Kritisk Infrastruktur

KRITISK

INFRASTRUKTUR

Transportstyrelsen

Kritisk infrastruktur ska bara fungera – det tar vi för givet

Teknikföretagen.

Utan digitala motorvägar stannar näringslivet. Läs på sida 4.

Svensk Vattenkraftförening.

Vi behöver utveckla vattenkraften i Sverige för att minska klimatutsläppen. Läs på sida 6.

I fokus: Digital infrastruktur

Klimatkommunerna

En guide med 13 punkter om vad Sveriges kommuner kan göra för att skapa hållbara samhällen att trivas och leva i.

Berätta – hur kommer det vara att leva i vår klimatneutrala kommun?

Energigaser av olika slag både kan och bör spela en central roll i omställningen till ett långsiktigt hållbart energisystem.

Sverige behöver handlingskraft

Tuffa tider är härliga tider. Högre priser på el och drivmedel, lägre tillväxt, inflation, svag krona och krig runt knuten. Någonting gott måste detta föra med sig.

Projektledare: Josefin Olsson (josefin.olsson@mediaplanet. com) & Louise Rönnblom (louise.ronnblom@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Tim Sobek Designer: Daniel Petersson Distribution: Dagens Samhälle,15-12-2022 Tryckeri: Bold Printing, Stockholm, Borås Tidningstryckeri, Daily Print Umeå, Mittmedia print Östersund Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim. sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Tim Sobek Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

Ta hjälp av medborgarna Var ett föredöme

Vi vet vad som krävs för att ställa om till fossilfrihet med hjälp av ökad elektrifiering och det är därför dags att genomföra konkreta åtgärder som ger resultat. Att fördubbla vår elproduktion på bara 20 år är ingen liten utmaning, men vi kan inte backa in i framtiden. Det är dags att ta nästa kliv framåt.

Åsa Pettersson VD Energiföretagen

De senaste åren har vi fått uppleva sådant vi hoppades slippa. En global pandemi, krig i Europa och som en direkt konsekvens en energikris med priser på en nivå vi aldrig tidigare sett.

Situationen för invånarna i Ukraina är svår att föreställa sig och kriget har tydliggjort nödvändigheten av ett Europa oberoende av rysk gas. Och även om Sverige är lyckligt lottat i sammanhanget; med el från vatten, kärnkraft och vind, och massor av ärrvärme, så pekar den pressade energisituationen på brister också i vår egen elförsörjning. Det positiva är att vi vet vad som krävs för att komma till rätta med dem.

Bana väg för biogasen

Energisystemet är samhällets viktigaste infrastruktur. Inte minst är de färdplaner som 22 branscher driver inom regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige bevis för detta; utan en kraftig utbyggnad av elproduktion och elnät – så kan vi inte nå målet att nolla våra utsläpp till 2045 och bli det föregångsland vi vill och kan vara.

Sverige producerar knappt 170 TWh el årligen och för att dubblera detta krävs en enorm ansträngning. Åsa Pettersson

industriframgångar som ABB, Ericsson, LKAB, Scania, SKF, SSAB och Volvo.

Nu har vi chansen igen. Att elektrifiera industriprocesser och transportsektor, att bygga batterifabriker, att skapa utrymme för innovationer och att utbilda en ny generation tekniker, ingenjörer och entreprenörer.

I den här tidningen har vi samlat aktörer som verkar för att skapa en bättre och mer hållbar kritisk infrastruktur i samhället. Vi önskar en trevlig och lärorik läsning!

Text Åsa Pettersson

Men att bygga ut elsystemet i den omfattning som krävs är ingen liten utmaning. Sverige producerar knappt 170 TWh el årligen och för att dubblera detta krävs en enorm ansträngning. Inte bara av oss i energibranschen, utan av våra folkvalda politiker och av samhället i stort. Det handlar om stora och viktiga beslut, som måste ligga fast i decennier, oavsett färg på regering. Och det handlar om acceptans. För någonstans ska kraftverken byggas och någonstans ska elnäten dras. Någon är alltid närmsta granne och någons mark måste tas i anspråk. Det kommer att låta och det kommer att synas. Men vad är alternativet? Sverige är en stolt industrination. Vi elektrifierade vårt land tidigt och lade grunden för enorma

Jag är övertygad om att fossilfrihet innebär enorma möjligheter för Sverige som land. Att vi kan erbjuda bättre och klimatvänligare produkter än andra kan, att vi kan attrahera investeringar och etableringar som ger arbetstillfällen, att vi kan exportera tjänster och kunnande till andra länder och visa att minskade utsläpp faktiskt innebär utveckling och välstånd – inte tvärtom.

Men det börjar brådska. Vi vet vad som behöver göras. Det vi behöver nu är konkreta beslut från våra politiker och att dessa beslut är brett förankrade, så att vi kan lita på att det som gäller nu, det gäller också om tio år. Något annat har vi varken tid eller råd med. Sverige behöver handlingskraft. Och det är nu.

Scanna QR-koden för att läsa mer

Energigas Sverige

Mattias Goldmann

PROJEKTLEDARE

Josefin Olsson

Louise Rönnblom

FOTO: ERIC CRONBERG

90%

Det svenska energisystemet behöver bli mer motståndskraftigt och mångfacetterat

Samtliga energislag fyller en viktig funktion för att Sverige ska klara den gröna omställningen och nå klimatmålen. Den rådande världssituationen är en bra påminnelse till näringslivet, kommuner, och regioner om vikten av ett systemtänkande, av att bygga upp ett resilient energisystem som stärker Sveriges autonoma ställning och minimerar beroendet av andra länder för att klara av vår energiförsörjning. Svenskproducerad biogas är en av samhällets mest mångsidiga energikällor som både kan och bör ta större plats i framtidens energimix.

Den svenska energidebatten tenderar i många fall att fokusera på enskilda dellösningar snarare än att lyfta blicken och betrakta energiomställningen samt svensk energiförsörjning ur ett övergripande systemperspektiv. I dagsläget ligger mycket fokus på den senaste tekniken som fortfarande är under utveckling. Det försvårar diversifiering av drivmedel till samhällskritiska transporter vilket gör oss sårbara som nation, säger Sharareh Edström, Director Traffic Sweden på Gasum, som är specialister inom den nordiska gassektorn.

Hon betraktar en diversifierad energiförsörjning, där gas utgör en viktig pusselbit, som helt nödvändig för Sveriges framtid. Det gör oss mer motståndskraftiga mot yttre faktorer, ett ansvar som i dagens debatter tillsynes uteblivit.

biogas kan vi också producera el och biogödsel vilket minskar beroendet av import från andra delar av världen. I en kritisk samhällssituation kan gas med andra ord vara avgörande för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner, säger Sharareh Edström.

Kommunerna har en nyckelroll i den gröna omställningen Tydliga och långsiktiga riktlinjer från regeringen underlättar också för kommuner att inrikta sina lokala satsningar till att uppfylla de nationella målen. Hon framhåller kommunernas roll som en nyckelaktör i den gröna omställningen. I dagsläget innebär kommunernas bristande tillgång till byggbar detaljplanerad mark att de går i otakt med näringslivet och myndigheter som arbetar för att driva omställningen. Detta trots att energiomställningen är tidskritisk och av många skäl behöver accelereras.

exempel är att planbestämmelserna tillåts tolkas så pass olika från kommun till kommun, Inkonsekvensen i tolkningen av Plan- och Bygglagen kan åtgärdas med en pragmatisk inställning där miljöfördelarna och vikten av diversifierad drivmedel finns hos tjänstemännen, De måste inse sin roll av möjliggörandet och konsekvenserna av deras beslut i att uppnå klimatmålen, säger Sharareh, Edström.

Efterlyser kunskapshöjning

Bristande kunskap om biogasen mångsidighet och stora samhällsnyttor är en bidragande faktor till otakten. Flytande biogas är ett förnybart, cirkulärt och ofta lokalproducerat drivmedel som ger störst miljövinst per investerad krona. Biogas kan minska utsläppen från den vägbaserade godstrafiken med 90 procent. Samtidigt går utbyggnaden av tankstationer för biogas långsamt. Vi kan hjälpa Sveriges kommuner att uppnå sina miljömål, och Gasum hjälper gärna till med att sprida kunskap kring biogas bland kommunernas medarbetare.

Denna artikel är i samarbete med Gasum.

Biogas producerad i Sverige är en mycket mångsidig energikälla. Biogas kan användas som drivmedel till bussar, lastbilar, fartyg och personbilar. Det kan enkelt lagras, användas till ärrvärme och förse industrin med energi. Från

–Många kommuner är fullt medvetna om den gröna omställningens tidskritiska aspekt, men bristande intern samverkan mellan kommunernas olika funktioner resulterar ofta i långa handläggningstider. Ett konkret

– Transportsektorn, som ligger mig närmast hjärtat, är samhällets blodomlopp och har en samhällskritisk funktion. Vi har gemensamma klimatmål att uppnå och måste skyndsamt agera och samverka kring ett systemtänkande. Varje ny lastbil som inte drivs på ett förnybart bränsle utan körs fossilt – är för oss som samhälle ett misslyckande, säger Sharareh Edström.

Sharareh Edström Director Traffi c Sweden, Gasum

Minskning av utsläppen från godstrafiken genom att använda Biogas.

FOTO:

Text Annika Wihlborg

Vi kan hjälpa Sveriges kommuner att uppnå sina miljömål. Sharareh Edström

Utan digitala motorvägar stannar näringslivet

Bredband och snabb uppkoppling borde anses som lika viktigt som vägar, broar och räls. Och liksom annan infrastruktur kräver de underhåll – och ska fungera även när det regnar eller blåser kallt. Det menar Patrik Sandgren, digitaliseringsexpert på Teknikföretagen, som anser att detta är en ödesfråga för Sveriges fortsatta konkurrenskraft.

På många sätt var Sverige ett föregångsland när det kommer till teknikanvändande. Hem-pcreformen på 90-talet ökade datorkunnandet markant. Sverige var även tidigt ute att satsa på utbyggnad av bredband. Problemet är att den tidigare bredbandsvisionen har blivit omsprungen av utvecklingen. I takt med digitaliseringens genomslag ökar belastningen på näten exponentiellt.

– Regeringens bredbandsvision är planerad utifrån vad som sågs som framtiden för tiotals år sedan. Men

gårdagens framtid är bara är baslinjen idag – det vi bara tar för givet, säger Patrik Sandgren.

I nivå med Östeuropa Det är mycket som står på spel och det finns skäl till oro. För näringslivet är det avgörande att ha en uppkoppling att förlita sig på, framhåller Patrik.

– Sverige är ett avlångt land med företag från norr till söder, och för att hela landet ska leva behöver vi ha täckning inte bara i tätorterna. Idag har vi som bäst smala landsvägar i stora delar av landet när vi behöver dubbelfiliga motorvägar.

Inte minst gäller detta för gröna näringar som jordbruk och skogsbruk där självkörande fordon och uppkopplade verktyg kräver pålitlig 5G-uppkoppling för stora datamängder.

– Sverige var bidragande i att utveckla 5G-tekniken, men vår 5G-täckning är idag i paritet med Ungerns. Sverige har historiskt sett varit ett teknikadaptivt land som använts som en testmarknad. Därför har företagen förlagt en stor del av sin forskning och utveckling här. Men det är en position som riskerar att gå förlorad.

För att kunna bygga ut 5G-tekniken krävs inte bara nya 5G-master. Dessa måste även kopplas upp mot fiber i marken för att inte bli överbelastade.

Höjd säkerhet

För att Sverige inte ska tappa sin konkurrenskraft krävs inte bara en mer offensiv vision. Den digitala infrastrukturen måste få en uppdaterad status i den kommunala och regionala planeringen. Markägare måste sätta skäliga villkor för tillstånd av utbyggnaden och kommunerna måste planera så att nätbyggnationen blir effektivare. Därtill krävs mer riktade stöd på de platser där utbyggnaden inte

Sverige var bidragande i att utveckla 5G-tekniken, men vår 5Gtäckning är idag i paritet med Ungerns. Patrik Sandgren

bär sig kommersiellt. Föregångsländer att ta efter för strategiska satsningar på digitalisering är Finland, Tyskland och Sydkorea.

Nätens säkerhet måste även ses över – en fråga som är högaktuell i dagens omvärldssituation. Den digitala infrastrukturen måste inte bara byggas ut utan vara robust och säker. Slås en punkt ut måste det finnas alternativa färdvägar. För detta krävs ytterligare resurser och en översyn över hela nätet.

Patrik Sandgren är ändå försiktigt positiv till möjligheterna, även om han framhåller att det börjar bli bråttom. Sverige har trots allt en stark tradition av att kunna samarbeta mellan stat och näringsliv.

– Det måste anses som minst lika fint att sjösätta en ny satsning på digital infrastruktur som att klippa ett rött band till en ny motorväg, avslutar Patrik Sandgren.

Patrik Sandgren Digitaliseringsexpert Teknikföretagen

HUR STOR YTTÄCKNING

HAR SVERIGES REGIONER?

Ju mer som digitaliseras, desto högre krav behöver ställas på den digitala infrastrukturen.

Tillräcklig överföringshastighet ger basnivån, men det är den faktiska användningen hos företag och övriga samhället som styr vilka funktioner internetuppkopplingen måste kunna hantera.

<50% 50–90%

>90%

Data kommer från PTS men har bearbetats av Teknikföretagen, 2022

Internet är centralt för att vår kritiska infrastruktur ska kunna fungera. Utan internet får vi stora utmaningar med användningen av moderna system. Vi behöver kunna koppla upp fordon, maskiner och utrustning i hela landet, såväl på landsbygden som i städerna. Både enskilda digitala tjänster och kombinationer av tjänster kommer att ställa specifika krav på infrastrukturen.

Kartan visar hur stor del av varje regions yta som har internetuppkoppling om minst 30 Mbit/s (4G/5G) - en basnivå för att hantera moderna digitala tjänster.

Endast Stockholm har idag en yttäckning som överstiger 90% av länet på basnivån.

Denna uppslag är i samarbete med Teknikföretagen.

Vi behöver utveckla vattenkraften i Sverige

Vattenkraft står för nästan hälften av Sveriges elförsörjning och blir allt viktigare i takt med att icke planerbar vind- och solkraft byggs ut. Den är även viktig för vattenförsörjning, bevattning, kulturmiljö och rekreation som bad, båtliv och fiske.

För förvaltning av vatten i Europa har EU skapat ett ramverk. Syftet är att kommande generationer ska få tillgång till vatten av bra kvalitet i tillräcklig mängd.

– Många tror att EU:s vattendirektiv kräver att man återställer vattenmiljön till det ursprungliga genom utdrivning av dammar och kraftverk, säger Thomas Sandberg, styrelseordförande för Svensk Vattenkraftförening. Men det finns ingen motsättning mellan vattenkraft och EU:s direktiv. Det är svenska myndigheter som måste börja göra avvägningar mellan olika samhällsintressen och vattenmiljö.

Bidrar till nätstabilitet

Även de små vattenkraftverken är viktiga för nätstabiliteten. De gör det möjligt att producera lokal el vid rätt tidpunkt för att exempelvis hantera effekttoppar i elnätet.

– Genom att de små vattenkraftverken främst finns i södra Sverige kan de leverera lokal el där den bäst behövs. Det bidrar till sänkta elpriser samtidigt som behovet av att importera och transportera el minskar.

Kan öka samhällets beredskap

I krislägen skulle de mindre vattenkraftverken kunna elförsörja kritiska samhällsfunktioner på tusentals större och mindre orter: vatten- och reningsverk, mobil- och fibernät, skolor, äldreboenden, livsmedelsbutiker, bensinpumpar etc. För detta krävs en viss utveckling av både kraftverk och lokalnät.

Utveckling av vattenkraften

I Sverige finns 1900 små vattenkraftverk. Tillsammans producerar de knappt 5 TWh och tillför 1000 MW effekt, siffror som går att fördubbla i befintliga kraftverk. Större delen av produktionen

Sandberg Styrelseordförande Svensk Vattenkraftförening

sker under höglastperioden november–april. De små kraftverken minskar klimatutsläppen med ungefär 7 procent. – Vi behöver utveckling, inte utrivning av vattenkraften. Genom ökad vattenkraft kan vi producera mer el, minska klimatpåverkan och värna kulturoch samhällsintressen, avslutar Thomas Sandberg.

Om Svensk Vattenkraftförening

Föreningens medlemmar är enskilda kraftverksägare, energibolag med egen småskalig vattenkraft, industrier med mindre vattenkraftverk, företag speciellt inriktade på småskalig vattenkraft, leverantörer, tillverkare samt personer i övrigt som stöder arbetet för den småskaliga vattenkraften och dess bidrag till Sveriges utvinning av miljövänlig och förnybar energi.

Föreningen bildades 1980 800 medlemmar

En ideell och politiskt obunden förening

Läs mer på svenskvattenkraft.se

Om du vill stödja vårt arbete för att den småskaliga vattenkraften ska kunna fortgå och utvecklas i Sverige, kan du ge ditt stöd genom att bli medlem.

Vi behöver utveckling, inte utrivning av vattenkraften. Genom ökad vattenkraft kan vi producera mer el, minska klimatpåverkan och värna kultur- och samhällsintressen Thomas Sandberg

Vattenkraft spelar en viktig roll för samhället och Sveriges elförsörjning.

Den minskar även klimatutsläppen och bidrar till att balansera elnätet.

Thomas

Denna artikel är i samarbete med Svensk Vattenkraftförening.

ATA Hill & Smith säkrar svenska arbetsplatser – med nya

solcellsdrivna alternativ

I över 50 år har ATA Hill & Smith, som startade redan 1967 som familjeföretaget Asfalt, Tjära & Anläggning, varit med och värnat om människors liv och egendom. Genom sitt gedigna produktsortiment är de med och löser komplexa trafiksituationer vid såväl vägarbeten som i parkeringshus – och arbetar aktivt med att finna nya lösningar för att optimera trafiksäkerheten.

De senaste åren har ATA Hill & Smith drivit ett aktivt sökande efter samarbetspartners med ett stort miljöfokus. Med strävan att öka sitt erbjudande ut mot kund slöt de tidigare i år ett samarbete med det brittiska solteknikbolaget Prolectric, vilket har resulterat i en expansion av företagets produktkatalog. Från och med i höst erbjuder de solcellsdrivna belysningsmöjligheter och hybridgeneratorer. En utveckling huvudsakligen baserad på företagets lyhördhet för sina kunders förfrågningar om mer miljösmarta och ekonomiskt hållbara lösningar för att hålla sina arbetsplatser säkra.

– Vi på ATA Hill & Smith har länge haft som målbild att hitta samarbetspartners som har ett övergripande miljöfokus och vars produkter värnar liv. Vårt nya samarbete med Prolectric är en viktig pusselbit som visar att vi som företag kan erbjuda miljösmarta lösningar som ökar säkerheten på kundernas arbetsplatser, med utvidgade fördelar, berättar Niklas Ranhög, försäljningschef på ATA Hill & Smith.

Presenterar dubbla fördelar ut mot marknaden Att såväl elaggregat som belysning från Prolectric drivs med hjälp av solenergi innebär flera stora fördelar för ATA Hill & Smiths kundkrets, både sett ur ett miljöperspektiv och vad gäller effektivare arbetssätt. Framför allt minskar behovet av dieselaggregat på svenska arbetsplatser, vilket i sin tur leder till en minskad klimatpåverkan för entreprenadbolag, uthyrningsföretag, kommuner och statliga verk.

Under egna kundevent kommer nu ATA Hill & Smith introducera sina kunder för det nya produktsortimentet. Som kund får man då möjlighet att se över produkterna och även prova dem ute på sina egna arbetsplatser. Sverige blir den första marknaden för lanseringen, därefter följer resterande delar av Norden. Med lanseringen hoppas ATA Hill & Smith få fler miljöintresserade kunder att hitta till deras sortiment – men även att det ska ge ringar på vattnet och leda till flera klimatsmarta produktlanseringar på den nordiska marknaden.

Niklas Ranhög

– Vi har fått väldigt många frågor kring denna typ av smarta miljövänliga produkter, framför allt från våra kunder inom byggindustrin och infrastruktur. Effekten av att använda dessa produkter är att det blir en tystare, säkrare och mer hållbar miljö utan utsläpp från aggregat och belysning. Med tanke på de höga priserna på diesel och bygg-el, så är själva investeringen fullt motiverad då man på sikt sparar pengar och minskar klimatavtrycket säger köparna av Prolectric produkterna, avslutar Niklas.

Text ATA Hill & Smith

Denna artikel är i samarbete med ATA Hill & Smith.

Niklas Ranhög Försäljningschef ATA Hill & Smith

Vi på ATA Hill & Smith har länge haft som målbild att hitta samarbetspartners som har ett övergripande miljöfokus.

Kritisk

Transportstyrelsen ansvarar för delar av den kritiska infrastrukturen i samhället. Att sköta det uppdraget handlar till stor del om att hålla de bakomliggande systemen igång.

ägar, järnvägar, flygplatser och hamnar räknas till Sveriges kritiska infrastruktur. Transportstyrelsen har genom sitt tillstånds och tillsynsarbete en del av ansvaret för att dessa delar av samhället fungerar. I det arbetet ingår förstås både att ta fram regler för infrastrukturen och se till att tillståndsinnehavarna rättar sig efter dem. Men de komplicerade IT-system som ser till att allt det här fungerar hamnar i det allmänna samtalet ofta i skymundan av nya väg- och järnvägsprojekt.

– I exempelvis vårt vägtrafikregister har vi 11 miljoner fordon och 6,5 miljoner körkortsinnehavare registrerade. Hela svenska folket använder sig av det här registret på olika sätt och det görs inte mindre än 75 miljoner ändringar varje år. Det är ju inte bara vi medborgare som använder det här systemet, utan även mängder av institutioner. Polisen, fordonstillverkare, bilförsäljare och försäkringsbolag till exempel. Till detta kommer alla andra register vi har för de övriga trafikslagen, alltså järnväg, luftfart och sjöfart, säger Jonas Bjelfvenstam som är generaldirektör på Transportstyrelsen.

Nytt system på gång

Han berättar att vägtrafikregistret datoriserades 1973, och att man sedan dess har byggt på med nya delar kontinuerligt. Resultatet är ett system som enligt Bjelfvenstam idag kan betraktas som ”lappat och lagat”.

Det är också ett av skälen till att man nu satsar på ett nytt system. Ett annat skäl är att det nuvarande systemet egentligen består av flera olika system som är mer eller mindre integrerade med varandra.

– Det har gjort det svårt att överskåda konsekvensen av förändringar. Vår utgångspunkt nu är att vi bygger ett helt nytt system, säger Jonas Bjelfvenstam.

När det nya systemet ska vara klart har man ännu inte bestämt, men arbetet är redan igång.

– Vi har en tanke om att det ska

Bjelfvenstam Generaldirektör Transportstyrelsen

vara klart till 2028. Men kanske kan vi vara igång med det tidigare än så. Redan 2025 kan man tänka sig att vissa delsystem med funktionalitet som är av central betydelse är färdiga, säger Jonas Bjelfvenstam.

Vad händer om IT-systemet stannar? Något som skulle få stora konsekvenser för den kritiska infrastrukturen i Sverige är om hela eller delar av Transportstyrelsens IT-system stannar. Det har hittills bara hänt en gång. Det var i mitten av 00-talet, då vägtrafikregistret låg nere i två dagar som en följd av en uppdatering som gick snett. Under stilleståndet blev det omöjligt för polisen att utföra nödvändiga fordonskontroller, att besikta sin bil eller att ta körkort.

– Det var inte roligt för någon.

Sedan dess jobbar vi utifrån en mer strukturerad och planerad modell för systemunderhåll som ska säkerställa att liknande driftstörningar inte ska inträffa igen, Man lär sig hela tiden, säger Jonas Bjelfvenstam.

En ökad vaksamhet

Jonas Bjelfvenstam bekräftar att vaksamheten hos Transportstyrelsen har ökat givet omvärldsläget, men vill inte gärna prata om några detaljer i sammanhanget.

– Det handlar förstås om den fysiska säkerheten. Men även om att tala med medarbetarna om vikten av källkritik. Att man inte kan sprida obekräftad information hur som helst, säger Jonas Bjelfvenstam, Han berättar att Transportstyrelsen har en stor IT-avdelning med många kompetenta medarbetare, något som gör att man känner sig väl rustade på säkerhetssidan. Och just nu förbereder man sig för att driva all sin IT helt i egen regi, något som man bedömer kunna göra så snart som 2024.

– Där har vi tidigare haft en utkontraktering av vår drift, men det strategiska arbetet är nu inriktat på att plocka hem det i egen regi av säkerhetsskäl, säger Jonas Bjelfvenstam.

Jonas

Klimatkommunernas

T

Klimatkommunerna är en förening för kommuner och regioner som jobbar aktivt med lokalt klimatarbete. Vårt syfte är att minska utsläppen av växthusgaser genom erfarenhetsutbyte, påverkansarbete och spridning av goda exempel.

Denna artikel är i samarbete med Europakorridoren.

Sverige behöver nya stambanor

Sedan 1990 har persontransporter via tåg mer än fördubblats och prognosen pekar fortsatt uppåt.

Detta har skapat trängsel på spåren som leder till hög känslighet för störningar, låga hastigheter och stora punktlighetsproblem för den långväga trafiken, samt svårigheter för de regionala huvudmännen att erhålla kapacitet för önskad trafik. De två tågsträckor med sämst punktlighet är Stockholm–Malmö och Stockholm–Göteborg. Orsaken är kapacitetsbrist.

upp en infrastrukturskuld. Ytterst leder detta till försämrad konkurrenskraft och lägre tillväxt, menar Mattias Josefsson.

Sedan 1960-talet fram till 00-talet sjönk investeringarna från 4 procent av BNP ner till 1,5 procent. Sverige har under senare decennier investerat mindre i infrastruktur än andra mogna industriländer.

Josefsson VD Europakorridoren

Exempelvis saknar sträckan Borås–Göteborg, landets tredje största pendlingstråk, i praktiken en fungerande möjlighet att pendla med tåg. Här passerar istället 1400 bussar dagligen vid Kallebäck strax utanför Göteborg.

Brist på chaufförer

–Det råder brist på både inhemska och utländska chaufförer. Detta i kombination med stigande bränslepriser har ökat efterfrågan på att lägga över godstransporter från väg till järnväg. Miljömedvetenheten ökar bland företag som i sin strävan efter att minska sitt klimatavtryck ser ökad andel järnvägstransporter som en del av lösningen, säger Mattias Josefsson, vd på Europakorridoren.

Även Sveriges Åkeriföretag pekar på möjligheten med ett större multimodalt tänkande där tåg står för längre transporter och lastbil för kortare.

–Sveriges ekonomi har växt snabbare än byggande och underhåll av infrastruktur. Det, tillsammans med en kontinuerligt ökad efterfrågan på transporter, har medfört att Sverige byggt

Nya stambanor ger arbete och bostäder En utbyggnad av befintliga stambanor mellan Stockholm, Göteborg och Malmö är inte lönsam. Det konstaterade Trafikverket i en rapport redan 2016. Det skulle även under byggtiden vara förenat med inskränkningar i pågående trafik. Det ger dessutom inte lika korta restider och stora regionförstoringseffekter.

Nyligen presenterades två samhällsekonomiska beräkningar baserade på bland annat landbroar enligt Skanskas eller Trafikverkets koncept som visar att lönsamheten ökar och byggtiden minskar. Enligt beräkningar skapas 220 000 nya arbetstillfällen med stöd av nya stambanor. Dessutom beräknas 152 000 nya bostäder byggas i tolv tilltänkta stationsorter.

–Högre hastighet leder inte per automatik till dyrare byggnation. Det är sällan som politiker lägger sig i om en motorväg ska ha en hastighetsbegränsning på 120 km/h eller 100 km/h. Med det sagt är frågan om hastighet ur Europakorridorens perspektiv sekundär. Behovet av nya stambanor är överordnat, säger Mattias Josefsson.

Att stoppa projekt som kan byggas

Mattias Josefsson

i närtid eller göra omtag innebär att utbyggnad av nödvändig kapacitet försenas med upp till tio år.

–Vi får inte förlora det långsiktiga perspektivet. Och att stoppa nu när spaden är på väg ner i marken är både tidskrävande och kostsamt. Vi måste hålla fast vid nya stambanor – för sysselsättningen, bostadsbyggandet, näringslivet och inte minst för klimatets skull, avslutar Mattias Josefsson.

Om Europakorridoren

Europakorridoren är en ideell förening som drivs av kommuner, regioner och intresserade branschföreträdare i Sverige och Tyskland. Målet är att knyta Sverige närmare Europa och öka svensk tillväxt genom nya stambanor i södra Sverige.

Mattias

FOTO: EUROPAKORRIDOREN

Sveriges ekonomi har växt snabbare än byggande och underhåll av infrastruktur.

Scanna QR-koden eller läs mer på europakorridoren.se

”Gas är avgörande för att nå klimatmålen”

samhällets omställning från linjärt till cirkulärt. Avfall blir till en värdefull resurs och kretsloppet sluts. Avfall från avlopp, matrester och gödsel samt restprodukter från skog och industri tas om hand och blir samtidigt till värdefulla produkter.

Energigaser har en given roll i arbetet för att nå klimatmålen. Det menar Maria Malmkvist, som är vd för branschorganisationen Energigas Sverige. Hon säger att gasen redan idag spelar en viktig roll för både industrin och transportsektorn, men att den kommer att bli ännu viktigare.

– Det handlar både om en ökad efterfrågan och en ökad produktion. Det är viktigt att lyfta att produktionen inte är väderberoende. Gasproduktionen är reglerbar och planerbar, vilket är vad energisystemet behöver. Inom industrin och för transporter kan energigaser både bidra till omställningen och minska utsläppen, säger hon. Biogasen kan dessutom bidra till

– I produktionen av biogas genereras även biogödsel till jordbruket, tar Maria Malmkvist som exempel.

Gas som kritisk infrastruktur Maria Malmkvist menar att gas är en kritisk infrastruktur. Det finns gasnät, terminaler för gas och tankstationer över hela landet. Utan dessa är det många samhällsfunktioner som inte fungerar.

– Här finns ju perspektivet med försörjningstrygghet. Sverige har goda förutsättningar att producera förnybara energigaser och gasen bidrar även till att säkra den inhemska livsmedelsproduktionen.

I dagsläget finns reglerade gasnät på västkusten och i Stockholm. Det finns även en del mindre lokala gasnät som är nog så viktiga – Gasen har fördelen att man utöver nät även kan transportera den både på

Det är möjligt att förenkla den enorma eftersläpningen av infrastrukturunderhåll

Behovet av underhåll av infrastruktur byggd i stål är nästan oändligt. Genom att använda underhållsprodukten Zinga kan detta underhåll göras mycket mer effektivt, mycket snabbare och ofta billigare än dagens lösningar, menar general manager Thor Smette på ZINGA Scandinavia, med ansvar i Norge, Sverige och delar av den danska marknaden.

Eftersläpningen av underhåll på norsk infrastruktur är svindlande 3 200 miljarder NOK enligt den senaste upplagan av rapporten ”State of the Nation” som kom ut 2021, utarbetad av Association of Consulting Engineers (RIF).

En del av denna kostnad är underhåll av stålkonstruktioner som stålbroar, kajer, räcken, lyktstolpar, skyddsräcken, högspänningsmaster och andra konstruktioner som står runt vårt långa land. Med katodisk filmförzinkning utförs rehabilitering på kortast möjliga projekttid, med extrem hållbarhet och minsta möjliga framtida underhåll. Rehabilitering med traditionella färgsystem är både tidskrävande och dyrt och har inte minst stora effekter på trafikflödet. Att byta ut en bro som

förbinder två lokalsamhällen görs inte över en natt. Något brokollapsen på E6 i Nord-Troms är ett bra exempel på, säger han vidare.

Men det finns en enklare lösning för att underhålla stål Vi använder katodisk filmgalvanisering för underhåll av kritisk viktig infrastruktur. Systemet uppfyller kraven i NORSOK och ISO 12944. Lösningen heter ZINGA, som består av 96 procent ren zink och ger katodiskt skydd, och appliceras som färg. När ZINGA torkas ger den inga utsläpp. Det är helt giftfritt och kan därför användas i kontakt med dricksvatten och sårbar natur.

–Lösningen är helt enkelt lysande, berättar Thor. Underhållets varaktighet är lång och beläggningens hållbarhet bestäms av uppoffringshastigheten för zink. Tiden det tar att applicera ett färdigt system (2 skikt) efter sandblästring är timmar, inte dagar.

Sliten galvanisering repareras med aktiv, katodisk zink Skadad och naturligt sliten galvanisering anses av många vara början på slutet på konstruktionens existens, och ersätt stålet med nytt. Det är oftast felaktigt och en onödig resursanvändning. Galvanisering kan repareras på plats, med ZINGA. Även rostiga högspänningsmaster, skyddsräcken och lyktstolpar kan regalvaniseras och få nytt

väg, järnväg och till sjöss. Det ger en tillgänglighet i hela landet, säger Maria Malmkvist.

Det är flera stora projekt på gång. De viktiga nya industrisatsningarna i norr behöver förnybar gas och då är givetvis infrastrukturen viktig. Därför finns bland annat planer på att bygga en vätgasledning runt Bottenviken.

– Detta infrastrukturprojekt är givetvis oerhört spännande och viktigt för att klara omställningen i Sverige, säger Maria Malmkvist.

liv,

I Norge sedan 1985

I Norge finns 30 år gamla broar med ZINGA utan behov av underhåll under perioden. Bara under det senaste året har bland annat masterna vid den listade Notodden station och kraftledningsmaster för Statnett regalvaniserats och 25 stålbroar i Skandinavien har renoverats. Uppmärksamheten och förfrågningarna ökar, säger Thor Smette.

– Samhället kan spara mycket pengar och medborgarna kan besparas mycket frustration om det här blir det nya sättet att underhålla stålkonstruktioner, säger han avslutningsvis.

Denna artikel är i samarbete med Zinga Scandinavia.

säger general manager Thor Smette på ZINGA Scandinavia.

Thor Smette General Manager

ZINGA Scandinavia

Text Mats Karlsson

Outsourca energiproduktionen för ökad konkurrenskraft

Den ansträngda energisituationen har lett till att många företag antingen måste höja sina priser eller minska sin produktion. Lösningen borde vara en helt annan: att skapa en hållbar utveckling från fossila bränslen till förnybar kraft genom cirkulär energi. Det gör man genom att köpa in energi som en tjänst och låta en infrastrukturpartner ansvara för energiproduktion och leverans. Då kan företag ägna sig åt sin kärnverksamhet, vilket skapar en ökad konkurrenskraft.

Iden europeiska klimatlagen åtar sig EU att vara koldioxidneutralt till år 2050. Det sätter i sin tur höga krav på företagen att vidta åtgärder. För energiintensiva företag kan det därför vara smart att skapa en skräddarsydd infrastrukturlösning tillsammans med en partner. Det menar Stefan Johnsson, försäljningsdirektör på Nevel.

ansökningar för investeringsstöd och alla nödvändiga tillstånd. Resultatet blir en effektiv och pålitlig energileverans då vi levererar energi i den omfattning som behövs och när den behövs, säger Stefan Johnsson.

Lokal bränsleförsörjning

Scanna QR-koden eller gå till nevel.com/sv för att läsa mer.

– Sverige ligger fortfarande långt efter andra länder i vilka man kommit längre i outsourcing av energiproduktion, men vi ser en stor tillväxtpotential. Genom att samarbeta med Nevel kan företag optimera sina energi- och materialströmmar och ta tillvara på restprodukter från kundens egen produktion. På så sätt uppnår man kostnadsbesparingar, drifteffektivitet och utsläppsminskningar.

Helhetsgrepp

Nevel tar ett helhetsgrepp om kundföretagets behov och jobbar i nära samarbete med kunden. Antingen kan Nevel förvärva och uppdatera kundens befintliga anläggning, eller så bygger man en helt ny anläggning.

– Vi tar samtliga kostnader för investeringar och sköter även drift och underhåll. Vi administrerar dessutom

Många industrier väljer bort olja och gas till fördel för fossilfri energi. Det kan utöver det klimatsmarta mer fördelaktiga valet också ge ett mer stabilt och förutsägbart pris.

–

Svängningar i olje- och gaspriser påverkar inte leveransen alls, när man väljer Nevels lösningar. Vi strävar efter en lokal bränsleförsörjning i så hög grad som möjligt och dessutom utnyttjar vi spillvärme och andra restprodukter som uppstår i kundens egen produktion. Vårt mål är att bygga ett så hållbart och cirkulärt energisystem som möjligt.

Synergieffekter med central styrning Med en ärrdriftstjänst blir energitillgången säkrare. Nevel erbjuder en digital plattform för drift och underhåll, vilket innebär att produktionen kan styras utanför anläggningen. Data från olika anläggningar sammanställs och jämförs, utifrån denna information kan Nevels operatörer ge proaktiva

rekommendationer för en säker och avbrottsfri energiförsörjning.

– Istället för att ha lokal övervakning på mindre anläggningar kan vi styra och övervaka dem centralt. Baserat på centraliserad data och analys samlar vår digitala drift- och underhållsplattform all information som behövs för att stödja kundens aff ärsbeslut, vilket ger betydande synergifördelar och direkta kostnadsbesparingar, avslutar Stefan Johnsson.

Om Nevel

Nevel är ett infrastrukturföretag som erbjuder framtidssäkra industriella och kommunala lösningar.

Driver mer än 130 energiproduktionsanläggningar och 40 ärrvärmenät

150 experter i Sverige, Finland och Estland

Årlig omsättning på 100 miljoner euro

Ägs av Ardian, ett världsledande privatägt investeringshus med tillgångar på 100 miljarder dollar

Stefan Johnsson Försäljningsdirektör Nevel

Text Ulrika Fallenius

Tuffa tider är härliga tider

Så okänsligt av mig. Att nästan njuta av de tu ffa tiderna vi går in i nu. Högre priser på el och drivmedel. Lägre tillväxt. Inflation och svag krona. Kriget inpå knuten. Men det är tvärtom; detta lidande måste åtminstone föra något gott med sig.

Först en mythbuster: Det kinesiska tecknet för kris och möjlighet är inte samma. Så vi kan inte luta oss mot tusentals år av erfarenheter och misslyckanden, utan det blir upp till oss själva att göra krisen till en möjlighet. Det är minst sagt dags; gång på gång har vi lovat ”Build Back Better” när krisen är över, som president Biden uttrycker det, men i slutändan gjort samma sak igen. Men nu, efter pandemin och förhoppningsvis efter kriget, nu gör vi det på riktigt.

Vad gör vi då annorlunda denna gång?

Vi effektiviserar.

Ingen av oss har väl slösat med el och energi, men när priserna nästan över en natt steg till svindlande höjder, minskade förbrukningen radikalt. Direkt. Allt är inte sånt vi gillar, en del svider rejält, men å andra sidan kan vi effektivisera ännu mera när vi gör det långsiktigt och genomtänkt.

Vi gör det själv.

Alla har vi läst om de som bara skrattar när elen blir dyrare. De som satt solceller på taket eller är delägare i en vindkraftsförening. Inte nog med att de kan vara självförsörjande på el, med ett

batteri så kan de rentav köpa el när den är billig och sälja när den är dyr. Snart kan elbilen stå för batteriet, och genomföra aff ärerna utan att du behöver göra annat än ta emot vinsten.

Vi flyttar hem aff ären. Pandemin lärde oss hur känsligt dagens system är, med globala leverantörskedjor och just-in-timeleveranser. Den som flyttar hem mer av aff ären, får bättre kontroll. Ett trick är att bli mer cirkulär; nya metaller för elbilsbatterier måste komma från Kongo och Kina medan återvunna kan komma från grannens uttjänta batteri. Så ser det ut på område efter område: Kan vi använda samma sak en gång till, minskar sårbarheten och vi får gröna jobb på kuppen.

Vi framtidssäkrar.

Klimathotet är akut, men skuld, skam och ångest ger inte omställningen vi behöver. Skiftet till förnybart och klimatsmart drivs mer av önskan att tjäna pengar och sova gott. Den som är beroende av fossila bränslen, som slösar på energi och ägnar sig åt slit-ochsläng ligger pyrt till om Sverige, EU och världen menar allvar med Parisavtalet och klimatmålen. Skiftet till förnybart,

effektivt och cirkulärt ökar lönsamheten och tryggheten. Klart det är ett bättre val.

Vi vinner.

I tuffare tider, går det bäst för den som är mest öppen för förändring. Bättre än att krampaktigt hålla fast vid det förflutna är att vara en del av den framtid du själv önskar.

Mattias Goldmann driver 2030sekretariatet, har utsetts till Mäktigast i Hållbarhetssverige, dubbats till riddare av Frankrikes regering för sitt klimatarbete och är författare till boken Klimatsynda.

Text Mattias Goldmann

I tuffare tider, går det bäst för den som är mest öppen för förändring. Mattias Goldmann

Piteå ställer om för framtiden

Framtidens hållbara lösningar stavas förnybar el, ärrvärme och vätgas. Åtminstone är det några av fokusområdena i Piteå, där man förutom kostnadseffektiva logistiklösningar även satsar på att bygga energilager för att kunna ta vara på den intermittenta sol- och vindkraften.

Förnybar energi är grunden i den gröna omställningen som sker runtom i världen i syfte att nå klimatmålen. Några som kommit en bra bit på vägen är Piteå kommun. Regionen har de senaste åren tagit stora kliv i hållbarhetsarbetet genom nya energismarta investeringar i det växande transportnavet Piteå Port & Hub.

–Vi har redan elektrifierat stora delar av logistiken som leder fram till hamnen. Även själva hamnkontoret drivs av förnybar energi. Kontoret är den första byggnaden i Norrbotten med fasadmonterade solcellspaneler, säger Jan Johansson, chef för samhällsbyggnad på Piteå kommun.

Piteå är också centrum gällande solelproduktion där man byggt anläggningar med flera olika tekniker vilket lockat till sig olika forskningsprojekt. Centrala i satsningarna är PiteEnergi som tidigt ville lära sig mer om tekniken.

–Vårt energibolag är som en miniatyr av hela branschen: vi jobbar med allt från elnät och elhandel till nya tjänster inom produktion och lagring för att ta vara på energin på ett effektivare sätt,

säger Jörgen Andersson-Strand, vd på PiteEnergi. Att bygga energilager är en viktig del för att säkerställa ett jämnt utbud av förnybar energi. När det blåser mycket eller om solen skiner länge är det möjligt att spara överskottet i vätgasform eller batterier, för att sedan omvandla energin tillbaka till el när behovet finns.

–Vi har flera projekt tillsammans med LTU och andra aktörer inom forskning på bland annat vätgas och biobränslen. Ett av projekten, CH2ESS vars syfte är att utveckla lösningar för vätgasanvändning i industriella processer, är extra spännande kopplat till omställningen i svensk industri. Vi vill vara med och påverka omställningen till en förnybar framtid inom flera områden, säger Jörgen Andersson-Strand.

Ett annat sätt att effektivisera hanteringen av den förnybara energin är att ta vara på överskottet och göra ärrvärme av den. Allt eftersom fler etablerar sin verksamhet i Norrland ökar förutsättningarna för att ta vara på restprodukter från olika industrier. –Fjärrvärme kommer få en allt viktigare del i omställningen eftersom den fungerar avlastande gentemot elbehovet. Den ärrvärme vi

använder i Piteå idag använder sig av överskottsvärme från industrin – energin är med andra ord helt grön. Det ger en co2-reducering som motsvarar 800 tankbilar med släp i oljeförbränning per år, avslutar Jörgen Andersson-Strand.

VISSTE DU ATT...

Vill du läsa mer? pitea.se piteenergi.se piteaportandhub.se

En av världens mest avancerade pilotanläggningar, LTU Green Fuels för förgasning av bioprodukter till syngas och gröna bränslen finns i Piteå.

Jörgen AnderssonStrand VD på PiteEnergi

Vi vill vara med och påverka omställningen till en förnybar framtid. Jörgen AnderssonStrand

Denna artikel är i samarbete med Piteå Kommun.

Text Piteå Kommun