tidsbegränsad period. Ytterligare en relevant frågeställning är om behandlingarna ska kombineras med antikroppar. För närvarande pågår storskaliga studier som kartlägger hur den nya generationen läkemedel bör nyttjas på bästa sätt, samt hur man kan minimera antalet biverkningar från dem. −Patienter bör alltid vara delaktiga i valet av behandlingsalternativ. I vissa fall är behandlingsvalet relativt okomplicerat, medan det i andra fall finns flera läkemedelsalternativ som är relativt likvärdiga. I slutet av januari 2022 kommer dessutom nya, uppdaterade nationella riktlinjer för behandlingen av KLL-patienter att publiceras, säger Mattias Mattsson.

Möjligt att finna bot i framtiden Med den snabba utvecklingen som sker

Om Kronisk Lymfatisk Leukemi

Patienter bör alltid vara delaktiga i valet av behandlingsalternativ.

Mattias Mattsson är han övertygad om att man inom en relativt snar framtid kommer att kunna bota KLL, initialt för vissa subgrupper, och i förlängningen förhoppningsvis för majoriteten av patienterna. −Kliniska studier är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta utveckla effektiva behandlingar för patienter med KLL. Jag ser det som mycket viktigt att så många patienter som möjligt kan delta i kliniska studier. Utan de patienter som hittills deltagit i dessa studier hade vi inte kunnat nå dit vi är idag på behandlingsfronten, säger Mattias Mattsson.

Kronisk lymfatisk leukemi är en blodcancersjukdom.

KLL är den vanligaste leukemin hos vuxna. I Sverige diagnostiseras ca. 550 till 600 nya fall per år och drygt 6000 personer lever med sjukdomen.

Kronisk lymfatisk leukemi upptäcks ofta i samband med provtagning som görs av andra orsaker och majoriteten är symtomfria vid diagnos. Symptom som kan tyda på KLL är långdragen feber, trötthet, viktnedgång, infektioner och förstorade lymfknutor.

Diagnosen ställs oftast enkelt genom ett blodprov på vilket man genomför flera olika analyser.

KLL är vanligare hos män än hos kvinnor och medianåldern vid diagnos är 72 år.

Människor.

Medkänsla.

Möjligheter.

AbbVie AB Box 1523, 171 29 Solna. Tel: 08-684 44 600

S E / C O R P/ P/ 2 1 / 0 0 0 3 , N OVE M B E R 2 0 21

What is a better word for competence ?

Competencies We are PharmaRelations The Life Science Consulting Group Your Full Service Partner find your talent at pharmarelations.com

Annons_Svensk Cancervard_251x182_jan 2022.indd 1

Nordic reach Local expertise

SE

Our Expertise

NO

Medical Interim Regulatory Services Commercial Interim Recruitment Medical Engineering

FI

DK

Scientific Affairs Clinical Studies

1/25/2022 1:35:42 PM

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 17

Det blir delvis en berättelse om vad som hänt, och hur vi tog livet vidare, men också lite grann – eller ganska mycket faktiskt – en kärleksförklaring till min fru.

Patrick Ekwall om boken han skriver efter att hans fru Hannah gått bort i bröstcancer för ett år sedan. Läs intervjun med Patrick på nästa uppslag.

FOTO : VA I VA A D O M EN A I T E

Sida 18–19

18 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

PATRICK EKWALL

Patrick Ekwall: ”Att hjälpa andra har hjälpt oss vidare” Alla som förlorat någon vet att ett år kan vara både en evighet och en sekund på samma gång. För ett år sedan gick Patrick Ekwalls hustru Hannah bort i bröstcancer, efter ett snabbt och aggressivt förlopp. Under året som gått efter Hannahs bortgång har Patrick översköljts av meddelanden och reaktioner i sociala medier från människor som varit tacksamma över öppenheten kring cancerdiagnosen, och hans ärliga bild av sorgen.

Text Susannah Elers

e var öppna med allt från början till slut, berättar Patrick. I början handlade det mest om att de inte ville att det skulle tisslas och tasslas. Sedan visade det sig att människor uppskattade att paret pratade om vad det innebär att vara drabbad av bröstcancer själv eller som anhörig.

– Det gav oss något av en boost, säger Patrick. Det låg oss varmt om hjärtat, och Hannah tyckte att det var härligt att kunna hjälpa andra. Efter att hon lämnade oss har jag fortsatt med det på många olika sätt.

Det går inte att ta miste på hur mycket Patrick älskade, och fortfarande älskar, sin fru. Kärleken till Hannah, och stoltheten över den person hon var är närvarande i varje mening. Första tiden efter hennes bortgång beskriver han som ett trauma och ett chocktillstånd.

Därefter kom en tid då han fick försöka börja planera för en framtid utan henne. En av de största utmaningarna för honom har varit att inte riktigt veta hur han kommer att må och agera i olika lägen, konstaterar han, men utgångspunkten har hela tiden varit att Hannah skulle ha velat att de ska leva vidare och leva så bra som möjligt.

Pratade ni om sådant innan Hannah gick bort?

– Nej, säger Patrick, efter en stunds tystnad. Vi gjorde inte det. Hannah hade hela tiden inställningen att hon skulle fixa det. Hon hade så extremt aggressiv cancer att när hon väl blev jättesjuk tog det bara två dagar innan hon gick bort.

Hon var inte döende mer än en dag.

Trodde du också det?

– Det är en jävligt bra fråga, suckar Patrick. Ja, vad tror man, vad vill man tro? Jag tänkte nog att det måste finnas

FOTO : VA I VA A D O M EN A I T E

Hannahs bröstcancer upptäcktes i samband med en semesterresa i Thailand årsskiftet 2019/2020. Hon kände lite smärta i bröstet när hon lekte med dottern Tindra, och upptäckte att det fanns en knöl där. Väl i Sverige igen kollade hon upp den. Sedan gick allt relativt snabbt. Efter ett år var hon borta, berättar Patrick, som har fortsatt att engagera sig i cancerfrågor, och nu bland annat är Bröstcancerförbundets första manliga ambassadör. Att vara öppen med sin sorg, och om de svårigheter man möter när man ska leva vidare när någon man älskar gått bort har känts som en självklarhet för honom.

– Att hjälpa andra har hjälpt mig, Tindra och min äldsta dotter Wilma att ta oss vidare. Jag får väldigt många meddelanden varje dag, det är nästan ett heltidsjobb bara att svara på dem, och då fick jag en tanke om att jag kanske kan skriva en bok om det här. Det blir delvis en berättelse om vad som hänt, och hur vi tog livet vidare, men också lite

grann – eller ganska mycket faktiskt – en kärleksförklaring till min fru, säger han.

Kanske kan den hjälpa någon att ta sig an livet enligt mitt motto: Vi lever, det är hemskt orättvist att Hannah i det här fallet inte finns med oss, men vi kan inte göra något åt det, så därför måste vi leva vidare. Hannah dog en dag, alla andra dagar levde hon!

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 19

FOTO : VA I VA A D O M EN A I T E

Det rosa bandet pryder Patricks jacka.

någon lösning, även om jag kanske innerst inne insåg de sista månaderna…

När man får veta att cancern är spridd och obotlig vet man att det här kommer att ta livet av min fru – däremot vet man inte när. Handlar det om tre månader, ett år eller femton år? Det är svårt att förhålla sig till.

Hannah dog en dag, alla andra dagar levde hon!

Alla högtider har varit tunga Skolavslutning, mors dag, fars dag, jul, och Hannahs fyrtioårsdag i januari har passerat. För Patrick har mycket av året också handlat om att fokusera på Tindra.

När han pratar med henne om Hannah är alltid ingången något positivt minne.

Han vill föra vidare Hannahs positivitet, och människosyn till Tindra. Han tillägger skämtsamt: – Det vore bra om hon blev lika bra på att

laga mat, för det är jag värdelös på.

Men när det pratas om cancer och död på tv byter han kanal för att skydda henne.

– I början försökte jag söka hjälp åt Tindra, men det måste jag säga var en sörja. Sedan vet jag förstås inte om det hade varit till någon hjälp för henne, men jag ville gärna undersöka möjligheten.

För egen del har jag haft stort stöd av att ta kontakt med Hannahs psykolog. Hon klappar inte en på kinden och lägger huvudet på sned, utan har svar på frågor.

Jag frågade hur mycket hon tror att Tindra tänker på Hannah. Då sa hon: – Hur mycket tänker du själv på Hannah?

– Det är väl nån gång i timmen. Antingen i tio minuter eller tio sekunder, sa jag.

– Det är likadant för Tindra, sa hon.

Det var jobbigt att höra, men jag tror ändå att det är bättre att jag pratar med psykologen och söker svar på saker och ting än att Tindra ska sitta själv där och fundera över vad det är för konstig tant.

Patrick hoppas att hans bok kommer att vara ett stöd för andra i samma situation. Tjugo kvinnor per dag får en bröstcancerdiagnos. Om alla dessa kvinnor har tio nära anhöriga är det tvåhundra personer som berörs direkt av beskedet. På en vecka är det 1400 personer, summerar han, och tillägger att han i slutänden hoppas att boken rent konkret också kommer att innebära att fler kvinnor väljer att gå och undersöka sina bröst så tidigt som möjligt, så fort som möjligt. Att de inte avbokar tiden när kallelsen kommer, utan att de förstår att det är värt det att avsätta en eftermiddag för att gå på den där mammografin.

20 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : S H U T T ER STO C K / M A R K _ KO ST I C H

”För att framgångsrik forskning ska komma patienter till nytta är samarbete en förutsättning” Tillsammans med Kite är Gilead Sciences i framkant med forskning och utveckling inom cellbaserad cancerbehandling. Nu tar de steget mot nya cancerbehandlingar inom avancerad cancervård.

– Cellterapi innebär en helt ny era och möjlighet att behandla patienter med avancerad cancer, säger Anette Hommelgaard, medicinsk direktör för Gilead i Norden.

Text Sanna Bergling

SE-UNB-0083 2022-01

Denna artikeln är i samarbete med Gilead Sciences.

Tillsammans utvecklar Gilead Sciences och Kite nya cancerbehandlingar där patientens egna T-celler, som är en del av kroppens immunförsvar, används för att bekämpa sjukdomen.

– Forskningen har lett till en så kallad CAR T-behandling (chimeric antigen receptor T-celler). När CAR T-cellerna kommer i kontakt med cancercellerna i kroppen på patienten aktiveras de. De börjar då dela sig kraftigt för att bemästra och slå ut cancerceller, förklarar Anette Hommelgaard.

Anette Hommelgaard Medicinskt ansvarig Gilead Sciences i Norden

FOTO : G I L E A D

Innovation och forskning för framtiden

FOTO : P R I VAT

över 30 år har Gilead tagit fram banbrytande läkemedel mot en rad svåra och livshotande sjukdomar.

Med rötter inom virologi har de utvecklat framgångsrik behandling mot flera allvarliga virussjukdomar.

– HIV har gått från att vara dödligt till att bli en kronisk sjukdom och idag kan patienter med hepatit C botas.

Nu applicerar vi våra höga krav för att göra skillnad och vår omfattande forskningskompetens för att ta fram nya cancerbehandlingar, berättar Anette Hommelgaard.

Gilead bedriver även forskning där förståelsen för kroppens immunförsvar har spelat en central roll vid behandling av nya sjukdomar. Som en del av arbetet utvecklas forskningsportföljen kontinuerligt genom förvärv.

– Under 2020 utökade vi vår portfölj genom att förvärva godkända onkologiska läkemedel inriktade på behandling av patienter med cancer.

Vi har nu 27 interna onkologiprogram i kliniskt skede som alla fokuserar på att hjälpa patienter med stora medicinska behov. Våra förvärv har hjälpt oss att skapa en pipeline med ett långsiktigt engagemang för att behandla patienter med svårhanterlig cancer, berättar Clemens Schödl, VD för Gilead Sciences i Norden.

Vision: Bota svåra cancersjukdomar

Clemens Schödl VD, Gilead Sciences i Norden

En grundbult för Gilead Sciences är att göra skillnad för patienter som verkligen behöver det. Ett nära och brett samarbete med forskningsgrupper, sjukvård och myndigheter säkerställer att kliniska studier kan genomföras och nya läkemedel utvecklas.

– Visionen är att på sikt kunna bota

Våra förvärv har hjälpt oss att skapa en pipeline med ett långsiktigt engagemang för att behandla patienter med svårhanterlig cancer.

Clemens Schödl patienter med olika typer av svåra cancersjukdomar. För att framgångsrik forskning ska kommer patienter till nytta är samarbete och partnerskap över sektorsgränserna en grundförutsättning, säger Clemens Schödl.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 21

FOTO : S H U T T ER STO C K / IZ Z E T U G U T M EN

Innovation möjliggör ett bättre och längre liv vid spridd bröstcancer

Under perioder lever många helt utan sjukdomstecken, säger Henrik Lindman.

Spridd bröstcancer tar sig olika utryck och skiljer sig åt när det kommer till sjukdomsutveckling, symtom och behandling.

– Majoriteten lever med spridd bröstcancer i flera år, för andra går sjukdomsförloppet snabbare. I de flesta fall är spridd bröstcancer kronisk, men det finns idag fall där sjukdomen försvinner helt, säger Henrik Lindman.

Nya behandlingar utvecklas

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige och drabbar varje år över 8 000 kvinnor.

– Allt fler botas från bröstcancer och vi har gott hopp om att framgångarna fortsätter. Överlevnaden vid spridd bröstcancer har också förlängts och livskvaliteten ökat. Det är stora steg i rätt riktning inom cancervården, säger Henrik Lindman, docent i onkologi vid Uppsala Universitetet.

SE-UNB-0083 2022-01

Denna artikeln är i samarbete med Gilead Sciences.

ancer är vanligt och uppskattningsvis får minst var tredje svensk cancer under sin livstid. Varje år drabbas omkring 1500 svenska kvinnor av spridd bröstcancer och cirka 5 500 lever med diagnosen.

– När cancercellerna sprider sig från den ursprungliga tumören kan nya tumörer bildas i andra organ. Det är vanligast att bröstcancer sprider sig till levern, lungorna och skelettet. De kallas metastaser eller dottertumörer, säger Henrik Lindman.

Behöver inte vara kronisk Möjligheterna att bota spridd bröstcancer

är små, men har förbättrats och allt fler lever längre och med högre livskvalitet.

– Jämfört med tjugo år sedan har vi betydligt bättre behandlingar som förlänger överlevanden. Dessutom har många med spridd bröstcancer i dag betydligt bättre livskvalitet med färre biverkningar och symtom.

FOTO : P R I VAT

Text Sanna Bergling

Henrik Lindman Docent i onkologi vid Uppsala Universitet

Forskningen går framåt och behandlingarna utvecklas hela tiden.

Hur långt cancern hunnit utvecklas när den hittas påverkar prognos och behandling. I de flesta fall av bröstcancer har cancern inte spridit sig och då är prognosen mycket bra. Därför är hälsoundersökningar med mammografi viktigt.

– Tyvärr finns det i gruppen med spridd bröstcancer många som inte kommit till sjukvården innan metastaserna har uppkommit. Det är en stor utmaning. Bröstcancer kan utvecklas till spridd cancer även senare, men prognosen är oerhört mycket bättre om cancern upptäcks innan den sprids.

För att undvika att vården kopplas in för sent är det viktigt att regelbundet känna igenom sina bröst, gå på mammografi och inte vara rädd att söka vård direkt om man känner en knöl i bröstet, säger Henrik Lindman.

Utvecklingen inom spridd bröstcancer går framåt.

– Forskningen går framåt och behandlingarna utvecklas hela tiden för att hitta nya sätt att angripa cancertumörer på. Det ser hoppfullt ut och jag är optimistisk, avslutar Henrik Lindman.

22 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Att överleva cancer är att leva med posttraumatisk stress

Denna artikel är i samarbete med CancerRehabFonden

Text CancerRehabFonden

F

örsta gången jag drabbades av cancer var det i akut myeloisk leukemi och pappan till min lilla dotter hade just lämnat oss.

Redan innan cancerbeskedet var jag kraschad, men att vara den enda föräldern gav mig också stort fokus på att överleva. Det var som en urkraft, en stark känsla av att jag inte kunde dö och lämna min dotter föräldralös. Under behandlingarna mådde jag skitdåligt, jag både kräktes och tappade mitt hår, men allt gick bra. Cirka ett och ett halvt år efter min stamcellstransplantation träffade jag en ny man och vågade börja leva igen.

Flera år senare fick jag en konstig känsla i kroppen. Det visade sig att jag återigen var sjuk, men nu i bröstcancer.

Jag opererades tre gånger och behövde också genomgå den tyngsta cytostatikabehandlingen med alla dess biverkningar. Jag undrade om det går att överleva cancer och cancerbehandling två gånger. Och det gör det ju. Det gör sinnessjukt ont att leva, samtidigt som det

FOTO : P R I VAT

”En fantastisk hjälp på vägen var CancerRehabFondens rehabvecka”. Här berättar Anna Wahlstam om sin cancerresa och hur hon genom CancerRehabFonden fick hjälp att hitta tillbaka till livet.

Om CancerRehabFonden är det bästa som finns. Jag vill ju LEVA! Men att överleva cancer är som att leva med PTSD. Plötsligt händer det något och då kraschar man igen. Jag har gått igenom den resan två gånger och det har tagit mig många år att vara där jag är idag.

En cancerbehandling är påfrestande och kan leda till biverkningar som kognitiva problem, fatigue, nervskador och ångest.

En fantastisk hjälp på vägen var CancerRehabFondens rehabvecka på Österlen. Miljön var tillåtande och fokus låg på mat och själ. Det fanns en närhet i gruppen som gjorde att inget var konstigt att prata om. Vi kom dit med totalt öppna hjärtan och sinnen och hämtade kraft i maten, i yogan och hos psykologen.

Jag har tagit med mig hur stor betydelse maten har för att vi ska må bättre.

Meditationen och yogan, vikten av att sakta ner och vara nära sig själv, är en annan del som jag bär med mig. Att våga vara i mina tankar och känslor och ta hand om dem. Jag har blivit bättre på att stå upp för mig själv och lärt mig att det är okej att må dåligt ibland. Såren kommer fortsätta gå upp, men de läker fortare nu.

CancerRehabFonden är en ideell organisation, verksamheten är helt beroende av gåvor.

Swish 900 2064.

FOTO : S H U T T ER STO C K / VG STO C KST U D I O

Alla cancerpatienter har rätt att få tillgång till rehabilitering

CancerRehabFonden erbjuder kostnadsfri rehabilitering som leds av erfaren och legitimerad personal. Vi finns där när samhällets resurser inte räcker till. Endast 1 av 5 av våra deltagare uppger att de erbjudits rehabilitering av sjukvården.

Tillgången till rehabilitering före, under och efter cancerbehandling varierar i olika regioner. Samtidigt har alla cancerpatienter, oavsett diagnos, kön, ålder eller etnicitet rätt till rehabilitering utifrån sina behov. Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, har därför tagit fram ett nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering med jämlik rehabilitering som främsta syfte.

Text Annika Wihlborg

Vetenskapligt underlag för cancerrehabilitering Vårdprogrammet för cancerrehabili-

tering är viktigt eftersom det ökar förutsättningarna för en jämlik vård.

– Vårdprogrammet beskriver cancerrehabiliteringsprocessen och hur man bör agera före, under och efter behandling. Vårdprogrammet fastställer även hur man bedömer patienters rehabiliteringsbehov och upprättar rehabiliteringsplaner. Experter från hela Sverige formulerar ett vetenskapligt underlag för cancerrehabilitering, säger Ylva Hellstadius.

Tydliggör regionernas ansvar Vårdprogrammet för cancerrehabilitering uppdaterades i mars 2021.

– I samband med uppdateringen tydliggjorde vi regionernas ansvar för cancerrehabiliteringen. Vi har

FOTO : P R I VAT

en psykosociala rehabiliteringen efter cancerbehandling har hamnat mer i fokus på senare år. Man fokuserar mer på hur man kan ta hand om patienter på bästa sätt som behandlats för cancer, säger Ylva Hellstadius, ordförande för nationella vårdprogramgruppen för cancerrehabilitering inom RCC. Hon är sjuksköterska med grundutbildning i psykoterapi och har tidigare forskat på ångest och depression efter cancerbehandling.

Ylva Hellstadius Ordförande för nationella vårdprogramgruppen för cancerrehabilitering inom RCC.

förtydligat regionernas uppdrag och ansvar, bland annat vad gäller att erbjuda cancerrehabilitering på tre nivåer: grundläggande, avancerad och mycket avancerad nivå. I det uppdaterade vårdprogrammet tydliggör vi även hur processen för cancerrehabilitering ska se ut. Regionerna ska ha en process för att bedöma varje individs rehabiliteringsbehov med hjälp av ett validerat instrument, upprätta en rehabiliteringsplan som dokumenteras i patientjournalen och följs upp.

Under 2022 planerar vi ytterligare en uppdatering då vi lägger ännu mer tyngd på att tydliggöra processen för hur en lyckad cancerrehabilitering kan se ut och vem som ansvarar för vilken del, säger Ylva Hellstadius.

Anna Wahlstam

Stomivård

TRYGGA RELATIONER HÅLLER OSS STARKA NATURA® 2-DELSBANDAGE. TRYGGA RELATIONER I LIVET BÖRJAR MED EN TRYGG RELATION MELLAN DIG OCH DIN PÅSE.

SKAPAD FÖR ATT STOPPA IRRITATION INNAN DET BÖRJAR. Vår banbrytande teknologi för avancerade hydrokolloider gör oss till experter på hudens hälsa.

MAXIMAL LÄCKAGEKONTROLL. Bevisat att ge en långvarig tätning som är designad med hudens välbefinnande i åtanke.

2-DELSBANDAGE

Få en trygg relation idag genom att beställa kostnadsfria produktprover på convatec.se ™

 020-21 22 22  convatec.kundservice@convatec.com

ConvaTec (Sweden) AB - Box 15138 - 167 15 Bromma ©2021 ConvaTec Inc. Alla varumärken tillhör sina respektive ägare.

AP-032070-MRL-GBL

24 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Artikeln är framtagen i samarbete med Hologic.

FOTO : H O LO G I C

Fyra utmaningar för att AI ska vinna mark inom medicinsk avbildningsteknik FOTO : U R SZ U L A ST R I N ER

Dr. Christian Stoeckigt, Head of Scientific Affairs & Medical Education på Hologic, menar att det ännu återstår ett antal utmaningar för att AI i medicinsk bildbehandling ska nå sin fulla potential.

Text Hologic

å senare år har vi sett allt fler och större genombrott inom tillämpningen av artificiell intelligens, AI, inom medicinsk avbildningsteknik. Det gäller exempelvis AI-stödd utvärdering av digitaliserade bilder vid mammografi och detektion av tumörceller i prostatavävnad, men också digital cytologi vid screening för livmoderhalscancer. Microsoft har utvecklat tekniker för maskininlärning som hjälper kliniker att planera strålbehandling 13 gånger snabbare[1], medan Google Health har gjort stora framsteg med AI-verktyg både för att förutsäga tillstånd som hotar synen och för att förbättra upptäckten av lungcancer[2] – exempel som visar hur AI kan möjliggöra transformativ diagnostik.

Skapa acceptans bland patienter Ökad kunskap om AI och dess positiva effekter på vården är avgörande för att patienter ska kunna godta AI som en del i deras diagnostisering. Christian Stoeckigt menar att de som arbetar inom vården kan spela en viktig roll genom att informera patienter om, till exempel, hur AI-stödd diagnostik kan bidra till snabbare och säkrare resultat.

Bygga tillit inom kliniken Att samarbeta med radiologer, patologer och cytodiagnostiker kommer att vara avgörande. Kliniker spelar en central roll genom att identifiera ovanliga fall och exponera dessa för algoritmen så att den kontinuerligt kan fortsätta att förfinas.

I gengäld kommer klinikerna successivt att få större förtroende för resultaten som AI förser dem med. En av våra kunder, ett laboratorium i Tyskland, testade den AI-styrda diagnostiken med ett mikrokarcinom. På bara några minuter hade algoritmen identifierat ett litet antal onormala celler som inte upptäckts med konventionell teknik – vilket ytterligare stärkte klinikernas förtroende för systemet.

Klara och tydliga regler De flesta experter på området är överens om att vi behöver större tydlighet och samförstånd från regeringar världen över för att besluta om en reglerande strategi för AI. Ett av de största genombrotten på senare tid var den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s förändrade regelverk och hur detta tar sig an AI, något som ger mer vägledning om hur AI-system kan tränas. Detta är en

välkommen förändring som många av oss som arbetar inom AI-området gärna skulle vilja se i andra regioner.

Ett skyddande ramverk Det är en realitet att människor begår misstag, men vi måste också överväga vad som händer när AI är inblandat i feldiagnoser och navigera i frågor om ansvarsskyldighet. Vi behöver en multidisciplinär arbetsgrupp av cytologer, radiologer, onkologer, kliniker och experter inom etik och IT som kan ta fram protokoll för att skydda AIsystemen.

Vad händer härnäst?

När dessa fyra områden hanterats grundligt kommer vi att se en bredare användning av AI-driven diagnostik.

AI har kraften att leverera mer effektivt triage av patienter så att de snabbare får den vård de behöver, och mer individualiserad behandling för bättre patientresultat. Ännu mer spännande är prognostiken, där AI kommer att kunna förutsäga vilka personer som är mer benägna att utveckla vissa cancerformer.

Det är innovationer av detta slag som stimulerar vår forskning – och som kan rädda ännu fler liv.

”AI och digitalisering har potential att ta cancerprevention till en helt ny nivå”, säger Dr. Christian Stoeckigt, Head of Scientific Affairs & Medical Education på Hologic.

Referenser 1. Oktay O, Schwaighofer A, Carter D, Bristow M, Alvarez-Valle J, Nori A, Microsoft Research blog [Internet]. Cambridge: 2020 Nov 30 [cited 2021 Jun 17]. Available from: https:// www.microsoft.com/en-us/research/blog/ project-innereye-evaluation-shows-how-ai-canaugment-and-accelerate-clinicians-ability-toperform-radiotherapy-planning-13-times-faster.

Accessed 30 June 2021 2. Google Health. AI-enabled diagnostics previously thought impossible [Internet].

Mountain View: Google [cited 2021 Jun 17] Available from: https://health.google/healthresearch/imaging-and-diagnostics/. Accessed 30 June 2021 MISC-07710-NO-SE_001_02

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Alexandra och Inga-Lill Lellky är grundare av Cancerkompisar.

Text Cancerkompisar

Vi vet hur tufft livet blir när någon du älskar är svårt sjuk. Rädslan, maktlösheten och frustrationen.

Samtidigt ska livet gå vidare som vanligt. Barn ska hämtas, födelsedagar ska firas och hemmet städas. Hela tiden med tusen frågor i bakhuvudet. Hur ska det gå? Vad händer nu? Vad händer sedan? Du ska inte behöva vara ensam om det här. Du kan få en cancerkompis, någon som upplever eller har upplevt samma sak som du gör nu.

FOTO : CA N C ER KO M P I S A R

”Det är tufft att vara anhörig när den du älskar är svårt sjuk”

Läs mer på kampenmotcancer.se 25

ed en Cancerkompis står du aldrig ensam Att få prata med en annan anhörig i samma situation som du innebär ett ovärderligt stöd i en svår stund. Du och din cancerkompis kan ge varandra råd och stöd i en situation som ingen måste klara av på egen hand. Ni kan träffas och prata, eller hålla kontakten via telefon och e-post. Det finns också ett onlineforum där hundratals anhöriga skriver av sig, utbyter erfarenheter och hjälper varandra. Cancerkompisar.se är till för alla anhöriga från 13 år och uppåt och tillgängligt dygnet runt, det är självklart helt kostnadsfritt för dig som anhörig.

kampenmotcancer_fresenius_kabi_251x182_februari_2022_banor.indd 1

Ingen ska bli sjuk av att vara anhörig Runt varje cancerdrabbad finns minst sex anhöriga, partners, barn, föräldrar, syskon, vänner och kollegor.

Under 2016 fick ca 62.000 personer ett cancerbesked och då blev ca 370.000 personer anhöriga. Dessa siffror pekar på att vi idag är 2,7 miljoner anhöriga i Sverige. Anhöriga som behöver stöd och kunskap i sin nya roll. Forskning visar att anhöriga löper 25% större risk att bli sjuka i exempelvis hjärt-och kärlsjukdom eller depression på grund av den stress man lever under.1

Var med oss i kampen Hjärtat är symbolen för oss anhöriga. Vi har tagit fram en pin med ett hjärta som

du lätt kan fästa på jackan, tröjan eller kavajslaget. Det är en diskret symbol som berättar att du är med i kampen – ingen ska bli sjuk av att vara anhörig! Det bästa är att all vinst går oavkortat till forskning för anhöriga.

Läs mer och beställ din egen pin på cancerkompisar.se/forskning.

1. Studie av Katarina Sjövall ”Living with cancer - Impact on cancer patient and partner” vid Lunds universitet

2022-01-28 16:28:01

26 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Precisionsmedicin ger cancerpatienter en säkrare diagnos och mer träffsäker behandling

enomic Medicine Sweden (GMS) är en nationell kraftsamling som syftar till att fler patienter i hela Sverige ska få tillgång till bred gensekvensering som kan leda till bättre diagnostik och mer individanpassad behandling. Inom ramen för GMS utvecklas både helgenomsekvensering och breda genpaneler som täcker in molekylära förändringar för de allra flesta typer av cancer.

Analyserar hela arvsmassan

Denna artikel är i samarbete med GMS.

Under 2021 har GMS beviljats medel från Socialstyrelsen för pilotprojekt kring molekylär diagnostik. Ett av dem är ett barncancerprojekt som har som målsättning att alla barn som insjuknar i barncancer ska erbjudas att få sin tumör analyserad med hjälp av helgenomsekvensering och kompletterande analysmetoder. Under 2021 har snart ett hundra barncancerpatienter genomgått helgenomsekvensering, 2022 ser det ut

som om motsvarande siffra ska kunna bli tvåhundra barncancerpatienter.

–Helgenomsekvenseringen innebär att barn med cancer får en säkrare diagnos och behandling. En helgenomsekvensering analyserar hela arvsmassan och ger oss nya möjligheter att hjälpa barn med cancer, säger Anders Edsjö, vice ordförande för GMS, co-chair för GMS Solida tumörer samt överläkare vid Klinisk genetik och patologi i Lund Helgenomsekvenseringen för barncancerpatienter tillför ny information till arbetet med att identifiera ärftliga cancerformer. Den ger samtidigt ett värdefullt underlag för forskningen och arbetet med att utveckla nya behandlingsmetoder för barncancerpatienter.

FOTO : S K Å N ES U N I V ER S I T E T S S J U K H U S

Text Annika Wihlborg

FOTO : S H U T T ER STO C K / M O N I K A W I S N I E W S K A

DNA-sekvensering med breda genpaneler för vuxna med cancer och helgenomsekvensering för barn innebär att patientens tumör analyseras med hjälp av innovativ teknologi.

Sekvenseringen innebär att fler cancerpatienter får tillgång till säkrare diagnos och mer träffsäker behandling, viket ger nytt hopp till många cancerpatienter.

Anders Edsjö Vice ordförande GMS ledningsgrupp & Överläkare vid Klinisk genetik och patologi i Lund.

Bred genpanel med 560 gener Genom att använda en bred genpanel med 560 gener för solida tumörer kan en och samma analys ge en heltäckande bild av tumörens molekylära uppsätt-

Läs mer på genomicmedicine.se

ning. Det innebär bland annat att man lättare och snabbare kan ta ställning till de olika behandlingsalternativ som finns tillgängliga.

–Huvudfokus för vuxna cancerpatienter som genomgår genpanelsanalys är att ge ett bättre underlag för att förutse vilken typ av cancerbehandling patienten kommer att kunna svara på. Det gör vi genom att kartlägga de molekylära förändringar som ligger bakom cancersjukdomen, säger Anders Edsjö.

GMS samverkar bland annat med patienter, patientföreningar och närståendeföreträdare för att öka kunskapen och sprida kunskap om precisionsmedicinens möjligheter för patienter och sjukvården.

–Kostnaden för att genomföra helgenomsekvensering för barn och breda panelsekvenseringar för vuxna minskar stadigt, vilket innebär att den här typen av precisionsmedicin kan bli tillgänglig för allt fler cancerpatienter framöver, säger Anders Edsjö.

Fakta, råd och information om lymfom för patienter, anhöriga och vårdgivare.

Besök lymfominfo.se för att läsa mer.

Roche AB, 08-726 12 00

Photocure brinner för att leda förändring inom behandlingen av blåscancer.

Vårt samarbete med framstående läkare, sjukhus och forskare har ett tydligt mål: att hjälpa till att forma en framtid där hanteringen av blåscancer optimeras i varje steg – från diagnos till behandling, till patientomhändertagande och utbildning.

Endast genom att göra så, kan vi se till att blåscancer får den uppmärksamhet den förtjänar.

Photocure ASA | Hoffsveien 4, 0275 Oslo | Norway

2201-193-P-A

Blåscancer har vårt fulla fokus

28 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Upptäckten av ett nytt styrsystem för celler kan leda till behandling mot äggstockscancer

Denna artikel är i samarbete med Kancera.

I L LU ST R AT I O N : K A N C ER A

Läkemedelsbolaget Kancera är först i världen med att utveckla småmolekylära läkemedelskandidater som blockerar fraktalkinsystemet, ett nytt styrsystem för läkemedelsutveckling mot cancer och inflammation. Bolagets forskare arbetar nu för att utveckla vad som i första hand kan bli en målstyrd behandling av avancerad äggstockscancer.

Text Thomas Olin, VD, Kancera AB

Om Kancera AB Kancera är ett forskningsbaserat läkemedelsbolag som utvecklar målsökande läkemedelskandidater mot cancer och inflammation.

Kanceras forskning och utveckling av framtida läkemedel sker i nära samverkan med forskare och kliniker, och har sin verksamhet inom Karolinska Institutet Science Park.

Bolaget är noterat på Nasdaq First North Premier

en största utmaningen vid behandling av cancer är att kemoterapin fungerar sämre ju längre sjukdomen fortskrider. Det beror bland annat på att cancercellerna blir alltmer effektiva i att reparera den skada som orsakas av cytostatika vilket bidrar till att cancern blir behandlingsresistent.

Våren 2021 presenterades nya forskningsresultat från Kancera som visar att fraktalkinsystemet spelar en nyckelroll i tumörers motståndskraft mot dagens bästa cancerbehandlingar.

– Upptäckten, som publicerades på förstasidan i tidskriften Cancers, visar att Kanceras fraktalkinblockerare eliminerade cancerceller genom att blockera deras förmåga att reparera DNA. Den effekten var tydlig även när

cancercellerna visade resistens mot dagens bästa cytostatika. Därmed visar Kanceras målstyrda läkemedelskandidat egenskaper som kan komma att markant förbättra behandlingen mot äggstockscancer, säger Thomas Olin, vd på Kancera.

Stort behov av bättre behandlingar Behovet av långsiktigt verksam behandling av äggstockscancer är stort då denna sjukdom drabbar flera hundratusen kvinnor årligen och anses vara den mest allvarliga formen av gynekologisk cancer.

– Genom att blockera fraktalkinsystemet kan vi få behandlingsresistent äggstockscancer att åter krympa efter behandling med cytostatika. Det har vi visat i prekliniska sjukdomsmodeller

av mänsklig cancer. Om dessa lovande resultat kan bekräftas i kliniska studier skulle det vara ett stort framsteg som ger nytt hopp för många cancerpatienter.

Vår målsättning är att starta den kliniska utvecklingen av vår läkemedelskandidat mot äggstockscancer redan under 2022, säger Thomas Olin.

För mer information, se kancera.com.

Kancera understryker att denna redaktionella annons endast beskriver bolagets forskning och utveckling av läkemedelskandidater och att det är för tidigt att säga om det resulterar i en produkt för kliniskt bruk.

Hjälp oss att utrota livmoderhalscancer!

Varje år drabbas 550 personer av livmoderhalscancer i Sverige.

En cancerform vi kan utrota! Ändå dör 150 personer årligen av sjukdomen, bara i Sverige. Vad som dock är fantastiskt är att på så kort tid som fem år skulle detta drastiskt kunna ändras!

HPV, som ligger bakom mer än 98 % av all livmoderhalscancer och även orsakar fall av munoch halscancer, vulvacancer, analcancer och peniscancer, går att utrota. edan 2012 har vi i Sverige erbjudit vaccinering mot HPV i skolvaccinationsprogrammet.

Viruset sprids nu inte längre hos flickor upp till 20 år. För kvinnor över 30 år förekommer viss spridning men det är i gruppen ovaccinerade kvinnor mellan 20–30 år där viruset fortsätter att cirkulera. Vi kan på sikt utrota viruset om kvinnor vaccineras vid sitt första besök för gynekologisk cellprovsscreening.

Vill man öka takten ytterligare, mot ett Sverige fritt från livmoderhalscancer, kan man organisera en storskalig vaccination som man nu gör med vaccination mot Covid. Just nu, inom ramen för en nationell studie, erbjuds kvinnor födda mellan 1994 och 1999 vaccin mot HPV med ett efterföljande HPV-test.

Erbjudandet gäller även om man tidigare vaccinerats mot HPV. Det vaccin som nu erbjuds skyddar mot fler HPV typer än tidigare vacciner.

Den nationella studien erbjuder HPVvaccin och HPV-test till alla kvinnor födda 1994 - 1999 oavsett var man är bosatt. Rekrytering till studien pågår nu i många regioner. De som inte startat är på gång så vi hoppas att alla regioner nu högprioriterar detta så att vaccinering och testning blir jämlikt tillgängligt över hela landet.

Förbättrad tillgänglighet ger självklart ett ökat deltagande. Av de 50 000 kvinnor som kallats till HPV-vaccination och HPV-test i Stockholm har bara 12 000 kommit- vilket inte är tillräckligt för att utrota cancern. Erfarenheterna från Covid vaccineringen måste man dra nytta av här. Det ska vara enkelt att

vaccinera sig nära där man bor eller nära sitt arbete.

FOTO : A N N A M O L A N D ER

Text Barbro Sjölander

Barbro Sjölander Ordförande Nätverket mot Gynekologisk cancer

Regionerna måste nå alla dessa kvinnor med budskapet att kvinnor genom att HPV-testa sig och samtidigt vaccinera sig har en extremt låg risk att få livmoderhalscancer. Att riskerna med att inte skydda sig mot HPV innebär risk för svåra biverkningar av cancerbehandling, risk för barnlöshet, och död.

Regionerna måste bidra till ett likvärdigt utrotningsarbete genom att se till att tillgängligheten blir hög. Man måste arbeta med detta vaccinationsbudskap lika intensivt som man gjort med budskapet om covid vaccineringen.

Vi uppmanar alla kvinnor födda 1994–1999 att dra nytta av detta fantastiska tillfälle att skydda sig och andra från HPV-viruset, genom att stoppa viruset från att cirkulera i samhället.

Om tillräckligt många är vaccinerade kommer det att bidra till att rädda liv och i förlängningen utrota en cancerform – och det är möjligt på så kort tid som fem ynka år.

#utrotalivmoderhalscancer

30 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : S H U T T ER STO C K / I S A K5 5

Genetiska tester kan identifiera ärftlig cancer Under 2020 insjuknade närmare 63 000 individer i cancer, varav mellan 3 300 och 6 600 kan ha haft en ärftlig orsak. Majoriteten av dessa individer kommer aldrig att utredas för ärftlig cancer.

Denna artikel är i samarbete med iCellate.

os män är prostatacancer den vanligaste cancerformen och av de ca 9 000 män som drabbades av prostatacancer, kan mellan 450 och 1350 män bära på en ärftlig mutation. Hos kvinnor är bröstcancer vanligast och hos mellan 150 och 375 av de ca 7 500 kvinnorna som drabbades av bröstcancer kan en ärftlig mutation i BRCA1 eller BRCA2 ha varit orsaken.

Varför är så många bärare oidentifierade?

För att erbjudas genetisk testning inom sjukvården måste individen, eller släkten, uppfylla ett antal kriterier. Det kan vara att individen själv insjuknat i

cancer i ung ålder eller att hen har en eller flera släktingar som drabbats av samma eller relaterade cancerformer. Till exempel kan fall av prostata-, bröst- och äggstockscancer i samma släkt tyda på ärftlig bröst- och äggstockscancer medan livmoder-, äggstocks- och tjock- och ändtarmscancer i samma släkt tyder på Lynch syndrom. För det andra måste dessa familjer identifieras, vilket kräver kunskap om de kriterier som kvalificerar dem för genetisk testning. För det tredje är det långt ifrån alla bärare som uppfyller dessa kriterier.

Vad är fördelen med att veta att man bär på en ärftlig mutation?

Att veta om att man bär på en ärftlig

Tänk om du fick möjlighet att minska din cancerrisk.

Skulle du göra det då? Genom att känna till din ärftliga risk kan du med förebyggande åtgärder minska den.

5-10% av all cancer är ärftligt orsakad. Ändå uppskattas det att 97% av anlagsbärare är oidentifierade.

Med GeneMate® kan du testa din ärftliga risk genom ett enkelt salivprov.

Ligg steget före ärftlig cancer med GeneMate® – ett engångstest med livslångt värde. genemate.se icellate.se

mutation kan ha flera fördelar. För en man med prostatacancer kan det ha betydelse för behandling. Friska män som bär på en mutation i BRCA2-genen rekommenderas att börja med PSA-prov redan vid 40 års ålder. Samma mutation hos en frisk kvinnlig släkting ökar risken för bröst- och äggstockscancer, som kan förebyggas genom att operera bort de vävnader där cancer uppstår. När det inte är möjligt att förebygga en cancer erbjuds bärare kontrollprogram med syfte att upptäcka cancer i ett tidigt stadium.

FOTO : I C EL L AT E

Text iCellate

Anna Hellquist, PhD Genetisk vägledare iCellate

För att fler bärare skall få möjlighet till prevention eller tidig upptäckt måste fler individer testas.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 31

Prostatacancerscreening har varit omdebatterat i många år. Med tilläggstester till PSA-prov och

En viktig information till alla män

med magnetkameraundersökning ökar prostatacancerscreeningens träffsäkerhet. I väntan på att screening införs så förbättras vården kontinuerligt och flera regioner inför organiserad prostatacancertestning/OPT. Diagnostik med hjälp av magnetkamera och tilläggstester minskar risken för överdiagnostik och överbehandling.

Användandet av magnetkamera har etablerats snabbt och har ökat med åren från 15% år 2018 till 73% år 2021.

Magnetkamera har blivit en viktig metod för diagnostiseringen.

är att prostatacancer går att bota om den upptäcks tidigt. Därför bör alla män över 50 år ta PSA-prov. Men det behövs en nationell screening för att diagnostiken ska bli strukturerad och jämlik. Om screening införs kan 1 000 liv räddas varje år och antalet med spridd prostatacancer minska.

Prostatacancerförbundet har under hösten genomfört en namninsamling där 30 000 personer skrivit på att de vill ha prostatacancerscreening. Denna namninsamling har överlämnats till socialminister Lena Hallengren.

Det kan ta flera år innan nya innovativa behandlingsterapier mot cancersjukdomar blir tillgängliga för patienter i Sverige.

Men många har inte den tiden. Det handlar om liv eller död.

ård kan inte ske avskild från internationell forskning och utveckling av nya läkemedel. För att cancerpatienter i Sverige ska få tillgång nya innovativa behandlingar och läkemedel, krävs att forskning och innovation blir en integrerad och självklar del av hälso- och sjukvården. För detta krävs en mer strukturerad involvering av expertpatienter och företrädare från patientorganisationer på systemnivå.

I Storbritannien har NICE, National Institute for Health and Care Excellence utvecklat en välstrukturerad process för patientinflytande vid införandet av nya läkemedel. I utrednings- och beslutsarbetet, ingår en expertpatient från aktuell diagnosgrupp och en

patientföreträdare från berörd patientorganisation. Modellen bygger på rekommendationer från EUPATI, Europeiska patientakademien för patientinflytande i HTA-processer (Health Technology Assessment).

Patientföreträdare och expertpatient har möjlighet att bifoga en egen inlaga, som redovisas öppet och kan få en stor betydelse. Om relevant information avseende det nya läkemedlets potential inte tagits med i utvärderingen, kan omprövning av läkemedelsmyndighetens beslut begäras.

Med den här modellen som grund, skulle patientorganisationer i Sverige kunna arbeta effektivt med att insamla egen evidens som grund för beslut. Allt för att nya effektivare terapier snabbare

Torsten Tullberg Kampanjledare Mustachkampen

Per Anders Nygård Kampanjledare Mustachkampen

ska nå cancerpatienter och ge en bättre livskvalitet.

Vi vill därför att motsvarande modell införs i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets och Rådet för nya terapier, NT-rådets utredningsarbete, i stället för dagens fasta patientföreträdare, med klart begränsad specialistkunskap. Hen kan heller inte rådfråga berörd patientorganisation, på grund av sekretess.

FOTO : B LO D CA N C ER FÖ R B U N D E T

Text Lise-lott Eriksson

Olov Berggren Generalsekreterare Prostatacancerförbundet

FOTO : S H U T T ER STO C K / S U M R O EN G C H I N N A PA N

Svenska cancerpatienter kan inte vänta flera år på nya läkemedel

Kent Lewén Ordförande Prostatacancerförbundet

FOTO : R O S I E A L M

rostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män.

I Sverige får varje år cirka 10 000 män prostatacancer och 2 200 avlider av sjukdomen.

Tidigare studier har visat att allmän screening kan leda till tidigare upptäckt och därmed minskad risk att dö av prostatacancer.

Under år 2021 publicerades resultat från STHLM3MR-studien, en stor randomiserad studie med drygt 12 000 deltagande män utförd vid Karolinska Institutet. Denna studie visar att moderna metoder för prostatacancerdiagnostik inkluderande magnetkameraundersökning bibehåller fördelarna med screening samtidigt som nackdelarna kraftigt minskas.

FOTO : P R I VAT

Text Kent Lewén, Olov Berggren, Torsten Tullberg & Per Anders Nygård

FOTO : R O S I E A L M

Screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom befintliga metoder med PSA-test skulle kunna riskera överdiagnostik. Nya svenska studier vid Karolinska Institutet visar att överdiagnostiken kan minskas väsentligt om patienter med förhöjt PSA-värde undersöks med magnetkamera och tilläggstest. Dessa resultat är av stor vikt när Socialstyrelsen framöver kommer ta beslut kring ett eventuellt införande av allmän prostatacancerscreening.

FOTO : R O S I E A L M

FOTO : S H U T T ER STO C K /JA R U N O N TA K R A I

Dags att införa en nationell allmän screening för prostatacancer!

Lise-lott Eriksson Ordförande Blodcancerförbundet

Vi vill se utbytbara expertpatienter och patientföreträdare i TLV och NT-rådet när nya läkemedel utreds för diagnosgruppen. Det skulle ge ett bredare beslutsunderlag, snabbare tillgång till nya innovativa behandlingar, bättre livskvalitet för många och samtidigt bidra till ett uthålligt system.

32 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

P H OTO : N A M E S U R N A M E

FOTO : S H U T T ER STO C K / P H OTO BY P H OTO B OY

Kliniska studier banar väg för framtidens cancerbehandling Kliniska studier där patienter deltar är en avgörande pusselbit i arbetet med att utveckla framtidens behandlingsmetoder och läkemedel.

Forskningsstudier där nya läkemedel undersöks på människor är en förutsättning för att forskarna ska kunna göra nya genombrott. Det förbättrar behandlingsmöjligheterna för fler cancerpatienter framöver.

Patienter som deltar i kliniska studier gör därmed en viktig och meningsfull insats.

Denna artikel är i samarbete med Amgen.

I

en klinisk studie undersöks exempelvis säkerheten och effekten av ett nytt läkemedel eller behandlingsmetod som håller på att utvecklas. De kliniska studierna är starkt bidragande till utvecklingen av säkra och effektiva behandlingsmöjligheter. Cancerpatienter som vill delta i en klinisk studie kan fråga sin ansvarige läkare om det planeras några studier. Andra patienter blir tillfrågade av sin läkare eller kontaktsjuksköterska om de vill delta.

– För mig kändes det självklart att tacka ja när jag fick förfrågan om att delta i en klinisk studie. För mig är deltagandet i en klinisk studie ett sätt att ge tillbaka lite till sjukvården som gett mig väldigt bra vård under min cancersjukdom, säger Jenny Wålstedt. Hon deltar i en tvåårig klinisk studie vid Karolinska. Hon fick förfrågan om att delta i en klinisk studie en kort tid efter att ha fått sin cancerdiagnos.

Regelbunden vårdkontakt under hela studien Innan Jenny började delta i studien fick hon träffa ansvarig samordnare och kontaktsköterska samt ansvarig läkare för studien.

– Som deltagare i en klinisk studie har

jag fortsatt regelbunden kontakt med cancervården via min kontaktsköterska under studien. Det känns bra att sjukvården kontinuerligt bevakar mitt hälsotillstånd och snabbt kan agera om det skulle uppstå några förändringar.

Och gör att jag efter avslutad behandling inte upplever mig så övergiven av vården som jag vet att många cancerpatienter kan göra. Jag kan absolut tänka mig att delta i fler kliniska studier framöver om det skulle bli aktuellt, säger Jenny Wåhlstedt.

Meningsfullt att göra skillnad för framtida cancerpatienter Hon tilltalas även av tanken på att vara med och bidra till att utveckla framtidens cancerbehandling.

– Studien jag deltar i innebär att jag besvarar ett frågeformulär ungefär en gång i månaden. Frågorna berör hur den sexuella funktionen fungerar efter behandlingen. Om man upplever problem pågrund av eventuell stomi, läckage och urininkontinens med mera. Det tar inte särskilt mycket tid i anspråk att delta i studien och det känns meningsfullt att delta eftersom jag vet att mitt deltagande kan göra skillnad för framtida cancerpatienter, säger Jenny Wåhlstedt.

FOTO : S H U T T ER STO C K / WAV EB R E A K M ED I A

Text Annika Wihlborg

Nu kan du både lyssna på och läsa Lilla Tarmcancerboken Lilla Tarmcancerboken handlar om vägen genom sjukvården och om olika typer av behandlingar. Ta del av patientberättelser, tips och trix för att hantera stomin, stöd för att kunna berätta om sin sjukdom och information om olika typer av tarmkirurgi.

Vi hoppas att läsningen kommer bidra till en större trygghet och utgöra ett stöd för dig med en tarmcancerdiagnos.

Vill du ha ett eget exemplar av boken – kontakta din sjuksköterska.

FINNS SOM LJUDBOK

Läs mer på

Box 706, 169 27 SOLNA, 08 695 11 00, www.amgen.se

SE-NPS-0521-00002 Maj 2021

tarmcancerboken.se

34 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

143 dödsfall om året kan bli noll

FOTO : S H U T T ER STO C K / S E WC R E A M

Varje dag får elva personer diagnosen lungcancer i Sverige. Det är den cancerform som skördar flest liv, men vi har hopp om en förändring. Nollvision cancer är en innovationsmiljö som bildades 2019 med det långsiktiga målet att eliminera cancer som dödsorsak. Med stöd från den statliga innovationsmyndigheten Vinnova har vi under de första åren fokuserat på att minska dödligheten i lungcancer.

Text Eleonore Lundkvist

som gjorts av IHE – Institutet för hälsoekonomi – som har räknat på nytta och kostnader för att införa massundersökningar av lungcancer bland befolkningen. Rapporten visade att 143 liv kan räddas varje år i Sverige genom att tidigare upptäcka lungcancer genom screening. Jämfört med dagens kostnader skulle det kosta 16 miljoner kronor per år för att införa riktad lungcancerscreening i åldersintervallet 50–74 år. I relation till den totala hälsovinsten som screening innebär i samma åldersintervall hamnar siffran långt under Socialstyrelsens brytpunkt för hur mycket ett screeningprogram får kosta i relation till hur många liv det räddar.

Utöver rapporten har Kantar Sifo och The Social Few fått i uppdrag att göra undersökningar bland rökare och

Så kallad screening inom cancer har visat sig framgångsrikt inom flera olika tumörtyper. Mammografi inom bröstcancer är idag väl etablerat och just nu pågår införandet av screening av tjock- och ändtarmscancer i många regioner. Där handlar det om att genomföra undersökningar brett bland befolkningen. Lungcancerscreening behöver utformas mer riktat mot de största riskgrupperna.

FOTO : M I K A EL LU N D ST R Ö M

Nyligen presenterade vi en rapport

tidigare rökare om deras inställning till att delta i screening. Det är nämligen den grupp som löper störst risk att drabbas av lungcancer och då måste dessa delta i screeningprogrammet för att det ska bli effektivt. Resultatet visar att övervägande delen av rökare och tidigare rökare är positiva till att genomgå screening och att få hjälp att sluta röka. Nästa steg är att genomföra studier för att ta reda på hur man framgångsrikt ska kunna nå denna målgrupp.

FOTO : M I K A EL LU N D ST R Ö M

ehandlingsalternativen för lungcancerpatienter blir allt fler. Med avancerad diagnostik och precisionsmedicin kan man idag genomföra tester för att hitta genmutationer som kan matchas mot läkemedel som passar den enskilda patientens unika genuppsättning. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto större chans att behandlingen blir framgångsrik. Idag får över hälften av alla lungcancerpatienter sin diagnos för sent för att den ska gå att bota. Därför behöver vi införa undersökningar, så kallad screening, i stor skala bland befolkningen.

Ebba Hallersjö Hult Verksamhetsledare Nollvision cancer

Hans Hägglund MD, professor, nationell cancersamordnare vid SKR, ordförande i RCC i samverkan och Nollvision cancer

Vi som grundat Nollvision cancer – Nationella cancersamordnaren vid Sveriges Kommuner och Regioner, AstraZeneca, Elekta, Roche och Handelshögskolan i Stockholm – vill fortsätta driva på för tidigare upptäckt av lungcancer. Vi vill samla alla aktörer som delar nollvisionen – att ingen ska dö till följd av cancer och att fler ska leva längre och bättre.

143 liv kan räddas varje år bara inom lungcancer. Kampen mot cancer är också en kamp för tidig upptäckt.

Läs rapporten här

Surfa in på websidan nollvisioncancer.se eller scanna QR-koden!

Denna artikel är i samarbete med Nollvision cancer.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 35

Denna artikel är i samarbete med Exact Sciences.

FOTO : I STO C K P H OTO/ D O B L E- D

Alla kvinnor har rätt till en individanpassad bröstcancerbehandling Referenser

Alla bröstcancerpatienter, för vilka det är aktuellt, ska få tillgång till den information de behöver för att ta ett informerat beslut om sin behandling.

Text Exact Sciences

Rekommenderas nu till vården

ör kvinnor med den vanligaste formen av bröstcancer som står för ca 70% av fallen i Sverige varje år (hormonreceptor (HR)-positiv, HER2-negativ tidig bröstcancer med eller utan spridning till lymfkörtlarna)1 är det nu möjligt att få en objektiv bedömning genom gendiagnostiktestet Oncotype DX Breast Recurrence Score®.3,4 Testet, som är utvecklat av Exact Sciences, en av världens ledande leverantörer av genexpressionsanalyser, gör det möjligt att förutsäga risken för metastaser och identifiera vilka patienter som är mest benägna att dra nytta av cytostatika.3,4 Testet hjälper därför patienter att undvika cellgiftsbehandling om de sannolikt inte kommer att dra nytta av det, samt säkerställa att de patienter som kan ha nytta av cytostatika får det.3,4 Informationen från Oncotype DX®testet förväntas minska både över- och underbehandling.5

I november i år beslutade Medicintekniska produktrådet, MTPrådet, att rekommendera användningen av Oncotype DX®-testet för vägledning av behandlingsbeslut för patienter med bröstcancer i tidigt stadium.6 – De regionala skillnaderna visar på svårigheten i att identifiera vilka patienter som har nytta av cellgiftsbehandling enbart genom en klinisk patologisk bedömning. Därför välkomnar vi rekommendationen av Oncotype DX-testet från MTP-rådet och ser fram emot att arbeta med de regionala hälsomyndigheterna för att säkerställa att alla bröstcancerpatienter i Sverige, för vilka det är aktuellt, ska få tillgång till den information de behöver för att ta ett informerat beslut om sin behandling, säger Neil Yman, Nordic Business Lead vid Exact Sciences.

Oncotype DX-testet är ett genomiskt test som utförs på en liten mängd av den vävnad som avlägsnats under den ursprungliga operationen eller biopsin,

F

1. NKBC. Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer (NKBC) (bespoke data request made by Exact Sciences). statistik.incanet.se. [Online] December 2020. [Cited: March 10th, 2021.] https://statistik.incanet. se/brostcancer/.

FOTO : P R I VAT

Varje år drabbas cirka 9000 kvinnor i Sverige av bröstcancer.

Många av dem behandlas med cellgifter, ibland helt i onödan.1,2 Omvänt finns det också de som inte får cellgiftbehandling men som skulle kunnat ha nytta av det för att förbättra sjukdomsutfallet.1,2 Dessutom förekommer stora regionala skillnader i landet när det gäller bröstcancerbehandling.

Var du bor kan alltså avgöra vilken behandling du får.1

2. Comparisons between different polychemotherapy regimens for early breast cancer: meta-analyses of long-term outcome among 100 000 women in 123 randomised trials. (EBCTCG), Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group. 2012 , Lancet 2012; 379: 432–44, Vol. 379, pp. 432- 44.

3. Adjuvant Chemotherapy Guided by a 21-Gene Expression Assay in Breast Cancer. JA Sparano, R J Gray, DF. Makower, et al. 2018, N Engl J Med, Vol. 379, pp. 111-121.

Neil Yman Business Lead Exact Sciences Nordic vilket innebär att patienten inte behöver genomgå några ytterligare kirurgiska ingrepp för att genomföra testet. Hittills har mer än en miljon patienter runt om i världen testats.7

280 vunna levnadsår Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) är det upp till 1000 patienter per år som är aktuella för gendiagnostiska tester. Om dessa 1000 kvinnor fick ta Oncotype DX-testet istället för enbart en kliniskpatologisk riskbedömning skulle den årliga vinsten bli 280 vunna levnadsår. 8 – Förutom att testet identifierar högriskpatienter förutsäger det även den förväntade nyttan av en cellgiftsbehandling. Det gör att man minskar underbehandling och resulterande återfallsrisk samtidigt som man reducerar överbehandling av patienter som inte har någon nytta av cellgifterna. Testet identifierar helt enkelt rätt patienter för behandling, säger Neil Yman.

4. 21-gene assay to inform chemotherapy benefit in node-positive breast cancer Kalinsky K, Barlow WE, Gralow JR et al NEJM 2021 5. läkemedelsförmånsverket, Tandvårds- och.

Health economic assessment of Oncotype DX in breast cancer. TLV.SE. [Online] https://www.tlv.se/ medicinteknik/halsoekonomiska-bedomningar/ avslutade-bedomningar/arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer. html. [Cited: July 12th, 2021.] https://www.tlv.se/ medicinteknik/halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer.html 6. MTP Council. Janusinfo. Gene expression analysis prior to decision on adjuvant treatment of breast cancer. [Online] November 18, 2021. [Cited: November 19, 2021.] https://www.janusinfo.se/nationelltinforandeavmedicinteknik/rekommendationer.4.74a8b4c1170b06b45db47225.html.

7. Genomic Helath Inc. Data on file. 1 million patients tested. 2019 .

8. Interview with Lars-Åke Levin, Professor in Health Economics at Linköping University, October 26, 2021, Topic of interview: Reflections around the health economic assessment of Oncotype DX in breast cancer

by TLV (see reference 5).

Resource annons 251x370.indd 1

2021-01-25 10:15