Neurologiska Diagnoser & Psykisk Hälsa

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Neurologiska diagnoser & Psykisk hälsa

Miia Kivipelto

Med fokus på hjärnhälsa Janssen: Svåra depressioner måste behandlas i tid.

Sida 4

Meminisse : Ny teknik ökar livskvaliteten för personer med Alzheimers.

Sida 6

Alla Känner Någon - Vem känner du?

En av fyra drabbas någon gång i livet av ett psykiatriskt tillstånd i behov av behandling.

I Sverige pågår idag forskning i framkant som med din hjälp skulle göra stor skillnad. Swisha ett bidrag och hjälp forskningen framåt för att förebygga sjukdom, öka livskvalitet och rädda liv.

Läs mer på www.fondenpsykiskhalsa.se

2

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE

05

Neurologisk rehabilitering måste ges högsta prioritet!

Anna-Maria Lundberg Du ska inte bli stigmatiserad och nonchalerad på grund av din psykiska ohälsa.

Neurologiska diagnoser och symtom är förenade med stora samhällskostnader och har oftast en livslång påverkan på det dagliga livet. Årligen får tiotusentals personer besked om att de har en neurologisk diagnos, alltså en skada eller sjukdom i hjärnan och nervsystemet. Alla känner vi någon som har drabbats. Neurologiska diagnoser angår oss alla.

07

Rehabilitering är ofta den enda behandlingsformen som finns FOTO : A L F R ED S KO G B ER G

Ny rapport om Alzheimers: Forskning har gjort stora framsteg Bengt Winblad & Anders Gustavsson lyfter hur man ska jobba med Alzheimer i framtiden - Sponsrad av Biogen

Lise Lidbäck Förbundsordförande Neuroförbundet

11 Det finns inget vaccin mot ensamhet Rickard Bracken från Suicide Zero pratar om ensamhet, psykisk ohälsa och tystnad från omgivningen.

Projektledare: Louise Rönnblom, Lisa Widén & Oscar Engström Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Affärsutvecklare: Cajsa Holm Designer: Daniel Petersson Distribution: Svenska Dagbladet, 22-12-2021 Tryckeri: V-TAB Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Erik Cronberg

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

Text Lise Lidbäck

Framgångsrik forskning har bidragit till att allt fler neurologiska diagnoser kan behandlas medicinskt. Det är oerhört glädjande. Men faktum kvarstår – för många är rehabilitering den enda behandlingsform som finns. Tillgången till en individuell, livslång och teambaserad rehabilitering är för många avgörande för att kunna bibehålla och få tillbaka viktiga förmågor. Och därmed ökad självständighet och livskvalitet.

Förbundet Neuros erfarenhet är att tillgången till terapeutledd rehabilitering minskar alltmer och allt fler hänvisas till egenträning

Gigantisk rehabiliteringsskuld Rehabilitering handlar om att återskapa och bibehålla förmågor. Det kan handla om såväl fysiska som beteendeinriktade, kognitiva och psykologiska färdigheter.

Genom rehabilitering kan individer träna upp och bevara funktioner och därigenom få en fungerande vardag, trots bestående symtom. Dessvärre är det långt ifrån alla som får dessa möjligheter.

Förbundet Neuros erfarenhet är att tillgången till terapeutledd rehabilitering minskar alltmer och allt fler hänvisas till egenträning på eget ansvar. Covid 19-pandemin har dessutom bidragit till att läget har blivit ännu sämre.

I en medlemsundersökning som förbundet Neuro genomfört svarar 80 procent av dem som haft rehabilitering, eller egen träning inplanerad under det senaste året, att de tvingats avstå den som en följd pandemin.

Rehabiliteringsskulden har blivit gigantisk och växer för var dag. Det gör också hälsoförlusterna i och med den uteblivna rehabiliteringen. Framöver kommer det att visa sig i form av sämre hälsa på en mängd områden.

För att säkerställa att personer med neurologiska funktionsnedsättningar har rätt förutsättningar, måste våra regioner och kommuner satsa på såväl terapeutledd rehabilitering, som anpassade möjligheter till upprätthållande träning.

Satsa mer på hälsa – mindre på sjukdom!

För varje krona som satsas på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser får samhället mångfalt tillbaka i form av invånare med bättre hälsa som i högre grad klarar sig själva. Därigenom belastar de sjukvården mindre. De behöver i lägre utsträckning stödinsatser som assistans och hemhjälp.

Personer i arbetsför ålder kan lättare bevara och återfå arbetsförmåga.

De betalar därmed mer i skatt, som samhället så väl behöver. Det är en winwin för alla!

Vill våra folkvalda göra en insats där investeringarna ger rejält med långsiktig avkastning så är det nu hög tid att satsa mer på hälsa och mindre på sjukdom!

FOTO : U N S P L AS H

Dags att bryta det stigma som begränsar forskningen för Psykisk Hälsa Idag drabbas en av fyra personer av ett psykiatriskt tillstånd och som är i behov av behandling. Cirka 1500 människor tar sina liv varje år och tusentals gör suicidförsök och än fler lever med allvarliga suicidtankar. Psykisk ohälsa kostar samhället cirka 5 % av BNP. Det är den största anledningen till sjukskrivningar och det är kopplat till stort mänskligt lidande. Trots det är forskningsanslagen en bråkdel av vad sjukdomsbördan påkallar.

Text Martin Schalling & Maria Larsson

et har Fonden för Psykisk Hälsa sedan det grundades 1993 velat ändra på men utvecklingen har gått långsamt. Vi har undersökt orsaker till varför och förstått att fördomar i samhället bidragit till att vi inte satsar lika mycket på forskning kring dessa tillstånd som övriga sjukdomar. Senaste åren har emellertid ett arbete för minskat stigma skett i samhället. Fonden för Psykisk Hälsa driver bland annat kampanjerna #allakännernågon och #jagärnågon som ett led i detta arbete. Organisationer som Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa som är en paraplyorganisation för alla patient och närståendeföreningar och Hjärnkoll bidrar kraftigt. Suicide Zero och SPES arbetar aktivt för att förebygga suicid. Intiativ som For a Better Day ledda

Denna artikel är i samarbete med Fonden för psykisk hälsa.

av Tim Bergling Foundation lyfter vikten av att unga ska få bättre psykisk hälsa.

Uppdrag Psykisk Hälsa inom Sveriges Kommuner och Regioner med projektet Kraftsamling Psykisk Hälsa lyfter frågorna.

Stigma har minskat på olika sätt och vi börjar äntligen prata mer med varandra om dessa vanliga tillstånd. Vi vill nu bidra till att också forskningen hinner i kapp för bättre förebyggande och behandlande metoder av psykiatriska tillstånd hos barn och vuxna samt för suicidprevention.

Mer forskning, ökad öppenhet och samhällspåverkan med kunskap som bas bidrar till att förebygga sjukdom, öka livskvalitet och rädda liv.

För mer information se: www.fondenpsykiskhalsa.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

3

FOTO : S O F I A K A L L N ER

Isabella Kim Barnrättsjurist ECPAT

ECPAT hjälper föräldrar att ta de svåra samtalen med sina barn – Föräldraskap innebär ibland svåra samtal, så hymla inte med sanningen om farorna på nätet. Det viktiga är att visa intresse och dela allt det där roliga som finns på nätet, men också att informera om riskerna. Trygga barnet i att komma till dig som förälder, oavsett vad som händer, säger Isabella Kim, barnrättsjurist på ECPAT.

BARNS 10 BUDORD:

Text Susanne de Mello

B

arn utsätts allt oftare och allt tidigare för risker på nätet. Där det finns barn, där finns det också förövare som söker kontakt i sexuellt syfte, som kränker och begår allvarliga övergrepp. Föräldrar och andra viktiga vuxna i barns närhet spelar en viktig roll när det gäller att förmedla nödvändig kunskap och färdigheter för att skydda barn. På ECPAT har man länge sett ett behov av en särskild föräldralinje.

Den realiseras nu genom ett stödpaket i form av hjälp och vägledning.

Samtal är ett bättre skydd än förbud och ilska Verktygslådan föräldrar får genom Föräldrahjälpen innehåller både förebyggande tips och råd – såsom hur man pratar med små barn om kroppslig integritet eller kunskap kring risker på

1. BLI INTE ARG Ilska leder inte till något bra. Tvärtom skapar den distans mellan dig och ditt barn. Var lugn och stötta barnet istället.

nätet – och vägledning i hur man på bästa sätt kan ge stöd till ett barn när något har hänt. Det är vanligt att barn som blivit utsatta på nätet känner skam och skuld. Som förälder är det viktigt att lyssna på barnet och lägga skulden där den hör hemma, dvs. hos förövaren.

Förbud, hot och begränsningar av dator och surf fungerar generellt sett inte bra för att skydda barn på nätet – snarare tystar det barnet.

–Våga prata om riskerna, precis på samma sätt som man pratar om hur man navigerar på ett säkert sätt i trafiken.

Låt barnet visa dig sina spel och appar och försök förstå det som är roligt. Det är din skyldighet som förälder att skapa trygghet. Lägg tidigt grunden för samtal, tillit och engagemang, säger Isabella.

2. SKULDBELÄGG OCH DÖM INTE Barnet mår redan dåligt, trots att det inte är hens fel.

3. BARA FINNS DÄR Överreagera inte. Lyssna på barnet och försök förstå. Var på barnets sida.

7. SNOKA INTE – Alla har rätt till privatliv och det måste respekteras.

Fråga istället för att spionera.

8. VISA KÄRLEK - Få barnet att förstå din drivkraft: kärlek oavsett vad som händer.

9. BLI INTE ARG. 10. BLI INTE ARG. Denna punkt tål att upprepas.

4. HJÄLP TILL SÅ MYCKET DU KAN Exempelvis med att polisanmäla, blocka eller något annat som barnet uttrycker.

5. STRAFFA INTE - Att ta mobilen eller radera appar hjälper inte barnet. Det leder bara till att barnet inte vänder sig till dig igen.

6. PRATA - Diskutera med barnet om hur hen kan undvika liknande situationer.

Denna artikel är i samarbete med ECPAT.

FOTO : S H U T T ER STO C K / H A L F P O I N T

Stöd till anhöriga På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen i samverkan med Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka och Sveriges kommuner och regioner, SKR, tagit fram två underlag till nationell anhörigstrategi som överlämnats till regeringen. Något som varmt välkomnats av Nka. Text Lennart Magnusson

Var femte vuxen person i Sverige ger stöd till närstående I Sverige är mer än en miljon vuxna anhörig till en närstående som de ger vård, hjälp eller stöd. Det är ingen större skillnad mellan kvinnor och män när det gäller omfattningen på omsorgen till en närstående, men kvinnor ger mer personlig omsorg, tillsyn och umgänge,

medan männen svarar för mer praktisk hjälp och ekonomiskt stöd, säger Lennart Magnusson.

Den befolkningsstudie Nka genomfört visar att ju mer omfattande omsorg som ges, desto högre är risken att anhöriga ska drabbas av försämrad hälsa, livskvalitet och ekonomi. Möjligheten att förvärvsarbeta eller studera kan påverkas negativt. Det kan även bidra till minskade möjligheter till fysisk aktivitet och social delaktighet.

– Samtidigt visar studier att livskvaliteten påverkas i positiv riktning för anhöriga när deras närstående får god vård och omsorg och de själva får rätt stöd i sin omsorgsroll, säger Lennart Magnusson.

FOTO : N K A

nhöriga själva kan behöva stöd för att orka med sin situation, men det är inte alla i landet som får tillgång till rätt stöd, eller vet hur man kan få det. Det är också viktigt för anhöriga att bli sedda, få vara delaktiga och att vården och omsorgen för deras närstående fungerar bra. Alla kommuner har en skyldighet att erbjuda stöd till anhöriga, men stödet ser olika ut och är ojämnt fördelat över landet.

Därför har Nka länge verkat för en nationell anhörigstrategi, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nka.

Lennart Magnusson Verksamhetschef Nka

Anhörigstöd i hela Sverige Nka arbetar sedan 2008 på uppdrag av Socialdepartementen med att stödja utvecklingen av anhörigstödet över hela landet. Områden som inkluderas i Nkas

Vill du veta mer? www.anhoriga.se

arbetsfält är anhöriga i alla åldrar, barn och vuxna som ger vård och stöd till en närstående med någon form av ohälsa, funktionsnedsättning eller är äldre.

Genom att erbjuda en kunskapsbank byggd på erfarenheter från anhöriga, närstående, professionella, vetenskapen, brukarorganisationer med flera är Nkas mål att förstärka kunskapen nationellt inom området. Nyheter, reportage, filmer, goda exempel, kunskapsöversikter, inspirations-och utbildningsmaterial med mera finns att tillgå på Nkas hemsida. Nka erbjuder även poddar, webbinarier och webbutbildningar, som är tillgängliga för alla utan avgift.

– Om du själv önskar stöd eller någon att tala med om din situation kontakta ansvarig för stöd till anhöriga i din kommun. Anhöriga till närstående behöver synliggöras än mer. Både anhöriga och närstående har behov av stöd, oavsett var man bor i landet, slår Lennart Magnusson fast.

Denna artikel är i samarbete med Nka.

4

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Svåra depressioner måste behandlas i tid Patienter med svårbehandlad depression behöver få rätt vård vid rätt tillfälle. Därför måste vården bli mer personcentrerad samtidigt som primär- och specialistvården måste bli smidigare.

D

et går att hitta olika tendenser inom depressionssjukdomar idag. Generellt sett så finns det ingen direkt generaliserad eller personcentrerad vård.

Det är oerhört viktigt att se tidigt vilken typ av depression som den specifika patienten har för att kunna hjälpa på bästa sätt, menar Lars Häggström som är specialistläkare inom psykiatri, vid Affecta Psykiatrimottagning i Halmstad - Problemet är att mycket depressionsbehandling idag följer en slags “kokbok-variant”. Som sjuk får du ofta antidepressiva läkemedel utifrån en rekommendationslista, utan att få prata med en psykolog eller psykoterapeut om det behövs. Den lösningen passar inte alla och därför blir bara en tredjedel bättre.

FOTO : G Ö R A N STJ ER N A

Text Fredrik Söderlund

Lars Häggström Specialistläkare inom psykiatri Affecta Psykiatrimottagning i Halmstad

Vi behöver ta tidiga tecken på allvar Depression är inte en sjukdom, utan flera olika tillstånd som du måste ta hand om på olika sätt. Det gäller som sagt att kunna se varningssignaler tidigt, menar Lars Häggström.

– Psykiatrin lider av att vi inte har tid och resurser för att fånga upp allvarliga symtommässiga signaler snabbt.

Det kräver att du får mer tid med en patient för att ta reda på eventuella trauman i livet och utvecklingen av depressionen och om det finns en påtaglig sårbarhet. Har du haft återkommande höst- eller vår depressioner sedan 18 års ålder så ska det tas på yttersta allvar. Dessutom kan symtombilden se helt olika ut och därför behöver alla olika typ av behandling.

Många blir dessutom stigmatiserade med tappad självkänsla och sämre familjeförhållanden som följd av sin depression.

Rätt vård till rätt patient vid rätt tidpunkt Lars Häggström menar att det finns olika kliniska markörer för att hitta riskfaktorer tidigt i livet och att ett bättre samarbete mellan primärvård och psykiatrin skulle vara en lösning. - Det är fortfarande svårt för primärvården att hinna med behandling av svåra depressioner och vi kan inte lägga för mycket ansvar där. Därför behöver vi hitta broar mellan specialist- och primärvården för att snabbt kunna länka

patientkontakten och specialistvården tidigare. Det finns ställen i världen som vi kan lära oss av. I Australien har de till exempel mobila team för att underlätta för primärvården i ett tidigt skede om det skulle behövas.

Viktiga studier Lars Häggström menar också att många människor mår dåligt under för lång tid och blir sjukskrivna utan att ha fått tillräckligt med hjälp.

– Många blir dessutom stigmatiserade med tappad självkänsla och sämre familjeförhållanden som följd av sin depression. Vi måste jobba på många olika plan runt patienten. Både förbättra depressionen, ha en dialog med arbetsgivaren och stötta närstående.

Det börjar komma studier kring huruvida personer med svårbehandlade depressionerna har en annan genetisk eller ärftlig sårbarhet än de med lättare

depressioner.

– Vi ser bland annat att missbruk i släkten är en faktor hos majoriteten som lider av svår depression. Om det finns bipolär sjukdom eller tidigare självmord i släkten är sårbarheten också ökad, säger Lars Häggström.

Snabb uppföljning Frågan är då om det finns en särskild behandlingsstege att utgå ifrån när det kommer till svår depression. Som en uppföljning och utvärdering av en specifik behandling.

– Uppföljning av en ny behandling eller medicinering måste vara snabb för att man ska kunna se effekten. Helst inom 2-3 veckor. Det finns kliniska riskfaktorer för självmordshandlingar när det kommer till svåra depressioner.

Mycket på grund av grav sömnstörning och mycket ångest. Snittiden att komma till tredje läkemedlet för en patient är cirka 1,5 år på många ställen i landet och det är ohållbart. Här måste både Primärvård och Specialistpsykiatri bli bättre och samarbeta ännu mer, säger Lars Häggström.

Denna artikel är i samarbete med Janssen.

CP-235969

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

”Du ska inte bli stigmatiserad och nonchalerad på grund av din psykiska ohälsa” Anna-Maria Lundberg fick sin första depression när hon var 18 år. Efter en lång vårdresa så mår hon betydligt bättre idag. “Men det är väldigt viktigt att försöka hitta kraft till att lämna en vårdsituation som inte är bra”, säger hon.

Text Fredrik Söderlund

Att träffa andra med liknande erfarenheter i självhjälpsgrupp respektive anhöriggrupp är också en bra strategi.

Vändpunkt att träffa andra drabbade 2005 fick Anna-Maria Lundberg en chans att ta en ny arbetsriktning i livet.

– Efter en period av dåligt mående så fick jag chansen att arbeta inom Riksförbundet Balans. Det ledde till engagemang inom Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, och senare till anställning inom Studieförbundet Vuxenskolan. Det var en viktig vändpunkt att möta andra med liknande erfarenheter som mina. Min självkänsla byggdes upp en del, men när det gäller att ta hjälp så gäller det att vilja och orka.

Ge inte upp Under mer än tio år var Anna-Maria inskriven på en vårdcentral. Inga prover togs under åren, trots två kroniska diagnoser. När hon till sist kom till en annan vårdcentral togs blodvärde och blodtryck. Det var alarmerande värden som behövde åtgärdas med bland annat blodtransfusioner.

– Försök hitta kraft till att lämna en vårdsituation som inte är bra. Du ska inte bli stigmatiserad och nonchalerad på grund av din psykiska ohälsa. Det tillhör sjukdomen att man inte tror att man är värd något. En kollega och god vän pushade mig till att söka den hälsocentral där hon gick. Det blev en vändning. Nu kan jag kommunicera med min läkare och andra på hälsocentralen och känner mig sedd och bekräftad.

De följer upp min vård, men också min egenvård.

Lång vårdresa

Lägga upp egna strategier

Anna-Maria har haft en lång vårdresa och upplevt både positiva och negativa vårdsituationer.

– Värken i kroppen blir jag inte av med och jag är fortsatt känslomässigt skör.

Jag vill att min vårdkontakt ska veta det om mig när vi möts i vården och ha det som utgångspunkt. I vården saknas ofta strukturer för att samarbeta över tid med mig som patient. Jag har nu kontakt med en psykiatriker som har hjälpt mig med att få bra ordning på medicineringen och som ser hela mitt mående, även det fysiska.

Anna-Maria säger också att det kan vara bra att skriva en trygghetsplan med sin vårdkontakt och anhöriga.

– Det är en bra strategi som ger trygghet i vardagen och är värdefullt att ha när du är på väg in i ett skov igen. Att träffa andra med liknande erfarenheter i självhjälpsgrupp respektive anhöriggrupp är också en bra strategi. Det kan till exempel vara med stöd av Balansmodellen. Sedan gäller det att försöka ta hand om dig själv. Göra positiva och kravlösa saker, även fast du är nere och inte vill.

Depression kan se olika ut Idag lever ungefär 450,000 människor i vuxen ålder med depression i Sverige, och för att ställa diagnosen depression behöver ett visst antal symptomkriterier vara uppfyllda och symtomen ska ha funnits under en sammanhängande tid1,2

FOTO : K A R I N L I N D ÉN

A

nna-Maria Lundberg växte upp med psykisk ohälsa i familjenoch det påverkade henne.

Till exempel fanns oro och värk i kroppen redan från unga år.

– Jag är 56 år idag och har lärt mig att identifiera mina tidiga tecken, symptom som tyder på att jag är på väg in i en sämre period. För mig är det irritation, nära till tårar, ångest och mer värk i kroppen. Perioderna sammanfaller ofta med att kraven från mig själv och andra är höga i arbete och i privatliv.

Andra tecken är ointresse, passivitet och när jag mår riktigt dåligt även en tung likgiltighet. Jag känner en väldig skam och allt känns hopplöst.

Drygt 15,000 människor har behandlingsresistent depression, dvs uppnår inte symtomfrihet efter 2 behandlingsförsök med antidepressiva läkemedel eller psykologisk behandling3,4 Behandlingsresistent depression anses vara en sjukdom med avsevärd svårighetsgrad5,6 som kännetecknas av en ökad dödlighet pga självmord och olyckor3, ökad risk för sjukpension och kraftigt nedsatt förmåga att ta hand om grundläggande behov i dagliga rutiner

Anna-Maria Lundberg

Behandlingsresistent depression kräver oftare sjukhusinläggning, kontakt med specialistläkare och har visats kräva upptill 5 gånger som många besök på vårdcentral, jämfört med personer som inte lever med depression7

Om du vill veta mer om när man ska söka vård kan du vända dig till 1177.

1. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkorlevnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistikpsykisk-halsa/ 2. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/ psykiatri/depression-hos-vuxna/ 3. Reutfors J, Andersson TM, Brenner P, Brandt L, DiBernardo A, Li G, Hägg D, Wingård L, Bodén R. Mortality in treatmentresistant unipolar depression: A register-based cohort study in Sweden. J Affect Disord. 2018 Oct 1;238:674-679. doi: 10.1016/j. jad.2018.06.030. Epub 2018 Jun 18. PMID: 29966932.

4. Läkemedelsverket, Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna, in Behandlingsrekommendation. 2016.

5. TLV. Hälsoekonomisk bedömning av Spravato (esketamin).

2020 1887/2019; Available from: https://www.tlv.se/download/ 18.1ee533eb171f50617c169b30/1589444018795/bes200513_ spravato.pdf.

6. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. 2020.

7. J. Lundberg, ”Treatment Resistant Depression In STockholm (TRIST): disease burden estimations, treatment trajectories and healthcare consumption from a longitudinal popula-tion-based cohort,” Poster ECNP 2019, 2019.

Denna artikel är i samarbete med Janssen.

CP-236206

5

6

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Meminisse

Ny teknik ökar livskvaliteten för personer med Alzheimers Text Sanna Bergling

Så fungerar Meminisse Home Meminisse Home är utvecklat tillsammans med Berkeley University och studier har visat att tekniken ger bra effekt, ökar säkerheten och minskar oro.

Så här fungerar det:

#1 #2 #3

Ett litet sensorpaket installeras i hallen, köket och sovrummet.

Det sker ingen inspelning eller datalagring.

Genom artificiell intelligens ger sensorerna kunskap om rörelser och händelser som kan identifiera avvikelser i beteende.

Genom en telefonapp får anhöriga uppdateringar om exempelvis medicinering, mat och sömnmönster.

Vi erbjuder dig som har en närstående med kognitiv sjukdom att prova Meminisse HOME

Läs mer och ansök på meminisse.se/prova

#4 #5 #6 #7

Om något avviker, till exempel om personen ramlat eller gått hemifrån och inte kommit tillbaka, får anhöriga eller larmcentral notis om det i appen. Det ger potential att förutse och förebygga olyckor.

Genom en ”assistansknapp” kan personen med kognitiv sjukdom snabbt få kontakt med sina anhöriga vid behov.

Jenny Malmgren VD Meminissee

Tekniken har batteribackup för att klara vanliga strömavbrott.

Det finns möjlighet att lägga till kamera.

Erbjudande: Meminisse Home utan kostnad Inför lanseringen senare i vår erbjuder Meminesse nu 50 familjer en möjlighet att under sex månader kostnadsfritt testa tekniken.

Det här är en unik chans och den som vill vara med fyller i en intresseanmälan på Meminisse hemsida. De som blir utvalda att prova kontaktas under januari månad, säger Stefan Carlsson.

FOTO : ST EFA N L A R S S O N

G

enom ett sensorpaket som installeras i hemmet kan anhöriga enkelt ta del av vardagen.

– För en person med en kognitiv sjukdom är livet mycket påfrestande. Det är dessutom en ständig oro för de närstående att något ska hända, som till exempel att personen ramlar, går hemifrån eller inte äter. Vi

vill hjälpa människor att fortsätta ha ett bra liv och kan erbjuda hjälp som håller uppsikt, dygnet runt, även när någon annan inte är där. Meminisse Home använder teknik som analyserar sensorinformation och indikerar när avvikelser sker från förväntade beteenden hos den boende, säger Stefan Carlsson.

FOTO : N I K L AS H O F VA N D ER

Utifrån mångårig erfarenhet av svensk demensvård har behovet av digitala lösningar vuxit fram. Med ny teknik och nya tjänster underlättar Meminisse i hemmiljön så att personer med kognitiv sjukdom, som till exempel Alzheimers, kan leva mer självständigt. I början av 2022 erbjuder vi femtio hushåll att testa Meminisse Home, säger Stefan Carlsson, produktchef för Home-segmentet på Meminisse.

Stefan Carlsson Produktchef Meminisse

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Så bör Alzheimersvården prioriteras

Ny rapport om Alzheimers: Forskning har gjort stora framsteg Text Sanna Bergling

FOTO : P R I VAT

Bengt Winblad Professor i geriatik

FOTO : P R I VAT

Anders Gustavsson Hälsoekonom

Författarna lyfter fram tre slutsatser som särskilt viktiga för Alzheimersvården:

–Sverige är ett föregångsland inom alzheimerforskning och de senaste åren har det gjorts stora framsteg. Vi kommer allt närmare att effektivt kunna bekämpa sjukdomen. Men för att göra det krävs förändring inom flera områden, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik och som tillsammans med Anders Gustavsson, hälsoekonom, författat rapporten.

arje år insjuknar uppskattningsvis 20–25 tusen svenskar i Alzheimers, som är den dominerande gruppen inom demenssjukdomarna. Sjukdomen är svår och kan innebära stora prövningar för den som drabbas och dess anhöriga.

–Idag finns inget botemedel vid Alzheimers. Men det händer väldigt mycket inom utvecklingen och jämfört med för fem till tio år sedan ser vi optimistiskt på framtiden. Vi kommer närmare läkemedel som verkligen kan hjälpa patienterna, säger Anders Gustavsson.

optimism till personer med Alzheimers.

Forskningen strävar nu efter att hitta en behandling som inte bara lindrar sjukdomen, men också botar den. Vi är inte i mål men hoppas på nya läkemedel som både är enkla, kostnadseffektiva och på sikt utrotar sjukdomen, säger Bengt Winblad.

–För att bromsa och stoppa sjukdomsförloppet behövs samhälleliga investeringar. Vi behöver förstå varför nervcellerna dör i förtid och med rätt forskningsresurser ges möjligheten att nå dit, säger Anders Gustavsson.

Målet: Att kunna bota Alzheimers

Biogen Sweden AB Kanalvägen 10A, S-194 61 Upplands Väsby Tel: +46 (0) 8 594 113 60

Rapporten ”Alzheimers sjukdom – en utmaning för Sverige” ger en överskådlig bild av den svenska alzheimervården.

–Det görs små förbättringar hela tiden och vi vill skicka med en grundad

7

#1

Nationell strategi: I takt med att forskningen går framåt blir det allt viktigare att vården är redo för att diagnostisera och behandla betydligt fler människor än vad som görs idag. Det krävs en nationell finansierad demensplan med strategi för hur nya metoder ska implementeras.

#2

www.biogen.se www.biogen.com

Stärka kunskapen inom äldrevården: Risken för Alzheimers ökar med ålder. Det krävs en uppgradering av kunskapen om åldrande och dess sjukdomar. Ökad kunskap påverkar vårdkvaliteten och ökar statusen för patientgruppen.

Scanna QR-koden för att läsa rapporten:

#3

Resurser för register och uppföljning: Idag är det svårt att följa upp, utvärdera och förstå vilken behandling som fungerar och inte. Det behövs resurser för register och nationell uppföljning för att kunna följa patienter över tid och utvärdera nya behandlingar. Sverige har mycket data och goda digitala förutsättningar för detta, vi borde kunna vara ett föregångsland.

Denna artikel är i samarbete med Biogen.

Biogen-146934 Dec 2021

Det behövs mer neurologi!

Färre intyg Slutligen måste samhället rensa upp i den enorma mängd intyg som avkrävs personer med neurologisk sjukdom. Den fragmenterade beslutsapparat som möter personer med funktionsnedsättning till följd av sjukdom har tyvärr havererat, med stor risk för rättsosäkerhet som följd.

För personer med neurologisk sjukdom

blir resultatet stor osäkerhet och orättvisa.

För svensk neurosjukvård – som måste producera alla intyg – blir resultatet stora undanträngningseffekter. Något måste göras. Sveriges neurologer måste få diagnosticera och behandla patienter, inte skriva intyg på intyg.

En fantastisk möjlighet Svenska Neurologföreningen arbetar för att främja neurologin. En av våra viktigaste uppgifter är att berätta för beslutsfattare om hur nya behandlingar just nu kan revolutionera neurologin.

Besparingspotentialen är enorm, ekonomiskt och – oändligt viktigare – i termer av mänskligt lidande. Ett rikt land som Sverige borde inte missa den chansen.

FOTO : P R I VAT

Samtidigt står svensk neurologi inför stora utmaningar. Ständiga effektiviseringar (besparingar) hotar tillgången till nya behandlingsmöjligheter och förbättrad livskvalitet. Socialstyrelsen har i sina nationella riktlinjer för flera neurologiska sjukdomar gång på gång påpekat att sjukvården sviktar vad gäller uppföljningen av personer med kroniska tillstånd. Även om den medicinska utvecklingen gör att fler kan leva längre och bättre med neurologisk sjukdom behöver staten och sjukvården alltså göra mer. Ambitionerna måste höjas. För att säkerställa tillgänglighet till modern neurologisk vård för alla i Sverige krävs resurstillskott. Vi behöver bli fler som arbetar med neurologisk sjukvård. Den

moderna neurologin kan inte bedrivas med sjuttiotalets budgetar.

Därutöver behöver personer med svår funktionsnedsättning och nedsatt autonomi få ett större utrymme i sjukvårdsdebatten. Digitala fjärrlösningar och nationella vårdgarantier är bra, men otillräckliga. För de mest sårbara patientgrupperna hjälper inga appar eller garantier om att operationer kan utföras i en annan sjukvårdsregion. Istället behövs lokalt engagerad neurologisk sjukvård.

FOTO : J O S EF I N B ER G EN H O LT Z , G ÖT EB O R G S U N I V ER S I T E T

tmaning: tillgänglighet och resurser

FOTO : S H U T T ER STO C K

De senaste decenniernas medicinska utveckling inom neurologi har varit revolutionerande. Vid akut stroke görs kärlöppnande behandlingar dygnet runt på sjukhus i hela landet. Resultatet – att svår stroke i bästa fall helt kan botas - hade för tjugo år sedan verkat som science fiction. Multipel skleros har fått nya mycket potenta bromsmediciner vilka avsevärt förändrat sjukdomens prognos. Vid Parkinsons sjukdom kan hjärnstimulering och avancerade läkemedelspumpar avvärja svåra rörelsehinder. Ur medicinsk synvinkel är neurologins bästa tid just nu.

Johan Zelano Ordförande Svenska neurologföreningen

Ellen Iacobaeus Vice ordförande Svenska neurologföreningen

Text Johan Zelano & Ellen Iacobaeus

8

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

MIIA KIVIPELTO Miia Kivipelto Läkare, geriatriker, forskare & forskningschef på Tema Åldrande Karolinska universitetssjukhuset

Miia Kivipelto har varit intresserad av hjärnan och av människors beteende så länge hon kan minnas. Hon har fått många utmärkelser och är idag hon en av världens mest framstående forskare inom demenssjukdomar.

Text Fredrik Söderlund

FOTO : ER I K C R O N B ER G

Med fokus på hjärnhälsa

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

9

M

iia Kivipelto har varit fascinerad av hjärnan ända sedan barndomen.

Ingen i hennes släkt har medicinsk bakgrund, men när hon var ung drabbades hennes farmor av demens.

–Det färgade mig, eftersom jag såg det på så nära håll. Sedan dess har det känts naturligt för mig att jobba med hjärnhälsa. Hjärnan är den mest komplexa struktur vi känner till och är central för lärande, tankar, känslor och beteende.

Ett arbete som engagerar

En förändrad livsstil kan fördröja minnesproblem och demens En avgörande faktor för Miias framtida forskning var att hennes avhandling om hjärt-kärlrelaterade riskfaktorer vid Alzheimers sjukdom fick mycket uppmärksamhet. När hon började jobba som läkare var det enbart fokus på att alzheimers och demens hade med hög ålder och genetik att göra, menar hon.

–Ju mer vi har forskat så har vi dock hittat orsaker som högt blodtryck, kolesterol, diabetes, låg fysisk aktivitet och stress och att man därigenom kan göra mycket själv för att påverka. Ålder är såklart fortfarande den viktigaste riskfaktorn, men om du bland annat får hjälp att ändra livsstil så kan det vara möjligt att minska risken eller fördröja minnesproblem. Vi har hittat ett starkt samband mellan olika livsstilsfaktorer, kroppens välbefinnande och hjärnan, vilket har gett helt nya möjligheter för det förebyggande arbetet.

FOTO : ER I K C R O N B ER G

Miia Kivipelto flyttade från Finland till Stockholm 2002. Idag är hon 48 år och bor i Danderyd med sin man och två barn. År 2011 utnämndes hon till professor vid Karolinska Institutet där hon idag är läkare, geriatriker och forskare och forskningschef på Tema Åldrande på Karolinska universitetssjukhuset.

–Mitt arbete tar väldigt mycket av min tid, men det är viktigt att hitta en balans mellan stimulans, arbete och vila. På fritiden umgås jag gärna med familj och vänner och tycker om att spela tennis och vara ute i naturen med familjen.

Ålder är såklart fortfarande den viktigaste riskfaktorn, men om du bland annat får hjälp att ändra livsstil så kan det vara möjligt att minska risken eller fördröja minnesproblem.

Ett globalt team Idag leder Miia ett team på 100 forskare över hela världen. Under det senaste pandemiåret har Miia och hennes team bland annat kommit fram till att isolering och ensamhet har en negativ effekt på hjärnhälsan.

–Eftersom vi inte har kunnat träffas

på samma sätt så har många, framför allt äldre, blivit ensamma. Våra studier har visat att den fysiska aktiviteten hos äldre har minskat och därför är det viktigt att satsa ännu mer på hjärnhälsa.

Ur en positiv synvinkel har pandemin inneburit att vi använder mycket mer digitala verktyg. Forskning kan plötsligt spridas genom digitala konferenser och föreläsningar.

Involvera patienten Det är viktigt att involvera personer med kognitiva sjukdomar i forskningen och i utvecklingen av det kliniska arbetet, menar Miia.

–Detta är speciellt viktigt idag när vi kan ställa en diagnos tidigt. Att skapa en individuell vårdplan för varje patient är också något vi borde jobba mer för.

Att vara närstående till en person med demenssjukdom är en utmaning och en grupp som inte får glömmas bort, menar Miia.

–Du kan göra vad du kan för att påverka fysisk aktivitet, mat och det

sociala, men diskutera gärna med andra och få stöd så att du inte blir ensam i din situation.

Prestigefyllda pris I december förra året fick Miia och hennes forskarteam det prestigefyllda nyzeeländska Ryman-priset. Det räknas som världens största pris för personer som arbetar med äldre människors hälsa.

–Det är ett stort erkännande av vårt arbete och som att få Nobelpriset i geriatrik. Både jag och gruppen har fått en väldig boost. Kanske framför allt över att få priset nu under pandemin. Vi har känt oss lite begränsade eftersom vi inte har kunnat ha de fysiska möten som vår forskning kräver. Den 28 oktober 2021 tilldelades Miia även Goodes Prize for Excellence in Alzheimer’s Drug Discovery. Detta via en ceremoni online från Alzheimers Drug Discovery Foundation i New York.

–Det är en stor ära att få ta emot Goodes Prize och det ger oss mycket energi att fortsätta vårt arbete.

Migränhjälpen gör digital specialistvård tillgänglig för migränpatienter i hela Sverige Många människor med migrän i Sverige har inte möjlighet att få behandling av neurolog eller huvudvärksspecialist, trots att de lider av en svår och handikappande huvudvärkssjukdom. Sommaren 2020 startades därför Migränhjälpen, Sveriges första digitala specialistläkarmottagning för migränpatienter från hela landet.

Text Annika Wihlborg

Nyberg, neurolog och medgrundare av Migränhjälpen, som på kort tid behandlat drygt 3000 patienter.

Gör migränvården mer jämlik På senare år har behandlingsalternativen blivit fler för patienter med svår migrän.

Via Migränhjälpen, som debiterar vanlig patientavgift på 200 kr, kan patienter framför allt få hjälp med förebyggande läkemedelsbehandling för att reducera anfallsfrekvensen.

– Migränhjälpen är både ett sätt att kunna erbjuda rätt vård till de svårast drabbade migränpatienterna och att nyttja de knappa neurologresurserna i Sverige på bästa möjliga sätt. Detta till en betydligt lägre kostnad för samhället jämfört vanliga fysiska neurologbesök. Vår ambition är samtidigt att vi ska kunna göra migränvården mer jämlik. Hos oss får man tillgång till specialistvård, oavsett var i landet man bor, säger Johan Nyberg.

FOTO : M I G R Ä N H JÄ L P EN : M I K A EL A S A N D ST R Ö M , S I LV ER

F

lera orsaker bidrar till att det finns ett stort antal migränpatienter som inte erbjuds rätt hjälp i dagsläget, bland annat brist på neurologer och att neurologklinikerna i många regioner prioriterar patienter med andra diagnoser. Vi startade Migränhjälpen för att en betydligt högre andel av de patienter som lider av svår migrän ska kunna erbjudas kvalificerad specialisthjälp, säger Johan

Läs mer på: migranhjalpen.se

Johan Nyberg Neurolog & medgrundare Migränhjälpen

Denna artikel är i samarbete med Migränhjälpen.

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

I L LU ST R AT I O N : S H U T T ER STO C K

Uppdrag Psykisk Hälsa värnar om det förebyggande perspektivet Främjande och förebyggande insatser är viktigt för att förebygga psykisk ohälsa och ge så många som möjligt tillgång till hjälp och stöd på ett tidigt stadium. Uppdrag Psykisk Hälsa är en långsiktig satsning som bedrivs i samverkan mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner. Inom ramen för Uppdrag Psykisk Hälsa utvecklas bland annat kunskap, metoder och verktyg tillsammans med kommuner och regioner för effektiva hälsoinsatser.

Text Annika Wihlborg

Stödlista för psykisk hälsa i kristid Uppdrag Psykisk Hälsa har även tagit fram en stödlista för psykisk hälsa i kristid med råd och tips kring hur man kan främja psykisk hälsa i samband med exempelvis en pandemi. Råden kommer från såväl frivilligorganisationer som myndigheter och sjukvården.

–Listan innehåller även stöd till arbetsgivare, ett bra hjälpmedel för HR-avdelningar i arbetet med att stötta människor som haft en stressigare tillvaro under pandemin, säger Ing-Marie Wieselgren.

En framtida utmaning är att psykiatrin ska kunna svara upp till befolkningens vårdbehov på rätt vårdnivå. Ytterligare

en utmaning är att säkerställa att de som är i störst behov av hälsofrämjande insatser erbjuds det i rätt tid.

–En stor och viktig samhällsutmaning är att få fler unga att utveckla ett bra språk, klara skolan och så småningom få jobb. Det förebygger såväl psykisk ohälsa som utanförskap, säger Ing-Marie Wieselgren.

FOTO : T H O M AS H EN R I KS S O N

E

tt viktigt fokusområde för oss just nu är barn och ungas psykiska hälsa. Det finns ett behov av att tydligare skilja på psykiska besvär, som är normala reaktioner och psykiska tillstånd, som innefattar olika former av diagnoser. Det är också viktigt att även diskutera hur man kan stötta och främja psykiskt välbefinnande, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker, nationell psykiatrisamordnare och projektledare för Uppdrag Psykisk Hälsa.

Hon betonar vikten av en väg in för barn och unga i psykiatrin, att vården tillgängliggörs för fler och att den håller en god kvalitet.

VIll du läsa mer om Neurologiska Diagnoser och Psykisk Hälsa?

Besök folkhalsasverige.se

Ing-Marie Wieselgren Psykiatriker & nationell psykiatrisamordnare SKR

Bergslagens Behandlingshem

är ett av landets få behandlingshem för narkotikamissbruk, drogmissbruk, alkoholmissbruk och läkemedelsberoende som erbjuder patienter övergripande vård och behandling med alla steg från medicinsk abstinensbehandling till utslussning.

Målsättningen för vistelsen här på vårt behandlingshem är ett liv fritt från alkohol och droger, med fysisk och psykisk rehabilitering som grund för ett meningsfullt och värdigt liv.

Vi har KBT-terapi!

Bergslagens Behandlingshem AB

Dennicketorp, 682 92 Filipstad

www.dennicketorp.se

0590 10610

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

Det finns inget vaccin mot ensamhet

Text Rickard Bracken i människor är sociala varelser. Vi behöver gemenskap och behovet att ingå i en grupp är inpräglat i vårt DNA. När vi kan dela tankar, känslor och minnen med andra händer något gott. Vi mår bättre och det sociala samspelet bidrar till att frigöra signalsubstansen oxytocin i hjärnan. Några kallar det för ”det trygga sammanhangets kemi”, som gör att vi upplever en känsla av tillhörighet. Att bli utesluten från gruppen är å andra sidan en signal om att livet är hotat. Hela vårt biologiska system signalerar fara.

Nu ökar risken för självmord Under pandemin minskade antalet självmord något, vilket kan bero på att det under en kris finns en känsla av gemenskap. När den omedelbara krisen nu är över finns risk att antalet självmord

FOTO : ST I N A G U L L A N D ER

Trots en ökad öppenhet i samhället lever stigmat kring psykiska sjukdomar och självmord kvar. Människor jag möter berättar att de efter ett självmordsförsök upplever att de får en stämpel i pannan som annorlunda och oförutsägbara, något som med tiden kan bli till en egen sanning. Jag duger inte. Många upplever också ett avståndstagande och en tystnad från omgivningen. En tystnad som i sig är farlig.

Vi vet att pandemins konsekvenser med närståendes dödsfall, arbetslöshet och ekonomisk osäkerhet är riskfaktorer för psykisk ohälsa och självmord.

Det gäller särskilt för grupper som redan innan krisen hade en tuff situation.

i stället ökar för vissa grupper i samhället.

Vi vet att pandemins konsekvenser med närståendes dödsfall, arbetslöshet och ekonomisk osäkerhet är riskfaktorer för psykisk ohälsa och självmord. Det gäller särskilt för grupper som redan innan krisen hade en tuff situation. När många är på väg tillbaka till det liv de tidigare hade, upplever andra att de är kvar i ”lock down”. En känsla av ojämlikhet och att vara ensam på riktigt får fäste när man ser andra lämna den fysiska distanseringen bakom sig.

Ovan i kombination med vetskapen om att många självmord – även ett vanligt år – begås efter jul och nyårshelgerna, när den ofrivilliga ensamheten är extra påtaglig, gör att jag är särskilt orolig just nu. Förra julen hade vi åtminstone det gemensamt att vi var ensamma tillsammans.

Vår egen rädsla för sårbarhet kan skapa avstånd och tystnad mellan oss och den som behöver gemenskap allra mest. Men istället för att ta avstånd kan vi motstå våra mest primitiva reaktioner och våga fråga, lära oss något nytt, bjuda in till samtal och social samvaro.

Hör av dig – det kan rädda liv Det finns inget vaccin mot ensamhet, men att välkomna fler in i flocken gör skillnad.

Omtanke skapar tillhörighet och hjälper vårt biologiska system att signalera att faran om uteslutning är över. Det finns någon som ser mig, som undrar hur jag har det och som har tid att lyssna.

Att göra något för våra medmänniskor hjälper andra men får också oss själva att må bättre. Fundera över vem som behöver en vänlig hälsning, din närvaro och omtanke just nu – och hör av dig. Det kan rädda liv.

SAMTALSTERAPI Samtalsstudion Södermalm

Behöver du hjälp att hantera oro och ångest?

Hos oss kan du prata om hur du mår och få hjälp att reda ut vad det är som tynger dig. Olika livshändelser kan påverka den psykiska hälsan och ge oro och ångest. Då kan det kännas bra att få prata av sig med någon som är van att lyssna utan att bedöma. Vi jobbar mycket med mindfulness och meditation för att nå lugn och avslappning. Hos oss kan du även få hjälp med besvär kring utmattning och utbrändhet. Vi är samtalsterapeuter, coacher och par- och relationsterapeut med psykosyntes som grund och har mottagning på Södermalm i Stockholm.

Varmt välkommen att boka tid för samtal hos oss!

Till och med sista januari 2022 har vi ett erbjudande till dig som bokar samtalstid med oss. Efter det femte samtalet får du en gåva. Ange koden Hälsa 2022 när du bokar första samtalet!

www.samtalsstudion.se kontakt@samtalsstudion.se Långholmsgatan 20, Hornstull, Stockholm.

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Sana Pharma Medical.

Sömnproblem är vanligt, men det finns mycket du kan göra för att påverka din sömnkvalitet

Sömnen är på många sätt avgörande för vår hälsa och sömnproblem är vanligt.

Samtidigt finns det mycket du som individ själv kan göra för att förebygga och hantera måttliga sömnproblem, exempelvis förändrade rutiner och en tydligare gräns mellan aktivitet och vila.

Text Annika Wihlborg

S

tress är förstås problematiskt för att få till en bra sömn.

Personer som är uppe i varv har av naturliga skäl svårt att varva ner på kvällen. Sätt en tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv, du behöver inte vara tillgänglig via e-post och sms för kollegor eller din chef på kvällstid. Ett annat råd är att innan läggdags skriva ner vad du gjort idag och vad du vill åstadkomma i morgon. Studier från Skottland visar att det kan ha en positiv effekt på sömnen, säger Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet och författare till boken ”Sömn, Sömn, Sömn”. Han forskar mycket på hur sömn och dygnsrytmrubbningar påverkar vår hälsa och prestation, bland annat hur olika sjukdomar påverkar sömnkvaliteten. Han har även lång erfarenhet som föreläsare i ämnet.

Christian Benedict Sömnforskare Uppsala universitet

Fysisk och mental aktivitet under dagen ger djupare sömn

FOTO: STEFAN TELL

Han rekommenderar personer som har sömnbesvär minst tre gånger i veckan i minst tre sammanhängande månader att söka läkarhjälp för att reda ut orsaken till sina sömnproblem. Andra, som har mer lindriga besvär, kan i stället förända sina rutiner för att öka sömnkvaliteten.

Personer som är fysiskt och mentalt aktiva under dagen bygger upp en större sömnskuld än andra och sover ofta djupt under följande natt. Ett råd för en bättre sömnkvalitet är därför att utmana dig själv så mycket som möjligt fysiskt och mentalt under dagen. Se till att få

så mycket dagsljus som möjligt, exempelvis genom att promenera eller cykla till jobbet eller komma ut på lunchrasten.

– Du kan också hjälpa din inre dygnsrytm på traven genom att skapa tydliga rutiner och kontraster mellan vila och aktivitet. Minimera andelen artificiell belysning under kvällen och förlägg gärna din fysiska aktivitet till dagen snarare än sent på kvällen.

Satsa på regelbundna måltider och ät inte för sent på kvällen. Även om den sista timmen innan sänggående är viktig så bör man tänka utifrån ett helhetsperspektiv, arbetet med att lägga grunden till en god natts sömn inleds redan på morgonen, säger Christian Benedict.

Receptfria naturläkemedel kan ha viss effekt Eftersom sömnproblem är vanligt finns det en mängd olika receptfria egenvårdsprodukter att tillgå. Somliga innehåller extrakt av växter med en vetenskapligt bevisad lugnande och rogivande effekt.

– Om du har långvariga sömnproblem är det bra att försöka hitta orsaken till dem, men om du tidvis drabbas av lindriga sömnproblem, exempelvis insomningssvårigheter eller svårigheter med att komma till ro, så kan receptfria naturläkemedel ha en viss effekt. Samtidigt ska man komma ihåg att man ofta kan åstadkomma stor skillnad genom att förändra sina rutiner, säger Christian Benedict.

Rätt produkt till rätt besvär Dålig nattsömn?

Sedix® 200 mg tabletter, extrakt av passionsblomma.

Receptfritt traditionellt växtbaserat läkemedel använt vid lindriga symtom på nervös anspänning såsom oro, irritabilitet och tillfälliga insomningsbesvär. Från 12 år. Använd inte vid allergi mot innehållsämne, under graviditet eller amning eller samtidigt med syntetiska sedativa läkemedel. Läs bipacksedeln före användning. Baserar sig på produktresumé: 2019-12-16.

Lunixen 500 mg tabl., extrakt från vänderot Receptfritt växtbaserat läkemedel använt vid lindrig oro och sömnrubbningar. Från 12 år. Använd inte vid allergi mot innehållsämne eller samtidigt med syntetiska lugnande läkemedel. Inte under graviditet eller amning. Läs bipacksedeln före användning. Senaste översyn av produktresumé: 2019-08-02.

Receptfria läkemedel - finns på alla apotek

www.sanapharma.se

06/2021

Svårt att somna?

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 13

Tillsammans är vi starkare än huvudvärken I L LU ST R AT I O N : S H U T T ER STO C K

Jag är en av ca 1,5 miljoner människor i Sverige som har ett huvudvärkssyndrom. Många gånger möts vi som har neurologiska diagnoser med nonchalans och misstro, både av anhöriga som arbetsgivare och till och med av vården, särskilt då primärvården.

Det finns många som förstår och underlättar för oss i vardagen, våra nära och kära, som är vana att ändra planer.

Text Jenny Norén den sammantagna nyttan större.

Tillsammans med Svenska Huvudvärkssällskapet, professionens organisation, driver vi projektet ”Huvudsaken”, för att engagera sjukvårdshuvudmännen i en bättre fungerande huvudvärksvård. Principen är att alla ska få rätt vård så tidigt som möjligt, redan i primärvården. Västra Götalandsregionen är först ut och har beslutat att anta en handlingsplan med bland annat fortbildning i primärvården och att inrätta en s.k. digifysisk migränmottagning. Detta ser Huvudvärksförbundet som ett stort steg i rätt riktning. Huvudvärksförbundet har aktivt deltagit i underlaget till beslutet. En stor eloge till arbetsgruppen som på ett föredömligt sätt tagit in

15% av alla vuxna lever med huvudvärk, men allt för ofta utan diagnos. Migrän och spänningshuvudvärk är de vanligaste diagnoserna.

Jenny Norén Förbundsordförande Huvudvärksförbundet

personcentreringen i arbetet.

Huvudvärksförbundet och våra lokalföreningar står redo att bidra i arbetet att förbättra vården och vi gör det allra bäst när vi får medverka tidigt i processen. Genom att vara medlem i Huvudvärksförbundet bidrar du till att göra skillnad. Tillsammans är vi starkare än huvudvärken!

FOTO : H EL EN M I L L ER

Intensiv rehabilitering i varmt klimat banar väg för långsiktiga livsstilsförändringar

FOTO : I S AC EN G ST R Ö M

J

ag vill påstå att det är en folksjukdom att ca 15 % av alla vuxna lever med huvudvärk, men allt för ofta utan diagnos. Migrän och spänningshuvudvärk är de vanligaste diagnoserna. Idag kostar en huvudvärksdrabbad i snitt 120 000 kr per år, till största del i produktionsbortfall, en stor samhällskostnad. Med en snabbt insatt vård, korrekt diagnos och adekvat behandling kan kroniska besvär av huvudvärk undvikas och en högre grad av folkhälsa nås i framtiden. Här finns det mycket att vinna! Nu kommer nya typer av migränmediciner som tas förebyggande. För regionerna innebär dessa en något högre läkemedelsnota, men med högre livskvalitet och lägre kostnader i andra delar av samhället, blir

Scandinavian Rehab Center bedriver rehabilitering i Benalmádena på den spanska solkusten. Här finns ett multiprofessionellt team som ser till helheten såväl fysiskt såsom psykiskt hos varje individ. SRC:s intensiva rehabiliteringsprogram inspirerar till en ny livsstil, vilket leder till ökad funktionsförmåga och ökad livskvalité.

Linda Hjort Verksamhetschef Scandinavian Rehab Center

Text Annika Wihlborg töver Neuroprogrammet och Reuma/AS-programmet erbjuder SRC även ett omstartsprogram riktat till företag och deras medarbetare. Det är ett program som ger deltagare som drabbats av stress och utmattningssyndrom kunskap och verktyg för att hantera sin situation och öka sitt välbefinnande.

–Vi erbjuder intensiva rehabiliteringsprogram på två, tre eller fyra veckor. Ofta händer det otroligt mycket med individen under dessa veckor när de lämnar sin vanliga hemmiljö och kommer till en plats där ett multiprofessionellt team tar hand om/coachar dem.

Deltagarna får distans till sin tillvaro och får en möjlighet att lägga grunden till

långsiktiga livsstilsförändringar, säger Linda Hjort, verksamhetschef på SRC.

Kombinerar fysisk aktivitet med föreläsningar Den verksamhet som växer snabbast på SRC är omstartsprogrammet för personer som drabbats av stress och utmattningssyndrom. Genom att kombinera ett brett utbud av fysisk aktivitet med föreläsningar som ger deltagarna verktyg för stresshantering åstadkommer vi långsiktiga resultat. Alla aktiviteter är schemalagda och består av minst fyra aktiviteter om dagen. Tre av dagsaktiviteterna sker i grupp, den fjärde är en individuell träff med fysioterapeut, arbetsterapeut eller kurator.

–De koncentrerade rehabiliterings-

programmen innebär att deltagarna får en hög kontinuitet eftersom de träffar den behandlande personalen på daglig basis. Många deltagare upplever också erfarenhetsutbytet med andra deltagare i samma situation som mycket givande, säger Linda Hjort.

Faktaruta Finansiering av vistelsen kan ske med hjälp av ansökan till försäkringskassan eller via fondmedel. Din chef kan även få bidrag via AFA. SRC är rådgivande och behjälpliga med ansökan. Kontakta oss via mail linda.hjort@sarnmark.se

Denna artikel är i samarbete med Scandinavian Rehab Center.

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Lumeno är en digital följeslagare som hjälper dig under de mörka stunderna genom att hämta kraft från de ljusa.

Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst och när som helst under livets gång. Nu när vi dessutom befinner oss i jul- och nyårstider och vintermörkret är påtagligt, kan många uppleva att de känner sig stressade, nedstämda och ensamma. Nu finns en digital lösning, en app, där vem som helst kan ta del av tips och hitta verktyg för att ta sig ur mörkret.

Text Livskämpar

Lumeno vänder sig till alla-livskämpar och medkämpar, människor i hela samhället med andra ord. Du kan även ta hjälp av appen om du möter en person som är i en akut suicidkris, som ett verktyg för att hjälpa personen som inte vet om hen orkar leva.

Linda Bernhardsson, grundare av Femade Ledarutveckling, beskriver

appen som användbar för ALLA som vill prioritera sitt psykiska mående.

Där appen bjuder in till reflektion och möjlighet till att bryta negativa tankemönster och sätta nya tillstånd. Hon fortsätter med att förklara att appens syfte för henne har varit den akuta psykiska livräddningen som lägger grunden för att må bra inifrån och ut.

Då användare är delaktiga i appens utveckling genom sin feedback är Lumeno i ständig utveckling, där varje användare kan vara med och bidra. Moa Jern är en av appens användare och har varit delaktig i att utveckla den senaste versionen av appen.

– Jag använder appen oavsett om jag har en mörk eller ljus dag. Jag lär mig att livet inte bara innehåller mörka dagar för appen hjälper mig även se de ljusa.

FOTO : L I VS K Ä M PA R

ed appen Lumeno hjälper du dig själv under mörka stunder, genom att hämta kraft från dina ljusa stunder. När du mår bättre skapar du motståndskraft att använda när du mår sämre. Lumeno är en app för att hitta motivation i livet, och bygger bland annat på boken ”Handbok för livskämpar”, skriven av Filippa Gagnér Jenneteg, Susanne Tell och Jan Beskow.

Lumeno kan hjälpa dig att • Förstå dig själv bättre • Hitta verktyg för att ta dig ur mörkret • Söka kontakt när du behöver det • Upptäcka att ljuset återvänder

Utbildning till KBT/ACT-terapeut

På vår utbildning till ACT-terapeut får du djup förståelse för ACT (Acceptance and Commitment Therapy) som en integrerad enhet av teori och praktik. Du kan använda ACT i ditt arbete som terapeut, coach eller i andra sammanhang – samt i ditt eget liv för ökad självkännedom.

Vill du veta mer?

Välkommen på informationskväll online den 10 feb 2022 kl.18:00-19:30 med huvudlärare Ulf Gustafsson.

Scanna QR-koden ovan för att anmäla dig.

www.humanova.com

Denna artikel är i samarbete med Livskämpar.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

Stora framgångar men också behov inom neuroområdet Neurologin ligger högt upp bland kliniska projekt idag. Trots stora framgångar finns fortsatt stora medicinska behov.

Internationellt sett är neurologin ett av de områdena med allra flest kliniska utvecklingsprojekt idag. Antalet produkter som utvecklas inom neurologin är nästan hälften av antalet produkter som utvecklas inom det mycket dominerande cancerområdet. Utvecklingen sker många gånger i mindre steg, med utgångspunkt i grundläggande forskning.

–För bara 30 år sedan gick mycket av behandling för många neurologiska diagnoser ut på symptomlindring. Tack vare stora forskningsframsteg finns idag läkemedel som istället kan bromsa många sjukdomar och tillåta patienter att leva med sin diagnos med begränsad

effekt på livskvaliteten, säger Dag Larsson, senior sakkunnig på LIF – de forskande läkemedelsföretagen.

Sverige har i vissa delar halkat efter Fortfarande finns dock stora medicinska behov att både förebygga och behandla. Sverige som land har historisk sett över hela det medicinska fältet legat i framkant;. det finns också fortsatt många engagerade och produktiva forskargrupper. Tyvärr ser vi i ett generellt perspektiv ett minskat engagemang för att medverka i företagsinitierade kliniska studier i den svenska vården.

–Svensk vård har ett rättmätigt fokus på huvuduppdraget att erbjuda sjukvård och det finns idag utmaningar som exempelvis tillgång till kompetent personal i vissa verksamheter

och uppskjuten vård som en följd av coronapandemin. Det gör det naturligtvis svårt att medverka även i forskning. När vi har varit skickliga har omgivningen kommit i kapp – det är sannolikt också en delförklaring.

En forskande vård är ofta en bättre vård. Dag Larsson och Lif önskar att politiska prioriteringar tydligare kan väga in vikten av forskning som vårdens utvecklingsverkstad.

–Sverige har höga ambitioner om att erbjuda vård i världsklass, vilket kräver att vi vänder utvecklingen till en resurssättning som motsvarar ökade behandlingsmöjligheter. Bra behandlingar förbättrar inte bara livskvaliteten hos individer; de minskar även samhällets sjukdomsbörda. Klinisk forskning är en investering som betalar sig, säger Dag Larsson.

SynMed Medicinteknik AB har många års erfarenhet av apparatur för behandling av depression.

Läs mer om oss på vår hemsida eller kontakta oss på adress nedan.

rTMS SYSTEM

Repetitiv transkraniell magnetstimulering från MagVenture

tDCS SYSTEM

Icke invasiv hjärnstimueringsbehandling mot depression från Sooma

SynMed Medicinteknik AB Magnus Ladulåsgatan 65 118 27 Stockholm

ECT SYSTEM

Femte generationens ECT apparat från Mecta

www.synmed.se 08-760 83 00 info@synmed.se

FOTO : G U N I L L A LU N D ST R Ö M

tora medicinska genombrott på gång

Text Catharina Holm

Dag Larsson Senior sakkunnig LIF

Hur pratar man med små om stora saker?

Det är inte alltid lätt att vara förälder. Särskilt inte när barnen stöter på svårigheter som skoltrötthet, ensamhet eller kanske mobbning.

Dessbättre behöver det inte vara så svårt att ta steget mot en lösning.

På ideerförlivet.se/prata får du hjälp med att prata, lyssna och komma närmare ditt barn. Allt för att göra tunga samtal, lite lättare.