Psykisk Hälsa

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

PSYKISK HÄLSA

Läs mer på: www.folkhalsasverige.se

10 september Suicidpreventiva dagen 2020

Sex samordningsförbunds viktiga arbete att koordinera samhällets stöd och minska psykisk ohälsa.

Sida 4

Självmord, suicid, är ett samhällsproblem som berör oss alla och många arbetar för minska självmorden.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna arbetet på nationell nivå.

Sida 7

Hjärnan är ett maskineri som kräver underhåll Ångestpodden är en växande plattform som bidragit till att öppna upp diskussionen och bryta tabu kring psykisk ohälsa.

Utmattningssyndrom relaterat till stress är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Stöd Psykiatrifonden så hjälper du forskningen framåt. Ring vår gåvotelefon på 070-140 75 35, swisha valfritt belopp till 123 900 75 01 eller sätt in ditt bidrag på BG 900-7501 alternativt PG 900 750-1. Läs mer om oss på www.psykiatrifonden.se

FONDEN FÖR PSYKISK HÄLSA

2

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

LEDARE

06

Psykisk Hälsa – kräver fler tankar i huvudet samtidigt

ADHD Barn med ADHD mår i allmänhet bättre när de har en tydlig rutin. ADHD-banken är en ny kostnadsfri tjänst som möter det ökade behovet av stöd.

Snack som skyddar Suicide Zero tror på det vardagliga samtalet. I våras gav de ut boken Livsviktiga snack som skickades hem till alla föräldrar i Sverige med en nioåring.

V

FOTO : T H O M AS H EN R I KS S O N

16

För att främja psykisk hälsa samtidigt som vi ger effektiv hjälp när någon drabbats av allvarliga psykiatriska tillstånd krävs en mångfald av insatser från många aktörer på samma gång.

Ing-Marie Wieselgren Psykiater & Samordnare för psykisk hälsa Sveriges Kommuner och Regioner

18 Samordningsförbund Ardalan Shekarabi: Utan samarbete, samordning och samverkan stannar Sverige.

Projektledare: Oscar Engström (oscar.engstrom@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Edit Linder Affärsutvecklare: Angelica Grip Designer: Edit Linder Distribution: Aftonbladet, September 2020 Tryckeri: V-tab E-post: redaktionen@ mediaplanet.com Omslagsfoto: Herman Caroan

facebook.com/MediaplanetMarketing @MediaplanetWorld Återvinn gärna tidningen

Text Ing-Marie Wieselgren

i måste fortsätta prata om psykisk ohälsa men vi måste alltid förklara vad vi menar.

Det kan ena gången betyda ett psykiatriskt tillstånd med allvarliga symtom och en svår funktionsnedsättning, en psykiatrisk diagnos. Andra gången är det psykiska besvär som är normala reaktioner på en överbelastande livssituation med svårigheter som skulle knäcka de flesta av oss eller mer normala livshändelser men som känns omöjliga att hantera. Lidandet kan vara precis lika stort i ett givet läge oavsett orsak men ska behandlas på helt olika sätt. Handlar det om en allvarlig sjukdom kan läkemedel och psykoterapi vara de riktiga åtgärderna men handlar det om en överbelastande livssituation är det kanske arbetsmiljö, extra stöd i hemmet och i skolan eller en medmänniska att tala med som är det rätta.

Vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Att psykiatrisera vanliga livsproblem och att läkemedelsbehandla människor för att samhället ställer orimliga krav ska vi inte göra.

Samtidigt måste vi kunna kämpa för att fler som verkligen behöver psykiatrisk behandling ska få det. Idag är det både för mycket och för lite psykiatrisk vård och behandling. Att fler vågar söka hjälp och visa att de mår psykiskt dåligt kan inte vara fel. Däremot kan det var så att man erbjuds fel hjälp i dagens samhälle.

Ensamhet, sysslolöshet och brist på mening i livet är inte sjukvårdens specialitet. Det kan var och en av oss hjälpa en medmänniska med. Överbelastande livssituation, brist på möjlighet till återhämtning, ekonomiska bekymmer, trassliga relationer och mobbing är det arbetsgivare, socialtjänst, skola eller

FOTO : S A L EM S KO M M U N

Poddar stöttar föräldrar att finna sin egen föräldraroll Denna artikel är i samarbete med Salems kommun.

I poddarna Fatta va´ förälder och Päronträdet diskuteras föräldraskapets utmaningar utan pekpinnar.

Text Catharina Holm

Vi måste samordna samhällets insatser så att människor kan få ett flerdimensionellt stöd. andra samhällsaktörer som har verktygen för. Sjukvården är bra på sjukdomar, att utreda, ställa diagnos och behandla.

Vi måste alltså använda rätt insatser, på rätt nivå och i rätt tid. Ibland är det inte lätt att själv veta vilken sorts psykisk ohälsa man har. Då behövs professionella bedömningar och hjälp att förstå vad som är vad. Ett lugnande besked på vårdcentralen, en bra telefonrådgivning med tips om egenvård, digitalt stöd och annan hjälp kan vara tillräckligt. I andra fall handlar det om en komplex situation med både fysisk och psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning och en svår social situation. Då behövs kanske insatser från psykiatrin, primärvården, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan samtidigt. Det är inte våra system konstruerade för.

Vi måste samordna samhällets insatser så att människor kan få ett flerdimensionellt stöd som är klokt synkroniserat. Samordningsförbunden har verktygen, erfarenheter och exempel på hur det kan gå till. Kommuner och regioner har integrerade arbetssätt men för att kunna ge riktigt bra stöd till någon som står långt från arbetsmarknaden behövs mer... … men tillsammans klarar vi det!

I Salems kommun har föräldrastöd varit en prioriterad fråga under många år, med såväl individuella stödinsatser som öppna samtalsgrupper. Allt för att stötta kommunens föräldrar i deras arbete att finna sin egen föräldraroll.

– Ända sedan vi startade upp vår föräldraverksamhet för cirka 12 år sedan har stödet från politiker varit stort, vilket gjort att vi kunnat utveckla erbjudandet till föräldrar som behöver stöd, berättar Linda Strömberg, enhetschef på Öppenvårdsteamet i Salems kommun.

Poddar under pandemin Kanske särskilt under våren 2020 har det stödet och mandatet varit viktigt, då många delar inom verksamheten fått ställa om på grund av Covid19.

Fortfarande erbjuder vi individuellt föräldrastöd men istället för våra omtyckta föräldragrupper har vi startat upp två podcasts som riktar sig till föräldrar med barn i olika åldrar, från riktigt små till unga vuxna, säger hon.

Podcasten Fatta va´ förälder riktar sig till småbarnsåren då mycket känns nytt och osäkert och råden hur man bör agera och vara i dag är

många och ibland något övermäktiga.

– I Fatta va´ förälder ger vi inga tio budord om hur du blir en bra förälder. Visst, den tar upp jobbiga situationer och hur det går att hantera dem, till exempel för att undvika konflikter vid godishyllan. Det hela handlar dock om att finna sin egen trygghet och vad som fungerar för en själv och sitt barn, säger Linda Strömberg.

Välkommet stöd Päronträdet i sin tur behandlar mer existentiella frågor och föräldrarollen som förebild då barnen blir unga vuxna och därmed börjar staka ut sin egen väg och framtid. De båda poddarna som egentligen blev en lösning i och med den rådande pandemin har mötts av så positivt gensvar att det inte är omöjligt att de kommer att fortsätta även när pandemin är över, då som komplement till ordinarie stöd.

– Inte minst kan vi nå ut till fler som annars inte sökt stöd, och hos de som lyssnar är gensvaret att man gärna lyssnar flera gånger på varje avsnitt, kanske i samband med en konflikt som både krävt mycket energi och tid att lösa. Poddarna kan du alltid ha med dig, var som helst, avslutar Linda Strömberg.

Läs mer på folkhalsasverige.se 3

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Denna artikel är i samarbete med Ekerö kommun.

Ekerömetoden – ett gott exempel på hur gedigen förankring leder till framgång I Ekerö kommun har det treåriga projektet ”Samordnat stöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning” omvandlats till ett permanent arbetssätt. Via projektet har Ekerö kommun utformat en brukarnära arbetsmetod för handläggare som stöttar personer med neuropsykiatriska diagnoser. Metoden baseras på stark samverkan med andra myndigheter, utförare och anhöriga.

Text Annika Wihlborg

A

Involverade politikerna från start −Att arbeta systematiskt och

evidensbaserat tar tid, det fungerar inte om handläggarna endast hinner fokusera på akut brandsläckning i sitt dagliga arbete. I arbetet med Ekerömetoden fokuserade vi mycket på att informera och uppdatera politikerna i Socialnämnden om projektet och dess utveckling. Det gjorde dem involverade i hela processen.

Dessutom ökade deras engagemang och förståelse för målgruppen och arbetssättet, säger Tatjana Glinwood, enhetschef för enheten för personer med funktionsnedsättning på Ekerö kommun. −För att lyckas implementera ett nytt arbetssätt krävs att hela organisationen står bakom arbetet, från politiker till chefer och handläggare. Ytterligare en avgörande faktor är att det finns tillräckligt med tid och resurser avsatta för att implementera och kontinuerligt utvärdera

Om det inte finns tillräckligt med luft i kalendern så kommer implementeringen inte att lyckas.

FOTO : P R I VAT

rbetssättet, som döpts till Ekerömetoden, bygger på att stötta individer till att nå sina egna mål och att stötta dem till delaktighet och maximal självständighet.

Arbetsmetoden beskrivs närmare i handboken ”Ekerömetoden – En arbetsmetod för handläggare inom socialtjänsten som möter personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning” som ges ut i oktober. Brukarna som deltagit i projektet har regelbundet fyllt i skattningsfrågor.

Många upplever att deras livssituation förbättrats sedan metoden började användas samt att de upplever att de fått bättre stöd och blivit mer delaktiga i beslut som rör dem själva.

Tatjana Glinwood & Heidi Siirak Aronsson

Ekerö kommun

arbetssättet. Det spelar ingen roll hur bra en metod är, om det inte finns tillräckligt med luft i kalendern så kommer implementeringen inte att lyckas, säger Heidi Siirak Aronsson, avtals- och boendesamordnare på Enheten för personer med funktionsnedsättning och tidigare projektledare för projektet på Socialtjänsten på Ekerö kommun.

Läs mer om Ekerö kommun. ekero.se

Denna artikel är i samarbete med Finsam Lund.

Samverkan och snabb hjälp minskade sjukskrivningarna i primärvården I tre år finansierade Samordningsförbundet Finsam i Lund pilotprojektet ”Säkra Övergångar vid Psykisk Ohälsa” på två vårdcentraler i Lund. Arbetssättet innebär att vårdcentralspatienter med psykisk ohälsa får snabb hjälp av psykiatrisjuksköterskor, kuratorer samt en rehabkoordinator.

Resultatet är färre sjukskrivningar och en effektiv koordinering av insatser från flera aktörer.

Text Annika Wihlborg

V

Färre heltidssjukskrivna patienter −Pilotprojektet var väldigt framgångsrikt, både för vår personal och patienterna.

Våra medarbetare märkte snabbt att de kunde erbjuda patienter med psykisk ohälsa bättre hjälp, säger Sara Persson, verksamhetschef på Vårdcentralen i Dalby, som 2016 till 2018 deltog i Säkra Övergångar vid Psykisk Ohälsa.

Bengt Selander Förbundschef Finsam Lund

Sedan Dalby Vårdcentral inledde pilotprojektet har fler patienter med psykisk ohälsa valt att lista sig på vårdcentralen.

En effekt av det nya arbetssättet var att antalet heltidssjukskrivna patienter minskade. −Redan från start lade vi stor vikt vid att patienten lätt ska nå medarbetare med rätt kompetens. Tidigare upplevde många av våra medarbetare att de var rätt ensamma i arbetet med dessa patienter. Nu när vi samverkar betydligt närmare med Socialtjänsten, Försäkringskassan och andra aktörer känner de istället stöd av teamet och kan erbjuda patienten en bredare kompetens. Arbetssättet innebär också att vi har stärkt vår rutin i att samverka med arbetsgivare, säger Sara Persson.

FOTO : F I N S A M

heter. Många upplever också att de fått kvalificerad och snabb hjälp via mötet med en psykiatrisjuksköterska. Satsningen har inte varit kostnadsdrivande, vi har snarare omfördelat kostnaderna genom att minska läkartiden och istället öka patientens tillgång till psykiatrisjuksköterskor och kuratorer. Det har fallit väldigt väl ut för samtliga parter, säger Bengt Selander.

FOTO : F I N S A M

årdcentralerna är första linjens psykiatri, det är därför viktigt att patienter som söker sig dit med psykisk ohälsa får snabb hjälp som minskar psykiskt lidande och förebygger sjukskrivning. Det är grundtanken med Säkra Övergångar vid Psykisk Ohälsa, säger Bengt Selander, förbundschef på Finsam Lund.

Arbetssättet baseras på Collaborative care model och innebär många fördelar för såväl patienter som personal. Pilotprojektet blev framgångsrikt, arbetssättet har permanentats på båda vårdcentralerna. −Många vårdcentralspatienter med psykisk ohälsa uppskattar rehabkoordinatorns roll, en person som håller ihop alla trådar och kontakter, såväl internt på vårdcentralen som med olika myndig-

Sara Persson Verksamhetschef Vårdcentralen, Dalby

4

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på folkhalsasverige.se

Detta uppslag är i samarbete med sex samordningsförbund i Stockholms län.

Samordningsförbunden har en unik möjlighet att bryta ned byråkratiska hinder, sätta människan i centrum och hitta rätt sätt att rusta medborgare för att ta sig tillbaka till arbete eller studier.

Ardalan Shekarabi

Samordningsförbunden koordinerar samhällets stöd och minskar psykisk ohälsa Runtom i Sverige finns ett åttiotal Samordningsförbund som bidrar till att få samverkan över myndighetsgränserna att fungera bra över tid. Åtta av dem finns i Stockholms län och sex av förbunden är med i denna artikel. Samordningsförbundens främsta uppgift är att verka för att individer ska erbjudas stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva.

Text Annika Wihlborg

S

amordningsförbunden började bildas 2004, då lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser trädde i kraft. I samordningsförbunden beslutar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och region gemensamt hur samarbetet ska utformas utifrån lokala förutsättningar och behov.

Samordningsförbunden är ett unikt samarbete mellan stat, kommuner och regionerna. Deras insatser utgår alltid från hur behoven och situationen ser ut i den specifika regionen, förbundens kännedom om de lokala behoven är mycket god. −Samordningsförbunden är ofta med och utvecklar gemensamma arbetssätt och individanpassade insatser som resulterar i ett mer effektivt stöd till individer som exempelvis har kontakt med både sjukvården, socialtjänst, Försäkringskas-

san och Arbetsförmedlingen, säger Elin Asplund, förbundschef på Samordningsförbundet Botkyrka Huddinge Salem.

Möter individer utifrån helhetsperspektiv

−Vårt övergripande syfte är att personer ska gå från passivitet till aktivitet, exempelvis genom att hjälpa dem att få in en fot i eller komma tillbaka till arbetslivet.

Samtidigt fungerar vi som en slags sambandscentral som underlättar kontakterna över myndighetsgränserna, säger Kjell Sjundemark, förbundschef på Samordningsförbundet Södertälje.

En viktig uppgift för samordningsförbunden är att förebygga att individer bollas runt mellan olika aktörer utan att få den hjälp de behöver eller utan att man åtgärdar grundproblematiken. Samordningsförbunden finansierar bland annat riktade insatser som samordnar flera

Vi kan snabbt skapa insatser utifrån hur samhället och våra målgruppers behov förändras. professioner och utbildar dem i att möta varje individ utifrån ett helhetsperspektiv.

Samordningsförbunden kan även finansiera utbildningsinsatser med fokus på exempelvis psykisk ohälsa. −Samordningsförbunden har gemensamma finansiella medel och en gemensam ledning, vilket gör att vi snabbt kan skapa insatser utifrån hur samhället och våra målgruppers behov förändras, säger Kjell Sjundemark.

Samordningsförbundet i Södertälje

Jamie stakade ut sin egen bana via stödverksamheten Hoppet För 21-åriga Jamie Gladh innebar deltagandet i den öppna mötesplatsen Hoppet i Upplands Väsby början på en ny framtid med praktik och folkhögskolestudier. Via Hoppet fick Jamie hjälp att hitta sin inre motivation och staka ut sin egen framtid. Framtidsdrömmen är att bli fotograf eller karaktärsdesigner i spelbranschen.

Text Annika Wihlborg

FOTO : P I X A BY

– Jag fick kontakt med Hoppet via en gammal klasskamrat som började jobba där.

Jag upptäckte snabbt att Hoppets lokaler i centrala Upplands Väsby var en plats där jag kände mig välkommen och kände mig trygg. När jag sökte mig till Hoppet befann jag mig i en djup depression. Personalen erbjöd mig samtalsstöd och praktiskt stöd som hjälpte mig att komma på fötter igen.

Jag gick först en studieförberedande kurs som hjälpte mig att komma igång med studierna igen, säger Jamie Gladh.

Hjälp att hitta rätt riktning

I somras praktiserade Jamie på det

sociala företaget Värmekällan i Upplands Väsby. I höst var det dags för kursstart på Skeppsholmens Folkhögskolas allmänna linje. −Det stöd jag fått av personalen på Hoppet har betytt jättemycket för mig. Det hjälpte mig att hitta en riktning för mitt liv, att komma på vad jag vill jobba med i framtiden och att påbörja resan mot mitt mål. Det kändes särskilt bra att Hoppet erbjuder en fysisk plats dit man kan komma för att få stöd och hjälp. Det gjorde att jag kom hemifrån och fick ett välkommet miljöombyte. Hoppet har verkligen stärkt mig och hjälpt mig att hitta en väg framåt,

även när jag mådde som sämst. Den trygghet jag kände och den fantastiska personal jag mötts av på Hoppet har verkligen betytt allt för mig, säger Jamie Gladh.

Hoppet är ett delprojekt i det ESF-finansierade projektet Rätt stöd för mig! Hoppet är en insats för unga och unga vuxna som behöver samordnat stöd för att börja studera eller arbeta. Det drivs av Upplands Väsby kommun och finansieras av Samordningsförbundet Sollentuna - Upplands Väsby - Sigtuna och ESF.

Läs mer på folkhalsasverige.se 5

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Detta uppslag är i samarbete med sex samordningsförbund i Stockholms län.

Gränsöverskridande samverkan ger resultat i MIA Vidare Arbetsförmedlingen är en av nyckelaktörerna i de insatser som koordineras via samordningsförbunden. Genom att använda sig av innovativa och myndighetsövergripande samarbetsformer kan samordningsförbunden fånga upp individer som behöver stöd och hjälp från flera myndigheter för att komma närmare målet egen försörjning.

Text Annika Wihlborg

FOTO : P I X A BY

−Samordningsförbunden är viktiga för att effektivisera, både för oss och för de individer vi ska hjälpa ut på arbetsmarknaden.

När flera aktörer samlas på ett möte kortar det beslutsvägarna och spar otroligt mycket tid, både för oss och för klienten.

Vi kan då samordna insatserna från olika aktörer för att hitta en helhetslösning.

Målet är att ingen ska falla mellan stolarna i sina myndighetskontakter, säger Magnus Axelsson, Arbetsförmedlingens representant för MIA, Mobilisering Inför Arbete, i Roslagen.

MIA medfinansieras av ESF och är ett

Karin Benzler Utredare SamMA-projektet

Text Annika Wihlborg

D

et är viktigt att följa upp och utvärdera Samordningsförbundens insatser. Det handlar om att generera kunskap som kan effektivisera framtida insatser och stärka den psykiska hälsan hos deltagare som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Det är också betydelsefullt att låta deltagarna själva tycka till kring den insats de deltar i, att de blir lyssnade på och att deras erfarenheter tillvaratas, säger Karin Benzler, utredare i SamMA-projektet på Samordningsförbundet Östra Södertörn.

Karin Benzler och hennes kollegor fångar dels upp deltagarnas individuella perspektiv dels utvärderar också insatserna utifrån ett strukturellt perspektiv.

Tillsammans med deltagarna lägger forskarna och utredare grunden för framtida stödåtgärder för människor som i dagsläget befinner sig långt från arbetsmarknaden.

E

ftersom Samordningsförbundet Stockholms Stads insatser kan gå lite utanför de ordinarie verksamheternas ramar så kan de erbjuda individuellt utformat stöd till individer som inte fångas upp i aktörernas respektive verksamheter. Ett konkret exempel är ProLog Globen, en framgångsrik satsning för unga vuxna som behöver samordnat stöd för att påbörja studier eller ta steget ut på arbetsmarknaden, säger Petra Hohn, enhetschef på Affektiva mottagningen på Psykiatri Globen.

Via ProLog Globen, i samverkan med Jobbtorg Unga Globen har Psykiatri Globen byggt upp ett team som jobbar med individuella insatser för unga i behov av extra stöd.

–Vi arbetar ju metodiskt i psykiatrin, men ibland behöver man gå utanför de gängse ramarna och arbetssätten och metodutveckla för att nå målgruppen och uppnå långsiktiga resultat. Det kan vi göra via Samverkansförbunden, säger Petra Hohn.

Via Samordningsförbunden kan psykiatrin erbjuda helhetslösningar

För många patienter i psykiatrin bidrar

Stärker tilliten till Samordningsförbundens verksamhet −Tillsammans med två andra forskare genomför jag en fristående uppföljning av två ESF-projekt i Samordningsförbundens regi. Det är viktigt att dokumentera såväl framgångsfaktorer som strukturella hinder för samverkan. Forskningsresultaten kan ge rätt verktyg för att hantera utmaningarna på framtidens arbetsmarknad, säger Ulla-Karin Schön, socionom och professor i Socialt arbete på Stockholms Universitet. −Forskningsresultaten stärker tilliten till Samordningsförbundens viktiga verksamhet. Samverkan med lärosäten och andra forskare tillför dessutom mer tyngd till forskningen. Forskning och ordentlig utvärdering kan öka individens delaktighet i rehabiliteringsprocessen, vilket i sin tur kan öka möjligheterna till arbete och därigenom stärka den psykiska hälsan, säger Karin Benzler.

sjukskrivning eller långvarig arbetslöshet ofta till att de psykiatriska besvären blir mer långvariga än nödvändigt. För psykiatrin utgör Samordningsförbundens insatser ett betydelsefullt komplement till individens medicinska behandling.

Tillsammans med Samordningsförbundens övriga aktörer kan psykiatrin ta ett helhetsgrepp om patientens livssituation.

–För att kunna rigga en helhetslösning och hjälpa en psykiatripatient med exempelvis boendefrågor och sysselsättningsfrågor krävs att vi samverkar med exempelvis Socialtjänst och Arbetsförmedling.

Samordningsförbunden erbjuder en bra struktur för den samverkan, säger Roland Säll, verksamhetschef Psykiatri Sydväst i Region Stockholm.

Många av patienterna inom Psykiatri Sydväst har exempelvis fått hjälp till meningsfull sysselsättning via MIA-projektet.

–Psykiatriska besvär har ofta multidimensionella orsaker, arbetslöshet och sjukskrivning riskerar att vidmakthålla besvären. Vid svåra och långvariga psykiatriska sjukdomar blir de sociala aspekterna än mer påtagliga. Där kan Samordningsförbunden verkligen göra en insats, säger Roland Säll.

Ulla-Karin Schön Socionom & Professor Stockholms Universitet

Text Annika Wihlborg

Petra Hohn Enhetschef Affektiva Mottagningen Psykiatri Globen

FOTO : R EG I O N STO C K H O L M

När psykiatrin samverkar strukturerat med socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och dessutom skräddarsyr projekt för specifika målgrupper kan människor som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden få effektiv hjälp.

−Det här arbetssättet kräver ett nytt sätt att tänka, det är utmanande men roligt eftersom vi tillsammans hittar nya vägar framåt för de individer som verkligen behöver det och som av olika skäl inte kan

FOTO : R EG I O N STO C K H O L M

Samordningsförbunden möjliggör individanpassad och gränsöverskridande satsningar

Fångar tillsammans upp rätt individer

delta i Arbetsförmedlingens ordinarie aktiviteter. Vi som jobbar med MIA arbetar enbart med detta och kan därför fokusera fullt ut på att erbjuda vår målgrupp rätt stöd, säger Magnus Axelsson. − Det är roligt att ryktet om MIA sprider sig. Nu förekommer det exempelvis att läkare rekommenderar sina patienter att söka sig till MIA. Det är viktigt att vi får hjälp med att fånga upp de individer som annars inte får möjlighet att ta del av några arbetslivsinriktade insatser, säger Magnus Axelsson.

FOTO : STO C K H O L M S U N I V ER S I T E T

Forskning och vetenskaplig utvärdering är ofta avgörande för att underlätta övergången från skola eller daglig verksamhet till arbete.

Evidensbaserade satsningar och projekt från Samordningsförbundens sida ökar förutsättningarna för ett långsiktigt framgångsrikt resultat.

FOTO: SAMORDNINGSFÖRBUNDETÖSTRA SÖDERTÖRN

Forskning och evidensbaserade insatser stärker individens psykiska hälsa

samverkansprojekt mellan åtta samordningsförbund i Stockholms län. Genom en kraftsamling tillsammans med samordningsförbundens parter Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, tjugo kommuner och Region Stockholm utvecklas metoder och arbetssätt som stärker samverkan.

Roland Säll Verksamhetschef Psykiatri Sydväst, Region Stockholm

6

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på folkhalsasverige.se

FOTO : R O B ERT F R Ö B ER G

ADHD-banken, en investering för framtiden

Text Susanne Raaf

underbaraadhd.se

– Familjer har länge kämpat för att bygga upp strukturer och rutiner för att få vardagen till att fungera för sina barn.

Pandemin skapar nya förutsättningar och utmaningar genom distansundervisning och hemarbete. Vissa elever som kämpar med ADHD har inte samma individuella förutsättningar att klara studierna på egen hand hemifrån, säger

Georgios Karpathakis Jaenson. Han pekar på att ADHD-elever bland annat har behov av skoluppgifter som delas upp i delmoment och att de får kognitivt stöd till exempel visuella planeringsscheman.

En annan negativ följd är att ADHD-elever förlorar den sociala aspekten av att gå i skolan. En fungerande kommunikation mellan föräldrar och skolverksamhet är därför av yttersta vikt. Georgios säger också att i efterdyningarna av pandemin så kanske vi får fler fall av till exempel psykisk ohälsa som orsakats av bland annat isolering och ensamhet.

En enklare vardag –Något jag lärt mig av min egen diagnos är att jag själv och mina anhöriga har många frågor som rör vardagen. Det handlar om vardagsproblem, som kan tyckas vara en självklarhet för er andra, säger Georgios. Därför lanserades i dagarna ADHD-banken som stöttas av Takeda samt Karolinska Institutets kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning om neuropsykiatriska

ADHD-banken ingår i en långsiktig lösning och investering i en bättre morgondag. funktionsnedsättningar. Syftet är att man ska kunna få svar på frågor på ett lättare sätt utan att behöva ta vägen via vårdmottagningen. Frågorna kommer att besvaras av läkare, pedagoger och psykologer som ideellt avsätter sin tid. Svaren som ges kommer att vara personligt utformade eftersom alla har unika behov och förutsättningar. Även aktuell vetenskap och forskning kommer finnas samlade på ett och samma ställe.

– Ingen som lever med ADHD ska behöva känna sig hjälplös, menar Georgios.

ADHD-banken ingår i en långsiktig lösning och investering i en bättre morgondag än idag.

FOTO : R O B ERT F R Ö B ER G

Underbara ADHD arbetar för att skapa ett Sverige där fantasin är den enda begränsningen för alla som lever med adhd.

Barn med ADHD mår i allmänhet bättre när de har en tydlig rutin. Nya studier visar att coronaviruspandemin vänt familjers scheman upp och ned, vilket förvärrat barnens symptom. Georgios Karpathakis Jaenson, grundare av Underbara ADHD har därför startat en ny kostnadsfri tjänst som möter det ökade behovet av stöd.

Georgios Karpathakis Jaenso

Grundare Underbara ADHD

Bergslagens Behandlingshem är ett av landets få behandlingshem för narkotikamissbruk, drogmissbruk, alkoholmissbruk och läkemedelsberoende som erbjuder patienter övergripande vård och behandling med alla steg från medicinsk abstinensbehandling till utslussning.

Målsättningen för vistelsen här på vårt behandlingshem är ett liv fritt från alkohol och droger, med fysisk och psykisk rehabilitering som grund för ett meningsfullt och värdigt liv.

Bergslagens Behandlingshem AB Dennicketorp, 682 92 Filipstad www.dennicketorp.se 0590 10610

Läs mer på folkhalsasverige.se 7

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Denna artikel är i samarbete med Folkhälsomyndigheten.

”Att minska antalet självmord är en fråga för hela samhället.”

Självmord, suicid, är ett samhällsproblem som berör oss alla och många arbetar för minska självmorden.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna arbetet på nationell nivå.

Komplex samhällsfråga Varför en människa tar sitt liv är en komplex fråga. Oftast ligger någon form av psykisk ohälsa bakom. Plötsliga livshändelser, utanförskap och ensamhet är också riskfaktorer. Bakom siffrorna döljer sig människor som just där och då inte ser någon annan utväg än att ta sina liv. Många påverkas av ett suicid – självklart anhöriga, föräldrar, barn, vänner

Text Catharina Holm

FOTO : L EN A K ATA R I N A J O H A N S S O N

1269

personer dog av suicid i Sverige 2019. Två tredjedelar av dem var män. Fem personer var under 15 år. Ytterligare drygt 300 dödsfall registrerades där det kan finnas misstanke om suicid och årligen vårdas drygt 6600 personer på sjukhus på grund av självmordsförsök eller andra självskadehandlingar. I en undersökning genomförd av Folkhälsomyndigheten uppger 14 procent av svenskarna att de övervägt att ta sitt liv.

2008 beslutade Riksdagen om ett handlingsprogram för att minska antalet självmord i Sverige. Visionen är att ingen människa ska behöva hamna i en sådan utsatt situation att självmord ses som den enda utvägen. 2015 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag att samordna arbetet på nationell nivå, för att göra verkstad av visionen.

– Suicidtalen har minskat i Sverige sedan 1970-talet, om än i minskande fart de senaste åren. De som upplever psykiska besvär blir däremot fler. För unga ser vi dessvärre också en tendens att även suicidtalen håller på att öka, berättar Jenny Telander, utredare på enheten för psykisk hälsa och uppväxtvillkor på Folkhälsomyndigheten.

Jenny Telander Utredare Enheten för psykisk hälsa och uppväxtvillkor, Folkhälsomyndigheten

och släkt, men även arbetskamrater och arbetsplatser.

– Självmord går att förebygga genom att främja psykisk hälsa men också genom att bli bättre på att upptäcka och ta hand om människor i riskzonen. Det är mer än en hälso- och sjukvårdsfråga. Det här är ett folkhälsoproblem som berör hela samhället, säger Jenny Telander.

Det är också anledningen bakom varför just Folkhälsomyndigheten fick det nationella samordningsuppdraget 2015, vilket sedan dess förlängts regelbundet och numera ingår i Folkhälsomyndighetens grunduppdrag.

– Arbetet med suicidprevention var förr spritt mellan flera mindre initiativ.

Genom att samordna de här krafterna blir arbetet mer effektivt och lyfts till den samhällsfråga det faktiskt är, säger Jenny Telander. Öka och sprida kunskapen I det nationella samordningsarbetet ingår förutom Folkhälsomyndigheten en rad andra myndigheter och organisationer.

För att nämna några få exempel: Inspek-

Ledare som lyssnar E-utbildning om psykisk hälsa för dig som leder barn och unga på fritiden

Läs mer på ledaresomlyssnar.se

tionen för vård och omsorg, Polismyndigheten, Skolverket, Trafikverket, Suicide Zero, RFSL och Mind. Samverkansgrupperna möts flera gånger per år för att dela forskningsbaserad kunskap och diskutera aktuella frågor.

Att sprida information är ytterligare en viktig del i uppdraget. Varje år sammanställer Folkhälsomyndigheten en lägesrapport om psykisk ohälsa och suicidprevention. På webbplatsen suicidprevention.se kan den som arbetar med att förebygga självmord läsa om det nationella samordningsarbetet samt hitta kunskap och statistik om suicid. För specifika målgrupper såsom ungdomsledare har Folkhälsomyndigheten tagit fram en webbutbildning ledaresomlyssnar.se.

– Mycket handlar om att öka och sprida kunskap om psykisk ohälsa och suicidprevention. Skolan har i sin kontakt med barn och ungdomar en jätteviktig roll. Trafikverket kan i sin tur förebygga suicid genom hur de planerar och bygger infrastrukturen. Och hur kan vi förbättra vårdens och polisens bemötande av människor med psykisk ohälsa? Till exempel.

Pandemin en risk Den 10 september, på den internationella suicidpreventiva dagen, anordnar Folkhälsomyndigheten årligen ett seminarium om suicidprevention tillsammans med Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Mind, Suicide Zero och Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd (SPES). 2019 fokuserade dagen på äldre och psykisk ohälsa. I år belyses mötet med människor som drabbats av en kris, ett högaktuellt ämne med tanke på rådande pandemi. Just på grund av smittskyddsskäl blir seminariet webbsänt.

– Pandemin och de restriktioner som införts för att begränsa smittspridningen har berört alla delar av samhället på något sätt, även den psykiska hälsan. I vårt uppdrag ingår att följa utvecklingen och ha särskild fokus på de i samhället som löper större risk att drabbas av ohälsa, och kan drabbas mer negativt av situationen runt pandemin. Hur väl vi klarar av att möta dessa utmaningar nu kommer att få direkt påverkan på hur vårt samhälle ser ut i framtiden, avslutar Jenny Telander.

EN WEBBPLATS FÖR DIG SOM ARBETAR MED ATT FÖREBYGGA SJÄLVMORD

suicidprevention.se Ta del av nyheter, kunskap och statistik inom suicidprevention samt arbetet med nationell samordning.

FOHM Suicidprevention visitkort.indd 1

2017-10-12 09

8

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på folkhalsasverige.se

Backaberg och Välfärdsguiden underlättar steget ut på arbetsmarknaden i Östergötland - Sverige Samordningsförbundet Centrala Östergötland bedriver flera intressanta projekt som ska underlätta långtidsarbetslösas inträde på arbetsmarknaden. I höst startar verksamheten Backaberg, en del av det tre åriga ESF-projektet Insteget, med fokus på basal social rehabilitering eller träning som gör individer redo att ta del av arbetslivsinriktade insatser.

Denna artikel är i samarbete med Samordningsförbundet Centrala Östergötland.

B

ackaberg är en kulturmärkt fastighet nära Linköpings universitetssjukhus och Trädgårdsföreningen.

Linköpings kommun har nyligen renoverat byggnaden som nu står redo att ta emot individer för arbetslivsinriktade insatser. −Deltagarna får vara med och sköta trädgården och fastigheten. Vi samarbetar även med ett företagskollektiv och en rad föreningar, vilket ger deltagarna möjlighet att prova på olika yrken och hantverk, säger Ruth Lund, verksamhetsansvarig för ESF-projektet Insteget på Samordningsförbundet Centrala

Östergötland.

Backaberg erbjuder en mysig och hemtrevlig atmosfär som känns långt ifrån en myndighetslokal. Hit ska deltagarna kunna komma och prova arbetsuppgifter i en trygg och vacker miljö. Projektet startar i höst och avslutas sommaren 2022.

Digital plattform ger enkel överblick Samordningsförbundet Centrala Östergötland har också initierat Välfärdsguiden, en digital plattform som kompletterar förbundets fysiska deltagarverksamhet. Välfärdsguiden erbjuder vägledning och en möjlighet att överblicka förbundsmedlemmarnas olika

fysiska och digitala tjänster samt resurser i civilsamhället. −Välfärdsguiden utvecklar vi tillsammans med bland annat Linköpings kommun och ett tjugotal förbund runtom i landet. Satsningen är en del av Insteget. En viktig del av Välfärdsguiden är Insatskatalogen, där såväl deltagare som myndighetspersoner kan söka bland och överblicka de arbetsmarknadsinsatser som finns tillgängliga. I samarbete med forskare från Island och Skottland utvecklar vi även en AI-baserad tjänst som kan skräddarsy ett paket med olika aktiviteter för varje individ, säger Ruth Lund.

FOTO : R I C K A R D Z A R I N G

Text Annika Whilborg

Ruth Lund Verksamhetsansvarig ESF-projektet Insteget

”Jag känner mig fel för att jag är kille”

Under Kevlaret är en ideell förening som vill motverka psykisk ohälsa bland män och bredda normen för vad som är maskulint. underkevlaret.se

Jag hade precis gjort en föreläsning om manlighet och sårbarhet på en högstadieskola i Östergötland. Efteråt kom en 12-13 åring och berättade om hur han kände en skam och skuld kopplad till att vara kille.

När jag var 12 år gammal petade jag mig i näsan och spelade World of Warcraft. Livet var fantastiskt okomplicerat.

Att vi alla har en del av livet där vi tvivlar på oss själva är såklart inget nytt,

men att som pojke stå med en kollektiv skam och skuld på sina axlar enbart för det faktum att man är kille måste vara det. Hur kommer det sig? Samtalet om män och manlighet har haft en ganska ensam riktning de senaste åren: Att män och manlighet är skit. Punkt. Att när vi väl talar om manlighet så är det ”toxisk” eller ”skadlig” manlighet. I samtalet om män som begår sexuella övergrepp och våldsbrott är det många som väldigt lätt klumpar ihop dem med just ”pojkar”.

Alltså att praxis är att benämna att det är ”pojkar och män” som begår övergrepp istället för ”män”. #inteallamänmännen är lika hatade som de som begår faktiska övergrepp och konto på konto som förnedrar manlighet på Instagram hyllas

Men att låta pojkar dela den skammen är inget annat än skadligt. av många. Vi män står för den extrema majoriteten av våldsbrott och sexualbrott.

Det är ett faktum. Men att låta pojkar dela den skammen är inget annat än skadligt.

Vi behöver byta till en konstruktiv ingång till samtalet om manlighet och prata mer om hur det är att vara i kontakt med sin manlighet där ansvar, respekt och integritet sätter riktningen.

FOTO : ER I K JA KO B S S O N Ö G N ELO O H

Text Mårten Granlund

Mårten Granlund Verksamhetsansvarig Under Kevlaret

Samtalsterapi Lotta Bringlöf Pedersen

Hos mig kan du prata om hur du mår och få hjälp att reda ut vad det är som tynger dig. Olika livshändelser kan påverka den psykiska hälsan och ge oro och ångest. Då kan det kännas bra att få prata av sig med någon som är van att lyssna utan att bedöma. Jag är samtalsterapeut med psykosyntes som grund och har mottagning på Södermalm i Stockholm.

Varmt välkommen att boka tid för samtal hos mig! www.lottabringlof.se

0767-91 93 03

kontakt@lottabringlof.se

Läs mer på folkhalsasverige.se 9

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

FOTO : M A L I N N Y M A N

Huddinge kommun bemöter psykisk ohälsa med närvaro

Denna artikel är i samarbete med Huddinge kommun.

Biståndskansliet i Huddinge kommun har utformat en modell för psykisk ohälsa där man arbetar med förebyggande uppsökande verksamhet. Hjärtat ligger i omsorgen och tillgängligheten för sina invånare – ingen ska behöva falla mellan stolarna.

Text Susanne Raaf

V

i ser till personen och helheten, och släpper inte kontakten förrän vardagen fungerar med allt vad det innebär, säger Martin Novak och Sofia Calén vid den uppsökande verksamheten i Huddinge kommun. Den uppsökande verksamheten startade som ett projekt med hjälp av statliga medel 2016 och vänder sig till personer från 18 år och uppåt. Stödet fångar upp personer med en långvarig psykisk ohälsa som behöver hjälp av samhället men som inte på egen hand orkar uppsöka den. Idag är projektet en permanent del av Huddinge kommuns långsiktiga strategi.

Bryter en negativ spiral Kontakten med den uppsökande verksamheten initieras ofta av en hyresvärd, granne eller en närstående som gör en orosindikation om personen ifråga. Det kan röra sig om obetalda räkningar, sanitär olägenhet eller en person som brutit all kontakt med sina anhöriga.

Ingen formell ansökan behövs för att upprätta en kontakt med den uppsökande

verksamheten. Uppsökarna tar därefter kontakt via brev, telefon och sedan hembesök. Långsamt bygger man upp ett förtroende som ligger till grund för kartläggning av vilka behov som finns och vilka stödfunktioner som bör sättas in.

–Vi kan då förmedla kontakten med andra myndigheter och organisationer exempelvis vid behov av sjukvård, socialtjänst eller annat, säger Martin och Sofia. För unga personer kan arbetet och kontakten med arbetsförmedlingen vara av stor betydelse för att förhindra en utveckling av långvarig och allvarlig psykisk sjukdom genom tidig upptäckt och tidigt inledda insatser.

Finns med hela vägen ­–Det är aldrig för sent att hjälpa någon, säger Martin Novak. Många med psykisk ohälsa upplever att de ofta har blivit slussade mellan olika instanser och myndigheter och på så sätt fallit mellan stolarna. Vi fokuserar på varje individs kapacitet till förändring och finns med och vägleder från början till slut.

Välj att sluta För dig som inte vill skada den du älskar Fadime, Jenny, Josefin. Nya namn förs till listan från min egen krets.

Omfattningen av mäns våld i nära relationer är svår att uppskatta men dess konsekvenser är enkla att se.Vår värld är inte civiliserad.

Som jämställdhetsminister var jag med och ökade stödet till landets kvinnojourer och ändrade socialtjänstlagen så att kommunen tvingades erbjuda stöd till våldsutsatta kvinnor.

Under arbetet med våld i nära relationer har det funnits en frustration hos mig över att samhällets insatser kommit in när skadan redan är skedd. Därför är jag sedan länge engagerad i det förebyggande arbetet riktat till män i kris. Det handlar inte sällan om män som ser de strukturer de är en del av men som inte kan ta sig ur dem. På manscentrum arbetar legitimerade psykologer och terapeuter med individ- och gruppterapi.

Med stöd från länsstyrelserna i Stockholm och Skåne har vi nu startat hjälptelefonen ”Välja att sluta” där du som ringer är anonym.

Ring 020 555 666 om du vill ha råd och hjälp. Och kom ihåg, den som kan ta kontroll över sitt eget beteende behöver inte längre kontrollera andra.

Välkommen till Saras Coaching & Friskvård Just nu får du 3 samtal för priset av 2

Jens Orback, ordförande Manscentrum

Vi hjälper dig att må bra och komma vidare i livet!

Tänk om glädje och lycka kan vara enklare än du tror?

Blir fri från oro, stress och tankar som hindrar dig.

Manscentrum

Kriscentrum för män

Besök oss på: www.livscoachsara.se

Maila oss på: info@livscoachsara.se

Tel. 08-5151 0858

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

FOTO : H ER M A N CA R OA N

Med smärtan som drivkraft Genom den växande plattformen Ångestpodden har Ida Höckerstrand (t.v.) och Sofie Hallberg (t.h.) bidragit till att öppna upp diskussionen och bryta tabu kring psykisk ohälsa. På vägen har de själva hunnit bearbeta en hel del.

Text Christian Von Essen

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Där finns det en enorm potential om vi kan fånga upp folk som mår dåligt mycket tidigare.

Ida Höckerstrand

Explosionsartad utveckling Att starta en podcast är i dag inget ovanligt, men 2015 var marknaden mer öppen. Ångestpodden drog igång med en rivstart, och efter bara ett halvår hade Ida och Sofies lilla experiment över 50 000 lyssningar i månaden.

– Vi förstod inte hur det kunde vara så många som var intresserade av det vi pratade om, säger Ida. Men det gav oss också en bekräftelse på att vi tänkte rätt – att det fanns ett uppdämt behov av att ta tag i de här frågorna.

Under årens lopp har podden hittat sin alldeles egen ton. I dag pendlar avsnitten mellan livets alla olika pusselbitar – ena veckan kan det handla om suicidtankar, nästa om stress på arbetsplatsen.

– Vi var nervösa för hur professionen skulle se på oss eftersom vi saknar utbildning på området, säger Sofie. Men jag tror att framgångsfaktorn har varit själva samspelet, att vi lutat oss så mycket mot varandra. Vi talar samma språk som våra lyssnare, vilket gör att de inte känner sig ensamma. Vi har fått en extremt fin kontakt med våra lyssnare.

En tuff samtid Många unga drabbas av livet och samtiden som den ser ut i dag, med ständiga intryck, hög press och osunda jämförelser med alla till synes perfekta liv som flimrar förbi.

Psykiatriprofessor Christian Rück gav sig nyligen ut på DN Debatt och menade att ”vi måste sluta prata om psykisk ohälsa” – att psykiatrin delar ut diagnoser och mediciner trots att det ofta handlar om att lära sig hantera motgångar och utmaningar i livet. Är det att underkänna Ångestpoddens själva existens? Inte alls, menar Ida och Sofie.

– Vi förstår till viss del vad Christian menar, säger Ida. Många – inklusive oss själva – är väldigt dåliga på att ha tråkigt och hantera livets misslyckanden.

Däremot tror vi det är viktigt att fortsätta prata om psykisk ohälsa för att inspirera till att ta dom jobbiga samtalen och söka hjälp i god tid. Vi förstår inte riktigt vad som skulle bli bättre av att sluta prata om problemet.

FOTO : H ER M A N CA R OA N

V

i lever i den bästa tiden någonsin i historien – så varför är vi inte lyckliga? Många unga mår av olika anledningar dåligt, oavsett om det tar sig uttryck i form av tidiga utmattningssymptom, bekräftelsebehov, panikångestattacker, ätstörningar eller depression.

Vännerna Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg upplevde båda två att något inte kändes rätt. Ångest blev en allt vanligare ingrediens i vardagen. Men var det verkligen anledning att gå till vårdcentralen? Året var 2015, och de bestämde sig för att börja prata. Med varandra.

Kom närmare varandra I dag kan Ida och Sofie leva på Ångestpodden och allt relaterat. De ger ofta föreläsningar på företag och i skolor En bok finns ute och mer tv är ett av målen för framtiden. Men vad önskar de sig på samhällsnivå för att främja ungas psykiska välmående?

– Jag tror på att bygga ut första linjen-psykiatrin och samtidigt stärka civilsamhället, säger Ida. De gör fantastiska saker och behöver mer resurser.

Men framförallt, menar hon, behöver vi prioritera elevhälsan på svenska skolor.

– Det säger sig självt att en skolkurator inte kan jobba förbyggande om man har ansvar för 3 000 elever. Där finns det en enorm potential om vi kan fånga upp folk som mår dåligt mycket tidigare.

Under det intensiva arbetet har de två vännerna kommit varandra allt närmare, och podden har fungerat som deras privata terapisoffa.

– När vi startade var jag 22 år och hade nog en idé om att jag efter ett par år skulle vara en trygg och grundad vuxen människa, säger Sofie. Men livet är en pågående process – precis som att man måste träna för att behålla sin goda fysik måste man också fortsätta bearbeta sina inre problem. Hjärnan är också ett maskineri som kräver underhåll.

Sov bättre

med Ringtäcket® från Sleepify

Visste du att ett tyngdtäcke från oss är så mycket mer än ett täcke med tyngd?

Lyssna gärna på Ångestpodden avsnitt 265 och 266 om du vill veta mer!

Sinnesstimulerande tyngdtäcken med taktil stimulans.

Vill du veta mer?

Besök www.sleepify.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Bryt isolering och ensamhet!

Varför finns det bara inte ett mellanting?

Text Annso Blixt

Text Barbro Hejdenberg Ronsten Coronapandemins offer går att räkna på fler sätt än i antalet döda och sjuka.

Vi kan se effekterna i ensamheten som breder ut sig och den psykiska ohälsan som följer i dess spår. Psykisk ohälsa är både förödande för den enskilde och potentiellt dödlig om personen inte får ett sammanhang och en bra vård. Den kräver på sikt samma uppmärksamhet som vi nu visar Folkhälsomyndighetens kurva över covid-19.

Situationen är extra tuff för personer som redan innan krisen led av psykisk ohälsa. Många har sedan tidigare en ansträngd ekonomi. Coronapandemin innebär också att personer som haft få sociala kontakter riskerar att hamna i en väldigt isolerad tillvaro. Många vågar inte träffa vänner, bekanta, eller gå på möten i vården.

Vart jag än vänder mig är jag inte “tillräckligt sjuk”. Men jag mår inte bra.

Måste jag se till att bli det för att få hjälp?

Men, borde inte köerna bli kortare och belastningen mindre, om vi också stöttar unga i frågor kring deras hälsa - innan sjukdom hunnit utvecklas.

Här kan vi alla vara med och göra skillnad.

Det leder mig tillbaka till önskan om en plats att få vara människa på. Vad menas med det?

Medan jag letar efter ord, som på något sätt skulle kunna svara upp på det hon funderar över, kramar jag om henne.

Tänker att det är konstigt att detta får fortgå. Så många unga människor jag mött, har blivit bemötta som henne. Så många, som finns nära mig, nära dig. En son, ett syskon, en kusin eller en vän. Så många som alltså bär på ett lidande och dessutom tänker att de måste göra sig sjuka för att få tillgång till stöd.

Förmodligen finns lika många svar som det finns individer, vilket vi bör vara ödmjuka inför. Samtidigt som det finns olika svar för olika individer, finns också mycket som förenar oss. Bortom titlar, utseende, status, etc är ingen ensam om att ibland känna sig ensam - även om vi i vårt individualistiska samhälle blivit experter på att dölja det. Dölja och döva. Allt detta i en kontext av bland annat alarmistiska nyheter som oroar mer än upplyser, fokus på prestation och att bli någon - där vi glömmer att vi faktiskt redan är.

Jag fann aldrig orden att ärligt svara henne på frågan, men de gav mig kraft att år 2012 starta föreningen Tilia. En ideell organisation som stöttar unga, en plats att “bara få vara människa” på.

Livet är fyllt av svårigheter, vi behöver därför möjligtvis ytterligare stöd i hur vi kan hantera dessa. Ett sätt att ta sig an svårigheter är tillsammans, bortom förlamande och kravfylld självständighet.

Önskan om ett mellanting kan vara en del av svaret på debatten om ungas psykiska ohälsa, som jag anar i dagsläget inte undgått någon. Många beslutsfattare och debattörer har under åren varit inne på att minska köer på BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin), som lösning på problemet att många unga mår dåligt.

Det innebär att unga först kan få stöd när de blivit sjuka. Missförstå mig rätt, jag vill inget annat än att de som möter och behandlar barn och unga i psykiatrin får resurser att göra sitt jobb. Att de får en struktur att arbeta i som fungerar.

Våra unga, som efterfrågade ett mellanting - var något på spåren redan för över åtta år sedan. Äntligen börjar den förlegade samhällsdebatten följa deras tankar och jag hör mer och mer en koppling till det jag dagligen möter i det offentliga samtalet. Vi måste såklart se till att fylla glappet och hjälpa till innan ohälsa och sjukdom uppstår. Det vi brukar kalla förebygga.

Det hade sparat resurser och mänskligt lidande om vi tidigare hade lyssnat på vad många unga sa redan för flera år

sedan. Men än är det inte för sent. Vi kan från och med idag skapa ett samhälle där vi gör det. Därför har vi instiftat en dag i almanackan, som helt enkelt heter “Dagen för ungas psykiska hälsa” med syfte att uppmärksamma ungas hälsa.

Här kan vi alla vara med och göra skillnad. På beslutsfattarnivå, erkänna behovet av ett mellanting. På individnivå, känner vi nog alla någon som behöver en närvarande person som lyssnar och låter den människa vi har framför oss få sitta på svaren om vad de behöver. De finns där. Det har de i alla fall gjort i de tusentals samtal med unga jag hittills haft.

FOTO : R I K A R D W EST M A N

FOTO : A N N A L A N G S E T H

I dessa tider har du som medmänniska en viktigare roll än någonsin. Att visa omtanke och att tänka kreativt för att bryta människors isolering är viktigt. Många av er uppvisar också stor uppfinningsrikedom och umgås på nätet, tar promenader, ringer och skriver sms. Fortsätt så, för att alla ska orka sig igenom den här krisen. Ta Barbro Hejdenberg hand om er och Ronsten Förbundsordförande varandra.

RSMH /Barbro Hejdenberg Ronsten.

H

on tittar på mig med unga, visa ögon, har en klar blick som tränger rakt in i mitt hjärta. Rösten, tolkar jag som trött och uppgiven. Kanske är jag något färgad. Jag anar vad hon kämpar med i sitt inre. Hon fortsätter sin fundering;

Annso Blixt Grundare Tilia

Alla har en psykisk hälsa. Oavsett om du själv behöver stöd eller vill stötta Tilias arbete för ungas psykiska hälsa vill vi så gärna ha med dig i Team Tilia: teamtilia.se

Må bättre med mindfulness – Öka din livslust

Du vill ha ett bra liv. Vakna upp och känna dig glad, beredd att börja dagen utvilad och med livsglädje.

Du vill, men frågan är hur ska du nå dit? Mitt svar är - med hjälp av mindfulness. Mindfulness är att vara ett med livet.

Hemligheten är att vara medveten om vad du gör – när du gör det!

Mindfulness är hälsobefrämjande och ett effektivt sätt att höja livskvalitén och motverka stress och depression.

Du lär dig att hantera negativa känslor och att bli mer fokuserad på det som är viktigt.

Minfulness är enkelt att använda och passar alla åldrar – även den i Coronapandemin utsatta 70 + gruppen.

MINDFULNESS DAGAR hösten 2020 1. Den 16 oktober 2020 - Livslustdag i Malmö för ett friskare liv och mindre stress.

2. Den 23 oktober Mindfulness på jobbet i Malmö – för bättre balans mellan jobb och fritid.

3. Vid intresse håller jag företagsanpassade kurser och föreläsningar om mindfulness.

Läs mer om kurserna eller beställ mina böcker på www.mindfulness-halsa.se eller kontakta mig på info@mindfulness-halsa.se eller telefon 0704 56 60 39

Mindfulnessinstruktör Anita Carlsson, Repslagaregatan 6 A, 211 21 MALMÖ

www.mindfulness-halsa.se

Psykolog Online Video och chattsamtal Ingen väntetid Frikort gäller

Ladda ner appen och boka redan idag Hos Mindler kan du träffa en psykolog via videosamtal eller chatt. Samtalen sker direkt i vår app och du garanteras en psykologtid inom 24 timmar. Ladda ner appen och boka ett samtal redan idag eller läs mer på www.mindler.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Viktigare än någonsin att satsa på psykisk hälsa i pandemins tid!

Läs mer om Fonden för psykisk hälsa här: psykiatrifonden.se

psykisk ohälsa eller missbruk. Risken finns att tillstånden ökar ännu mer efter pandemin. Flera ledande företrädare för professioner inom psykologi och psykiatri har den senaste tiden lyft problemet. Det här handlar inte om någon annan, utan någon av oss eller våra närmaste.

Det är därför viktigare än någonsin att bidra till förändring och förbättring.

Forskning har lett till bättre behandlingsmetoder men forskningsanslagen är

fortsatt en bråkdel av vad de behöver vara för att nå den förändring som behövs. ”Genom mer forskning, ökad öppenhet så alla människor söker hjälp i tid samt genom att bidra till information om psykisk hälsa som bygger på forskning och beprövad erfarenhet kan vi nå längre” säger Martin Schalling, professor vid Karolinska Institutet och ordförande för Fonden för Psykisk Hälsa.

C

oronapandemins samhällsekonomiska konsekvenser drabbar i hög grad unga människor. Utsikterna att få ett jobb minskar samtidigt som risken ökar för att ungdomarnas föräldrar ska bli arbetslösa.

Under nästa år väntas den registrerade arbetslösheten bland unga i åldern 18-24 år stiga till 15 procent. I spåren av coronapandemin ökar också risken för ekonomisk stress och psykisk ohälsa bland unga.

Ekonomisk stress och psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är väsentligt vanligare bland ungdomar med mindre ekonomiska resurser än bland dem med bättre sådana. Även oro för familjens ekonomi är starkt relaterad till ungdomars psykiska hälsa.

Forskning visar också att sambandet mellan ekonomisk stress och psykisk ohälsa blir starkare när samhället blir mer ojämlikt.

Martin Schalling Förbundordförande Fonden för psykisk hälsa

FOTO : J ES S I CA S EG ER B ER G

Ökad psykisk ohälsa bland unga coronapandemins spår?

FOTO : U L F S I R B O R N

D

et har varit ett mörkt år för dem som förlorat sina närstående i Covid-19. Ofrivillig isolering har dessutom lett till ensamhet och oro hos många. På grund av rekommendationen att minska antalet kontakter har många väntat med att söka vård. Allt detta riskerar att öka den psykiska ohälsan i samhället. Det här är ett stort problem eftersom en av tre under livet någon gång får ett behandlingskrävande tillstånd av

Risk för ökad psykisk ohälsa En studie om 1990-talets ekonomiska kris i Sverige visar att ökad ekonomisk stress sannolikt kan förklara den försämrade psykiska ohälsan bland ungdomar under 1990-talet. Coronapandemin kan på motsvarande sätt bidra till att den rådande negativa trenden för ungas psykiska hälsa förstärks.

Läs mer om forte.se/app/ uploads/2020/07/ forte-fokus-psykisk-ohalsa-blandunga-ta.pdf

Curt Hagquist fil dr Professor i folkhälsovetenskap & Föreståndare Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa

Denna artikel är i samarbete med Samordningsförbundet Uppsala län.

Ung Intro bygger en framtid för unga

S

Text Susanne Raaf är viktigt att vi som case managers ser till hela livssituationen eftersom vi också har en koordinerande roll, säger Per Brodén projektledare för Ung Intro. Projektet finansieras av Samordningsförbundet i Uppsala län och startade i maj 2018. Det är en insats av förrehabiliterande karaktär för unga vuxna i åldern 19 till 29 år. Adhd, autism, depression och ångestsyndrom är fyra av de vanligaste diagnoserna bland de som får stödet.

När alla drar åt samma håll Projektet fångar upp de som fått aktivitetsersättning, men där steget ibland varit för stort att komma in i arbetslivet. Ung Intro hjälper till med att planera vardagen, hantera stress eller öva på sociala situationer. De finns där för stödsamtal och arbetar även handgripligen till exempel

genom närvaro på möten där de antecknar och hjälper till med frågeformuleringar.

– Vi har även direktkontakt med handläggarna på Försäkringskassan, rehabkoordinatorerna inom psykiatrin och Arbetsförmedlingen. Genom det täta informationsutbytet kan vi även växeldra och snabbare komma framåt, säger Per. Tillitsfull relation Det kanske viktigaste Ung Intro skapar och upprätthåller är den tillitsfulla relationen.

Tron på deltagaren har visat sig ge goda resultat. De ser att en övervägande majoritet arbetstränar och flera har gått vidare till studier eller anställning.

Framförallt känner deltagare att de kommit längre än de förväntade sig genom sina mål och att de hittat en plats där de trivs.

FOTO : U P P S A L A KO M M U N

amordningsförbundets uppdrag är att finansiellt stödja samverkan mellan parterna som ingår i deras arbete mot samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Under 2019 hade förbundet 22 insatser igång som stöddes finansiellt, ung Intro är en av dem. Resultaten har varit mycket goda. Genom förbundets insatser har förbundet beräknat att stora kostnader kan sparas på samhällsnivå. Utöver minskade kostnader för exempelvis vård för psykisk ohälsa så bidrar Samordningsförbundet till effektiv resurshushållning på kort och lång sikt.

– Vi arbetar individanpassat, där vi tillsammans tittar på tidigare erfarenheter, förmågor och styrkor. Därefter pratar vi om personens förändringsönskningar. Det

Ung Intro projektmedarbetarna från vänster: Lotta Fritzing, Pelle Brodén och Anna Hjerpe

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

FOTO : EL L I OT EL L I OT

Studiefrämjandet bryter mönster av psykisk ohälsa och isolering Varje år samlar Studiefrämjandet över 200 000 deltagare i sina studiecirklar och kurser. En folkbildande roll som blivit ännu viktigare i spåren av coronapandemin då fler påverkas av isolering, social distansering och förlorat arbete.

Gustav Öhrn Förbundschef Studiefrämjandet

Text Susanne Raaf

V

i på Studiefrämjandet har en aktiv roll i att bryta utanförskap, segregation och isolering, säger förbundschefen Gustav Öhrn.

Under en lång tid har de arbetat med att ställa om mycket av sitt kursutbud så att kurserna går att genomföra på distans, ett arbete som påskyndats under den pågående pandemin. På så vis kan de nå ut till personer som tidigare inte nåtts till exempel de med social fobi, småbarnsföräldrar eller boende på glesbygden. Studiefrämjandet satsar även

stora resurser på kompetensutveckling hos cirkelledare genom att ge dem nya pedagogiska verktyg för den digitala framtiden.

Med hjärtat i ett varierat kursutbud Den psykiska ohälsan växer i samhället.

Studiefrämjandet lyckas nå alla ålderskategorier, även de unga killarna, de utrikesfödda och de ensamma äldre.

–Att prata om svåra saker i en trygg miljö gör mycket för människor. Genom distanskursen Aktivt hopp får deltagaren ett tillåtande rum med möjlighet att möta alla

känslor och existentiella frågeställningar, säger Gustav. Han lyfter även upp kursen KonstPaus som riktar sig mot riskgrupper, de i karantän eller de med behov av nya sociala kontakter. Kursen ger tillfällen att skapa konst tillsammans och bredvid andra. Vidare beskriver han språk- och skrivkurserna som viktiga pusselbitar då många finner ett sammanhang men även får hjälp att skriva ett CV som hjälper till anställning.

Skyddsnät innan det går för långt – Det är viktigt att låta människor bryta

mönster på sina egna villkor, för att komma tillrätta med problemet, säger Gustav.

Han menar att det är farligt att prata om psykisk ohälsa i en stor skala då det finns många olika diagnoser som ryms i ett begrepp. Framförallt vill han att politiker ska inse de ekonomiska vinsterna i folkbildningen – en investering i ett starkare samhälle, som även kan verka kostnadseffektivt på lång sikt genom det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa då människor ges ett sammanhang.

Forma din framtid!

Studiefrämjandet är ett av Sveriges största studieförbund.

Varje år samlas mer än 200 000 deltagare i våra studiecirklar och kurser, i de mest skiftande ämnen.

Ett bevis för att människor vill forma sin framtid och lära tillsammans!

Studiefrämjandet drivs utan vinstintresse och är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundet.

Demokrati och alla människors lika värde är vår idégrund.

www.studieframjandet.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

16 Läs mer på folkhalsasverige.se

Rickard Bracken Generalsekreterare Suicide Zero

Snack som skyddar Text Rickard Bracken

D

ebatten om barn och ungas psykiska hälsa tror jag inte att någon har missat i Sverige.

Rapporter om att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga har avlöst varandra och emellanåt kommer studier som ifrågasätter utvecklingen. Allt är som vanligt en fråga om perspektiv.

Ett hopp i mörkret är att de allra flesta barn uppger att de trivs bra med livet och att allt fler barn och unga i Sverige känner att de kan prata med sina föräldrar om saker som bekymrar dem. Den största förändringen gäller för flickor i åldrarna 11 till 15 år som uppger att kan prata med sin pappa om sina problem. Jämfört med övriga Europa sticker Sverige ut som ett positivt exempel.

Det här är en utveckling som vi på Suicide Zero vill stödja. Vi tror på det vardagliga samtalet. Därför gav vi i våras ut boken Livsviktiga snack som vi skickade hem till alla föräldrar i Sverige med en nioåring hemma. Forskningen pekar nämligen på att barns förmåga att uttrycka hur de mår är en av de viktigaste skyddsfaktorerna som finns i livet. Ändå överraskades vi på Suicide Zero av hur många lärare och medarbete inom elevhälsan som hörde av sig med en önskan att kunna använda Livsviktiga snack i skolans arbete – och detta väcker verkligen hopp. Allt för ofta vill olika aktörer att skolan ska ta större ansvar och lärarna, tyngda av administration och ett brett uppdrag, håller emot.

FOTO : ST I N A G U L L A N D ER

Det vi vet är att antalet barn och unga som får en psykiatrisk diagnos har ökat kraftigt de senaste 20 åren, liksom förskrivningen av psykofarmaka och ångestdämpande preparat. Skrämmande nog har också självmorden bland unga i åldern 15–24 år ökat med nästan 1 procent per år sedan 1997. Det innebär att i genomsnitt 160 barn och unga dör i självmord varje år, år efter år.

Vi har alla ett ansvar för dessa samtal. De behöver ske hemma runt köksbordet, i skolan och på våra arbetsplatser.

Men när det kommer till att arbeta med frågor om psykisk hälsa i skolan ser vi en annan utveckling. Vi möts av intresse, nyfikenhet och vilja. Kanske stärks utvecklingen eftersom lärarna vet att måendet och förmågan att tillägna sig nya kunskaper hör ihop.

Tillsammans kommer vi att klara detta, vi heter inte Suicide Zero utan anledning och vi vet att det också krävs kraftiga sats-

ningar på det förebyggande arbetet. Men vi kan redan nu arbeta för närmre relationer och en ökad förmåga hos pojkar och flickor, män och kvinnor att prata om livets med- och motgångar. Vi har alla ett ansvar för dessa samtal. De behöver ske hemma runt köksbordet, i skolan och på våra arbetsplatser. På så sätt främjar vi hälsan och i förlängningen skapar vi en viktig grund för arbetet med att minska självmorden i samhället.

Vi skapar hopp och förändring tillsammans Magelungen har under 30 år utvecklat behandlingsprogram och skolor för unga med psykisk ohälsa.

Med evidensbaserade metoder och goda relationer stärker vi tilltron till den egna förmågan hos barn, unga och föräldrar. Vi arbetar för att öka skolnärvaron för hemmasittare och stöttar elever i behov av särskilt stöd.

Våra insatser gör skillnad.

Läs mer om oss på Magelungens hemsida: www.magelungen.com

Läs mer på folkhalsasverige.se 17

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Denna artikel är i samarbete med Samordningsförbundet RAR Sörmland.

I Sörmland utbildas arbetslösa för att matchas mot omsorgens behov Mellan 2020 och 2022 bedriver Samordningsförbundet RAR Sörmland ESF-projektet LIKES, som ska sänka trösklarna till arbete i ett län där arbetslösheten är hög.

Via projektet yrkesutbildas deltagare för att kunna arbeta som förskoleassistent eller som serviceassistent inom vård och omsorg.

Text Annika Wihlborg

Tacklar två angelägna samhällsutmaningar

−Syftet med LIKES är att stärka barnomsorgen samt vården och omsorgen, branscher där ingångsjobben finns. Efter genomförd yrkesutbildning kan deltagarna exempelvis assistera undersköterskor eller barnskötare med enklare arbetsuppgifter. Vår ambition är att tackla två

angelägna samhällsutmaningar genom att skapa arbetstillfällen för projektdeltagarna och samtidigt kunna avlasta vård- och barnomsorgen, säger Helena Rennemark, projektledare för LIKES på Samordningsförbundet RAR Sörmland.

LIKES skapar möjligheter till en snabbare väg in till arbetsmarknaden där bristyrken finns. Projektet startades våren 2020 och just nu pågår arbetet med att starta yrkesutbildningar runtom i Sörmland. Via LIKES samverkar fem sörmländska kommuner som tillsammans skapar en effektiv vuxenutbildningsstruktur. − Kopplingen mellan arbete och psykisk hälsa är stark. Vår ambition är att minska deltagarnas utanförskap och bidra till

FOTO : S A M O R D N I N G S FÖ R B U N D E T R A R S Ö R M L A N D

L

IKES primära målgrupp är personer som står långt från arbetsmarknaden och som i dagsläget har sin försörjning genom ekonomiskt bistånd. Tanken är att få in dem på arbetsmarknaden genom att matcha arbetsgivarnas behov och utbilda utifrån konkreta behov inom barnomsorg samt vård och omsorg.

Vi hoppas även kunna inspirera några av deltagarna att på sikt vidareutbilda sig.

Helena Rennemark

Projektledare LIKES

Läs mer om RAR Sörmland och deras arbete på: rarsormland.se

långsiktigt meningsfull sysselsättning.

Samtidigt ger vi den yrkesutbildade personalen möjlighet att ägna mer tid åt kvalificerad vård och barnomsorg. Vi hoppas även kunna inspirera några av deltagarna att på sikt vidareutbilda sig till exempelvis förskollärare eller undersköterska, säger Helena Rennemark.

Schedevi omsorg sedan 1942

Vi erbjuder stöd och vård för vuxna personer med psykiskt funktionshinder.

Vägledande för oss är ansvar, empati och respekt. www.schedevi.se

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

18 Läs mer på folkhalsasverige.se

Det är alltid gemensamma ansträngningar som tar oss framåt FOTO : K R I ST I A N P O H L / R EG ER I N G S K A N S L I E T

Text Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi

S

om minister med ansvar för socialförsäkringarna, och innan det för kommunsektorn, har jag fått att hantera några av landets stora framtidsutmaningar. Jag har vid några tillfällen, i olika sammanhang, fått frågan: ”Är det verkligen möjligt att vända utvecklingen?”. Den insikt som driver mig i arbetet är att Sverige inte har några problem som är för stora att lösa om vi jobbar tillsammans. För så är det.

Gång på gång genom historien har vårt land visat att det alltid finns en möjlig väg framåt. Ofta har det skett genom att vi arbetar tillsammans.

Att arbeta tillsammans kan se ut på många olika sätt. Det kan handla om

kompromissande i politiken för att hantera en svår fråga. Det kan handla om ideella insatser från civilsamhället där människor går ihop för att åstadkomma lösningar på sina gemensamma problem. Listan kan göras lång. Men jag vill i det här sammanhanget också lyfta ett arbete som sker, inte alltid i strålkastarljuset, men som likväl är ovärderligt på så många sätt. Samordningsförbunden runt om i vårt land gör varje dag stora insatser för människor.

I en modern stat måste människan alltid komma före systemet. De offentliga system vi byggt upp måste ständigt justeras för att sätta människor först.

För den som arbetar i svensk förvaltning vet hur svårt det kan vara. Stuprör

mellan olika sektorer gör det inte sällan svårt att rusta människor på det sätt som vi vill göra och som vi faktiskt borde kunna göra. Här spelar Samordningsförbunden en avgörande roll. Från den dagen dess funktion lagstiftades har samordningsförbund över hela Sverige gjort en resa som gång på gång nått nya milstolpar. Idag finns de i 260 av 290 kommuner. Grunden är givetvis Samordningsförbundens unika möjlighet att bryta ned byråkratiska hinder och med uppfinningsrikedom hitta nya sätt att rusta medborgare för att ta sig tillbaka till arbete eller studier. Vi vet hur svår väg det kan vara att gå från psykisk ohälsa eller annan sjukdom. Men varje sådan resa gör samhället starkare genom att stärka individen.

Den viktiga insikten vi har här är att varje aktör i samverkan behövs.

Regeringen har från sin sida tydliga förväntningar på att statliga aktörer som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar för att genom samordningsförbunden prioritera insatser för långtidssjukskrivna, unga med funktionsnedsättning och unga med aktivitetsersättning. Det gäller i många fall människor som drabbats av psykisk ohälsa.

Det är ingen underdrift att säga att utan samarbete, samordning och samverkan stannar Sverige. Det har tagit oss hit vi är idag och kommer med rätt förutsättningar ta oss framåt.

Ardalan Shekarabi

Samordningsförbundet Kalmar Län stärker individen inifrån och ut med empowerment Samordningsförbundet Kalmar Län tillämpar ett individbaserat arbetssätt som bygger på empowerment och en tilltro till att varje individ kan ta ansvar för och är kapabel att göra skillnad i sitt eget liv. Ökat psykiskt välbefinnande Samordningsförbundet Kalmar Län koordinerar fyrpartssamverkan från myndigheter kring varje individ, vilket genererar effektiva insatser som snabbare får ut individen i sysselsättning. Det bidrar i sin tur till minskad psykisk ohälsa och förhoppningsvis även ökad livskvalitet. −Vi vill undvika att individer bollas mellan myndigheter, vilket stjäl mycket tid och håller kvar personen i utanförskap. Även om alla som deltar i våra satsningar inte blir självförsörjande direkt så leder deltagandet ofta till förbättrad fysisk och psykisk hälsa, stärkt självkänsla, stärkt tro på den egna förmågan och känslan av att tjäna egna pengar, säger Malin Gruvhagen.

Stärker individens känsla av egenvärde Samordningsförbundet Kalmar Län arbetar också mycket med friskvårdsaktiviteter som en del av sina satsningar, alla deltagare deltar en gång i veckan i någon form av organiserad fysisk aktivitet. −Även om det ibland tar lite längre tid för individen att själv staka ut sin egen framtid så är vi övertygad om att det ger långsiktigt bäst effekt. Vi är övertygade om att grundfilosofin att varje individ som deltar i våra insatser är kapabel att fatta sina egna beslut vinner i längden, inte minst eftersom det stärker individens känsla av egenvärde, säger Joakim Ivarsson.

Denna artikel är i samarbete med Samordningsförbundet Kalmar Län.

FOTO : P R I VAT

V

år verksamhet utgår ifrån en individbaserad metodik med empowermentmetoden 7TJUGO som bas. Vår utgångspunkt är att det endast är den enskilde individen som kan ta ansvar för att åstadkomma förändring i sitt eget liv, säger Joakim Ivarsson, förbundschef på Samordningsförbundet Kalmar Län. −Genom att bemöta människor med respekt, kunskap och lyhördhet och tillämpa ett lösningsorienterat arbetssätt kan vi möta varje individ just där de befinner sig här och nu. Målsättningen är att den vi möter finner viljan, modet och motivationen att ta ansvar för sitt eget liv, säger Malin Gruvhagen, bitr. förbundschef på Samordningsförbundet Kalmar Län.

Joakim Ivarsson & Malin Gruvhagen Samordningsförbundet Kalmar Län Text Annika Whilborg

”Att hantera stress handlar främst inte om att bli bättre på tidsoptimering, utan att bestämma sig för vad som är viktigt i livet och börja prioritera detta.”

- Anders Tengström, Psykolog samt Forskning- och Utvecklingschef på Papilly

Papillys digitala Stressprogram stärker ditt självledarskap och sänker din stress i vardagen.

Ett lättillgängligt och forskningsbaserat program som är utformat för att skapa en bestående förändring.

Friskvård för tanken www.papilly.com

En historia om Camillas resa tillbaka till livet

V

i vet idag att det finns starka bevis för kopplingen mellan missbruk och viljan att ta sitt liv. Därför är det så viktigt att kunna sätta in en effektiv

behandling i tid. För Camilla var det nästan för sent.

Camilla hade nått botten, blivit av med sitt andra jobb, tappat kontakt med tonårsbarnen och sin mamma, och till sist hade drickandet tagit kontrollen över vardagen.

Det var då hon bestämde sig för att ta sitt liv. Under ett par års tid åkte hon in och ut på sjukhus. Med ett flertal misslyckade självmordsförsök i bagaget fick hon till slut hjälp av behandlaren Shoresh Palanijafi och Previct.

I sju år gick Camilla hos kuratorer, psykologer och terapeuter utan att något hjälpte – sedan mötte hon Shoresh och Previct. Inom ett år var hennes liv helt förändrat. En dedikerad behandlare med ett effektivt verktyg kan verkligen, i ordets rätta bemärkelse, utgöra skillnaden mellan liv och död.

Camilla och Shoresh träffades först inom Kristinehamns kommuns beroendevård.

Då var Camillas problematik så stor att hon var i behov av ett stödboende. Under en tid gick Camilla i gruppterapi och försökte sluta dricka och komma på fötter, men insatserna till trots försökte hon ta sitt liv ytterligare en gång. Det var då Shoresh föreslog att hon skulle pröva Previct, något som hon hoppade på direkt. Hon hade hört om Previct från några av gruppverksamhetens deltagare, som hade uppnått goda resultat. ”Jag har slutat vara nykter för andra, nu är jag det för min egen skull.”

Till en början var det mycket fokus på nykterhetstesterna. Camilla blåste flera gånger om dagen så att Shoresh kunde följa hennes nykterhet, men lika viktigt var att Camilla började jobba med att hantera sina känslor och sitt sug, och reflektera över sitt mående med hjälp av verktygen i appen. Det gjorde att Shoresh kunde stötta henne bättre i samtalen, men även mellan deras träffar. Shoresh hade nu en helt annan insyn i Camillas situation mellan besöken, och fick många ledtrådar som de sedan kunde utgå ifrån vid behandlingssamtalen. Sjukdomens stigma gör det svårt att prata, men med Previct som en brygga mellan dem vågade Camilla vara ärlig på ett helt nytt sätt. Dessutom kunde Camilla för första gången bättre förstå sina känslor och hur hon skulle hantera dem.

Möjligheten att skriva dagbok och utföra

Det är ett bevis på hur mycket jag tror på mig själv nu.

motiverande uppgifter gav Camilla helt nya

snabbt kunna dela med sig av hur

insikter och en känsla av att hon för första gången själv kunde påverka och kontrollera

man mår i stunden, blev snabbt viktig.

sin egen situation.

– Att kunna se kurvor som pekar på en

– För mig är det enklare att skriva, så appen fungerar som ett mellan-

positiv utveckling gav oss något att prata om när vi sågs, och det var verkligen något som

steg. Först skriver jag ner vad jag tänker och känner, säger Camilla, sedan kan vi prata om

stärkte Camillas självkänsla, säger Shoresh.

Men även när Camilla tog ett återfall gick det

det när vi ses. Jag vågar vara ärligare när jag skriver och kommer ihåg fler detaljer. Och

att vända till något positivt, fortsätter han. Vi

nu vågar jag vara ärligare i samtalen också,

kunde se och prata om vad som hade gått fel och vad som låg till grund för återfallet. Det är viktigt att aldrig vara fördömande, utan göra det bästa av situationen.

Med tiden blev återfallen färre och de kom med allt större mellanrum.

När Camilla hade varit nykter i sex månader tyckte Shoresh att det var dags att minska antalet blås till ett om dagen i stället för två, men efter en tid ville Camilla öka upp antalet igen. Det handlade inte längre om att bevisa sin nykterhet, utan om vetskapen om att någon hade koll på henne – att någon fanns där.

både mot Shoresh och mot mig själv. Jag har fått en ny självkänsla.

Med Previct vet också klienten att behandlaren bara är ett sms bort, något som skapar trygghet. Shoresh berättar om en morgon då han såg att han fått ett sms från Camilla mitt i natten där det stod: Allt är skit! På morgonen svarade han: Är det verkligen så? Lite senare på dagen kom ett meddelande från Camilla där hon utfört uppgiften i Previct och gjort en lista över allting som är bra här i livet, anledningar till att inte dricka. Anledningar till att fortsätta leva.

I dag har Camilla varit nykter i drygt sex månader. Hon har en provanställning och har återigen kontakt med sina barn och sin mamma.

– Jag har slutat vara nykter för andra, nu är jag det för min egen skull. Men jag har lagt till både mamma och min nya arbetsgivare i appen så att de kan se om jag blåser rött, säger Camilla. Det är ett bevis på hur mycket jag tror på mig själv nu.

Previct – mer än nykterhetskoll Previct ger klienten möjlighet till mer än att bara blåsa för nykterhet: dagligen kan man svara på frågor om mående och motivation, man får hjälp att hantera känslor och sug, och man kan få motiverande uppmaningar och uppgifter. Dessutom finns en dagbok, som Camilla använder till att beskriva vad hon känner och tänker om dagarna, något som visat sig vara ett otroligt viktigt verktyg för samtalen mellan henne och Shoresh. Även känsloknappen, ett enkelt sätt att

– Camillas mamma ringde mig ofta förut och var orolig, det gör hon aldrig längre, skrattar Shoresh.

Previct finns nu som ett förstärkt stöd vid skadligt bruk av alkohol och spel i ett stort antal kommuners öppenvård, såväl i Sverige som i Finland och Norge. Du kan även få Previct från företagshälsovården, specialistvården och privata vårdgivare. Är du osäker på hur du ska gå tillväga är du alltid välkommen att höra av dig till Kontigo Care så kan vi hjälpa dig att hitta närmsta vårdgivare. På Facebook hittar du vår slutna grupp ”Stolt och nykter med Previct” där de som använder, har använt eller vill veta mer om Previct kan få stöd och råd.

Välkommen att läs mer på: kontigocare.com.