Kritisk Infrastruktur

I FOKUS:

Åsa Pettersson

VD, Energiföretagen Sida 10–11.

Läs mer på foretagsverige.se

KRITISK INFRASTRUKTUR

03

07

FRA.

20

Aven. Företaget som leder vägen mot en hållbar förpackningsindustri.

Fordonsbranschen. Vem lagar fordonen om krisen kommer?

Skyddar Sverige mot de allvarligaste hot som kan riktas mot ett samhälle.

T.Loop

Klimatavtrycket från datacenter är redan idag större än flygindustrin och

FOTO:

Stella Futura

Med innovativa, integrerade batterisystem och smarta finansieringserbjudanden möjliggör Stella Futura en snabbare grön omställning och ökad kundnytta.

Projektledare: Ebba Hofström (ebba.hofstrom@mediaplanet. com) & Laura Quarles van Ufford (laura.quarles@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Daniel Petersson Affärsutvecklare: Oskar Ulups Distribution: Svenska Dagbladet 19-03-2024 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@mediaplanet.com Omslagsfoto: Energiföretagen. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

Gustaf Engstrand Näringspolitisk chef Tågföretagen

FOTO:

Elvira Sofic Näringspolitisk expert Tågföretagen

1000 miljarder räcker inte

Sverige växer så det knakar och nyindustrialiseringen skapar nya behov för näringslivets transporter av varor och tjänster via de större stråken söderut, i huvudsak Öresundsbron och Göteborgs hamn, samt via Narviks hamn.

Infrastrukturen behöver säkras för att klara värmeböljor och svåra vintrar. Sverige är också mitt uppe i en upprustningsfas och beredskapsförmågan måste säkras.

Sveriges infrastrukturinvesteringar ligger idag på ungefär en tredjedel av 1960-talets nivåer. Trafikverket har tydligt aviserat att rådande 12-årsplan med en ram på 959 miljarder kronor (2023 års penningvärde) inte räcker till, utan föreslår en ökning inför kommande plan med 15 procent. Det är dock mycket osäkert om ens det räcker till.

Jacob Wallenbergs uttalanden i juni 2023 om behoven av stärkt transportinfrastruktur tyder på att näringslivet insett att budgetramen ställd mot framtidens krav är för liten. Trafikverkets nu remitterade inriktningsunderlag utgör en central del av beslutsprocessen kring framtida infrastruktur. En rimlig förväntan var att underlaget skulle ha gett en bild av vad som faktiskt behövs i form av utveckling av infrastrukturen. Därmed hade indikationer kunnat lämnas om det totala värdet av investeringarna och de risker som står på spel. Men sådana svar lämnas inte. Därmed saknas den mest uppenbara pusselbiten inför framtida satsningar.

Sverige är i behov av en nationell infrastrukturplan som säkrar den framtida produktiviteten.

Sverige behöver öppna upp för alternativa finansieringsmöjligheter för att få bukt med de kapacitetsbehov som finns. Det föredragna alternativet är att staten ökar finansieringen – men när detta inte sker kan privat kapital bidra. Goda exempel på att det går är Öresundsbron och Arlandabanan och ytterligare bevis finns i andra länder som Frankrike och Italien. Nye Veier i Norge har visat att infrastrukturinvesteringar kan organiseras på nya sätt.

Text Gustaf Engstrand & Elvira Sofic

Underinvesteringarna i järnvägen har resulterat i ett stort behov av mer kapacitet i de tunga stråken ut mot Europa och ökat underhåll av existerande anläggning. Ett väl fungerande transportsystem, där alla trafikslag fullgör sin roll, har avgörande betydelse för Sveriges utveckling som framstående industriland. Prognosen är att även resandet väntas öka. Järnvägen är då en nyckel för industrins utveckling och för att binda samman våra storstadsområden.

Just nu ser vi en förflyttning inom Sveriges finanspolitik med potential till uppluckring av hittills låsta positioner. Det rigida överskottsmålet kan komma att stöpas om till ett balansmål, varvid tiotals miljarder kronor årligen kan frigöras för samhällsinvesteringar, exempelvis i infrastruktur, för ett starkare samhälle med ökad konkurrenskraft.

Vår slutsats är att Sverige är i behov av en nationell infrastrukturplan som säkrar den framtida produktiviteten och ett transportsystem som svarar upp mot samhällets och näringslivets behov. Stora samhällsvärden står på spel. Finansieringen måste lösas – det handlar nu mest om hur.

Aven leder vägen mot en hållbar förpackningsindustri

Hos Aven är hållbarhet inte bara en trend, det är vår kärnvärdering. Vi är starkt engagerade i att minska vår miljöpåverkan och skapa produkter och processer som främjar en hållbar framtid. Vår övertygelse är att varje steg på vår resa bidrar till en positiv inverkan både på samhället och planeten.

I takt med att förpackningsindustrin strävar efter att anpassa sig till hållbarhetskrav och efterfrågan på miljövänliga alternativ har trä stigit fram som en central råvara i skapandet av innovativa förpackningslösningar. Med den ökande användningen av digitalisering och avancerade tillverkningsmetoder bryter träförpackningsindustrin ny mark och dess potential för kreativitet och funktionalitet har aldrig varit större.

Avens cirkulära produktion

Den viktigaste och största beståndsdelen i Avens verksamhet växer i skogen.

Trä är en oumbärlig råvara med många hållbarhetsfördelar. Genom ansvarsfullt skogsbruk och strategisk plantering kan vi förvalta skogarna på ett sätt som bevarar miljön och ger en konstant tillgång på trä. Denna hållbara skogshantering främjar biologisk mångfald och motverkar skogsskövling.

Trä är helt återvinningsbart och genom återanvändning minimerar vi avfall och främjar en cirkulär ekonomi.

Vår vision sträcker sig bortom att bara producera emballage – vi vill leverera hållbara lösningar. Sedan augusti 2023 är vi stolta över att vara både FSC och PEFC certiferade, vilket möjliggör mer hållbart emballage med miljöcertiferat

AVEN RABBALSHEDE AB

Klev 4, 457 56 , Rabbalshede Sverige Telefon: +46 525 199 00 info@aven.se | aven.se

Industripaller AS

Aven Holmestrand AS

Aven Holmestrand AS

AVD. Thingstad

Aven Holmestrand AS AVD. Solvang

virke. Vi använder nordiskt barrträ från hållbart skogsbruk, där planteringen överstiger avverkningen. Samtidigt avger träden som används i vår produktion inte mer CO2 än när de odlades.

Vårt åtagande sträcker sig även till att skapa en cirkulär produktionsprocess. De senaste åren har vi utvecklat ett returemballagesystem vilket nu är i rullning. Retursystemet innebär att vi hämtar, sorterar och reparerar begagnade pallar åt våra kunder. Detta medför att vi tar vara på råvaran och ger produkterna nytt liv. Inget får gå till spillo. Det som inte går att reparera samt spillmaterial från vår produktion blir till slut bränsle för värmeverk. Detta gör att vi reducerar ned vårt avfall till minimum och optimerar vår resursanvändning.

EPD och transparens i produkterna Spårbarhet har blivit en grundläggande princip inom träindustrin och spelar en kritisk roll för hållbarhetscertiferingar. Environmental Product Declaration (EPD) är ett viktigt verktyg inom hållbarhetsvärlden, speciellt inom träindustrin. En EPD är en standardiserad och veriferad rapport som tillhandahåller detaljerad information om en produkts miljöpåverkan över hela dess livscykel. Det inkluderar vanligtvis aspekter som

Røyrås Treindustri AS

DTE Stampen

DTE Brande

DTE Ribe

DTE GMBH

råvaruprocess, produktion, distribution, användning och återvinning eller avfallshantering.

På Aven har vi länge kunnat CO2 deklarera våra Europapallar. Nu tar vi steget längre och arbetar för att under våren kunna tillhandahålla EPD:er för fertalet av våra produkter. Detta som ett steg i att ge våra kunder möjligheten att göra kvalifcerade val och visa på den genuina hållbarheten i våra produkter. Träförpackningar är framtiden Innovativ användning av trä i förpackningsindustrin representerar en framtid där kreativitet och funktionalitet går hand i hand. Från modellerade förpackningslösningar till praktiska och hållbara alternativ skapar branschen en bred produktportfölj. Genom att maximera fördelarna med digitalisering och avancerad tillverkning formar

Aven Holmestrand AS

AVD. Moss

Aven Rabbalshede AB

Aven Rabbalshede AB

AVD. Tidaholm

DTE Nielsen & Løjmar

DTE Ulsa

DTE Haastrup (Huvudkontor)

träförpackningsindustrin en hållbar och dynamisk framtid. Det är en framtid där träets fantastiska egenskaper kombineras med teknologiska framsteg för att skapa förpackningar som inte bara skyddar produkter utan också berikar kundupplevelsen och bidrar till en mer hållbar konsumtion.

Som en del i utveckling utforskar vi på Aven hela tiden nya möjligheter med trä som råvara. Framåt arbetar vi för att utveckla en ny spännande produkt som förhoppningsvis ytterligare kommer att berika upplevelsen för våra kunder och bidra till en bredare och mer miljövänlig produktportfölj i branschen. Vi är stolta över att kunna kalla oss Träambassadörer för förpackningsindustrin.

Cirkulära datacenter: Framtidens lösning för en säkrare IT-miljö

Klimatavtrycket från datacenter är redan idag större än flygindustrin och energianvändningen förväntas öka kraftigt de närmaste åren. Det här vill den svenska datacenteraktören T.Loop ändra på med sina Data Energy Center®. ”Vi driver våra datacenter i befintliga stadsnära fastigheter där vi nyttjar restvärmen från servrarna för att värma fastigheten eller närliggande fastigheter. På så vis kan vi ofta minska det totala CO2-utsläppet mer än vad själva datacenterdriften skapar”, säger Staffan Stymne, VD för T.Loop.

Digitala tjänster ses ofta som hållbara, men faktum är att IT-branschens klimatavtryck ökar kraftigt. I och med den snabba utvecklingen inom områden som AI, Internet of Things, VR, Blockchain så krävs det alltmer energi för att hantera all data och beräkningsmodeller. Enligt IEA (International Energy Agency) använde datacenter 460 TWh el år 2022. Med den extrema digitala utveckling som nu sker beräknar IEA vidare att elanvändningen hos datacenter kan fördubblas till ca 1000 TWh, motsvarande 4 procent av världens totala elanvändning*). Som jämförelse är Sveriges totala elanvändning ca 140 TWh.

Ökad medvetenhet

EU:s nya krav på hållbarhetsrapportering har gjort allt fler företag medvetna om vikten av att köpa hållbara datacenterlösningar.

eftersom det inte finns någon avsättning för värmen. Samtidigt finns det ett ökat behov av att lagra data nära användarna för att undvika fördröjning i dataöverföringen. T.Loop vill minska branschens enorma klimatavtryck genom att skapa stadsnära datacenter som även är nära användarna av data.

T.Loops koncept är enkelt. Deras Data Energi Center®:

• installeras i befintliga byggnader där de samnyttjar fastighetens infrastruktur

• har effektiva kyllösningar såsom vätskekylning som kraftigt reducerar energianvändningen jämfört med konventionell luftkylning

• återanvänder restvärmen till att värma fastigheten, närliggande fastigheter eller färrvärmenätet

• använder datacentrets reservkapacitet till att stötta energinätet genom sk nätbalansering eller att jämna ut effekttoppar

erbjuda lokala datacenterlösningar som en tjänst och att känslig data och kritiska aff ärsprocesser därmed kan hållas fysiskt separerat, fortsätter Cecilia Hjertzell.

Även beroendet av de stora

amerikanska aktörerna är en stor fråga för EU. Europas möjlighet till fortsatt digitalisering är en viktig säkerhets- och suveränitetsfråga för EU.

–Genom att vi bygger en plattform av många, decentraliserade datacenter så kan de backa upp för varandra och därmed minimera risken för avbrott eller dataförlust för våra kunder. Vår cirkulära aff ärsmodell tillsammans med vårt decentraliserade koncept gör att T.Loop bidrar till hållbarare städer, energiomställningen och inte minst ett säkrare och mer robust samhälle, avslutar Staffan Stymne. Vill

–Nordiska datacenter är de mest klimatsmarta och i samband med att det börjar uppstå brist på datacenterkapacitet på flera marknader ser vi att allt fler utländska aktörer säkrar upp sin kapacitet genom att etablera sig i Sverige, säger Cecilia Hjertzell, CSO & CMO på T.Loop.

Pionjär inom datalagring

I princip all energi som ett datacenter använder omvandlas till värme. Men idag byggs de flesta datacenter långt från annan bebyggelse. Det gör det svårt att skapa en effektiv värmeåtervinning

Förutom hållbarhet, så är säkerhet och fysisk rådighet en viktig fråga för de som hyr datacenterkapacitet. Från EU införs nu ett stort antal lag- och regelkrav som handlar om cybersäkerhet, data, hantering av persondata och inte minst AI och bötesbeloppen för de som inte följer reglerna kan bli enorma.

– På T.Loop bygger vi datacenter som skapar rätt förutsättningar för att våra kunder ska kunna fortsatta utveckla sina digitala aff ärsförmågor och sin konkurrenskraft med full regelefterlevnad. Främst för att vi kan

OM T.LOOP

T.Loop (Therma Loop AB) är en svensk datacenteroperatör, grundat 2020. T.Loop:s koncept för Data Energy Center® reducerar koldioxidutsläppen med 100% och energikostnaderna med 30%, jämfört med konventionella datacenter.

Bolaget var först i världen med att installera sk immersion cooling rack i en kommersiell fastighet. där servrar sänks ner i en termisk vätska.

Mer info på www.tloop.se

FOTO: T.LOOP

Sta ff an Stymne VD, T.Loop

FOTO: T.LOOP

* Enligt Electricity Report från International Energy Agency, IEA, i januari 2024.

Cecilia Hjertzell CSO & CMO, T.Loop

Text T.Loop

Denna artikel är i samarbete med T.Loop.

Tillsammans har vi byggt framtid i hundra år...

...och det tänker vi fortsätta med!

Från flygplatser till förgätmigej tar vi oss an projekt i hela Mälardalen och har så gjort sedan 1923. Det gör oss till ett av Sveriges äldsta familjeägda entreprenadföretag.

Tillsammans har vi utvecklat Mälardalens samhällen för både kund och medborgare – och vi slutar inte nu.

Nu siktar vi framåt för våra kommande 100 år. Från första spadtag till bandklippning, kan vi leverera totalentreprenader till dig som vill vara med och fortsätta bygga framtid som kund eller medarbetare.

Tillsammans bygger vi morgondagens samhällen.

www.shbygg.se

Vem lagar fordonen om krisen kommer?

Tänk om bilen inte startar en morgon. Barnen ska till förskolan, du ska till jobbet och i eftermiddag ska veckans mat inhandlas. Kanske ska du hälsa på din gamla mamma, kanske ska du själv till sjukhuset för undersökning.

Ijanuari i år trädde de två EU-lagarna Digital Services Act (DSA) och Data Act (DA) i kraft. Lagarna syftar till att säkra människors och organisationers digitala integritet. Privatpersoner liksom företag ska få större kontroll över den data de genererar. Det inkluderar även fordonsdata.

–Så som lagarna är formulerade riskeras data bli suverän egendom för biltillverkare och märkesverkstäder. Möjligheten för fristående verkstäder att använda fordonsdata för felavhjälpning begränsas. För bilägare riskerar service och reparationer bli dyrare när konkurrensen begränsas och därmed bilägarnas valfrihet, säger Lars Bergmark, vd på Svenska Fordonsbranschen.

För bilägare riskerar service och reparationer bli dyrare när konkurrensen begränsas.

fungerande vägar utan också fungerande bilar, säger Lars Bergmark.

Vill du veta mer?

Besök

Verkstäder slås ut För samhället innebär det en risk att många av de fristående bilverkstäder som verkar inte minst på landsbygden slås ut. Fristående fordonsverkstäder och bildelsgrossister utgör redan i fredstid en samhällsviktig funktion. Märkesverkstäder finns ofta på större orter och är heller inte tillräckligt många för att möta efterfrågan på reparation och service.

– För många människor är bilen helt nödvändig för att ta sig till jobbet eller till nära och kära som behöver hjälp. Om vi pratar krisberedskap behöver vi säkerställa att människor även i krigstid kan transportera sig. Det krävs inte bara

Beredskap och fri konkurrens Svenska Fordonsbranschen efterfrågar en nationell och samordnad beredskapsplan som säkerställer ett nätverk av verkstäder och reservdelar som tillsammans ser till att Sverige inte stannar. Myndigheter behöver inkludera hela perspektivet när det kommer till krisberedskap inom transportsektorn.

– Våra politiker behöver vidare ta behovet av en fri och konkurrenskraftig marknad på allvar. DSA och DA skapades inte med bilbranschen i åtanke och vi ser att det krävs ett sektorspecifikt tillägg som vi hoppas röstas igenom under året, säger Lars Bergmark.

Det skulle fortsatt säkerställa fristående bilverkstäders tillgång till fordonsdata och människors möjlighet till konkurrenskraftiga tjänster. Och möjlighet till en transportinfrastruktur som står stark även om krisen kommer.

SVENSKA FORDONSBRANSCHEN...

… Är en branschförening för samtliga Sveriges fordonsverkstäder, fordonshandlare, och bildelsgrossister inom både lätta och tunga sidan, men även mer specifika områden som MC-verksamhet och e-handel.

… Jobbar för den oberoende delen av fordonsbranschen där huvudfrågan är rätten till konkurrens på rättvisa och lika villkor ska vara en självklarhet.

… Är medlem i ett flertal europeiska organisationer, detta för att få del av viktig information som rör förändringar i fordonsbranschen först. Genom dessa medlemskap finns även möjlighet att kunna påverka dessa branschfrågor. Dessutom kan föreningen alltid vägleda och förse medlemmar med korrekt information i frågor som rör exempelvis SERMI, Data Act, Gruppundantaget.

… Har ca 1800 medlemmar där huvuddelen av medlemmarna är kopplade till ett kedjekoncept.

… Sitter i ARN med 11 st. ledamöter.

… Äger och driver Godkänd Bilverkstad.

… Äger och driver Automässan.

… Jobbar aktivt med hållbarhetsfrågan.

… Utbildar och rådgör sina medlemmar i juridiska frågor kopplade till fordonsbranschen.

FOTO: SVENSKA FORDONSBRANSCHEN

Denna

Text Catharina Holm

Lars Bergmark VD, Svenska Fordonsbranschen

Vi bemannar totalförsvaret med utbildad personal inom radiokommunikation, signalskydd och cybersäkerhet.

FRIVILLIGA RADIOORGANISATIONEN

Totalförsvaret byggs delvis på fast anställd personal, både inom det militära och det civila försvaret. I händelse av höjd beredskap behöver fertalet myndigheter och kommuner placerad förstärkningspersonal för att klara sin uppgift. Det fnns 18 frivilliga försvarsorganisationer med olika specialistkunskaper, FRO är en av dessa organisationer.

FRO söker just nu förstärkningspersonal både till det militära och civila försvaret. Utöver Försvarsmakten har vi civila uppdrag kopplat till kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter.

Det pågår en hel del lokala projekt inom FRO. Inom kort kommer vi presentera fer uppdrag där vi rekryterar och utbildar förstärkningspersonal till kommuner samt beredskapsgrupper i hela landet.

Vill du lära dig grunderna om cybersäkerhet på ett enkelt sätt? Lyssna på vår podd Cyber Chats & Chill!

ANMÄLA DITT INTRESSE

PÅ FRO.SE ELLER GENOM

ATT SCANNA QR-KODEN

Effektivare energilagringslösningar med ökad automatisering

Solceller och energilagring är en kraftfull kombination som både kan bidra till en jämn tillgång till solenergi, oavsett väder och vind samt bidra till att stabilisera och stötta upp elnätet. Energilagring genom batterier är ett område under snabb utveckling. På senare år har batterilagringsteknologin blivit mer kostnadseffektiv, tillgänglig och automatiserad, vilket öppnar upp nya möjligheter på framtidens flexibla elmarknad.

EVill du veta mer?

Scanna QR-koden eller besök www.ppam.se

ftersom tillgången till solenergi varierar beroende på väder och vind så fyller energilagring en viktig funktion för att balansera tillgången till solenergi, även de dagar då det exempelvis är mulet och regnigt. Energilagring behövs för att kapa effekttopparna i exempelvis en bostadsrättsförening eller på ett industriföretag och balansera tillgången till förnybar energi i elnätet, säger

Niklas Österberg, marknadsansvarig på PPAM Solkraft, en av Sveriges ledande solkraftsleverantörer.

Fler automatiserade energilagringslösningar

För närvarande byggs många storskaliga energilagringsenheter som styrs centralt, men framöver är det nödvändigt att även

bygga fler lokala anläggningar med lokal styrning. På senare tid har allt fler flexibla energilagringslösningar lanserats, ofta med fokus på lokal styrning. Trenden styr utvecklingen mot en flexmarknad och går dessutom mot ökad automatisering, vilket innebär att batterilagringslösningar kan agera blixtsnabbt när behovet av att öka eller minska tillgången på förnybar energi uppstår.

Energilagring som anpassas efter lokala väderprognosen –Nya möjligheter öppnas upp när solenergiproduktionen och energilagringen interagerar på ett automatiserat sätt. Tidigare tvingades man ofta välja mellan att kapa effekttopparna i den egna fastigheten

Nya möjligheter öppnas upp när solenergiproduktionen och energilagringen interagerar på ett automatiserat sätt.

eller att använda batterierna till att balansera upp elnätet. Nu är det betydligt lättare att uppfylla båda dessa syften. Framöver kommer vi även att få se fler energilagringssystem som exempelvis kan anpassas utifrån lokala väderprognoser och andra förutsättningar och behov, avslutar Niklas Österberg.

BÄRKRAFTIG INFRASTRUKTUR FÖR NÄSTA STEG

FOTO:

Sverige behöver värme, vatten, vägar, el, energi, fber, datacenter och leriga stövlar.

Fördubblat elbehov kräver gemensamma krafttag

Branschorganisationen Energiföretagen – som representerar 400 företag som distribuerar, säljer och lagrar energi – tog 2023 fram en rapport som pekar på ett fördubblat elbehov i Sverige inom cirka 20 år. En enorm utmaning, minst sagt. Men vd:n för Energiföretagen, Åsa Pettersson, är ändå positiv och tror att det kan lyckas, bara alla drar åt samma håll.

Elektrifieringen är ett måste för klimatet, och den enorma elektrifieringsvåg vi står inför är utan tvekan en utmaning. Men också en enorm möjlighet för Sverige. Vi kan stärka vårt varumärke och öka vår konkurrenskraft. Men det behövs en tydlig plan och att politiken och näringslivet jobbar tätt tillsammans, säger hon.

Att bygga ut i rätt takt kommer enligt samma rapport att kräva runt 1000 miljarder kronor i investeringar och återinvesteringar i elnätet. Åsa Pettersson menar att det krävs en stabil och förutsägbar nätreglering för att elnätsföretagen ska klara utbyggnaden i tillräckligt hög takt. Idag finns allt för många hinder på vägen.

– Tillståndsprocessen är ett av hindren. Det tar lång tid, ibland uppåt 10-12 år innan alla tillstånd är på plats. Åsa Pettersson pekar även på vikten av att åstadkomma lokal acceptans, så att det finns en förståelse i hela samhället för att omställningen behövs. Energiföretagen anser bland annat att regeringen ska genomföra den ersättningsmodell för närboende till vindkraft som utredningen ”värdet för vinden” har föreslagit. Men också gå vidare och undersöka möjligheten att också kompensera kommunerna så

Vi har en väldigt väl utbyggd färrvärmeinfrastruktur i vårt land. Den måste vi värna och bygga ut, eftersom den avlastar elsystemet så tydligt. Åsa Pettersson

att de får tydligare incitament att bidra till omställningen.

– Jag säger inte att det är enkelt. Det kommer att bli målkonflikter när någon påverkas av att något ska byggas. Men omställningen behöver bli en naturlig del av vårt framtida samhälle.

Hönan eller ägget Något som präglar hela elektrifieringsdiskussionen är hönan- eller äggetproblematiken. Industrin och transportsektorn vill elektrifiera sin verksamhet, men vågar industrin investera i nya lösningar innan de vet om de får tillräckligt med el, och tvärtom – kommer det investeras i ny elproduktion om man inte vet att någon kommer att köpa elen som produceras.

– Det här är den springande frågan och anledningen till att det måste finnas en tydlig plan. Alla aktörer måste våga ta stegen som krävs. Som det är nu står alla på startlinjen och undrar om någon har blåst i pipan. Det handlar också mycket om att hitta tajmingen så att investeringarna kan ske i rätt takt.

En elektrifieringslag nedbruten i milstolpar och på regional och lokal planeringsnivå är ett förslag som Energiföretagen kommit med.

Åsa Pettersson värnar också om utbyggnaden av färrvärmen. Hon menar att det är något som vi ofta tar för givet, men som är en dold klimathjälte.

– Vi har en väldigt väl utbyggd färrvärmeinfrastruktur i vårt land. Den måste vi värna och bygga ut, eftersom den avlastar elsystemet så tydligt.

Statens roll viktig

Det kanske känns en aning förvånande att Energiföretagen efterfrågar mer statlig styrning i energisektorn. Organisationen anser att marknadsmodellen idag förvisso fungerar bra för prisbildning med mer, men kanske inte ger de incitament som behövs på längre sikt. Och det är där staten borde ha en tydligare roll, tycker Åsa Pettersson.

– Annars hinner vi inte bygga ut i den takt som krävs för att nå klimatmålen till 2045.

Rent konkret handlar det om att sätta både lång- och kortsiktiga mål och att koppla tydliga handlingsplaner till delmålen.

– Det viktigaste politikerna kan bidra med just nu är långsiktighet och stabilitet. Och så skulle det behövas en utredning om elmarknadsdesignen. Hur ska elmarknaden fungera? Hur ska den se ut för att vi ska hinna leverera?

Denna artikel är i samarbete med

Innovativa batterisystem möjliggör en snabbare omställning

Med innovativa, integrerade batterisystem och smarta finansieringserbjudanden möjliggör svenska Stella Futura en snabbare grön omställning och ökad kundnytta för sina kunder.

Energilager blir en alltmer kritisk komponent på många nivåer i vårt energisystem. Batterier kan göra stor nytta idag, framför allt bakom mätaren. De kan hjälpa företag och organisationer att snabbare nå en ökad hållbarhet och samtidigt både minska kostnader och skapa nya intäktsströmmar, berättar Ulrika Tornerefelt, vd och grundare på Stella Futura.

Stella Futura erbjuder branschledande batterisystem från europeiska systemleverantörer till kunder inom industri, fastigheter, elnätsbolag och energiproducenter. Genom sin prenumerationstjänst ”Battery as a Service” abonnerar kunderna på kompletta system och erhåller nyttan från batteriet till sin kärnverksamhet utan att ta den initiala investeringskostnaden.

Vill du veta mer?

Scanna QR-koden:

Integreras direkt i kraftvärmeverk Ett av Stella Futuras projekt är projektering, installation och driftsättning av ett 15 MW batterisystem åt Härjeåns. Batterisystemet är det första i Sverige att integreras direkt till ett kraftvärmeverk och kommer att anslutas till Svenska Kraftnäts stödtjänster för att upprätthålla balans i elsystemet samt generera intäkter lokalt. Vidare avhjälper batteriet obalanser i kraftvärmeverkets leverans av el till lokal och regionnät.

Genom sin tjänst Service Stacking, att optimera batteriets olika nyttor över tid, skapar Stella Futura smarta och långsiktiga batterilösningar till sina kunder.

– Vi välkomnar innovativa lösningar där goda aff ärer kombineras med samhällsnytta. Med ett batterisystem på plats blir vi en del av lösningen i den pågående omställningen mot ett mer elektrifierat samhälle, säger Cecilia Norberg, koncernchef Härjeåns Kraft AB.

Service Stacking

Genom sin tjänst Service Stacking, att optimera batteriets olika nyttor över tid, skapar Stella Futura smarta långsiktiga batterilösningar till sina kunder. Stella Futura har också levererat batterier med reservkraft kombinerat med stödtjänster. Dessa minskar risken för kostsamma strömavbrott i känsliga verksamheter. – Den snabba tekniska utvecklingen av

batterier gör att de helt eller delvis kan ersätta dieselgeneratorer, eller stötta laddinfrastruktur för tyngre fordon, berättar Marcus Skantze, CFO och vice VD på Stella Futura.

Med fokus på högkvalitativa batterisystem skapar Stella Futura en långsiktigt bra aff är åt sina kunder. Våra europeiska energisystem presterar på högsta nivå och våra ingenjörer har genomfört några av marknadens mest komplexa projekt.

– Det är först när man adderar fler nyttor än bara balansintäkter som det blir en långsiktigt hållbar lösning med batterisystem. Den utvecklingen är vi en accelerator i, tack vare vår djupa kunskap och tunga teknikkompetens, avslutar Ulrika Tornerefelt.

OM STELLA FUTURA

Stella Futura är en helhetsleverantör av teknik och finansieringslösningar inom energilagring. Aktiva i Sverige med kunder inom elnätsaktörer, industrier, kommersiella fastigheter och energiproducenter. Stella Futura är marknadsledande bakom mätaren och ägs av grundarna samt investeringsbolaget Profuragruppen AB. Läs mer på: www.stellafutura.com

FOTO:

CFO & Vice VD

Stella Futura

Ulrika Tornerefelt VD & Grundare

Stella Futura

Marcus Skantze

Text Stella Futura

Har du kritiska Har du kritiska

utskrifter som inte får se ut så här? utskrifter som inte får se ut så här?

Snabba leveranser

Kända varumärken & prisvärda alternativ

Beställ online eller ring 020 – 10 00 10

Skyddsrum är vår kollektiva livförsäkring

I slutet av förra året presenterade regeringens utredare Britt Bohlin en utredning om det växande behovet av skyddsrum. Skyddsrum har snabbt blivit en prioriterad fråga.

Text Lars Carlén

Att ha ett skyddsrumssystem för hela befolkningen i ett land är ovanligt. Bara Sverige, Schweiz, Finland, Israel och Norge har sådana system. I Sverige kan vi se skyddsrummen som en del av folkhemstanken och de har byggts med statliga pengar.

Vill du veta mer?

Scanna QR-koden eller besök skyddsrum.eu

–Visserligen finns det skyddsrum runt om i världen, men de har ofta väldigt begränsad kapacitet och är framför allt byggda för militären och överheten, berättar Tore Robertsson som grundade Skyddsprodukter i Sverige för över 30 år sedan. Han uppmanar de som kommer beställa skyddsrum och kontroller av sådana, att undersöka ordentligt att de man anlitar är seriösa. För han konstaterar att när behovet av något växer snabbt, brukar många företag som är lycksökare dyka upp.

Att Tore Robertsson började arbeta med skyddsrum var för att han jobbade med ekonomin på ett företag som tillverkade skyddsrum. Han blev så intresserad att när företaget lade ner, bestämde han sig för att själv starta en verksamhet med att bygga skyddsrum.

Att det inte har byggts nya skyddsrum i Sverige på över 20 år ser han som

dålig planering. När världen i början av 90-talet verkade bli allt fredligare satsade Sverige som bekant allt mindre på försvaret, och lade allt mindre resurser på landets skyddsrum. På orter dit det varit stor inflyttning de senaste åren saknas därför idag skyddsrum. På en del orter där utflyttningen varit stor finns däremot ett överskott. Men skyddsrum är svåra att flytta. Tore Robertsson upplever också att kontrollerna av skyddsrummen inte varit tillräcklig på många år då myndigheter och kommuner inte prioriterat frågan.

Gammal grundprincip, men nyutvecklade filter Skyddsrum började byggas under andra världskriget. Sedan långt tillbaka i historien har visserligen murar, vallgravar, fästningar och grottor använts som skydd mot angrepp. Under andra världskriget kom det nya hotet med bombplan från luften. I Sverige satsade vi på att bygga skyddsrum i stor skala från andra världskrigets slut fram till nittiotalet. Det kalla kriget gjorde det tydlig att skyddsrum var viktiga.

–Minnet av kubakrisen levde också kvar länge. Så nära ett kärnvapenkrig har världen aldrig varit, konstaterar Tore Robertsson.

Principen för vad de flesta skyddsrum

Filtren vi tillverkar har 100 gånger högre verkningsgrad jämfört med luftfiltren som finns i operationssalarna på en del sjukhus.

Tore Robertsson

ska klara är likartad idag jämfört med andra världskriget. Faller det en konventionell bomb på ett hus ska skyddsrummet vara intakt när huset rasat samman. Förutom att vara intakt behöver skyddsrummet också skydda mot gaser och bakterier. –Luftfiltren är det som har utvecklats mest. Filtren som vi tillverkar har 100 gånger högre verkningsgrad jämfört med luftfiltren som finns i operationssalarna på en del sjukhus, konstaterar Tore Robertsson.

FOTO: SKYDDSPRODUKTER

Denna artikel är i samarbete med

Tore Robertsson Grundare

Skyddsprodukter i Sverige

Framtidssäkring av kritisk infrastruktur

I en värld där digitaliseringen möjliggör innovation och tillväxt men också ökar antalet sårbarheter, har begreppet kritisk infrastruktur fått en ny innebörd. Utöver de traditionella sektorerna såsom hälso- och sjukvård, livsmedel, säkerhet, transport, energi, informationssystem och finansiella tjänster, menar vi att även social och kognitiv infrastruktur såsom samhällssammanhållning, gemensamma grundvärderingar och försvarsvilja kan och bör räknas in i begreppet.

En antagonist kan vara intresserad av att slå mot dessa strukturer för att försvaga och splittra ett land, där cyberangrepp- och informationspåverkan växelverkar och ofta är förstahandsvalen i verktygslådan av hybrida hot, förklarar Kim Elman som är chef på Centrum för cybersäkerhet på RISE.

Motståndskraft och förmåga till återhämtning nödvändig Med en accelererande digital transformation och en ökande hotbild står samhället inför ökade krav på motståndskraft och återhämtningsförmåga, resiliens. Kombinationen av en ständigt växande attackyta och bristfälliga säkerhetsåtgärder skapar en miljö där försvarsvilja och förberedelser blir avgörande. För att minska det säkerhetsgap som har uppstått krävs en samordnad insats på alla nivåer av samhället – från individens medvetenhet till regeringens strategier, samt från små till stora företag.

– En samordnad totalförsvarsförmåga är nödvändig. RISE är med och driver denna ansträngning genom att identifiera och prioritera de områden där bland annat utbildnings- och forskningsinsatser behövs mest, säger Kim Elman.

Aktuella frågor inom cybersäkerhet En av de centrala frågorna inom cybersäkerhet är behovet av en högre gemensam grundnivå. Många intrång beror på kända sårbarheter och undermålig säkerhetspraxis. Därtill pågår en kapplöpning mellan angripare och försvarare när det gäller att tillämpa ny teknik som AI, som möjliggör uppskalning och automatisering på båda sidor, såväl vid traditionella cyberattacker som informationspåverkan.

– I en tid där cyberhot blir alltmer avancerade och sofistikerade och desinformation snabbt kan fabriceras och spridas snabbt på olika plattformar ökar betydelsen av avancerade motmedel. AI har en stor potential att vara en del av det motmedlet. AI-metoder kan användas dels för att detektera avvikelser i data som tyder på cyberhot, dels för att identifiera och flagga innehåll på exempelvis sociala medier som kan vara falskt eller vilseledande, säger Stella Riad, enhetschef för Dataanalys.

Gemensamt ansvar med åtgärder på alla nivåer

För att säkra landets funktioner och trygghet, krävs engagemang från alla samhällsskikt. Cybersäkerhet är ett gemensamt ansvar som berör varje individ vars vardag är beroende av ett väl fungerande Sverige – från att tända

Cybersäkerhet

Hur ska man ha ”koll”?

Vi är idag alla beroende av cyber och i och med digitaliseringen i fera led, mer uppkopplade enheter så kommer betydelsen av bra cybersäkerhet inte att minska i framtiden, det kan vi nog alla hålla med om.

Hur man ska ha ”koll” är en utmaning, och det betyder också vem som ska ha ”kollen” i en verksamhet. Enkelt uttryck så är det alla i organisationen, men vissa behöver mer koll för att stötta ledning och anställda på ett bra sätt. Ofta kallas den rollen CISO (Chief Information Security Ofcer).

Veriscan har under 20 år jobbat ned olika organisationer privata och ofentliga från 10 till 100 000 anställda och dragit slutsatsen att bra verktyg är en förutsättning för CISO att ha ”koll”. Olika kalkylblad etc. fungerar helt enkelt inte långsiktigt och för att få lägesbilder till ledning och övriga.

En samordnad totalförsvarsförmåga är nödvändig. RISE är med och driver denna ansträngning.

lamporna till att kunna kommunicera på distans.

För att stärka cybersäkerheten krävs en differentierad strategi på individnivå, inom samhällskritiska funktioner, på ledningsnivå och politikernivå. Det handlar om att förena insatser för utbildning och medvetenhet med strategiska beslut och investeringar som prioriterar det mest kritiska först.

Lärande av kriser Kriser motiverar till handling och förbättring. De fungerar som katalysatorer för att identifiera och åtgärda sårbarheter. Genom att sprida lärdomar och omvandla insikter till praktik kan samhället bygga en starkare och mer resilient framtid. Centrum för cybersäkerhet på RISE bidrar till att förbereda samhället för framtida utmaningar och att säkra nationens kritiska infrastruktur för en tryggare och mer robust framtid.

Veriscan lanserar därför vSUITE® som kombinerar tre verktyg i ett som ger möjlighet att på ett enkelt sätt göra riskbedömningar, klassifcering av tillgångar och mätningar. Givetvis bygger verktygen på vedertagna standarder såsom ISO 27000 serien som Veriscan är och har varit med om att ta fram. Verktygen i vSUITE underlättar också att en verksamhet att följa de olika regleringar som fnns och kommer att fnnas inom cybersäkerhetsområdet från EU såsom NIS2, GDPR, CSA, DORA mf. Alla med syfte att skapa ökad samhällssäkerhet utifrån att varje organisation har ”koll” på sin säkerhet.

vSUITE – en plattform som kombinerar tre verktyg; vIC för klassfcering, vRA för risk och vSA för mätningar.

www.veriscan.se

info@veriscan.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Kim Elman Chef Centrum för cybersäkerhet på RISE

Stella Riad Enhetschef Dataanalys

Säkerhetsövervakning och riskanalys ökar cybersäkerheten inom kritisk infrastruktur

Mathias Pernheim

Säkerhetsläget och energiomställningen i Sverige påverkar verksamheter inom kritisk infrastruktur. Riskanalys och säkerhetsövervakning av kritiska system ökar cybersäkerheten och säkrar energiförsörjningen i skarpt läge.

Vårt samhälle är idag helt beroende av bibehållen tillgänglighet från samhällskritiska funktioner, som till exempel energiförsörjning. Men med en osäker omvärld ökar risken för avbrott i produktionsmiljöerna.

– Vi går in i en ny situation där cyberattacker riskerar att påverka robustheten hos energisystemen. Det är särskilt allvarligt med tanke på det rådande säkerhetsläget, samtidigt som vårt samhälle genomgår en energiomställning för en mer

hållbar framtid. Cyberattacker ökar och att ha fortsatt robusthet är ett mycket viktigt arbete, säger Anders Hansson, säkerhetsrådgivare på Sectra Communications som erbjuder produkter och tjänster inom cybersäkerhet.

Säkerhetsövervakning för att möjliggöra energiomställningen Den pågående energiomställningen innebär också risker.

– Många nya aktörer inom energibranschen möjliggör energiomställningen. De driver på utvecklingen, vilket är bra. Men med många nya aktörer kommer också många nya attackvektorer som riskerar att äventyra säkerheten.

För att öka cybersäkerheten och säkerställa robustheten kan energibolag göra en risk- och säkerhetsanalys.

– Säkerhetsövervakning av produktionssystem för elförsörjning är också viktigt. Det är en tjänst som hjälper energibolagen att säkerställa robustheten eftersom det upptäcker hot och risker innan det påverkar driften.

Deltar i forskningsprojekt

Anders säger att det behövs mer kompetens och forskning på området och ett större samarbete mellan myndigheter och privata aktörer för att genomföra en säker energiomställning. Sedan två år tillbaka ingår Sectra i ett forskningsprojekt där man studerar riskerna och hur cyberattacker påverkar robustheten inom kritisk infrastruktur.

– Där bygger vi bland annat simuleringsmodeller där vi simulerar attacker mot den här typen av system.

Gemensamt ansvar

Att säkerställa robustheten är ett gemensamt ansvar.

– Särskilt viktigt är det att informera nya aktörer i energibranschen om riskerna, där skulle MSB kunna ta en ledande roll.

Anders återkommer till det allvarliga säkerhetsläget och påpekar att uthålligheten i samhället inte är särskilt lång utan fungerande energisystem.

– Därför behöver vi vara beredda. Det är inte för sent, men det är dags.

Rusta organisationen utifrån den stärkta säkerhetsskyddslagen

Den uppdaterade säkerhetsskyddslagen innebär att organisationer som hanterar skyddsvärd information behöver se över skyddet bland annat mot röjande signaler, RÖS. Sådan utrustning finns sedan gammalt och anses ofta vara tungrodd men utvecklingen går framåt med mer flexibla lösningar. Det behövs, särskilt när allt fler verksamheter omfattas av kravet. För att uppnå ett heltäckande skydd krävs såväl robusta åtgärder som möjlighet att anpassa åtgärderna efter hotbilden och ta hänsyn till interna krav och den mänskliga faktorn.

Ssäkerhet, säger Claes Kylemark, vd på DataProtect, ett företag som distribuerar signalskyddsutrustning samt produkter som förebygger dataläckage och olovlig spridning av skyddsvärd data.

Röjande signaler uppstår oavsiktligt när man förmedlar information eftersom all elektronisk utrustning genererar elektromagnetisk strålning som går att avlyssna och läsa av. RÖS-skydd är därför nödvändigt för organisationer som hanterar uppgifter i nivå konfidentiell eller högre.

äkerhetsskyddslagen och en ökad hotbild mot Sverige ställer allt högre krav på säkerhetsskyddsarbete. Det handlar exempelvis om att införskaffa ny utrustning och rutiner för hantering av uppgifter som omfattas av sekretess och har betydelse för Sveriges

– RÖS-skydd uppnår man traditionellt sett genom att bygga RÖS-skyddade rum, vilket är kostsamt och kräver ingrepp på fastigheten. Ett nytt alternativ på marknaden är att i stället använda sig av tält med inbyggt RÖS-skydd som uppfyller alla gällande säkerhetskrav. Det är ofta betydligt mer kostnadseffektivt och flexibelt, säger Claes Kylemark.

Text

Annika Wihlborg

En rad aktörer som tidigare inte omfattades av lagkrav gör det nu. Claes Kylemark

Uppdaterade lagen omfattar fler För ett fungerande och robust säkerhetsskydd måste man också ta hänsyn till den mänskliga faktorn,

säkerhetskultur och säkerhetsklimat. För att erbjuda en helhetslösning samarbetar

DataProtect därför med Metis Services. – Den uppdaterade lagen innebär fler och striktare krav för samtliga som deltar i säkerhetskänslig verksamhet eller hanterar skyddsvärd information. En rad aktörer som tidigare inte omfattades av lagkrav gör det nu. För bästa möjliga resultat krävs en väl avvägd kombination av åtgärder för informationssäkerhet, fysiskt skydd och personalsäkerhet med kontinuerlig utbildning kring den mänskliga faktorn samt en säkerhetskultur som präglar hela verksamheten, säger Claes Kylemark.

Denna artikel är i samarbete med DataProtect.

Denna artikel är i samarbete med Sectra Communications.

Läs mer på dataprotect.se

Claes Kylemark VD

DataProtect

FOTO: PRIVAT

Anders Hansson Säkerhetsrådgivare på Sectra Communications

FOTO:

Läs mer på: communications. sectra.com

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Fortify Security.

Stärkt säkerhetsskydd i svenskt näringsliv –

nyckeln till robustare samhälle

Säkerhetsskyddet handlar i grund och botten om att skydda verksamheter som har betydelse för Sveriges nationella säkerhet – oavsett verksamhetsform. Främst ska arbetet motverka hot som spioneri, sabotage och terroristbrott.

Text Jakob Gromer

De senaste åren har säkerhetsskyddsarbetet blivit allt viktigare för Sveriges robusthet. I takt med ökade hot från omvärlden ökar också kravet på både myndigheter och företag. Elias Tapper, specialist inom säkerhet och säkerhetsskydd på Fortify, framhåller vikten av säkerhetsskyddsarbetet i organisationen.

Nu när Sverige blivit medlem i NATO kommer en hel del förändras för många inom totalförsvaret. Det är en omställning som man kan behöva hjälp med. Flera stora infrastrukturprojekt har redan påbörjats, och fler är på väg. Säkerhetsaspekter kring dessa är ofta en utmaning. Säkerhetsarbetet börjar med att man gör en analys. Utifrån den vidtar man sedan åtgärder.

näringslivet, berättar Elias Tapper.

– Skyddsvärdet har gått från att vara nästan uteslutande statligt till att vara i allt större grad inom den privata sektorn. Därför är det så otroligt viktigt att företag gör sina säkerhetsskyddsanalyser för att se om man har en betydelse för landets säkerhet eller inte.

Vill

Stor del ligger i det privata näringslivet Kommuner och regioner, ansvariga för bland annat energi och sjukvård, är exempelvis kritiska för samhällets funktion. Men en stor del av den kritiska strukturen ligger idag hos det privata

En genomgående analys av verksamheten avslöjar potentiella brister, berättar Elias. Allt från IT-säkerhet till personalfrågor. Även faktorer som cybersäkerhet är en stor del av arbetet. – Först och främst ligger ansvaret på ledningen. Är man minsta tveksam bör man göra analysen. Den ger en bra bild över hur det ser ut idag. Sedan är det ett pågående jobb, för förutsättningar förändras hela tiden, det finns en rad olika saker som kan hända. Samtidigt lyfter han fram vikten av helhetsbilden. Säkerhetsskyddsarbetet måste ha en röd tråd, det måste hänga ihop, menar Elias Tapper.

Högkvalitativt säkerhetsskydd

Fortify Securitys kunder omfattar en bred skara av organisationer, från myndigheter till privata företag, som alla har en gemensam strävan efter att

Skyddsvärdet har gått från att vara nästan uteslutande statligt till att vara i allt större grad inom den privata sektorn.

Elias Tapper

säkerställa sin verksamhets säkerhet och integritet.

– Vårt mål är att fortsätta leverera högkvalitativt säkerhetsskydd för den verksamhet som är säkerhetskänslig och av betydelse för Sverige. Vi är en del av lösningen när det gäller att skapa trygghet och säkerhet för vår nation. – Det handlar om att sätta strukturen, ledarskapet, och förklara för styrelse och ledning och säkerställa att de förstår vad det här faktiskt innebär. Annars kommer man aldrig att lyckas.

FOTO:

Elias Tapper Specialist inom säkerhet och säkerhetsskydd Fortify Security

SÅ GÖR CESIUM AB SAMHÄLLET TRYGGARE OCH SÄKRARE

Cesium AB utvecklar och tillverkar alla typer av högsäkerhetsbyggnader i betong och stål med fera material. Från små förråd till stora hallar i EU-standard EN1143-1 Grade VI eller högre. Alla produkter har väldigt lång livslängd och är dessutom fytt- och demonterbara, enligt ett unikt och patenterat koncept. Cesium AB:s produkter erbjuder extremt säker förvaring för alla typer av behov, även högsäkra transportcontainers.

Läs mer på www.cesium.se

CESIUM AB

Postadress

Sågmogatan 21

641 34 Katrineholm

SWEDEN

Besöksadress Ljungvägen 37

641 39 Katrineholm

SWEDEN

Telefon:

+46 (0)150-163 10

Fax:

+46 (0)150-505 42

E-post: info@cesiumab.se

Vi identifierar yttre hot för att skydda Sveriges trygghet, vår demokrati och vårt sätt att leva.

Vi skyddar Sverige mot de allvarligaste hot som kan riktas mot ett samhälle – militära angrepp, terrorism och cyberattacker.

Vi är i kärnan av det svenska cyberförsvaret och skyddar de viktigaste verksamheterna och den mest kritiska infrastrukturen från angrepp.

Hoten finns här och nu och våra uppgifter väntar inte.

Vi är alltid i skarpt läge.

En del av Sveriges underrättelsetjänst