Kampen mot cancer by MediaplanetSE

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

I samarbete med:

KAMPEN MOT CANCER

Lovisa var 21 år när cancerbeskedet plötsligt vände livet upp och ner. Atnahs. Vanligt med svårartad diarré efter bäckencancerbehandling men det finns hjälp att få.

Mats Jerkeman. Effektiv CAR-T-behandling ger fler cancerpatienter hopp om bot.

Läs mer på kampenmotcancer.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE

Oscar Engström, projektledare Det känns hedrande att ha fått projektleda årets första upplaga av Kampen mot cancer som är en av våra mest uppskattade informationskampanjer. Jag önskar dig en givande läsning.

iCellate Fem till tio procent av all cancer orsakas i genomsnitt av genetiska mutationer som ärvs från förälder till barn. Tidig upptäckt av cancer är i många fall avgörande för en framgångsrik behandling.

14 Jaentte Winterling Ett cancerbesked är ofta livsomvälvande och dramatiskt för individen. Det finns bra psykologiskt stöd att tillgå för den som är drabbad.

19 Thermo Fisher Scientific Prostatacancer är en lömsk och ständigt föränderlig sjukdom som kan vara svår att övervaka. Blodprov kan underlätta uppföljningen av prostatacancer. Projektledare: Oscar Engström (oscar.engstrom@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Edit Linder Affärsutvecklare: Angelica Grip Distribution: Svenska Dagbladet Februari 2021 Tryckeri: V-tab E-post: redaktionen@mediaplanet.com Omslagsfoto: Tim Sobek

facebook.com/MediaplanetMarketing @MediaplanetWorld Återvinn gärna tidningen

Tidig upptäckt av cancer handlar om liv och död – oavsett pandemi eller inte I morgon 4 februari är det Världscancerdagen, en dag som Nätverket mot cancer har uppmärksammat i mer än tio år och då vi vanligtvis samlar till ett stort möte i Stockholm dit alla är välkomna. Men i dessa corona-tider är inget sig likt och årets Världscancerdag sänds digitalt och blir betydligt mindre, men inte mindre viktig – utan kanske viktigare än någonsin då mycket av sjukvårdens resurser upptas av covid-patienter.

nder pandemin har många människor valt eller uppmanats att stanna hemma och inte söka sjukvård som kan kännas ”onödig”. Men symptom som kanske inte upplevs som så allvarliga, kan vara cancer. Som en konsekvens förväntas nu en ökning i tusentals fall av allvarliga cancerfall som upptäcks för sent och som därför blir svårare att behandla och i värsta fall kommer att leda till ökad dödlighet.

Det är viktigt att du tar dina symptom på allvar och söker vård om de inte går över! Nätverket mot cancer har påtalat vikten av information ut till allmänheten. Vi har framför allt vänt oss till Sveriges kommuner och regioners cancersamordnare, men vi har inte sett någon informationssatsning och i slutet av förra året startade vi därför en egen informationssatsningen under #VågaSökaVård. Besök gärna vår hemsida och läs mer. Enligt en undersökning som Nätverket mot cancer låtit Sifo göra så känner nio av tio politiker på regional nivå oro för hur deras regioner kommer kunna hantera alla cancerfall som bulkas upp nu under pandemin. Ändå svarar 50 procent att de ”vet inte” på frågan om det gjorts någon insats för att informera allmänheten.

Margareta Haag, Ordförande, Nätverket mot Cancer

För många sjukvårdsbesök innan diagnos Människor testas svårt i pandemin men även sjukvårdens system och uppbyggnad. En av Nätverket mot cancers viktigaste frågor är den om att snabbt få en diagnos vid misstänkt cancer. Vi hör alldeles för ofta om människor som varit på vårdcentralen upprepade gånger för symptom de varit oroliga för, många vittnar om tvåsiffriga antal besök under en kortare period innan de slutligen fått remiss för vidare utredning om eventuell cancer. Enligt WHO kan mellan 30–50 procent av cancerfall förhindras att utvecklas tack vara sund livsföring och tidig upptäckt.

Jag hoppas att Sverige har det modiga ledarskapet, det skulle rädda liv!

Det finns framgångsrika riskvärderings-instrument som hjälper läkarna på vårdcentralerna att förstå symptom på cancer, detta system används mycket framgångsrikt i Storbritannien. För att implementera och börja använda nya verktyg som kan kopplas till journalsystem krävs såväl nya arbetssätt som politisk vilja med ett modigt ledarskap.

Text Margareta Haag

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

“Att hjälpa människor har alltid varit vår främsta drivkraft”

å ovetandes om varandra verkade dr Squibb och partnerduon William Bristol och John Myers i en tid av många kvacksalvare för att tvärtom utveckla och tillverka säkra och högkvalitativa läkemedelsprodukter. Ett arbete som många år senare förenade de två bolagen. Idag, 2021, är uppdraget fortfarande att hjälpa patienter övervinna allvarliga sjukdomar. Allt genom att upptäcka, utveckla och tillhandahålla innovationer av hög kvalitet. – Vår vision är att förändra människors liv genom forskning och vetenskap, denna vision genomsyrar allt vi gör. Att hjälpa människor har alltid varit vår främsta drivkraft, säger Michael Lugez, General Manager på BMS i Sverige.

Inte bara läkemedel BMS är idag världsledande inom cancerläkemedel och erbjuder bland annat produkter som bygger på grundforskning tilldelat Nobelpriset i fysiologi eller medicin. De ser

sig dock inte som ett traditionellt läkemedelsbolag, snarare som en långsiktig samarbetspartner som verkar för mer hälsa och del av samhället. BMS är ett stort och globalt företag, men agerar lokalt. Basen för verksamheten i Sverige, BMS Base Camp som de kallar det, ligger i Solna. – Vi är en långsiktig och pålitlig partner till den svenska vården. BMS räknas som ett av de främsta läkemedelsföretagen i världen, vilket både möjliggör och förpliktigar. Vårt fokus nu är att ta ett än bredare ansvarsområde och vara mer synliga för en bredare publik än tidigare. Till exempel investerar vi mycket i utvecklingsprojekt och partnerskap med vård och andra parter för att lösa de utmaningar som finns för att patienters snabba lika tillgång till behandlingar som de har rätt till, säger Michael Lugez. Just samarbete och partnerskap är nyckeln till framgång. – Att kunna erbjuda innovativa läkemedel och arbeta för att öka hälsan i samhället är en komplex uppgift och inkluderar många parter på olika nivåer i systemet. Det är av yttersta vikt att samarbeta och bygga starka och bestående partnerskap för att lyckas.

Engagemang för patienter Som exempel på samverkan kan nämnas

All.Can Sverige, ett initiativ som BMS är en del av och som arbetar för att stärka cancerpatienternas röst och förbättra effektiviteten i cancervården genom att fokusera på det som är viktigt för patienterna. – Förutom innovativa läkemedel är information, insikter och utbildning en nyckelfaktor för att förbättra patienternas liv, säger Michael Lugez. BMS har länge varit pionjärer som bidragit till ökad överlevnad, men de vill alltid gå ett steg till. 2019 skedde en sammanslagning mellan BMS och biotechbolaget Celgene med syfte att förena det bästa av pharma med det bästa av bioteknik för att ytterligare påskynda kampen mot cancer. BMS kan därför numera kombinera smidigheten hos ett bioteknikföretag med räckvidden och resurserna hos ett etablerat läkemedelsbolag. – Visst, både BMS och Celgene var framgångsrika redan innan men tillsammans kan vi skapa ännu mer värde för såväl patienter som samhället. Stora investeringar i forskning har gjorts globalt och vi kommer att fortsätta att göra det. BMS har en av branschens bredaste pipelines med flera nya behandlingar som kommer inom en snar framtid, avslutar Michael Lugez.

Text Catharina Holm

FOTO : J OA N N A G U STA FS S O N P EL I R O C H A

Bristol Myers Squibb, BMS, är det globala biopharmabolaget vars historia sträcker sig ända från mitten av 1800-talet.

Michael Lugez General Manager BMS Sverige

Denna artikel är i samarbete med BMS.

MLTSE2100772-01

Utveckling av behandling inom multipelt myelom Under de senaste tio åren har nyare behandlingar förbättrat utsikterna och livskvaliteten för människor med multipelt myelom och pågående forskning har potential att ytterligare förbättra behandlingsmöjligheterna. Text Susanne Raaf

Optimerade behandlingsmetoder – Målet med behandlingen av myelom är ett så långt och symptomfritt liv som möjligt. Patienten ska uppleva en bra livskvalitet med så få biverkningar som möjligt, säger Hareth Nahi, professor i hematologi vid Karolinska institutet.

Nuvarande behandlingsmetoder inkluderar benmärgstransplantation samt olika kombinationer av kemoterapi och riktad behandling. Senast har även monoklonala antikroppar tillkommit som ett behandlingsalternativ. Många av dessa läkemedel används med fördel i kombination för att optimera behandlingen. Trots effektiva behandlingar kommer en majoritet av patienterna med MM återfalla eller sluta svara på den behandling de står på. Detta gör att fortsatt forskning om myelom är angeläget och det är viktigt att nya forskningsresultat snabbt introduceras i klinisk praxis och görs tillgängliga för patienter.

Forskningsrevolution På Karolinska institutet sker just nu en revolution inom forskningen med både dubbelbindande antikroppar och NK

celler. Just nu forskar man på en variant av bispecifika antikroppar så kallad BiTE (Bispecific T-cells engagers), som länkar ihop T-cell och tumörcell genom att binda till respektive specifika antigen. NK-celler som utgör immunförsvarets första linjens försvar i kroppen kan bland annat känna igen och döda cancerceller. På grund av denna viktiga funktion har forskare som Dr. Hareth Nahi intresserat sig för hur dessa celler kan användas som bas för immunterapi vid cancer, som ett viktigt komplement till existerande behandlingsalternativ. – Vi har avslutat fas 1 studien där vi behandlar patienten med sina egna NK-celler, utan några allvarliga biverkningar, och arbetar just nu vidare med fas 2. Nya immunmodulerande behandlingar är något vi kommer se mer av de kommande åren, avslutar Dr. Hareth Nahi.

FOTO : K I

Sverige drabbas ungefär 600 personer årligen av multipelt myelom. Den betraktas som en kronisk och obotlig sjukdom. Behandlingen av MM har utvecklats avsevärt under de senaste 15 åren, tack vare forskning som lett till flera nya läkemedel i behandlingsarsenalen. Överlevnaden vid MM har därför förbättrats avsevärt, från en medianöverlevnad på 3 år kan patienter numera ha en medianöverlevnad på mer än 10 år i vissa grupper.

Hareth Nahi Professor i hematologi Karolinska institutet

Denna artikel är i samarbete med Sanofi.

MAT-SE-2100072 (V1.0) JAN 2021

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Kampen mot cancer behöver samordning – och hälsodata

unskapsutvecklingen inom cancerforskningen går snabbt framåt och framtiden kommer att ge många möjligheter inom såväl cancerprevention som tidig diagnostik och behandling. Utmaningen ligger i hur möjligheterna ska omhändertas och prioriteras på individnivå liksom utifrån hälsoekonomiska målsättningar. Det säger Dag Larsson, Senior sakkunnig policy på Lif - de forskande läkarföretagen. Kunskapsutvecklingen går i en rasande fart och för att säkerställa att såväl vården som forskningen satsar på rätt saker krävs dels en tydlig riktning på vad som ska uppnås, samt väl underbyggda beslutsunderlag för de satsningar som görs. – Dels krävs att våra beslutsfattare enas om vilken vård man faktiskt vill ge, och

vilken effekt man vill uppnå, vilket borde vara en minskad cancerbörda både för patient och för samhället i stort. Sedan krävs kunskap – data – för att påvisa den skalbara och hälsoekonomiska effekten.

Nationell samordning behövs Även om det formulerats visioner och strategier för framtidens hälso- och sjukvård saknar han en nationell gemensam satsning och infrastruktur för en region- och branschöverskridande kunskapsdelning. Visst har Sverige en lång tradition av välutbyggda kvalitetssystem men det är fortfarande svårt – nära omöjligt – att få tag på hälsodata. Det saknas kunskap hur läkemedelsanvändningen ser ut i sjukhusvården och vilka effekter som uppnås. Konsekvensen blir att patienter riskerar att gå miste om de senaste forskningsrönen och framsteg inom vården. Vården i sin tur riskerar att fokusera på fel saker. För läkemedelsbolagen är hälsodata dessutom en förutsättning för att kunna erbjuda effektiva och precisa läkemedel. – I Sverige kan vi idag se lyckade initiativ som visar att det går att forma en infrastruktur som tillåter att sjukvård och forskning blir integrerade delar av varandra, där både kunskapsgenerering

FOTO : G U N I L L A LU N D ST R Ö M

Cancervården i Sverige klassas idag som en av världens bästa och på samhällsnivå har chanserna att överleva en cancerdiagnos fördubblats under de senaste 30 åren. Samtidigt är utmaningarna många, inte minst när det kommer till en jämlik och effektiv cancervård.

Dag Larsson Senior sakkunnig policy LIF

och spridning underlättas, säger Dag Larsson. Genom att kontinuerligt följa upp läkemedel och behandling på individnivå säkerställs att patienten får den bästa vården. Genom att aggregera kunskapen till en gemensam kunskapsbank med hälsodata skapas en grund för innovation och forskning. Hälsodata skapar legitimitet för de satsningar som görs. Cancercentrum och GMS är utmärkta exempel men det som behövs är ett större, nationellt initiativ som motverkar ytterligare silos. Det allra bästa vore såklart att ingen drabbades av cancer. Redan idag erbjuds flickor och pojkar att vaccinera sig mot det sexuellt överföringsbara viruset HPV som ökar risken för bland annat livmoderhalscancer. Framtiden kommer att erbjuda fler sådana cancerpreventiva möjligheter. Verkligheten är dock inte så enkel att vi kan välja bara en väg. – Kampen mot cancer måste adressera hela kedjan från primärprevention till behandling och se vården i en bred kontext. Hur vet vi att det vi gör faktiskt är bäst för patienten och därmed samhället? Jag inser att det inte alltid är enkelt att etablera en robust kunskapsbas, men det behöver inte betyda att vi inte ska försöka, avslutar Dag Larsson.

Denna artikel är i samarbete med Roche AB.

Avancerad cancerdiagnostik genom ett blodprov Varje människa är unik och ska behandlas därefter. För att garantera att rätt patient får rätt behandling i rätt tid krävs avancerad diagnostik, beslutsstödssystem och regelbunden uppföljning. Detta individanpassade synsätt kallas för precisionsmedicin. Utvecklingen går mot att den enskilda patienten utreds och behandlas allt mer specifikt och med allt bättre resultat. Text Roche AB

– Cancerbehandling med målriktade läkemedel och nya immunologiska behandlingar kräver att rätt behandling

ges till rätt patient på ett effektivt sätt. Roche:s nya blodanalyser är ett viktigt beslutsstöd för att finna tänkbara behandlingsalternativ och även kliniska studier som patienten kan delta i, säger Jan Hoffmann på Roche AB. Metoden är validerad och CE-märkt och genomisk DNA-sekvensering för utvalda patientgrupper finns beskrivet i vårdprogrammet för bröstcancer och lungcancer men finns tillgängligt även för andra patientgrupper. Precisionsmedicin ger patienterna bättre förutsättningar för att uppnå ett så fullgott resultat av vården som möjligt. Även samarbetet mellan hälso- och sjukvården, samhället som betalar och de forskande företagen stärks och ger bättre förutsättningar för en jämlik och effektiv vård för alla.

OM ROCHE AB:

Roche är en global pionjär inom läkemedel och diagnostik som är fokuserad på att föra vetenskapen framåt för att förbättra människors liv. Den kombinerade styrkan av läkemedel och diagnostik under ett tak har gjort Roche ledande inom precisionsmedicin - en strategi som syftar till att ge rätt patient rätt behandling i rätt tid. Roche ambition är att samarbeta med alla relevanta hälso- och sjukvårdsaktörer. För mer information, besök: www.roche.se www.foundationmedicine.se

FOTO: PRIVAT

recisionsmedicin börjar med att läkaren behöver förstå tumörens mutationer för att kunna välja så precis behandling som möjligt. Att ta tumörvävnad för biomarkörtestning kan upplevas som besvärligt för en person med cancer. Glädjande nog går utvecklingen av diagnostiska metoder snabbt framåt. Sedan hösten 2020 kan svenska cancerpatienter med hjälp av ett enkelt blodprov, taget i hemmet eller på sjukhus, få en omfattande genomisk DNA-sekvensering av tumören. Provet analyserar mer än 300 cancerrelaterade gener och flera genomiska signaturer som sedan läkaren använder som beslutstöd vid behandling av tumörer.

Jan Hoffmann FMI-Partner på Roche och produktansvarig för Foundation Medicines tjänster i Sverige Roche AB

Text Catharina Holm

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

Annons från AstraZeneca FOTO : P R I VAT

Uppmärksamma vanliga symtom på lungcancer tidigt med hjälp av Lungkollen

Artikel från AstraZeneca

www.astrazeneca.se

Varje år får cirka 4000 svenskar diagnosen lungcancer. Tidig upptäckt är avgörande. AstraZeneca har därför utvecklat det digitala frågeformuläret Lungkollen. Syftet är att informera och uppmärksamma personer med diffusa symtom eller riskfaktorer att söka vård i tid. Text Susanne Raaf

kampenmotcancer_fresenius_kabi_251x182.indd 1

ungcancer upptäcks ofta i ett sent skede, och då har cancern hunnit sprida sig till andra delar av kroppen, vilket begränsar behandlingsmöjligheterna. Lungkollen gör det möjligt att upptäcka eventuell lungcancer och starta behandlingsinsatser i tid. Lungkollen är utvecklad i samråd med läkarna Michael Bergqvist, adjungerad professor och överläkare inom onkologi samt Per Rönmark, specialist i allmänmedicin. – Om jag hade svarat på frågorna i Lungkollen när jag gick med min rethosta så hade jag kanske fått min diagnos innan sjukdomen hunnit sprida sig, säger Karin Liljelund, vice ordförande i Lungcancerföreningen.

jämfört med samma period 2019. Minskningen kopplas till den pågående coronapandemin som lett till att färre människor söker vård. Per Rönmark, specialist i allmänmedicin vill uppmana personer som gör Lungkollen och som efter avslutat test får rådet att söka vård att faktiskt göra det. Sedan pandemins intåg har hälso- och sjukvården ställt om verksamheten så att patienter inte ska löpa ökad smittorisk vid fysiska besök. Om man har symtom som skulle kunna tyda på lungcancer ska man därför inte låta rädslan för att bli smittad av covid-19 hindra att man uppsöker vård. Väntar man för länge finns istället en risk för att sjukdomen utvecklas till ett stadie som inte är botbart, avslutar Per.

Svårupptäckt och med diffusa symptom

VAR UPPMÄRKSAM PÅ FÖLJANDE SYMPTOM:

Anledningen till att lungcancer är svårupptäckt är att symtomen initialt är diffusa och dessutom kan förväxlas med andra sjukdomar. – Alla bör söka vård om man upplever långdragna symtom som hosta, andfåddhet och trötthet, säger Karin. Testet på Lungkollen innehåller nio ja- och nej-frågor som rör de vanligaste symtomen på lungcancer. Användaren får bland annat frågor om långvarig eller blodig hosta, andfåddhet, smärta i bröstkorg eller skuldrorna och tobaksrökning.

Färre söker vård Normalt sett ökar antalet cancerfall årligen i Sverige men under perioden mars-augusti 2020 har antalet nyupptäckta fall minskat med 12 procent

Hosta som inte går över Bröstsmärta Andfåddhet utan ansträngning Upprepade lunginflammationer Avmagring och aptitlöshet

Läs mer om lungkollen här: lungkollen.se SE-7698 2101

2020-09-17 18:27:21

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

De söker svar på gåtan om barncancer i våra gener

våra diagnoser. Varför drabbas egentligen ett barn av cancer? Frågan kan te sig filosofisk men är också grundsyftet bakom ett stort forsknings- och sjukvårdsprojekt som drivs i samarbete mellan Sveriges samtliga regioner. Projektet drivs av Genomic Medicine Sweden, GMS, och är finansierad av Barncancerfonden. Svaret på frågan söker man efter i våra gener. – Att barn drabbas av cancer är mycket sällsynt, drygt 300 barn drabbas årligen i Sverige. Däremot är det den vanligaste dödsorsaken bland barn upp till tonåren, berättar David Gisselson Nord, överläkare och professor på Lunds Universitet. Vid vuxencancer är det inte sällan som faktorer som livsstil, ålder och miljö nämns, yttre faktorer som barn inte hunnit exponeras för. För barncancer handlar det snarare om genetisk slump. – Barntumörer är svårdiagnosticerade eftersom olika former av barncancer kan vara lurigt lika varandra. Därför är

genetiken extra viktigt vid diagnostik av barncancer. Redan idag använder vi genanalyser inom barncancerdiagnostik; det är dock ett begränsat antal gener och med metoder utvecklade för vuxna med cancer, säger han. GMS är en nationell satsning som syftar till en större förståelse för våra geners betydelse för en rad allvarliga sjukdomar, däribland barncancer. Genom så kallad helgenomsekvensering, en total kartläggning av människans samtliga gener, är syftet en ökad kunskap om och förståelse för sjukdomarna samt hur de kan förebyggas och behandlas.

Unikt projekt Barncancerprojektet inom GMS är världsunikt så till vida att det dels spänner över Sveriges samtliga regioner, dels att det drivs som ett forsknings- och sjukvårdsprojekt. Kunskaperna från forskningen kommer att appliceras direkt in i sjukvården, till varje enskild patient. – Alla barn som insjuknar i cancer kommer att erbjudas delta i barncancerprojektet inom GMS. Alla ordinarie rutiner kommer att köras som vanligt, skillnaden är att man parallellt också kommer att använda en liten del av blod- och tumörprovet för en helgenomsekvensering, säger David Gisselson Nord. På några veckor kommer barnets

FOTO: MERCK

Merck i Sverige förenar lokal snabbrörlighet med global långsiktighet Läkemedelsbolaget Merck utvecklar bland annat riktade cancerläkemedel som verkar direkt mot cancercellen. Merck grundades 1668 och är världens äldsta fortfarande verksamma läkemedelsbolag med en innovativ onkologiportfölj. Merparten av de innovativa molekylerna som ligger till grund för bolagets cancerläkemedel har utvecklats från grunden i Mercks laboratorium. Innovation och nyfikenheten går hand i hand på världens äldsta läkemedelsbolag.

Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med Merck.

arvsmassa att kartläggas och analyseras i samarbete mellan experter regionalt och nationellt. De kunskaper som fås kommer sedan att jämföras med de som fåtts från ordinarie diagnosticering och kan därefter användas direkt i behandlingen av barnet. Projektet står precis klart att rullas ut brett i hela Sverige. – Första fasen i projektet innefattar 100 barn, därefter kommer resultatet att utvärderas. Projektet har redan inletts i Skåne och Göteborg men nu är de nationella etiska och juridiska prövningarna godkända och på plats vilket gör att vi nu kan rulla ut projektet nationellt, avslutar David Gisselson Nord.

FOTO: ÅSA HANSDOTTER

Genom så kallad helgenomsekvensering ska barns arvsmassa ge svar på varför och hur de drabbats av cancer. Projektet drivs av Genomic Medicine Sweden, med finansiering av Barncancerfonden och i nära samarbete med sjukvården.

David Gisselson Nord Överläkare & professor Lunds Universitet

OM GMS:

GMS är en nationell samverkan mellan regioner, universitet, sjukvård, näringsliv och patientorganisationer. Satsningen finansieras till hälften av den svenska regeringen och genom innovationsmyndigheten Vinnova, samt de regioner och universitet som deltar i samverkan. Utöver detta har GMS också stöd från andra finansiärer, som till exempel Barncancerfonden och SciLifeLab.

nom onkologi är Merck specialiserade på precisionsmedicin, det vill säga genetiskt individanpassad diagnostik och behandling. Det kan exempelvis röra sig om läkemedel som riktar in sig mot en specifik mutation. Ett viktigt syfte med den skräddarsydda behandlingen är förstås att ha god antitumoral effekt samtidigt minimera risken för skador på friska vävnader och organ. Det som särskiljer Mercks onkologiportfölj är att de innovativa molekylerna kommer från de egna forskningslaboratorierna. Behandlingarna är nischade efter mindre indikationer där det finns stora behov inom sjukvården av förbättrade behandlingsmöjligheter. –Vi utvecklar läkemedel mot tumörer i huvud och hals, urogenital cancer, lungcancer, kolorektal cancer och den ovanliga och aggressiva hudcancern merkelcellscarcinom. Vi är ett mycket forskningsintensivt bolag med en omfattande preklinisk och klinisk forskningsverksamhet, säger Suzanne Bergman, medicinsk rådgivare inom onkologi på Merck. –Vi utvecklar även immuno-onkologisk behandling, där man använder kroppens eget immunförsvar till att agera mot cancercellerna. Kombinationer av onkologisk behandling, exempelvis cellgiftsbehandling och de nya läkemedlen är fortsatt ett viktigt område att ägna sig åt, säger Suzanne Bergman.

En länk mellan sjukvården och patientorganisationer –En nära samverkan med patientorganisationer är en viktig del av vår

Text Catharina Holm

verksamhet. Vi arbetar för att stärka patientens röst. Vi driver gemensamt frågor kring jämlik cancervård och i år fokuserar vi lite extra på vikten av tidig upptäckt via nära samverkan med ”Nätverket mot cancer”, säger Andrea Bengtsson, ansvarig för kontakten med patientorganisationer på Merck.

med ett brinnande engagemang för cancerpatienter –Screening av kolorektalcancer var en av de viktiga frågorna som vi engagerat oss i. Samverkan med patientorganisationer är viktig för oss, inte minst eftersom det är de som har bäst kunskap om hur patienternas aktuella behov ser ut. Eftersom vi har god kontakt med sjukvården kan vi fungera som en länk mellan sjukvård och patientorganisationerna, säger Andrea Bengtsson. Företaget grundades 1668 av den tyske apotekaren Friedrich Jacob Merck och är därmed världens äldsta fortfarande verksamma läkemedelsbolag som är familjeägt. Långsiktighet, nyfikenhet och ansvar är ledstjärnor för verksamheten. Vi är cirka 50 000 medarbetare i 66 länder som förenas av en passion för nya idéer, möjligheterna till teknik och potential att göra skillnad i världen.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

Genetiska tester kan förebygga ärftlig cancer I genomsnitt orsakas fem till tio procent av all cancer av genetiska mutationer som ärvs från förälder till barn. Att upptäcka cancer tidigt är i många fall avgörande för en framgångsrik behandling. I familjer där flera individer har eller har haft cancer kan genetiska tester identifiera om det finns genetiska anlag för olika typer av cancer hos en eller flera av familjemedlemmarna. Det kan i sin tur hjälpa till att förebygga eller upptäcka sjukdomen tidigt. Text Annika Wihlborg

Kartlägger hittills oupptäckt ärftlig risk för cancer – Det är viktigt att öka allmänhetens

kännedom om möjligheten att genomföra tester för ärftlig cancer, vilka redan idag görs inom sjukvården. Familjen måste uppfylla ett antal kriterier för att få göra en ärftlighetsutredning, som att någon insjuknat i cancer i ung ålder. Vår ambition är att tillgängliggöra den här typen av genetiska tester till fler, vilket innebär att man kan identifiera fler som bär på mutationer som ökar risken för att utveckla cancer. Det möjliggör kartläggning av mutationer i familjer som inte uppfyller vårdens kriterier, som vid ärftlig bröstcancer i en släkt som domineras av män, säger Anna Hellquist. Endast hälften av familjerna med en mutation i genen BRCA1 uppfyller vårdens kriterier för ärftlighetsutredning. Bristfällig kunskap om de kliniska

tecken på ärftlig cancer, både hos privatpersoner och hos vården, leder till att endast en andel av de som faktiskt uppfyller kriterierna blir remitterade för utredning. – Det är viktigt att utbilda sjukvården, och privatpersoner, kring vikten av att genomföra ärftlighetsutredningar i förebyggande syfte, säger Anna Hellquist. Individer med mutationer i vissa specifika gener har en mycket kraftigt förhöjd risk att utveckla cancer. Denna risk kan minimeras genom förebyggande operationer. I de fall där förebyggande operationer inte är möjliga, eller något som individen önskar, rekommenderas kontrollprogram för att kunna identifiera och börja behandla eventuell cancer på ett så tidigt stadium som möjligt.

FOTO : I C EL L AT E

ånga ärftlighetsutredningar i vården börjar med en cancerdiagnos, antingen hos individen själv eller hos en familjemedlem. Med bredare testning ökar möjligheterna att identifiera fler personer med en ärftlig risk att utveckla cancer och därmed förebygga cancer hos friska individer, säger Anna Hellquist, genetisk vägledare på iCellate, ett medicintekniskt bolag som utvecklar produkter inom cancerdiagnostik och individanpassade behandlingsförslag.

Anna Hellquist, PhD Genetisk vägledare iCellate

Tänk om du fick möjlighet att påverka din cancerrisk

Denna artikel är i samarbete med iCellate.

genemate.se

Öka chansen för cancerprevention genom att känna till din risk – vi hjälper dig. GeneMate® är ett test för ärftlig cancerrisk genom ett enkelt salivprov.

Material och instruktioner för provtagning skickas hem till dig

Fyll salivprovet och svara på några frågor om cancer i släkten

Returnera provet i samma box det kom i

Svar erhålls inom 4–6 veckor

Boka gärna tid med en av våra genetiska vägledare för rådgivning före eller efter provtagning

Vid behov hjälper vi till med remittering till vården Ett GeneMate® test är ett test för den enskilde individen, familjen och för samhället i stort.

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Vanligt med svårartad diarré efter bäckencancerbehandling men det finns hjälp att få För cancerpatienter som genomgått strålbehandling eller kirurgi i bäckenområdet uppstår ofta problematik med svår diarré i samband med eller efter behandlingen. Ett viktigt budskap är att man inte ska behöva lida av den här problematiken i det tysta. Det finns hjälp att få så tveka inte att ta kontakt med din läkare. Text Annika Wihlborg

– Ibland händer det att problematiken uppstår efter det att cancerbehandlingen är avslutad. Jag vill gärna uppmana dessa patienter att ta kontakt med sin läkare, även om behandlingen inte längre pågår. En kombination av omlagd kost och läkemedel som reglerar tarmmotoriken gör att de flesta patienter blir fria från sin problematik. Ett annat råd är att dricka tillräckligt med vatten och se till att få i sig tillräckligt med salt för att ersätta kroppens salt- och vätskeförluster, säger Anna Martling.

– Jag opererades våren 2017 och fick avlastande stomipåse i ett halvår efteråt. När det var dags att ta bort stomipåsen började mina problem med svårartade diaréer, säger Carina Lundberg, som efter kirurgisk behandling genomgick en strålbehandling i kombination med cellgifter i början av 2017 för att behandla sin rektalcancer.

Nu kan jag leva som vanligt igen, vilket jag är så tacksam för! Carina Lundberg

Fick hjälp via Bäckencancerrehab För Carina innebar problematiken att hon behövde gå på toaletten uppemot ett dussin gånger per dygn. Tillvaron styrdes i mångt och mycket av att ständigt behöva ha snabb tillgång till en toalett. Diarréproblematiken hade självklart stor påverkan på livskvaliteten. – Jag gick igenom en tuff period innan jag fick hjälp av Bäckencancerrehab på Sahlgrenska universitetssjukhuset. De analyserade mina problem, gav mig kostråd och skrev ut läkemedel som reglerar tarmrörelserna. Jag tar fortfarande dem och behöver vara noga med vad jag äter, men den svårartade diarréproblematiken är borta. Nu kan jag leva som vanligt igen, vilket jag är så tacksam för, säger hon. Carina Lundbergs råd till andra patienter med samma problematik är att våga ta kontakt med läkare och berätta om dina problem. – Det är viktigt att känna till att den typen av problematik som jag hade är vanligt och att det finns hjälp att få. Samtidigt önskar jag att eftervården blir bättre för cancerpatienter som genomgått behandling i bäckenområdet, säger hon.

FOTO : R EG I O N STO C K H O L M

Kombination av kost och läkemedel

FOTO : AT N A H S

ppskattningsvis mellan 50 och 80 procent av de patienter som genomgår strålbehandling i bäckenområdet drabbas av svårartad diarré som får stora konsekvenser för livskvaliteten. Det kan kännas jobbigt för många patienter att tala om det här, somliga kanske inte ens vill berätta det för sina anhöriga. Mitt råd till patienter är att söka hjälp, med kostomläggning och läkemedel kan de flesta bli av med sin problematik, säger Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet och överläkare och kolorektalkirurg inom Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset. Orsakerna bakom den svårartade diarrén är ofta många och varierar från patient till patient. Kirurgi som berör de nerver som styr tarmmotoriken kan vara en orsak, ärrbildning på tarmen efter rektalcancerkirurgi en annan. I takt med att behandlingarna blir allt mer avancerade ökar också överlevnadsgraden för patienter med cancer i bäckenområdet. Anna Martling betonar vikten av en god livskvalitet, även efter avslutad cancerbehandling.

Anna Martling Överläkare & kolorektalkirurg Karolinska Universitetssjukhuset

Denna artikel är i samarbete med Atnahs.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

Denna artikel är i samarbete med Nätverket mot gynekologisk cancer FOTO : A N N A M O L A N D ER

Barbro Sjölander Ordförande Nätverket mot gynekologisk cancer

Äggstockscancer – fyra åtgärder som kan rädda liv Text Barbro Sjölander

Sverige diagnostiseras årligen cirka 700 kvinnor och 550 dör till följd av sjukdomen. Nätverket mot gynekologisk cancer har med bidragsstöd från Cancerfonden gett uppdrag till Nordiq Analytics att ta fram en samhällsekonomisk analys för äggstockscancer. I rapporten Samhällskostnader för ovarialcancer (äggstockscancer) 2018, skattas förekomst, sjukdomsbörda samt samhällskostnader relaterade till hälsooch sjukvård och produktionsförlust. Äggstockscancer stod 2018 för cirka 0,5 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige och samhällskostnader för sjukdomen skattades till 824 miljoner kronor. Trots att relativt få kvinnor drabbas är sjukdomsbördan, det mänskliga lidandet och de samhällsekonomiska konsekvenserna höga. Cancerfonden som ansett att äggstockscancer är underforskat i förhållande till dess dödlighet har de två senaste åren gjort strategiska satsningar på just äggstockscancer. Men ensam är inte stark. Cancerfonden kan inte vara den enda ansvarsbärande aktören. För oss drabbade och närstående, har det inte varit lätt att få gehör för mer resurser för förebyggande insatser och forskning eftersom den samhällsekonomiska bördan aldrig tidigare har skattats. Därför har detta välgrundade underlag tagits fram för att kunna argumentera för de kvinnor som drabbas.

Sänk kostnaderna och rädda liv! Samhällskostnaderna för ovarialcancer (äggstockscancer) 2018 beräknas till 824 miljoner kronor enligt vår rapport som släpptes i våras. Slutsatsen: ”Andelen som insjuknar i ovarialcancer årligen, relaterat till dess höga dödlighet, leder till höga samhällsekonomiska kostnader. För att undvika mänskligt lidande samt betydande samhällskostnader, bör resurser prioriteras för ytterligare forskning inom områden såsom tidig upptäckt i kombination med effektiv behandling”.

Därför vill vi nu se: 1. 2.

Att de nationella vårdprogrammen följs i hela landet

Mer forskning på äggstockscancer för att

Snabbare implementering av nya läkemedel

hitta bättre behandlingsmetoder

Mer forskning om tillförlitliga screeningmetoder. Många kvinnor tror att äggstockscancer kan upptäckas vid cellprovtagning vilket inte stämmer. I dagsläget finns det ingen tillförlitlig screeningmetod för äggstockscancer.

Mer forskning och kliniska studier om effektivare behandlingsmetoder Bland annat ser vi att det nationella beslut som finns om att ansvar för avancerad behandling av äggstockscancer ska koncentreras till sex sjukhus i landet inte följs. Det gör att vi inte får den möjlighet till utbildning av tumörkirurger och klinisk forskning som denna sjukdom behöver.

En snabbare och mer jämlik introduktion av nya läkemedel. Jämfört med andra länder som exempelvis Tyskland tar det längre tid att godkänna ett läkemedel i Sverige efter ett Europagodkännande.

Att de nationella vårdprogrammen följs i hela landet Det finns nationella vårdprogram men dessa är inte obligatoriska vilket skapar en ojämlik vård. Alla regioner ger heller inte patienten möjlighet att träffa behandlingsansvarig läkare.

Stötta vårt ideella arbete!

Öppna swishappen och scanna koden för att donera valfritt belopp.

Tack!

Mer forskning på äggstockscancer för att

hitta tillföralitliga screeningmetoder

För att spara samhällskostnader, mänskligt lidande och, viktigast av allt, för att rädda liv, vill vi att resurser prioriteras för:

Samhä llsko der för Samhäll ovaskostna rialc n stnader för cer 201 ovarialcancera2018 8

Nätverket mot gynekologisk cancer är en ideell patientförening som sprider kunskap och skapar debatt om gynekologiska cancersjukdomar. Vi vill att alla drabbade ska få tillgång till snabb, optimal vård och behandling. Vi stödjer drabbade och närstående genom våra slutna facebookgrupper och vi vet att kunskap och tidig upptäckt räddar liv. Följ oss i sociala medier och på gyncancer.se

10 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : T I M S O B EK

När livet vill något annat Lovisa Ström var 21 år och på toppen av tillvaron när cancerbeskedet plötsligt vände allting upp och ner. Nu vill hon försöka vara den förebilden hon själv saknade när det var som värst.

Text Christian von Essen

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 11

Chock och sorg Operationen var lyckad, och handbollen kunde avlägsnas. Lovisa hade drabbats av en elakartad aggressiv gulsäckscancer, en ovanlig cancertyp som drabbar fem kvinnor i Sverige varje år. – Det blev verkligen en käftsmäll. Jag visste att det var något jobbigt, men att det skulle vara cancer hade jag inte kunnat föreställa mig. Det var en enorm chock och sorg. Därefter gick det fort – från cancerbesked till cellgiftsbehandling tog det bara tre dagar. Lovisa prioriterades dels på grund av cancerns aggressivitet; dels för hennes unga ålder. Hon hade hunnit vara på sin praktikplats i fem dagar. Alla människor reagerar olika på livsomvälvande besked av det här slaget. Medan Lovisas familj och vänner undrade ifall hon skulle överleva, fäste sig hennes tankar på det vackra håret hon skulle tappa. Fenomenet är inte ovanligt. – Utseendet är en stor del av vår identitet. Jag hade sparat länge och hade äntligen fått det långa, lockiga håret som jag längtat efter. Ett kalt huvud representerade verkligen sjukdom för mig. Men efter den första rakningen visade det sig att livet gick vidare. Det var inte så farligt som jag trodde.

Andra behandlingen var värst Behandlingen gick bra, och Lovisa räknade ihärdigt ner dagarna tills det hela kunde vara över. Hennes kompisar peppade och Lovisas pappa delade

FOTO : T I M S O B EK

yårsafton i paradiset på Bali. Lovisa var 21 år, med avklarade journaliststudier och avtalad praktikplats på ett av landets största mediehus. Återförenad med sin pojkvän efter hans USA-vistelse. Ny lägenhet på ingång. Tillsammans med vänner skålade de in vad som skulle bli ett magiskt 2020. Samtidigt hade hon allt mer ont i magen. Det kanske var matförgiftning? Lovisa hade dessutom börjat träna och promenera. Hon rasade 14 kilo på fem månader utan att egentligen förstå hur det kunde gå så snabbt. Men magsmärtorna tilltog i styrka och intensitet. Det här var något annat. – Jag skrek och grät. Kramperna kom flera gånger under semestern och höll i sig i en timme varje gång. Jag blev helt panikslagen, berättar Lovisa på datorskärmen. Fler av hennes vänner berättade om cystor på äggstocken, vilket är läskigt men inget ovanligt. Hemma i Sverige gick hon på kontroll, och mycket riktigt satt det något där. Men hon nöjde sig inte med beskedet eftersom smärtorna fortsatte. Hon åkte till sjukhuset igen, blev inlagd och fick göra ytterligare tester. Var det en ofarlig eller elakartad tumör? Vid analysen visade det sig att de värsta farhågorna besannades. Läkaren ställde frågan som fick allt att rämna: ”Vill du ha beskedet här eller på ditt rum?”. – Vi förstod direkt. Jag bröt ihop totalt, och min kille stirrade bara rakt ut i luften. Det visade sig att det var en tumör stor som handboll där inne – 16 gånger 12 centimeter.

För mig var det viktigt att prata öppet om det som hände. Då kunde jag äga min egen historia och ta makten över den. regelbundet ut diplom för varje delseger. Men det dröjde inte länge förrän läkarna kunde konstatera att cancern redan hade spritt sig, med metastaser till levern. Ännu en behandling skulle påbörjas. – Det beskedet tog ännu hårdare. Jag hade levt med ett tydligt slutdatum och höll ut trots att jag mådde så otroligt dåligt. Men att börja om allting igen? Jag blev helt knäckt och bröt ihop. Min första instinkt var att ”jag vägrar!”. Ett stressmoment för Lovisa var risken att bli infertil. Cancer på äggstockarna tenderar att kraftigt reducera chanserna till att bli gravid i framtiden. Skulle hon redan i 20-årsåldern bli tvungen att vänja sig vid ett liv utan möjlighet att bilda familj? – Rädslan var närvarande under hela behandlingen. Jag såg framför mig hur jag skulle vakna upp efter operationen och direkt hamna i klimakteriet. Jag fick behålla en äggstock, men med ytterligare en cellgiftsbehandling riskerade jag att bli steril för alltid. Lovisa beskriver den här perioden som den absolut svåraste, både fysiskt och psykiskt. Samtidigt hade coronapandemin slagit sina klor kring samhälle och sjukvård – den här gången fick inte ens de närmaste närvara på rummet längre.

– Jag var rädd, ledsen, mådde fruktansvärt illa och tänkte att jag inte skulle klara det här en gång till. Det enda som hjälpte mig var att tänka på livet efter behandlingen och vad jag skulle göra nästa sommar. Jag skrev till och med en ”bucket list” med saker jag ville uppleva. Det var helt banala saker som ”ta en kaffe”, ”ha en spelkväll” och ”dricka bubbel med mina vänner”. Jag hade varit vegetarian i tre år, men nu blev jag sjukt sugen på makaroner och falukorv! Det åkte upp på listan. Man får hitta sitt eget sätt att sätta målbilder och hantera det jobbiga man går igenom.

Vikten av förebilder Men hon klarade det. Genom små milstolpar, omänsklig målmedvetenhet och knep för att stävja illamåendet, få igång magen och behålla kontakten med vänner och familj. En viktig pusselbit för att behålla hoppet uppe i den ofattbart svåra resan var möjligheten att kommunicera med andra. Redan efter det första läkarbesöket startade hon Youtubekanalen ”Luven”, och hon började posta en ofiltrerad videodagbok där rädslor, tankar och tårar fick ta plats. Hon filmade, redigerade, besvarade kommentarer, fick kontakt med andra som befann sig i samma situation. – För mig var det viktigt att prata öppet om det som hände. Då kunde jag äga min egen historia och ta makten över den. Jag såg också ett värde i att försöka vara den förebild som jag själv inte hittade när jag sökte runt på nätet. När man är i den här situationen vill man bara veta att man inte är ensam, att det finns andra där ute som går igenom exakt samma sak som jag. Därför tackade jag också ja till att vara med på Cancergalan när Cancerfonden frågade. Det kändes viktigt och jag hoppas att min historia kan hjälpa någon. I dag är Lovisa friskförklarad. Håret växer fortfarande ut, men i ny skepnad. Det karaktäristiskt mörka och krulliga håret som många cancerpatienter upplever efter sin behandling – inte fult, men bångstyrigt och annorlunda. Som en påminnelse om vad som hänt. Om att livet är fullt av gropar och omvägar.

12 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Det preventiva arbetet är avgörande för att minska andelen cancerfall Forskning tyder på att drygt 30 procent av all cancer kan förebyggas, bland annat med hjälp av screening och en sund livsstil. Det preventiva arbetet fyller därmed en nyckelfunktion för att minska andelen cancerfall i Sverige. Samtidigt investeras endast 3 procent av Sveriges samlade hälso- och sjukvårdsbudget på hälsoförebyggande åtgärder.

Både primärprevention och sekundärprevention behövs Han betonar vikten av dels primär-

prevention, som syftar till att förebygga nya cancerfall, dels sekundärprevention, som syftar till att förebygga återfall eller en försämrad prognos hos individer som har eller tidigare haft cancer. – Svensk sjukvård är bra på att behandla cancerpatienter effektivt och säkerställa att så många som möjligt överlever. Samtidigt krävs mer resurser till rehabilitering efter avslutad cancerbehandling. Där kan det sekundärpreventiva arbetet ingå som en viktig del. Genom ökat fokus på implementering och följsamhet till vårdprogrammen, kan alla patienter erbjudas rehabilitering, säger Hans Hägglund.

Mer forskning och ökade budgetanslag behövs Han anser att en större del av den totala sjukvårdsbudgeten bör läggas på cancerpreventivt och i förlängningen även hälsopreventivt arbete i framtiden. Det är också angeläget

FOTO: PRIVAT

Mats Johansson

Sten B Carlsson

Eva Backman

Vi vill inte vara den bortglömda cancern längre

Denna artikel är i samarbete med Immunovia & PALEMA.

Cancer i bukspottkörteln har en dålig prognos. Endast en av elva överlever. Tumörerna hittas ofta sent och i majoriteten av fallen kan patienterna inte behandlas för att bota, utan erbjuds palliativ vård. Här delar tre personer med sig av sina erfarenheter.

Text Annika Gavric Strüwer

med mer forskning och en fortsatt kunskapsspridning kring cancerprevention, både bland allmänheten och bland Andra viktiga åtgärder är att sjukvårdspersonal. undvika för mycket sol samt att Det finns mycket delta i screeningprogram och man kan göra som individ för att vaccinationsprogram. förebygga cancer. Ett bra riktmärke är att följa livsstilsråden i den europeiska kodexen mot cancer. Rekommendationerna baseras på de senaste vetenskapliga rönen. Några av de viktigaste råden är att inte använda någon form av tobak, att sträva efter en hälsosam kroppsvikt, vara fysiskt aktiv i vardagen, äta mycket fullkorn, baljväxter, grönsaker och frukt samt att vara Hans Hägglund fysiskt aktiv i vardagen. Andra viktiga Nationell canceråtgärder är att undvika för mycket sol samordnare samt att delta i screeningprogram och SKR vaccinationsprogram. FOTO : S K R

creening möjliggör tidig upptäckt av flera cancerformer och är därmed ett viktigt verktyg i det cancerpreventiva arbetet. I dagsläget finns screening för att upptäcka livmoderhalscancer, bröstcancer och tjock- och ändtarmscancer. – Screening för att upptäcka tjock- och ändtarmscancer erbjuds än så länge enbart i Region Stockholm, men erbjuds förhoppningsvis snart även i övriga delar av landet. Under de kommande åren utvecklas förmodligen screeningprogram även för prostatacancer och lungcancer. Samtidigt finns det en förbättringspotential, bland annat kring kallelsesystem och uppföljning av screeningverksamheten, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare på SKR.

ats Johansson hade gått en längre tid med magont, men varningsklockan ringde först när han fick gråvit avföring. Det var då han sökte vård. – Läkaren reagerade direkt och misstänkte lever- eller bukspottkörtelskada. Han såg ytterligare symtom, såsom gula ögonvitor och gulaktig hy. Jag fick nästan omgående göra en datortomografi och två veckor senare fick jag veta att jag hade drabbats av bukspottkörtelcancer. Det är nu 16 månader sedan Mats fick sin diagnos. – Jag tror att en av anledningarna till att jag har överlevt så pass länge är att efter operationen fick jag ta del av en ny immunterapi i samband med en studie. Jag fick otroligt bra respons på den första immunterapin i kombination med cytostatikabehandling. Det behövs mer forskning, enligt Mats. – Symtomen kommer ofta för sent, därför måste man hitta markörer för en tidig diagnos och se om det finns behov av screening.

Tidig upptäckt På Sten Carlsons årliga hälsokontroll upptäcktes det att han hade ett högt kolesterolvärde så han fick kolesterolsänkande preparat utskrivet. Men preparatet fick levervärdena att stiga. Samtidigt fick han klåda, mörk urin, smärta under bröstkorgen och gick ned i vikt. – Jag åkte in akut och det visade sig att det var stopp i gallgången. Kort därefter fick jag veta att det fanns en elakartad

Text Annika Wihlborg

förändring och jag erbjöds operation. Sten hade drabbats av periampullär cancer som täpper till gallgången. Det tog tre månader från det att Stens levervärden försämrades till han opererades. – Idag mår jag bra. Tack vare att cancern satt där den satt har jag inga spridningar och inga biverkningar. Sten eftersöker en bättre kontinuitet i kontakten med vården. – Det ska inte vara nya läkare varje gång, det är viktigt som patient att få bygga upp en relation till sin läkare och kontaktsköterska.

Fick kämpa hårt Eva Backman började få diffusa symtom, men kände att hon inte hade tid att tänka på det. Men till slut blev hon så pass dålig att hon var tvungen att åka in akut. Alla prover såg bra ut, men Eva visste att något var fel. Hon vägrade ge upp och krävde fler undersökningar. Sju månader senare fick hon diagnosen bukspottkörtelcancer. – Jag bestämde mig snabbt för att jag skulle fokusera på att vara en överlevare, även om en onkolog i princip gav mig en dödsdom. Eva fick, förutom cellgifter, genomgå en stor operation där man tog bort hennes bukspottkörtel och ett flertal andra organ. – Det var tuffa behandlingar med svåra biverkningar som jag får leva med resten av mitt liv, men jag lever. Man kan bara spekulera i vad som hade hänt om min cancer upptäckts tidigare - innan den blivit så aggressiv. Jag har fått betala ett högt pris, men jag har trots allt vunnit i cancerlotteriet.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 13

Denna artikel är i samarbete med NanoEcho. FOTO : N A N O EC H O

K Banbrytande teknik revolutionerar diagnostik av rektalcancerpatienter FOTO : N A N O EC H O

Medtechbolaget NanoEcho har utvecklat en teknik som förbättrar detektionen av rektalcancer genom att kombinera nanoteknologi med ultraljudsteknik. Tekniken möjliggör en individanpassad behandlingsstrategi.

Fler patienter kan behandlas med lokal kirurgi

Linda Persson vd NanoEcho

nanoecho.se

olorektalcancer, bestående av tjocktarms- och rektalcancer, är den tredje vanligaste cancerformen globalt sett. Antalet drabbade patienter förväntas öka med 60 procent globalt till mer än 2,2 miljoner årliga fall år 2030. I Sverige drabbas idag cirka 2 000 patienter årligen av rektalcancer. NanoEcho har utvecklat en innovativ metod som med hög precision gör det möjligt att upptäcka cancerspridning till lymfkörtlarna innan det fattas beslut om en komplikationsfylld bäckenoperation – Vi har utvecklat en metod som bygger på magnetomotoriskt ultraljud som syftar till att ge en mer precis, enklare och mer kostnadseffektiv diagnos av rektalcancerpatienter. Genom att använda nanopartiklar som kontrastmedel underlättas differentieringen mellan sjuk och frisk vävnad. Med tydligare diagnostik får behandlande läkare bättre vägledning för att kunna erbjuda en mer individanpassad behandling som minskar onödigt lidande och ökar patienternas överlevnadschanser, säger Linda Persson, vd på NanoEcho.

Spridning till närliggande lymfkörtlar är en markör på hur långt gången cancern är och viktig information

Text Annika Wihlborg

för behandlingsstrategi för patienten. Med nuvarande teknik har behandlande läkare ofta svårt att avgöra om rektalcancern är spridd eller inte. Det innebär att ungefär två tredjedelar av tidig detekterade rektalcancerpatienterna genomgår en omfattande bäckenoperation som bidrar till avsevärt försämrad livskvalitet. Uppföljning visar att det för mer än hälften av dessa patienter vore fullt tillräckligt med lokal kirurgi. NanoEchos innovativa och högprecisionsbaserade metod kan göra det möjligt att upptäcka cancerspridning till lymfkörtlarna redan innan operation. NanoEchos teknik kan komma att förebygga att rektalcancerpatienter i ett tidigt stadie genomgår ett omfattande komplikationsfyllt kirurgiskt ingrepp i onödan. Ett ingrepp som försämrar livskvaliten radikalt för patienten. Fler patienter kan istället genomgå lokal kirurgi, vilket bland annat innebär att de kan undvika stomipåse. – Så snart covid-19 restriktionerna lättar inleds våra kliniska studier vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Studierna genomförs i en första fas på bortopererad vävnad. Parallellt med de kliniska studierna påbörjas utvecklingen av det system som så småningom ska kommersialiseras. Vi siktar dessutom på en marknadsnotering under våren 2021, säger Linda Persson.

1950 1966 1970 Ett urval av händelser som utvecklat cancervården 1950-2020

-1977

Forskare kopplar rökning till cancer

Screening av livmoderhalscancer införs i Sverige

Bröstbevarande kirurgi och det första hormonläkemedlet introduceras inom bröstcancervården.

1976 1986 2000 2009 2010 2018 Benmärgstransplantation utförs för första gången i Sverige.

Allmänna råd om regelbunden mammografiscreening i Sverige

Patienter kan få skräddarsydd behandling genom precisionsmediciner

HPV-vaccin införs i Ökad medvetenhet om det svenska vaccina- att livsstil kan påverka tionsprogrammet risken för cancer

Nobelpris för immunterapi

KÄLLA: CANCERFONDEN.SE

14 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Att få ett cancerbesked är tufft men det finns stöd och hjälp att få Ett cancerbesked är ofta livsomvälvande och dramatiskt för individen. Samtidigt ska man vara medveten om att det finns bra psykologiskt stöd att tillgå för den som behöver stöd i samband med sjukdomsbeskedet och under en ofta relativt tuff och krävande behandling. man själv kan påverka och vad man inte kan påverka. Individer som nått en viss acceptans kring diagnosen och behandlingen kommer ofta in i en fas där de blir mentalt starka och målinriktade, med en tydlig motivation att ta sig igenom behandlingen, säger Jeanette Winterling. Hon rekommenderar individer som fått en cancerdiagnos att leva i nuet så långt det är möjligt. Omge dig med personer du trivs med och tycker om och se till att unna dig bra dagar, även när du är mitt inne i en cancerbehandling. Det är ofta en mer framgångsrik strategi än att sätta livet på vänt under behandlingen.

FOTO: KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

ånga som får sitt cancerbesked hamnar i en chock som gör det svårt att ta till sig all information kring sjukdomen och den kommande behandlingen. Jag har många gånger upplevt att patienten uppfattat helt annan information än deras anhöriga, som också var med på mötet med läkaren, säger Jeanette Winterling, chef för Psykologisk mottagning tema cancer på Karolinska Universitetssjukhuset, en mottagning dit cancerpatienter i behov av psykologiskt stöd remitteras.

Jaentte Winterling Chef för Psykologisk mottagning tema cancer Karolinska Universitetssjukhuset

Lev i nuet och satsa på social samvaro När chockfasen är över är nästa utmaning att bearbeta den diagnos man fått. Det tar ofta tid innan man som patient fullt ut tagit till sig all information kring vad diagnosen innebär och hur behandlingen kommer att se ut. – Det gäller att bena ut vilka faktorer

Psykiska aspekter kan komma ikapp efter behandlingen – De sociala aspekterna är jätteviktiga för cancerpatienter. Individens sociala nätverk blir än viktigare och många söker sig till patientföreningar och liknande för att utbyta erfarenheter med andra i

samma situation. Ungefär en tredjedel av alla cancerpatienter söker psykologiskt stöd i form av kuratorer, psykologer och andra resurser som erbjuds under behandlingen. Andra hittar istället sina egna strategier för att må så bra som möjligt under behandlingens gång, säger Jeanette Winterling. Hennes råd till cancerpatienter som inte mår bra psykiskt är att prata med sin kontaktsköterska och fråga vilket stöd som erbjuds. – Många som fått en cancerdiagnos upptäcker att de är mentalt starkare än de någonsin trott. För somliga kommer de psykologiska aspekterna av diagnosen ikapp när behandlingen är avslutad. Då kan rehabiliteringsstöd vara helt avgörande för den psykiska hälsan.

Då kan rehabiliteringsstöd vara helt avgörande för den psykiska hälsan.

Text Annika Wihlborg

Perituskliniken - Södra Sveriges första privata cancerklinik För cancerpatienter är korta väntetider och snabb behandling ofta helt avgörande. I september 2020 invigdes Perituskliniken, södra Sveriges första privata cancerklinik, på Medicon Village i Lund. Peritusklinikens ambition är att utgöra ett komplement till den offentliga vården av urologiska sjukdomar, framför allt prostatacancer och på sikt även andra tumörsjukdomar.

Korta ledtider mellan diagnos och behandling Efter fyrtio år i den offentliga sjukvården valde han att förverkliga sin dröm

om att starta en privat cancerklinik, något som hittills saknats i södra Sverige. Peritusklinikens tekniskt avancerade utrustning möjliggör att tiden mellan diagnos och behandling kortas, vilket minskar risker, oro, lidande och kostnader. Ambitionen är att i framtiden kunna erbjuda såväl cytostatikabehandling som immunterapi och strålterapi. I den offentliga sjukvården kan det ta flera veckor att analysera provresultat och utreda om en patient har prostatacancer eller ej. Peritusklinikens målsättning är att kunna erbjuda provsvar inom 72 timmar. Långa väntetider och ledtider är ett stort problem för cancerpatienter. Ambitionen att korta väntetiderna och att erbjuda ett alternativ för patienter som drabbats av någon av de två vanligast förekommande cancerformerna är en stark drivkraft bakom grundandet av Perituskliniken. Tanken är att kliniken ska kunna ta emot tre kategorier av patienter: patienter som kommer från den

FOTO: ANDRÉ DE LOISTED

erituskliniken fokuserar på diagnos och kirurgisk behandling av cancersjukdomar, i första hand prostatacancer. Genom att samla allt under ett tak möjliggörs korta beslutsvägar, vilket i sin tur minimerar väntetiderna för patienterna. – Många prostatacancerpatienter är frustrerade över de långa väntetiderna. Det kan ta flera månader från det att man tar ett första PSA-prov tills patienten fått sin eventuella cancerdiagnos och så småningom kan påbörja behandling. Vi på Perituskliniken vill visa att man kan korta såväl ledtider som väntetider rejält, säger Per-Anders Abrahamsson, professor emeritus i onkologisk urologi, tidigare generalsekreterare för Europeisk urologi och initiativtagare till Perituskliniken.

Per-Anders Abrahamsson

Professor emeritus i onkologisk urologi & initiativtagare till Perituskliniken

En viktig del av vår verksamhet är att erbjuda kompetensutveckling och fortbilda vårdpersonal. offentliga sjukvården via avtal eller vårdgaranti, patienter som kommer via försäkringsbolag samt patienter som betalar för sin behandling själv. – En viktig del av vår verksamhet är att erbjuda kompetensutveckling och fortbilda vårdpersonal. Jag betraktar samverkan med den offentliga vården som ett måste för att vi tillsammans ska kunna korta vårdköerna och erbjuda rätt behandling i tid. Vi kommer även att ha utrymme för kliniska prövningar i samverkan med de över hundra företag inom life science som etablerat sig här på Medicon Village, säger Per-Anders Abrahamsson.

Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med Perituskliniken

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 15

All.Can Sverige – med syfte att förbättra cancerpatienters förutsättningar I december 2020 lanserades All.Can Sverige, en del av det internationella initiativet All.Can, som samlar patienter, forskare, sjukvårdens professioner, företag och beslutsfattare att verka för att förbättra och personcentrera cancervården och bidra till jämlik behandling för alla cancerpatienter. Genom att samla många aktörer kan All.Can utgöra en hävstångseffekt för alla krafter som verkar för en bättre cancervård.

Vill bidra till jämlik vård För att få en bred bild av cancerpatienternas behov genomför All.Can just nu en enkät bland patienter. Tanken är att fånga upp de frågor cancerpatienterna själva tycker är

viktigast. – Många patienter kan vittna om allt som är bra med den svenska cancervården, men vi kan bli ännu bättre på flera områden. Alla ska få tillgång till den bästa behandlingen och det bästa stödet under och efter sjukdomen oavsett vilka förutsättningar du hade när du blev sjuk, säger Emma Henriksson.

Text Annika Wihlborg

FOTO: ALL.CAN

ll.Can Sverige har valt att lyfta tre fokusområden som är särskilt viktiga för patienter i Sverige; jämlik vård, livet efter en cancerdiagnos och att minska stigmatiseringen kring cancer. Patienternas medverkan och inflytande över cancervården går som en röd tråd genom samtliga teman. – Genom att samla flera olika perspektiv kan vi lyfta frågor som annars inte får tillräckligt utrymme med såväl medicinska som psykologiska, sociala och samhällspolitiska aspekter. Cancer berör så många människor och på så många olika sätt. Det handlar om att se människans samlade livssituation och inte enbart fokusera på cancerdiagnosen, säger Emma Henriksson, talesperson för All.Can Sverige.

FAKTA OM: ALL.CAN

All.Can Sverige är ett samarbete mellan Bröstcancerförbundet, European Cancer Patient Coalition, GCF Värmland, Microsoft, Nätverket mot Cancer, Ung Cancer samt de finansierande företagen Amgen, Bristol Myers Squibb, Janssen, MSD och Roche. All.Can Sverige följer det etiska regelverket som etablerats av LIF, Läkemedelsindustriföreningen. All.Can är ett internationellt initiativ som finns i 14 länder runtom i världen. All.Can Sverige välkomnar fler organisationer att delta i arbetet för en förbättrad cancervård.

Läs mer om All.Can här: all-can.org Denna artikel är i samarbete med All.Can

Emma Henriksson, talesperson All.Can Sverige

SE-CTH-2021-01-0003

16 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Effektiv CAR-T-behandling ger fler cancerpatienter hopp om bot CAR-T-cellsterapi är en innovativ behandlingsmetod som ger hopp om bot för cancerpatienter med diffust storcelligt B-cellslymfom, en aggressiv typ av lymfomcancer. Genom att genmodifiera patientens egna celler attackeras cancern. Framöver kommer behandlingen att tillgängliggöras även för patienter med andra former av cancer.

-cellsterapi är en kraftfull och nyskapande behandlingsform som kan bota patienter med lymfomtypen diffust storcelligt B-cellslymfom. Det är en aggressiv sjukdom som drygt 500 personer i Sverige årligen insjuknar i. Drygt tio procent av patienterna får ett snabbt återfall eller svarar inte på den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingen erbjuder denna patientgrupp en alternativ behandlingsform som tidigare saknats, vilket ger dem nytt hopp om bot. Numera erbjuds behandlingen på flera svenska universitetssjukhus och via samtliga regioner i landet.

CAR-T-cellerna dödar kroppens cancerceller – Behandlingen går till så att T-celler, som är en del av immunförsvaret,

tas ut ur patienten och skickas till ett laboratorium i bland annat USA. Väl där omvandlas T-cellerna till aggressiva celler som, när de förs tillbaka in i kroppen, attackerar ett särskilt protein på cancercellerna. CAR-T cellerna känner igen cancercellerna och angriper och dödar dessa, säger Mats Jerkeman, överläkare inom onkologi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds Universitet. För att kunna erbjudas den här behandlingen måste patienten ha genomgått minst två typer av cytostatikabehandlingar. Det är också viktigt att patienten inte har andra samtidiga sjukdomar som kan utgöra ett hinder för behandlingen. I tidigare studier har man kunnat se att ungefär 40 procent av de som får behandlingen får långvarig behandlingseffekt, och förhoppningsvis uppnår bot.

FOTO: LUNDS UNIVERSITET

CAR-T

Mats Jerkeman Överläkare inom onkologi Skånes universitetssjukhus & professor Lunds Universitet

Skånes Universitetssjukhus var först i Sverige med att erbjuda behandlingen, som nu alltså erbjuds i hela landet. I läkemedelsindustrin pågår för närvarande intensiv utveckling av CAR-T-teknologin, vilket innebär att fler patienter framöver kan ta del av denna potenta och nyskapande behandlingsform. – Min förhoppning är att behandlingen inom kort även ska kunna användas på patienter med akut lymfatisk leukemi. Framöver kan metoden förmodligen även användas för att behandla flera andra cancerformer, säger Mats Jerkeman.

Min förhoppning är att behandlingen inom kort även ska kunna användas på patienter med akut lymfatisk leukemi.

Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med Lungcancerföreningen.

Fler människor dör av lungcancer än av någon annan cancersjukdom i Sverige Tack vare nya behandlingar lever fler längre i dag. Men det är en utmaning att upptäcka lungcancer i ett tidigt skede. Diffusa och smygande symtom som hosta som inte går över, andfåddhet vid lätt ansträngning, smärtor och återkommande lunginflammationer är vanliga. Lungcancerföreningen vill förmedla att vem som helst kan drabbas även icke-rökare och unga människor. Text Henrik Vesterlund hålla igång som jag brukar. Men det som hände nu var något fruktansvärt. Jag drabbades av en helt obeskrivlig smärta. Jag har drabbats av svåra smärtatacker tidigare, till exempel svåra magkramper på grund av amöbadysenteri under olika resor men det här var långt mycket värre. Vad är det som händer? När smärtan inte gick över tog jag mig till vårdcentralen och bad om hjälp. Jag fick hjälp med smärtan och blev väl omhändertagen av en fantastisk ung sjuksköterska.

Hemma efter skidresan jobbade jag på som vanligt. På jobbet var det stora samtalsämnet en ny sjukdom i Kina och kollegor som varit där kom hem och var väldigt sjuka. Helgen efter hemkomsten från Åre mådde jag fortfarande inte bra utan tänkte att jag kanske hade fått influensa. Min plan blev därför att ta det lugnt och se några filmer istället för att

Medan jag är på vårdcentralen söker min fru information på nätet om vad som kanske har drabbat mig. Hon säger till mig att mina symtom kan tyda på lungcancer. Nej, det kan väl inte vara möjligt? Nu inleds en svår tid Efter mer än en månad får jag besked om att jag har

lungcancer och jag börjar förlika mig med tanken. Så nu ska det väl bara vara att starta behandling? Men jag får inga besked eller svar. Veckor blir till månader, jag blir bara sämre och smärtan tilltar. Väntan gör mig tokig och jag undrar vad läkarna håller på med. Det tas prover som får tas om, för att materialet var dåligt. Veckorna går men fortfarande inga besked. Vid det här laget tänker jag att min tid är ute. Tillsammans med familjen planerar vi för hur det ska bli efter min död. Så äntligen, 3 månader senare, får jag min första cellgiftsbehandling. Men inför den andra kuren vill läkarna byta behandling och ge mig immunterapi tillsammans med cellgift. En känsla av lättnad och hopp infinner sig. Nu har det gått 6 månader och alla tumörer är borta – ett mirakel.

FOTO : A N N E V EST ER LU N D

et här är Henriks berättelse: Det är snart ett år sedan men jag glömmer det aldrig. Vi var på skidresa i Åre, det var fantastiskt väder och bästa tänkbara skidåkning. En kväll kände jag mig lite konstig, det gjorde ont på höger sida av bröstet nere under revbenen. Det kändes som håll eller magkatarr men kan det kännas så på höger sida?

Henrik Vesterlund

Bli medlem eller stöd oss genom att ge en gåva, köp Vita Bandet eller halssmycke för att uppmärksamma lungcancer. För gåva, medlemskap eller köp av smycke använd vårt Plusgiro: 24 69 62-5 eller Swisha till 123 662 4415

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 17

akom nästan alla fall ligger en HPV-infektion. Hologics mRNA- baserade HPV-test kan, till skillnad från äldre DNA-tester, skilja riskabla infektioner från de cirka 90 procent som är harmlösa. Det innebär exaktare provsvar och färre ”falsklarm” vilket minskar onödig oro, överbehandling och opåkallade kolposkopier.1 I Sverige har antalet fall av livmoderhalscancer nästan halverats sedan regelbundna gynekologiska cellprovskontroller infördes på 1960-talet. Aktiv infektion farligast Under större delen av 2000-talet har cirka 450 kvinnor per år fått diagnosen, men sedan 2014 har snittet legat på över 550 nya fall per år – en nivå som inte observerats sedan 1980-talets början. I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus, HPV. De flesta HPV-infektioner läker ut av sig själva och viruset kan finnas vilande i kroppen under lång tid utan att orsaka skada. Därför är det viktigt att hitta de aktiva infektionerna som ökar risken för cancer.

Screeningresultat att verkligen lita på Denna artikel är i samarbete med Hologic.

Över en halv miljon nya fall per år gör livmoderhalscancer till en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor.

ADS-02090-NOR-SE Rev 001 Innehållet i denna text är i informationssyfte och är inte avsett att vara medicinsk rådgivning. Kontakta din läkare för specifika råd om din hälsa och behandling. Hologic och Aptima är registrerade varumärken som tillhör Hologic, Inc. och/eller dess dotterbolag. nordicinq@hologic.com och www.hologic.com

Identifierar det farliga I januari 2017 kom ett nytt vårdprogram för att förebygga livmoderhalscancer. Beroende på kvinnans ålder ska

undersökning ske dels med cytologi (där man söker efter sjukliga förändringar i celler), dels med HPV-test. Äldre HPVtest kan med hög känslighet påvisa förekomst av virus-DNA, men de säger ingenting om huruvida infektionen är aktiv eller vilande. Hologics Aptima HPV Assay, som istället analyserar mRNA från onkogener, kan skilja de riskabla HPVinfektionerna från de harmlösa. Minskar onödig oro Flera studier visar att Aptima HPV Assay har samma goda känslighet som DNAbaserade HPV-test, men med förbättrad specificitet.2 Det innebär att Aptima HPV Assay hittar lika många fall av cancer (eller förstadier), men att antalet falskt positiva svar är hela 23 procent mindre.3 Detta leder till minskad onödig oro och färre opåkallade uppföljningsåtgärder samtidigt som vårdens kostnader minskar.4,5 Tillförlitligt över tid Nu har flera långtidsstudier, varav en svensk, visat att de screeningresultat som Aptima HPV Assay ger är tillförlitliga i åtminstone sex-sju år, något som blir ännu viktigare när utvecklingen går mot längre screeningintervall.6,7,8 Idag används Aptima HPV Assay i flera svenska regioner, däribland Skåne, Örebro och Sörmland.

1 Cook et al., J Clin Virol. 2017 Feb;87:23-29

5 Sauter J et al., Acta Cytologica 2014;58:162–166

2 Haedicke J. & Iftner T. J Clin Virol. 2016 Mar;76 Suppl 1:S40-S48.

6 Iftner T, et al. J Clin Microbiol 2019 57(1) e01177–18

3 Ibid.

7 Forslund O et al. Int J Cancer 2018:144,1073–1081

4 McCaffery et al. Sex Transm Infect. 2006;82(2):169–74

8 Cook D, et al. J Clin Virol 2018:108:32–37

FOTO : P R I VAT

“Jag behövde hjälp att hantera cancerspöket” Småbarnsmamman Ida berättar om rädslan för återfall i kronisk cancer och hur CancerRehabFondens rehabvecka blev räddningen. Text CancerRehabFonden

ag var föräldraledig med vårt andra barn när jag upptäckte att lymfkörtlarna i ljumsken var förstorade. Det var en aggressiv form av äggstockscancer som hade spridit sig. Idag lever jag med en kronisk cancer och med stor risk för återfall. Under behandlingarna stoppade jag undan alla jobbiga känslor. Som förälder till två små barn hade jag inte tid att stanna upp, tänka eller gråta. Deras behov kom först. Efter behandlingarna blev det svårare. Jag behövde lära mig att hantera cancerspöket, en ständigt närvarande rädsla för att cancern skulle komma tillbaka, men vården pratade inte med mig om det. Det var först när jag kom i kontakt med CancerRehabFonden

som jag förstod att det fanns stöd att få, och jag sökte plats på rehabvecka. Efter veckan insåg jag att det som gjorde att jag sökte inte var det som jag behövde mest. Jag ville ta kontroll över det jag kunde i min livssituation genom att se över kost och livsstil, men jag åt redan bra och levde hälsosamt. Jag behövde istället de andra bitarna, att lära mig att lyssna inåt på vad jag och min kropp behöver just idag för att må så bra som möjligt. Jag har fortsatt att använda mig av det som jag lärde mig under veckan, till exempel andningsteknik som hjälper mot stress. Det har varit positivt inte bara för mig utan för hela familjen. Nu är jag mindre orolig och då sprids ett lugn också hos dem.

CANCERREHABFONDEN: Cirka 600 000 personer i Sverige har överlevt cancer eller lever med kronisk cancer.

Hjälp fler cancerdrabbade med livsviktig rehabilitering. Bli månadsgivare på cancerrehabfonden.se eller swisha valfri gåva till 900 2064

En cancerbehandling är påfrestande och kan leda till biverkningar som kognitiva problem, fatigue, nervskador och ångest. CancerRehabFonden erbjuder kostnadsfri rehabilitering som leds av erfaren och legitimerad personal. Vi finns där när samhällets resurser inte räcker till. Endast 1 av 5 av våra deltagare uppger att de erbjudits rehabilitering av sjukvården. CancerRehabFonden är en ideell organisation, verksamheten är helt beroende av gåvor.

Denna artikel är i samarbete med CancerRehabFonden.

18 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Ny general sekreterare på Prostatacancerförbundet vill få till kraftfulla förbättringar av prostatacancervården! som lever med sjukdomen fyrdubblat, över 120 000, varav många har väsentliga problem på grund av återfall, biverkningar och behandlingsskador. Prostatavården måste förbättras På 25 år har antalet som lever med prostatacancer alltså ökat och patienternas behov av vård och uppföljning är av helt annan karaktär än tidigare. Såväl diagnostik som behandling har utvecklats explosionsartat. Vårdens organisation och resurser är däremot i det närmaste oförändrade. Sveriges vanligaste och för män dödligaste cancerform borde mötas med en vård som tar patienternas behov som utgångspunkt med multidisciplinära, kvalitetssäkrade och tekniskt välutrustade enheter för de avancerade ingreppen samt med tillgängliga specialiserade närvårdsenheter för diagnostik, uppföljning och rehabilitering.

FOTO: PRIVAT

en förste januari tillträdde Olov Berggren som ny generalsekreterare och han rivstartar med förslag om att det behövs nationell översyn över prostatacancervården. Det har hänt alldeles för lite de senaste trettio åren. Kanske mycket beroende på att män mellan 50-70 som är sjuka och där många skäms för sin sjukdom inte är en grupp som ställer sig på barrikaderna. Men nu är det dags säger Olov Berggren. För 25 år sedan levde 30 000 män med diagnosen prostatacancer. De som upptäcktes med sjukdomen var vanligen åldrade män med redan spridd cancer som inte gick att bota. Eftersom prognosen var dålig och verksamma behandlingar saknades var intresse för sjukdomen inte stort i vården. En dramatisk förändring skedde när PSA-testet började användas i stor skala i slutet av 90-talet. Sjukdomen kunde nu upptäckas tidigt, långt innan den börjat sprida sig och ge symtom. Antalet män som gick igenom botande behandling i form av kirurgi och strålning ökade mycket snabbt. Idag är antalet män

Torsten Tullberg Projektledare Mustaschkampen

Standardiserade vårdförlopp, SVF. Regionerna åtog sig att mot särskild ersättning från staten arbeta för att minska kötiderna. Sedan dess har cirka 3 miljarder kronor fördelats i detta syfte. Prostatacancer stod från början i särklass med väntetider flera gånger längre än den näst sämsta diagnosen. Eftersom prostatacancer också står för det största antalet patienter var förväntningarna mycket stora på projektet. Efter fem år kan det dock konstateras att SVFsatsningen endast lett till marginella förbättringar.

Text Prostatacancerförbundet

Förnyat beslut i screeningfrågan behövs! Den senaste bedömningen (2018) fastställde att PSA-testet inte är tillräckligt precist för att fördelarna med screening väsentligt skulle överstiga nackdelarna. Två omständigheter har nu förändrat förutsättningarna avsevärt. Diagnostiken har förändrats och är nu betydligt träffsäkrare än enbart PSA-test. Nytt är också att alltfler läkemedel finns som förlänger livet även för dem som upptäcks sent med spridd cancer, vilket leder till dramatiska kostnadsökningar.

Nödvändigt med ett omtag för minskning av väntetiderna För att minska väntetiderna i cancervården inleddes 2015 projektet

Denna artikel är i samarbete med SpectraCure.

Ny metod ger nytt behandlingsalternativ för prostatacancerpatienter Medicinteknikbolaget SpectraCure har utvecklat en behandlingsmetod som i framtiden kan erbjuda behandling för prostatacancerpatienter som fått återfall efter att ha genomgått strålbehandling. Så småningom är ambitionen att metoden även ska kunna användas på patienter med primär prostatacancer med låg spridningsrisk. Text Annika Wihlborg

fas 2-studier på sin behandlingsmetod för prostatacancerpatienter. Bolaget har bland annat utvecklat en mjukvara som kan göra PDT-behandlingen mer noggrann, exakt och säker för varje patient. Mjukvarusystemet IDOSE® innebär att man även kan utföra fokal PDT-behandling som enbart fokuserar på behandling av själva cancertumören inne i prostata.

Hoppas kunna erbjuda prostatacancerpatienter bot Fördelarna med PDT-behandlingen är flera, bland annat att den är ett minimalinvasivt ingrepp, vilket innebär att patienten i allmänhet kan gå hem från sjukhuset redan samma dag. Strålbehandling är ofta en komplicerad och långvarig process, medan PDTbehandlingen istället endast ges vid ett

FOTO: SPECTRACURE

år behandlingsmetod baseras på fotodynamisk tumörbehandling, PDT. Metoden baseras på att man injicerar ett ljuskänsligt läkemedel i patienten. Läkemedlet aktiveras av laserljus med exakt rätt våglängd. PDT är en behandlingsmetod med hög precision, vilket för prostatacancerpatienter innebär att man kan avgränsa behandlingsområdet och därmed undviker att ta död på känslig vävnad runt prostatan. Det innebär i sin tur att vi hoppas kunna förebygga inkontinens och andra vanliga biverkningar vid prostatacancerbehandling, säger Johannes Swartling, CTO på SpectraCure. SpectraCure genomför för närvarande

Johannes Swartling CTO SpectraCure

spectracure.com

behandlingstillfälle. Om behandlingen skulle misslyckas finns dessutom möjlighet att Vår långsiktiga målsättning är upprepa den, att kunna erbjuda vår behandling vilket man inte kan göra med som ett alternativ till strålning strålbehandling. och kirurgi. – Vår målsättning är att kunna bota de prostatacancerpatienter som fått återfall efter strålbehandling och tidigare inte kunnat erbjudas någon bot. I dagsläget ordineras dessa patienter ofta läkemedel som förlänger deras livslängd, men samtidigt ger en del biverkningar. Vår långsiktiga målsättning är att kunna erbjuda vår behandling som ett alternativ till strålning och kirurgi, säger Johannes Swartling.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 19

Blodprov kan underlätta uppföljningen av prostatacancer Prostatacancer är en lömsk och ständigt föränderlig sjukdom som kan vara svår att övervaka. Som ett komplement till det välkända PSA-testet finns nu ett test med blodprov som gör det enklare att välja vilken typ av behandling som passar bäst i varje fas.

Då är det väldigt svårt att avgöra vilken metod som kommer att fungera bäst framåt.

FOTO: PRIVAT

arje år upptäcks 10 000 nya fall av prostatacancer i Sverige. De flesta av dessa är ofarliga vid diagnostillfället, men kräver kontinuerlig uppföljning över lång tid för att säkerställa att cancern inte sprider sig. Men när det väl sker krävs i regel snabbt och beslutsamt agerande. Eftersom cancerformen är en av de mer dynamiska, förändras förutsättningarna konstant efter att en diagnos är fastställd. Dr Pablo Maroto är onkolog och har jobbat med forskning och behandling av prostatacancer i över 20 år, i dagsläget knuten till universitetssjukhuset Hospital San Pau i Barcelona, Spanien. – Det är en dynamisk cancerform som förändras hela tiden. De flesta patienter reagerar positivt på den behandling de får, men det finns många fall där cellerna förändras över tid och blir resistenta.

dag att sjukdomen förändras snabbt. Då är det oerhört värdefullt att få realtidsinformation via blodprov för att kunna lägga om behandlingsplanen och se vad som kan ge bäst effekt.

Blodprov visar vägen Det kan ta flera år innan en patient utvecklar metastaser, men då måste man agera snabbt. Problemet är att det är svårt och obehagligt att genomföra biopsi för att hålla koll på utvecklingen. Sedan 2020 finns ett nytt typ av blodprov godkänt på den svenska marknaden. Det är diagnostikföretaget Thermo Fisher Scientific som har utvecklat den kliniska användningen av ett Chromagranin A (CgA)-prov för uppföljning av patienter med diagnosticerad prostatacancer. Dr Maroto har under flera år bidragit med värdefull forskning och praktisk erfarenhet för att utveckla produkten, och han ser flera fördelar. – Trots att det ständigt kommer nya typer av behandlingar vet vi i

Text Christian von Essen

Vanlig dödsorsak

Dr Pablo Maroto Onkolog & Forskare Universitetssjukhuset Hospital San Pau, Barcelona

Framförallt är det inom den aggressiva cancerformen NEPC – NeuroEndocrine Prostate Cancer – som kräver mest flexibla lösningar. Att ligga före tumörens utveckling är svårt och kräver ständigt nya avancerade verktyg och metoder. Dr Maroto menar att han kan spara såväl tid som lidande för vissa av hans patienter med CgA-provet. – I många länder är prostatacancer den vanligaste dödsorsaken bland äldre män. Vi skulle kunna förlänga livet på vissa patienter med metastaser med hjälp av den här typen av tester. Det kan även leda till att vi kan individanpassa och skräddarsy behandlingarna med betydligt bättre precision i framtiden.

Denna artikel är i samarbete med Thermo Fisher Scientific.

FOTO: SPAGO NANOMEDICAL

M Spago Nanomedical växlar upp inom cancerbehandling

Denna artikel är i samarbete med Spago Nanomedical.

Biotechbolaget Spago Nanomedical driver just nu två viktiga projekt för diagnostik och behandling av cancer. SpagoPix och Tumorad® utgår båda från en plattformsteknik som gör det möjligt att fysikaliskt målstyra nanopartiklar till cancertumörer. ”Vi har byggt en omfattande expertis och siktar på att bli ett ledande bolag inom utveckling av nanomedicin mot livshotande sjukdomar”, säger Mats Hansen, VD på Spago Nanomedical.

Text Fredrik Söderlund

ed SpagoPix vill Spago Nanomedical skapa ett kontrastmedel för mer precis diagnostik av tumörer med magnetkamera (MR). – MR är ett bra verktyg som kan förbättras ännu mer. Framförallt när det gäller precision vid cancerdiagnostik, vilket vi fokuserar mycket på i SpagoPix. I en pågående klinisk studie har vi nyligen visat att vi kan få bilder av bröstcancertumörer utan den bakgrund som man ser med vanliga kontrastmedel. Detta validerar också principen för båda våra projekt - att vårt nanomaterial faktiskt ansamlas i tumörer i människor, säger Mats Hansen. SpagoPix har många fördelar jämfört med befintliga MR-kontrastmedel. – Det är bland annat fritt från gadolinium, det vill säga att det inte finns någon risk för ansamling av gadolinium i kroppen. SpagoPix ger en exceptionell förstärkning av MR-signalen och har även visat sig ge mycket bra MR-bilder av bukspottskörteln. Det kan bredda användningen och förbättra möjligheterna till tidig upptäckt av cancer, säger Mats Hansen.

Avgörande för cancerpatienter I projektet Tumorad® har bolaget som

mål att skapa en generell behandling mot spridd och aggressiv cancer. – Vi gör det genom att använda en radionuklid i vårt material. När materialet kommer in i blodbanan samlas det i tumörer där radionukliden sedan strålar tumören inifrån kroppen, säger Mats Hansen. Det finns idag en handfull radionuklidterapier på marknaden, men inget som har samma förutsättningar som Tumorad® att fungera mot flera olika cancertyper med solida tumörer. – Tumorad® kan bli ett värdefullt tillskott mot svårbehandlad cancer och avgörande för patienter, säger Mats Hansen. Spago Nanomedical har gjort betydande framsteg, genom att i en preklinisk modell för aggressiv bröstcancer visa att material hade en positiv effekt med både fördröjd tumörtillväxt och förlängd överlevnad. – Tillsammans med de kliniska intrerimsresultaten med SpagoPix, som bygger på samma principer som Tumorad®, innebär det att riskerna i projektet minskar. Vi fokuserar nu på att inleda kliniska studier även med Tumorad®, och på sikt att inrikta oss helt på läkemedel, avslutar Mats Hansen.

Resource annons 251x370.indd 1

2021-01-25 10:15