Kampen Mot Cancer

KAMPEN MOT CANCER Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

I samarbete med:

Janet Hedendahl Carlsson Psykoterapeuten som hjälpt cancerpatienter genom behandlingen drabbades själv av bröstcancer. Läs om Janets historia på sida 14–15.

03

Blåscancerförbundet.

Föreningen ökar medvetenheten om urinblåsecancer.

16

Biovica & Axlab. Utvärdering av behandling vid spridd bröstcancer möjlig efter två veckor.

24

Henrik Grönberg. Precisionsmedicin ofta avgörande för prostatacancerpatienter.

2

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

I DETTA NUMMER

LEDARE

Fantastiska framsteg och stora utmaningar

18 SOBI Framsteg görs kontinuerligt inom blodcancerområdet men de svenska patienterna får vänta på läkemedel.

La Roche-Posay Att leva med en cancerdiagnos innebär många utmaningar, även efter behandling.

Behandlingar tar hårt på både kropp och själ, och därför är egenvård viktigt.

S

FOTO : P R I VAT

20

Vi står inför stora utmaningar och det kan ibland kännas tungt att fundera över hur vi ska kunna klara av att möta ökade behov i en allt mer komplex värld.

Margareta Haag Ordförande Nätverket mot cancer

27 SciBase Malignt melanom är en av de cancerformer i Sverige som ökar snabbast.

Nevisense spelar en betydande roll i tidig upptäckt av melanom.

Projektledare: Jakob Spång (jakob.spang@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Daniel Petersson Affärsutvecklare: Oskar Ulups Distribution: Svenska Dagbladet 05-02-2024 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@ mediaplanet.com Omslagsfoto: Daniel Petersson. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

Text Margareta Haag

amtidigt gäller det att komma ihåg att en del av komplexiteten som vi nu upplever till viss del beror på alla de fantastiska framsteg som gjorts och som gör att allt fler överlever cancer. Det har forskats och utvecklats nya läkemedel och nya behandlingar och vi har arbetat med nya arbetssätt för att bättre möta patienter och anhörigas behov. Allt detta är fantastiskt och måste fortsätta!

Behov och lösningar – hand i hand

Nya behov och nya utmaningar behöver också nya lösningar. Det finns många utredningar, satsningar och utvecklingsarbeten och de är viktiga för att uppnå de prioriterade frågor som vi ser som avgörande för att komma vidare i cancervården. Vi tror att mycket av det som händer inom EU kommer att tvinga oss att ta ställning och arbeta mer med exempelvis frågor kring läkemedel och delande av data.

Dessutom har vi sedan 2021 Europé Beating Cancer Plan som skulle kunna ge oss riktning i arbetet när nu Sverige ser över cancerstrategin.

Vi hoppas att man tar intryck av det europeiska arbetet och agerar utifrån de områden som är prioriterade; tidig upptäckt – för att fler ska överleva, precisionshälsa – för att de som får cancer ska få precisionsdiagnostik, mer adekvat behandling och rehabilitering och ökad livskvalitet när patienter och närstående ska leva med eller efter cancer.

Samverkan och partnerskap

I Sverige är vi väldigt duktiga på att få

Sarkomföreningen stöttar forskning via donationer

Å

r 2020 beslutade Sarkomföreningens styrelse att samtliga medlemsgåvor och minnesgåvor oavkortat skulle avsättas till en särskild forskningsfond. Detta lade grunden till Sarkomföreningens forskningsfond som årligen delar ut medel i syfte att stötta och främja forskning inom sarkom. Totalt har drygt 1,5 miljoner samlats in. 2023 delades 688 060 kronor ut och 2024 kommer minst 1 miljon kronor att delas ut!

I syfte att sprida kunskap om sarkom samt skapa ett forum för att ta del av nya forskningsrön och viktiga diskussioner anordnas den 19 april Sarkomdagen 2024. Då samlas vårdpersonal, forskare, drabbade och representanter för Sarkomföreningen som deltar i ett gemensamt program med flera olika talare och paneler. I samband

Vi behöver få profession, akademi, näringsliv, beslutsfattare och politiker att inse vikten av att ha med patienter och anhöriga som en resurs och en partner.

Margareta Haag allt fler att överleva cancer – det är vi glada för förstås – men det är många saker som inte hänger med. Vi har till exempel problem med tillgänglighet, bemötande och livskvalitet under och efter cancerbehandling. Nätverket mot cancer fortsätter driva på och ser bland annat att arbetet med digitalisering och hälsodata är en viktig pusselbit för att effektivare upptäcka och behandla cancersjukdom och rehabilitera personer för bättre livskvalitet.

Vi behöver även få profession, akademi, näringsliv, beslutsfattare och politiker att inse vikten av att ha med patienter och anhöriga som en resurs och en partner – både i vården och i forskningen. Patient- och närståendesamverkan måste gå som en röd tråd i all hälso- och sjukvård.

Det är därför hög tid att gå från ord till handling för att få till de förändringar som patienter och anhöriga behöver för en ännu bättre cancervård i framtiden.

Denna artikel är i samarbete med Sarkomföreningen.

med detta arrangeras även en dag för kontaktsjuksköterskor från de olika sarkomcentrum som finns över hela landet.

Kort om sarkom Sarkom är en tumör som uppstår i kroppens stödjevävnader, det vill säga i skelett, brosk, bindväv, fett eller muskler.

Man kan drabbas i alla åldrar och tumören kan sitta var som helst i kroppen.

Sarkom är en ovanlig tumörsjukdom med hög dödlighet och där många överlevare drabbas av sena komplikationer. Varje år diagnostiseras mellan 400 personer i Sverige med sarkom.

Eftersom sarkom är ovanligt och består av flera olika diagnoser har det bedrivits lite forskning. Detta har resulterat i att överlevnaden har legat på ungefär samma nivå under flera årtionden.

Vill du veta mer?

Besök sarkom.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

3

Denna artikel är i samarbete med Blåscancerförbundet.

Nystartad patientförening ökar medvetenheten om urinblåsecancer Varje år blir 3300 svenskar diagnostiserade med urinblåsecancer, en ofta bortglömd cancerform som sällan får uppmärksamhet. 2020 bildades därför Blåscancerförbundet, en patientförening som verkar för att öka medvetenheten om och öka forskningsanslagen till urinblåsecancer.

M

edelåldern för att bli diagnostiserad med urinblåscancer är 72 år, men även yngre patienter förekommer. Sjukdomen är vanligast förekommande bland män, men den drabbar även kvinnor.

Med ambition att förbättra vården & livssituationen Ett problem är att kvinnor med urinblåsecancer ofta får en försenad diagnos. Även om sjukdomen är vanligare bland män får kvinnor ofta en mer allvarlig sjukdom med högre dödlighet.

– Vi grundade Blåscancerförbundet eftersom vi saknade en patientförening för urinblåsecancerpatienter. Vi verkar för att förebygga, bekämpa och mildra effekterna av cancer i urinblåsa och urinvägar. Samtidigt verkar vi för en förbättrad vård och livssituation för de drabbade, säger Carl-Henrik Sundin.

– Vår ambition är att öka sjukvårdens kunskap om de vanligaste symptomen så vi kan ställa fler diagnoser. Behandlingen av urinblåsecancerpatienter har i princip inte förändrats sedan sjuttiotalet

och urinblåsecancer tar i snitt två liv varje dag i Sverige. Därför behövs mer forskning, säger Blåscancerförbundets ordförande Carl-Henrik Sundin.

FOTO : P R I VAT

Text Annika Wihlborg

Därför behöver vi mer forskning Förbundet ger synpunkter på vårdprogram och genomför informationsmöten där Blåscancerförbundets medlemmar och professionen möts.

Viktigt att minska väntetiderna Han anser att vården av urinblåsecancerpatienter i stort sett fungerar bra, men det är viktigt att väntetiderna minskar och att fler får rätt diagnos i tid.

– 75 procent av individerna som diagnostiseras har en ytlig form av urinblåscancer, medan 25 procent har en muskelinvasiv cancerform som kräver större ingrepp och tyngre behandling. Våren 2022 började sjukvården ge immunterapi till patienter med muskelinvasiv urinblåsecancer.

Det blir intressant att se vilka effekter immunterapin har på denna patientgrupp, Avslutar Carl-Henrik Sundin.

Carl-Henrik Sundin Ordförande Blåscancerförbundet

75 procent av individerna som diagnostiseras har en ytlig form av urinblåscancer.

Carl-Henrik Sundin BLI MEDLEM Blåscancerförbundet startade sin verksamhet sommaren 2020.

Föreningen är en svensk pateintförening för dem som fått cancer i urinblåsan.

För mer information: blascancerforbundet.se

Cancerföreningen verkar ideellt och är beroende av medlemskap och gåvor.

4

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Fokus på livskvalitet en förutsättning för ett friskt liv efter njurcancer Allt fler överlever njurcancer, men det krävs ett större fokus på livskvalitet. Träning och motion kan spela en viktig roll.

Men vad som skapar ett gott liv är individuellt och handlar inte enbart om fysisk aktivitet. ”Att prata om sjukdomen och göra sådant som man mår bra av ger också livskvalitet”, säger Matilda Österberg, ordförande i Njurcancerföreningen.

Text Mathias Pernheim

V

arje år insjuknar cirka 1200 svenskar i njurcancer.

Precis som för många andra cancerformer förbättras prognosen tack vare forskningsframsteg och bättre behandling. Den medicinska behandlingen är livsviktig, men för de som lever länge med sjukdomen är god livskvalitet A och O. – Fler överlever diagnosen och många lever länge med kronisk njurcancer, men alla mår inte bra. Det glöms lätt bort.

Därför är det viktigt att lyfta livskvalitet och ta reda på vad som skapar ett bra liv för individen, säger Matilda Österberg.

Träning ger positiv effekt på återhämtning Studier visar att träning och fysisk aktivitet har positiv effekt på bland annat återhämtningen i samband med behandling av njurcancer. Det innebär till exempel att träning skulle kunna minska risken för trötthetssyndrom, ångest och depression bland patienter med diagnosen.

– Vi tror att det är viktigt att röra på sig, både under sjukdomstiden och efteråt.

Särskilt om man har tränat innan man fick sjukdomsbeskedet. Det är viktigt att man inte förlorar den delen i sitt liv.

Det är också viktigt att ha något i sitt liv

som inte är en del av sjukdomen eller behandlingen, säger Matilda Österberg som själv drabbades av njurcancer för fem år sedan. För henne blev löpträning en väg tillbaka. Efter operationen anmälde hon sig till en halvmara som hon genomförde några veckor senare.

– Det är skönt att känna att man har kontroll över kroppen och vardagen och att man kan styra en del av återhämtningen. För mig var det inspirerande att klara av ett lopp när jag nyligen känt mig så nere på botten. Jag tror att det har en positiv effekt på det psykiska måendet.

Ska vara lustfyllt Matilda Österberg är medveten om att det kan kännas tungt att träna under en pågående behandling och att det kan vara svårt att komma igång igen efteråt.

– Vill man inte träna ska man inte göra det. Orkar man inte träna som vanligt kan man prova en annan träningsform.

Att ta en promenad med en vän, prata om sjukdomen och göra sådant man mår bra av kan också ge också livskvalitet.

Meningen är att det ska vara lustfyllt.

Matilda Österberg påpekar att man som patient ska vara medveten om sina rättigheter, rådfråga sin läkare och kontaktsjuksköterska om vilka resurser och möjligheter som finns och ta del

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

5

Vi vill att sjukvården ska ta ett helhetsgrepp och prata med patienter om livskvalitet, inte enbart om behandling och biverkningar.

Matilda Österberg

”Må bra”-dag – I den finns all information om sjukdomen och din behandling, även när det gäller träning och rehabilitering, säger hon och tillägger hur viktigt hon tycker att det är att livskvalitet får ett större utrymme i vården.

– Vi vill att sjukvården ska ta ett helhetsgrepp och prata med patienter om livskvalitet. Inte enbart om behandling och biverkningar, utan även om andra delar av livet som påverkas av cancern.

Hur påverkas det sociala livet? Vad har man för målsättningar vad gäller jobb eller träning? Vad oroar man sig över?

Finns det någonting som vården kan och bör hjälpa till med?

För att stärka och inspirera till ett gott liv arrangerar Njurcancerföreningen i vår en ”Må bra”-dag för medlemmarna.

– Vi kommer att bjuda in till en föreläsning och sedan äta lunch och göra en fysisk aktivitet tillsammans. Det betyder mycket att kunna träffas. Det är uppskattat och är ett tillfälle att involvera medlemmarna och skapa engagemang i föreningen. ”Må bra”-dagen kommer att hållas i Stockholm den 27 maj men det går också att delta digitalt.

FOTO : P R I VAT

av den individuella vårdplan som varje patient har rätt att få vid inskrivning.

Matilda Österberg Ordförande Njurcancerföreningen

Vill du veta mer?

Besök hemsidan njurcancerforeningen.se

NYA METODER FÖR ATT BEHANDLA CANCER Ipsen har gedigen erfarenhet inom onkologi. Idag är vi cirka 50 medarbetare i Norden som arbetar med forskning, marknadsföring och försäljning av våra produkter. Vi är verksamma inom områden som prostatacancer, njurcellscancer, thyroideacancer och neuroendokrina tumörer.

Kista Science Tower, Färögatan 33, SE-164 51 Kista, Sweden

CRSC-SE-000002 2024 01

Vårt fokus är att med innovation och precision hitta nya metoder för att behandla cancer. Målet med det vi gör är att utveckla effektiva behandlingar som ger ett bättre resultat för patienterna och underlättar det dagliga arbetet för sjukvårdspersonalen.

6

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Genom innovation och samarbete vill vi förändra hur cancer behandlas Tillsammans är Gilead Sciences och Kite i framkant gällande forskning och utveckling för några av de mest svårbehandlade formerna av cancer. trippelnegativ bröstcancer vilket oftare drabbar yngre kvinnor, berättar Clemens Schödl och fortsätter: – Varje år dör omkring 1 400 till 1 500 kvinnor av bröstcancer och så gott som alla har haft spridd cancer. Det vill vi bidra till att förändra.

Under 35 år har Gileads mål varit att ta fram innovativa behandlingar mot en rad svåra och livshotande sjukdomar.

Med starka rötter inom virologi har de utvecklat framgångsrika behandlingar mot flera allvarliga virussjukdomar.

HIV har gått från att vara dödligt till att bli en kronisk sjukdom och idag kan patienter med hepatit C bli botade.

Under de senaste två åren har de arbetat banbrytande och lyckades tidigt genom botemedel göra skillnad i kampen mot Covid-19.

Innovation och forskning för framtiden

Längre liv till personer som lever med spridd bröstcancer En ambition hos Gilead Sciences är att skapa en framtid som bidrar till att förlänga livet för personer som lever med cancer och i förlängningen hitta botemedel till svåra cancersjukdomar.

– Nu applicerar vi våra höga krav och vår innovativa kraft för att göra skillnad även för patienter med spridd bröstcancer, inklusive svårare former likt

Med målet att finna behandlingar som hämmar utvecklingen av cancer fokuserar Gilead sin forskning på tre huvudsakliga verkningsmekanismer; genom att inducera programmerad celldöd, aktivera immunmedierad celldöd, samt genom att förändra den tumörfrämjande mikromiljön.

– Forskning har till exempel lett till en så kallad CAR T-behandling (chimeric antigen receptor T-celler).

När CAR T-cellerna kommer i kontakt med cancercellerna i kroppen på patienten aktiveras de. De börjar då dela sig kraftigt för att bemästra och slå ut cancerceller, förklarar Pascal van Peborgh, Sr Director Medical Affairs Norden.

– Vi breddar kontinuerligt vår portfölj genom förvärv och egen forskning och har idag över 40 program i klinisk utveckling med potential att i framtiden hjälpa patienter som lever med svårbehandlad cancer.

Nu applicerar vi våra höga krav och vår innovativa kraft för att göra skillnad även för patienter med spridd bröstcancer.

Clemens Schödl –Ett nära och brett samarbete med forskningsgrupper, sjukvård, politiken och myndigheter säkerställer att kliniska studier kan genomföras och nya behandlingar utvecklas och kommer patienten till godo, säger Clemens Schödl.

– Vår vision är att förändra hur cancer behandlas, och för att framgångsrik forskning ska komma patienter till nytta är samarbete och partnerskap över sektorsgränserna en grundförutsättning.

Clemens Schödl VD för Gilead Sciences i Norden FOTO : A N N I K A FA L K U G G L A

Detta uppslag är i samarbete med Gilead Sciences & Kite Pharma.

G

enom innovation vill vi förändra hur cancer behandlas och bidra till att förlänga livet för personer som lever med spridd cancer, säger Clemens Schödl, VD för Gilead i Norden.

FOTO : F EEL I M AG E M AT ER N

Text Gilead Sciences

Pascal van Peborgh Sr Director Medical Affairs för Gilead Sciences i Norden

SE-UNB 0232, January 2024

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

7

Precisionsmedicin och genomiska analyser ger nytt hopp för bröstcancerpatienter Behandlingen av bröstcancer har på senare år gjort stora framsteg, vilket innebär att många bröstcancerpatienter kan botas från sin sjukdom. Samtidigt återstår mycket att göra för bröstcancerpatienter. Även om nya behandlingsalternativ har tillkommit finns ett stort behov av en utökad behandlingsarsenal för patienter med svåra former av bröstcancer.

SE-UNB-0235, January 2024

B

röstcancer är en samlingsdiagnos för flera olika typer av sjukdomar. Det senaste decenniet har många nya behandlingsalternativ tillkommit för hormonreceptorpositiv samt HER2 positiv bröstcancer. Det har gjort cytostatikabehandling överflödigt för allt fler. För patienter med trippelnegativ bröstcancer (ett samlingsnamn för bröstcancerformer där tumörcellerna saknar tre typer av receptorer på cellytan som därför generell har en något sämre prognos) har nytt hopp tillkommit i form av bland annat PARP-hämmare och antikroppsläkemedelskonjugat, ADC. – De senaste årens medicinska utveckling har gett sjukvården en ökad förståelse för biologin bakom olika typer av bröstcancer, inklusive spridd och trippelnegativ bröstcancer, säger Per Karlsson, professor vid Sahlgrenska Akademin och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Hans forskargrupp kartlägger bland annat biomarkörer för olika former av bröstcancer. Dessa biomarkörer kan i sin tur användas för att avgöra vilka patienter som behöver strålbehandlas. Historiskt sett har samtliga bröstcancerpatienter som genomgått bröstbevarande kirurgi även strålbehandlats, men nya vetenskapliga

framsteg inom biomarkörer innebär att strålbehandling kan undvikas när det inte är medicinskt befogat för individen.

Genomisk analys banar väg för individanpassad behandling Stora framsteg har även gjorts vad gäller kartläggningar av cancertumörers arvsmassa, så kallad genomik. Det ökar läkarnas kunskap om den specifika tumörens egenskaper vilket i sin tur ger ett förbättrat underlag för individanpassad och skräddarsydd behandling, så kallad precisionsmedicin.

–Genomisk analys och en individuellt anpassad behandling gör det möjligt att undvika onödiga behandlingar då varje patient kan ordineras en behandling de sannolikt svarar bäst på, säger Per Karlsson.

Innovativ målsökande behandling En relativt ny klass av läkemedel är så kallade antikroppsläkemedelskonjugat, ADC, där en cytostatikamolekyl kopplas ihop med en målinriktad antikropp som riktas mot ett protein som förekommer i cancercellerna.

Cytostatikamolekyler fäster normalt på receptorer på cancertumörens yta via antikroppar och förs sedan in i cellerna, där de frigörs. Behandling med ADC innebär att koncentrationen cytostatika som når tumören är högre än om hela kroppen behandlas. Utvecklingen av

De senaste årens medicinska utveckling har gett sjukvården en ökad förståelse för biologin bakom oika typer av bröstcancer. dessa befinner sig ännu i sin linda, och kommande åren väntas fler typer av ADC komma, vilket ger nytt hopp för patienter med svåra former av bröstcancer såsom trippelnegativ bröstcancer.

–Min förhoppning är att de senaste årens framsteg i kombination med kommande genombrott kan innebära slutet för en era då sjukvården kontinuerligt ökat antalet behandlingar för en genomsnittlig bröstcancerpatient. De senaste årens precisionsmedicinska framsteg med färre och mer selektiva behandlingar kan minska biverkningarna och därmed öka patientens livskvalitet, säger Per Karlsson avslutningsvis.

FOTO : J O H A N N A ST M I C H A ELS

Text Annika Wihlborg

Per Karlsson Professor vid Sahlgrenska Akademin & överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset

Detta uppslag är i samarbete med Gilead Sciences & Kite Pharma.

8

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Janssen.

Patientsamverkan är en ovärderlig resurs för Janssen På senare år har patienternas involvering och påverkan på läkemedelsutvecklingens olika faser fått allt större utrymme i stora delar av läkemedelsindustrin. För läkemedelsbolaget Janssen är patientinvolvering genom hela kedjan från idé till genomförd studie och uppföljning av godkända läkemedel en viktig förutsättning för bolaget även fortsättningsvis.

F

ör att vi ska kunna utveckla innovationer som tillgodoser patienternas behov behöver vår vetenskapliga kompetens kompletteras med styrkan i patienternas kunskap och erfarenheter av att leva med en specifik sjukdom.

Patienterna är experter på sina egna sjukdomar, deras insikter och kunskap är en ovärderlig resurs, en samarbetspartner som är helt nödvändig i vårt arbete med att utveckla våra produkter, säger Eva Lund, ansvarig för patientsamarbeten på Janssen.

Inkluderar patienter i hela utvecklingscykeln

Vill du veta mer?

Besök hemsidan janssen.com/ sweden

2018 startade Janssen ett globalt program, Patient Voice, som säkerställer systematisk patientinvolvering i företagets samtliga kliniska prövningar.

Ett tydligt syfte är att involvera patienter så tidigt som möjligt i arbetet med studiedesignen för att tydliggöra faktorer som är viktiga för den aktuella patientgruppen. −Via Patient Voice involverar vi patienter genom hela utvecklingscykeln, från den medicinska upptäckten tills dess att läkemedlet når marknaden.

Därefter är patienterna fortsatt delaktiga för att till exempel skapa utbildnings- och informationsmaterial, säger Eva Lund.

Workshop underlättade klinisk studie −När vi genomförde en klinisk prövning för patienter med synnedsättning valde vi att genomföra en workshop då vi samlade in insikter från patienter, vårdgivare och närstående. Vi fick bland annat insikt kring att en välplanerad logistik kring resorna till prövningskliniken var en avgörande faktor för många patienter, liksom vikten av att sammanfatta allt skriftligt material och tillgängliggöra det via bildskärmar utan bländande effekt, säger Eva Lund.

Resultatet av workshopen, som kartlade patienternas prioriteringar och behov, var att inga deltagare hoppade av under studiens första sju månader. Workshopen bidrog till att studiedesignen blev rätt från start, vilket ökade deltagarnas trygghet. När Janssen genomförde en klinisk studie med fokus på en hudsjukdom ombads

Via Patient Voice involverar vi patienter genom hela utvecklingscykeln, från den medicinska upptäckten tills dess att läkemedlet når marknaden.

Eva Lund patienterna att utifrån sitt perspektiv dokumentera svårighetsgraden av sin sjukdom i dagboksform.

–Det bidrog till att vi fick en mer holistisk bild av livet med sjukdomen.

Dessutom fångade vi upp fler insikter än de vi initialt planerat. Det kan i sin tur ge uppslag till framtida forskning och utveckling, säger Eva Lund.

FOTO : P R I VAT

Text Annika Wihlborg

Eva Lund Ansvarig för patientsamarbeten Janssen

EM-149942, 02/2024

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

9

Denna artikel är i samarbete med Janssen.

Patientperspektivet är centralt för blodcancerforskningen Patienter och patientorganisationer fyller en viktig funktion i forskningen samt i designen, genomförandet och uppföljningen av kliniska studier. De bidrar med ett unikt patientperspektiv som kan ha stor inverkan på forskningens och studiernas genomförande.

Text Annika Wihlborg

EM-149946, 02/2024

inklusionskriterierna för en specifik studie, säger Lise-Lott Eriksson.

Patientinkludering på systemnivå ger bland annat patienter möjlighet att påverka designen av kliniska studier.

–Det kan handla om att patientföreträdare är med och påverkar

Patientpanel bedömer forskningsprojekt

Utvärderar forskningsprojekt utifrån patientnytta –Vi var den första patientorganisationen inom cancerområdet i Sverige, som via en patientpanel involverade patienter i arbetet med att bedöma forskningsansökningar som skall tilldelas medel ur Blodcancerfonden.

Fonden beviljar årligen medel till ett antal hematologiska forskningsprojekt, säger Peder Skarstedt, ordförande i Blodcancerförbundet Blodcancerförbundets Patientpanel läser igenom och bedömer forskningsansökningarna, bland annat utifrån deras potentiella patientnytta. De väljer ut och rangordnar forskningsprojekten utifrån ett patientperspektiv samt gör också en prioritering på vilka studier de önskar samarbeta med. Därefter deltar paneldeltagarna som patientrepresentanter i forskningsprojekten.

–Patientpanelen är ett konkret sätt för våra medlemmar att påverka och stötta den hematologiska forskningen.

Paneldeltagarna representerar en

Patientpanelen är ett konkret sätt för våra medlemmar att påverka och stötta forskningen.

Peder Skarstedt mångfald vad gäller patienter, närstående, personer med olika blodcancerdiagnoser och hur länge de levt med sin sjukdom eller diagnos. Många vittnar om hur givande det är att ingå i panelen, säger Peder Skarstedt.

Blodcancer är ett forskningsintensivt område och Blodcancerförbundet uppdaterar sina medlemmar om senaste nytt på forskningsfronten via sin hemsida, forskningsblogg, medlemstidning Haema och sociala medier.

–Många av våra medlemmar vill hålla sig uppdaterade med de senaste forskningsresultaten. Vi använder flera olika kanaler för att kunna kommunicera den senaste forskningen på olika sätt beroende på medlemmarnas önskemål och intresse, säger Peder Skarstedt.

FOTO : H S J

FOTO : P R I VAT

Lise-Lott President för Myeloma Patients Europe samt grundare och ordförande för Blodcancerforum

D

en medicinska utvecklingen har på senare år gjort stora framsteg på blodcancerområdet. Den största utmaning är dock att ge patienter tillgång till de nya behandlingsalternativ som utvecklas.

–Svensk sjukvård saknar idag ett reellt patientinflytande. Det är både anmärkningsvärt och beklagligt. Här ligger Sverige efter andra länder i Europa.

I exempelvis Storbritannien tillämpas en modell för patientinflytande som genomsyrar hela vägen från studiedesign till uppföljning. Sverige skulle ha mycket att vinna på att implementera en liknande modell för genomförande av kliniska studier i nära samarbete med patienter och dess företrädare, exempelvis utbytbara patientföreträdare med specialistkunskap från diagnos till behandling, säger Lise-Lott Eriksson, president för Myeloma Patients Europe samt grundare och ordförande för den ideella föreningen Blodcancerforum.

Peder Skarstedt Ordförande, Blodcancerförbundet

10 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Sammanhållen vårdkedja ökar prostatacancerpatienters trygghet Prostatacancerförbundet betraktar Capio S:t Görans Prostatacancercentrum som en nationell förebild. Förbundet har i många år arbetat för att få till fler kliniker som verkar enligt samma principer i hela landet. I somliga regioner kan bristen på onkologer och urologer försvåra. Där kan flera regioner behöva göra gemensam sak genom att starta den här typen av prostatacancercentrum tillsammans.

Vill du veta mer?

Besök hemsidan prostatacancerforbundet.se

P

rostatacancerförbundet betonar vikten av att inte fragmentera vården så prostatacancerpatienter bollas mellan olika kliniker.

Det är dessvärre relativt vanligt i många regioner.

– En av de främsta fördelarna med ett sammanhållet vårdkoncept är att patienten får träffa såväl onkologer som urologer tillsammans. Vanligtvis får prostatacancerpatienter möta dessa specialiteter var för sig. Eftersom onkologer fokuserar mycket på strålbehandling och urologer på kirurgi så kan det påverka valet av behandling.

Tidigare såg vi exempelvis att fler prostatacancerpatienter strålades i norra Sverige, medan kirurgi var överrepresenterat i de södra delarna av landet. Det berodde sannolikt på att patienterna fått träffa olika typer av specialister, säger Kent Lewén, ordförande i Prostatacancerförbundet, en riksorganisation med 29 lokala och regionala patientföreningar som bedriver stödverksamhet och verkar för en ökad kunskap om prostatacancer.

Kontaktsjuksköterskor fyller en viktig funktion Kent Lewén är också positivt inställd till att samtliga patienter på Capio S:t Görans Prostatacancercentrum tilldelas en namngiven kontaktsjuksköterska.

Prostatacancerförbundet verkar för att en namngiven kontaktsjuksköterska ska vara en självklarhet för samtliga prostatacancerpatienter i landet.

– Kontaktsjuksköterskorna fyller en otroligt betydelsefull roll. De avlastar läkarna och utgör en viktig del av den cancerresa som våra medlemmar befinner sig på. Ett cancerbesked vänder ofta upp och ner på livet. Kontaktsjuksköterskorna finns tillgängliga för frågor och funderingar, vilket minskar patienternas stress.

De ökar tryggheten och underlättar behandlingsprocessen från start till mål, säger Kent Lewén.

Allmän screening ökar tidig diagnos En av Prostatacancerförbundets kärnfrågor är rätten till jämlik vård och behandling. I dagsläget varierar tillgången till vård och nya läkemedel

En av de främsta fördelarna med ett sammanhållet vårdkoncept är att patienten får träffa såväl onkologer som urologer tillsammans. avsevärt mellan olika regioner.

– Vår ambition är att kvaliteten på vården inte ska avgöras av var man bor. Vikten av tidig upptäckt är ytterligare en hjärtefråga för oss. Årligen diagnostiseras cirka 10 000 svenska män med prostatacancer. Cirka 1800 av dem diagnostiseras för sent för att kunna erbjudas en botande behandling.

Allmän screening för samtliga män mellan 50 och 75 år i hela landet kan rädda liv. Det skulle bidra till att fler kan diagnostiseras tidigare, vilket förbättrar behandlingsprognosen, säger Kent Lewén.

FOTO : R O S I E A L M

Text Annika Wihlborg

Kent Lewén Ordförande Prostatacancerförbundet

PP-UN-ONC-SE-0013-1

Prostatacancer är en prioriterad hjärtesak för oss Vår vision är att alla patienter ska erbjudas en individanpassad och jämlik vård

12 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Nytt projekt för att flytta cancervården närmare patienten I januari börjar ett innovativt utvecklingsprojekt som har möjligheten att förändra framtiden för cancersjukvård. BeiGene, tillsammans med två andra läkemedelsföretag, samarbetar med vården kring ett utvecklingsprojekt i Uppsala där Akademiska sjukhuset introducerar ett nytt koncept för decentraliserad cancervård. Det innebär att en behandlingsfilial etableras i Gränbystadensköpcentrum som kommer att erbjuda behandlingar för blod- och tumörsjukdomar, såsom immunterapi, antikropps-behandlingar, enklare cytostatika och blodprovstagning. Målet är att leverera en mer tillgänglig och patientcentrerad cancervård.

Text Nathalie Ehrström

S

atsningen bygger på en omfattande förstudie och ett tidigare framgångsrikt projekt som Akademiska sjukhuset genomförde under 2022 och 2023 med en mobil cancerbehandlingsenhet.

Efter positiv respons från både patienter och vårdpersonal valde Akademiska sjukhuset att bygga vidare på projektet och etablera en permanent öppenvårdsmottagning i Gränbystadens köpcentrum för patienter med blod- och tumörsjukdomar.

Behandlingsmottagningen i Gränbystaden öppnade sina dörrar för patienter den 17 januari och har plats för mellan fem och sex patienter samtidigt. Mottagningen är bemannad av personal från Akademiska sjukhusets hematologiska och onkologiska behandlingsmottagning och ger cancerpatienter möjlighet att få behandling även med avancerade immunterapier.

Satellitkliniker för mer lättillgänglig cancerbehandling Syftet med projektet är att göra cancervård mer lättillgänglig, frigöra sjukhusets resurser och samtidigt ge cancerpatienter högre livskvalitet.

–Gränbyprojektet ger patienter möjlighet att få cancerbehandling i en mer vardaglig miljö närmare sina hem, vilket kan ha en betydande positiv inverkan på livskvaliteten under en redan utmanande tid, säger Maria Andersson Ödman, biträdande

verksamhetschef för mottagningen Blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset.

I nuläget kommer Akademiska sjukhuset endast förlägga en del av cancerbehandlingen till behandlingsmottagningen.

–För att minimera risken för plötsliga kraftiga behandlingsreaktioner i Gränby kommer patienterna att få sina två första behandlingar på sjukhuset.Vi kan med andra ord inte flytta ut allt. Men trots att det såklart finns utmaningar har responsen varit väldigt positiv.

Personalen tycker att det är spännande att vara med och utveckla cancervården, säger Andersson Ödman.

Decentraliserad vård en möjlig lösning för framtidens cancervård BeiGene är ett globalt läkemedelsföretag som stöder utveckling inom cancervård.

–Gränbyprojektet utrustar dagens redan överbelastade sjukvårdssystem för det ständigt ökande antalet cancersjuka och säkerställer samtidigt en mer patientanpassad behandling.

Samarbetet främjar dessutom kunskapen och forskningen inom cancervård, säger Astrid Ottosson Wadlund, medicinsk direktör på BeiGene.

Resultatet av projektet kommer att vara en avgörande faktor för när regionpolitikerna tar ställning till huruvida decentraliserad cancervård är en möjlig lösning för att behandla en ökande population av cancersjuka.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 13

Denna artikel är i samarbete med BeiGene.

FOTO : STA F FA N C L A ES S O N

Maria Andersson Ödman Biträdande verksanhetschef för mottagningen Blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset.

FOTO : R EG I O N U P P S A L A , FOTO G R A F A N I TA M A R I A SZ AVA

Bild från invigningen av Gränbyprojektet.

FOTO : A D R I A N B EC K

Gränbyprojektet utrustar dagens redan överbelastade sjukvårdssystem för det ständigt ökande antalet cancersjuka och säkerställer samtidigt en mer patientanpassad behandling.

Astrid Ottosson Wadlund Medicinsk direktör, BeiGene

–Att flytta ut cancerbehandling till satellitkliniker närmare patienten är ett första steg mot att göra vården mer tillgänglig, optimera resursanvändning och samtidigt förbättra patienternas livskvalitet, säger Carl-Gustav Fabiansson, Nordenchef på BeiGene.

Om BeiGene BeiGenes kultur och affärsstrategi bygger på ett värderingsdrivet tillvägagångssätt där målet är att hjälpa fler människor som drabbas av cancer och samtidigt bidra till en jämlik sjukvård med människan i fokus. Gränbyprojektet är helt i linje med företagets vision: att nå ut till cancerpatienter var de än befinner sig i världen.

Carl-Gustav Fabiansson Nordenchef, BeiGene

Vill du veta mer om oss? Besök beigene.se

14 Läs mer på kampenmotcancer.se

JANET HEDENDAHL CARLSSON

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 15

När vårdaren blir patient: Psykoterapeuten Janet Hedendahl Carlsson fick bröstcancer ”Jag heter Janet och jag har haft bröstcancer.” I cirkeln av andra patienter som nyligen blivit behandlade för cancer var Janet den enda som själv hade erfarenhet av att stödja cancerdrabbade och haft ansvar för rehabiliteringen av cancerpatienter. Nu satt hon själv i cirkeln.

Text Nathalie Ehrström | Foto Daniel Petersson

D

et började på våren 2019 när Janet kände en knöl i höger bröst som visade sig vara cancer. Efter operation fick hon veta att cancern var aggressiv och att hon var tvungen att bli behandlad med cytostatika.

–Det var svårt att greppa hela situationen och att acceptera att jag, som själv hjälpt andra cancerpatienter genom behandlingen, blivit sjuk, berättar Janet Hedendahl Carlsson.

Från psykoterapeut till cancerpatient Janet är utbildad sjuksköterska och psykoterapeut och har i många år arbetat med att ge psykologiskt stöd till kvinnor som fått bröstcancer, både under och efter behandling.

När hon blev tvungen att kliva in på onkologavdelningen som patient grät hon varje gång. Vid varje besök blev hon tvungen att lyda ett av de många råd som hon själv brukar ge andra: ta långa, djupa andetag.

–Det var väldigt psykiskt jobbigt att gå in på onkologavdelningen som patient och inte vårdare. För att få tillbaka en del av mig själv valde jag att jobba halvtid under behandlingen. Det var bra för mig att få vara mig själv: Janet, psykoterapeut.

Vägen tillbaka från cancer Trots att den medicinska cancerbehandlingen är påfrestande, har Janet i samtal med sina patienter märkt att många upplever tiden efter behandlingen som ännu mer utmanande.

–När ens familj eller partner vill

fira för att man äntligen är cancerfri upplever många det som allra jobbigast.

Under behandlingen är man bara fokuserad på att klara av det hela, så det är först efter behandlingen som allt man varit med om kommer i kapp en.

Trots att Janet vet hur viktigt det är att prata om och bearbeta sina upplevelser var hon själv tveksam till cancerrehabilitering efter behandlingen.

–Jag har själv utarbetat program och sedan ansvarat för och lett rehabiliteringsveckor för cancerpatienter, och nu satt jag själv i cirkeln. Men när det väl var min tur att berätta vad jag varit med om lättade allt. Det är väldigt viktigt att man vågar prata om sina känslor och faktiskt säga orden högt: ”Jag heter Janet, och jag har haft bröstcancer.”

–Med denna bok vill jag ge kvinnor med bröstcancer både kunskap och hopp. Själv mår jag bra idag och är väldigt tacksam. Jag uppskattar de små sakerna och lever i nuet. Vägen tillbaka från cancer är lång och krokig, men precis som jag brukar säga till mina patienter: det går bra för de allra flesta, avslutar Janet.

Den tunna tråden mellan liv och död Tidigt under behandlingen fick Janet idén att skriva en bok om sina unika upplevelser och erfarenheter.

–Jag ville ge vidare alla insikter jag fått i samtal med cancerpatienter och min personliga erfarenhet som cancerdrabbad. Att skriva en bok var också ett sätt för mig att bearbeta allting.

Janet skrev boken tillsammans med journalisten Justine Kirk, som också fick sin cancerdiagnos 2019. Boken ”Mitt bröst, mitt liv – den tunna tråden”, varvar fakta om sjukdomen och olika behandlingar med författarnas och andra kvinnors personliga berättelser.

Undertiteln refererar till låten Den tunna tråden av Peter Le Marc, för att den tunna tråden mellan liv och död är så skör.

OM BOKEN MITT BRÖST, MITT LIV: DEN TUNNA TRÅDEN

Hur hanterar man ett sjukdomsbesked som kastar in en i en tillvaro av ovisshet? Janet Hedendahl Carlsson delar med sig av sina professionella kunskaper, personliga upplevelser och insikter hon fått i samtal med sina patienter genom åren.

Kvinnor med bröstcancer får köpa boken rabatterad till 40% via borellme.se med koden ”hopp123”.

16 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Biovica & Axlab.

Utvärdering av behandling vid spridd bröstcancer möjlig efter två veckor Ny studie om spridd bröstcancer visar att det redan efter två veckor går att utvärdera om behandlingen är effektiv.

P

atienter med spridd bröstcancer lever i genomsnitt längre idag än för tio år sen. Nya effektivare läkemedel och bättre behandling är några av orsakerna. Tack vare en ny studie om monitorering av spridd bröstcancer är det nu möjligt att redan efter två veckor utvärdera effekten av behandlingen.

– Genom att mäta aktiviteten av nivåer av enzymet tymidinkinas (TK) som finns i blodet går det att få en uppfattning om hur snabbt cellerna delar sig. Ju högre delningstakt en cancercell har desto mer enzym bildas. Metoden ger både snabbare svar och är mer kostnadseffektiv än exempelvis röntgen. Den gör det också möjligt att monitorera hur en patient svarar på en behandling under en längre tid, säger Dr. Luca Malorni, MD, PhD, Pratosjukhuset, Italien.

Förbättrad livskvalitet och livslängd Läs mer på biovica.com/

Testerna kräver ingen specialutbildad personal, resultaten är enkla att

förstå och kostnaden är låg. Dessa tre faktorer gör att testerna går att genomföra i stor skala.

– Patienterna som deltog i studien tog ett första blodprov 15 dagar efter påbörjad behandling och ett till blodprov efter 28 dagar, en vecka efter senaste behandlingstillfället.

Resultaten för patienterna var indelade i tre grupper. I första gruppen var resultat med lågt TKvärde vid båda testtillfällena. I andra gruppen fanns de med lågt TK-värde vid första testet, men högt värde vid andra testet. Tredje gruppen bestod av de med högt TK-värde både efter första och andra testet.

– Biovicas biomarkör är den enda vi har arbetat med som efter endast två veckor kan visa på om en behandling är effektiv. Studien är ett viktigt steg i att förutse vad en behandling har för prognos och gör det möjligt att skräddarsy en behandling. Patienter med spridd bröstcancer får förbättrad livskvalitet och kan leva längre, avslutar Dr. Luca Malorni.

Studien är ett viktigt steg i att förutse vad en behandling har för prognos och gör det möjligt att skräddarsy en behandling.

Luca Malorni

FOTO : P R I VAT

Text Sofia Gad

Luca Malorni MD, PhD Pratosjukhuset, Italien

OM BIOVICA

Biovica utvecklar och kommersialiserar blodbaserade biomarkörer i syfte att utvärdera effekten av cancerbehandlingar. Biovicas DiviTum® teknologi mäter celltillväxthastighet och har i kliniska studier framgångsrikt visat på att tidigt kunna ge svar på om behandlingen är effektiv. Biovicas vision är att möjliggöra bästa möjliga behandling för cancerpatienter från första behandlingsdagen.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 17

Mer stöd till dig som anhörig

Denna artikel är i samarbete med Nka.

Våren 2022 tog regeringen beslut om Sveriges första nationella anhörigstrategi.

Syftet med strategin är att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, utveckla stödet till anhöriga och göra det mer likvärdigt över landet.

M

er än en miljon vuxna anhöriga vårdar, hjälper eller stödjer en närstående.

Att ge omsorg till en närstående kan vara mycket tillfredsställande, men det kan

också vara påfrestande och påverka den anhörigas hälsa negativt. Därför är det viktigt att anhöriga får rätt stöd för att orka med sin situation.

– Strategin kommer bidra till att anhöriga blir mer sedda, görs delaktiga och i större utsträckning får stöd för att kunna hantera sitt omsorgsgivande, säger Lennart Magnusson verksamhetschef vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka).

För att underlätta införandet av strategin har Socialstyrelsen utarbetat två vägledningar: ett stöd om hur ett anhörigperspektiv kan integreras i hälso- och sjukvård och socialtjänst, och ett stöd om hur handläggare kan uppmärksamma anhöriga och erbjuda

FOTO : N K A

Text Nationellt kompetenscentrum anhöriga

individuellt stöd. Socialstyrelsen har också skrivit en rapport med förslag på hur ett anhörigperspektiv och stöd till anhöriga kan följas upp. Utredare och jurister från Socialstyrelsen har medverkat vid två webbinarier som Nka arrangerat för att sprida information om hur anhörigperspektivet och stödet till anhöriga kan utvecklas och följas upp. Dessa webbinarier är inspelade och finns tillgängliga på Nka:s webbsida. Där finns också information och material om den nationella anhörigstrategin och Socialstyrelsens vägledningar och rapport. Du finner detta på anhoriga.se/stod--utbildning/nationellanhorigstrategi.

Lennart Magnusson Verksamhetschef Nka

Läs mer på anhoriga.se

OM NKA Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, är en samarbetsresurs för att utveckla framtidens anhörigstöd.

Nka har ett regeringsuppdrag genom Socialstyrelsen och fungerar som en länk mellan forskning, praktik, anhöriga, beslutsfattare och myndigheter.

Öka kunskapen om äggstockscancer Text Barbro Sjölander

FOTO : A N N A M O L A N D E R

Å

hälften av patienterna saknade kännedom om äggstockscancer vid diagnos, vilket pekar på en allvarlig kunskapsbrist. En liknande kunskapsbrist verkar även råda inom primärvården. Därför finns ett akut behov av att öka medvetenheten om sjukdomen för att stärka tidig upptäckt och behandling.

rligen drabbas 700 kvinnor i Sverige av äggstockscancer, och 550 kvinnor dör i sjukdomen.

I en enkät av Nätverket mot gynekologisk cancer, med kvinnor med äggstockscancer, uppgav 22% av kvinnorna att de inte hade tagits på allvar av vården när de sökte för sina symptom, och 70% av de drabbade hade diagnostiserats i ett sent stadium, då cancern redan har hunnit spridas.

En tidig diagnos kan innebära skillnaden mellan liv och död. Aktuella data visar att femårsöverlevnaden vid diagnos i stadium 1 är 90%, jämfört med endast 40% i stadium 3–4. Med en förbättrad diagnosprocess kan kvinnors chanser att leva längre öka avsevärt.

Enkäten visade också att mer än

Måste lyftas på nationella agendan

För att vända utvecklingen behövs ökade forskningsanslag och utbildningsinsatser, och här måste regeringen, riksdagen och regionerna agera. Äggstockscancer måste lyftas på den nationella agendan. Det är viktigt att säkerställa att fastställda vårdprogram efterlevs och att vårdkvaliteten är jämlik i hela landet.

Barbro Sjölander Ordförande Nätverket mot gynekologisk cancer

Läs mer på gyncancer.se

För varje kvinna som får en tidigare diagnos ökar hoppet om att leva lite till.

Barbro Sjölander Genom att lyssna på patienterna, utbilda allmänheten och vården, samt arbeta målinriktat för att nå resultat, kan situationen förbättras. För varje kvinna som får en tidigare diagnos ökar hoppet om att leva lite till.

Denna artikel är i samarbete med Nätverket mot gynekologisk cancer.

Personer som genomgår en cancerbehandling har större risk att drabbas av sepsis.

Sepsis är ett livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen. Lär dig mer om sepsis och dess symptom på sepsisfonden.se

Symptomen

en

a ig

om mpt y s en

Lär

d

änn ig k

Skakfrossa och feber Förvirring och sluddrande tal Ansträngd andning Allmän svaghet och muskelvärk Diarré och kräkningar Snabb puls (utan anledning) Lågt blodtryck Svår smärta Låg urinproduktion Fläckar på huden Uppvisar du fler än två symptom, tveka inte, sök vård! Och fråga: kan det vara sepsis?

Bankgiro 900-5265 | Swish 900 5265

18 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Detta uppslag är i samarbete med Swedish Orphan Biovitrum, Sobi.

Framsteg görs kontinuerligt inom blodcancerområdet men patienterna får vänta på läkemedel Prognosen förbättras för många diagnoser och nya läkemedel godkänns allt snabbare av EMA, Europeiska Läkemedelsmyndigheten. Trots det dröjer det innan svenska patienter får tillgång till läkemedlen.

Text Annika Garvic Strüwer

D

LBCL är en aggressiv cancersjukdom i kroppens lymfatiska system och är den vanligaste subtypen av lymfkörtelcancer (lymfom).

DLBCL står för Diffuse large B-cell lymphoma eller Diffust storcelligt B-cellslymfom på svenska. Även om alla kan drabbas är det oftast personer över 60 år som får sjukdomen, något fler män än kvinnor.

– DLBCL är en cancerform som i första hand uppstår i kroppens lymfkörtlarnärmare bestämt i de vita blodkropparna (lymfocyterna). Men eftersom det finns lymfocyter i kroppens samtliga organ kan cancern även uppstå i princip varsomhelst i kroppen, förklarar Per-Ola Andersson, överläkare och professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sektionen för hematologi och koagulation.

Det vanligaste symtomet är lymfkörtelförstoring, men beroende på var sjukdomen sitter är även buk- eller ryggsmärtor samt allmänsymtom som feber, kraftiga nattsvettningar och viktnedgång vanligt förekommande.

Negativa prognostiska faktorer är bland annat hög ålder, stor sjukdomsbörda, dåligt allmäntillstånd, genetiska faktorer samt var sjukdomen sitter.

Friskare och tåligare Primärbehandlingen idag är cytostatika i kombination med antikroppar, det vill säga immunterapi.

–Av alla de som insjuknar och får första linjens behandling botar vi idag cirka 75 procent.

Det svenska patientregistet visar att för de som insjuknade i DLBCL mellan år 2018 och 2021 verkar det gå betydligt bättre för än de som insjuknade innan.

–Vi är friskare idag och tål då mer intensiv behandling och komplikationer som uppstår till följd av behandling.

Det betyder att fler kan behandlas. Det sker också en ständig utveckling av nya läkemedel och flera har introducerats de senaste åren.

Patienter som botas har dock en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, infektioner och ny cancer. Detta tros bero på ett påverkat eller annorlunda immunförsvar.

Är det kostnadseffektivt?

Patienter i Sverige får idag tillgång till nya läkemedel genom kliniska studier och under vissa omständigheter som compassionate use program. När läkemedlet fått EMA:s godkännande ska det prisförhandlas och bedömas av TLV och NT-rådet gällande läkemedlets kostnadseffektivitet innan det kan

Av alla de som insjuknar och får första linjens behandling botar vi idag cirka 75%. rekommenderas för behandling i Sverige eller inte.

–Läkemedelsföretagen och myndigheterna måste först komma överens om ett pris. Men med den kostnadsökningstakt som har pågått de senaste åren riskerar vi att stöta på begränsningar framöver.

Dagens Medicin har uppmärksammat problemet att räkna kostnadseffektiviteten i en kombinationsterapi då första läkemedlet ofta redan slagit i taket.

Kombinationsbehandlingen kan då inte anses kostnadseffektiv även om läkemedel nummer två är gratis.

–Eftersom det kommer många nya läkemedel som kräver bedömning från TLV och NT-rådet har handläggningen fördröjts då takten som myndigheten klarar av är långsammare. Och under tiden kan inte vården använda dessa.

PER-OLA ANDERSSON Överläkare & professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sektionen för hematologi & koagulation

OM DLBCL •

Diffust storcelligt B-cellslymfom är en malign tumörsjukdom som utgår från immunsystemets B-lymfocyter.

•

DLBCL är en aggressiv form av lymfom och obehandlad är överlevnaden kort.

•

Åldern är den viktigaste riskfaktorn och medianålder vid diagnos är 70 år.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 19

Sällsynta sjukdomar drabbar få men påverkar många Idag har fler än 7000 sällsynta sjukdomar identifierats världen över och fler upptäcks varje dag, mycket tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom genteknik och diagnostik. Men trots framstegen finns det godkända läkemedel för behandling av endast fem procent av dessa sjukdomar.

S

om biomedicinskt företag har Sobi sett utmaningarna som de som drabbas av sällsynta sjukdomar står inför. Det är därför de är engagerade i att göra läkemedel mer tillgängligt och skapa fler möjligheter för dem som annars blir förbisedda.

–Varje människa som föds med eller under sin livstid drabbas utav en sjukdom har rätt att få hjälp till lindrat lidande, helst bot, menar läkaren Måns Edlund.

behoven hos ett mycket begränsat antal patienter.

Utvecklingstiden för att ta fram medicin är väldigt lång. Och av alla de mediciner som påbörjar en utveckling på laboratorium är det ett väldigt litet antal som kommer ut på marknaden. För att det här ska fungera i en ekonomisk kontext måste man få tillbaka en del av den investering man har gjort i den här utvecklingsprocessen.

Sällsynta sjukdomar är mycket ovanliga men tillsammans påverkar de en betydande del av världens befolkning.

Uppskattningsvis har 350 miljoner människor runt om i världen en sällsynt sjukdom, hälften av dem är barn. Varje diagnos kanske bara drabbar ett fåtal personer, men många fler människors liv berörs.

Sobis vision är att vara en global ledare inom innovativa läkemedel som förändrar livet för människor som lever med sällsynta och svåra sjukdomar.

Alla ska ha rätt att få hjälp till ett bättre mående.

Genom att omvandla sin kliniska forskning till nya behandlingar hjälper Sobi till att göra behandlingar mer tillgängliga. Detta har varit strategin sedan dag ett, men man kan inte förändra världen på egen hand. Detta kräver samarbete med patienter, läkare, forskare och betalare i hela värdekedjan.

–Genom nära samarbete med andra involverade i arbetet kring sällsynta sjukdomar fortsätter vi att förbättra tillgången till vård för dem som annars

Stort behov av innovativa läkemedel Trots de senaste framstegen inom medicinsk forskning finns det fortfarande ett stort medicinskt behov vid sällsynta sjukdomar.

–Det här är läkemedel som är komplicerade att utveckla och producera, för att möta de specifika

Nära samarbete med experter

Varje människa som föds med eller under sin livstid drabbas av en sjukdom har rätt till att få hjälp till lindrat lidande, helst bot.

Måns Edlund blir förbisedda.

Kombinationen engagemang och expertis har resulterat i en lång historia av att utveckla transformerande behandlingar för patienter med stora medicinska behov.

–Men vi vet att mycket av det vi investerar tid och pengar i inte alltid kommer att resultera i en succé. En stor del kommer inte ens ut på marknaden.

Men man måste vara modig och våga, avslutar Måns Edlund.

MÅNS EDLUND Vem är Måns Edlund? Måns har jobbat inom sjukvården i över 20 år. Först som specialist inom kvinnosjukdomar och förlossningar, sedan som verksamhetschef på Kvinnokliniken på Danderyds sjukhus.

Nu är han sedan drygt tre år tillbaka medicinsk chef på Sobi för Norden och Baltikum.

Vad gör Måns Edlund? Leder ett medicinskt team på åtta personer som arbetar med medicinsk rådgivning, utbildning och forskning.

Måns drivkraft? Att hjälpa andra ger honom energi och glädje.

Varför Sobi? Ett modigt, generöst och nyfiket företag som vill föra samman forskning, utveckling och undervisning.

Måns budskap? Jag vill att varje patient med en ovanlig sjukdom ska få den behandling som jag själv skulle vilja få om det var jag som drabbades.

Jag vill inte att det ska finnas ett a- och ett b-lag, jag vill att alla ska kunna få chansen till en god behandling.

NP-21653

www.sobi.se

20 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

La Roche-Posay stöder cancerpatienter genom självomsorg och kunskap Att leva med en cancerdiagnos innebär många utmaningar, även efter behandling.

Cancerbehandlingar tar hårt på både kropp och själ, och därför är egenvård viktigt. Med fokus på självomsorg har hudvårdsmärket La RochePosay utvecklat en läroplattform för att hjälpa cancerpatienter att förbättra sin livskvalitet i samband med behandlingen.

Text Nathalie Ehrström

L

äroplattformen består av fyra sektioner, vilka är väsentliga för en god livskvalitet, och skänker även pengar till cancerforskning för varje person som genomgår programmet.

#1 Mental hälsa

Cancer påverkar inte bara kroppen, utan också den mentala hälsan och man blir tvungen att ta ställning till frågor som man inte är förberedd på. Det är viktigt att våga prata om sina känslor, både med familj och vänner, men också med psykologer, kollegor eller andra cancerdrabbade.

För La Roche-Posay är cancerrehabilitering en hjärtefråga och därför har företaget valt att samarbeta med Cancerrehabfonden.

Pia Watkinson, generalsekreterare för Cancerrehabfonden, arbetar för att hjälpa cancerdrabbade förbättra livskvaliteten i vardagen.

– Cancer är både fysiskt och psykiskt påfrestande att gå igenom och många cancerdrabbade går med tunga existentiella tankar.

Cancerdrabbade känner sig ofta dessutom ganska ensamma i sin situation. Via vårt program får cancerdrabbade prata med psykologer för att lära sig hantera alla känslor och får även träffa andra i samma situation, säger Pia Watkinson.

#2 Hud, hår och naglar

Cancerbehandling har ofta svåra effekter på hud, hår och naglar.

Mer än 80% av patienterna som genomgår cancerbehandling utvecklar biverkningar i huden i samband med olika behandlingar[1]. När man går igenom en tuff behandling kan det därför kännas bra att ta extra väl hand om sig själv.

La Roche-Posay har utvecklat hudvårdslösningar som är anpassade till cancerpatienter, rekommenderade av dermatologer för att lugna, vårda och skydda huden före, under och efter cancerbehandling.

– Det är viktigt för patienterna att hitta tillbaka till sig själv. Huden är

Scanna QR-koden för att läsa mer om La Roche-Posays produkter

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 21 Detta uppslag är i samarbete med La Roche-Posay.

Cancer är både fysiskt och psykiskt påfrestande att gå igenom.

Pia Watkinson

#3 Mun, mage och näring

Att äta och få rätt näring är vitalt under cellgiftsbehandlingar, eftersom det hjälper till att stärka immunförsvaret och stödja kroppens allmänna välbefinnande. Tyvärr upplever vissa cancerpatienter ibland illamående eller svårigheter att äta som en biverkning av behandlingen.

–Kost är viktigt både under och efter behandling. För de som är osäkra på hur man ska upprätthålla en balanserad kost är det klokt att söka råd från en dietist, säger Pia Watkinson.

#4 Smärta och fatigue

Cancer betyder nästan alltid smärta och trötthet. Extrem trötthet, eller fatigue, är en av de vanligaste biverkningarna och kan kännas av både fysiskt och psykiskt. För cancerdrabbade är det avgörande att hitta ett sätt att hantera tröttheten på, till exempel genom att vila eller göra något som får en att må bra.

– Många cancerdrabbade upplever tröttheten under och efter behandlingen som väldigt tuff. Vi rekommenderar att man pratar med vårdpersonal och psykolog för att få verktyg för att hantera smärtan och tröttheten. Att ha rätt verktyg är första steget till en bättre livskvalitet efter cancer, avslutar Pia Watkinson.

La Roche-Posays läroplattform är till för dig som har cancer, har genomgått behandling eller är närstående till en cancerpatient. Scanna QR-koden för att navigera till plattformen.

FOTO : P ER N I L L E TO F T E

en del av ens identitet, precis som håret, säger Pia Watkinson.

Pia Watkinson Generalsekreterare Cancerrehabfonden

Referenser [1]. Charles C, et al. Impact of cutaneous toxicity associated with targeted therapies on quality of life. Results of a longitudinal exploratory study. Bulletin du Cancer.

March 2013;100(3):213-22.

Vill du läsa mer om läroplattformen?

Besök hemsidan cancer-support.com

22 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet Denna artikel är i samarbete med Lungcancerföreningen.

Tidig upptäckt kan rädda liv Lungcancer är fortfarande den dödligaste cancersjukdomen. Men det skulle inte behöva vara så.

Scanna QR-koden för att besöka hemsidan och bli medlem:

T

ack vare förbättrad diagnostik och nya mer effektiva läkemedel, med färre biverkningar, lever många fler längre och med god livskvalitet, säger Karin Liljelund, Lungcancerföreningens vice ordförande.

Tyvärr kommer många till behandling sent i sjukdomen. Därför menar Lungcancerföreningen att primärvården måste bli bättre på att uppmärksamma patienter med allmänna symtom som kan vara tidiga tecken på lungcancer.

Ju tidigare cancern upptäcks desto bättre chans till bot. Tidig upptäckt och snabbare vårdkedja tillsammans med en rättvis vård i landet är några de viktigaste frågorna där vi vill se förändringar.

Alla som har lungor kan drabbas av lungcancer!

Lungcancer förknippas fortfarande ofta med rökning, men faktum är att vem som helst kan få lungcancer. Andelen patienter som aldrig har rökt ökar stadigt.

Vi vill ha bort stigmat runt lungcancer samtidigt som vi vill uppmärksamma de allt yngre patienterna och aldrig-rökarna säger Karin vidare.

Vad gör Lungcancerföreningen?

Hos de som är drabbade av lungcancer vet vi att det finns ett stort behov av att få träffas, utbyta erfarenheter och inhämta kunskap. Därför anordnar vi till exempel lokala träffar och föreläsningar om olika ämnen. Den årliga Lungcancerdagen i november är en av våra viktigaste aktiviteter. Vi driver påverkansarbete för en förbättrad lungcancervård och vi deltar

i många olika sammanhang där vi kan fungera som en brygga mellan patienter, forskare, läkare och beslutsfattare.

– Jag vill uppmuntra alla som vill bidra till en bättre cancervård att bli medlemmar hos oss, säger Karin Liljelund. Ju fler vi är desto starkare blir vi och desto större möjlighet att påverka har vi.

FOTO : LU N G CA N C ER FÖ R EN I N G EN

Text Annika Wihlborg

Karin Liljelund Vice ordförande, Lungcancerföreningen

OM LUNGCANCERFÖRENINGEN Lungcancerföreningen är en ideell patientförening som är till för alla som på något sätt är drabbade av lungcancer.

Behöver du tala med någon? Välkommen att ringa vår stödtelefon: 020 88 55 33.

Stöd oss och bli medlem: lungcancerforeningen.se

Denna artikel är i samarbete med Jubileumklinikens cancerfond.

lymfatisk leukemi i barndomen. Vi vet sedan tidigare att strålbehandling ger kognitiva störningar, men nu vet vi att även den cytostatika, som man behandlar med idag, ger liknande symtom som trötthet och koncentrationssvårigheter.

Vi försöker förstå den långsiktiga hjärntröttheten hos canceröverlevare, säger Marianne Jarfelt.

Forskning som bidrar till ett bättre liv efter cancerbehandling Många unga cancerpatienter drabbas av komplikationer senare i livet.

Framförallt är det kognitiva besvär och i synnerhet hjärntrötthet som debuterar i vuxen ålder. I Göteborg pågår ett forskningsprojekt där man försöker förstå den långsiktiga hjärntröttheten hos unga canceröverlevare.

Text Mathias Pernheim

I

Sverige insjuknar cirka 350 barn och unga i cancer varje år. Det innebär att det idag finns runt 10 000 personer i Sverige som har haft cancer som barn. Av de som överlever drabbas majoriteten av olika följdsjukdomar senare i livet.

Det är sjukdomar som unga normalt sett inte drabbas av, som till exempel hjärtsvikt. Men hjärnan kan också påverkas av cancerbehandling och orsaka bland annat hjärntrötthet.

Det berättar Marianne Jarfelt som är docent och specialist i barnonkologi och som arbetar med vuxna patienter som har haft cancer som barn. Med anslag från Jubileumsklinikens Cancerfond (JKCF) leder hon ett forskningsprojekt om hjärntrötthet hos unga canceröverlevare.

Kognitiva störningar

– I vår forskning tittar vi på patienter som har behandlats för akut

Metod som visar hur hjärnan aktiveras Med en relativt ny metod mäts syremättnaden i yttersta delen av stor-hjärnan. Det gör man genom att lysa med nästan infrarött ljus genom skallbenet samtidigt som patienten löser uppgifter vid en dator.

– Den unika möjligheten att göra undersökningen samtidigt som personen löser uppgifter gör att vi får en bild av hur hjärnan aktiveras. Våra preliminära resultat tyder på en ökad aktivitet i hjärnan vid hjärntrötthet.

Viktigt för framtida forskning

Hjärntrötthet efter cancerbehandling är ett outforskat område, berättar Marianne Jarfelt. Förhoppningen är att studien ska öka förståelsen för cancerrelaterad hjärntrötthet och ge en bättre rehabilitering.

– Jag är oerhört tacksam att Jubileumsklinikens Cancerfond ger anslag till den här typen av studier.

Vår forskning är i en tidig utveckling och ofta behöver man mer resultat för att få stora anslag. Det här är en start som är viktig för framtida forskning.

”Fråga inte om jag har rökt. Alla som har lungor kan få lungcancer.”

Bo & Lotta, lungcancerpatienter

Lungcancer är den cancerform som tar flest liv

Tidig upptäckt med screening kan rädda liv

”Klandra inte mina patienter för att de fått lungcancer.

Tänk i stället på hur viktigt det är att upptäcka lungcancer i tid.”

Andreas, läkare

Läs mer på cancer.nu

AstraZeneca AB, 151 85 Södertälje, www.astrazeneca.se SE-15062-11-23-ONC

Varje år får drygt 4000 personer diagnosen lungcancer i Sverige. Det är den cancerform som flest personer dör av. Många drabbade får sin diagnos sent eftersom symtomen kan vara svåra att upptäcka.

Tidig upptäckt är den enskilt viktigaste åtgärden för att kunna bota fler. Att införa screening skulle leda till att fler liv räddas. När någon får lungcancer ställs ofta frågan ”har du rökt?”. Frågan baseras på myten om att lungcancer enbart är ”rökarens sjukdom”. Det är den inte. Har du lungor kan du få lungcancer.

24 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Precisionsmedicin är ofta avgörande för patienter med prostatacancer Varje år drabbas cirka 10 000 män i Sverige av prostatacancer, varav 2500 drabbas av spridd kastrationsresistent prostatacancer. Det finns många olika behandlingar att välja mellan för män med kastrationsresistent prostatacancer, det vill säga när sjukdomen fortskrider trots hormonbehandling eller bortopererade testiklar. Nu pågår utveckling som kan göra det lättare att välja rätt behandling från start.

Text Annika Wihlborg

F

annat en avancerad genetisk analys av tumören, säger Henrik Grönberg.

Probiostudien hjälper läkare att välja behandlingsform Han ansvarar för studien Probio, där man extraherar DNA-bitar från cancertumörer för en genanalys. Det hjälper läkare att avgöra vilken behandlingsform en patient med spridd prostatacancer med högst sannolikhet svarar på. Probio har uppmärksammats mycket globalt och inom ramen för satsningen bedrivs för närvarande studier på ett trettiotal kliniker runtom i världen.

–Den genanalys som utvecklas via Probio minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer. Min målsättning är att analysen på fem till tio års sikt är implementerad i svensk cancervård. Min övergripande ambition är att Probio ska fungera som en modell för framtida tester av nya onkologiska läkemedelsbehandlingar, säger Henrik Grönberg.

FOTO : M A R G A R E TA B LO O M S A N D EBÄC K

ör tio till femton år sedan avled dessa patienter vanligtvis inom ett till två år. Tack vare förbättrad diagnostisering och behandling har denna patientgrupp numera en genomsnittlig livslängd på fem till sex år efter diagnos, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Capio S:t Görans sjukhus Prostatacancercentrum.

För patienter med kastrationsresistent prostatacancer finns i dagsläget i huvudsak fyra olika behandlingsalternativ att tillgå: cellgifter, hormonläkemedel, radioaktiv isotopbehandling samt riktad läkemedelsbehandling för patienter med specifika genetiska tumörförändringar.

–Knappt 10 procent av patienterna med kastrationsresistent prostatacancer har BRCA-mutationer, en specifik typ av genetiska mutationer. Att välja rätt behandling för rätt patient är dock relativt komplext. Det inkluderar bland

VARMT VÄLKOMMEN TILL CANCER.NU Stöd till dig som drabbats av prostatacancer ATT UPPTÄCKA, BEHANDLA OCH LEVA MED PROSTATACANCER Skanna QR-koden för att komma åt prostatacancerinformationen på cancer.nu

AstraZeneca AB | Nordic Marketing Company | Life City, Solnavägen 3 | SE-113 63 Stockholm | Sverige Telefon 08-553 260 00 | www.astrazeneca

Läs mer på kampenmotcancer.se 25

FOTO : M A R G A R E TA B LO O M S A N D EBÄC K

a.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Henrik Grönberg är professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Capio S:t Görans sjukhus Prostatacancercentrum.

Rätt behandling från start

Att välja rätt behandling för rätt patient är relativt komplext. Det inkluderar bland annat en avancerad genetisk analys av tumören.

Henrik Grönberg långsiktigt fysiskt och psykologiskt stöd. Kontaktsköterskorna kan bland annat ge råd kring fysisk aktivitet, läkemedelsanvändning och liknande.

En kontaktsköterskekontakt med hög kontinuitet är på många sätt en viktig nyckel för patienter med kastrationsresistent prostatacancer, säger han.

SE-15115-11-23-ONC

Kriteriet för att välja rätt behandling är att patienten tål det specifika behandlingsalternativet. Därefter testas de olika läkemedlen i tur och ordning var för sig. Henrik Grönberg betonar dock vikten av att utveckla analysmetoder som möjliggör en mer träffsäker individbaserad precisionsbehandling.

–När det är dags att exempelvis testa det tredje behandlingsalternativet har många patienter med kastrationsresistent prostatacancer hunnit bli så sjuka att deras kroppar inte orkar med mer behandling. Om dessa patienter i stället kan erbjudas rätt behandling från start så finns det otroligt mycket att vinna, för såväl patienten som sjukvården, säger han.

Henrik Grönberg framhåller vikten av att patienter med kastrationsresistent prostatacancer erbjuds en kontaktsköterska som följer dem och finns tillgänglig under hela behandlingsperioden.

–Dessa patienter är ofta i behov av

26 Läs mer på kampenmotcancer.se

KRÖNIKA

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Nollvision cancer.

Samverkan och handling för nollvisionen Efter fyra år med Nollvision cancer kan vi konstatera att vi tagit viktiga steg för att komma samman och identifiera och agera inom en rad områden där såväl stegvisa som radikala förändringar krävs om cancer ska transformeras till en botbar eller kronisk sjukdom. behöver fortsätta utvecklas samtidigt som kommunikationen måste förstärkas och anpassas för att säkerställa att rätt människor nås. Här ser vi att andelen människor som anger att de röker fortsätter att minska, men också att dessa andelar skiljer sig åt mellan till exempel personer med kortare eller längre utbildning. Mer måste alltså göras!

Vidare måste insatser för tidig upptäckt av sjukdom utvecklas, så att de som trots allt insjuknar kan få behandling så snabbt som möjligt. Tidig upptäckt innebär på många sätt ett systemskifte, som kräver nya sätt att förhålla sig till finansiering och budgetering likväl som organisering, både inom vården och utanför. Här gläds vi åt att flera nya insatser och metoder för screening och annan tidig upptäckt diskuteras och prövas.

Cancer ska bli en botbar eller kronisk sjukdom

Krävs samarbete mellan och handling av många aktörer

Visionen har från början varit att bidra till att transformera cancer till en botbar eller kronisk sjukdom. För att närma sig den visionen krävs naturligtvis insatser från en hel rad aktörer, inte minst för att förhindra sjukdom eller för att upptäcka den tidigare. Vi som medborgare behöver vara medvetna om riskbeteenden. Insatserna för prevention som till exempel rökstopp

Inom Nollvision cancer hjälper vi till att trycktesta samarbetsformer och samarbetsförmåga för att tillsammans bli bättre steg för steg. Under de fyra år som verksamheten har funnits har många initiativ startats och flera avslutats. Vi har också lärt oss mycket om vad som krävs i samarbeten mellan många olika aktörer. Vi har till exempel tagit fram en etisk guide för samverkan eftersom

Insatser för tidig upptäckt av sjukdom måste utvecklas, så att de som trots allt insjuknar kan få behandling så snabbt som möjligt. vi märkte att det behövdes för att skapa trygghet att sitta runt samma bord.

En annan erfarenhet är att den tid vi satsar på samverkan och diskussioner måste resultera i att enskilda aktörer går tillbaka hem till sina organisationer och faktiskt fattar beslut. Hatten av för alla som med sina olika kompetenser, ansvarsområden, roller, engagemang och initiativ drar sitt strå till stacken och bidrar till att vi närmar oss nollvisionen!

Eva Jolly Verksamhetsansvarig Karolinska CCC & Vice ordförande styrgruppen Nollvision cancer FOTO : N O L LV I S I O N CA N C ER

Vill du veta mer?

Besök hemsidan nollvisioncancer.se

N

ollvision cancer har precis påbörjat det femte och avslutande året med finansiering inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa.

Arbetet är fullt inriktat på verksamheten här, nu och framåt, men nu är också ett bra tillfälle att fundera på vad den här typen av satsning hittills har bidragit med och vad vi har lärt oss. Ett initiativ som Nollvision cancer kan aldrig ensam ta åt sig äran av reella förändringar som sker i olika delar av samhället.

Däremot hoppas vi att funktionen som samlande plattform med hundratals möten, seminarier, insatser och kunskapsutbyten som miljön inneburit har uppmuntrat till mer av samarbete och samsyn där aktörer stärkts och inspirerats i sina olika roller.

FOTO : N O L LV I S I O N CA N C ER

Text Eva Jolly & Kjell Ivarsson

Kjell Ivarsson Nationell cancersamordnare & ordförande för styrgruppen Nollvision cancer

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 27

FOTO : S C I BAS E

Nevisense spelar en betydande roll i tidig upptäckt av melanom Malignt melanom är den mest allvarliga formen av hudcancer och en av de cancerformer i Sverige som ökar snabbast. Vid tidig behandling är melanom nästan 100% botbart, men vid senare upptäckt är sjukdomen väldigt allvarlig. SciBases banbrytande plattform Nevisense, stöttar läkare och sjukvårdspersonal att upptäcka melanom i dess tidigaste stadier.

FOTO : A L E X G I AC O M I N I

Pia Renaudin VD, SciBase

För mer information, besök hemsidan www.scibase.com

G

närvaro på marknaden för att erbjuda fler patienter tillgång till vår point-of-careteknologi och möjliggöra tidigast möjliga upptäckt av melanom, vilket i sina tidigaste stadier nästan är 100% botbart.

Med Nevisense har SciBase utvecklat

förändringar i huden, och det är avgörande att upptäcka dem i ett tidigt skede för en framgångsrik behandling.

Idag utförs undersökningar oftast visuellt, där läkare undersöker och känner på hudförändringar innan de beslutar om en biopsi.

enom att använda Nevisense får läkare verktyg för att tidigt upptäcka melanom och därigenom erbjuda sina patienter den mest effektiva behandlingen med förbättrade patientresultat, säger Pia Renaudin, som är VD för SciBase, och understryker Nevisenses centrala roll.

en banbrytande plattform som kombinerar avancerad teknik med artificiell intelligens (AI) för att stödja läkare vid tidig upptäckt av hudcancer.

Företaget satsar nu på att nå en bredare marknad, där värdet enbart inom hudcancerområdet uppskattas till över fyra miljarder kronor. Pia Renaudin ser en enorm potential i den nya metoden: –Vår ambition är att utöka Nevisense

Hudcancer börjar ofta som små

Men vissa hudförändringar kan vara svåra att upptäcka vid en visuell undersökning, vilket kan leda till att en malign tumör förbises i ett tidigt stadium och därigenom finns risk att överlevnadsprognosen försämrar avsevärt.

OM SCIBASE

SciBase är ett globalt medicintekniskt bolag specialiserat på tidig upptäckt och prevention inom dermatologi. SciBase utvecklar och kommersialiserar Nevisense, en unik patientnära plattform som kombinerar AI (artificiell intelligens) och avancerad EIS-teknik för att öka den diagnostiska noggrannheten och säkerställa förebyggandet av hudsjukdomar. Baserat på mer än 20 års forskning vid Karolinska Institutet i Stockholm är SciBase ledande inom dermatologisk utveckling.

Denna artikel är i samarbete med SciBase.

Bolaget är noterat på Nasdaq First North Growth Market sedan den 2 juni 2015.

Blodcancerpatienter i Sverige måste också få tillgång till nya immunterapier Årligen drabbas 4 500 personer i Sverige av en blodcancerdiagnos. Nya revolutionerande immunterapier finns nu för några av diagnoserna. Problemet är att patienter i Sverige inte hinner få tillgång till dem i tid, på grund av svensk byråkrati.

Frågor och hinder måste åtgärdas och överbryggas För att detta ska bli möjligt, ser Blodcancerförbundet att det finns frågor och hinder som behöver åtgärdas och överbryggas, på både europeisk, nationell och regional nivå: • EU-ländernas läkemedelslagstiftning måste moderniseras och anpassas till utvecklingen av nya effektivare blodcancerläkemedel, som ger färre biverkningar och högre livskvalitet.

• De europeiska (EMA) och nationella läkemedelsmyndigheterna behöver utveckla mer moderna och effektiva regelverk som underlättar godkännandeprocessen av dessa

Peder Skarstedt Arbetande styrelseordförande Blodcancerförbundet

nya läkemedel. Som jämförelse kan nämnas att FDA, the U. S. Food and Drug Administration verkar godkänna cancerläkemedel snabbare än EMA. • I Sverige behöver vi ha ett smidigare system för prissättning och subvention av läkemedel, som gör att de nya behandlingarna snabbare blir tillgängliga för behövande blodcancerpatienter.

Systemet måste ta hänsyn till att nya och mer effektiva läkemedel visserligen är kostsamma på kort sikt, men långsiktigt är behandlings- och kostnadseffektiva.

• Regionernas hälso- och sjukvård måste ha ekonomiska och personella resurser för att kunna genomföra både kliniska studier för utveckling av nya läkemedel och behandlings-metoder samt för att behandla sina blodcancerpatienter med nya effektivare läkemedel.

FOTO : DA N C O L EM A N

Skarstedt, arbetande styrelseordförande i Blodcancerförbundet.

FOTO : H S J

B

ehandling av blodcancer sker med läkemedel. Ett av de senaste årens stora genombrott inom blodcancerbehandling är den Nobelprisade immunterapin vid cancer. Förenklat går den ut på att aktivera och stärka kroppens immunförsvar, för att kunna angripa och oskadliggöra cancercellerna.

– Undersökningar visar att en stor majoritet av Blodcancerförbundets medlemmar vill se en snabbare tillgång till dessa nya läkemedelsterapier och ungefär lika många (åtta av tio) är positiva till deltagande i kliniska studier. När allt fler personer nu överlever sin blodcancersjukdom måste de också få möjlighet till ökad livskvalitet och arbetsförmåga genom god cancerrehabilitering, säger Peder

Håkan Sjunnesson Kommunikatör Blodcancerförbundet

Text Håkan Sjunnesson

NÄR MAN ÄR SJUK KAN NÄRINGSBEHOVET VARA STORT, MEN APTITEN LITEN! För den som är sjuk är energi och näring viktigare än någonsin, särskilt om aptiten är liten. RESOURCE® näringsdrycker är speciellt anpassade för dig som har svårt att få i dig tillräckligt med energi och näring via kosten, och kan hjälpa dig att öka ditt näringsintag.

RESOURCE® näringsdrycker finns på apotek. Tala med din läkare eller dietist om de kan vara ett lämpligt alternativ för dig.

Information till patienter Resource® näringsdrycker är livsmedel för speciella medicinska ändamål. Ska användas under medicinsk övervakning. Avsedda för kostbehandling av patienter med malnutrition eller med risk för malnutrition. www.nestlehealthscience.se