Kampen mot cancer by MediaplanetSE

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

I samarbet med:

Läs mer på kampenmotcancer.se

Kampen mot Cancer

War On Cancer:

Nu sätter vi människan i centrum! HPV I höst kommer pojkar i 11- och 12 årsåldern att omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet mot HPV-virus.

Immunterapi CAR-T-behandling, en immunterapi, där patientens eget immunförsvar används.

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på kampenmotcancer.se

I DETTA NUMMER

LEDARE

Vi patienter har inte tid att vänta!

Jag hoppas att den här kampanjen informerar och sprider kunskap om forskningen inom cancer. Forskningen behövs för att driva kampen mot cancer framåt.

Sara Ohlsén Salahshour Projektledare, Mediaplanet

Roche Cancerdiagnostik genom ett enkelt blodprov - Nu är det en verklighet som kan möjliggöra skräddarsydd behandling.

FOTO : P R I VAT

oronapandemin har reducerat många personers framtida överlevnadstid. Man avstår från att söka vård vid misstanke om allvarlig sjukdom. Många cancerfall diagnosticeras sent och då blir botande behandlingar inte längre ett alternativ.

Margareta Haag Ordförande Nätverket mot Cancer

Prostatacancer Över 120 000 män lever med prostatacancer. Det behövs en nationell översyn av prostatacancervården!

Cancer är en akutsjukdom och det går inte att vänta med att komma igång med behandling. Men vi har inte sett några kampanjer eller informationsinsatser alls om detta.

Projektledare: Sara Ohlsén Salahshour (sara.ohlsen@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Edit Linder Affärsutvecklare: Rebecca Persson Designer: Edit Linder Distribution: SvD, September 2020 Tryckeri: V-tab E-post: redaktionen@mediaplanet.com Omslagsfoto: Linus Hallsenius

facebook.com/MediaplanetMarketing @MediaplanetWorld Återvinn gärna tidningen

Nätverket mot cancer har slagit larm länge om vikten av en tidig upptäckt. Under våren såg vi en minskning med 50 procent av nya patientfall i lungcancer remitterade från vårdcentraler i Västra Götaland. Det är förfärligt och förödande då lungcancer har hög dödlighet om den inte upptäcks i tid. För Region Stockholm minskade diagnosticering av lungcancer med 24 procent under maj månad. Fler kvinnor dör av lungcancer än av bröstcancer och många av dem har aldrig rökt. Tjock- och ändtarmscancerfall minskade med 26 procent och bukspottskörtelcancer med 32 procent under våren. Vi får samma rapporter från hela landet minskningen av antalet diagnosticerade cancerfall har ökat dramatiskt. Patienterna har gjort som sjukvården bett om: Stanna hemma! Människor får svaret: ”Du har nog inte Covid-19.” med resultat att: ”Nej, jag hade tydligen lungcancer” Symtomen var de samma.

Text Margareta Haag

Pandemin är inte över och antal personer som kommer att bli mycket sjuka och dö i onödan fortsätter att växa. Varför får inte ansvarig myndighet, Socialstyrelsen, uppdraget att gå ut med en informationskampanj; det var ju enkelt och snabbt gjort för kampanjen håll avstånd och tvätta händerna.

Det finns sätt att både hålla avstånd och komma till vården i tid. Grupper ska inte behöva ställas mot varandra, vi måste klara av både och. Det finns redan idag digitala metoder för riskutvärdering av cancer som kan införas i journalsystemet i primärvården utan större utmaningar. Konsekvenserna av att inte implementera metoder för tidig upptäckt blir ökad dödlighet i cancer, ökade funktionshinder och reducerad livskvalitet för personer som diagnosticeras i ett senare skede. Vi vill därför fråga de ansvariga för hälso- och sjukvården i Sverige: Varför införs inte dessa digitala metoder då de sparar liv? Diskussioner har förts i över ett år med representanter för regioner, myndigheter och kunskapsorganisationer, professioner, företag och patientföreträdare. Under tiden saknas kunskap och metoder i primärvården för att kunna utvärdera symptom och risker för cancer. Nu krävs det mod och engagemang att ta beslut och våga gå före – annars är man bara en liten lort – och vem vill bli ihågkommen för det! Vi hjälper gärna till med såväl kunskap som arbete. Nätverket mot cancer kräver därför att:

en informationskampanj om att söka vård vid misstanke om sjukdom görs NU! att de digitala verktyg som finns för riskanalys för många olika cancerformer implementeras i primärvården NU!

Vi patienter har inte tid att vänta – inte ens i Coronatider. Statistik spelar inte någon roll för en person som söker vård för sent eller inte får en korrekt diagnos. Det kan vara för sent och döden är oåterkallelig.

Ökad risk för sepsis vid cancerbehandling Text Sepsisfonden

riskgrupper som ska vara extra vaksamma på sepsis, förklarar Adam Linder, överläkare vid infektionskliniken på Skånes Universitetssjukhus i Lund. – När du genomgår en cancerbehandling är du mer mottaglig för infektioner, och detta i sin tur ökar risken för sepsis. Hur stor risken är varierar beroende på vilken cancersjukdom du drabbats av och vilken typ av behandling du får. Men det är alltid klokt att vara extra vaksam. Tiden är viktig när det kommer till sepsis, varje timme utan diagnos och vård kan få avgörande konsekvenser. Sepsisfonden, som grundades av Adam Linder och Ulrika Knutsson, arbetar bland annat med att öka

Vi vet att tidig diagnos och tidigt påbörjad behandling minskar dödligheten markant. kunskapen hos allmänheten. – Vi vet att tidig diagnos och tidigt påbörjad behandling minskar dödligheten markant. Jag rekommenderar alla att gå in på sepsisfonden.se och skaffa sig mer kunskap om sepsis och dess symptom, det kan rädda liv, säger Ulrika Knutsson.

Denna artikel är i samarbete med Sepsisfonden. FOTO : L A R S OW ES S O N

epsis är ett livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen. Cirka 40 000 personer drabbas varje år av sepsis i Sverige. Av dessa dör närmare 20 procent. När du drabbas av en infektion går ditt immunförsvar igång och arbetar för att få bort infektionen. Men ibland kan immunförsvaret överreagera, eller om man har ett försämrat immunförsvar reagera fel på annat vis, vilket kan leda till skador på kroppens organ. Av alla som drabbas av sepsis så har cirka 20 procent en bakomliggande cancersjukdom och cancerpatienter är en av de

Adam Linder & Ulrika Knutsson

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på kampenmotcancer.se

Denna artikel är i samarbete med Bayer.

Precisionsmedicin ger effektivare cancerbehandling Precisionsmedicin möjliggör ett nytt tillvägagångssätt för diagnos och sjukdomsbehandling med individanpassad utredning och målriktad behandling av sjukdomen. De framsteg som görs inom området skapar helt nya förutsättningar för hälso- och sjukvården.

Jens Ceder Dr. i medicinsk vetenskap & tf Medical Advisor i onkologi Bayer Scandinavia

parter för att säkerställa så att det blir en jämlik behandlingsvård i Sverige, säger Jens. Idag får patientnära forskning och innovation för litet utrymme i hälsooch sjukvården. Det är därför glädjande att regeringen nu efter drygt två års arbete presenterat en nationell life science-strategi, där större fokus skall ligga på precisionsmedicin. Tillsammans med sjukvården, akademin och näringslivet ger detta stora möjligheter för Sverige att utveckla morgondagens individanpassade diagnostik och behandling för en hållbar sjukvård, och samtidigt leda till att svensk forskning fortsatt ska vara världsledande

PP-VIT-SE-0034-1 September 2020

Förbättrad livskvalitet Genom att man individanpassar läkemedel för patienten kan man också ge behandling mer effektivt, både för patienten och för samhället, med färre och kortare sjukhusvistelser. Bättre diagnosverktyg och målriktade läkemedel gör att fler fall kan upptäckas tidigare, vilket kan innebära att fler blir botade eller lever längre, med mindre rehabilitering och förbättrad livskvalitet som följd.

riktade läkemedel och terapier anpassas till patienten. Behovet av bred gensekvensering Från att tidigare bara kunna analysera enstaka gener har ny teknik, sk helgenomssekvensering och ‘next generation sequencing’ (NGS) börjat implementeras i sjukvården. Man behöver ha helgenomssekvensering eller en bred NGS-genpanel för att hitta många av de relevanta mutationer som kan kopplas till målriktade cancerbehandlingar, säger Jens. För att lyckas i detta arbete är det nödvändigt att samarbeta över regionerna i nationellt uppskalningsbara projekt. Tack vare Barncancerfonden införs nu helgenomstestning för barn, medan Genomic Medicine Sweden (GMS) arbetar med att införa NGS-genpaneler för vuxna med breda genanalyser. Krafttag för vidareutveckling –Vi står inför en explosion av kunskap och data i och med ny gensekvenseringsteknologi och utvecklingen av målriktade terapier. Det kräver en långsiktig vision från makthavare och inblandade

FOTO : BAY ER S CA N D I N AV I A

unskapen inom bred gensekvensering och diagnostik har exploderat de senaste åren, vilket öppnar upp nya möjligheter för att skräddarsy och individanpassa innovativa målriktade behandlingar efter patientens behov, konstaterar Jens Ceder, doktor i medicinsk vetenskap och tf Medical Advisor i onkologi på Bayer Scandinavia. – Vi ser nu ett paradigmskifte inom cancervården, och vi har en vision om att genom att införa precisionsdiagnostik brett inom sjukvården kombinerat med uppföljande målriktade och individanpassade terapier, kunna införa precisionsonkologi brett över skilda tumörformer, och på ett jämlikt sätt över hela landet, säger Jens. Efter årtionden av forskning förstår nu forskare bättre hur genetiska förändringar får cancern att växa och sprida sig. Vi har också lärt oss att de förändringar som sker i en gen kan driva tumörutvecklingen i flera cancertyper, oavsett organursprung. Precisionsonkologi innebär att utifrån vilken behandlingsbar genetisk förändring som påvisas i patientens tumör kan olika mål-

Text Susanne Raaf

Denna artikel är i samarbete med Sandoz.

Biosimilarer frigör resurser i vården så fler kan behandlas När patentet på ett läkemedel går ut finns möjligheter för andra företag att producera likvärdiga läkemedel. Det leder till större konkurrens och ofta med kraftigt sänkta priser, vilket i sin tur frigör resurser inom sjukvården som kan användas till att behandla fler patienter. Tidigare har man mest talat om generiska preparat, vilket är likvärdiga läkemedel till ett syntetiskt referensläkemedel. Nu utvecklas även läkemedel som baseras på levande celler, biologiska läkemedel. Beteckningen på ett likvärdigt läkemedel till ett biologiskt referensläkemedel kallas biosimilar. – Då biologiska läkemedel är relativt nya är det många patent som ännu inte har gått ut, men för flera viktiga läkemedel har patenten gått ut och flera är på gång. Det innebär att allt fler biosimilarer kommer tillgängliggöras i Sverige, till stor nytta för sjukvården och patienterna, berättar Tobias Cassel, ansvarig på Sandoz för samhällskontakter i Norden. Garanterat likvärdiga Sandoz var det företag som introducerade den första biosimilaren i Europa, och det var i samband med det som European Medicines Agency (EMA) utvecklade den regulatoriska process som granskar och godkänner biosimilarer på den europeiska marknaden. – Jämfört med generiska preparat krävs en mycket mer grundläggande granskning av biosimilarer då de baseras på biologiska material som kan ha

Sandoz A/S, Edvard Thomsens vej 14, DK-2300 Köpenhamn S, Danmark

variationer. Så den regulatoriska prövning som EMA har utvecklat inkluderar både ingående tester på preparatet i sig självt och granskning av den tillverkningsprocess som ska garantera en kontinuerligt jämn och hög kvalitet på biosimilaren.

Frigör resurser inom sjukvården Den tuffa granskningen garanterar att biosimilarer är fullt likvärdiga med referensläkemedlen och har samma kliniska effekt, patientsäkerhet och kvalitet. Detta innebär att sjukvården utan problem kan

börja köpa in biosimilarer till ofta betydligt lägre pris. – Den största fördelen med frigjorda resurser i sjukvården är att ännu fler patienter kan behandlas. En annan stor fördel med biosimilarer är att i takt med att nya läkemedel utvecklas, till exempel avancerade terapiläkemedel och nya cancerläkemedel kommer nya krav ställas på regionernas läkemedelsbudgetar. Med en effektiv användning av biosimilarer, som frigör stora resureser, underlättas den kalkylen.

Text Sandoz

Viktigt att de faktiskt används Idag finns ett antal biosimilarer som används inom cancervården varav de två mest använda baseras på molekylerna rituximab och trastuzumab. – I takt med att patent går ut så kommer allt fler biosimilarer inom onkologin, det gäller bara att de kommer till användning ute i vården vilket inte alltid är fallet idag. Det behövs tydligare nationella rekommendationer och uppföljning av att de faktiskt används. För varje nytt recept på ett dyrt referensläkemedel där det finns en motsvarande biosimilar tas resurser från vården och gör att färre patienter kan få den behandling de behöver.

NR2001237793

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på kampenmotcancer.se

Sebastian Hermelin & Fabian Bolin Grundare War On Cancer

Nu sätter vi människan i centrum, på riktigt Text Fabian Bolin

En strimma av hopp I en tid då den fysiska verkligheten pausats och därmed påskyndat utvecklingen av allt digitalt så börjar jag nog för första gången faktiskt känna en strimma av hopp om att detta kommer bli verklighet inom en inte alltför avlägsen framtid. Och jag hoppas att vi kan “sätta patienten i centrum” ganska snart då vi nu befinner oss mitt i covid-19-pandemin då många av oss cancerberörda är mer utsatta än andra i samhället. Under maj månad gick de diagnostiserade fallen av cancer ned i region Stockholm med hela 26 procent. Det kan låta som goda nyheter, men det är oroande. Det handlar om att människor inte vågar sig till vården i samma utsträckning, vilket kan ge en försämrad

prognos för den som har cancer och i värsta fall öka dödligheten. Vad som är tydligt är att insamlandet av data från och om patienten är en förutsättning för att utveckla en vård som ser till dennes individuella behov. Forskning visar att 95 procent av befolkningen vill dela hälsodata för forskning och hälsofrämjande syften så länge de vet att den gör nytta för dem själva eller andra. Det är betydelsen av den senare delen, vetskapen hos patienten, som tycks ha gått förlorad. Patienten i centrum Mitt försök att sätta patienten i centrum - något jag började med när jag själv diagnostiserades med cancer för fem år sedan - har varit att bygga ett digitalt socialt stöd, en app för cancerberörda, tillsammans med min bästa vän, Sebastian. Utöver att dela erfarenheter och kunskap med andra cancerberörda världen över som ett sätt att bearbeta sitt mentala och emotionella trauma, lanseras nu ‘Health Studies’ - enkätundersökningar framtagna med syftet att bättre förstå patientbehov och skapa lösningar som tillgodoser dessa. Unikt för War On Cancer är att du som användare alltid kommer att känna dig i kontroll och helt bestämma själv om

FOTO : L I N U S H A L LS EN I U S

u är det dags att sätta patienten i centrum! så brukar det låta på hälsovårdskonferenser runtom i världen. Sjukvård och företag har länge pratat om personalised medicine, dynamiska vårdflöden, AI, big data, och ”machine learning” som en slags ny religion. En religion vi alla pratat om men jag allt för ofta sedan jag själv fick cancer undrat “när blir allt detta som låter helt magiskt faktiskt verklighet?”

du vill delta. Du kommer alltid förstå vem som kommer ha tillgång till den information en som samlas in samt vad man ämnar använda den till. Livet med cancer under Corona För cancerpatienter är det lätt att föreställa sig att livet inte blivit enklare i och med Coronapandemin och de sociala och ekonomiska effekter som Corona medfört. Jag har själv pratat med människor som fått sina operationer inställda, inte vågar besöka sjukhus även vid akut behov och genomgående har jag kunnat läsa av en växande oro, även bland anhöriga. För mig är det alltså inte konstigt att vi nu ser att antal diagnostiserade fall gick ned drastiskt, det är en direkt effekt av ökad rädsla och framflyttade vårdmöten. Dock säger den siffran inte något om hur alla dessa människor som blivit påverkade av pandemin faktiskt mår, emotionellt och psykiskt. Det är något vi nu tillsammans

med Karolinska Institutet tänker ta reda på. Det är för mig att sätta patienten i centrum. “Det är viktigt att vi snabbt fångar upp patienters och anhörigas åsikter, att vi snabbt involverar berörda, så att vi kan hjälpas åt att förbättra sjukvården under nästa del av Corona ” , säger Anna Mia Ekström, professor och överläkare på KI samt projektledare för samarbetet med War On Cancer. Med anledning av ovan kommentar genomför vi den första hälsostudien på War On Cancer tillsammans med Karolinska Institutet där vi tillsammans med våra användare ska skapa en större förståelse för hur Coronapandemin påverkar cancerberörda och ge ett konkret underlag för förbättringsområden. Och du som är berörd av cancer, som patient eller anhörig, var med och gör din röst hörd - din röst behövs för att kunna sätta dig i centrum!

Andreas mamma var cancersjuk i 10 år – “Vi som stod bredvid fick inget stöd”

ndreas bara var tio år när hans mamma drabbades av cancer och livet vändes upp och ner. Sjukdomen följde familjen i nästan ett decennium innan Kristina somnade in 2016, i sviterna av vad som börjat som bröstcancer. Trots detta fick inte Andreas, hans pappa och syster någon hjälp från sjukvården att bearbeta sorgen. – Ibland är det svårt att särskilja tiden som hade med cancern att göra i och med att den var där i hela tio år. Halva mitt liv. Det fanns liksom tillslut ingenting före cancerns intåg i våra liv. Inget minne från den tiden som kunde övervinna sorgen som senare kom, säger Andreas. Mammans sjukdom tvingade Andreas in i en värld fylld av planering, sjukhusbesök, oro och stress. Med sina vänner var han ett barn men i familjen kände han sig tvungen att växa upp. Han började ta ansvar hemma, följa med till doktorer och vara beredd på att hans mamma närsomhelst kunde dö. Men det år som satt djupast spår är när cancern spridit sig från lungorna till hjärnan. Andreas familj fick uppmaningen att säga hejdå till sin mamma vid flera olika tillfällen, men ingen från vården följde upp efter hon gått bort för att erbjuda emotionellt stöd trots

FOTO : P R I VAT

Text Ung Cancer

att familjen låg i spillror, trots den kamp familjen kämpade med. – Det första året efter mammas bortgång kunde jag inte hantera min sorg, jag höll det mesta inom mig. Jag tyckte det var lättare att rikta mitt fokus åt att hjälpa min familj att bearbeta deras sorg och till vänner som led av andra problem.

Andreas Bäcksund

Cancerbesked drabbar inte bara den sjuke utan hela familjer. Men medan sjukvård och välfärdssystem fokuserar sin uppmärksamhet på den som är sjuk förvandlas de närstående till ytterligare vårdresurs eller glöms de bort helt. Ung Cancer arbetar aktivt med att uppmärksamma den brist på stöd som finns till närstående inom svensk cancervård. I rapporten De unga bakom cancern som släpptes förra året vittnar en stor andel unga vuxna om bristen på stöd, trots att ett stort behov finns. Ung Cancers undersökning visade att av de 274 personer som intervjuades upplevde tre fjärdedelar ett stort behov av stöd och trots det var endast tio procent nöjda med stödet de fått från sjukvården. Det var när Andreas kom i kontakt med Ung Cancer som han äntligen kände att han kunde öppna upp sig. – Att berätta för någon om hur man mår

är både lätt och svårt. Det är lätt att prata om händelser i sig, på ett generellt sätt. Då berör det inte så mycket. Att säga att mamma är död är okej, det är ju sant. Men bara den meningen för mig är inget särskilt. Alla ska vi ju dö någon gång? Det ämnet har jag kunnat prata om hela livet. Så länge man pratar om ämnet på ett generellt sätt så går det bra. Då orkar man hålla ihop. Men i de små, sårbara minnena, i detaljerna - de där som faktiskt får dig att brista så fort du tänker på det - de är enormt svårt att öppna upp sig om dem. Att yttra den där inre sorgen, de inre känslorna hjälpte Ung Cancer mig med. Jag fick lära mig att dela det inte gör mig svagare, utan starkare. Jag insåg att jag var värd det. Och du är värd det också, du är värd att få yttra dina tankar och känslor, du är värd att få leva ett normalt liv. Sluta tro att det du känner är fel, gör någonting åt det. Idag kämpar Andreas med sorg. Och han är inte ensam. För varje cancerbesked är vi ännu fler som står bredvid. Ännu fler som drabbas utan att faktiskt vara sjuka. Under september lyfter Ung Cancer därför de unga vuxna närstående som slängs in i den oro och hjälplöshet som cancern för med sig. För att visa att vi finns och att ingen är ensam. Vi är vännerna, barnen, syskonen och föräldrarna. Vi är de som står bredvid.

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på kampenmotcancer.se

Sammanslagningen av Bristol Myers Squibb och Celgene ökar möjligheterna att utveckla innovativa cancerbehandlingar I november 2019 genomfördes en sammanslagning mellan läkemedelsbolagen Bristol Myers Squibb (BMS) och Celgene. Med uppköpet av Celgene stärker BMS sitt erbjudande inom bland annat onkologi.

Cancerläkemedel viktigt fokusområde −Vi har en tydlig vision, att genom vetenskap förbättra livet för patienter med allvarliga sjukdomar. Vi strävar hela tiden efter att upptäcka, utveckla och tillhandahålla innovativa läkemedel som skall komma patienter och vården till godo. Genom att slå samman kunskaperna och erfarenheterna från de båda företagen

kampenmotcancer_fresenius_kabi_251x182.indd 1

kommer vi att kunna bli ännu bättre på detta, säger Anna Åleskog, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige. − Cancerläkemedel har av tradition varit ett av de viktigaste fokusområdena för såväl Celgene som BMS. Båda har tidigare investerat stort i forskning globalt och det kommer vi att fortsätta att göra. Tillsammans har vi en av industrins bredaste pipelines. Genom att vi har många läkemedelskandidater med olika verkningsmekanismer inom vår egen pipeline kan vi studera många rationella kombinationer av läkemedel för att försöka hitta effektiva synergier, säger Anna Åleskog.

Hälso-och sjukvårdens självklara partner På BMS vill vi inte bara arbeta som ett traditionellt läkemedelsbolag, vi vill även vara en självklar partner till hälso- och sjukvården. Anna Åleskog betraktar samarbetet mellan akademin, sjukvården

FOTO: JOANNA GUSTAFSSON PELIROCHA

ristol Myers Squibb, BMS, är ett globalt biofarmaceutiskt bolag som utvecklar innovativa läkemedel mot svåra sjukdomar. BMS godkända produkter täcker områden som onkologi, hematologi, immunologi och hjärt-kärlsjukdomar. Celgene var innan sammanslagningen en världsledande aktör inom läkemedelsutveckling för behandling av bland annat blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar.

Bättre uppföljning av behandlingar är en viktig fråga som vi behöver lösa tillsammans.

Anna Åleskog Medical Director Bristol Myers Squibb, Sverige

och industrin som oerhört viktigt för att driva vetenskapen framåt. −Vi och hälso- och sjukvården har ett gemensamt intresse att utveckla innovativa behandlingar som kommer cancerpatienterna till godo så fort som möjligt. Det finns många viktiga områden där vi samarbetar för att uppnå detta, ett sådant exempel är alla de kliniska studier som vi bedriver i Sverige. Andra viktiga samarbetsområden är utbildning om läkemedel och uppföljning av användandet av nya läkemedel. Bättre uppföljning av behandlingar är en viktig fråga som vi behöver lösa tillsammans för att Sverige ska bibehålla sin styrka som life sciencenation, säger Anna Åleskog

Text Annika Wihlborg

ONCSE2007741-01 Denna artikel är i samarbete med Bristol Myers Squibb.

2020-09-17 18:27:21

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på kampenmotcancer.se

Detta uppslag är i samarbete med Roche.

Cancerdiagnostik genom ett enkelt blodprov - nu är det verklighet! I dagarna lanseras FoundationOne® Liquid CDx - ett välkontrollerat och kvalitetssäkrat blodprov för dig som cancerpatient med avancerad sjukdom. Metoden kan spara tid och möjliggöra skräddarsydd behandling.

Text Jan Hoffman

Jan Hoffmann FMI-Partner på Roche och produktansvarig för Foundation Medicines tjänster i Sverige

oundationOne® Liquid CDx, är ett blodprov som kan utföras i hemmet eller på klinik och som sedan skickas till ett labb för analys. Det är ett så kallat Liquid Biopsy och metoden identifierar cirkulerande tumörDNA i blodet vilket gör att man kan utföra samma genetiska analys som vid vävnadsprov. – Som patient kan man vinna tid och läkaren kan få ytterligare en möjlighet att utforma en individuell behandlingsstrategi. Det finns många fall där vävnadsbiopsier inte är lämpliga att utföra. Låga blodvärden med nedsatt immunförsvar kan göra ingreppet riskfyllt, eller så kan det helt enkelt vara svårt att hitta tumören. Därför är ett blodprov ett bra sätt att komma runt detta”, säger Jan Hoffmann.

Redan 10 dagar efter att provet nått labbet får läkaren beslutsstödet När analysen är klar skickas resultatet till behandlande läkare i form av ett omfattande beslutsunderlag – ett beslutsstöd, med information om patientens genetiska profil samt med förslag på målriktade behandlingar, immunterapi och relevanta kliniska studier. Patientens profil körs mot en databas på över 450 000 tidigare prover och på så sätt blir metoden förbättrad ju fler patienter som analyseras. Metoden, som är godkänt av läkemedelsverket i USA (FDA) och som också är CE-godkänt, är det första testet av sitt slag som

FOTO : R O C H E A B

Du kan därmed känna dig trygg med att man har gått tillväga på bästa sätt när man utför tumör-diagnostiken.

nu finns tillgängligt för kliniskt bruk i Sverige. – Genom FoundationOneLiquid CDx får läkaren genetisk information som potentiellt hjälper dem att ta välgrundade beslut och därmed ge vägledning i sin behandlingsstrategi. Du kan därmed känna dig trygg med att man har gått tillväga på bästa sätt när man utför tumör-diagnostiken, fortsätter Jan Hoffmann. Jämlik diagnostik över hela landet Fördelen med FoundationOne® Liquid

CDx är att läkare var som helst i landet kan beställa det, för det är samma test för en patient i Ystad som för en patient i Kiruna. Detta gör att det blir en jämlik diagnostik”. Bred genomisk sekvensering av DNA är utvärderat av tandvårds – och läkemedelsförmånsverket (TLV) med slutsatsen att denna analysmetod är patienter till gagn nu och i framtiden. Bred genomisk profilering med den senaste NGS- tekniken finns också beskriven i vårdprogrammen för bröstcancer och lungcancer.

Läs mer om Roche på: roche.se M-SE-00000432

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på kampenmotcancer.se

Detta uppslag är i samarbete med Roche.

Liquid biopsy öppnar upp för nya möjligheter för cancerdiagnostik Väntetiderna för diagnostik är idag för många cancerpatienter orimligt långa. Men inom några år så kommer det att finnas goda möjligheter att förkorta vårdtiderna och minska på antalet ingrepp med hjälp av ett blodprov.

Det finns många viktiga akademiska forskningssatsningar på den här tekniken idag. Snabbare, enklare och billigare diagnostik Liquid biopsy-tekniken kommer att innebära en minskad börda för sjukvården. – Det är ett mödosamt arbete att jobba med vävnader. I framtiden tror jag att den typen av analyser kommer att minska vid långt framskriden cancer. Istället kommer man göra DNA analyser direkt från blodet. Det kommer att minska kostnaderna och förmodligen tiden för analys ganska kraftigt. Kortare vårdtider och färre ingrepp En snabb process och en förenklad provtagning gynnar även patienterna.

– Den här typen av analys kommer att förkorta vårdtiden och leda till färre ingrepp för patienten. Men det kräver att man har tillgång till väletablerade, snabba analysmetoder. Det finns godkända kommersiella metoder, men tillgängligheten är väldigt ojämn. I dagsläget finns också väldigt stora regionala skillnader i provtagning från misstänkta metastaser. Den här analysen måste ske snabbt eftersom vi pratar om svårt sjuka patienter. Flertalet akademiska forskningssatsningar Johan Hartman tror att den här tekniken kommer att bli rutin vid all misstanke om spridd cancer, kanske till och med för att detektera och diagnosticera eventuell spridning. Dock är han osäker på om det kommer att användas inom screening och tidig upptäckt. – Liquid biopsy kommer att bli erhört viktigt för patienterna och därför måste sjukvården lära sig hur de ska hantera den här typen av teknik. Det finns många viktiga akademiska forskningssatsningar på den här tekniken idag. Det pågår även viktig forskning för att förstå om liquid biopsy kan påverka överlevnaden i cancer.

FOTO : N I K L AS EL M EH ED

iquid biopsy är ett enkelt och icke-invasivt alternativ till dagens biopsier där man måste ta bort vävnad för att kunna analysera för cancer. Med ett enkelt blodprov kan man analysera patientens tumörcells-DNA i blodet. Det ger information om vilken typ av cancer och eventuellt vilken typ av behandling som är mest lämplig. Tumörceller släpper ut DNA i blodet när de delar sig snabbt och går in i celldöd. Det är förklaringen till att en liten cancer inte släpper ut lika mycket DNA som en stor cancer eller metastas. Men hur väl representerar blodprovet patientens tumör eller metastas/dottertumör? – För många tumörtyper krävs mer forskning, men det finns mycket som tyder på att liquid biopsy är en bättre teknik än en metastasbiopsi. Hos en patient med spridd cancer med flera metastaser, där man omöjligen kan ta prov från alla metastaser, så kan en liquid biopsy ge en mer generell bild. Men framförallt så kommer de aggressiva tumörcellernas DNA representeras mer i cirkulationen, förklarar Johan Hartman, docent i klinisk patologi vid Karolinska Institutet.

Johan Hartman Docent i klinisk patologi Karolinska Institutet

Text Annika Gavric Strüwer

Genomisk profilering- en framtida grundpelare inom diagnostik Genomisk profilering möjliggör för en större precision i behandlingsvalet. Resultatet är att patienterna får en adekvat behandling och kostnaderna för samhället minskar. Men vi måste bli bättre på att knyta ihop teknik- och kunskapsutvecklingen. FOTO : N I LS W I L K I N G

Nils Wilking MD PhD Associate professor/Docent Karolinska Institutet

Text Annika Gavric Strüwer

enomisk profilering är ett sätt att kartlägga egenskaper i tumörvävnad eller i blod som speglar tumörvävnad. Man letar efter olika genetiska förändringar i tumören som kan vara vägledande när det gäller att välja behandling. – Informationen kan man använda till att välja vissa läkemedel, men också till att välja bort vissa läkemedel. En mutation eller icke-mutation kan visa om patientens tumörsjukdom inte är känslig för en tänkt behandling, förklarar Nils Wilking, docent och specialist inom onkologi vid Karolinska Institutet.

tuffa med många biverkningar och bieffekter. Att med större säkerhet veta om behandlingen har effekt eller inte är värdefullt för patienten. I de fall där man tror att effekten kan vara ganska stor kan det många gånger vara enklare för patienten att stå ut med biverkningar. Många cancerbehandlingar är väldigt kostsamma, speciell de nya behandlingarna. – Behandlingar medför stora kostnader, därför är det viktigt att samhället betalar ett rimligt pris för dessa. Framförallt ska vi inte lägga stora pengar på behandlingar som har väldigt låg möjlighet att ge effekt.

Värdet för patienten För patientens del betyder genomisk profilering att man antingen kan hitta en behandling som man vet kommer att ha en god effekt, eller undvika att ge en behandling som har väldigt liten möjlighet att ge god effekt. – Cancerbehandlingar är ofta väldigt

Tolkningssidan halkar efter Det finns behov av både en teknisk- och en kunskapsutveckling. Man behöver knyta ihop den stora mängden data man får från en analys med den kunskap som redan finns, och sedan komma ut med praktiska råd och anvisningar till behandlande läkare.

– Analyserar man 450 olika gener får man ett väldigt komplext svar. Läkaren ifråga behöver hjälpmedel för att kunna tolka analysen. Den tekniska sidan har inte gått hand i hand med tolkningssidan. I Sverige har vi varit alldeles för avvaktande och långsamma med att inse värdet med denna teknik. – Min uppfattning är att det saknas koppling till den kliniska vardagen. Vi har inte de rätta instrumenten på plats, men det finns andra alternativ från andra kommersiella aktörer som till exempel Foundation One. Ett bashjälpmedel Analyserna kommer inte att betyda att behandlingsresultaten för alla tumörformer kommer att ändras dramatiskt över en natt. – Jag tror att den här tekniken kommer att bli en grundpelare inom diagnostik och på så vis ett förbättrat terapival för patienter.

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på kampenmotcancer.se

Nu erbjuds även pojkar vaccin mot HPV Med start i höst kommer även pojkar i 11- och 12 årsåldern att omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet mot HPV-virus som tidigare endast omfattat flickor. Vaccinationen ger ett effektivt skydd mot infektionen och därmed även mot all HPV-orsakade cancer hos både kvinnor och män.

FOTO : K I

Andra generationens vaccin ger ett mycket gott skydd – Tidigare har man resonerat så att pojkar skyddas mot att smittas av HPV och de cancerformer som är kopplade till viruset genom att flickor vaccineras, men det ger inget heltäckande skydd eftersom män inte bara är smittspridare, de kan ju själva drabbas av HPV-orsakade cancerformer. När såväl flickor som pojkar vaccineras har vi möjlighet att utrota viruset helt, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid KI och enhetschef för Karolinska Sjukhusets Center för Cervixcancerprevention. I Australien, som var ett av de första länderna där man införde vaccin för såväl flickor som pojkar, har man i princip lyckats utrota såväl kondylom

edan 2012 erbjuds samtliga flickor i 11- och 12 årsåldern HPV-vaccin via skolhälsovården, med syftet att ge skydd mot livmoderhalscancer. Med start i höst omfattas alltså även pojkar av vaccinationsprogrammet. Sedan 2012 har kunskapen om HPVrelaterade cancerformer och deras epidemiologi ökat väsentligt. HPV är en förkortning för humant papillomvirus och är en grupp som i sin tur består av drygt tvåhundra olika virustyper. Somliga virustyper orsakar kondylom, medan andra orsakar olika typer av cancer. Enligt Folkhälsomyndigheten drabbas årligen drygt 800 kvinnor och 300 män i Sverige av HPV-relaterad cancer. Bland män rör det sig i första hand om cancer i svalg, penis eller anus.

Ditt ekonomiska stöd betyder mycket för att våra bidragssökande barn och vuxna skall orka kämpa för ett friskare liv.

Joakim Dillner Professor i infektionsepidemiologi, KI & Enhetschef, Karolinska Sjukhusets Center för Cervixcancerprevention

Text Annika Wihlborg

RSJUKAS R NCE IK ÖR SF

1976

CE R SJ U KAS

Sveriges

BUND

Sveriges Cancersjukas Riksförbund (SCR) Barksväg 14 nb • Box 7107 • 170 07 Solna Telefon 08-318205 Fax 08-320760 Hemsida www.cancersjukasriks.se E-post info@cancersjukasriks.se Org.nr 802006-7602

SVERIG ES

Bankgiro 5140-2352 • Plusgiro 302852-9

som cancerformer som orsakas av HPV-virus. Det vaccin som nu används är andra generationens vaccin som ger ett mycket gott skydd mot i princip samtliga papillomvirustyper som orsakar cancer i nämnvärd grad. – Det är viktigt att även pojkar omfattas av vaccinationsprogrammet, både utifrån ett jämställdhetsperspektiv och utifrån ett smittskyddsperspektiv. Genom att vaccinera såväl flickor som pojkar får man ett dubbelt skydd mot HPV-relaterade sjukdomar. Kondylom, som är en av de vanligast förekommande könssjukdomarna, kan också utrotas i princip helt i dessa åldersgrupper när vaccinationsprogrammet inkluderar såväl flickor som pojkar, säger Joakim Dillner.

Cancersjukas Riksförbund

Livskvalité friskvård! Livskvalité genom genom friskvård! Studier visar att välmående Studier visar att välmående och läkning hör ihop! och läkning hör ihop! På vår klinik arbetar läkare och olika terapeuter med

Ditt ekonomiska stöd betyder mycket för att våra bidragssökande barn och vuxna skall orka kämpa för ett friskare liv. Bankgiro 5140-2352 Plusgiro 302852-9 Sveriges Cancersjukas Riksförbund (SCR) Barksväg 14 nb Box 7107 170 07 Solna Telefon: 08-318205 Fax 08-320760 Hemsida: www.cancersjukasriks.se E-post: info@cancersjukasriks.se Org.nr 802006-7602

Påmångårig vår klinikerfarenhet arbetar läkare och olika terapeuter med inom Holistisk terapi. Hos oss får mångårig erfarenhet inom Holistisk terapi.Professor du ökad kunskap om sambandet mellan immunförsvar, Öckerman med Santa kost,samarbetar livsstil, mental hälsa och Monica livskvalité.och finns på plats för konsultation och behandling. Du får stärkande behandlingar, stresshantering, coaching, rehabiliteringsträning utan belastning, infrarödbastu, bad, Vi erbjuder stärkande behandlingar, stresshantering, massage, Ayur Veda, Qi Gong mm.

mindfulness, träning utan belastning, infrarödbastu, massage, Ayur Veda och Qi Gong. Santa Monica Rehabiliteringscenter AB Hemsida: www.santamonica.se Santa Monica Rehabiliteringscenter AB E-post: info@santamonica.se Tfn 0515-868 90 Hemsida: www.santamonica.se E-post: info@santamonica.se Tfn 0515-868 90 Adress: Åslegatan 1, 521 41 Falköping

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på kampenmotcancer.se

Denna artikel är i samarbete med ISR.

Immunförsvarets broms och gas – viktiga för framtidens cancervård Ett viktigt fokusområde inom immunterapi är att hitta bra kombinationer av läkemedel som tillsammans kan trigga igång ett av våra mest potentiella vapen mot cancer, vårt eget immunförsvar.

FOTO : I S R

Text Catharina Holm

luta bromsa… För den som drar sig till minnes 2018 års Nobelpris vet att priset inom fysiologi eller medicin uppmärksammade stora framsteg som gjorts inom immunonkologi. Immunonkologi, eller immunterapi, syftar till att stärka kroppens eget immunsystem för att döda tumörceller. Det var amerikanen P. Allison och japanen Tasuku Honjo som belönades för att ha upptäckt specifika mekanismer som fungerar som bromspedaler på immunförsvarets väktare: T-cellerna. Genom att blockera dessa bromspedaler kan T-cellerna lättare triggas och därmed attackera och döda sjuka cancerceller. Behandlingsformen går under namnet checkpointblockerare. – Forskarvärlden är i stort sett eniga om att immunterapi, och den del inom immunterapi som syftar till att aktivera immunsystemet, håller på att förändra hur vi behandlar cancer i dag, säger Ola Winqvist, vd på forskningsbolaget Immune System Regulation Holding, ISR. Bolaget bedriver forskning inom immunterapi av olika kroniska infektionssjukdomar.

Immunterapi har för många cancerformer visat sig både ge längre överlevnad och mindre biverkningar. …och börja gasa. För patienter som idag behandlas med checkpointblockerare svarar mellan 10 - 20 procent positivt på behandlingen. Nu pågår ett intensivt arbete att hitta kombinationspreparat som ytterligare kan trigga immunförsvaret och förstärka checkpointblockerarna. Flera läkemedelsbolag, ISR inräknat, fokuserar på de för immunförsvaret viktiga makrofagerna som behövs för att aktivera T-cellernas immunreaktion. Upptäckten av makrofagernas centrala roll för vårt immunsystem räknas även den som banbrytande och förärades med Nobelpriset 2011.

Ola Winqvist VD ISR

– En av de läkemedelskandidater som ISR forskar på aktiverar TLR2-receptorn på makrofager. I kombination med checkpointblockerare i djurmodell har den visat sig dubblera effekten än om bara checkpointblockerare använts. Bland annat har vi sett positivt resultat för spridd urinblåsecancer, säger Ola Winqvist. Längre överlevnad och mindre biverkningar Varje år får drygt 3000 svenskar diagnosen urinblåsecancer vilket gör cancerformen till en av vanligaste cancersjukdomarna i vårt land, den fjärde vanligaste bland män. I 20 - 30 procent av fallen har cancern hunnit sprida sig och är därmed inte botbar. Behandlingen består då traditionellt utav strålbehandling och cytostatika,

ibland i kombination. – Det här är behandlingar som vi sedan länge vet ger en rad smärtsamma biverkningar för patienten. Immunterapi har för många cancerformer visat sig både ge längre överlevnad och mindre biverkningar, säger Ola Winqvist och avslutar: – Idag används godkända checkpointläkemedel för en rad olika cancerformer, framförallt för spridd cancer. Utvecklingen inom immunterapi går snabbt och ett av de viktigaste fokusområdena inom cancerforskningen just nu är att hitta läkemedel som kan kombineras med checkpointbehandling för ytterligare effekt. ISR befinner sig nu i slutskedet av sina toxologiska studier som vid godkännande gör att de kan ansöka om att få påbörja fas I/II-studier.

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

10 Läs mer på kampenmotcancer.se

Skräddarsydd behandling – precisionsmedicin är framtiden Möjligheten att skräddarsy effektiva cancerbehandlingar efter patienters individuella förutsättningar har blivit verklighet genom precisionsmedicin. Hemligheten och potentialen, bakom paradigmskiftet ligger i våra gener.

Text Catharina Holm

Richard Rosenquist Brandell Professor i klinisk genetik vid Karolinska Text Catharina Holm Institutet & ordförande för Genomic Medicine Swedens ledningsgrupp

början av 2000-talet hade forskare för första gången kartlagt människans hela arvsmassa. Genom bland annat gensekvensering kunde de skapa en exakt bild av en människas DNA. Då tog det många år att kartlägga arvsmassans tre miljarder så kallade DNA-baspar. Idag tar det några dagar.

FOTO : R I C K G U I D OT T I

Teknikutvecklingens förtjänst Tack vare teknikutvecklingen är precisionsmedicin – som innebär skräddarsydd behandling, vård och uppföljning bland annat utifrån den enskilda patientens DNA – idag en av de mest lovande behandlingsmetoderna inom cancervården. I Sverige pågår en satsning på precisionsmedicin i och med det nationella initiativet Genomic Medicine Sweden. – Tack vare att bland annat gensekvensering utvecklas och blir billigare blir det också möjligt att erbjuda fler patienter skräddarsydd behandling. Idag är det cirka 10 000 av 60 000 cancerpatienter som genomgår gentest för att individanpassa behandlingen. Målet om fem år är drygt 50 000, säger Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik vid Karolinska Institutet och ordförande för Genomic Medicine Swedens ledningsgrupp. Kunskapen om vårt DNA och förändringar i det ger viktig kunskap i arbetet för effektiva och pricksäkra behandlingar. Kunskapen blir bättre ju mer information som samlas in. – Det är därför viktigt att vi bygger upp ett nationellt system för att kunna dela och sprida kunskapen nationellt, över regiongränserna, säger Rosenquist Brandell.

Att ge effektiv och pricksäker cancervård tjänar inte bara patienter och familjer på, det är ju en fråga om hälsoekonomi. Gemensam IT-infrastruktur är utmaningen Han menar att själva gentestningen egentligen inte utgör den stora utmaningen, snarare frågor som rör hur en gemensam IT-infrastruktur – för att dela stora mängder genetiska data, kan byggas säkert ur ett etiskt och legalt perspektiv. Stort fokus inom precisionsmedicin i Sverige ligger idag därför på att skapa hållbara nationella genetikdatabaser, standarder och samverkansplattformar. – En viktig del är partnerskap mellan akademi, sjukvård, patientorganisationer och näringslivet. Att industrin är med är en förutsättning för precisionsmedicin för att också behandlingarna ska bli mer målinriktade, säger Rosenquist Brandell och avslutar: – Att ge effektiv och pricksäker cancervård tjänar inte bara patienter och familjer på, det är ju en fråga om hälsoekonomi. Hela samhället har att vinna på en jämlik vård och på precisionsmedicin.

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på kampenmotcancer.se

Science fiction i verkligheten Immunterapi är en ny lovande typ av cancerbehandlingar. CAR-T är en av dessa där en av immunförsvarets celler omprogrammeras till målstyrande robotar som dödar tumörcellerna. Text Ylva Sjönell

En stor fördel med CAR-T behandlingen är att den är betydligt enklare för patienten. goda resultat, men där återkom sjukdomen hos de som blivit av med den. I vår nya studie kombinerar vi CAR-T med ett cytostatika-läkemedel som förstärker effekten. Hittills har vi sett mycket goda resultat, men det är ännu för tidigt att säga något definitivt. CAR-T behandlingen hjälper dock

inte alla patienter och man vet inte varför. Den frågeställningen har därför också blivit en del av forskningen på Akademiska sjukhuset. Enklare behandling En stor fördel med CAR-T behandlingen är att den är betydligt enklare för patienten, en engångsbehandling ersätter strålning och långvarig cellgiftsbehandling. – Men då vi nu kompletterar med en cellgiftbehandling blir den något mer komplex. Det kan även förekomma vissa biverkningar, men de är hanterbara. Idag finns godkända kommersiella produkter baserade på CAR-T för unga patienter med lymfom och akut lymfatisk leukemi och fler produkter är på väg att bli godkända.

FOTO : U P P S A L A U N I V ER S I T E T

Använder virus för att tränga in i cellerna Själva omprogrammeringen sker genom att den gen som ska förändra T-cellsreceptorn till att känna igen cancertypen förs in i cellerna med en virusvektor. – Man använder ett neutraliserat virus då just virus har en bra förmåga att ta sig in i celler. Forskningen har främst skett i USA men sedan 2014 utförs studier även vid Akademiska sjukhuset, ett av få sjukhus i Europa med den typen av forskning. – Vår första studie fick relativt

FOTO : G E T T Y I M AG ES

e nya behandlingarna ger verkligen mycket hopp. Behandlingarna använder en ny teknik som tidigare var helt otänkbar, lite som science-fiction som faktiskt fungerar, konstaterar Gunilla Enblad, professor vid Akademiska sjukhuset. CAR-T behandlingen är en immunterapi, där patientens eget immunförsvar används, och den testas idag med lovande resultat på patienter med blodcancer. – Behandlingen innebär att ett antal av de immunceller som har till uppgift att döda andra celler, T-cellerna, tas ur patientens blod och omprogrammeras i ett laboratorium till att känna igen just den typ av cancertyp som patienten lider av. I labbet förökas de omprogrammerade T-cellerna innan de återförs till patientens blod där de utför sin uppgift.

Gunilla Enblad Professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi; Forskargrupp: Gunilla Enblad

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

12 Läs mer på kampenmotcancer.se

”Vården måste bli vård; man ska inte behöva vara frisk för att vara sjuk.” Efter att ha diagnosticerats med lungcancer i sent stadie arbetar Bo Erixon för att ge fler möjlighet till tidiga diagnoser och säkrare cancervård.

et var i mars 2016 som de första symptomen kom. Bo Erixon skulle åka med familjen till fjällen på skidsemester när han märkte att han hostade blod. – Det var inte särskilt mycket, och jag kände mig inte heller sjuk. Jag bestämde mig dock för att söka för det när jag kom hem igen, för att försäkra mig om att det inte var något fel. Så jag gjorde det, väl tillbaka hemma.

Sjukdom med hög dödlighet Datortomografi eller skiktröntgen som det också kallas återger mycket detaljerade bilder av kroppens organ. I Bo Erixons fall visade bilderna lungcancer i stadie tre till fyra. – I stadie tre och fyra har cancern spritt sig så mycket att oddsen för att överleva i fem år är mycket låga. Varje år insjuknar 4000 personer i lungcancer. Bara var femte patient med lungcancer överlever fem år, vilket till stor del beror på diagnos i sent stadie. Tvärtom innebär lungcancer i ett tidigt stadie goda chanser att bli helt frisk genom operation. Utmaningen är att symptomen i början är diffusa och svårdiagnosticerade, och det räcker inte med en vanlig lungröntgen. – Den vård jag fått sedan min diagnos har varit fantastisk och jag är glad för all den expertis som hjälper mig att hantera min sjukdom, säger Bo Erixon som idag lever med sin cancer som en kronisk sjukdom.

kan få vård, säger Bo Erixon. I grund och botten krävs att den nationella cancerstrategin prioriterar cancerformer med hög dödlighet, så att bland annat lungcancervården ges mer resurser. Det krävs också en patientlag som reglerar cancerpatienters rättigheter och därmed garanterar standardiserade vårdförlopp och därmed ökade chanser till överlevnad. – Jag orkade stå på mig för att få min diagnos men det orkar och kan inte alla. Vården måste bli vård; man ska inte behöva vara frisk för att vara sjuk. Du ska kunna lita på att du får rätt behandling och det i rätt tid; det är avgörande, avslutar Bo Erixon.

Text Catharina Holm

FOTO: MARI ERIXON

Stod på sig Bo Erixon är 71 år och pensionär; han slutade jobba årsskiftet 2014/2015 efter en lång karriär som började inom sjukvården som sjuksköterska, tog vägen inom skolväsendet och som till slut landade inom IT som strateg och chef. Att han som en aktiv friluftsmänniska med ett antal maraton på sitt cv skulle drabbas av lungcancer fanns inte på kartan. – Det var inte heller en diagnos jag fick med en gång. Efter ett besök på vårdcentralen och sedan en remiss till lungröntgen konstaterades att det antagligen var en långvarig förkylning. En diagnos som de flesta av oss antagligen hade nöjt sig med. Inte Bo Erixon.

Lungcancern måste prioriteras Däremot har hans upplevelse gjort att han engagerat sig ideellt i Lungcancerföreningen för att öka möjligheten för fler att få en tidig diagnos, och därmed större chans att överleva sin lungcancer. – Idag får inte alla samma diagnostiseringsmöjligheter. Kunskapsnivån inom primärvården vad gäller lungcancer är låg och varierande mellan såväl regioner som mellan sjukhus av olika storlek. De här skillnaderna måste adresseras, menar Bo Erixon som lyfter viktiga faktorer för att fler lungcancerpatienter ska kunna överleva sin sjukdom. Överlag gynnas patienter av ett större kunskapsutbyte mellan sjukhus. För detta krävs dock en bättre infrastruktur. Svenska lungcancerregistret är ett bra verktyg som kan användas för att jämföra rutiner mellan olika sjukhus och därmed lyfta förbättringsmöjligheter. Ett register som idag inte alls används i den utsträckning som det skulle kunna göra. – Dessutom måste möjligheterna till att få en tidig diagnos och behandling öka. Lungcancer borde precis som vissa andra cancerformer ingå i ett screeningprogram så att inte de diffusa symptomen blir avgörande för hur och när en patient

– Eftersom jag har en bakgrund inom vården vet jag att lungröntgen har sina begränsningar, så jag stod på mig och krävde att få en CT-röntgen, säger han.

Bo Erixon

Ett Sverige fritt från livmoderhalscancer I regeringens dokument om den långsiktiga inriktningen för det nationella arbetet med cancervård (2018) framhöll man vikten av tidig upptäckt och att cancervacciner används på det mest effektiva sättet. Regeringens vision är att i framtiden förebygga så många cancerfall som möjligt och cancerprevention är starkt i fokus.

I Sverige dör 150 kvinnor varje år och 550 kvinnor drabbas helt i onödan av livmoderhalscancer orsakat av HPVviruset. HPV orsakar även mun- och halscancer, vulvacancer, analcancer och peniscancer. Detta virus orsakar lidande inte bara för den drabbade utan även deras anhöriga. De kvinnor som drabbas tappar många gånger även sin förmåga att få barn även om de överlever. Det förebyggande HPV-vaccinet godkändes 2007 och ges sedan 2012 till flickor i skolan och från och med i höst även till pojkar.

Dessa vaccinationer gör att viruset nu inte sprids i åldersgruppen upp till övre tonåren. För kvinnor över 30 år fanns tidigare en liten spridning. Vi har alltså en liten grupp kvinnor från övre tonåren upp till 30 år som nu står för en stor del av spridningen. Viruset kan fås att sluta cirkulera om vi vaccinerar alla kvinnor vid sin första screening vid 23 års ålder. Vi behöver göra det i fem år. Därefter är så många vaccinerade att viruset kommer att sluta cirkulera och då minimeras även risken att få övriga cancrar som beror på HPV. Det är en enkel åtgärd. Infrastrukturen finns eftersom kvinnan idag kallas till screening hos en barnmorska. Barnmorskan behöver kunna vaccinera. Utöver denna åtgärd säger expertgrupperna även att man behöver skicka ut hemtester till alla kvinnor som inte kommit på den screening de kallats till eller haft cellförändringar som inte följts upp. I Sverige har vi ett nationellt

FOTO: ANNA MOLANDER

i har ett mycket bra exempel på hur detta ska gå till för att kunna utrota livmoderhalscancer. Två expertgrupper (NACx, Nationella arbetsgruppen och NKCx, Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention) har tagit fram ett förslag som bygger på att man gör en engångsinsats begränsad i tid och till en kostnad av 150 miljoner kronor.

Svenska barnmorskor måste få vaccinera i samband med screening. Barbro Sjölander Barbro Sjölander Ordförande Nätverket mot gynekologisk cancer

kvalitetsregister som har all information om vilka dessa kvinnor är. Detta utskick behöver regionerna med stöttning av det nationella kvalitetsregistret göra snabbt. Detta är för regeringen en mycket billig satsning, Det kostar 150 miljoner totalt under de fem år man behöver vaccinera. Vi vill se ett utrotningsprojekt för livmoderhalscancer initierat av regeringen. Vi vill se aktion och inte vision från regeringen. Ett utrotande kräver att hela Sverige satsar på detta samtidigt – det går inte att utrota ett virus enbart från delar av landet. Svenska barnmorskor måste få vaccinera i samband med screening.

Text Barbro Sjölander

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på kampenmotcancer.se

Banbrytande behandling ger fler cancerpatienter möjlighet att överleva Världen befinner sig för närvarande på tröskeln till flera fantastiska forskningsgenombrott som hjälper fler cancerpatienter att överleva. Samtidigt står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar till följd av Coronapandemin. Text Annika Wihlborg

Johan Brun Ansvarig för LIF:s expertnätverk inom cancer samt medicinsk rådgivare på LIF

et sker otroligt mycket forskning inom cancerområdet. Cancerforskningen står för mellan 30 och 40 procent av all läkemedelsforskning som bedrivs i världen. Flest forskningsprojekt har fokus på bröstcancer, men mycket forskning bedrivs även på lungcancer, tjocktarmscancer och bukspottkörtelcancer, säger Johan Brun, ansvarig för LIF:s expertnätverk inom cancer samt medicinsk rådgivare på LIF, en organisation för forskande läkemedelsföretag. För närvarande pågår många forskningsprojekt med inriktning mot immunreglerande behandlingar. Kombinationsbehandlingar är ytterligare ett stort forskningsområde. Kombinationsbehandlingar är ett viktigt steg på vägen mot en allt mer individualiserad läkemedelsbehandling för cancerpatienter. Det är inte ovanligt att två läkemedel från två olika läkemedelsbolag kombineras, allt för att optimera effekten för patienten.

Forskningsstudier har pausats under Coronapandemin Ytterligare en stark utveckling på forskningsområdet just nu är cell- och genterapi, exempelvis Car-T- behandlingar. I dagsläget finns två sådana behandlingar tillgängliga i Sverige och enligt Johan Brun kommer antalet tillgängliga Car-T- behandlingar att öka betydligt framöver. Coronapandemin har självklart påverkat alla delar av samhället, de forskande läkemedelsbolagen är inget undantag.

FOTO : G U N I L L A LU N D ST R Ö M

De forskande läkemedelsföretagen är beroende av en välfungerande hälso- och sjukvård.

− Många pågående forskningsstudier har tvingats pausa under våren. Situationen på våra sjukhus har varit så speciell och de har tvingats fokusera stora delar av sina resurser på att hantera pandemin. Vår förhoppning är att forskningsprojekten så snart som möjligt ska kunna återupptas på de svenska sjukhusen. Sjukvården står även inför en enorm utmaning när det gäller förutsättningarna att ta hand om cancerpatienter på ett bra sätt. De har dessutom en enorm vårdskuld, vilket bland annat inneburit att diagnostiken

försenats för somliga cancerpatienter, säger Johan Brun. Han betonar vikten av att sjukvården klarar av att ta hand om samtliga cancerpatienter. − De forskande läkemedelsföretagen är i allra högsta grad beroende av en välfungerande hälso- och sjukvård. Företagen kan bidra med rätt förutsättningar för en effektiv cancerbehandling, men det är i slutänden upp till sjukvården om de ska erbjuda sina patienter nya innovativa läkemedelsbehandlingar, säger Johan Brun.

Läs mer om de forskande läkemedelsföretagen här: lif.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

14 Läs mer på kampenmotcancer.se

Det behövs en nationell översyn av prostatacancervården! Text Calle Waller, Gert Malmberg & Torsten Tullberg

Två omständigheter har nu förändrat förutsättningarna avsevärt. Gert Malmberg Ledamot Prostatacancerförbundets styrelse

Torsten Tullberg Kampanjledare Mustaschkampen

tet. Efter fem år kan dock konstateras att SVF-satsningen endast lett till marginella förbättringar. Förnyat beslut i screeningfrågan behövs! Den senaste bedömningen (2018) fastställde att PSA-testet inte är tillräckligt precist för att fördelarna med screening väsentligt skulle överstiga nackdelarna. Två omständigheter har nu förändrat förutsättningarna avsevärt. Diagnostiken har förändrats och är nu betydligt träffsäkrare än enbart PSA-test. Nytt är också att alltfler läkemedel finns som förlänger livet även för dem som upptäcks sent med spridd cancer, vilket leder till dramatiska kostnadsökningar.

FOTO: TORTSTEN TULLBERG

Nödvändigt med ett omtag för minskning av väntetiderna För att minska väntetiderna i cancervården inleddes 2015 projektet Standardiserade vårdförlopp, SVF. Regionerna åtog sig att mot särskild ersättning från staten arbeta för att minska kötiderna. Sedan dess har cirka 3 miljarder kronor fördelats i detta syfte. Prostatacancer stod från början i särklass med väntetider flera gånger längre än den näst sämsta diagnosen. Eftersom prostatacancer också står för det största antalet patienter var förväntningarna mycket stora på projek-

FOTO: PRIVAT

Prostatavården måste förbättras På 25 år har antalet som lever med prostatacancer fyrdubblats och patienternas behov av vård och uppföljning är av helt

annan karaktär än tidigare. Såväl diagnostik som behandling har utvecklats explosionsartat. Vårdens organisation och resurser är däremot i det närmaste oförändrade. Sveriges vanligaste och för män dödligaste cancerform borde mötas med en vård som tar patienternas behov som utgångspunkt med multidisciplinära, kvalitetssäkrade och tekniskt välutrustade enheter för de avancerade ingreppen samt med tillgängliga specialiserade närvårdsenheter för diagnostik, uppföljning och rehabilitering.

FOTO: TORTSTEN TULLBERG

ör 25 år sedan levde 30 000 män med diagnosen prostatacancer. De som upptäcktes med sjukdomen var vanligen åldrade män med redan spridd cancer som inte gick att bota. Eftersom prognosen var dålig och verksamma behandlingar saknades var intresse för sjukdomen inte stort i vården. En dramatisk förändring skedde när PSA-testet började användas i stor skala i slutet av 90-talet. Sjukdomen kunde nu upptäckas tidigt, långt innan den börjat sprida sig och ge symtom. Antalet män som gick igenom botande behandling i form av kirurgi och strålning ökade mycket snabbt. Idag är antalet män som lever med sjukdomen fyrdubblat, över 120 000, varav många har väsentliga problem, på grund av återfall, biverkningar och behandlingsskador.

Calle Waller Vårdpolitiskt ansvarig Prostatacancerförbundet

”Fler patienter skulle efterfråga behandlingen - om de visste om den.”

Hjälp finns att få I sin dagliga verksamhet träffar han fyrafem män varje dag som söker för BPH. Att det går att få hjälp upplever han är relativt känt hos männen, även om många drar ut på problemet onödigt länge. – Däremot är kunskapen om behandlingsmetoder sämre. Vissa drar sig för att bli opererade vilket gör att man väljer att ”leva med” besvären som BPH innebär, säger Dag Sandblom. Läkemedel, operation och kateter de är de vanligaste behandlingsmetoderna. De flesta patienter upplever stora förbättringar efter en operation (Tur-P). Dock var

det redan innan Coronapandemin lång väntetid på operation. Vid läkemedelsbehandling är bieffekter såsom trötthet, yrsel och minskad sexlust vanliga. – En mer okänd behandling är värmebehandling, berättar Dag Sandblom. För en betydande del patienter ger metoden lika goda effekter som operation, och den kräver minimalt med ingrepp och konvalescenstid. Oftast krävs bara en behandling. Okänd men beprövad Värmebehandling innebär att prostatakörteln värms upp för att ta bort extra vävnad, och därmed frigöra urinröret från blockering. Ingreppet tar vanligtvis ca 10 minuter, under en timmes besök och som heller inte kräver långa kötider. Under värmebehandlingens sista minuter upplevs en viss smärta och kraftig urinträngning. Besvären lindras av lokalbedövning direkt i prostata. Tre till fyra veckor efter ingreppet används kateter för att tömma blåsan, men därefter upplever majoriteten att de inte längre har besvär eller åtminstone avsevärda förbättringar. Behandlingen är både beprövad och standardiserad. Den rekommenderas även av Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Trots det, och dess

Text Catharina Holm

Vi vill kunna behandla alla behövande patienter med rimlig väntetid.

FOTO : S A R I V I I TA M Ä K I

odartad prostataförstoring, eller Benign prostatahyperplasi, BPH, är en naturlig del av åldrandet bland män och symtomen brukar debutera i 50-års åldern. Hälften av alla män över 50 år drabbas, och nära 80 procent av alla män över 80 år. – När prostatan växer trycker den mot urinröret. Då ökar behovet att tömma blåsan ofta, samtidigt som det blir svårare att tömma helt. För vissa innebär det att man måste gå upp och kissa sex-åtta gånger om natten, berättar Dag Sandblom, urolog på Capio Urologi Solna.

Dag Sandblom Urolog Capio Urologi Solna

positiva effekter, är det bara knappt 15-talet sjukhus/mottagningar som erbjuder behandlingsmetoden. Något som Dag Sandblom anser är förvånande. Fler patienter skulle säkert efterfråga värmebehandling om de hade kunskap om den. – Det är samhällets och sjukvårdens plikt att informera om alternativen för att kunna erbjuda bra och effektiv vård. Även om BPH inte innebär livsfara innebär den ofta en kraftigt försämrad livskvalitet för många medelålders och äldre män som idag får vänta på vård. Helt i onödan. En stor nackdel för dessa patienter är också att metoden inte ersätts av samhället i den utsträckning som gör den intressant att använda för ett större antal patienter, något som bör ändras om vi skall komma tillrätta med köerna och behandlingsbehovet. Vi vill kunna behandla alla behövande patienter med rimlig väntetid, var än de bor i landet.

Läs mer på: coretherm.se Denna artikel är i samarbete med Prostalund

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på kampenmotcancer.se

Perituskliniken- Södra Sveriges första privata cancerklinik För cancerpatienter är korta väntetider och snabb behandling ofta helt avgörande. I september i år invigdes Perituskliniken, södra Sveriges första privata cancerklinik, på Medicon Village i Lund. Peritusklinikens ambition är att utgöra ett komplement till den offentliga vården av urologiska sjukdomar, framför allt prostatacancer och på sikt även andra tumörsjukdomar.

Korta ledtider mellan diagnos och behandling Efter fyrtio år i den offentliga sjukvården valde han att förverkliga sin dröm om att

starta en privat cancerklinik, något som hittills saknats i södra Sverige. Peritusklinikens tekniskt avancerade utrustning möjliggör att tiden mellan diagnos och behandling kortas, vilket minskar risker, oro, lidande och kostnader. Ambitionen är att i framtiden kunna erbjuda såväl cytostatikabehandling som immunterapi och strålterapi. I den offentliga sjukvården kan det ta flera veckor att analysera provresultat och utreda om en patient har prostatacancer eller ej. Peritusklinikens målsättning är att kunna erbjuda provsvar inom 72 timmar. Långa väntetider och ledtider är ett stort problem för cancerpatienter. Ambitionen att korta väntetiderna och att erbjuda ett alternativ för patienter som drabbats av någon av de två vanligast förekommande cancerformerna är en stark drivkraft bakom grundandet av Perituskliniken. Tanken är att kliniken ska kunna ta emot tre kategorier av patienter: patienter som har råd att betala själva för snabb behandling, patienter med privata

Operio är patientens skydd mot luftens bakterier - skapar en steril zon kring sårområde och instrument Operio är ett mobilt sterilzonsaggregat med integrerat och fällbart assistansbord, avsett för användning i den sterila operationszonen. Med ett riktat ultrarent* luftflöde skyddar Operio både sårområde och sårnära sterila instrument mot luftburen smitta och bakteriebärande partiklar. Operio ersätter assistansbordet i operations-zonen och tar ingen ytterligare plats.

Vid större kirugiska ingrepp, komplettera med sterilbordet SteriStay för ett komplett skydd för all steril utrustning.

En studie inom Ortopedi, höft och knä kirurgi, som genomfördes 2018 visade att det efter 902 operationer fortfarande inte uppstått någon infektion. Kliniken har använt Operio och Steristay sedan 2015 under mer än 4000 operationer. Läs mer på vår hemsida. Läs mer på: www.toulmeditech.com Kontakta oss på: 021-13 50 00 eller info@toulmeditech.com Besök oss på: Tunbytorpsgatan 31, 721 37 Västerås

FOTO: ANDRÉ DE LOISTED

erituskliniken fokuserar på diagnos och kirurgisk behandling av cancersjukdomar, i första hand prostatacancer. Genom att samla allt under ett tak möjliggörs korta beslutsvägar, vilket i sin tur minimerar väntetiderna för patienterna. – Många prostatacancerpatienter är frustrerade över de långa väntetiderna. Det kan ta flera månader från det att man tar ett första PSA-prov tills patienten fått sin eventuella cancerdiagnos och så småningom kan påbörja behandling. Vi på Perituskliniken vill visa att man kan korta såväl ledtider som väntetider rejält, säger Per-Anders Abrahamsson, professor emeritus i onkologisk urologi, tidigare generalsekreterare för Europeisk urologi och initiativtagare till Perituskliniken.

En viktig del av vår verksamhet är att erbjuda kompetensutveckling och fortbilda vårdpersonal.

Text Annika Wihlborg

Per-Anders Abrahamsson

Professor emeritus i onkologisk urologi & initiativtagare till Perituskliniken

sjukvårdsförsäkringar och patienter som den offentliga vården inte klarar av inom ramen för vårdgarantin. – En viktig del av vår verksamhet är att erbjuda kompetensutveckling och fortbilda vårdpersonal. Jag betraktar samverkan med den offentliga vården som ett måste för att vi tillsammans ska kunna korta vårdköerna och erbjuda rätt behandling i tid. Vi kommer även att ha utrymme för kliniska prövningar i samverkan med de över hundra företag inom life science som etablerat sig här på Medicon Village, säger Per-Anders Abrahamsson.

Denna artikel är i samarbete med Perituskliniken

SE-NON-00301 0920 MSD.se

4 av 5 får HPV någon gång i livet. 80% av män och kvinnor får någon gång HPV vilket i vissa fall kan leda till kondylom eller i värsta fall cancer. Från och med i höst får både pojkar och flickor i åk 5 möjlighet att vaccinera sig kostnadsfritt via skolan. Med vaccination minimerar vi spridningen! Läs mer på hpvvaccin.se