Framtidens Sjukhus by MediaplanetSE

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FRAMTIDENS SJUKHUS Läs mer på folkhalsasverige.se

Boubou Hallberg Direktören för Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg om hur de just nu ställer om för framtiden. Sida 8–9.

Swedish Medtech. Vi måste bygga vägarna till framtidens sjukhus.

Getinge. Smidigare patientflöden underlättar för hela sjukvården.

Bayer. Billigare ”oﬀ label” läkemedel riskerar högre vårdkostnad för regioner.

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

I DETTA NUMMER

LEDARE

Man brukar säga att människan är ett vanedjur och att det är svårt att lära gamla hundar sitta. Det kan nog de flesta som arbetar med någon form av förändringsarbete skriva under på.

Kiilto Ytdesinfektion som används på medicinteknisk utrustning måste numera vara CE-märkt. Men vad innebär det, och vad definieras som medicintekniska produkter?

FOTO : B O S S E J O H A N S S O N

12 Henrik Grönberg Precisionsmedicin är ofta avgörande för patienter med prostatacancer och just nu pågår utveckling som kan göra det lättare att välja rätt behandling från start.

Anna Lefevre Skjöldebrand VD Swedish Medtech

14 Vårdföretagarna Många frågar sig hur det kan gå så olidligt långsamt att införa samma moderna teknik i hälso- och sjukvården som resten av samhället använder sedan länge. Projektledare: Jakob Spång (jakob.spang@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Daniel Petersson Aﬀärsutvecklare: Oskar Ulups Distribution: Dagens Medicin, 29-11-2023 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel. petersson@mediaplanet.com Omslagsfoto: Paul Björkman (Sahlgrenska universitetssjukhuset). Alla foton ägs om Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

Framtidens sjukhus – men först måste vi bygga vägarna dit

Text Anna Lefevre Skjöldebrand

vården kämpar man i den dagliga verksamheten med de verktyg man har tillgängliga och det kan kännas övermäktigt när något förändras, även om det på sikt leder till något bättre. Runt om i Sverige byggs för närvarande flera sjukhus för att möta framtidens vårdbehov. Det är nödvändigt att tänka nytt då vi ser att gapet mellan behov och resurser ökar. Det saknas personer som kan arbeta i vården, samtidigt som vi blir fler äldre som behöver mer vård.

Möt utvecklingen med ny teknik Ett eﬀektivt sätt att möta denna utveckling är att använda medicinteknik. En stor del av arbetet för ett medicintekniskt företag handlar om att skapa produkter och lösningar som bidrar till bättre och eﬀektivare diagnos, behandling och arbetsflöden för vårdpersonal, patienter och anhöriga. Det kan röra sig om att skapa ett snabbare och säkrare sätt att tolka röntgenbilder. Det kan vara ett verktyg för att planera och träna inför avancerade operationer. Det kan även handla om en förbättrad teknik som leder till snabbare läkning och återhämtning hos patienten. Medicintekniken är redskapet för att utveckla framtidens vård och sjukhus. Idag går tyvärr införandet av ny teknik ofta väldigt långsamt i svensk vård. En del som blir lidande är digitaliseringsarbetet, som är en nödvändig grundbult för att nyttja mycket av medicintekniken. Digitaliseringen av vård och omsorg har ritat om spelplanen helt för vad som är möjligt att åstadkomma. Storheten ligger i att de olika medicintekniska lösningarna idag kan integreras med varandra för att till exempel läkaren i realtid ska kunna samla in den

Vi utformar framtidens vårdfastigheter www.carlstedtark.se

info@carlstedtark.se

Idag går tyvärr införandet av ny teknik ofta väldigt långsamt i svensk vård. data som genereras för att ställa en snabbare och säkrare diagnos eller välja behandlingsterapi för sin patient. Patienten får också bättre möjligheter att förstå sin sjukdom och vara aktiv i sin behandling och rehabilitering. Men för att tekniken inte ska bli isolerade öar måste vi komma överens om och bygga den digitala motorvägen – eller ramverket.

Börja bygga det digitala vägnätet En nödvändighet när vi planerar för framtidens sjukhus är därför att börja med det digitala vägnätet. Vi är många aktörer som ser behovet och regeringen har uttryckt att den digitala infrastrukturen är ett prioriterat område. Nu vill vi se att arbetet kommer igång. Har vi en hållbar digital infrastruktur på plats kan vi vara friare i var vi lägger våra byggnader. Patienten kan vara kvar i hemmet för diagnos och behandling, röntgenbilderna kan läsas av AI som stöd för röntgenläkaren och fysioterapeuten kan leda rehabilitering efter en höftoperation digitalt och på så sätt lättare nå patienter som har svårt att komma till sjukhuset. Medicintekniken är verktyget för att skapa framtidens vård och framtidens sjukhus, oberoende av var vi bygger den.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Denna artikel är i samarbete med Nuance.

Talad journalföring minskar vårdpersonalens stress

elastningen på vården har fortsatt att öka sedan pandemin. En global undersökning som HIMSS* utförde 2021 visar att av de 400 läkarna och sjuksköterskorna som deltog i studien, uppgav 88 procent att de hade symptom på utmattning. – Det vi ser nu är att den ökade arbetsbelastningen och stresskänslan fortsätter. Covid-19 finns kvar och den uppskjutna vården ska samtidigt betas av, säger Jesper Hessius. Flera undersökningar har gjorts om hur vårdpersonalen mår sedan pandemin slog till. Över hälften av Vårdförbundets medlemmar uppger i en studie 2021 att de överväger att lämna yrket. I augusti i år publicerade Läkarförbundet sin arbetsmiljöenkät som visade att 6 av 10 läkare överväger att byta arbetsplats, gå ned i arbetstid eller helt lämna läkaryrket på grund av arbetsbelastning. Att frigöra tid för vårdpersonal att återhämta sig och få kompetens-

utveckling är avgörande för att få behålla personal med rätt kompetens i sjukvården, menar Jesper Hessius. HIMSS undersökning visar även att 82 procent av de tillfrågade läkarna och 73 procent av sjuksköterskorna upplever administrativa arbetsuppgifter som mest stressande. Många i vården behöver skjuta upp administrationen till den tiden då de borde få tid att återhämta sig. – Man får helt enkelt jobba in pausen. Det blir inte hållbart.

Journalen tillgänglig direkt för både vård och patient Den administrativa bördan för vårdpersonal kan minska med smarta verktyg. Nuance taligenkänningslösning Dragon Medical One, gör det möjligt för vårdpersonal att använda rösten för att förenkla journalföringen. Journalen blir tillgänglig i journalsystemet direkt när den dikteras med en tal-till-textfunktion. Med hjälp av röstkommando och autotexter kan vårdpersonal ytterligare automatisera sin journalföring. Hur snabbt en journalanteckning blir tillgänglig i journalsystemet är kritiskt, t ex när en läkarkollega på en annan vårdenhet ska ta över ansvaret för patienten och hitta den senaste vårdinformationen. – Med taligenkänning får andra vårdenheter tillgång till all information direkt, vilket ger en högre

Text Nuance

FOTO : N UA N C E

När läkare och sjuksköterskor får arbeta på toppen av sin kompetens minskar stress och tillfredsställelse på jobbet ökar, menar Jesper Hessius, medicinskt ansvarig på Nuance och specialistläkare i internmedicin.

Jesper Hessius Medicinskt ansvarig på Nuance och specialistläkare i internmedicin

Med taligenkänning får andra vårdenheter tillgång till all information direkt, vilket ger en högre patientsäkerhet och bidrar till mindre stress för mig som läkare. Jesper Hessius patientsäkerhet och bidrar till mindre stress för mig som läkare, menar Jesper. En stor fördel med taligenkänning för oss som patienter, är att vi får tillgång till journalen direkt via 1177 och får därmed en större delaktighet i vår egen vård. – Utan taligenkänning och med transkription av ljudfiler från läkare till medicinska sekreterare kan det ta upp till 2-4 veckor, innan anteckningen från ett vårdmöte finns tillgänglig för patienten. Efterfrågan och behov av vård är större än det finns händer i vården och den kliniska vardagen för vårdpersonalen måste bli mer hållbar, säger Jesper Hessius. Vi behöver fler smarta digitala stöd som avlastar och inte belastar oss mer!

Läs mer på nuance.com/sv-se

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete Getinge.

Smidigare patientflöden underlättar för hela sjukvården Sjukhusvården står inför en stor utmaning med ett ökat vårdbehov och begränsad tillgång på kvalificerade medarbetare. Digitala verktyg kan bidra till en eﬀektivare patientflödeshantering och bidra till att rusta sjukhusvården inför framtida utmaningar. Text Annika Wihlborg

å ett sjukhus förflyttas och överlämnas ofta hundratals patienter dagligen mellan olika avdelningar. Att generera eﬀektiva patientflöden är därför en nyckelfråga i framtidens sjukhusvård. I dagsläget hanteras patientflödena i sjukhusvården ofta manuellt, vilket många gånger är tidskrävande. –På många avdelningar rings ett stort antal telefonsamtal för att koordinera patientflödet mellan avdelningarna. Informationen om antalet inneliggande patienter uppdateras ofta manuellt på flera whiteboardtavlor, vilket förstås tar tid. Det finns mycket tid att spara genom att i stället göra digitala uppdateringar som blir synliga för samtliga involverade avdelningar, säger Victoria Tottie, Nordenchef för Getinge Digital Health Solutions.

Övergripande ”patient flow manager” ger resultat De sjukhus som lyckas allra bäst med att digitalisera sin patientflödeshantering har anställt en specifik ”patient flow manager” som arbetar heltid med att säkerställa att rätt information läggs in i systemen och det i sin tur följs upp. –Smarta tekniska lösningar är bara en av de nödvändiga pusselbitarna för

en smidigare patientflödeshantering. Organisatoriska förändringar som stöttar ett nytt arbetssätt är lika viktiga. En förståelse för detta perspektiv är avgörande för att regioner och sjukhus ska få ut mesta möjliga värde av sina upphandlade system, säger Victoria Tottie.

Planera tiden mer eﬀektivt Genom att lägga in information om hur långt en patient exempelvis kommit i förberedelserna inför en operation kan personalen på operationsavdelningen planera sin tid på ett mer eﬀektivt sätt. Det kan i sin tur minska medelvårdtiden per patient med uppemot 10 procent. –Om en patient exempelvis behöver genomgå fem förberedande åtgärder innan det är dags för operation vid en specifik tidpunkt men endast två av dem har genomförts när operationstiden närmar sig frigörs tid till andra uppgifter i väntan på patienten. Samtidigt kan personalen göra en kvalificerad uppskattning över när patienten beräknas anlända till operationssalen och planera sitt arbete utifrån det, säger Victoria Tottie.

Digitala lösningar kan eﬀektivisera Genom användning av digitala system för att följa och styra patientflöden

Smarta tekniska lösningar är bara en av de nödvändiga pusselbitarna för en smidigare patientflödeshantering. Victoria Tottie kan den totala tidsåtgången för patientöverlämningar minskas med uppemot 50 procent, och samtidigt höja produktiviteten med uppemot 20 procent. Huvudsyftet med den här typen av lösningar är att sjukvårdens medarbetare ska kunna frigöra mer tid till patientnära arbete. –Även om sjukhusvården på många håll präglas av ett omfattande patientflöde och en intensiv verksamhet, är det viktigt att ta sig tid att implementera digitala lösningar som verkligen kan underlätta och spara tid på såväl kort som lång sikt. På så sätt kommer vi att bättre kunna möta både dagens samt morgondagens behov bättre, säger Victoria Tottie.

Victoria Tottie Nordenchef för Getinge Digital Health Solutions

Vill du läsa mer? Besök hemsidan getinge.com/se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

FOAMGLAS® CELLGLASISOLERING - 100 ÅRS LIVSLÄNGD* * EPD-PCE-20200300-IBB1-EN, UTGIVEN AV IBU

Rostfri inredning för RÄTT hygienklass.

www.furhoffs.se

• • • • • •

Pentry Akutrum Desinfektionsrum Endoskopi Operationsrum Laboratorier

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Regioner som föreskriver billigare ”off label” läkemedel riskerar högre vårdkostnader Utvecklingen sker på bekostnad av patienternas livskvalitet, ekonomi och hälsa. Regionernas ekonomiskt pressade situation har lett till att sjukvården allt oftare använder sig av billigare ”off label”-alternativ i stället för de rekommenderade läkemedlen. Regioner som av ekonomiska skäl uteslutande föreskriver ”off label” läkemedel för behandling av exempelvis kroniska ögonsjukdomar har ofta betydligt förhöjda hälsoekonomiska totalkostnader. Det resulterar i undanträngningsmekanismer och en ofördelaktig hälsoekonomisk kalkyl. Text Annika Wihlborg

Oro, obehag och ökade reskostnader Denna artikel är i samarbete med Bayer.

Läkemedelsverkets generella uppfattning är att läkemedel med godkänd indikation bör vara förstahandsval. I de flesta regioner har behandlande läkare möjlighet att byta läkemedel om ”off label” läkemedlets behandlingseffekter uteblir för en specifik patient. I en av Sveriges regioner erbjuds dessa patientgrupper dock endast ett ”off label”preparat som för många patienter kräver injektioner i ögat så ofta som var fjärde vecka i många års tid.

–Den här patientgruppen är ofta skör och multisjuk, vilket kan innebära stora begränsningar vad gäller rörlighet och tillgång till transport. Det försvårar självklart transporten till och från sjukhus. Många patienter har dessutom långt till närmaste sjukhus, vilket medför ökade reskostnader. Frekventa behandlingstillfällen orsakar ofta obehag och oro för patienterna och får stor inverkan på patienternas livskvalitet, säger Inger Westborg.

Undanträngningseffekter och längre kötider Patienter i denna region som inte upplever någon effekt av behandlingen eller som vill få en behandling som innebär färre behandlingstillfällen hänvisas till att själva söka vård utanför länet, vilket innebär resor som de själva får bekosta. Inger Westborg betonar att det här tillvägagångssättet innebär att dessa patientgrupper tar mycket sjukvårdsresurser i anspråk. Det resulterar i förlängningen i undanträngningseffekter och längre kötider för andra patientgrupper. Med godkända behandlingar kan man skjuta upp tiden mellan varje injektionsbehandling upp till var 16:e

FOTO : U M E Å U N I V ER S I T E T

tt exempel på detta är att en av våra regioner i Sverige har valt att ersätta godkänd anti-VEGFbehandling med billigare ”oﬀ label”-läkemedel för patienter med de kroniska ögonsjukdomarna våt makuladegeneration (AMD) och diabetisk makulaödem (DME), säger Inger Westborg, lektor på Umeå universitet och Överläkare Sunderby sjukhus. Våt AMD, förändringar i gula fläcken, är en kronisk sjukdom som obehandlat leder till grav synnedsättning, men med hjälp av regelbundna injektionsbehandlingar på ögonmottagningen kan synen räddas. Antalet patienter som diagnostiseras med AMD ökar årligen.

Inger Westborg Lektor på Umeå universitet & överläkare på Sunderby sjukhus

Vill du läsa mer? Besök hemsidan www.bayer.se

Det är ett ensidigt fokus som leder till en betydligt högre totalkostnad eftersom det tar mer tid i anspråk av sjukvården. Inger Westborg vecka. Detta är av stor betydelse, inte minst för patienternas livskvalité, men även för den tunga kliniska börda som läkarna står inför. –Regioner som strävar efter att spara pengar på läkemedelsbehandling behöver genomföra en hälsoekonomisk analys som ser till helheten snarare än att enbart fokusera på läkemedelspriset. Det är ett ensidigt fokus som leder till en betydligt högre totalkostnad eftersom det tar mer tid i anspråk av sjukvården. Det strider dessutom mot sjukvårdens övergripande mål, att erbjuda varje enskild patient bästa möjliga vård, avslutar hon.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

EYLEA® (aflibercept)

10 2012 Våt AMD

ÅRS KLINISK ERFARENHET 1 2013 CRVO

2014 DME

2015 BRVO

2015 mCNV

2022 ROP

6 INDIKATIONER1 2022 ROP

SUSTAINED VISION GAINS1,2* NO

RAPID AND COMPRORESILIENT Patient MISE FLUID ONCONTROL FLUID EXTENDED

TREATMENT INTERVALS

Clinic

DOKUMENTERAD SÄKERHETSPROFIL1-3 BEHANDLINGSINTERVALL FRÅN 4 TILL 16 VECKOR4** Få nyheter inom oftalmologi

*AMD: Vecka 52 förbättrade patienter i ”treat-and-extend”-gruppen med 2-veckorsjustering i genomsnitt 9,0 bokstäver f rån studiestart jämfört med 8,4 bokstäver för dem i gruppen med 4-veckorsjustering [LS genomsnittlig skillnad i bokstäver (95 % CI): 0,4 (-3,8, 3,0)¹. **wAMD. AMD: Åldersrelaterad makuladegeneration. CRVO: Centralvensocklusion. DME: Diabetiska makulaödem. BRVO: Grenvensocklusion. mCNV: Myopisk koroidal neovaskularisering. ROP: Prematur retinopati. Ref: 1. Eylea SPC 09/2023. 2. Ohji M, et al. Adv THer 2020;37:1173-1187. 3. Wykoff CC, et al. Br J Ophthalmol. 2018;102:631–6. 4. Mitchell P, et al. Retina. 2021;41:1911–20.

EYLEA Annons V5.indd 1

PP-EYL-SE-0347-1.NOVBER 2023

Eylea (aflibercept), 40 mg/ml injektionsvätska, lösning i injektionsflaska och lösning i förfylld spruta, är ett oftalmologiskt- /antineovaskulariseringspreparat. Rx, EF, S01LA05. Indikationer: neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), nedsatt syn till följd av makulaödem sekundärt till retinal venocklusion (RVO) (grenvensocklusion eller centralvensocklusion), nedsatt syn till följd av diabetiska makulaödem (DME), nedsatt syn till följd av myopisk koroidal neovaskularisering (myopisk CNV). Eylea är indicerat till prematura spädbarn för behandling av prematur retinopati (ROP) i zon I (stadium 1+, 2+, 3 eller 3+), zon II (stadium 2+ eller 3+) eller AP ROP (aggressiv posterior ROP). Dosering: Eylea är endast avsett för intravitreal injektion. Eylea får bara administreras av en kvalificerad läkare med erfarenhet av administrering av intravitreala injektioner. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen aflibercept eller mot något hjälpämne. Aktiv eller misstänkt okulär eller periokulär infektion. Aktiv allvarlig intraokulär inflammation. Varningar och försiktighet: Intravitreala injektioner, inklusive injektioner med Eylea, har förknippats med endoftalmit, intraokulär inflammation, regmatogen näthinneavlossning, näthinneruptur och iatrogen traumatisk katarakt. Korrekta aseptiska injektionstekniker måste alltid användas vid administrering av Eylea. Dessutom ska patienterna övervakas veckan efter injektionen för att möjliggöra tidig behandling om en infektion uppstår. Patienter ska instrueras att omedelbart rapportera alla symtom som tyder på endoftalmit eller någon av ovanstående händelser. Ökat intraokulärt tryck har setts inom 60 minuter efter en intravitreal injektion, t.ex. med Eylea. Särskild försiktighet krävs hos patienter med dåligt kontrollerat glaukom (injicera inte Eylea när det intraokulära trycket är ≥ 30 mmHg). I samtliga fall måste således både det intraokulära trycket och perfusion av synnerven kontrolleras och behandlas på lämpligt sätt. Graviditet och amning: Fertila kvinnor ska använda effektiv preventivmetod under behandling och under minst 3 månader efter den sista intravitreala injektionen av aflibercept. Det finns inga data från användningen av aflibercept hos gravida kvinnor. Eylea rekommenderas inte under amning. Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner: Patienterna ska inte köra bil eller använda maskiner förrän synen är tillfredsställande återställd efter injektionen. Datum för senaste översyn av produktresumén: lösning i injektionsflaska 9/2023, lösning i förfylld spruta 9/2023. För ytterligare information, samt före förskrivning, vänligen läs produktresumé på fass.se. Bayer AB, Box 606, 169 26 Solna, Telefon 08-580 223 00, www.bayer.se

22.11.2023 8.29.37

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

BOUBOU HALLBERG

Sahlgrenska universitetssjukhuset ställer om för framtiden Åldrande befolkning, bättre diagnostik och högre förväntningar på vården som levereras. Det är några faktorer som påverkar framtidens hälso- och sjukvård. – Dagens sätt att bedriva sjukvård kommer inte lösa morgondagens arbetsuppgifter. Det krävs en omställning, annars räcker inte resurserna till, säger Boubou Hallberg som är direktör för Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Text Mathias Pernheim

mitten av augusti i år gjorde Boubou Hallberg sin första arbetsdag som sjukhusdirektör. Han axlade rollen mitt i omställningen av hälso- och sjukvården som Sahlgrenska universitetssjukhuset genomgår just nu. Det är framförallt tre delar som samverkar när det gäller omställningen och som påverkar hur vården kommer att se ut i framtiden. – Demografin ändras. Vi blir bättre på diagnostik och vi utvecklar precisionsmediciner som botar eller bromsar sjukdomsförlopp, säger Boubou Hallberg som också är barnläkare och forskare med flera chefsuppdrag bakom sig.

Går mot en proaktiv vård FOTO : PAU L B J Ö R K M A N (S A H LG R EN S K A U N I V ER S I T E T S S J U K H U S E T )

Vill du veta mer? Besök hemsidan sahlgrenska.se

Att patienterna har högre förväntningar på vården idag och vill vara mer delaktiga ställer också krav på den framtida hälsooch sjukvården. – Idag är sjukvården reaktiv men vi går mot en proaktiv vård. Patienterna förväntar sig kontakt med oss genom digital teknik. Det innebär bland annat att behovet av innovativa arbetsmetoder kommer att bli större. Stora förändringar måste mötas med nya arbetssätt, säger Boubou Hallberg. Digitaliseringen spelar en avgörande roll. Med digitaliseringen förväntas vården bli både säkrare och eﬀektivare. Boubou Hallberg berättar om beprövade innovationsprojekt som fallit väl ut. Ett exempel är ett projekt där radarövervakning i vårdsalar

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Boubou Hallberg, direktör för Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

minskade risken för fall med 67 procent. Digitaliseringen möjliggör också en bättre samverkan mellan vårdaktörer och patienter.

Sparar tid för patienten – Vi har nyligen testat ett arbetssätt med en digital ortopedkonsult. Istället för att en patient i primärvården får en remiss för bedömning kopplar man upp sig på ett digitalt möte med en ortoped och bestämmer behandlingen direkt. Det har visat på en högre träﬀsäkerhet för operation. Det sparar också tid för patienten. Just nu sker en stor utveckling av avancerad sjukvård i hemmet. I framtiden ska patienter med diagnoser som till exempel hjärtsvikt och cancer och även infektioner kunna behandlas i hemmet med medicinteknisk utrustning, uppkopplade mot sjukhuset. Samverkan är ett nyckelord i sammanhanget. Centrum för digital hälsa, som tar ett samlat grepp kring innovation, forskning och utveckling inom digital hälsa på SU, samarbetar brett med de aktörer som ligger längst fram inom teknik, som till exempel Chalmers tekniska högskola.

“Unika möjligheter att ta fram innovativa behandlingsmetoder” Samverkan är viktig på alla fronter för att klara framtidens vård. Göteborgs universitet, Life Science-industrin och hubbar för läkemedelsutveckling är exempel på viktiga aktörer i

Tillsammans har vi unika möjligheter att ta fram innovativa behandlingsmetoder. Dagens forskning är morgondagens behandling. Boubou Hallberg omställningen av hälso- och sjukvården. – Tillsammans har vi unika möjligheter att ta fram innovativa behandlingsmetoder. Dagens forskning är morgondagens behandling, säger Boubou Hallberg. Personalens kunskap är också betydelsefull för att omställningen ska kunna genomföras och ge de resultat man önskar. Sahlgrenska universitetssjukhuset har fått öronmärkta medel för att utbilda medarbetarna och öka den digitala mognaden. Vid nyrekrytering behöver man tänka i andra banor. – Vi behöver nya kompetenser till sjukhuset och vi behöver interna kompetensutvecklingsprogram på alla nivåer. Kompetensförsörjning med medarbetare skapar morgondagens vård, avslutar Boubou Hallberg.

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

EU-förordning kräver CE-märkt ytdesinfektion Ytdesinfektion som används på medicinteknisk utrustning måste numera vara CE-märkt. Men vad innebär det, och vad definieras som medicintekniska produkter? Text Kiilto

Denna artikel är i samarbete med Kiilto.

isste du att det numera är krav på att all medicinteknisk utrustning ska desinficeras med CEmärkt ytdesinfektionsmedel? I maj 2021 trädde EU:s medicintekniska förordning (MDR 2017/745) i kraft. I den står det tydligt att desinfektionsprodukter som används för att desinficera medicinteknisk utrustning måste vara CE-märkt. En medicinteknisk produkt är per definition varje artikel som är avsedd att användas för medicinska ändamål. Detta inkluderar instrument, apparater, programvara, implantat, material eller andra artiklar som är avsedda att användas för medicinska ändamål på en människa (exklusive läkemedel). De mest uppenbara medicintekniska produkterna är apparater för patientövervakning eller instrument som till exempel ett stetoskop eller tandläkarborr. Vad många inte vet är att även hela den dentala uniten, patientsängar och rullstolar klassas som medicinteknisk utrustning och ska desinficeras med CE-märkta desinfektionsprodukter.

Genom att välja CE-märkta Kiilto Proprodukter kan du vara säker på att du både uppfyller gällande EU-lagstiftning samt att produkterna noggrant har utvecklats, testats och dokumenterats för olika ändamål inom sjukvården och tandvården.

CE-märkning

Under många decennier har Kiilto byggt

CE-märkta produkter är noggrant testade för att säkerställa att de följer de europeiska hälso-, säkerhets- och miljöskyddskraven. CE-märket ska vara synligt på etiketten och produkten får enbart rekommenderas för den

Industrigatan 23, SVEDALA www.kiilto.se

+46 (0)40 680 15 40

Kiilto erbjuder CE-märkta desinfektionsmedel med årtionden av erfarenhet

KiiltoClean AB

upp en gedigen erfarenhet av att utveckla och tillverka desinfektionsmedel för både sjukvården och tandvården. För att säkerställa att vi kan erbjuda produkter som hjälper våra kunder att uppfylla den medicintekniska förordningen (MDR 2017/745) har vi ett brett sortiment av CE-märkta desinfektionsprodukter och medel för instrumentrengöring. Flera av våra produkter är även klassade som biocider, vilket innebär att de kan användas både på medicinteknisk utrustning och generella ytor som behöver desinficeras. För distributörer och slutanvändare gör detta saken enkel.

CE-märket ska vara synligt på etiketten och produkten får enbart rekommenderas för den användning som den är avsedd och godkänd för. användning som den är avsedd och godkänd för. Det finns fyra olika riskklasser, vilka bestämmer nivån på riskhantering och säkerhet. I högsta riskklassen (III) finns produkter som pacemakers och implantat. I klass IIa och IIb återfinns till exempel desinfektionsprodukter för medicinteknisk utrustning. Klass I, som har den lägsta risken, innefattar bland annat produkter för instrumentrengöring. Det fyrsiﬀriga numret under CEmärket innebär att produkten har granskats av ett anmält organ och därför tillhör de högre riskklasserna (IIa, IIb eller III).

För mer information om CE-märkt ytdesinfektion och vad som gäller, scanna QR-koden. www.kiilto.se

info.klc.se@kiilto.com

Se till att all medicinteknisk utrustning är desinficerad med CE-märkt ytdesinfektion. Välj Kiilto Pro. Besök hemsidan för att se alla produkter.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

Accord's portfolio spans across most critical therapeutic fields with a specific focus in Oncology, Auto-immune diseases, CNS and Critical care.

WE MAKE MORE THAN MEDICINES We are a fast-growing global pharmaceutical company that develops, manufactures and distributes generic, biosimilar and added-value medicines — as well as new innovative medicines — in over 85 countries worldwide, helping to improve access for patients to vital pharmaceutical care at the point of need. As an example Accord Healthcare supplies around one third of all generic oncology treatments in Europe.1 Our approach is agile and inventive. We are not afraid to find new ways of doing things; continuing to explore and deliver highquality medicines at competitive prices, designed to improve patients lives. Accord, we make it better

Reference 1: IQVIA

Accord Healthcare AB, Frösundaviks Allé 1 169 70 Solna, sweden@accord-healthcare.com

SE-01702 2023-11-23

www.accord-healthcare.com

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Precisionsmedicin är ofta avgörande för patienter med prostatacancer Varje år drabbas cirka 10 000 män i Sverige av prostatacancer, varav 2500 drabbas av spridd kastrationsresistent prostatacancer. Det finns många olika behandlingar att välja mellan för män med kastrationsresistent prostatacancer, det vill säga när sjukdomen fortskrider trots hormonbehandling eller bortopererade testiklar. Nu pågår utveckling som kan göra det lättare att välja rätt behandling från start. Text Annika Wihlborg

annat en avancerad genetisk analys av tumören, säger Henrik Grönberg.

Probiostudien hjälper läkare att välja behandlingsform Han ansvarar för studien Probio, där man extraherar DNA-bitar från cancertumörer för en genanalys. Det hjälper läkare att avgöra vilken behandlingsform en patient med spridd prostatacancer med högst sannolikhet svarar på. Probio har uppmärksammats mycket globalt och inom ramen för satsningen bedrivs för närvarande studier på ett trettiotal kliniker runtom i världen. –Den genanalys som utvecklas via Probio minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer. Min målsättning är att analysen på fem till tio års sikt är implementerad i svensk cancervård. Min övergripande ambition är att Probio ska fungera som en modell för framtida tester av nya onkologiska läkemedelsbehandlingar, säger Henrik Grönberg.

FOTO : M A R G A R E TA B LO O M S A N D EBÄC K

ör tio till femton år sedan avled dessa patienter vanligtvis inom ett till två år. Tack vare förbättrad diagnostisering och behandling har denna patientgrupp numera en genomsnittlig livslängd på fem till sex år efter diagnos, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Capio S:t Görans sjukhus Prostatacancercentrum. För patienter med kastrationsresistent prostatacancer finns i dagsläget i huvudsak fyra olika behandlingsalternativ att tillgå: cellgifter, hormonläkemedel, radioaktiv isotopbehandling samt riktad läkemedelsbehandling för patienter med specifika genetiska tumörförändringar. –Knappt 10 procent av patienterna med kastrationsresistent prostatacancer har BRCA-mutationer, en specifik typ av genetiska mutationer. Att välja rätt behandling för rätt patient är dock relativt komplext. Det inkluderar bland

VARMT VÄLKOMMEN TILL CANCER.NU Stöd till dig som drabbats av prostatacancer ATT UPPTÄCKA, BEHANDLA OCH LEVA MED PROSTATACANCER Skanna QR-koden för att komma åt prostatacancerinformationen på cancer.nu

a.se

Läs mer på folkhalsasverige.se 13

FOTO : M A R G A R E TA B LO O M S A N D EBÄC K

Henrik Grönberg är professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Capio S:t Görans sjukhus Prostatacancercentrum.

Rätt behandling från start Kriteriet för att välja rätt behandling är att patienten tål det specifika behandlingsalternativet. Därefter testas de olika läkemedlen i tur och ordning var för sig. Henrik Grönberg betonar dock vikten av att utveckla analysmetoder som möjliggör en mer träﬀsäker individbaserad precisionsbehandling. –När det är dags att exempelvis testa det tredje behandlingsalternativet har många patienter med kastrationsresistent prostatacancer hunnit bli så sjuka att deras kroppar inte orkar med mer behandling. Om dessa patienter i stället kan erbjudas rätt behandling från start så finns det otroligt mycket att vinna, för såväl patienten som sjukvården, säger han. Henrik Grönberg framhåller vikten av att patienter med kastrationsresistent prostatacancer erbjuds en kontaktsköterska som följer dem och finns tillgänglig under hela behandlingsperioden. –Dessa patienter är ofta i behov av

Att välja rätt behandling för rätt patient är relativt komplext. Det inkluderar bland annat en avancerad genetisk analys av tumören. Henrik Grönberg långsiktigt fysiskt och psykologiskt stöd. Kontaktsköterskorna kan bland annat ge råd kring fysisk aktivitet, läkemedelsanvändning och liknande. En kontaktsköterskekontakt med hög kontinuitet är på många sätt en viktig nyckel för patienter med kastrationsresistent prostatacancer, säger han.

SE-15115-11-23-ONC

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

KRÖNIKA

Nytänkande eller bakåtsträvande – ger vi vården en rimlig chans att utvecklas? Inte så sällan suckas det över den låga utvecklingstakten i vården. Många frågar sig hur det kan gå så olidligt långsamt att införa samma moderna teknik i hälso- och sjukvården som resten av samhället använder sedan länge. Text Daniel Forslund

åde patienter och personal upplever dagligen eﬀekterna av detta, vilket resulterar i stress, köer och patientsäkerhetsrisker. Frustrationen har gått så långt att flera debattörer börjar hävda att vårdens problem är olösliga och att sektorn är bakåtsträvande och konservativ. Är det verkligen så illa? Nej! Det handlar inte om en oförmåga att utvecklas, utan om hur vi styr och ställer krav. Grundfrågan som vi måste ställa oss är därför om vi verkligen har givit vården en rimlig chans att utvecklas? Om vi inte vågar släppa taget om gårdagens lösningar kan vi aldrig införa framtidens – eller ens nutidens – smarta lösningar.

Lärdomarna från pandemin borde prägla dagens debatt

Vill du veta mer? Besök hemsidan vardforetagarna.se

Det fanns en period när vårdens förmåga till problemlösning, omställning och nytänkande prövades till max. En dramatisk period då vi tvingades tänka om och göra allt annorlunda för att kunna hålla sjukvården igång. Den globala COVID19-

pandemin kan redan kännas som en avlägsen mardröm. Men även om vi nu helst vill tänka bort den fruktansvärda ansträngning som detta innebar, så finns det en rad lärdomar som borde prägla dagens vårddebatt. Viktigast av allt var att regionledningar och myndigheter överlät åt vårdgivare och profession att lösa uppgiften på bästa sätt, utan detaljstyrande regelverk och med ett minimum av byråkrati. Raskt rensade man bort administrativa hinder för snabbare inköp och upphandlingar, tillät nya företagssamarbeten, digitala vårdmöten och nära samverkan mellan privata och oﬀentliga vårdgivare för att dela på bördan. Det som tidigare tog månader och år att besluta tog istället dagar och veckor. Digitaliseringen tog enorma kliv, nya arbetssätt etablerades, beslutsvägarna kortades och framförallt fick vårdpersonalen en stärkt självkänsla när de fick innovera och utveckla sin vardag mer fritt för att lösa de enorma utmaningarna. Det som gav mest hopp under pandemin var att se den enorma viljan att hjälpa till från samhällets alla

Framtidens vård byggs med tydlig styrning mot höga mål, men med frihet för vårdgivarna att utforma vägen dit. delar, och att vi inte bara pratade om samarbete – utan faktiskt samarbetade!

Vården levererade bättre utan detaljstyrning Mitt råd till vårdens alla aktörer är att minnas den enorma innovationskraft som svensk sjukvård visade upp under pandemin när man satte byråkratin på paus. Vården levererade bättre utan detaljstyrning. Framtidens vård byggs med tydlig styrning mot höga mål, men med frihet för vårdgivarna att utforma vägen dit.

Daniel Forslund Utvecklingsansvarig Vårdföretagarna

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Vi frigör din tid och möjliggör livsviktig skillnad Omilon är Nordens ledande verksamhet inom effektiv dokumentation. Vi frigör tid för samhällsviktiga funktioner så att de kan koncentrera sig på sin huvuduppgift. Genom ny teknologi och användning av digitala lösningar, bland annat tal-till-text, effektiviseras det administrativa arbetet för de samhällsfunktioner som behöver det bäst, exempelvis sjukvård, polis och kommunal omsorg. Med vår lösning halveras den tid som läggs på administrativa uppgifter vilket kan frigöra en hel arbetsdag i veckan.

omilon.se

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Maquet Corin mobilt operationsbord Intuitiv, säker, smart och uppkopplad

Maquet Corin är ett intelligent styrt mobilt operationsbord som kan hjälpa dig att eﬀektivisera de dagliga vårdrutinerna på din operationsavdelning. Fokusera fullt ut på patienterna eftersom du vet att operationsbordet ger intuitiv visuell feedback som hjälper till att hantera risker.

För mer information, scanna QR-koden