Kampen mot Cancer

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

KAMPEN MOT CANCER ”Det handlar om att hantera motgångar” Aron Anderson är äventyrare, föreläsare och ambassadör för både Barncancerfonden och WHO. Det hade han inte kunnat tro när han fick sitt första cancerbesked vid åtta års ålder och förlorade möjligheten att någonsin kunna gå igen. Nu hjälper han andra att hitta sin inre styrka genom tuffa tider.

MISSA INTE: Dag Larsson, LIF: ”Vi dras med stora utmaningar när det gäller jämlik vård och tillgång till kompetens och resurser” Sida 4 Kenny Rodriguez-Wallberg, Karolinska Institutet: ”Medicinska framsteg bevarar fertiliteten hos patienter som genomgått tuff cancerbehandling” Sida 20

2

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

I DETTA NUMMER

LEDARE

06

Prevention, tidig upptäckt och rehabilitering – alla delar behövs för att vi ska klara framtidens cancervård

Jenni Nordborg, life-science samordnare: Att utveckla precision, prevention och hållbarhet är bärande delar för att uppnå syftet med life science-strategin

Stefan Griesbach, CeGaT: Avancerad DNA-analys och målinriktad behandling förbättrar cancerpatienters prognos

FOTO: PRIVAT

10

Margareta Haag Ordförande Nätverket mot cancer

26

När det gäller prevention så behöver vi satsa på information och ökad kunskap hos allmänheten om vad alla kan göra för att minska risken för framtida cancer. Här behöver olika samhällsaktörer samverka och ta beslut som stödjer preventivt arbete inom såväl hälso- och sjukvården som samhället i stort. Vi har under flera års tid arbetat med frågor som rör tobak och kämpat för ett tobaksfritt samhälle.

Vi har också satsat på Solskolan för att förebygga hudcancer. Detta arbete är inte på något sätt klart, så vi behöver bli fler som lyfter vikten av preventiva insatser framöver.

Nollvision Cancer: Nollvision Cancer är en innovationsmiljö som alla ska kunna samlas kring. När vi samarbetar kan vi nå stora resultat.

Projektledare: Oscar Engtröm (oscar.engstrom@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Affärsutvecklare: Cajsa Holm Designer: Isabella Sandgren Olsson Distribution: Svenska Dagbladet, 22-09 2021 Tryckeri: V-tab Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Peter Mattsson

facebook.com/MediaplanetSverige @Mediaplanet_se Återvinn gärna tidningen

Nätverket mot cancer har under de senaste åren lyft en rad frågor och förslag för att vi ska minska antalet cancerfall, hitta cancer som ändå uppstår i god tid. När du väl tagit dig igenom cancerbehandlingen ska du ha rätt till rehabilitering för ett bättre liv efter och med cancer. Vi vill nu lyfta alla dessa tre delar igen och säga – kampen är inte över, vi behöver göra mer!

Text Margareta Haag

Tidig upptäckt av cancer, där patienten snabbt kommer i behandling, kan vara skillnaden mellan liv och död. Under flera år har vi uppmärksammat detta men vi ser att det gärna blir ord och alldeles för lite handling. Därför vill Nätverket mot cancer att alla regioner aktivt ska arbeta för att cancer ska upptäckas i stadie ett.

Vi vill att alla regioner sätter upp målet att inom tre år hitta 75% av all cancer i stadie ett!

Det finns redan nu initiativ och arbetssätt som vi vet leder till tidig upptäckt, bland annat screening av tjock- och ändtarmscancer samt lungcancer. Dessa tydliga insatser behöver införas överallt för en jämlik möjlighet att hitta cancer oavsett var du bor. Vi vill att alla regioner sätter upp målet att inom tre år hitta 75% av all cancer i stadie ett!

Cancervården har utvecklats, nya behandlingar, mediciner och arbetssätt har tillkommit och lett till att allt fler överlever en cancerdiagnos – det är fantastiskt! Det leder också till att allt fler lever med seneffekter av cancer eller behandling som kräver rehabilitering. Det finns idag inskrivet i vårdprogrammen att rehabilitering bör erbjudas, men det räcker inte. När nu fler överlever cancer måste vi också se till att det blir ett liv som kan levas – vi behöver satsa mer på rehabiliterande insatser!

Framtidens medicin

Patient

Ledare

Faktorer som bromsar precisionsmedicin

Patientöversikt en succé inom cancervård

Svårt sjuka måste ges rätt till behandling

Precisionsmedicin kan bli ett paradigmskifte inom sjukvården, och Sverige ska ligga i framkant. Men ett flertal faktorer bromsar utvecklingen, visar en rapport framtagen på uppdrag av läkemedelsbranschen.

Systemet med Individuell patientöversikt, IPÖ, inom cancervården har inneburit att både patienter och vårdpersonal fått bättre översikt. Nu vill alla inblandade att det framgångsrika projektet ska permanentas.

Anders Blanck: ”Endast ett av fyra läkemedel som godkänts inom EU för behandling av mycket sällsynta sjukdomar är tillgängligt för svenska patienter. Det duger inte. Svårt sjuka måste ges rätt till behandling.”

Fossil-based energy production will not satisfy energy needs, nor are these ­methods sustainable. Regardless of political or environmental ideology, renewable energy will play a major role in the future energy mix.

Life-time är en högkvalitativ nyhetssajt som bevakar och debatterar läkemedelsrelaterade hälso- och sjukvårdsfrågor. Vi står för fakta och fördjupning om viktiga frågor för vården i dag och i framtiden. Life-time drivs av Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Följ den snabba och spännande medicinska utvecklingen: www.life-time.se Läkemedelsindustriföreningens Service AB | Tel +46 8 462 37 00 | info@lif.se | lif.se | life-time.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

Denna artikel är i samarbete med AstraZeneca.

I L LU ST R AT I O N : S H U T T ER STC C K

Mammografi räddar liv Svenska kvinnor som regelbundet går på mammografi har, enligt svenska studier, 50% mindre dödlighet i bröstcancer inom 10 år från diagnostillfället jämfört med de som inte gått regelbundet på screening. [1] Text Fredrik Söderlund

till 74 år.

– Mellan 80 och 85% av alla kvinnor i relevant ålder utnyttjar sin rättighet att gå på screening. Vilket jämfört med resten av världen är väldigt bra, menar Joakim Ramos, överläkare inom bröstradiologi i Region Västmanland, som är ordförande i nationella arbetsgruppen för mammografi.

Gå när du blir kallad Många enheter i Sverige skickar en andra kallelse om man inte kunnat gå på den första. Det är dock svårare att få en ny tid på enheter som har mobila screeningapparater. Då är det ännu viktigare att kontakta enheten så fort som möjligt.

Tumörer växer olika snabbt och cancern kan hittas sent i utvecklingen. Därför handlar det om hur tumören utvecklas och om den till exempel har hunnit sprida sig till lymfkörtlarna.

– Det är stor skillnad på hur många som har lymfkörtel-metastaser om man jämför kvinnor som går regelbundet på screening, med de som bara har hoppat över en gång.

Få in en egen rutin För att upptäcka bröstcancer tidigt bör kvinnor även känna på brösten en gång i månaden för att kolla så att allt känns normalt.

– En minut per sida efter mens räcker, säger Joakim Ramos.

intervaller på 18 till 24 månader.

– Intervallet i screeningen är upplagt efter hur bra effekt man kan se. Nu efter pandemin är problemet att många enheter har pausat, men vi gör allt vi kan för att komma ikapp.

FOTO: PRIVAT

A

ntalet kvinnor som kallas till screening i Sverige är enligt SCB cirka 2,1 miljoner i den rekommenderade åldern 40

Joakim Ramos Överläkare inom bröstradiologi i Region Västmanland och ordförande i nationella arbetsgruppen för mammografi

Man bör gå på screening varje gång man blir kallad. Rekommendationen från Socialstyrelsen är att gå på screening i

Det har skett en utveckling på behandlingssidan Behandlingsmöjligheterna för bröstcancer är många och utvecklingen går hela tiden framåt.

– Man har nya tekniker som gör att kvinnor inte påverkas så mycket vid själva operationen. Cancerformerna kan hittas tidigt där bara mindre ingrepp behövs och det finns tillgång till bra tilläggsbehandlingar som sammantaget ger möjlighet till goda behandlingsresultat, säger Joakim Ramos.

[1] Duffy et al. 2021. Beneficial Effect of Consecutive Screening Mammography Examinations on Mortality from Breast Cancer: A Prospective Study. Radiology 2021 (299:541–547) 542

SE-9158-09-21-ONC

Cirka 30 procent av alla cancerfall hos kvinnor är... ...bröstcancer

Medianåldern för insjuknande i bröstcancer är drygt 65 år

Cirka 8 000 kvinnor och 60 män får diagnosen bröstcancer varje år.

Under 2019 avled totalt 1 353 kvinnor i bröstcancer

65 procent av tumörerna upptäcks med hjälp av mammografi

Källor: Folkhälsomyndigheten, Cancer i siffror och Socialstyrelsen Grafik: Freepic Designer: Stina Sjöberg

3

4

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Ambitionsnivåer inom cancervården gör Sverige mer jämlikt FOTO : G U N I L L A LU N D ST R Ö M

Text Annika Gavric Strüwer

Vi måste ta tillvara och förbättra vår utveckling med de genomarbetade underlagen för hur vi hanterar cancersjukdomar.

Det gör vi dels genom en fördjupad analys av var vi ska satsa våra resurser, och dels genom att våga uttrycka ambitionsnivå hur man behandlar patienter.

I Sverige har vi generellt väldigt bra behandlingsresultat när det kommer till de flesta delarna av vår cancersjukvård.

Men samtidigt råder det en slags paradoxal debatt kring detta.

– Delar av den svenska cancersjukvården har kommit långt, vilket är positivt. Men det riskerar att förlama debatten. För om man är bra, betyder det att man inte behöver göra några förbättringar? Vi dras med stora utmaningar när det gäller jämlik vård och tillgång till kompetens och resurser, menar Dag Larsson, senior policy manager på LIF. Det finns förbättringspotential Sverige är ambitiöst i sitt arbete att utveckla vårdprogram inom cancersjukvården. För drygt tio år sedan infördes standardiserade vårdförlopp som går ut på att styra upp vad man gör från och med att det finns en välgrundad misstanke om cancer till behandlingsstart. Nationella vårdprogram adresserar vad som händer efter behandlingsstart.

– Men man läser inte om måluppfyllnad i vårdprogrammen, man sätter inte alltid upp en ambitionsnivå hur bra vården ska

Jag vill att man tittar på hela vårdkedjan, från tidig upptäckt till behandling och rehabilitering Dag Larsson vara. För att använda en sportreferens så ger det intrycket av att fokus ligger snarare på att träffa bollen och inte att få den i mål.

Dag Larsson tror att det delvis beror på att det är lätt att förstå hur man ska behandla cancer. Då lämnar man det till professionen att hantera och tar inte upp det till diskussion.

– Vi borde enas om hur vi vill att behandlingen ska gå till. Hur väl ska vården fungera i förhållande till det man skriver borde göras? Sätt upp tydligare indikatorer, spetsa till målnivåer samt gör en nulägesbeskrivning om hur det ser ut i olika delar av landet. Vi måste bli bättre på att göra regelbundna mätningar om graden av måluppfyllelse. Jag tror att det skulle bidra till ett större fokus på utveckling.

Regelbundna uppföljningar Att ha ambitionsnivåer inom cancervården gör Sverige mer jämlikt.

Dessa tenderar att leda till fokus på sitt

förbättringsarbete. Idén kommer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer utfärdade för andra sjukdomsområden.

Förutom att man uttrycker hur man borde göra har man även en nulägesanalys om hur det ser ut i de olika regionerna när det gäller graden av måluppfyllelse.

– Ingen vill vara sämst i klassen. Märker man att man halkar efter läggs fokus på att försöka förbättra de delar av vården som kräver det. Varför skulle inte samma principer tillämpas i vårdprogrammet?

Titta på hela vårdkedjan Dag Larsson vill se en integrering av vårdförloppen och vårdprogrammen, det vill säga att man utvecklar de standardiserade vårdförloppen till att bli mer sömlösa och inte överlappande.

– Jag vill att man tittar på hela vårdkedjan, från tidig upptäckt till behandling och rehabilitering. Jag eftersöker en fördjupad analys över åtgärder som kan vara kostnadseffektiva och skifta fokus dit.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

2,5x

OM ALL.CAN SVERIGE:

All.Can Sverige är ett samarbete mellan Nätverket mot cancer, Ung Cancer, Bröstcancerförbundet, European Cancer Patient Coalition, Nollvision cancer och Microsoft samt de finansierande företagen Amgen, Bristol Myers Squibb, Janssen, MSD och Roche.

All.Can Sverige följer det etiska regelverket som etablerats av LIF, Läkemedelsindustriföreningen.

All.Can finns i 18 länder runtom i världen.

fler unga mellan 16-34 år uppger att de fått en felaktig diagnos

FOTO : S H U T T ER STO C K

Tidig och korrekt cancerdiagnos är A och O Tidig och korrekt cancerdiagnos kan ha betydelse för patientens upplevelse av det totala omhändertagandet i sjukvården. Fler än var tionde erbjuds inte psykologiskt stöd i den utsträckning de önskar och för många cancerpatienter får sjukdomstiden negativa effekter för den egna privatekonomin. Det framkommer i en enkätundersökning från nätverket All.Can Sverige med över 1000 cancerpatienter.

missnöjda.

– Av de som fått en felaktig första diagnos eller fått vänta länge på sin diagnos är andelen som svarar ”missnöjd” eller ”mycket missnöjd” tre till fem gånger högre. Även om många patienter är nöjda med sin vård, lyfter resultatet i enkäten frågan om betydelsen av en hög träffsäkerhet i sjukvården. Undersökningsresultatet visar hur avgörande en tidig och korrekt diagnos är. Det säger Emma Henriksson, talesperson för All.Can Sverige, ett globalt nätverk för en hållbar, effektiv och tillgänglig cancervård i framtiden.

Privatekonomin drabbas – Av vår enkät framgår även att många patienter upplever negativa konsekvenser för den egna ekonomin, alltifrån privata resekostnader och extra utgifter för hjälpmedel till försämrade möjligheter att teckna en försäkring efter att ha genomgått en cancerbehandling.

Det kan också handla om att man har svårare att få jobb eller att bli befordrad efter att ha genomgått cancerbehandling, säger Emma Henriksson.

Undersökningen visar också att fler än var tionde patient önskar att de hade erbjudits psykologiskt stöd i samband med och efter avslutad behandling.

– Vi har en väldigt bra cancervård i Sverige, men undersökningen visar att det finns områden där vi inte lyckats fullt ut. Mot bakgrund av enkäten kan vi även misstänka att det finns skillnader mellan olika åldersgrupper, exempelvis yngre och äldre, samt mellan män och kvinnor, säger Emma Henriksson.

Unga hamnar i limbo Undersökningsresultatet visar på en möjlig korrelation mellan missnöjdhet med cancervården som helhet och att ha fått vänta länge på rätt diagnos.

Detta är särskilt tydlig bland unga cancerpatienter.

– 2.5 gånger fler unga mellan 16 och 34 år uppger att de fått en felaktig diagnos eller att det tog lång tid innan de fick sin diagnos. Det är viktigt att vården blir bättre på att läsa av symtomen

Emma Henriksson Talesperson All.Can Sverige

FOTO : U N G CA N C ER

Denna artikel är i samarbete med All.Can.

E

n stor majoritet av cancerpatienterna, 80 procent, är nöjda eller mycket nöjda med cancervården. Fem procent är missnöjda eller mycket

FOTO : A L L .CA N

Text Annika Wihlborg

5

Emma Tonnes Generalsekreterare Ung cancer

Vi har en väldigt bra cancervård i Sverige, men undersökningen visar att det finns områden där vi inte lyckats fullt ut.

Emma Henriksson bland unga vuxna. Många av våra medlemmar vittnar om att de inte blir tagna på allvar för sina besvär, trots att de upprepade gånger sökt sig till vårdcentralen. Primärvården behöver öka sin kompetens kring cancer och börja ta unga människors symtom och sjukdomsberättelser på allvar, menar Emma Tonnes, generalsekreterare för Ung cancer.

Stärk socialförsäkringsskyddet för unga med cancer Hon anser att sjukvården är uppbyggd kring grundantagandet att man inte förväntas bli allvarligt sjuk som ung.

Att det tar längre tid innan en ung cancerpatient får rätt diagnos betraktar hon som allvarligt eftersom tidig upptäckt innebär att patienten kan få tillgång till rätt behandling i ett tidigare sjukdomsskede. Enkätundersökningen visar även att unga är överrepresenterade bland de cancerpatienter som upplever att deras sjukdom inneburit ökad ekonomisk belastning.

– Många unga som får cancer har ännu inte hunnit etablera sig i vuxenlivet, vilket exempelvis innebär att de ännu inte hunnit skaffa någon sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Jag anser att man bör förbättra socialförsäkringsskyddet för gruppen unga med cancer. Det är inte rätt att man ska behöva oroa sig för ekonomin samtidigt som man hanterar en allvarlig sjukdom, avslutar Emma Tonnes.

Smartare användning av data All.Can International har även tagit fram en rapport som lyfter fram möjligheterna med smartare användning av Big data i cancervården.

6

Läs mer på campaignsite.com

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

”En unik life science-strategi” Text Fredrik Söderlund

R

egeringen har satt upp en nationell life sciencestrategi för att tydliggöra prioriteringar och definiera målsättningar inom bland annat vården och forskningen. Att utveckla precision, prevention och hållbarhet är bärande delar för att uppnå syftet med strategin, menar Jenni Nordborg som är nationell life sciencesamordnare.

- Samtliga tre är jätteviktiga att jobba mot inom cancerområdet. Vi behöver också ställa om hälso- och sjukvården så den blir mer datadriven. Ett exempel kan vara att utveckla och etablera AI inom bilddiagnostik.

Genanalys för barncancerbehandling Det finns tillgång till en unik infrastruktur i Sverige. Om vi exempelvis ser till barncancer kan alla barn idag kan få en genanalys, menar Jenni Nordborg.

- På det sättet kan behandlande läkare och

anhöriga få bättre information om vilket läkemedel och vilken behandlingsmetod som skulle kunna ha störst chans att lyckas. Här kan vi spara in på både kostnader, tid och miljöpåverkan och samtidigt träffa rätt i ett tidigt skede för behandlingen, vilket så klart är till nytta för patienterna.

FOTO : M A R I A N I LS S O N

Den svenska life science-strategin handlar bland annat om att göra det lättare att diagnostisera cancer i ett tidigt skede. Vi kommer kunna ge bättre behandlingar och spara in på både kostnader, tid och miljöpåverkan, menar Jenni Nordborg som är nationell life science-samordnare.

Nationell och regional samverkan Ökad integrering av forskning och innovation inom vården är oerhört viktigt för framsteg inom cancerfältet idag, menar Jenni Nordborg.

- Genom ett nationellt och regionalt partnerskap kan vi komma fram till gemensamma målsättningar. Det viktigaste är att vi kan titta på olika lösningar som används regionalt och ta gemensam lärdom. Då kommer resultatet få större genomslag. Strategin innebär att vi kan fortsätta adressera de utmaningar som krävs för att stödja cancer- och hälsoområdet. Alla olika parter inom sektorn behöver ta sitt ansvar.

Satsningar på precisionsmedicin Det börjar synas effekter av precisionsmedicin inom cancerområdet i den svenska vården och här gör regeringen satsningar, bland annat med individanpassad diagnostik och behandling.

- Precisionsmedicin handlar om att behandla rätt patient, vid rätt tillfälle, med rätt behandling och med rätt uppföljning. Strategin som är väl

förankrad i sektorn och fungerar som en bottenplatta för arbetet framåt, vilket borgar för snabbare utveckling. Nästa steg är att synliggöra och tydliggöra effekterna av vad som har gjorts hittills.

Utifrån det ska vi gå vidare med att satsa på de insatser som krävs för att strategins målsättning ska bli verklighet, säger Jenni Nordborg.

Barbro Sjölander Ordförande Nätverket mot gynekologisk cancer

FOTO : A N N A M O L A N D ER

bestämdes till 64 år med fortsatt kallelse varje år tills provet tagits dock högst till 70 år.

Hur många kvinnor har drabbats och dött av livmoderhalscancer för att regionerna inte började följa rekommenderat nationellt screeningprogram redan 2015 när det beslutades?

Bägge dessa exempel, att inte kalla de åldersgrupper som inkluderas i screeningprogrammet eller att inte analysera prover enligt Socialstyrelsens direktiv gör att vi behöver en nationell översyn av screeningimplementering.

Ett Sverige fritt från livmoderhalscancer – när blir det verklighet?

Varje år drabbas 550 personer av livmoderhalscancer och 150 dör. Livmoderhalscancer är en cancerform som vi kan utrota relativt enkelt, då vi kan utrota HPV-viruset (humant papillomvirus) som ligger bakom mer än 99% av all livmoderhalscancer. HPV-viruset kan förutom livmoderhalscancer också orsaka mun- och halscancer, vulvacancer, analcancer och peniscancer.

Text Barbro Sjögren

S

edan 2012 har Sverige erbjudit vaccinering tmot HPV i skolvaccinationsprogrammet och det har resulterat i att viruset inte längre sprids hos flickor upp till 20 år. För kvinnor över 30 år finns endast liten spridning. Det är alltså en mindre grupp kvinnor mellan 21–30 år som nu drabbas av spridningen.

Viruset kan sluta cirkulera om unga kvinnor erbjuds samtidig vaccination och HPV-screening vid sitt första screeningbesök. Då minimeras risken för cancer som beror på HPV. I april 2021 beslöt riksdagen att regeringen bör genomföra en systematisk och långsiktig nationell satsning för att eliminera

livmoderhalscancer.

En nationell projektplan som innefattar vaccinering vid första screeningbesöket och uppföljande HPV-screening är framtagen och implementeras i delar av Sverige.

Det som behövs NU är att regeringen i samarbete med SKR ser till att den framtagna planen genomförs i alla regioner. Från regeringen och SKR:s håll är det dock tyst, och vi undrar vad som händer?

Det tog fem år innan alla regioner övergick till Socialstyrelsens föreskrift om HPV- baserad analys av cellprover.

Alla regioner har heller inte genomfört den föreskrivna ökningen av den övre åldersgränsen för screening, som 2015

Under tiden vi försökt få riksdag och regioner att prioritera utrotning av livmoderhalscancer har covidpandemin härjat. Pandemin har visat att regionerna är skickliga på att organisera ”massvaccinering”. En del regioner tänker nu använda det kunnandet och den redan uppbyggda organisationen för att i närtid vaccinera kvinnor mellan 21–26 år. Stockholm är först ut och börjar i höst. Vi är tacksamma för deras handlingskraft i denna fråga, och fler regioner funderar på att göra detsamma.

Men inte alla. Till de regioner som inte kommer gå i Stockholms fotspår vill vi fråga; Hur tänker ni? Vill ni inte bidra till att färre insjuknar och dör?

Vi kan inte vänta längre.

Medan vi väntar dör kvinnor i livmoderhalscancer. Andra överlever sin behandling men blir kanske, till följd av denna, barnlösa. Vad väntar regeringen och regionerna på?

Stomiprodukter

I SNART 50 ÅR HAR VI HAFT FOKUS PÅ HUDSKYDD Vi erbjuder stomiprodukter som är anpassade efter din livsstil med fokus på att bevara huden och att du ska känna dig trygg – så att du kan fokusera på annat.

Önskar du produktprover eller har frågor?

Kontakta oss på 020-21 22 22 eller maila till convatec.kundservice@convatec.com På vår hemsida www.convatec.se kan du läsa mer och även beställa produktprover.

Vi finns här för dig ConvaTec (Sweden) AB · Box 15138 · 167 15 Bromma © 2021 ConvaTec · ®/™ Varumärken tillhörande ConvaTec/EuroTec BV

8

Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Nya möjligheter med

kombinationsbehandlingar Kombinationsbehandling kan göra att cancerpatienter lever ett längre liv. För att behövande patienter ska få tillgång till de effektiva kombinationerna behöver dock vissa viktiga åtgärder vidtas. Bland annat finns ett behov av att hantera strukturella utmaningar, som i dagsläget står i vägen för optimal användning.

Text Fredrik Söderlund

K

ombinationsbehandling, det vill säga att två eller fler läkemedel används i kombination, blir allt vanligare för vissa patientgrupper.

Utvecklingen sker främst inom cancerdiagnoser, där kombinationsbehandlingar i många fall har visat sig ge både bättre och mer långvarig respons. Det har i sin tur lett till förlängd överlevnad för många patienter.

Positiva resultat har exempelvis setts hos patienter med multipelt myelom.

– Kombinationsbehandling är ett stort steg framåt. Rätt kombination till rätt patient ger stora hälsovinster och är ett bra exempel på precisionsmedicin, menar Lars-Åke Levin, professor i hälsoekonomi vid Linköpings universitet.

Utmaning att hantera kostnader

FOTO : S H U T T ER STO C K

tillåta en annan prissättningsmodell som är mer flexibel utifrån vilken användning läkemedlet ska ha, så kallad indikationsbaserad prissättning. Om ett nytt läkemedel kombineras med andra kostsamma läkemedel så är problemet med nuvarande prismodell att det nya läkemedlet måste prisjusteras för att visa kostnadseffektivitet hos en viss kombination.

Kanske skulle det vara rimligt om samtliga läkemedel i kombinationen behöver ansvara för att visa kostnadseffektivitet, menar Lars-Åke Levin.

Det som skulle behövas är att tillåta en annan prissättningsmodell som är mer flexibel utifrån vilken användning läkemedlet ska ha.

Mer flexibla priser Det finns strikta regler för hur läkemedelsföretagen får samarbeta på grund av risker för kartellbildning inom branschen. Det kan innebära att samarbeten för att sänka kostnaderna för kombinationsbehandlingar hindras.

– Det som skulle behövas är att

Individuell prissättning Läkemedlen tillverkas oftast av olika företag och prissätts var för sig, oberoende av i vilken kombination det kommer att användas.

– Om ett kostsamt läkemedel initialt ges som singelterapi och sedan, efter att ny studiedata publicerats, används i kombination med ett annat läkemedel, så vore det rimligt att rabattera för att få ner totalkostnaden för just kombinationsbehandlingen.

Men huruvida det ska göras via ett nytt ersättningssystem eller mellan företagen som äger de olika läkemedlen är svårt att säga, säger Lars-Åke Levin.

Samlade åtgärder Frågan är då vad som behöver göras för att få i stånd en fungerande prissättning.

Lars-Åke Levin ser gärna förändringar inom olika instanser.

– Företrädare för läkemedelsföretagen, regionerna tillsammans med Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket och ansvariga politiker måste samverka för att hitta och implementera nya fungerande lösningar. Där är indikationsprissättning en möjlig väg att arbeta vidare med.

FOTO : L I N KÖ P I N G U N I V ER S I T E T

Men det finns också utmaningar som måste hanteras för att optimera användningen av kombinationsbehandling och säkerställa att just de patienter som har nytta av behandlingen får tillgång. Framför allt handlar det om att hantera kostnaderna som kommer av att fler läkemedel används i kombination, men som är prissatta för att användas var för sig. Är behandlingarna effektiva så behandlas patienterna dessutom under en länge tid än vid singelterapi. Det blir som en kronisk behandling under flera år vilket också påverkar kostnaden.

– En fördel med kombinationsbehandlingar är att man kan få bättre behandlingssvar och också minskade biverkningar. I många fall har de visat sig ge en bättre och mer långvarig effekt, fortsätter Lars-Åke Levin.

Lars-Åke Levin Professor i hälsoekonomi Linköpings universitet

Denna artikel är i samarbete med Sanofi.

MAT-SE-2100729 (v1.0) juni 2021

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se

Nya biomarkörer för tidig diagnos och behandling – ett projekt för att minska dödligheten i lungcancer i Sverige Cancerforskningsfonden är en insamlingsstiftelse med låga omkostnader. Därför kan också största delen av insamlade medel gå direkt till forskning. Varje år ges stöd till forskning om alla aspekter av cancersjukdomar. Det senaste året ses extra större satsningar på gynekologisk onkologi, lungcancer och forskning rörande strålbehandling.

Nedan ses en mer detaljerad beskrivning om stödet till lungcancerforskning.

L

Cancerakademin är en fristående stiftelse utan vinstintresse som, främjar kunskapsutveckling inom cancerområdet, regionalt, nationellt samt internationellt.

Stöd ges i form av föreläsningsserier, symposier, utbildningsinsatser för vårdpersonal, forskare och allmänheten. Vi har nu även möjlighet att anordna webbinar. Vi anordnar även kongressresor med efterföljande postkongressmöten.

blodprover och tumörprover från både friska människor och från patienter som drabbats av lungcancer.

I norra Sverige finns prover samlade hos medborgare sedan flera årtionden, vilket ger en möjlighet att följa en individ från tiden att ha varit frisk och till senare när en lungcancersjukdom drabbar samma person.

Ett enkelt blodprov som kan identifiera patienter som drabbats av lungcancer skulle vara av stort värde för att hitta sjukdomen tidigare hos patienter med hög risk att drabbas av lungcancer. Detta projekt är ett samarbete mellan flera kliniker som utreder och behandlar lungcancer vid Norrlands universitetssjukhus. Genom samarbete med framstående forskare nationellt och vid WHOs cancerforskningsorganisation IARC hoppas man kunna bygga upp ett unikt forskningsnätverk med målet att förbättra överlevnaden för patienter som drabbas av lungcancer.

Annons från AstraZeneca FOTO : P R I VAT

Uppmärksamma vanliga symtom på lungcancer tidigt med hjälp av Lungkollen Varje år får cirka 4000 svenskar diagnosen lungcancer. Tidig upptäckt är avgörande.

AstraZeneca har därför utvecklat det digitala frågeformuläret Lungkollen. Syftet är att informera och uppmärksamma personer med diffusa symtom eller riskfaktorer att söka vård i tid.

Text Susanne Raaf

FOTO : S H U T T ER STO C K

För patienter med spridd lungcancer ser vi idag en fascinerande utveckling av nya behandlingar. Men nya behandlingar kräver nya sätt att utvärdera tumörsjukdomen och den behandlings som ges. I detta projekt vill man utveckla nya biomarkörer som kan analyseras i enkla blodprov och som kan ge en bild av hur svårbehandlad en lungcancer kan vara hos den drabbade individuella patienten. Dessa markörer hoppas man kommer att bidra till att fler patienter diagnosticeras i ett skede där sjukdomen fortfarande går att bota och att rätt behandling ges till rätt patient i rätt tid. I studien analyseras

www.astrazeneca.se

OM CANCERAKADEMIN:

www.cancerakademin.se

ungcancer är en allvarlig sjukdom som drabbar ca 4000 människor i Sverige årligen. Många kan botas, men hos flertalet ses en spridd sjukdom med mindre möjligheter till bot. För att förbättra förutsättningar till effektivare behandlingar är det viktigt att upptäcka sjukdomen så tidigt som möjligt.

Artikel från AstraZeneca

9

L

ungcancer upptäcks ofta i ett sent skede, och då har cancern hunnit sprida sig till andra delar av kroppen, vilket begränsar behandlingsmöjligheterna.

Lungkollen gör det möjligt att upptäcka eventuell lungcancer och starta behandlingsinsatser i tid. Lungkollen är utvecklad i samråd med läkarna Michael Bergqvist, adjungerad professor och överläkare inom onkologi samt Per Rönmark, specialist i allmänmedicin.

– Om jag hade svarat på frågorna i Lungkollen när jag gick med min rethosta så hade jag kanske fått min diagnos innan sjukdomen hunnit sprida sig, säger Karin Liljelund, vice ordförande i Lungcancerföreningen.

Svårupptäckt och med diffusa symptom En anledning till att lungcancer är svårupptäckt är att symtomen många gånger initialt är diffusa och dessutom många gånger kan förväxlas med andra sjukdomar.

– Alla bör söka vård om man upplever långdragna symtom som hosta, andfåddhet och trötthet, säger Karin.

Testet på Lungkollen innehåller nio ja- och nej-frågor som rör de vanligaste symtomen på lungcancer. Användaren får bland annat frågor om långvarig eller blodig hosta, andfåddhet, smärta i bröstkorg eller skuldrorna och tobaksrökning.

Färre söker vård Normalt sett ökar antalet cancerfall årligen i Sverige men under perioden mars till december 2020 minskade antalet nyupptäckta cancerfall med

drygt 6% jämfört med samma period 2019. Minskningen kopplas till coronapandemin som lett till att färre människor söker vård. Per Rönmark, specialist i allmänmedicin vill uppmana personer som gör Lungkollen och som efter avslutat test får rådet att söka vård att faktiskt göra det.

Sedan pandemins intåg har hälso- och sjukvården ställt om verksamheten så att patienter inte ska löpa ökad smittorisk vid fysiska besök. Om man har symtom som skulle kunna tyda på lungcancer ska man därför inte låta rädslan för att bli smittad av covid-19 hindra att man uppsöker vård. Väntar man för länge finns istället en risk för att sjukdomen utvecklas till ett stadie som inte är botbart, avslutar Per.

VAR UPPMÄRKSAM PÅ FÖLJANDE SYMPTOM:

Hosta som inte går över Bröstsmärta Andfåddhet utan ansträngning Upprepade lunginflammationer Avmagring och aptitlöshet

Läs mer om lungkollen här: lungkollen.se SE-9082-09-21-ONC

10 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

STEFAN GRIESBACH:

Kön: Man Ålder: 43 Yrke: Försäljningschef Bor: Tübingen, Tyskland

Vi har ett nära samarbete med många onkologer och vårt team deltar aktivt i olika forum avseende molekylärtumörer.

Stefan Griesbach

Avancerad DNA-analys och målinriktad behandling förbättrar cancerpatienters prognos En avgörande faktor för att kunna erbjuda effektiv målinriktad cancerbehandling är att ha så mycket kunskap som möjligt om patientens sjukdomshistoria och tumörens genetiska egenskaper. Det tyska diagnostikbolaget CeGaT är specialiserade på avancerade genetiska diagnostiska tester för cancerpatienter. De tillhandahåller medicinska rapporter som hjälper läkaren att fatta beslut om behandlingsalternativ.

Text Annika Wihlborg

Detta uppslag är i samarbete med CeGaT.

CeGaT är ett bolag vars medarbetare verkligen brinner för att kunna erbjuda världsledande diagnostiska metoder.

Företaget har utvecklat två tjänster som möjliggör målinriktad cancerbehandling: CancerDetect och CancerPrecision.

– Vi lanserade vår första tumördiagnostiska tjänst 2013 och har sedan start haft ett utpräglat holistiskt tänk kring varje genomförd analys. Det innebär i praktiken att vi genererar en bred datauppsättning i vår analys och alltid är beredda att gå den extra milen för att maximera våra rapporters användbarhet. Vårt övergripande mål är alltid att hjälpa patienten att få en så effektiv behandling som möjligt, säger Stefan Griesbach, PhD inom biokemi och försäljningschef på CeGaT, ett tyskt bolag som grundades 2009 och är specialiserat på genetisk diagnostik och analys av bland annat cancerpatienter.

Förser läkare med ett gediget informationsunderlag – Cancer klassas som en genetisk sjukdom eftersom tumören är ett resultat av somatiska mutationer i cellernas genom. I klinisk praxis håller vi just nu på att övergå från att definiera en tumör baserat på dess ursprungscell mot de

molekylära ändringar som sker. Grunden i vår verksamhet är att identifiera de somatiska ändringarna i tumören som är relevanta för behandlingen och därmed förse läkare med ett informationsunderlag som ger dem rätt förutsättningar att välja effektivast möjliga behandling för varje enskild patient. Som en del av den medicinska undersökningen integrerar vi både tumören och den friska vävnaden hos varje patient i analysen. Det intressanta är att vi ser att en av fem cancerpatienter med en tumör har ett ärftligt anlag för att utveckla cancer, även om familjehistoriken inte tyder på detta, förklarar Stefan Griesbach.

– Vi har ett nära samarbete med många onkologer och vårt team deltar aktivt i olika forum avseende molekylärtumörer. Återkopplingen från dessa används för att permanent optimera vår tjänst och identifiera ytterligare markörer som är värdefulla i beslutsprocessen.

Tekniskt använder vi vår egenutvecklade optimerade anrikning, följt av Illumina NovaSeq 6000-sekvensering och vår interna bioinformatik. Genom att ha full kontroll över alla steg kan vi snabbt reagera på alla nya utvecklingar. Vårt tvärprofessionella team av experter tolkar

FOTO : C EG AT

Stefan Griesbach

uppgifterna och genererar medicinska rapporter. Sedan upptäcker och tolkar vi genetiska variationer som är ansvariga för tumörtillväxt, läkemedelsresistens, behandlingseffektivitet samt belyser potentiell farmaceutisk toxicitet, fortsätter Stefan Griesbach.

Kartlägger patienter med genetisk disposition CeGaT genomför en bred sekvensering med hjälp av en panel som omfattar 766 gener som kartlägger tumörmolekylära egenskaper. Dessa gener är välkända för att ha en påverkan på tumörers patologi och progression. I slutänden publiceras en omfattande medicinsk rapport med information om drivandeoch passagerarmutationer samt förslag på möjlig målinriktad behandling eller immunbehandling. Rapporten författas och granskas av ett högst professionellt CeGaT-diagnosteam som består av medicinska experter, kliniska genetiker och molekylära biologer.

CeGaTs produkt CancerDetect möjliggör en högkänslig detektion av cancer med vätskebaserad biopsi som identifierar små partiklar av DNA i blodet. CancerDetect är ett utmärkt sätt att långsiktigt observera patienters tumörutveckling för att exempelvis upptäcka drogtolerans under läkemedelsadministration eller observera återkommande cancer.

– En bra kombination är ofta att inleda med en CancerPrecision-analys som baseras på biopsi från tumörvävnad och använda CancerDetect för monitorering under och efter behandling, avslutar Stefan Griesbach.

För patienter som vill testa för ökad cancerrisk på grund av genetiska anlag erbjuder CeGaT germlinetester som täcker alla gener som är kända för att öka cancerrisken. Detta gör det möjligt för läkaren att tillsammans med patienten planera förebyggande vård.

Patienter vars cancer upptäcks i tidigt skede har mycket höge långsiktiga överlevnadschanser.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 11

Framtidens individbaserade cancervård möjliggörs med diagnostik Text Annika Wihlborg

Diagnostik som kartlägger cancertumörers egenskaper kan vara nyckeln till att fler cancerpatienter överlever sin sjukdom och dessutom förlänger sin livslängd framöver. Varje cancerpatient har en unik DNA-profil som påverkar sjukdomsförloppet och behandlingsalternativen. Med avancerad DNA-sekvensering får läkarna tillgång till ett beslutsunderlag som kan resultera i en effektiv målinriktad behandling.

Analyserna av en cancerpatients tumör och blod genomförs parallellt. I båda vävnaderna sekvenseras patientens tumör och germlinecells-DNA för en

Målinriktad behandling för återfallspatienter Många av de cancerpatienter som genomgår analysen har sedan tidigare genomgått första linjens behandling för sin sjukdom. Efter att ha genomgått en diagnostik i CeGaTs regi kan läkare identifiera målinriktade behandlingsalternativ för dessa patienter.

– Att genomföra diagnostik med hjälp av den senast tillgängliga teknologin är otroligt spännande, inte minst eftersom det öppnar upp nya behandlingsmöjligheter för patienter som annars inte har tillgång till behandlingar som inte är godkända för deras cancer.

Analysen innehåller så många olika lager av information som är specifik för just den individen, uppger Saskia Biskup.

Precisionsmedicin är vägen framåt Saskia Biskup är övertygad om att precisionsmedicin är vägen framåt för cancervården. I det sammanhanget utgör avancerade DNA-analyser av

FOTO : C EG AT

– Jag grundade CeGaT genom att använda mig av den senaste teknologin, kunna genomföra avancerade DNAanalyser som optimerar behandlingen för patienter med olika typer av genetiska sjukdomar. Vi fokuserar bland annat på att diagnostisera cancerpatienter via genetisk analys av vävnad och blodprov, säger Saskia Biskup, som är läkare, specialiserad på mänsklig genetik. Hon startade CeGaT 2009 tillsammans med sin man Dirk Biskup, som är ekonom.

panel med 766 gener som har visat sig vara relevanta i olika tumörer angående utveckling och progression. I nästa steg analyserar vårt tvärprofessionella forum avseende molekylärtumörer testresultatet med hänsyn till den kliniska situationen och föreslagna anpassade behandlingsalternativ för just den patienten. Nästa steg är den individuella behandlingen.

Saskia Biskup

SASKIA BISKUP: både tumörvävnad och frisk vävnad ett viktigt första steg som ger bästa förutsättningar för en framgångsrik behandling. Diagnostik är ett område där forskningsaktiviteten och utvecklingstakten är hög.

– I framtiden kan det exempelvis bli möjligt att vaccinera en cancerpatient mot sin egen tumör. Diagnostik är också ett viktigt verktyg för att övervaka och kontrollera tumörers långsiktiga utveckling, säger Saskia Biskup.

Kön: Kvinna Ålder: 49 Yrke: Läkare specialicerad i humangenetik Bor: Tübingen, Tyskland

CORDELIA TAYLOR:

Kön: Kvinna Ålder: 40 Yrke: Head of UK Stregic Partnerships Bor: London, Storbritannien FOTO : P R I VAT

Cordelia Taylor

Text Annika Wihlborg

DNA-analys bidrog till att Cordelia överlevde aggressiv hjärncancer När Cordelia Taylor diagnostiserades med hjärntumören glioblastom, som är den vanligaste primära cancern i hjärnan, gick hon från att vara helt symtomfri till att vara en cancerpatient med få tillgängliga behandlingsalternativ. Cordelia bestämde sig tidigt för att kämpa och började bland annat blogga om sin sjukdom. Det blev starten på en behandlingsresa där hon tog hjälp av några av världens ledande medicinska experter.

– När jag fick min diagnos hösten 2018, glioblastom i fas fyra, innebar det självklart en stor chock, inte minst eftersom det är en cancerform med få behandlingsalternativ och dålig prognos. Jag fick veta att den genomsnittliga överlevnadstiden för glioblastompatienter låg på mellan tolv och arton månader och genomgick bland annat kirurgi där tumören och delar av min hjärna avlägsnades, förklarar Cordelia Taylor.

Operationen var framgångsrik, 98 procent av tumören togs bort. Efter operationen var Cordelias syn på livet helt förändrad. För att bearbeta sina upplevelser började hon blogga.

–Via bloggen fick jag kontakt med dottern till Dame Tessa Jowell, en

känd politiker här i Storbritannien.

Hennes mamma hade nyligen gått bort i glioblastom och hon arbetade för att öka antalet behandlingsmöjligheter.

Den här kvinnan engagerade sig i mitt fall och klargjorde att jag förmodligen skulle behöva gå bortom den tillgängliga standardbehandlingen för att ha en rimlig chans att så småningom bli frisk, säger Cordelia Taylor.

DNA-analys möjliggjorde målinriktad behandling Hon rekommenderades bland annat att kontakta det tyska diagnostikbolaget CeGaT för att diagnostisera och göra avancerade DNA-analyser av sin tumör.

Syftet var att kartlägga tumörens genetiska disposition och därmed ge läkarna bästa

möjliga förutsättningar att skräddarsy framtida målinriktad behandling. Efter en lång behandlingsresa visade hon inte längre några tecken på sjukdom, vilket förstås känns helt fantastiskt. Cordelia har även ett starkt engagemang för att hjälpa andra patienter i samma situation som hon själv befann sig i. Hon stöttar dem och hjälper dem att få rätt vård.

– Idag, tre år efter min diagnos, är jag helt frisk och kan leva ett normalt liv utan några kognitiva funktionsnedsättningar.

Jag var verkligen beredd att prova alla behandlingsalternativ som lämpade sig för mig och fick bland annat kontakt med en duktig och erfaren onkolog i USA. Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som bidrog till att jag till slut kunde friskförklaras, men analysen som GeGaT genomförde möjliggjorde den målspecifika behandling och personcentrerade vården som förmodligen gjort allra störst skillnad för mitt tillfrisknande, avslutar Cordelia Taylor.

12 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : G U N I L L A LU N D ST R Ö M

Experterna om framtidens cancervård Cancervården är mångfacetterad och vi har i mer än tio år haft en nationell cancerstrategi.

Den har bidragit till en fantastisk utveckling av svensk cancervård med goda resultat, inte minst genom etablering av standardiserade vårdförlopp och nationella vårdprogram.

Samtidigt finns utmaningar i cancervården när det gäller tillgång till specialiserade läkare och annan personal och möjligheter till jämlik vård oavsett i vilken del av landet man bor.

Text Dag Larsson

Hur ser ni på framtidens cancervård? Vilka är de områden som ni ser bör utvecklas i första hand och hur kan ni bidra till en sådan utveckling?

FOTO : J OA N N A G U STA FS S O N P EL I R O C H A

Jessica Lundström Market Access Director Bristol Myers Squibb Sverige

exactsciences.com

FOTO : C EG AT

L

yckligtvis ökar överlevnadsgraden för cancerpatienter ständigt.

Bättre förståelse för de molekylära detaljerna i cancer resulterar i nya behandlingsalternativ och, ännu viktigare, mer precis behandling. Många läkemedel utvecklas och är i kliniska prövningar.

Som alltid är en precis och fullständig diagnos nyckeln för att förstå sjukdomen. När vi väl vet vad som driver tumören och hur vi kan attackera den kan vi bedöma olika behandlingsalternativ.

Genetik är en nyckelkomponent

Cancer påverkar livet på många sätt för både de som drabbas och deras närstående och därför ser vi på Bristol Myers Squibb att det är viktigt att ta itu med flera aspekter av vården. Vi strävar efter att vara en central del av ett pulserande ekosystem inom hälsooch sjukvård, där såväl akademiska forskningscentrum som bioteknikoch biofarmaföretag med gemensam kraft bidrar till fortsatt vetenskaplig utveckling och tillsammans skapar en långsiktigt hållbar cancervård.

Exact Sciences erbjuder Oncotype DX-®-testet, en unik diagnostikmetodik som möjliggör individanpassad behandling för den hormonkänsliga HER2 -negativa bröstcancer som idag står för ca 70 % av alla bröstcancerfall i Sverige. Testet, som är det enda i sitt slag vars effektivitet har validerats i vetenskapliga studier, identifierar vilka patienter som är mest benägna att dra nytta av cytostatika så att övriga patienter besparas onödig behandling.

Ca 30% av all kvinnlig cancer utgörs av bröstcancer och kan vårt test hjälpa till att hitta rätt patienter för cytostatikabehandling så kommer det att inte bara vara positivt för patienten

i diagnostikstrategin men är för närvarande underrepresenterad. Vi är övertygade om att den kombinerade kunskapen från läkare från olika discipliner i en molekylär tumor board bör kombineras, och att varje patient ska ges en mycket personlig behandlingsrekommendation. Med vårt CancerPrecision-test kan vi erbjuda en detaljerad genetisk bedömning av tumören som tillskott och därefter övervaka patienten som behandlas för resistensmekanismer, såväl som efter behandling för återfall.

Läs mer på: bms.com/se

utan också för all annan verksamhet på våra sjukhus.

Oncotype DX®-testet kan också bidra till en mer jämlik bröstcancervård i hela Sverige då det, tack vare att resultaten tolkas på ett enda centralt laboratorium, ger ett objektivt svar som inte lämnar marginal för lokala bedömningar. Det garanterar att alla bröstcancerpatienter får likvärdig behandling oberoende av regiontillhörighet och bostadsort.

FOTO : P R I VAT

C

ancerforskningen har gjort enorma framsteg mot individualiserad vård, så kallad precisionsmedicin.

Målet med de nya diagnostiska metoderna är att hitta genetiska markörer som kan ge information om patienten kommer dra nytta av en behandling eller inte.

Genexpressionsanalys möjliggör på detta sätt skräddarsydda cancerbehandlingar utifrån specifika tumörprofiler där rätt patienter får behandling och övriga slipper en medicinering som ändå inte har någon effekt på deras cancer.

Läs mer på:

Stefan Griesbach Försäljningschef CeGaT

U

nder de senaste decennierna har vetenskapliga upptäckter varit drivande i att förbättra hur cancer behandlas och här bidrar Bristol Myers Squibb i högsta grad. Utvecklingen av effektiva behandlingar gör att fler drabbade överlever och står på behandling samt att fler behandlas i tidigare sjukdomsstadier. Detta kombinerat med att allt fler får cancer gör att det finns ett stort behov av att strukturera och effektivisera cancervården för att kunna behandla alla i tid, implementera innovationer och fortsatt ha människan i centrum.

Dag Larsson Sakkunnig LIF

Neil Yman Business Lead Exact Sciences Nordic

Läs mer på: cegat.de

Nu kan du både lyssna på och läsa Lilla Tarmcancerboken Lilla Tarmcancerboken handlar om vägen genom sjukvården och om olika typer av behandlingar. Ta del av patientberättelser, tips och trix för att hantera stomin, stöd för att kunna berätta om sin sjukdom och information om olika typer av tarmkirurgi.

Vi hoppas att läsningen kommer bidra till en större trygghet och utgöra ett stöd för dig med en tarmcancerdiagnos.

Vill du ha ett eget exemplar av boken – kontakta din sjuksköterska.

FINNS SOM LJUDBOK

Läs mer på

Box 706, 169 27 SOLNA, 08 695 11 00, www.amgen.se

SE-NPS-0521-00002 Maj 2021

tarmcancerboken.se

14 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

ARON ANDERSON

”Allt handlar om att kunna hantera motgångar”

FOTO : M A L I N I N G E VA L D

Aron Anderson:

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 15

FOTO : P R I VAT

Äventyrare, föreläsare och ambassadör för både Barncancerfonden och WHO. Det hade Aron Anderson inte kunnat tro när han fick sitt första cancerbesked vid åtta års ålder och förlorade möjligheten att någonsin kunna gå igen. Nu hjälper han andra att hitta sin inre styrka genom tuffa tider.

16 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : P E T ER M AT T S S O N

M

ånga känner till Aron Anderson från programledarskap i SVT, adrenalinstinna strapatser och inspirerande föreläsningar. Med ett ständigt leende och okuvlig kämpaglöd tycks han kunna flytta berg (eller åtminstone bestiga dem).

Men vägen dit har varit långt ifrån enkel.

Från en trygg och aktiv barndom med mycket fotboll tog det tvärstopp. Aron fick ont i rumpan och kunde till slut knappt sitta upp. Det visade sig att han hade en äppelstor tumör i ländryggen.

Skelettcancern var ett faktum.

Efter sex veckor i sjukhussängen följde ett helt år av cellgifter och strålbehandlingar.

Ett år som dessutom innebar att han inte fick sitta. Det visade sig att han var resistent mot behandlingen, vilket resulterade i en operation där man klippte bort nerver och tog bort hela korsbenet.

Han skulle aldrig kunna gå eller springa igen.

Rullstolen revolutionerade Men även de tuffaste av prövningar tar i regel slut – och leder till något nytt. Aron minns: – Det var med den första rullstolen som livet på allvar tog en ny vändning. Den blev som min protes för underkroppen – en superkraft som öppnade helt andra dörrar.

Jag kände det som att jag hade fått en ny chans och verkligen hittat min grej.

Aron Anderson

Med idrottsintresse och tävlingsinstinkt engagerade sig Aron snart i segling, friidrott och kälkhockey. Karriären tog fart och resulterade bland annat i ett VM-brons i kälkhockey.

Men cancern var inte helt besegrad. Vid en uppföljningskontroll konstaterades ett ”stråk” i lungorna. Tre gånger kom lungcancern tillbaka, med nya, smärtsamma behandlingar som resultat.

– Jag kände det som att jag hade fått en ny chans och verkligen hittat min grej.

Då kom motgångarna på nytt, och jag testades ordentligt. Men det ledde också till helt nya möjligheter och jag satsade så småningom ännu hårdare på idrotten så fort jag kunde.

Inspirerande föreläsare Under de senaste åren är det främst som föreläsare, författare och inspiratör Aron Anderson har gjort sig ett namn hos det svenska folket. Han är ambassadör för Barncancerfonden, och har under åren bidragit till att samla in över 12 miljoner kronor till organisationen.

Läs mer om Aron Anderson på aronanderson.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 17

Sedan starten på 2021 har Aron även en unik ambassadörsroll för Världshälsoorganisationen WHO. – Jag är Europas första cancerambassadör, vilket är en enorm ära för mig. Pandemin har bromsat resandet, men tanken är att jag ska träffa politiker, forskare och vårdpersonal för att hjälpa dem med sitt påverkansarbete.

Det kan handla om att sprida information om tidig upptäckt av cancer, samt hur livsstilsfaktorer som alkohol och rökning spelar in. Framförallt kommer arbetet riktas mot fattigare länder i Europa.

Jag gjorde 145 fallskärmshopp på en dag.

I sina motivationsföreläsningar drar Aron paralleller från både cancer och idrott för att inspirera såväl privatpersoner som företag till att nå sina mål genom fokus och uthållighet. Han menar att det övergripande budskapet även kan stärka en person som just fått sitt cancerbesked.

– Jag pratar ofta om hur man kan tänka i jobbiga situationer. Visst kan det vara bra att ha en långsiktig målbild, men mitt bästa tips är att hela tiden fråga sig vad nästa steg är. Där ska fokus ligga. Vad är nästa behandling? Hur kan jag förbereda mig? Då kan man fira sina delmål och stärka självkänslan.

FOTO : P R I VAT

Äventyret fortsätter Efter höftledsproblem har Aron Anderson i dag lagt den professionella idrottskarriären på is, men han har knappast slagit av på takten i sin jakt på nya kickar och utmaningar.

Bergsbestigningar och maraton är fortsatt en naturlig del av livet. 2013 nådde han Kebnekaises topp med sin rullstol, och året därpå genomfördes en ”svensk klassiker”. 2015 simmade han 37 kilometer över Ålands hav i 15-gradigt vatten. Under sommaren 2021 slog han nytt svenskt rekord i fallskärmshoppning. Även detta projekt var knutet till en insamling för Barncancerfonden.

– Jag gjorde 145 fallskärmshopp på en dag. Vi åkte upp till 700 meter och körde om och om igen. Det krävdes tre olika piloter. Nu planerar jag en vandring till Everest Base Camp, och jag funderar även på Matterhorn som ska vara väldigt vackert. Så länge kroppen håller och jag tycker det är kul kommer jag fortsätta göra de här tokiga sakerna. Men det är viktigt att komma ihåg att det alltid handlar om resan i sig, inte bara målen.

OM ARON ANDERSON:

Född: 1988 Bor: Stockholm Familj: Fru och hund.

Även det egna ansvaret är en viktig fråga, menar Aron Anderson.

– Jag pratar ofta om ansvar. Det kanske inte är ditt fel att en kris uppstått – men det är ditt ansvar att göra det bästa av situationen. Det finns mycket kraft i att äga sin situation i stället för att se sig som ett offer. Det handlar om mental träning och självledarskap, vilket kan ge en enorm kraft. Jag fick själv en andra chans i livet och har valt att göra det bästa av den på mitt eget sätt.

Bakgrund: Utbildad kinesiolog. Elitidrottare, äventyrare, inspirationsföreläsare. Ambassadör för Barncancerfonden och WHO. Tidigare programledare för Lilla Sportspegeln och Paralympics. Vinnare av TV4-programmet Vinnarskallar 2019. Författare till inspirationsboken Möjligheter och barnboken Aron Tiger bestiger berg.

Meriter i urval: VM-brons i kälkhockey. Fyra VM-guld i friidrott. VM-guld i segling. Sjätte plats på Paralympics 2006, åttonde plats 2010. Äventyr i urval: Skidor till Sydpolen, Ironman Hawaii, bestigning av Kebnekaise och Kilimanjaro, Sthlm Triathlon, ÅF Offshore Race.

18 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : S H U T T ER STO C K

Nydanande TSE-teknologi ökar den lokala effekten

av cellgiftsbehandling

C

hemoTech har utvecklat Tumörspecifik Elektroporation, TSE, en kraftfull teknologi som kan tillämpas på många olika typer av cancerpatienter och tumörer. En av tillämpningarna är IQwave, som kraftigt ökar den lokala effekten av cellgiftsbehandling. − Med TSE utsätts tumören för elektriska impulser så att cellerna öppnar upp sig och därmed blir mottagliga för cytostatikabehandling. Den ökade

behandlingseffekten riktas mot och avgränsas till tumörområdet och skonar därigenom kroppen i övrigt.

Behandlingen kan egentligen användas på de flesta solida tumör men används oftast för hud, bröst- och huvud- och halscancer, säger Göran Hellers, specialistläkare i kirurgi och tidigare chef för kirurgkliniken vid Karolinska sjukhuset i Huddinge. Han är även en av ChemoTechs grundare.

Det finns klara fördelar för alla typer av cancerpatienter när man kan behandla med en individanpassad voltstyrka.

CE-märkning öppnar upp nya möjligheter för TSE-teknologin Med TSE-teknologin sker en automatisk anpassning till varje tumör i relation till det elektriska motståndet i vävnaden innan man genererar elektriska impulser.

Detta är ett nytt tillvägagångssätt för att individanpassa behandlingen. En av fördelarna med att öppna upp cellen med hjälp av TSE-teknologi är, enligt Göran Hellers, att man då kan åstadkomma en biologisk process snarare än en kemisk

celldöd. Det kan i vissa fall generera ett ökat biologiskt T-cellssvar.

Under våren 2021 säkrade ChemoTech CE-märkningen av IQwave och TSEplattformen. CE-märkningen utgör en viktig milstolpe i bolagets historia och utgör startpunkten för fortsatt utveckling.

Nu fortgår bland annat arbetet med att bedriva kliniska studier samt att upprätta samarbeten med ledande onkologer inom bolagets etablerade indikationsområde samt inom pankreascancer, som är ett nytt indikationsområde för ChemoTech.

Kan vara effektfullt även vid sarkombehandling − TSE-plattformen möjliggör förbättrad behandlingseffekt, ökad överlevnadsgrad och förlängd livslängd hos cancerpatienter. Indikationer från kliniska studier tyder även på att TSE kan tillämpas och ha effekt även på sarkom, som många gånger är immuna mot traditionell cancerbehandling. Det ger ett nytt hopp till den kategorin patienter, säger Göran Hellers.

Han är övertygad om att den traditionella typen av elektroporation på sikt kommer att fasas ut till förmån för den nya generationens mer effektiva behandling. − Det finns klara fördelar för alla typer av cancerpatienter när man kan behandla med en individanpassad voltstyrka, säger Göran Hellers.

Text Annika Wihlborg

FOTO : C H EM OT EC H

I dagsläget finns det ett stort antal cancerpatienter vars tumörer inte kan behandlas med konventionella metoder, men nu finns det nytt hopp för dem. Det svenska medicinteknikbolaget ChemoTech har utvecklat en patenterad teknologiplattform som gör det möjligt för cancerpatienter som tidigare saknat verksamma behandlingsalternativ att få tillgång till en innovativ behandlingsform.

Göran Hellers Medgrundare av ChemoTech samt specialistläkare i kirurgi & tidigare chef för kirurgkliniken vid Karolinska sjukhuset Huddinge

Denna artikel är i samarbete med ChemoTech.

Resource annons 251x370.indd 1

2021-01-25 10:15

20 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : S H U T T ER STO C K

Medicinska framsteg bevarar fertiliteten hos patienter som genomgått tuff cancerbehandling Många cancerbehandlingar har stor påverkan på fertiliteten. Det är exempelvis inte ovanligt att kvinnliga barncancerpatienters äggstockar skadas så allvarligt att de inte kan genomgå en naturlig pubertet eller bli gravida på naturligt sätt i framtiden.

Betydelsefulla medicinska framsteg ger dock nytt hopp till dessa patienter.

Ett sådant exempel är fertilitetsbevarande åtgärder, exempelvis nedfrysning av äggstocksvävnad som kan återtransplanteras i vuxna patienter när de önskar bli med barn.

–Jag har mött många canceröverlevare som upplever det som mycket smärtsamt att inte kunna få barn efter att ha genomgått en cancerbehandling.

Forskning kring fertilitetsbevarande åtgärder för bland annat cancerpatienter är därför angelägen och viktig.

Fertilitetsmedicinen har gjort stora framsteg på senare år. Det är möjligt att frysa in såväl embryon som spermier, ägg och äggstocksvävnad, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, professor och

forskare med fokus på fertilitetsbevarande åtgärder för cancerpatienter vid institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Hennes forskning fokuserar på att öka effektiviteten och säkerheten av fertilitetsbevarande åtgärder. Återtransplanterad äggstocksvävnad möjliggjorde graviditet 2013 genomförde Kenny Rodriguez Wallberg Sveriges första återtransplantation av fryst äggstocksvävnad som ledde till en fullgången graviditet. Patienten hade drabbats av cancer 1999 och fick då beskedet att cancerbehandlingen skulle skada äggstockarna så mycket att hon inte skulle kunna bli gravid på naturligt sätt i framtiden. Samtidigt fick hon möjlighet att frysa ner äggstocksvävnad som kanske skulle kunna användas i framtiden.

Patienten tackade ja till erbjudandet och flera år senare efter att hon hade tillfrisknat och när hon så småningom bestämt sig för att försöka bli gravid återtransplanterade Kenny Rodriguez Wallberg den nedfrysta vävnaden till patientens buk så att äggen skulle kunna utvecklas. Efter två misslyckade försök var transplantationen slutligen framgångsrik.

–Även om man fryser ner äggstocksvävnad innan en cancerbehandling inleds är det mycket svårt att få den att fungera optimalt efter återtransplantationen. Få ägg överlever och blir funktionsdugliga. Ett viktigt fokus i min forskning är därför att effektivisera återtransplantationsprocessen och därmed öka sannolikheten att fler ägg överlever. I min forskning fokuserar jag även mycket på att utveckla metoder som säkerställer att den vävnad som återtransplanteras inte medför några risker för patienten, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Fertilitetsmedicinen har gjort stora framsteg på senare år.

Det är möjligt att frysa in såväl embryon som spermier ägg och ägg-

stocksvävnad Nytt hopp för kvinnor som genomgått cancerbehandling –Det faktum att vi var det första centret i Sverige som lyckades genomföra en framgångsrik återtransplantation av äggstocksvävnad som resulterade i en fullgången graviditet var betydelsefullt och fick mycket uppmärksamhet. Sedan dess har fler barn fötts som ett resultat av återtransplanterad äggstocksvävnad.

Vartenda ett av dessa barn är verkligen ett mirakel, säger Kenny Rodriguez Wallberg.

FOTO : J O H A N N A F U R U H J EL M

Text Annika Wihlborg

Kenny Rodriguez-Wallberg professor och forskare med fokus på fertilitetsbevarande åtgärder för cancerpatienter Karolinska Institutet

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 21

Tillsammans hanterar och löser vi utmaningar Patient- och Närståendedeltagande 2.0 - med ambitionen att se oss patienter och närstående gå från mottagare till medskapare i sann kollaborativ anda, både på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Bilderna ovan visar antalet timmar som lades på vård av en patient under en cancersjukdom, både av sjukvården och omsorgen men även av patienten själv och deras närstående. De visar vikten av det som sker i tiden mellan möten med vård och omsorg och att vi utvecklar även den. Vi vill belysa behovet av samarbete mellan alla parter och även insikten vad som händer om inte alla finns med, exempelvis de närstående eller att man som patient inte kan göra saker själv.

Att utgå från individen och dess sammanhang är självfallet något som både vård och omsorg redan gör idag men tar vi med all den egenvård som sker och ser vården och omsorgen oss patienter och närstående som potentiella kollegor? Är målet att involvera patienter och närstående i vården eller har vi kommit så långt att vi börjar involvera vården,

Att genomföra omställningen från mottagare till medskapare i sann kollaborativ anda kräver tid och uthållighet. Det kommer vara en lärandeprocess där vi, tillsammans, hittar nya sätt att arbeta för att integrera alla parters kunskap i utveckling som förbättrar och förlänger livet. Vi vet och tror att detta är möjligt.

Det kommer vara en lärandeprocess där vi, tillsammans, hittar nya sätt att arbeta för att integrera alla parters kunskap i utveckling som förbättrar och förlänger livet.

Text: Siri Kautsky, öppet egenerfaren patient, processledare på RCC StockholmGotland, deltagare och medforskare i innovationsprojektet Min Kod som drivs av Ung Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, GPCC (Göteborgs Universitet) med flera.

Eskil Degsell, öppet egenerfaren patient och närstående, engagerad i NOCRiiC vid Karolinska Universitetssjukhuset, process och projektledare vid Regionalt Cancer Center Stockholm-Gotland samt anknuten som medborgarforskare vid PCM programmet vid Ingemar Ernbergs forskargrupp vid MTC på Karolinska Institutet.

FOTO : J O N AS H EL LST R Ö M

M

omsorgen i patienters och närståendes liv? Vi ser glädjande att denna utveckling sker, men det är en kulturförändring som ska till och det är inte lätt. Detta är självfallet något behöver drivas på en nivå nära de individuella vård- och omsorgsmötena och tiden däremellan men vi tror att det även behövs olika mekanismer i hela systemet som stödjer detta. Det behövs patient- och närståendeorganisationer som ihop med kliniker och omvårdnadspersonal löser utmaningar tillsammans om och om igen. Det behövs en kunskapsstyrningsorganisation,som Regionalt Cancercentrum, som kan stimulera sådana här intiativ med både kunskap och finansiella resurser. Det kräver nyfikna forskare som har en stor erfarenhet av att utveckla och utvärdera komplexa hälsointerventioner ihop med alla parter (medborgareforskning). Det det krävs modiga tjänstemän på departement och eniga politiker.

ånga gånger så står vi patienter själva för en ansenlig del av vården vid cancersjukdom genom egenvård. Många gånger, observera inte alla gånger, så finns närstående där både i stöd till egenvård men också rena sjuk- och omsorgsåtgärder.

Eskil Degsell

22 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Hologic.

Screeningskuld kan avhjälpas med AI Digitalisering och artificiell intelligens, AI, kan snabba upp screeningverksamheten. Hologic, som är en av de världsledande aktörerna inom populationsscreening – med ett särskilt fokus på kvinnohälsa – kan med modern teknik ta cancerpreventionen till nästa nivå.

N

är nu situationen efter covid-19-pandemin börjar återgå till det normala står det klart att vårdskulden måste regleras så snart det bara går. Ett exempel är de cancerfall som upptäckts senare eller inte alls då screening för bröstcancer och livmoderhalscancer satts på undantag.

Ur ett europeiskt perspektiv har Sverige klarat sig relativt väl. Likväl syns en oroande nedgång i antalet rapporterade cancerfall, något som talar för att ett antal kvinnor bär på ännu oupptäckta tumörer och cellförändringar.

Ett sätt att komma ikapp eftersläpningen är att i högre grad tillämpa digital teknik och AI. – Med AI kan kapaciteten höjas rejält, säger Michael Bronsdijk, General Manager för Hologic i Norden och Benelux.

Vi på Hologic är stolta över att ligga i framkant när det gäller diagnostisk innovation inom digital teknik och AI. Minimera skadan Han är övertygad om att innovation inom diagnostik, i synnerhet AI-styrd avbildningsteknik, kan vara ett viktigt verktyg för att komma ikapp och minimera skadan av försenade och uteblivna cancerdiagnoser.

Traditionell screening för bröst- och livmoderhalscancer kräver att högt kvalificerade yrkespersoner ska identifiera små, subtila förändringar genom visuell granskning, en process som kan vara svår och tidsödande. Screening med stöd av AI och computer vision, datorseende, kan ge både snabbare och mer korrekta resultat.

Vid bröstcancerscreening visar en klinisk studie att AI-stödd avläsning av skiktröntgenbilder tar 13 procent

kortare tid än vid konventionell digital mammografi, en tidsbesparing som innebär att radiologer hinner med fler fall per dag.1 Genom att kombinera digital avbildning med AI vid screening för livmoderhalscancer kan varenda en av de tiotusentals cellerna på ett objektglas analyseras inom loppet av sekunder.

De celler som inte uppvisar avvikelser sållas bort och kvar blir det material som är av högst diagnostisk relevans för den cytodiagnostiker eller patolog som ska ställa den slutliga diagnosen. På så vis kan effektiviteten ökas utan att göra avkall på noggrannheten.

AI lindrar konsekvenserna Hur omfattande eftersläpningen är återstår att fastställa, men Regionala Cancercentrum har visat att antalet rapporterade brösttumörer minskade med 10,7 procent mellan januari och oktober 2020 jämfört med samma period 2019.

För cellförändringar i livmoderhals var nedgången 12,9 procent och för fullt utvecklad cancer 4,9 procent. Det finns inget som talar för att cancerfallen faktiskt blivit färre – de har bara inte upptäckts ännu.2 – Vi på Hologic är stolta över att ligga i framkant när det gäller diagnostisk innovation inom digital teknik och AI som kan lindra konsekvenserna av screeningskulden, säger Michael Bronsdijk.

FOTO : H O LO G I C

Vårdskulden efter pandemin omfattar även en screeningskuld. Det gäller inte minst kvinnor där man befarar oupptäckta tumörer och cellförändringar, både vad gäller bröstcancer och livmoderhalscancer.

Michael Bronsdijk General Manager för Hologic i Norden och Benelux, är övertygad om att AI innebär en snabbare väg ut ur screeningskulden efter pandemin.

Vill du veta mer? Besök Hologics webbplats, www.hologic.com

eller kontakta oss på, nordicinq@hologic.com

1. Dang PA, Freer PE, Humphrey KL, et al. Addition of Tomosynthesis to Conventional Digital Mammography: Effect on Image Interpretation Time of Screening Examinations. Radiology 2014 Jan; 270(1):49-56 2. RCC i samverkan. Uppskjuten cancervård. Delrapport 3 – Inrapporteringsstatistik canceranmälan till cancerregistret, jämförelse diagnosår 2020 och 2019. Februari 2021.

MISC-07506-NOR-SE REV 001 @2021

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 23

Denna artikel är i samarbete med Kancera.

FOTO : S H U T T ER STO C K

Kanceras läkemedelskandidat förebygger behandlingsresistens i avancerad cancer Läkemedelsbolaget Kancera var först i världen med att utveckla småmolekylära läkemedel som blockerar fraktalkinsystemet, ett nyupptäckt styrsystem som påverkar immunceller och cancerceller.

Bolagets läkemedelskandidat har i cellstudier visats minska cancercellers förmåga att reparera DNA, vilket kan komma att utvecklas till en banbrytande målstyrd behandling av äggstockscancer i avancerade sjukdomsstadier.

Text Annika Wihlborg

V

fungerar sämre och sämre ju längre cancern är gången. Det eftersom cancercellerna alltmer effektiv i att reparera den skada som orsakas av kemoterapin, med andra or, cancercellen blir behandlingsresistent.

–En nyligen publicerad upptäckt i tidskriften Cancers visar att fraktalkinblockerare kan minska cancercellers förmåga att reparera DNA. Vår fraktalkinblockerare har därmed även potential att utvecklas till en ny generation målstyrd behandling mot äggstockscancer i avancerat stadium och andra cancerformer som behandlas med DNA-skadande kemoterapi.

–Genom att blockera fraktalkinsystemet kan vi få behandlingsresistenta cancerceller att åter svara på kemoterapi. Om resultatet kan bekräftas i kliniska studier kan det leda fram till ett stort framsteg som ger nytt hopp för många cancerpatienter, säger Thomas Olin.

Nästa generations tilläggsbehandling Den största utmaningen vid behandling av avancerad cancer är att kemoterapin

Studier visar att Kanceras läkemedelskandidat även ökar cancercellers känslighet för strålning, vilket innebär att Kancera har potential att utveckla nästa generations tilläggsbehandling som möjliggör mer komplett tillbakagång av cancer efter strålbehandling.

P H OTO : K A N C ER A

åren 2021 presenterades nya forskningsresultat som visar att fraktalkinsystemet spelar en nyckelroll i tumörers motståndskraft mot dagens bästa behandlingar mot cancer.

OM KANCERA: Thomas Olin VD, Kancera

Behovet av långsiktigt verksam behandling av äggstockscancer är stort då sjukdomen anses vara den mest allvarliga formen av gynekologisk cancer. Kancera har därför uppmärksammats i flera välrenommerade internationella tidskrifter.

Kancera är ett forskningsbaserat läkemedelsbolag som utvecklar framtidens målsökande läkemedel mot inflammation och cancer. Kancera utvecklar läkemedel i nära samarbete med forskare och kliniker och är en del av Karolinska institutet Science park. Bolaget är noterat på Nasdaq First North Premier.

28% FOTO : N AT H A N D U M L AO

av alla cancerfall skulle kunna förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor

Text Fredrik Söderlund

R

apporten “Cancer i Sverige – Hur mycket beror på påverkbara riskfaktorer?” är framtagen av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) på uppdrag av Cancerfonden. Statistiken bygger på en beräkning av hur många vuxna personer som fick en cancerdiagnos år 2018 till följd av rökning, solvanor, kostvanor, fetma, alkoholkonsumtion, infektioner och fysisk inaktivitet.

OM STUDIEN: Studien har gjorts av Institutet för Hälsooch Sjukvårdsekonomi (IHE) på uppdrag av Cancerfonden. IHE är ett väletablerat, oberoende hälsoekonomiskt forskningsoch utredningsinstitut som tillhandahåller forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Resultaten av studien presenteras i rapporten “Cancer i Sverige – hur mycket beror på påverkbara riskfaktorer?” * Fokuset i studien ligger på individuellt påverkbara riskfaktorer, vilket exkluderar två miljörelaterade grupper av riskfaktorer: föroreningar i miljön och exponering för cancerframkallande ämnen i arbetsmiljön hos kvinnor kan 31 procent relateras till riskfaktorerna medan motsvarande siffra för män är 25 procent. - Tittar vi enbart på bröstcancer kan 15 procent av fallen kopplas till fysisk inaktivitet, övervikt och fetma samt alkoholkonsumtion. I praktiken handlar det om cirka 1200 fall varje år som skulle kunna undvikas, säger Adam Fridhammar.

Levnadsvanor bakom 15 000 cancerfall årligen För första gången finns svenska siffror på hur många cancerfall som kan kopplas till levnadsvanor. Ohälsosam mat, alkohol, övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet orsakar 8 procent av fallen.

Läs mer på: kancera.com

Totalt skulle 28 procent av alla cancerfall kunna förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor, menar Adam Fridhammar, projektledare på IHE och medförfattare till rapporten. - Det motsvarar ungefär 15 500 personer av de 55 800 som fick en cancerdiagnos året vi har studerat.

Kvinnor drabbas hårdare Rapporten visar också att riskfaktorerna slår hårdare mot kvinnor totalt sett. Av cancerfallen

Fler cancerformer kan kopplas till levnadsvanor Enligt Helene Rundqvist, forskare på Karolinska Institutet, visar den senaste forskningen på ett samband mellan ytterligare cancerformer och livsstilsfaktorer. Som exempel ger hon fysisk inaktivitet och kopplingen till cancer i lever och lunga och att det finns en viss koppling mellan alkoholkonsumtion och magsäckscancer men även mellan fetma och avancerad prostatacancer. - I takt med att forskningen går framåt kommer högst troligt ännu fler cancerformer att kunna kopplas till våra levnadsvanor, säger Helene Rundqvist.

24 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : T I M S O B EK

Pandemin har öppnat nya dörrar för IPSEN

F

ör att pandemin inte skulle påverka patienterna ville företaget se till att de olika länderna hade tillräckliga leveranser av livsviktiga läkemedel vid stängningen.

– Vår ”supply-chain management” har varit mer upptagen än någonsin tidigare. En cancerpatient kan inte bara hoppa över en månads medicinering, säger David Daya, General Manager på IPSEN Nordics & Baltics.

Dessutom har man testat hemleverans av läkemedel i Danmark, via sjukhusen, så att patienterna undviker interaktion med sjukhuset eller apoteket. Detta ger naturligtvis extra kostnader, men hemleverans är ett område som IPSEN kommer att utveckla vidare framöver.

CBZ-SE-000154 2021 09

Företaget har också valt att ge anställda med hälso- och sjukvårdsbakgrund möjlighet att

bland annat aktivt delta i vaccination mot Covid-19 i Norden, eftersom detta stöder IPSEN:s fokus på patienter och samhälle.

Flexibilitet och hållbarhet Sammantaget har det senaste året för IPSEN varit lärorikt med en brant inlärningskurva.

Nu kommer man att hålla fast vid flexibiliteten och fortsätta att erbjuda digitala möten och därmed färre flygresor. Därför utrustas alla mötesrum nu med högklassig TV- och videoutrustning.

– Nu är vi mer förberedda på hybridformer av arbete, och det ger flexibilitet. Nya möjligheter har dykt upp, och förväntningarna på framtiden har förändrats med de senaste erfarenheterna, säger Grethe Højlund, som från Danmark arbetar som HR-chef för IPSEN Nordics & Baltics.

Innan pandemin bröt ut var målet att skapa “världens bästa arbetsplats” - varken mer eller mindre.

– Jag hade precis presenterat målet på ett stort gemensamt möte, precis innan sådana möten inte längre var möjliga. Men jag ville hålla mig till familjekänslan och det ”enkla” arbetet med kunderna. Det är vårt DNA, och det kan inte pandemin stoppa, säger David Daya.

Målet skulle nås genom ett erkännande av internt och externt fokus som nära sammankopplade.

– Vi tror att om våra medarbetare trivs, så kommer de att kunna hitta nya lösningar så att pandemin inte påverkar patienterna. Det har vi lyckats med. Vi har bibehållit en fantastisk arbetsplats och anpassat den till utmaningarna i coronatider med lösningar som har tillfört extra värde för patienter och kunder, säger David Daya.

De anställda är hela människor – Vi driver vårt företag och behandlar våra anställda med en känsla av familj och med en personlig ‘touch’, säger David Daya.

Vi använder ett personligt förhållningssätt där varje medarbetares “pyramid” av hjärna, hjärta och själ beaktas.

David Daya Detta betonas av Grethe Højlund: – Vårt kontor är mer som att kliva in i ett vardagsrum än ett företag. Det är en väsentlig del – en årslång och kollektiv insats har byggt vår kultur.

David Daya väljer att se på sina anställda som “hela människor”.

– Vi använder ett personligt förhållningssätt där varje medarbetares “pyramid” av hjärna, hjärta och själ beaktas. Trots corona måste de anställdas hjärnor fortsätta växa med utbildning, lärande och utveckling. Man måste behålla kopplingen till hjärtat genom att exempelvis skicka kort och blommor till hemmakontoret, och själen kan bara leva i en frisk kropp så vi uppmuntrar till fysisk aktivitet, säger David Daya.

David Daya General Manager IPSEN Nordics & Baltics

FOTO : T I M S O B EK

Familjeägda IPSENs verksamhet i Norden har påverkats av coronapandemin, men med ett värderingsdrivet fokus och flexibilitet fortgår företagets verksamhet, bland annat inom utvecklingen av cancerläkemedel. Med en fokuserad insats har man både internt och externt anpassat sig till nya vanor och hybridformer av arbete, vilket också bidragit till ökat stöd för patienter och samhälle.

FOTO : T I M S O B EK

Text Jesper Henning Pedersen

Grethe Højlund HR chef IPSEN

Denna artikel är i samarbete med IPSEN.

NYA METODER FÖR ATT BEHANDLA CANCER

Vårt fokus är att med innovation och precision hitta nya metoder för att behandla cancer. Målet med det vi gör är att utveckla effektiva behandlingar som ger ett bättre resultat för patienterna och underlättar det dagliga arbetet för sjukvårdspersonalen.

TA I LO R E D O N C O LO GY

SOM-SE-000206 2021-03

Ipsen har gedigen erfarenhet inom onkologi. Idag är vi cirka 50 medarbetare i Norden som arbetar med forskning, marknadsföring och försäljning av våra produkter. Vi är verksamma inom områden som prostatacancer, njurcellscancer och neuroendokrina tumörer.

26 Läs mer på kampenmotcancer.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

En kamp med stor precision

Förenklat kan man förklara precisionsmedicin som individanpassad eller skräddarsydd vård med syftet att ge mer precisa diagnoser och effektivare behandlingar. Information från analyser av enskilda patienter kan kombineras för att dra slutsatser om hur en grupp individer med en viss genetisk variant svarar på en särskild typ av behandling. För bara några

år sedan kostade nödvändig utrustning miljontals kronor och mängden data krävde enormt lagringsutrymme. Idag får dataservrarna plats på ett skrivbord, kartläggningen av en persons arvsmassa kan göras på några timmar och kostnaden är avsevärt lägre.

Precisionsmedicin tillämpas redan idag inom bland annat lungcancer, som är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland kvinnor i Sverige. Nu kommer också behandlingar som helt baseras på vilken genetisk förändring tumören har snarare än var i kroppen tumören sitter – samma behandling kan alltså fungera både för bröst- och lungcancer som mer ovanliga cancerformer så länge cancercellerna har en specifik mutation. För att möjliggöra detta behöver testningen av cancerpatienter utvecklas. Med hjälp av tester kan man hitta genuttryck och matcha det med passande

FOTO : M I K A EL LU N D ST R Ö M

A

llt börjar med förebyggande åtgärder – så kallad prevention.

Om vi lyckas förebygga cancer med ännu mer precision i åtgärderna kan insjuknandet minska med upp emot 30 procent. För att göra cancer till en botbar eller kronisk sjukdom är precisionsmedicin och precisionshälsa nyckeln. Ett modernt uttryck med gamla rötter. Redan Hippokrates menade att det var viktigare att veta vilken patient som var sjuk än vilken sjukdom patienten hade.

FOTO : M I K A EL LU N D ST R Ö M

Kampen mot cancer går vidare med full kraft. Sedan 2019 har Nollvision Cancer funnits – med det långsiktiga målet att ingen ska dö till följd av cancer och att fler ska leva längre och bättre. Nollvision Cancer är en innovationsmiljö som alla ska kunna samlas kring. När patienter, närstående, sjukvård, industri, myndighet och politik samarbetar kan vi nå stora resultat och på allvar stärka Sverige som en av världens ledande life science-nationer.

Hans Hägglund MD, professor, nationell cancersamordnare vid SKR, ordförande i RCC i samverkan och Nollvision cancer

Ebba Hallersjö Hult Verksamhetsledare Nollvision cancer

behandlingar, eller välja bort sådant som inte har någon effekt baserat på data från andra patienter. Det här behöver ske i hela Sverige så att tillgången till vården blir jämlik oavsett var du bor. Precisionsmedicin inkluderar även användning av olika hälsodataregister och analyser av biomarkörer i form av proteinuttryck.

Denna artikel är i samarbete med Nollvision Cancer

Genom att arbeta förebyggande, tidigare upptäcka cancer samt utveckla diagnostik, beslutsstöd och mer målinriktad behandling finns stora möjligheter att nollvisionen uppnås. Precisionshälsa är hopp, överlevnad och bättre livskvalitet för cancerpatienter.

Följ med på resan!

Fakta, råd och information om lymfom för patienter, anhöriga och vårdgivare.

Besök lymfominfo.se för att läsa mer.

Roche AB, 08-726 12 00

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på kampenmotcancer.se 27

Denna artikel är i samarbete med CancerRehabFonden FOTO : M A JA B R A N D

”Den digitala samtalsgruppen gav mig stödet jag behövde.”

Det var en tuff tid som väntade Maria när behandlingarna var över. Som familj hade de gått igenom så mycket, och nu fanns förhoppningarna att hon skulle må bra igen. Men där och då var Maria både fysiskt och mentalt helt slut. Läs Marias egna ord om hur rehab hjälpte henne att komma vidare.

Text Maria Pernelle

J

ag hade precis flyttat hem till Sverige från Kalifornien med min engelsk-amerikanska man och vår lilla dotter, när jag diagnostiserades med bröstcancer.

Från början trodde de att det skulle räcka med att operera bort bröstet, men efter operationen berättade min läkare att jag också måste få cytostatika och strålbehandling. Hela min värld rasade samman i den stunden.

Jag hade ganska nyligen blivit mamma efter att vi försökt i flera år, och det enda jag kunde tänka var att jag kanske inte skulle få leva och att vår dotter inte skulle få ha kvar sin mamma. På grund av pandemin så var hon hemma med mig under hela min behandling, och det blev en sådan fin gåva att vi fick den tiden tillsammans och som jag är så otroligt tacksam över. Hennes glädje, kärlek och energi gav mig den kraft jag behövde för att ta mig upp och ut varje dag.

Maria Pernelle.

Min man valde även att arbeta hemifrån under hela perioden, och kärleken och stödet från dem båda var ovärderligt.

Som tur var hade vi också min familj och våra vänner som slöt upp runt oss. Ett skyddsnät som var fantastiskt och som jag alltid kommer att förundras över.

Under behandlingarna hade jag fullt fokus på att bli frisk och sjukvården var helt otrolig. Jag är så imponerad och tacksam för den vård jag fått. Men när strålningen avslutades upplevde jag att det inte längre fanns en plan att hålla fast vid. Samtidigt var min kropp helt utpumpad av allt den fått gå igenom och det fanns plötsligt mer tid för alla tankar och känslor. Det var som en andra våg av sjukdomen och rent ut sagt skitjobbigt.

Jag behövde få hjälp med att hantera den nya situationen, att få energin tillbaka och kunna blicka framåt. Tack vare eget letande och tips från vänner hittade jag CancerRehabFonden och sökte till ett

OLIKA STORA BRÖST?

nytt digitalt initiativ med psykologstöd.

Det blev en viktig del i min rehabilitering och kritiskt för att jag även mentalt skulle komma vidare. Det digitala upplägget innebar även att jag kunde vara nära min familj och ändå få hjälp med det jag behövde. Vi som deltog kom från hela landet och tog med oss våra olika tankar och känslor. Vi kunde stödja varandra och ge nya infallsvinklar och perspektiv på det vi alla varit igenom. Psykologen som ledde vår grupp spelade en viktig roll för tryggheten och för att vi skulle kunna öppna oss som vi gjorde.

De praktiska råden från sjukvården, support från den digitala gruppen, förståelsen och det outtröttliga stödet från min man, min familj, mina vänner samt vår dotters närvaro, har varit en vinnande kombination i min väg tillbaka från cancern. Idag är jag stark nog att arbeta igen och känner mig både lättare till sinnet och har mer energi.

OM CANCERREHABILITERING:

Ca 600 000 personer i Sverige har överlevt cancer eller lever med kronisk cancer.

En cancerbehandling är påfrestande och kan leda till biverkningar som kognitiva problem, fatigue, nervskador och ångest.

CancerRehabFonden erbjuder kostnadsfri rehabilitering som leds av erfaren och legitimerad personal. Vi finns där när samhällets resurser inte räcker till. Endast 1 av 5 av våra deltagare uppger att de erbjudits rehabilitering av sjukvården.

CancerRehabFonden är en ideell organisation, verksamheten är helt beroende av gåvor.

Amoena kan hjälpa dig att skapa symmetri för din unika silhuett med ett bh-inlägg.

Amoena Sverige Tel 08 545 257 70 info.se@amoena.com www.amoena.se

tydligt att mentalt och emotionellt stöd kan bli bättre. Därför ordnar

Because there is more to do Summit

Bristol Myers Squibb nu en virtuell konferens där ledande experter och

30 SEP 16:00 – 17:30

patientrepresentanter från flera europeiska länder delar sina insikter

Du möter bland annat:

i ämnet. Delta du också, när vi tillsammans hittar svaren.

PROFESSOR DR MARTHA GROOTENHUIS, pediatrisk

I undersökningen Because there is more to do tillfrågades både patienter och närstående samt sjukvårdspersonal hur man bättre skulle kunna stötta människor som drabbas av sjukdom. Svaren visar

psykoonkolog, Prinses Máxima Center, Nederländerna LOTTA VÅDE, onkologisjuksköterska samt medgrundare

av Kreftkompasset/Cancer Compass, Norge

JASPER BOUWSMA, MS-patient, Schweiz PROFESSOR STEFAN EINHORN, onkolog vid

Att delta är kostnadsfritt och sker helt digitalt.

Anmäl dig via QR-koden.

Läs mer på bms.com/se

Karolinska institutet, Sverige

PAUL LACANTE, medicinsk chef Bristol Myers Squibb, EU Cluster