Framtidens Sjukvård

Läs mer på

FRAMTIDENS

Frida Lundmark, Lif:

05 MSD. Kliniska läkemedelsprövningar driver på den medicinska utvecklingen.

07 Foamglas. Aktiva sjukhustak möjliggörs med rätt isolering och montagemetod.

11 Modus. Företaget som utvecklar läkemedel med mångmiljardpotential.

Virotea

ViroteaED är en VR-baserad utbildning i bemötande för vårdpersonal som arbetar inom LSS och äldreomsorg.

Suntarbetsliv

Daniel Forslund Utvecklingsansvarig Vårdföretagarna

Encare

Genom att införa evidensbaserade best practice-lösningar inom kirurgi förbättras resultaten och återhämtning för patienter efter operation.

Projektledare: Rebecka Björkman (rebecka.bjorkman@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson

Redaktionschef: Daniel Petersson Aff ärsutvecklare:

Jakob Spång Distribution: Dagens Medicin, 19-06-2024

Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@mediaplanet.com

Omslagsfoto: Gunilla Lundström. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

Text Daniel Forslund

Islossning för vårdutveckling – om vi tar chansen!

Länge har det känts som att det finns ett antal orubbliga hinder för alla oss som vill driva utveckling för framtidens sjukvård. Är det inte legala hinder som gör allt omöjligt, så har det saknats tydliga beslutsmandat, pengar eller mod att pröva något nytt. Vissa frågor har varit så djupfrysta att många givit upp tanken på att det ska lossna – men nu händer det!

Låt mig ge några exempel på varför det finns all anledning att känna hopp om vi under 2024 och kommande år kan ta stora steg framåt för en mer innovativ sjukvård – förutsatt att vi alla tar den möjlighet som ges och bidrar till att förflytta frågorna framåt.

Legala hinder tas bort

För den digitala utvecklingen i vården har den juridiska snårskogen varit så tät att de flesta nödvändiga nya tjänster som patienter och personal skulle behöva aldrig ens har blivit införda. Nu börjar hindren luckras upp, och ett omfattande lagstiftningsarbete pågår både på europeisk och nationell nivå för att skapa en mer modern och trygg reglering av hur vårdens data kan skapa nytta. Äntligen kan vi använda internationella molntjänster, och förslag på en ny nationell lagstiftning för hur hälsodata kan användas för att forska och förbättra vårdens förmågor ligger nu på regeringens bord.

Teknikskulden investeras bort

I 13 av landets 21 regioner planeras det för ett historiskt omfattande teknikskifte, när uråldriga journalsystem skrotas för att ersättas med betydligt modernare plattformar som är anpassade för dagens digifysiska vård. I över 20 år har nivån på investeringar i vårdens digitala infrastruktur legat nästan stilla, men nu äntligen görs de miljardsatsningar som behövs sedan länge. Redan i slutet

Tidigare är det som att vi köpt in bilar men inte bestämt några nationella trafikregler, vilket för att trafiken stoppar vid regiongränsen.

av året kommer detta börja märkas i vårdens vardag.

Trafikregler för vårdens datadelning

Regeringen har aviserat att staten nu ska ta en betydligt starkare och tydligare roll för att skapa likvärdiga villkor för vården i alla delar av landet, och just avsaknaden av gemensamma principer för hur informationen ska följa patienten mellan olika vårdgivare och IT-system är ett huvudfokus. Tidigare är det som att vi köpt in bilar men inte bestämt några nationella trafikregler, vilket gör att trafiken stoppar vid regiongränsen. Pusselbitarna ligger på bordet, men det är upp till oss att bygga ihop dem till en fungerande helhet. Och vi måste bygga tillsammans, för det är inte en aktör som ensamt kan lösa vårdens utmaningar. När staten, huvudmännen, vårdgivarna och leverantörerna arbetar tillsammans och drar åt samma håll, då kan vi förflytta berg!

Innovativ förpackning minskar plastanvändning inom vården

ny förpackningslösning har utvecklats för att bidra till att lösa de problem och utmaningar kring plastförpackningar som finns inom vården.

Stora mängder plast skapar sopberg

– Det används enorma mängder hygienprodukter inom vården, vilket bidrar till att bygga sopberg, säger Annika Ekström, Marketing & Brand Manager på Kiilto. I höst lanseras en ny, miljövänligare förpackningslösning för hygienprodukter. Speciellt framtagen för professionella användare.

– En genomgång av upphandlingsunderlag från 16 av Sveriges regioner visade att det förbrukas uppemot 3 miljoner flaskor handsprit och tvål per år. Kiiltos nya förpackning är en innovativ lösning för handdesinfektion och tvål i påse, som är tänkt att komplettera de nuvarande förpackningarna. Men vår förhoppning är att de på sikt ska kunna ersätta de traditionella, hårda plastförpackningarna helt och hållet, menar Annika Ekström.

Nya förpackningen har flera fördelar

Den nya förpackningslösningen väger endast 16 gram, jämfört med den traditionella pumpflaskan som väger mellan 45-49 gram. Dessutom innehåller påsarna en större mängd jämfört med flaskorna.

– Totalt sett minskas användandet av plast med uppemot 60% om man byter ut pumpflaskorna i hårdplast mot den nya påslösningen. Om alla regioner skulle göra det här bytet sparas 118 ton plast per år, säger Annika Ekström. Den nya förpackningen sitter i en metallhållare med arm, vilket möjliggör en hygienisk användning. Samtidigt är förpackningen lätt att byta och kräver inte några nya arbetssätt eller rutiner för vårdpersonalen. Dessutom har påsarna en bättre tömningsgrad och ger mindre avfall. Att påsarna tar mindre plats jämfört med de hårda förpackningarna gör att transporter både vid beställning, förvaring och avfallshantering minskar, vilket även det har en positiv inverkan på miljön.

– Vården kan vara med och själva påverka den gröna omställningen genom att efterfråga den här typen av lösningar, menar Annika.

Familjeföretag med lång tradition Kiilto är en finsk familjeägd koncern som grundades 1919 och som dag finns i nio länder. De utvecklar, tillverkar och marknadsför kemiska industrilösningar inom fyra aff ärsområden, bygg, industriell limning och flamskydd,

Om alla regioner byter ut sina plastflaskor för tvål och handsprit mot påsförpackningar skulle det spara 118 ton plast per år. Anna Ekström

samt professionell hygien och konsumenthygien. De har med sina varumärken DAX och Kiilto Pro levererat hygienprodukter anpassade för svensk sjukvård i drygt 50 år och har högt satta miljömål. – Kiilto har ett väldigt ambitiöst miljöarbete. Redan 2025 har vi som mål att 70% av förpackningsmaterialet som vi tillverkar ska vara antingen återanvändningsbara, förnybara, eller av återvunnet material. Det är det som driver Kiilto, att fortsätta utveckla produkter som hjälper till att minska avfall och bidra till den gröna omställningen, avslutar Annika Ekström.

Text Jenny Levin

Denna artikel är i samarbete med Kiilto.

Boosta personalens kompetens med en VR-baserad utbildning i bemötande!

Stig in i en ny dimension av vård och omsorg.

ViroteaED är en VRbaserad utbildning i bemötande för vårdpersonal som arbetar inom LSS och äldreomsorg. Vi som står bakom utbildningen är Virotea, ett HealthTech företag hemmahörande i Malmö. Utbildningen är anpassad för vård- och omsorg och lätt att använda, och med den vill vi skapa en mer inkluderande vårdmiljö för personer med kognitiv svikt.

Genom realistiska scenarier i VR får vårdpersonalen möjlighet att uppleva vardagssituationer genom brukarens ögon. Hur känns det för Ulla, som har kognitiv nedsättning, när hon måste duscha fastän hon inte vill? Och vad kan personalen göra för att underlätta situationen? VR-utbildningen skapar en mer empatisk vårdmiljö för personer med kognitiv nedsättning och ökar förståelsen för personer med dessa utmaningar.

VR-utbildningen genomförs med fördel i mindre grupper för att främja aktivt deltagande i diskussionerna. Den är framtagen i samarbete med

Kognitionsteamet och Silviasystrarna i Karlstad och passar alla nivåer av erfarenhet och roller inom vård och omsorg. Utbildningen lämpar sig lika bra för sjuksköterskor, vårdbiträden, administrativ personal som för beslutsfattare för att säkerställa att kompetensnivån genomsyrar hela verksamheten.

Det som särskiljer ViroteaED från traditionella utbildningar är formatet med 360-graders VR, vilket ger en fördjupad och koncentrerad inlärningsupplevelse utan distraktioner utifrån. ViroteaED är en kompletterande utbildning och VR-upplevelsen lämnar ett starkt intryck på personalen. Till skillnad från andra utbildningsmetoder, där information ofta försvinner bland bokhyllor och glöms bort, ger VRupplevelsen en minnesvärd inlärning. Genom att uppleva situationer på ett verkligt och engagerande sätt sitter kunskapen kvar på ett helt annat sätt hos deltagarna.

Under mars månad har Virotea producerat nya filmer med 10 olika scenarion, var och en med två versioner som visar ett anpassat och ett inte

VR-utbildningen genomförs med fördel i mindre grupper för att främja aktivt deltagande i diskussionerna.

anpassat bemötande av vårdpersonal gentemot brukare. Filmerna tar upp scenarion som besök av hemtjänst, dusch, måltid, gruppaktiviteter samt främjande av självständighet. Dessa filmer ingår nu i vårt utbud. Ta steget in i framtiden av vård och omsorg med Viroteas VR-baserade utbildning i bemötande. Kontakta oss idag för mer information och låt oss tillsammans skapa en mer medkännande och inkluderande vårdmiljö för alla.

Börja er resa mot förändring idag med Viroteas VR-baserade utbildning!

Denna artikel är i samarbete med Virotea.

Text Virotea

Ur filmen ”Motorisk Oro”.

Kliniska läkemedelsprövningar driver på den medicinska utvecklingen i Sverige

Sverige har länge varit en ledande forskningsnation där Life Science står högt upp på agendan inom både politiken, näringslivet och akademin. Läkemedelsbolaget MSD ser Sverige som en viktig marknad för medicinsk utveckling och lägger en stor del av sina kliniska prövningar här. Ett viktigt bidrag för att driva på den medicinska utvecklingen nu och i framtiden. Ishrat Habib är ansvarig för kliniska studier på MSD i Sverige och hon har arbetat inom läkemedelsbranschen i olika roller i över tjugo år.

Vi på MSD är väldigt stolta över att vara ett av de stora läkemedelsföretagen som investerar mycket i forskning i Sverige.

För närvarande har vi cirka 60 aktiva studier, med drygt 200 patienter som deltar på 80 kliniker landet över.

Ett arbete vi vill fortsätta med och kunna utöka i framtiden för att kunna säkerställa att alla patienter får tillgång till innovativa mediciner.

Men det bedrivs allt färre företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar i Sverige och

Ishrat menar att den nedåtgående trenden bland annat är ett resultat av bristande genomförandekapacitet i kombination med för låg kompetensförsörjning och ett komplicerat regelverk.

– Sverige har stora utmaningar med att nå de utsatta målen för kliniska prövningar och många gånger tar det längre tid att starta upp en studie här. Det gör tyvärr att företag lägger studier i andra länder.

Varför är det så viktigt med kliniska prövningar i Sverige?

– Den absolut viktigaste anledningen att genomföra kliniska prövningar är att kunna ge befolkningen tillgång till nya, innovativa behandlingar. MSD lägger stora resurser på prövningar och arbetar aktivt för att leda och utveckla innovationer för ett hälsosamt Sverige idag och imorgon. Sverige har en högkvalitativ forskningsinfrastruktur och ett bra sjukvårdssystem med högutbildad personal. Vi har dessutom en befolkning som är digitalt mogna och kan ta till sig ny teknik, vilket gör det möjligt att genomföra prövningar i olika format, både på plats och decentraliserat. Något vi måste fortsätta ta vara på. För att säkerställa fortsatta satsningar på företagsinitierade kliniska prövningar i Sverige ser Ishrat en rad möjliga åtgärder.

Sverige har stora utmaningar med att nå de utsatta målen för kliniska prövningar och många gånger tar det längre tid att starta upp en studie här.

Ishrat Habib

– Vi har inte samma förutsättningar för kliniska prövningar som i andra länder. Arbetet genomförs i regel av sjukvårdspersonal utöver deras vanliga jobb, vilket gör att det inte alltid får den prioritet som önskas. Att införa ytterligare incitament för att uppmuntra till forskning, samt tillsätta administrativa roller i komplement till ex. forskningssköterskor skulle ge personalen möjligheten att avsätta mer tid och resurser till forskning.

– Sverige har alla förutsättningar att optimera systemet för kliniska prövningar och vi på MSD kommer fortsätta prioritera arbetet med kliniska prövningar i Sverige och jobba för att alla patienter ska få tillgång till det allra senaste inom medicinsk utveckling.

Denna artikel är i samarbete med MSD.

Text MSD

Vill du veta mer? Besök hemsidan www.msd.se

Ishrat Habib Ansvarig för kliniska studier, MSD Sverige

Njurpodden är en nystartad podd om njurhälsa och njursjukdom där vi får höra både patientberättelser och expertintervjuer.

En viktig del av njurhälsa

är förebyggande åtgärder och att vara extra snäll mot njurarna förr snarare än senare. Det behöver vi prata mer om.

Lär dig mer om förebyggande åtgärder, livsstilsförändringar, forskning och framsteg – kort sagt allt om njurarna.

En viktig del av njurhälsa är förebyggande åtgärder och att vara extra snäll mot njurarna förr snarare än senare. Det behöver vi prata mer om.

Njurpodden är en nystartad podd om njurhälsa och njursjukdom där vi får höra både patientberättelser och expertintervjuer.

En viktig del av njurhälsa är förebyggande åtgärder och att vara extra snäll mot njurarna förr snarare än senare. Det behöver vi prata mer om.

En viktig del av njurhälsa är förebyggande åtgärder och att vara extra snäll mot njurarna förr snarare än senare. Det behöver vi prata mer om.

Njurpodden är en nystartad podd om njurhälsa och njursjukdom där vi får höra både patientberättelser och expertintervjuer.

Lär dig mer om förebyggande åtgärder, livsstilsförändringar, forskning och framsteg – kort sagt allt om njurarna.

Njurpodden är en nystartad podd om njurhälsa och njursjukdom där vi får höra både patientberättelser och expertintervjuer.

En viktig del av njurhälsa är förebyggande åtgärder och att vara extra snäll mot njurarna förr snarare

En viktig del av njurhälsa

är förebyggande åtgärder och att vara extra snäll

mot njurarna förr snarare

än senare. Det behöver vi prata mer om.

Njurpodden är en nystartad podd om njurhälsa och njursjukdom där vi får höra både patientberättelser och expertintervjuer.

Lär dig mer om förebyggande åtgärder, livsstilsförändringar, forskning och framsteg – kort sagt allt om njurarna. Lÿssñå ñü ï dïñ fåvørïtspëlårë!

Lär dig mer om förebyggande åtgärder, livsstilsförändringar, forskning och framsteg – kort sagt allt om njurarna.

CSLVifor.se

Lär dig mer om förebyggande åtgärder, livsstilsförändringar, forskning och framsteg – kort sagt allt om njurarna. Lÿssñå ñü ï dïñ fåvørïtspëlårë! CSLVifor.se

än senare. Det behöver vi prata mer om.

Njurpodden är en nystartad podd om njurhälsa och njursjukdom där vi får höra både patientberättelser och expertintervjuer.

Lÿssñå ñü ï dïñ fåvørïtspëlårë!

Lär dig mer om förebyggande åtgärder, livsstilsförändringar, forskning och framsteg – kort sagt allt om njurarna.

CSLVifor.se info.nordic@viforpharma.com

Lÿssñå ñü ï dïñ fåvørïtspëlårë!

Lÿssñå ñü ï dïñ fåvørïtspëlårë!

www.CSLVifor.se info.nordic@viforpharma.com

CSLVifor.se info.nordic@viforpharma.com

CSLVifor.se info.nordic@viforpharma.com

Rätt isolering och montagemetod, en förutsättning för aktiva sjukhustak

Sjukhus med låglutande tak är ofta underutnyttjade ytor med många möjligheter. Här finns förutsättningar för att skapa aktiva tak med lekplatser och gröna rum som ökar välbefinnandet för både patienter och anställda. Men för det krävs isolering och montagemetod som tål ökad belastning, förhindrar läckage och bidrar till minskad brandspridning. Kompakttaksmetoden och isolering med Foamglas är lösningen.

Svenska vårdbyggnader har i de flesta fall låglutande tak vilket gör att de kan omvandlas till aktivitetstak med till exempel parker, trädgårdar och lekplatser. Men låglutande tak i kombination med ökad belastning innebär också en ökad risk för läckage och att fukt tränger in i takuppbyggnaden.

Världsledande inom isolering – Tak med mjukare traditionell isolering har större risk att skadas vid hård belastning. När sedan det skadade taket utsätts för väta kommer vattnet in i takkonstruktionen och vandrar i isoleringen som då blir som uppfuktad och blöt. Den risken undviker man med rätt isoleringsystem och montagemetod, förklarar Björn Ask som är försäljningschef för Norden på företaget Foamglas.

Foamglas är en världsledande aktör inom isolering och tillhandahåller hållbara lösningar vid bland annat offentlig byggnation. Foamglas arbetar med cellglasisolering som består av miljontals slutna glasceller. De är ett lätt, stabilt och tåligt isoleringsmaterial som är vattentätt, tryckfast och skyddar mot bränder, vilket stärker driftsäkerheten och energihushållningen på ett sjukhus.

Skyddar dyr medicinteknisk utrustning – Vid läckage kan man bli tvungen att stänga ner medicinteknisk utrustning som behöver vara i drift dygnet runt. Det påverkar patientsäkerheten. Att isolera mot läckage är också en sparåtgärd eftersom man skyddar dyr utrustning. Blir isoleringen blöt försämras energihushållningen. Det är också viktiga aspekter.

Foamglas isolering och kompakttaksmetoden bidrar till en bättre och säkrare sjukhusmiljö på flera sätt. – Ett aktivt tak med cellglasisolering möjliggör en längre utrymningstid vid till exempel en brand eftersom materialet är obrännbart. Det utvecklas inga giftiga gaser som inte syns och luktar. Det skyddar både patienterna och byggnaden.

Håller i 100 år

Björn Ask berättar att Foamglas isolering har en deklarerad livslängd på 100 år* och att isoleringen behåller sin funktion under hela dess livslängd. Det innebär att man minimerar underhållet av byggnaden, vilket gör isoleringen till en hållbar investering för regioner och andra aktörer med ett långsiktigt ägar perspektiv av sina fastigheter.

– Materialet och hur det monteras möjliggör en minskning antalet

Materialet och hur det monteras möjliggör en minskning i antalet renoveringscykler.

Björn Ask

renoveringscykler. Foamglas har medverkat vid flera vårdbyggnadsprojekt i Sverige och bidragit med sina isoleringslösningar till både tak och terrassytor och även till ytor under mark. Ett av de senaste projekten är NSM i Malmö (Nya sjukhuset Malmö) .

Positiv inverkan på patienters hälsa Vinsterna med rätt isolering är inte bara ekonomiska. Foamglas isolering gör det möjligt att skapa aktiva sjukhustak med lekplatser och gröna miljöer som kan ha positiv inverkan på patienters hälsa. – Aktiva tak innebär färre begränsningar för patienter som vill komma ut och få frisk luft. Det skapar en omväxling under vårdtiden och gör förhoppningsvis att man mår bättre och att det bidrar till bättre och snabbare läkning, avslutar Björn Ask.

Björn Ask Försäljningschef för Norden på Foamglas FOTO: PRIVAT

Text Mathias Pernheim

En outnyttjad takyta på Barnkliniken på Centralsjukhuset Kristianstad som nu kan användas som lekplats för barnen.

Denna artikel är i samarbete med Foamglas.

Hur kan Sverige möta nya vårdbehov med innovation?

Vårdbehovet ökar i takt med en åldrande befolkning och sjukvården står inför resursmässiga utmaningar. Nya medicinska innovationer kan vara en del av lösningen, men då krävs att Sverige vill vara ett land i framkant för en modern och högkvalitativ sjukvård och att Sverige fortsätter vara ett attraktivt land för företagen som bedriver medicinsk forskning och läkemedelsutveckling.

Framstegen inom medicinsk forskning och innovation sker i en rasande takt. De senaste åren har en rad stora medicinska genombrott gjorts på flera olika områden såsom cancer, Alzheimers sjukdom och sällsynta sjukdomar där nya behandlingsmöjligheter, inte minst nya cell- och genterapier, visar lovande resultat.

Nya krav på vård och resurser För att skapa verklig nytta för patienterna måste den nya kunskapen tillvaratas och omsättas till nya behandlingar som också införs i vården. Hur vården ska prioritera blir alltmer komplext och utmanande. Sverige har en åldrande befolkning med ökande vårdbehov i en tid där hälso- och sjukvården kämpar med underskott. Parallellt tar forskningen stora kliv och innovationerna inom läkemedel och medicinteknik erbjuder helt nya behandlingsmöjligheter, och att det behövs strategier för att nya innovationer ska komma till användning står klart.

Globala utmaningar måste också hanteras

Sverige möter även utmaningar på den globala arenan. För att dagens och morgondagens banbrytande läkemedelsbehandlingar ska utvecklas

Text Frida Lundmark

FRIDA LUNDMARK, LIF

här och för att svenska patienter snabbt ska få tillgång till dem, måste Sverige vara ett attraktivt land att verka i – förutsättningarna för forskning, företagsverksamhet och kliniska prövningar behöver vara konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv.

Där de forskande läkemedelsföretagen väljer att bedriva sin verksamhet får patienterna möjlighet att prova nya innovativa mediciner, ibland för sjukdomar där det idag inte finns någon tillräckligt effektiv behandling. Vi ser en trend där det de nya läkemedlen snabbast får bred användning i länderna där de testas, eftersom de kliniska studierna ger kunskap och erfarenhet. Om vi ska säkerställa att de medicinska framstegen når patienterna, att vår sjukvård är hållbar och av hög kvalitet och att Sverige fortsätter leda inom forskning och utveckling, behöver vi vara strategiska i våra vägval för framtiden.

Vägen framåt för sjukvård och forskning

Det har tagits spadtag till satsningar som, om de genomförs rätt, kan leda till stora steg framåt. Här är några exempel: Sverige ligger i startgroparna för att bygga en gemensam digital infrastruktur för hälsodata, vilket är avgörande för att främja innovation och säkerställa att nya behandlingar når patienterna. Det

är en nödvändig del i att göra Sverige till ett attraktivt land för life scienceföretag att investera och verka i. Här är det viktigt att inkludera näringslivets perspektiv. Bland annat behöver läkemedelsföretagen möjlighet att använda data för forskning, utveckling och uppföljning av behandlingar. Utbildning och kompetensförsörjning inom life science och hälso- och sjukvården så att personalen kan hantera de nya, alltmer avancerade behandlingarna är också en viktig prioritet. Regeringens initiativ att ta fram en STEM-strategi för att säkerställa framtidens kompetens är välkommet. Rätt utformad stöttar en sådan strategi samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och läkemedelsföretag så att forskning och innovation kan få praktiska tillämpningar som gynnar patienterna. Rörligheten mellan akademi, sjukvård och näringsliv måste också öka.

För att Sverige ska fortsätta vara en ledande forskningsnation och attraktiv för de globala läkemedelsföretagen krävs även en nationell modell för samarbeten mellan internationella företag och offentliga aktörer så att det är enkelt för bolag att välja Sverige för investeringar inom forskning, innovation och produktion. På så sätt kan vi realisera de investeringar och samarbeten som banar väg för morgondagens innovationer.

FOTO: GUNILLA LUNDSTRÖM

Frida Lundmark är sakkunning på Lif – de forskande läkemedelsbolagen.

Allt fler arbetar med friskfaktorer – resultaten förvånar

Konkurrensen om arbetskraften växer och organisationer behöver få medarbetare att stanna, trivas och må bra på jobbet. Forskarnas lösning – friskfaktorer – testas och används nu av allt fler offentliga verksamheter.

Vårdenhetschef

Vrinnevisjukhuset

Norrköping

Den offentliga sektorns utmaning är lika stor som välkänd. Enligt en rapport från SKR behöver välfärden anställa 410 000 personer fram till 2031. Rekrytering är självklart en viktig del för att klara bemanningen, men det räcker inte. Arbetsmiljön är avgörande och placeras högt på ledningsgruppernas agenda. För att nå förändring krävs nya arbetssätt och perspektiv. Arbetet med arbetsmiljö präglas ofta av att hantera risker. Riskperspektivet är viktigt och helt grundläggande, men det behövs mer för att skapa en arbetsmiljö där människor mår bra och kan prestera. Forskare sökte svaret på vad som skapar en sådan arbetsmiljö och hur man kan stärka just det.

Från svårrekryterat till ett bättre läge Forskarna fann att organisationer med låg sjukfrånvaro har mycket gemensamt. Det visade sig handla om åtta friskfaktorer. Delaktighet och inflytande, prioritering av arbetsuppgifter, tidiga insatser samt ett närvarande och tillitsfullt ledarskap är några av dem. Allt fler svenska arbetsplatser ställer nu om sitt arbetsmiljöarbete utifrån

forskarnas rön.

– Det är väldigt attraktivt med friskfaktorer, att det syftar till att jobba främjande. Vi vill inte vara i brandsläckningsstadiet utan jobba på en nivå där vi ligger före, säger Johnas Aronsson, vårdenhetschef Vrinnevisjukhuset Norrköping. Arbetet med friskfaktorer mäts inte bara genom sjuktal, utan även trivsel och tillhörighet på arbetsplatsen. När det finns organisatoriska förutsättningar för att friskfaktorerna fungerar i vardagen, mår medarbetare bra, utvecklas och orkar prestera. Kort sagt – det blir en attraktiv arbetsplats och en avgörande konkurrensfördel.

– Det är ännu för tidigt att mäta effekten av vårt friskfaktorarbete. Men vi ser redan nu att vi har gått från ett läge, där det varit svårrekryterat, till att vi upplever att vi har det ganska bra. Folk söker sig till oss och, framför allt, stannar kvar, säger Johnas Aronsson.

• Ta reda på mer och inspireras av andra: se programserien Studio Friskfaktor på suntarbetsliv.se.

• Inventera och prioritera: Vad är viktigast att stärka hos er för att skapa en god arbetsmiljö där människor trivs? Friskfaktorlabbet på suntarbetsliv.se visar hur.

• Gör det tillsammans: Arbeta i samverkan i etablerade former och forum.

• Utse processledare som kan träna fler. Utbildningen Friskfaktorsteget gör dem redo.

• Vid behov: Kontakta Friskfaktorlinjen för att få hjälp.

• Håll i och håll ut! Tänk långsiktigt. Det handlar inte om att göra mer utan att göra annorlunda.

OM SUNTARBETSLIV

Suntarbetsliv är en ideell förening och drivs gemensamt av de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona.

Så kommer din organisation igång med friskfaktorer För att komma igång med friskfaktorer erbjuder Suntarbetsliv en rad kostnadsfria stöd. Så här kommer din organisation igång: Text Suntarbetsliv

Scanna QR-koden och gå direkt till Suntarbetslivs stöd för att jobba med friskfaktorer.

Denna artikel är i samarbete med Suntarbetsliv.

Modus Therapeutics utvecklar läkemedel med mångmiljardpotential

Modus Therapeutics utvecklar revolutionerande behandlingsalternativ inom områden som representerar stora medicinska behov, med en marknadspotential i mångmiljardklassen. Modus Therapeutics befinner sig i slutförberedelserna inför en klinisk fas II-a studie inom den globala folksjukdomen anemi med njursjukdom.

Modus Therapeutics vill utveckla sin läkemedelskandidat sevuparin till att kunna hjälpa vid en rad medicinska tillstånd som bland annat präglas av allvarlig systemisk inflammation eller kronisk inflammation med anemi, där dagens behandlingsalternativ är otillräckliga.

Modus Therapeutics läkemedelskandidat sevuparin har potential att i framtiden kunna bidra till behandlingen av den typ av blodbrist eller anemi som patienter med njursjukdom kan utveckla. Sevuparin har visat lovande effekter både på blodvärden och njurstatus i en njursjukdomsmodell. För närvarande befinner sig Modus Therapeutics i slutfasen av förberedelserna inför en klinisk fas II-a studie inom anemi med njursjukdom. Både anemi och kronisk njursjukdom utgör var för sig globala hälsoproblem där cirka 2,3 miljarder människor jorden runt, eller en 1/4 av jordens befolkning drabbas av anemi och ungefär 1/10 av kronisk njursjukdom (svårighetsgrad

3-5). Modus Therapeutics har i tidigare kliniska program genomfört flertalet studier med sevuparin, vilket genererat robusta kliniska säkerhetsdata. Dessa utgör en viktig grund även för de planerade kliniska studier som avser utvärdera sevuparins effekter för behandling av patienter med njursjukdom och anemi, samt i patienter med sepsis. – Sjukdomsindikationen inom kronisk njursjukdom är ett mycket bra komplement till vår utveckling inom sepsis eftersom det är ett mer moget område både vetenskapligt och marknadsmässigt, vilket innebär lägre risk inom båda områdena. Samtidigt finns stora kvarvarande medicinska behov som behöver tillfredsställas, vilket medför en hög kommersiell potential. Vi identifierar den adresserbara marknaden för sevuparin i CKD/Anemi som anemi i CKD för nivå 3-5. Detta estimeras omfatta mer än 7 miljoner patienter för de sju stora marknaderna under 2038, vilket utgör en potentiell miljardmarknad, säger Modus Therapeutics vd John Öhd.

Mellan fem och tio procent av

världens befolkning beräknas vara diagnostiserad med njursjukdom.

Mellan tio och femton procent av dem har anemi.

– Många patienter med njursjukdom och anemi tenderar att successivt bli allt mindre mottagliga för standardbehandlingen, vilket innebär ett behov av ökad dos standardterapi. Det medför bland annat en ökad risk för komplikationer. I det här sammanhanget skulle sevuparin kunna fylla en viktig funktion, säger John Öhd.

OM MODUS THERAPEUTICS

Modus Therapeutics är ett svenskt biotechföretag som utvecklar sin patenterade polysackarid sevuparin som behandlingsmöjlighet för flera större vårdbehov. Modus Therapeutics är noterat på Nasdaq First North Growth Market, kortnamn MODTX.

Text

Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med Modus Therapeutics.

John Öhd, VD Modus Therapeutics.

Vid sena stadier av kronisk njursjukdom då njurfunktionen är kraftigt nedsatt kan patienten behöva dialys för att avlägsna avfallsprodukter och överflödig vätska från blodet.

Så kan patientresultaten inom kirurgi förbättras – till en lägre kostnad

Genom att införa evidensbaserade best practice-lösningar inom kirurgi förbättras resultaten och återhämtning för patienter efter operation. Svenska Encare har en SaaS-baserad lösning för detta. ”Det höjer kvaliteten på vården radikalt samtidigt som det sänker kostnaden”, säger Rasmus Waller, VD på bolaget.

Kirurgi är den vanligaste livräddande behandlingen i världen. Av alla de som dör av sjukdom globalt skulle runt en tredjedel behöva kirurgisk behandling för att överleva. Samtidigt står kirurgi för cirka 30 procent av sjukvårdens samlade kostnader. Att effektivisera kirurgivård är således av största vikt.

Encare har ett unikt samarbete med den medicinska organisation ERAS® Society, som har utvecklat riktlinjer för kirurgi baserade på tillgänglig litteratur och insamlat data från en mängd kirurgiska ingrepp, från operation till eftervård. Riktlinjerna är tillgängliga genom ett interaktivt och SaaS-baserat informationssystem – EIAS-ERAS® Interactive Audit System – som Encare har utvecklat.

– Dessa riktlinjer är den oomtvistliga guldstandarden för hur kirurgi ska bedrivas. Med dem blir patientresultaten mycket bättre, säger Olle Ljungqvist, grundare av såväl ERAS® Society som Encare och tillika

professor emeritus kirurgi vid Örebro Universitet och Karolinska Institutet. Lösning från Encare förbättrar vården En mängd publicerade vetenskapliga artiklar visar att följsamhet till dessa riktlinjer leder till en rad mätbara förbättringar. Antalet komplikationer i samband med operationer minskar med upp till 50 procent samtidigt som vårdtiden reduceras med i snitt två dagar. Bara i Sverige leder det till en besparing per operation på cirka 20 000 kronor.

– För till exempel en tarmoperation minskar tiden en patient behöver vistas på sjukhus från tolv till nio dygn, vilket i snitt sänker kostnaderna med 30 procent. Samtidigt mår patienten mycket bättre efter operationen, säger Olle Ljungqvist.

I världen utförs cirka 300 miljoner större operationer per år och i Sverige cirka en halv miljon.

– Här finns en enorm besparingspotential samtidigt som vården blir bättre, avslutar Olle Ljungqvist.

Här finns en enorm besparingspotential samtidigt som vården blir bättre. Olle Ljungqvist

OM ENCARE

Encare är ett svensk healthtechbolag som erbjuder en SaaS-tjänst för att kontinuerligt förbättra vårdgivares processer och därmed kirurgiska patientresultat. I dag använder runt 150 sjukhus i 30 länder lösningen från Encare. 15 av dessa sjukhus finns i Sverige. Encare grundades 2009 och har i dag ett 30-tal anställda.

Denna artikel är i samarbete med Encare.

Rasmus Waller VD, Encare

Professor Olle Ljungqvist

Grundare Encare & ERAS ® Society

STV tar fram ny app för röntgenronder på distans

Avancerad videoteknik är ett viktigt beslutsstöd för sjukvårdspersonal i den dagliga verksamheten. STV erbjuder all den teknik som krävs för säkra videomöten med hög tillförlitlighet. ”Nu har vi utvecklat en app som möjliggör för läkare att delta hemifrån i virtuella röntgenronder på ett patientsäkert sätt”, säger Erik Netz, VD på STV.

Att ha videomöten i en verksamhet där medarbetare och andra intressenter befinner sig på olika geografiska platser är i dag helt naturligt. Inom hälso- och sjukvårdssektorn är kraven på sekretess och tillförlitlighet höga vilket gör att populära videomötesapplikationer som är vanliga och fullt accepterade inom andre sektorer inte alltid är tillåtna. STV erbjuder videoinfrastruktur och utrustning som utnyttjas av sjukvårdspersonal, som uppfyller alla tekniska och rättsliga krav för att få användas inom vårdnära miljöer i Sverige.

artikel är i samarbete med STV.

– Med våra lösningar är videomötena end-to-end-krypterande, där själva videomötet aldrig lämnar sjukvårdens egna nätverk. Tillförlitligheten är också mycket hög vilket gör att man enkelt och säkert kan dela högupplösta medicinska bilder med varandra, säger

Erik Netz.

Radiologi är lämpad för

STV:s lösningar

Röntgenavdelningen är ett bra exempel

där videolösningar från STV är väl lämpade.

– Röntgenbilder eller andra typer av kliniska bilder ska diskuteras mellan olika specialister, till exempel patologer eller ortopeder beroende på vilken åkomma det gäller för att avgöra vilken behandling som ska tillämpas på en patient.

Vi erbjuder hela den infrastruktur som behövs för att kunna hålla ett patientsäkert videomöte, säger han. Den medicinska ronden sker oftast i iordningsställda lokaler med anpassad videoteknik. Informationen i videomötet skickas inte över internet utan över regionernas egna interna nätverk för att säkerställa att informationen inte lämnar landets gränser eller att sekretessen äventyras. STV lanserar nu också STV Remote Round som är en applikation för PC, vilket gör det möjligt för läkare att delta i digitala ronder hemifrån eller från annan ort. – Vi ser att det finns ett behov för ökad flexibilitet i arbetslivet och vi är stolta över att kunna erbjuda en lösning som inte tummar på patientintegriteten, säger Erik Netz.

Rostfri inredning för rätt vårdhygienklass

Tillförlitligheten är mycket hög vilket gör att man enkelt och säkert kan dela högupplösta medicinska bilder med varandra.

STV:s videoinfrastruktur är också lämplig för andra sektorer med höga krav på säkerhet och sekretess, som offentlig förvaltning, rättsväsendet och privata sektorn.

OM STV SVENSKA TELE & VIDEO KONSULT

Vi tillhandahåller avancerade lösningar baserade på videoteknik för vårdnära applikationer, för hörsalar & aulor och också för administrativa möten. Vi baserar våra lösningar på säker videoteknik, där det ställs höga krav på tillförlitlighet och kvalitet.

Erik Netz VD, STV

Vill du veta mer?

Besök hemsidan www.stv.se

Denna

KRÖNIKA

Digitaliseringen: Verktyget för en resilient och hållbar vård och omsorg

Vi står inför en osäker framtid. Kriget i Ukraina pågår med oförminskad styrka och under hösten såg vi en ny blodig konflikt blossa upp i Mellanöstern. Det världspolitiska läget har inte varit så allvarligt på mycket länge. På hemmaplan ser vi hur händelserna i omvärlden ger avtryck på den svenska ekonomin. Sveriges regioner har tuffa besparingsprogram att hantera. Det är inte en ljus bild som når oss.

Text Anna Lefevre Skjöldebrand, VD på Swedish Medtech

Nu är det viktigt att motarbeta impulsen att stänga dörren och invänta bättre tider! Som företrädare för den medicintekniska branschen ser jag dagligen hur den tekniska utvecklingen bidrar till ny och förbättrad diagnostik, behandling och rehabilitering. Det är nu vi måste förstå värdet av att fortsätta utvecklas, att fortsätta förflytta oss framåt med fokus på att bygga en mer resilient hälso- och sjukvård.

Vi fick med oss många lärdomar från pandemin. Hela systemet skakades om när världen stängdes ned. Intensivvårdsplatserna fylldes med svårt sjuka patienter och rutinoperationer fick skjutas på framtiden. Vi behövde tänka om och här fick vård och omsorg stor hjälp av de digitala lösningarna för att upprätthålla ordinarie vård.

Digitaliseringen en möjliggörare

För mig visar det här hur digitaliseringen skapar grunden för en mer motstånds-

kraftig vård och omsorg. När vården kan flyttas ut från sjukhusen och närmre patienten – genom exempelvis vård i hemmet, distansmonitorering och, som under pandemin, digitala möten med din läkare eller annan vårdpersonal bygger vi in en flexibilitet som också gör att vi snabbt kan ställa om i kristider och ge tillgång till vård även när omvärlden skakar.

Den digitala utvecklingen hjälper oss även att minska miljö- och klimatavtrycken. Det blev tydligt under pandemin när folk fick byta resande mot digitala möten. Vi har alla ett ansvar att reducera de avtryck vi har på miljön och klimatet och de digitala verktygen är även här en möjliggörare.

Vägen framåt Vi har inte tid att stanna upp utan måste arbeta för att skapa starka och förutsägbara strukturer som fungerar väl i fredstid och som är långsiktigt hållbara för vår planet. Det är det vi gör idag som vi har att luta oss mot i tider av kris eller krig. En bra start är

Vi har inte tid att stanna upp utan måste arbeta för att skapa starka och förutsägbara strukturer som fungerar i väl fredstid och är långsiktigt hållbara för vår planet.

därför att stärka den digitala utvecklingen genom att inkludera leverantörerna, med deras kunskap och erfarenhet, med målet att skapa en nationell digital infrastruktur. Att säkerställa att våra olika tekniska lösningar kan prata med varandra öppnar dörren för en – om inte ljusare framtid – så i alla fall en tryggare.

Allt fler drabbas av Eosinofil esofagit (EoE)

Eosinofil esofagit (EoE), även kallat allergisk matstrupe, är en inflammatorisk sjukdom i matstrupen som kan orsaka sväljningssvårigheter. Trots att kunskapen och intresset för sjukdomen ökar, finns det fortfarande många patienter som går odiagnostiserade och inte får rätt hjälp vilket leder till onödigt lidande.

et är idag fortfarande inte fastställt vad som faktiskt orsakar EoE.

– Orsaken till sjukdomen är inte helt klarlagd.

för den som drabbas, säger Marie Carlson. Man söver patienten och via gastroskop kan matbiten avlägsnas.

BESÖK VÅR NYA HEMSIDA

Inflammationen i matstrupens slemhinna är troligen inducerad av födoämnesallergener och till viss del även av luftburna allergener, säger

FÖR PATIENTER

Marie Carlson, professor och överläkare inom Gastroenterologi vid Akademiska sjukhuset, Uppsala.

QR-koden med kameran mobil för att komma direkt allergiskmatstrupe.se

Marie Carlson Professor & Överläkare inom Gastroenterologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

BESÖK VÅR NYA HEMSIDA

Maten har svårt att passera genom matstrupen Symtomen skiljer sig beroende på patientens ålder. Hos vuxna (18 år och äldre) är huvudsymtomet sväljningssvårigheter. Det vanligaste är att man har en känsla av att maten har svårt att passera ner genom matstrupen. I vissa fall kan maten till och med fastna i matstrupen.

Påverkar vardagen avsevärt Patientens vardag påverkas mycket av sjukdomen och symtomen. Carlson förklarar att vissa patienter bara äter hemma och undviker att äta ihop med arbetskamrater eller på restaurang för att man är rädd för att maten ska fastna och de måste avbryta måltiden. – Många patienter lär sig undvika det som ofta fastnar, så som kyckling, kött och ris för att minska risken för symtom. De planerar måltiden noga och börjar ofta med att dricka vatten och sedan pröva med lite bröd. Går det bra äts det långsamt och maten tuggas väl, säger Carlson.

FÖR PATIENTER MED ALLERGISK MATSTRUPE

Kunskapen och intresset ökar både inom forskning och sjukvård, vilket är mycket viktigt för patienterna.

Marie Carlson

patienter blir diagnostiserade rätt och får hjälpen de behöver därefter.

– När mat fastnar är det vanligt att patienten försöker pressa ner matbiten med vatten och går det inte så försöker man kräkas upp den. Sitter den fortfarande fast behöver patienten söka akut sjukvård. Detta är mycket obehagligt

www.allergiskmatstrupe.se

Framtiden ser ljus ut Det finns fortfarande många patienter som går odiagnostiserade och inte får rätt hjälp. Om patienter står obehandlade för länge finns det risk för andra bestående komplikationer så som ärrvävnad och förträngningar. Därför är det av stor vikt att öka kunskapen kring sjukdomen så

– Framtiden ser ljus ut för patienter med EoE. Kunskapen och intresset ökar både inom forskning och sjukvård, vilket är mycket viktigt för patienterna. Idag finns det bra hjälp att få för att minska problemen. Patienter med misstänkt EoE skall remitteras till specialistläkare för utredning, och om diagnosen fastställs vidare behandling och uppföljning, avslutar Marie Carlson.

BESÖK VÅR NYA HEMSIDA

BESÖK VÅR NYA HEMSIDA

BESÖK VÅR NYA HEMSIDA FÖR PATIENTER MED

FÖR PATIENTER MED ALLERGISK MATSTRUPE

FÖR PATIENTER MED ALLERGISK MATSTRUPE

Text Celine Lindkvist

Upptäck den nya generationens lågtemperaturautoklav

Hög prestanda, sömlöst

arbetsflöde

At optimera sterilgodshantering handlar om timing och kontroll. Allt för at förhindra infektioner och hålla operationsplanen. Getinge Poladus 150 levererar den säkerhet och kvalitet som behövs vid bearbetning av värmekänsliga kirurgiska instrument. Denna pålitliga och lätanvända VH2O2-autoklav maximerar genomströmningen för steriltekniska avdelningar.

NYHET