Psykisk hälsa

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

PSYKISK HÄLSA

Läs mer på folkhalsasverige.se

Det är precis lika illa att ha ont i själen som någon annanstans.

Mia Skäringer delar med sig av sina erfarenheter kring psykisk ohälsa och hur hon blivit bättre på att lyssna på kroppens signaler.

MISSA INTE: Janssen.

Svåra depressioner måste behandlas i tid.

Sida 4 Stockholms samordningsförbund.

Tillsammans gör vi skillnad för psykisk ohälsa!

Sida 10

2

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE

06

Psykiskt lidande –

en samhällsutmaning att ta på allvar

mWorks I projektet mWorks fokuserar Ulrika Bejerholm med kollegor på vilka styrkor, förmågor och nya strategier som kan hjälpa sjukskrivna med ångest och depression tillbaka till arbete.

FOTO : A N N A S I M O N S S O N

13

N Karin Schulz Generalsekreterare Mind

Samordningsförbundet Skellefteå Norsjö ESF-projekt hjälper arbetsgivare att bli trygga i att förebygga psykisk ohälsa och uppmärksamma våld i nära relationer.

Vi vet ganska väl vad som krävs för att minska det psykiska lidandet. Det som framför allt saknas för att få rätt resurser och strukturer på plats är politiker som prioriterar människors välbefinnande högre. Måttet på ett framgångsrikt samhälle borde vara att människor mår bra. Ekonomiska mått som BNP i all ära, men om vi inte tar människors välbefinnande i beaktande när politiken utformas är det lätt att prioritera fel. Vad är poängen med all vår välfärd om vi går runt och mår dåligt?

14

Flera av de stora samhällsutmaningar vi ser idag har sin lösning i förebyggande arbete mot psykisk ohälsa. Vi vet att fattigdom och socioekonomiska förutsättningar spelar en stor roll när det gäller sårbarheten för psykisk ohälsa och självmord. Att inte känna oro för den egna försörjningen eller boendesituationen är centralt för det psykiska välbefinnandet.

Suicide Zero Boken Livsviktiga snack ges ut av den ideella organisationen Suicide Zero och i den finns det tips och råd om hur du som förälder kan stötta ditt barn att berätta om hur hen har det.

Projektledare: Erik Ek(erik.ek@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Edit Linder Distribution: Aftonbladet Maj 2021 Tryckeri: V-tab E-post: redaktionen@mediaplanet.com Omslagsfoto: Mikael Kenta

Vi vet att kvinnor i alla åldrar uppger en mycket större psykisk påfrestning än män, uppsöker mer vård för psykiska besvär, är sjukskrivna oftare med en psykiatrisk diagnos och gör långt fler självmordsförsök. Att vända den nedåtgående trenden när det gäller kvinnors psykiska hälsa är av central betydelse för hela samhället.

facebook.com/MediaplanetMarketing @MediaplanetWorld Återvinn gärna tidningen

är jag tar emot samtal i Minds Självmordslinje slår det mig ofta att vårt psykiska lidande ser ganska lika ut oavsett om vi är 15 eller 90 år. Våra mänskliga behov som meningsfullhet, engagemang, sociala relationer, att känna glädje och kunna bemästra livets olika svårigheter är i grund och botten de samma, även om psykiskt lidande tar sig lite olika uttryck.

Text Karin Schulz

Vi vet att en fullgången skolgång är

Här vilar ett stort ansvar på de folkvalda, men för att minska och hantera det mänskliga lidandet behöver vi också allihop agera som medmänniskor. avgörande för ungdomars förutsättningar till psykiskt välbefinnande på sikt, samtidigt som ungdomsåren är en omvälvande tid. Därför bör vi förutom att rusta unga med kunskap om psykisk hälsa betydligt tidigare och mer systematiskt än idag identifiera barn och unga som mår dåligt eller far illa, och sätta in det stöd som behövs.

Vi vet att femton procent av de äldre vuxna får antidepressiva läkemedel, ofta utan en psykiatrisk diagnos. Det är en oroväckande trend om det anses normalt att vara nedstämd för att man närmar sig döden, eller att man behandlar ofrivillig ensamhet med psykofarmaka. Alla har rätt att må bra både fysiskt och psykiskt och rätt till en god vård för psykiska besvär och psykiatriska tillstånd, oavsett generation.

Ett medmänskligare samhälle med mindre mänskligt lidande bygger på trygghet, gemenskap och framtidstro. Nu när de psykiska besvären och hälsoklyftorna har vuxit under pandemin är det än mer angeläget att prioritera folkhälsan och människors välbefinnande. Här vilar ett stort ansvar på de folkvalda, men för att minska och hantera det mänskliga lidandet behöver vi också allihop agera som medmänniskor.

För att tillsammans skapa ett medmänskligare samhälle.

Bergslagens Behandlingshem

är ett av landets få behandlingshem för narkotikamissbruk, drogmissbruk, alkoholmissbruk och läkemedelsberoende som erbjuder patienter övergripande vård och behandling med alla steg från medicinsk abstinensbehandling till utslussning.

Målsättningen för vistelsen här på vårt behandlingshem är ett liv fritt från alkohol och droger, med fysisk och psykisk rehabilitering som grund för ett meningsfullt och värdigt liv.

Vi har KBT-terapi!

Bergslagens Behandlingshem AB

Dennicketorp, 682 92 Filipstad

www.dennicketorp.se

0590 10610

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

3

Denna artikel är i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

Folkbildning i studiecirkelform stärker social gemenskap och förebygger psykisk ohälsa Att delta i en studiecirkel, som karakteriseras av att deltagarna själva är medskapare i sitt eget lärande snarare än konsumenter av utbildning, ger en känsla av sammanhang som bidrar till att förebygga psykisk ohälsa. Folkbildning stärker i sin tur känslan av social samhörighet och tillit till såväl övriga deltagare som samhället i stort. Studier visar också att folkbildning via studiecirklar stärker sociala relationer och ökar känslan av meningsfullhet.

Oväntade möten och nya viktiga relationer – Vi genomför även föreläsningar och studiecirklar som syftar till att bygga en stabil psykisk hälsa, men även att bryta tabun kring psykisk ohälsa. Vi har ett särskilt fokus på de individer som vi i dagsläget inte når i så hög utsträckning, de som troligen behöver oss allra mest, säger Angela Ekman Nätt.

Att delta i en studiecirkel påverkar deltagarnas hälsa, oavsett ämne.

Forskning visar exempelvis att en studiecirkel där man delar och lär tillsammans stärker gemenskapen och tilliten till andra såväl som samhället.

– Studiecirkeln leder till oväntade möten och nya viktiga relationer.

Folkbildningen bygger broar över gränser och ger förståelse, stärker känslan av mening, något vi verkligen behöver för att mota polariseringen. När vi ber

FOTO: STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

V

älbefinnande handlar om hur vi som samhälle säkrar stödjande miljöer men också om hur vi som individer, tillsammans med andra skapar en grogrund för ett hälsosamt och hållbart liv. Tid för eftertanke och ett ständigt lärande är grunden för ett liv i balans. Folkbildningen bidrar i allra högsta grad på den resan, säger Angela Ekman Nätt, 2:a vice ordförande i Studieförbundet Vuxenskolan.

Studieförbundet Vuxenskolan erbjuder mötesplatser och stöd för lärande och personlig utveckling för alla. De har mötesplatser i hela landet i form av studiecirklar, kulturarrangemang och liknande och erbjuder även samtalsgrupper för personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, bland annat i samarbete med Riksförbundet Balans.

Angela Ekman Nätt 2:a vice ordförande Studieförbundet Vuxenskolan

forskare att fråga våra deltagare, svarar en majoritet att cirkeln har stärkt dem som individer och varit en viktig del i den personliga utvecklingen, säger Angela Ekman Nätt.

Studieförbundet Vuxenskolan berör och jobbar direkt med de flesta av FN:s globala hållbarhetsmål inom ramen för Agenda 2030, en agenda som är viktig för Studieförbundet Vuxenskolan, Sverige och för världen.

– Agendan visar hur viktig folkbildningen är genom att lyfta vikten av hälsa, jämställdhet, jämlika förutsättningar, samverkan och tillgång till information och lärande som nycklar för en hållbar utveckling. Vi på Studieförbundet Vuxenskolan stärker människor och ger verktyg för ökad delaktighet och förståelse, säger Angela Ekman Nätt.

Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan FOTO: STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN JÖNKÖPINGS LÄN

Shared Reading, högläsning i grupp med positiv inverkan på deltagarnas psykiska hälsa FOTO: STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN JÖNKÖPINGS LÄN

AnnaMalin Kax Projektledare Shared Reading projektet Studieförbundet Vuxenskolan Jönköpings län

Studieförbundet Vuxenskolan i Jönköpings län började för tre år sedan med att använda sig av Shared Reading, en metod för högläsning i grupp som har tagits fram av The Reader Organisation i Liverpool, England.

Forskning visar att Shared Reading har god effekt på personer med psykisk ohälsa.

Text Annika Wihlborg

S

hared Reading bygger på att en grupp läser dikter, noveller eller andra korta texter högt tillsammans under ledning av en utbildad läsledare.

Under läsningen stannar deltagarna upp för att samtala och reflektera kring de tankar, känslor och minnen som texterna väcker. Shared Reading är en metod för att känna samhörighet på lika villkor. Genom att fördjupa sig i en text tillsammans får deltagarna en paus från vardagens svårigheter och orosmoment.

Samtidigt får de möjlighet till reflektion och att göra sin röst hörd.

Det är ingen terapi men Shared Reading kan absolut ge terapeutiska effekter.

Läsfrämjande verksamhet för personer med psykisk ohälsa – Vi började arbeta med Shared Reading för tre år sedan då en av våra medarbetare ett par år tidigare sett ett inslag om metoden på UR Play. Vi beviljades finansiering från Allmänna Arvsfonden så att vi kunde utbilda fem utbildare och översätta handboken till

svenska, för att kunna utbilda läsledare i metoden och på det sättet ha Shared Reading-grupper i hela Jönköpings län, bland annat inom psykiatrin, inom äldreomsorgen och på flertalet av länets bibliotek. Vi har även passat på att utbilda läsledare utanför länet. Under Coronapandemin har vi haft digitala Shared Reading-grupper, vilket fungerat över förväntan, säger AnnaMalin Kax, en utav projektledarna för Shared Reading projektet på Studieförbundet Vuxenskolan i Jönköpings län.

Stor effekt på deltagarnas psykiska välbefinnande Forskning från England visar att Shared Reading ger många positiva effekter på individens hälsa och välbefinnande, bland annat ett förbättrat självförtroende och en förbättrad självkänsla.

AnnaMalin Kax betraktar kravlösheten, vänligheten, erfarenhetsutbytet och möjligheten till reflektion som de främsta styrkorna med metoden.

– Shared Reading är en enkel och okomplicerad metod, som kan ha stor effekt på deltagarnas psykiska välbefinnande. Det är ingen terapi men Shared Reading kan absolut ge terapeutiska effekter. Vår ambition är att fler vårdcentraler och psykiatriavdelningar så småningom ska vilja utbilda egna läsledare, säger hon.

4

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Svåra depressioner måste behandlas i tid Patienter med svårbehandlad depression behöver få rätt vård vid rätt tillfälle. Därför måste vården bli mer personcentrerad samtidigt som primär- och specialistvården måste bli smidigare.

Text Fredrik Söderlund FOTO : G Ö R A N STJ ER N A

D

et går att hitta olika tendenser inom depressionssjukdomar idag. Generellt sett så finns det ingen direkt generaliserad eller personcentrerad vård.

Det är oerhört viktigt att se tidigt vilken typ av depression som den specifika patienten har för att kunna hjälpa på bästa sätt, menar Lars Häggström som är specialistläkare inom psykiatri, vid Affecta Psykiatrimottagning i Halmstad - Problemet är att mycket depressionsbehandling idag följer en slags “kokbok-variant”. Som sjuk får du ofta antidepressiva läkemedel utifrån en rekommendationslista, utan att få prata med en psykolog eller psykoterapeut om det behövs. Den lösningen passar inte alla och därför blir bara en tredjedel bättre.

Lars Häggström Specialistläkare inom psykiatri Affecta Psykiatrimottagning i Halmstad

Vi behöver ta tidiga tecken på allvar Depression är inte en sjukdom, utan flera olika tillstånd som du måste ta hand om på olika sätt. Det gäller som sagt att kunna se varningssignaler tidigt, menar Lars Häggström.

– Psykiatrin lider av att vi inte har tid och resurser för att fånga upp allvarliga symtommässiga signaler snabbt.

Det kräver att du får mer tid med en patient för att ta reda på eventuella trauman i livet och utvecklingen av depressionen och om det finns en påtaglig sårbarhet. Har du haft återkommande höst- eller vår depressioner sedan 18 års ålder så ska det tas på yttersta allvar. Dessutom kan symtombilden se helt olika ut och därför behöver alla olika typ av behandling.

Många blir dessutom stigmatiserade med tappad självkänsla och sämre familjeförhållanden som följd av sin depression.

Rätt vård till rätt patient vid rätt tidpunkt Lars Häggström menar att det finns olika kliniska markörer för att hitta riskfaktorer tidigt i livet och att ett bättre samarbete mellan primärvård och psykiatrin skulle vara en lösning. - Det är fortfarande svårt för primärvården att hinna med behandling av svåra depressioner och vi kan inte lägga för mycket ansvar där. Därför behöver vi hitta broar mellan specialist- och primärvården för att snabbt kunna länka

patientkontakten och specialistvården tidigare. Det finns ställen i världen som vi kan lära oss av. I Australien har de till exempel mobila team för att underlätta för primärvården i ett tidigt skede om det skulle behövas.

Viktiga studier Lars Häggström menar också att många människor mår dåligt under för lång tid och blir sjukskrivna utan att ha fått tillräckligt med hjälp.

– Många blir dessutom stigmatiserade med tappad självkänsla och sämre familjeförhållanden som följd av sin depression. Vi måste jobba på många olika plan runt patienten. Både förbättra depressionen, ha en dialog med arbetsgivaren och stötta närstående.

Det börjar komma studier kring huruvida personer med svårbehandlade depressionerna har en annan genetisk eller ärftlig sårbarhet än de med lättare

depressioner.

– Vi ser bland annat att missbruk i släkten är en faktor hos majoriteten som lider av svår depression. Om det finns bipolär sjukdom eller tidigare självmord i släkten är sårbarheten också ökad, säger Lars Häggström.

Snabb uppföljning Frågan är då om det finns en särskild behandlingsstege att utgå ifrån när det kommer till svår depression. Som en uppföljning och utvärdering av en specifik behandling.

– Uppföljning av en ny behandling eller medicinering måste vara snabb för att man ska kunna se effekten. Helst inom 2-3 veckor. Det finns kliniska riskfaktorer för självmordshandlingar när det kommer till svåra depressioner.

Mycket på grund av grav sömnstörning och mycket ångest. Snittiden att komma till tredje läkemedlet för en patient är cirka 1,5 år på många ställen i landet och det är ohållbart. Här måste både Primärvård och Specialistpsykiatri bli bättre och samarbeta ännu mer, säger Lars Häggström.

Denna artikel är i samarbete med Janssen.

CP-235969

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

”Du ska inte bli stigmatiserad och nonchalerad på grund av din psykiska ohälsa” Anna-Maria Lundberg fick sin första depression när hon var 18 år. Efter en lång vårdresa så mår hon betydligt bättre idag. “Men det är väldigt viktigt att försöka hitta kraft till att lämna en vårdsituation som inte är bra”, säger hon.

Text Fredrik Söderlund

Att träffa andra med liknande erfarenheter i självhjälpsgrupp respektive anhöriggrupp är också en bra strategi.

Vändpunkt att träffa andra drabbade 2005 fick Anna-Maria Lundberg en chans att ta en ny arbetsriktning i livet.

– Efter en period av dåligt mående så fick jag chansen att arbeta inom Riksförbundet Balans. Det ledde till engagemang inom Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, och senare till anställning inom Studieförbundet Vuxenskolan. Det var en viktig vändpunkt att möta andra med liknande erfarenheter som mina. Min självkänsla byggdes upp en del, men när det gäller att ta hjälp så gäller det att vilja och orka.

Ge inte upp Under mer än tio år var Anna-Maria inskriven på en vårdcentral. Inga prover togs under åren, trots två kroniska diagnoser. När hon till sist kom till en annan vårdcentral togs blodvärde och blodtryck. Det var alarmerande värden som behövde åtgärdas med bland annat blodtransfusioner.

– Försök hitta kraft till att lämna en vårdsituation som inte är bra. Du ska inte bli stigmatiserad och nonchalerad på grund av din psykiska ohälsa. Det tillhör sjukdomen att man inte tror att man är värd något. En kollega och god vän pushade mig till att söka den hälsocentral där hon gick. Det blev en vändning. Nu kan jag kommunicera med min läkare och andra på hälsocentralen och känner mig sedd och bekräftad.

De följer upp min vård, men också min egenvård.

Lång vårdresa

Lägga upp egna strategier

Anna-Maria har haft en lång vårdresa och upplevt både positiva och negativa vårdsituationer.

– Värken i kroppen blir jag inte av med och jag är fortsatt känslomässigt skör.

Jag vill att min vårdkontakt ska veta det om mig när vi möts i vården och ha det som utgångspunkt. I vården saknas ofta strukturer för att samarbeta över tid med mig som patient. Jag har nu kontakt med en psykiatriker som har hjälpt mig med att få bra ordning på medicineringen och som ser hela mitt mående, även det fysiska.

Anna-Maria säger också att det kan vara bra att skriva en trygghetsplan med sin vårdkontakt och anhöriga.

– Det är en bra strategi som ger trygghet i vardagen och är värdefullt att ha när du är på väg in i ett skov igen. Att träffa andra med liknande erfarenheter i självhjälpsgrupp respektive anhöriggrupp är också en bra strategi. Det kan till exempel vara med stöd av Balansmodellen. Sedan gäller det att försöka ta hand om dig själv. Göra positiva och kravlösa saker, även fast du är nere och inte vill.

Depression kan se olika ut Idag lever ungefär 450,000 människor i vuxen ålder med depression i Sverige, och för att ställa diagnosen depression behöver ett visst antal symptomkriterier vara uppfyllda och symtomen ska ha funnits under en sammanhängande tid1,2 Drygt 15,000 människor har behandlingsresistent depression, dvs uppnår inte symtomfrihet efter 2 behandlingsförsök med antidepressiva läkemedel eller psykologisk behandling3,4

FOTO : K A R I N L I N D ÉN

A

nna-Maria Lundberg växte upp med psykisk ohälsa i familjenoch det påverkade henne.

Till exempel fanns oro och värk i kroppen redan från unga år.

– Jag är 56 år idag och har lärt mig att identifiera mina tidiga tecken, symptom som tyder på att jag är på väg in i en sämre period. För mig är det irritation, nära till tårar, ångest och mer värk i kroppen. Perioderna sammanfaller ofta med att kraven från mig själv och andra är höga i arbete och i privatliv.

Andra tecken är ointresse, passivitet och när jag mår riktigt dåligt även en tung likgiltighet. Jag känner en väldig skam och allt känns hopplöst.

Anna-Maria Lundberg

Behandlingsresistent depression anses vara en sjukdom med avsevärd svårighetsgrad5,6 som kännetecknas av en ökad dödlighet pga självmord och olyckor3, ökad risk för sjukpension och kraftigt nedsatt förmåga att ta hand om grundläggande behov i dagliga rutiner Behandlingsresistent depression kräver oftare sjukhusinläggning, kontakt med specialistläkare och har visats kräva upptill 5 gånger som många besök på vårdcentral, jämfört med personer som inte lever med depression7

Om du vill veta mer om när man ska söka vård kan du vända dig till 1177 1. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkorlevnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistikpsykisk-halsa/ 2. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/ psykiatri/depression-hos-vuxna/ 3. Reutfors J, Andersson TM, Brenner P, Brandt L, DiBernardo A, Li G, Hägg D, Wingård L, Bodén R. Mortality in treatmentresistant unipolar depression: A register-based cohort study in Sweden. J Affect Disord. 2018 Oct 1;238:674-679. doi: 10.1016/j. jad.2018.06.030. Epub 2018 Jun 18. PMID: 29966932.

4. Läkemedelsverket, Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna, in Behandlingsrekommendation. 2016.

5. TLV. Hälsoekonomisk bedömning av Spravato (esketamin).

2020 1887/2019; Available from: https://www.tlv.se/download/ 18.1ee533eb171f50617c169b30/1589444018795/bes200513_ spravato.pdf.

6. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. 2020.

7. J. Lundberg, ”Treatment Resistant Depression In STockholm (TRIST): disease burden estimations, treatment trajectories and healthcare consumption from a longitudinal popula-tion-based cohort,” Poster ECNP 2019, 2019.

Denna artikel är i samarbete med Janssen.

CP-236206

5

6

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Gemensamma insatser krävs för att hantera psykisk ohälsa efter pandemin Coronapandemin har varit omvälvande för hela samhället och har självklart även haft stor inverkan på människors psykiska hälsa. Nu krävs krafttag från hela samhället för att hantera den psykiska ohälsa som uppstått till följd av de särskilda levnadsvillkor som rått under pandemin.

arbetar på Sveriges Kommuner & Regioner med utvecklingsfrågor inom psykiatriområdet, bland annat som projektledare för Uppdrag Psykisk Hälsa.

Tillåt dig att sörja det du gått miste om under pandemin Samlade insatser från såväl primärvård som civilsamhälle, föreningsliv och övriga delar av samhället kan hjälpa oss att tillsammans hantera psykisk ohälsa i alla åldersgrupper.

– Det är lätt att tänka att den psykiska ohälsan som uppkommit till följd av pandemin ska försvinna direkt så snart stora delar av befolkningen vaccinerats, men efter en pandemi kommer många reaktioner och känslor först i efterhand när vi verkligen får en chans att bearbeta det vi varit med om. Jag tycker att man ska tillåta sig själv att sörja allt det man gått miste om under pandemin, från inställda födelsedagskalas till ensamma

FOTO: THOMAS HENRIKSSON

I

ndivider som redan innan pandemin hade någon form av psykisk ohälsa har ofta fått det tuffare då många av våra dagliga rutiner har försvunnit och de fysiska mötesplatser som tidigare fanns har blivit digitala. Många som arbetat hemma under en längre tid och saknar det sociala sammanhanget på jobbet riskerar också att drabbas av psykisk ohälsa. Just jobbet och det sociala sammanhang en arbetsplats erbjuder är en viktig friskfaktor som många förlorat under pandemin.

Ytterligare en grupp som varit särskilt utsatta under pandemin är självklart de äldre, som i många fall varit helt isolerade. Kvinnor och barn som lever under utsatta hemförhållanden har i många fall upplevt en eskalerande våldsspiral i hemmet, säger IngMarie Wieselgren, psykiatriker och nationell psykiatrisamordnare som

julhelger. Först därefter är samhället redo att gå vidare, säger Ing-Marie Wieselgren.

Föreningslivet fyller viktig funktion

Ing-Marie Wieselgren Psykiatriker & nationell psykiatrisamordnare SKR

När pandemin klingat av krävs förstärkta insatser från hela samhället för att hantera den psykiska ohälsan i samband med att individer gör en omstart.

Många har hunnit reflektera över sin tillvaro och vad som verkligen är viktigt under pandemin, vilket gör att många människor förmodligen kommer att omvärdera sina liv och kanske även få nya prioriteringar.

– Föreningslivet och andra sociala sammanhang utanför familjekretsen fyller en viktig funktion här. Föreningar kan exempelvis behöva ringa runt till sina medlemmar för att fråga hur de mår efter pandemin. Det kan även bidra till att fler återgår till de föreningsaktiviteter de deltog i innan pandemin, säger IngMarie Wieselgren.

Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med mWorks.

mWorks underlättar återgång till arbete genom att lyfta individen I projektet mWorks fokuserar professor Ulrika Bejerholm med forskarkollegor på vilka styrkor, förmågor och nya strategier som kan hjälpa sjukskrivna med ångest och depression tillbaka till arbete. mWorks är en app som ger individen en mer sammanhängande upplevelse, ett bra komplement till den traditionella rehabiliteringskedjan som stärker individens tilltro till sina egna styrkor och förmågor.

Text Annika Wihlborg

förmåga. Appen ger individen struktur och överblick i en komplex process, säger Ulrika Bejerholm, professor i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning med förenad anställning vid Lunds universitet och Region Skåne.

mWorks gör användaren mer delaktig i sin arbetsåtergång och väl tillbaka på jobbet, vilket förändrar processen för alla; för individen, vården, myndigheter och arbetsgivare.

Baseras på aktuella forskningsresultat mWorks testas för närvarande på användare via primärvården, allmänpsykiatrin och företagshälsovården. Målsättningen

FOTO: MWORKS

I

dag är stödet i rehabiliteringskedjan fördelat mellan olika aktörer. Det kan generera långvariga sjukskrivningar som i sin tur kan till en nedåtgående spiral av psykisk ohälsa, dåligt självförtroende och utanförskap.

Många myndighetskontakter är tidsoch energikrävande, vilket i sin tur riskerar att förlänga sjukskrivningen.

Vid sedvanliga insatser sätter man en diagnos och slår fast vad som inte fungerar. mWorks utgår i stället från det omvända perspektivet.

– mWorks erbjuder en pedagogisk process där individen i egen takt kan hitta motivation och ringa in egna styrkor och hitta strategier för att komma vidare. Vi gör den sjukskrivne delaktig och ger dem kontroll över sin egen situation. Vår ambition är att mWorks ska fungera som ett praktiskt stöd som lyfter individen och stärker tilltron till sin egen

Ulrika Bejerholm Professor i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning med förenad anställning vid Lunds universitet & Region Skåne

är att appen på sikt ska bli ett naturligt komplement till den befintliga rehabiliteringskedjan. Appen har utvecklats genom forskning i samverkan med slutanvändarna, arbetsgivare, rehabiliteringspersonal, psykologer och spelutvecklare och har utformats med inspiration från Ulrika Bejerholms forskning kring arbetsåtergång för personer med depression och ångest som visat att just en kombination av Supported Employment och Kognitiv Beteendeterapi har effekt på arbetsåtergång.

– mWorks hjälper till att överblicka det stöd som finns, vilka strategier man kan behöva och hjälper användaren att skapa en plan framåt. mWorks gör användaren mer delaktig i sin arbetsåtergång och väl tillbaka på jobbet, vilket förändrar processen för alla; för individen, vården, myndigheter och arbetsgivaren, säger Ulrika Bejerholm.

Mworks är ett forskningsprojekt vid institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet.

Projektet är finansierat av forskningsrådet FORTE och genomförs i samarbete med Region Skåne, LU Innovation och CEPI. Läs mer på: mworks.nu

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

7

Isabell Carlsson Utvecklingsledare & kommunikatör Finsam Göteborg

Denna artikel är i samarbete med Finsam Göteborg.

FOTO: FINSAM GÖTEBORG

Individanpassad hälsoutveckling ger goda resultat på Finsam Göteborg

Att aktivt arbeta med sin hälsa är en viktig aspekt för att minska psykisk ohälsa och komma in i arbetslivet.

Samordningsförbundet Finsam Göteborg erbjuder alla deltagare möjligheten till individanpassat stöd från hälsoutvecklare som stärker individer på vägen till ett sundare liv. Stödet från hälsoutvecklaren har ofta god effekt, många gånger i kombination med andra insatser som exempelvis praktik och arbetsträning.

Text Annika Wihlborg

M

ånga av våra deltagare har psykisk ohälsa och behöver personligt stöd för att förändra sin situation. Psykisk ohälsa kan leda till sjukskrivning eller arbetslöshet och arbetslöshet ökar i sin tur risken för olika former av psykisk ohälsa. Våra hälsoutvecklare erbjuder ett stöd som ofta kompletterar andra insatser, exempelvis praktik eller arbetsträning. Hälsoutvecklaren utgår alltid från ett holistiskt perspektiv och deltagarens individuella behov och intressen, säger Isabell Carlsson, utvecklingsledare och kommunikatör på Finsam Göteborg.

Avgörande stöd för att komma i gång med livsstilsförändringar Tillsammans med individen ser hälsoutvecklaren över alltifrån sömn till kost och motion. Det finns mycket man kan göra för att påverka måendet men det kan vara svårt att komma igång och veta man ska göra, speciellt om man mår psykisk dåligt.

– Hälsoutvecklaren kan bland annat följa med deltagare som exempelvis

vill börja med gymträning, yoga, simning, vilket kan sänka tröskeln för att aktivera sig. För många deltagare är hälsoutvecklarens stöd avgörande för att komma i gång med livsstilsförändringar.

Målgruppen i den här insatsen är personer i arbetsför ålder och tanken är att hälsoutvecklarens stöd ska utgöra en pusselbit mot minskad psykisk ohälsa och egen försörjning. Insatsen finns sedan årsskiftet i hela Göteborg och intresset för att delta är stort, säger Isabell Carlsson.

Finsam Göteborg har även en insats som är speciellt riktat till Unga Vuxna med psykisk ohälsa. Det övergripande syftet är alltid att erbjuda ett samlat stöd som så småningom ska leda till arbete och egen försörjning.

– Många med psykisk ohälsa säger att de vill arbeta men arbetsdeltagandet är fortfarande betydligt lägre för personer med psykisk ohälsa. Vår utgångspunkt är att alla har rätt till arbete och att vara bidragande till samhället utifrån egen förmåga. Arbete bidrar med så mycket mer än en egen försörjning. Det ger individen en känsla av att vara behövd och tillför en känsla av meningsfullhet, säger Isabell Carlsson.

Finsam Göteborg erbjuder rådgivning och stöd till unga vuxna i övergången från skola till arbetsliv Allt fler unga vuxna som slutar gymnasiet behöver hjälp att komma vidare och hitta vägar framåt i tillvaron efter skolan. Genom projektet Från Skola till Arbetsliv fångar Finsam Göteborg upp ungdomar som varken arbetar eller studerar på ett tidigt stadium. Via satsningen erbjuds bland annat rådgivning som ökar förutsättningarna för en framgångsrik övergång mellan skola och arbetsliv.

Text Annika Wihlborg

att fånga upp dessa ungdomar på ett så tidigt stadium som möjligt, säger Kristin Rinaldo, projektledare för Från skola till arbetsliv på Finsam Göteborg.

Erbjuder rätt stöd vid rätt tidpunkt Kristin Rinaldo och hennes kollegor arbetar i rådgivande team som samverkar med elevhälsoteamen på sju gymnasieskolor i Göteborg. De träffar kontinuerligt elevhälsoteamen och identifierar därigenom de elever som kan vara behov av stöd för att hantera övergången mellan skola och arbetsliv på ett smidigt sätt. − Vi erbjuder rådgivning som hjälper ungdomarna att kartlägga olika vägar till arbete eller studier. Somliga elever slussas vidare till Finsams satsningar

för unga vuxna. Det är helt centralt att fånga upp dessa unga vuxna direkt när de slutar skolan så de inte faller mellan stolarna, säger hon.

En aktuell rapport från MUCF bekräftar att samverkan mellan myndigheter och förebyggande insatser många gånger är avgörande för att förebygga utanförskap bland unga vuxna. − Vi har sett många positiva resultat av vårt arbete, det är tydligt att den här typen av stöd verkligen behövs och att det utgör en viktig del av det förebyggande arbetet. Professionerna som ingår i de elevhälsoteam vi samverkar med runtom i Göteborg upplever att de nu kan erbjuda ett helt annat stöd till elever som riskerar att falla mellan stolarna, säger Kristin Rinaldo.

FOTO: FINSAM GÖTEBORG

F

insam Göteborg driver projektet Från Skola till Arbetsliv, som är ett delprojekt i Respondere, ett samverkansprojekt mellan de tre samordningsförbunden Älv & Kust, Göteborg, Insjöriket samt Försäkringskassan. Projektet har pågått sedan augusti 2019 och avslutas i december 2021. − Det övergripande syftet med vårt projekt är att erbjuda unga tillgång till samordnade insatser i övergången mellan skola och arbetsliv. Bland unga som behöver stöd i den här övergången uppstår ofta ett glapp mellan just skola och arbetsliv, vilket kan leda till utanförskap. I det här projektet testar vi nya samverkansformer som syftar till

Kristin Rinaldo Projektledare Från skola till arbetsliv Finsam Göteborg.

Denna artikel är i samarbete med Finsam Göteborg.

8

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

För alla som kämpar med psykisk ohälsa - du är också en hjälte

Xernam imil iusapitisit quam, ius is et moluptate commollabore volore, eaqui bustium earcipit ant volest

Hon är känd för sitt mod, sin råa ton och skarpa intellekt. Bakom komikern finns en kvinna som samlat sitt mod för att få vara den hon är idag. Mia Skäringer delar med sig av sina erfarenheter kring psykisk ohälsa och hur hon blivit bättre på att lyssna på kroppens signaler.

FOTO : M I K A EL K EN TA

Specialister på utmattning Kognitiva Teamet Rehab är Stockholms största specialistmottagning för rehabilitering av utmattningssyndrom och långvarig smärta. Vår behandling bygger på den senaste forskningen och visar på goda behandlingsresultat. Är du i riskzon för utmattningsyndrom?

Scanna QR-koden för att komma direkt till vårt stresstest!

Text Susanne Raaf

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Varför allt blev som det blev Mia berättar att hon haft ganska många problem med ätstörningar och andra former av självskadebeteende beteenden framförallt i tonåren. Inte förrän i vuxen ålder förstod hon hur hon själv hängde ihop psykiskt. Hon fick diagnosen bipolär typ 2 för ett antal år sedan.

Det finns många bidragande orsaker till hur hon har mått och mår bland annat övergrepp och psykisk ohälsa i hennes ursprungsfamilj.

Hennes nya bok ”Maria – En kvinnlig komikers dagbok” handlar just om mörkret – men också ljuset. Om hur det bakom en kvinnlig komiker finns alkoholproblem, ensamhet, depressioner och självförakt.

Det är ingenting som man slarvigt kallar ”att hon gick i väggen igen”. Hon menar att först ska man erkänna för sig själv hur illa det är. Sedan ska man hitta en läkare som förstår, ser och kan hjälpa. Slutligen gäller det att få omgivningen att förstå och sist men inte minst våga släppa taget, vila, läka och ibland designa om sitt liv om det krävs.

Skam och otillräcklighet Hon vill upplysa andra med utmattningssyndrom om att det är okej att inte orka allt. Mia säger att hon skämdes mycket och kände sig otillräcklig och svag.

Att hon även var en dålig mamma, fru och vän. Det jobbigaste och obehagligaste läget är förnekelsen men sedan blir det lättare. Inom henne fanns det en kraft i att våga ge upp, även om hon så skulle gråta ett helt år. Utan stöd från omgivningen och samhället hade det aldrig gått, menar hon. Idag när hon ser tillbaka på sin tid av utbrändhet önskar hon att det hade funnits en större förståelse från arbetsplatser och mer lösningsfokus och respekt. Helt enkelt mer öppenhet och kunskap generellt kring dessa frågor i vårt samhälle.

Du hör signalerna.

Låt inte kroppen skrika tills rösten viker sig. Det är precis lika illa att ha ont i själen som någon annanstans.

Önskan om synliga sjukdomar Under perioder i hennes liv har hon varit så trött och psykiskt sliten att hon önskat sig ”fysiskt synliga sjukdomar” för att omgivningen lättare skulle kunna förstå.

– Det är mycket sorgligt. Utbrändhet är ett uppsamlingsnamn som lätt missbrukas slarvigt. Det kan handla om så mycket i kombination, säger Mia. Hennes läkare misstänker att hon lider av ME som står för myalgisk encefalomyelit. Myalgi betyder muskelsmärta och encefalomyelit är en inflammation i hjärna och ryggmärg.

9

FOTO : M I K A EL K EN TA

M

ia blev känd med hela svenska folket med tvkaraktärer som Gulletussan och Tabita i Mia och Klara och Anna i Solsidan. Hennes ”No more fucks to give” har älskats av publiken och hyllats i media samt slagit publikrekord och är Mia Skäringers tredje föreställning efter framgångarna med “Dyngkåt och hur helig som helst” och “Avig Maria ... och sångerna jag gråtit till”. Mia Skäringer använder sin röst i kampen för att belysa de psykiska problemen i samhället.

Läs mer på folkhalsasverige.se

Lyssna på magkänslan

För att må bra sover, äter och tränar Mia. Hon poängterar vikten av vila. Det är hennes svåraste gren.

– Ja du hör ju, jag kallar vila för en gren som om det också är något man ska prestera, säger Mia. Hon säger fler nej än ja till arbete och lyssnar på magkänslan. Med ett skratt säger hon att hon blivit ganska enformig och tråkig, men att hon måste vara hyfsat sträng och konsekvent med sig själv. Mia säger att andra i en liknande situation ska våga att lyssna inåt. ”Du hör signalerna. Låt inte kroppen skrika tills rösten viker sig. Det är precis lika illa att ha ont i själen som någon annanstans.”

Det psykiska välmåendet i samhället Det är viktigt att vi alla för en dialog

om att psykisk ohälsa inte är något att skämmas för. Mycket av den psykiska ohälsan som vi ser hos unga hänger ihop. En sådan sak är till exempel tjejer eller kvinnor som blir utsatta för övergrepp och därefter utvecklar kroppsförakt eller ätstörningar. Ofta kan de inte själva koppla händelserna till varandra, menar Mia. Hon förtydligar ” Sätta ord på måendet. Prata.

Minska skammen och tystnaden. Ge det ansikten. Svaghet och styrka hänger ihop. Så snurra på människan, belys alla sidor. Låt hen få lov att bli en hel människa. Det är något med att när en kvinna inte orkar, säger ifrån, blir upprörd. Hon får helt andra smeknamn än en man. Men det är en helt annan fråga som vi får fundera mer på avslutar Mia.

Sov bättre med Ringtäcket® från Sleepify

Visste du att ett tyngdtäcke från oss är så mycket mer än ett täcke med tyngd?

Sov bättre

med Ringtäcket® från Sleepify

Sinnesstimulerande tyngdtäcken med taktil stimulans.

Sinnesstimulerande Vill du veta mer? tyngdtäcken med taktil Sinnesstimuler Kontakta oss på: Sov bättre stimulans. sleepify.se tyngdtäcken m med Ringtäcket® info@sleepify.sestimulans.

08-884088 från Sleepify

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Tillsammans gör vi skillnad!

Annas personliga arbetsspecialist stöttar henne Samordningsförbund på vägen tillbaka till arbetslivet FAKTA OM:

#2

Vi arbetar för att förbättra och utveckla samverkan mellan myndigheterna så ingen person ska hamna ”mellan stolarna” utan få det stöd som behövs för att närma sig egen försörjning.

#3

Vi sätter personen i centrum och kombinerar olika resurser så att vi kan stödja människor i komplexa livssituationer. Arbetssättet är bra för både personer och samhället.

#4

Vi har insatser för arbetslösa, sjukskrivna och unga som varken arbetar eller studerar.

www.miaprojektet.se/mia-vidare

Text Annika Wihlborg

J

ag hade jobbat på samma arbetsplats i elva år fram till 2017, då jag blev sjukskriven. Via min läkare fick jag kontakt med en arbetsspecialist som hjälpte mig att kartlägga min kompetens och vad jag ville arbeta med framöver. Hon hjälpte mig med alltifrån stöttning till att ordna praktikplatser, säger Anna Sundström.

Hon fick kontakt med en arbetsspecialist som använder sig av IPS-modellen (individual placement and support). Modellen bygger på att personer med psykisk funktionsnedsättning som vill börja arbeta får stöd av en arbetsspecialist att snabbt söka arbete utan bedömning av arbetsförmåga. Arbetsspecialisten ger fortsatt stöd genom att samordna och skräddarsy individens stöd från myndigheter. IPS är en evidensbaserad metod som i upprepade forskningsstudier visat sig vara ett effektivt stöd för personer med långvarig psykisk ohälsa. Samordningsförbundet

Stockholms stad finansierar arbetsspecialister på fem psykosmottagningar, en möjlighet till arbetsinriktad rehabilitering enligt metoden IPS.

Mår bättre av att komma ut i arbetslivet – Jag är inne på min tredje praktikplats nu, i ett skolkök på en grundskola i Stockholm.

Här har jag varit i fem månader vid det här laget och trivs jättebra. Mitt mål är att få en OSA-anställning där. Jag jobbar just nu fyra timmar om dagen, vilket passar mig jättebra. Jag mår mycket bättre när jag jobbar eftersom det känns bra att göra nytta och ingå i en social gemenskap, säger Anna Sundström.

Det hon uppskattar mest i kontakten med sin arbetsspecialist är att hon alltid finns tillhands om frågor och funderingar

Rafiq hittade tillbaka till sin inre drivkraft genom MIA Vidare

dyker upp på arbetsplatsen samt att hon bidrar med stöttning och långsiktig konkret hjälp i arbetssökandet.

– Min arbetsspecialist fick bollen i rullning, tillsammans får vi saker och ting att hända. Utan min arbetsspecialist hade jag förmodligen inte hittat den praktikplats jag befinner mig på nu. Det känns bra att ha någon att bolla med, någon som följer och stöttar mig, oavsett var jag befinner mig för tillfället, säger Anna Sundström.

FOTO: ANTON ROSÉN

#5

Vi utbildar och inspirerar, vi metodutvecklar och kartlägger. Läs mer på www.finsam.se eller ta kontakt med ditt lokala samordningsförbund för mer information. I Stockholms län finns åtta samordningsförbund som du når via www.finsamstockholmslan.se

FOTO: ANTON ROSÉN

#1

4 myndigheter – en budget: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och Region (vården) samverkar enligt FINSAM-lagen (2003:1210). Förbunden finansierar insatser för personer som behöver stöd från flera myndigheter för att kunna börja arbeta eller studera.

För Anna Sundström, som diagnostiserats med ADHD och bipolaritet, innebar en personlig arbetsspecialist som tillämpar IPS-metoden, en möjlighet att hitta tillbaka till arbetslivet efter att ha varit sjukskriven en period. Anna har bland annat fått hjälp att hitta lämpliga praktikplatser och stöd i arbetet med att skriva CV. För henne innebar stödet en efterlängtad nystart i arbetslivet och ett ökat psykiskt välbefinnande.

Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby- Sigtuna driver projektet MIA Vidare för personer med långvarig psykisk ohälsa som hamnat mellan stolarna och inte erbjudits individanpassat stöd och rehabilitering från myndigheterna. För 27-åriga Rafiq är har deltagandet i MIA Vidare gjort framtiden lite ljusare. Han har bland annat fått tillgång till ett kontinuerligt och samordnat myndighetsstöd samt individanpassad hjälp att komma vidare i tillvaron.

Text Annika Wihlborg

J Samordningsförbundet i Södertälje

ag fick kontakt med sjukvården i början av 2020 efter att ha mått psykiskt dåligt i flera års tid. Jag fick tips om MIA Vidare och deltar i projektet sedan januari 2021. I början när jag fick kontakt med sjukvården var situationen kaosartad eftersom jag tvingades byta läkare ofta.

Det känns bra att ha en samlad ingång till och en kontinuerlig kontakt med såväl sjukvården som olika myndigheter via MIA Vidare, säger Rafiq.

MIA Vidare vänder sig till personer som varit sjuka eller arbetslösa under en längre tid och behöver ett samordnat stöd från flera aktörer för att hitta tillbaka till arbetsmarknaden. Satsningen bedrivs

i samverkan mellan Region Stockholm, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommuner och finansieras via Samordningsförbundet och Europeiska socialfonden.

Fått hjälp att återigen närma sig arbetsmarknaden Rafik är fortfarande sjukskriven på grund av psykisk ohälsa men har fått ett nytt framtidshopp sedan han började delta i MIA Vidare. − Jag har varit ute i arbetslivet tidigare och ser fram emot att återigen närma mig arbetsmarknaden. Inom kort ska jag praktisera på ett ställe där det finns både en restaurang och en secondhand

butik. Jag ser fram emot det och betraktar praktiken som ett första steg tillbaka på arbetsmarknaden, säger Rafiq.

Hans långsiktiga målsättning är att studera ekonomi eller juridik på universitetet, men just nu handlar hans tillvaro mycket om att stabilisera sitt psykiska mående. −Jag känner mig inte längre ensam med min psykiska ohälsa och har även ett konkret framtidsmål att sikta på, vilket känns jättebra. Jag har också återfått mitt förtroende för sjukvården och känner att jag har en drivkraft som driver mig framåt i rätt riktning, säger Rafiq.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

Emma fick nytt självförtroende och hjälp att staka ut en framtidsriktning via Alis Efter en långvarig sjukskrivning fick 23-åriga Emma Voittonen en mentor via Alis, Samordningsförbundet Södertäljes insats för unga som behöver extra stöd för att få ett arbete eller påbörja studier. Mentorn blev vändningen för Emma, som fick hjälp att konkretisera sina framtidsdrömmar genom att börja på en skrivarutbildning via en folkhögskola. Nu gör hon sig redo att börja läsa upp sina gymnasiebetyg och siktar på en framtid som lektör eller psykolog.

FOTO: PRIVAT

J Emma Voittonen

ag diagnostiserades med kronisk smärta 2017 och var därefter sjukskriven i flera år. Jag har varit inskriven på Arbetsförmedlingen i flera omgångar, men har alltid blivit utskriven eftersom de inte kunnat erbjuda det stöd jag behöver för att hitta jobb eller studier utifrån mina förutsättningar.

Min LSS-handläggare rekommenderade mig att ta kontakt med Alis. Det stöd jag har fått från dem innebar verkligen en vändning för mig, säger Emma Voittonen Genom Alis erbjuder Samordningsförbundet Södertälje vägledning och stöd till unga personer via en mentor, vars roll är att stödja och vägleda deltagaren att ta sig förbi hinder för att få eller behålla arbete eller påbörja studier. Genom att

erbjuda stöd tidigt kan fler unga komma till självförsörjning i stället för att hamna i myndigheternas system och i beroende av offentlig försörjning.

Ovärderligt bollplank i vardagen – Jag har fått regelbundet stöd från Alis sedan mitten av 2019. Min mentor hjälpte mig att utforska olika framtidsmöjligheter baserat på mina intressen och förutsättningar. Jag går nu en skrivarlinje på deltid och hoppas snart kunna läsa upp mina betyg på en folkhögskola. Min mentor har funnits vid min sida hela vägen, även när jag behövt hjälp under utbildningens gång. För mig är stödet som Alis kan erbjuda guld värt. Efter att ha varit sjukskriven länge betydde det

mycket för mig att återigen komma in i rutiner och få struktur på dagarna, säger Emma Voittonen.

Hon uppskattar särskilt att mentorn från Alis finns tillgänglig som ett bollplank när motivationen tryter eller när hon behöver hjälp med att hitta en väg framåt, exempelvis genom att ansöka till en utbildning.

– Stödet från min mentor är verkligen ovärderligt för mig. Tidigare hade jag ofta destruktiva tankar om att jag inte duger och att jag aldrig kommer att kunna hitta en sysselsättning som passar mig och mina förutsättningar. Nu har jag stärkt mitt självförtroende och har dessutom en helt ny framtidstro, säger Emma Voittonen.

Text Annika Wihlborg

MIA Vidare-projektet lotsade Lotta tillbaka till arbetsmarknaden För 53-åriga Lotta Svahn, som varit sjukskriven i drygt två år efter att ha diagnostiserats med fibromyalgi och diskbråck, blev deltagandet i MIA Vidare via Samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka och Salem en väg tillbaka till arbetsmarknaden. Hon hade redan från start ett tydligt mål: att jobba som receptionist på en vårdcentral. Efter att ha praktiserat en period har Lotta nu erbjudits ett vikariat som på sikt kan utmynna i en tillsvidareanställning.

Praktikplats ledde till vikariat – När jag började i MIA Vidare hade jag redan ett tydligt mål: att jobba som receptionist på en vårdcentral. I det yrket har jag nytta både av min undersköterskeutbildning och en administrativ utbildning som jag gått tidigare. Min handledare föreslog olika arbetsplatser som jag kunde kontakta och jag skrev CV. Jag sökte massor av jobb och var verkligen motiverad, säger Lotta Svahn.

I november 2020 fick hon en praktikplats som receptionist på Salems vårdcentral och trivdes jättebra från första dagen. Efter två veckor kände sig

Lotta Svahn redo att öka sin tjänst från 50 procent till 75 procent och efter ytterligare en tid var hon redo att börja jobba heltid.

– Nu har jag erbjudits ett halvårs vikariat med start 1 juni i år. Min förhoppning är förstås att så småningom få en tillsvidareanställning, antingen i Salem eller på någon annan vårdcentral.

Jag trivs verkligen och känner att jag hamnat på rätt plats. Stödet via MIA Vidare har betytt jättemycket för mig, det är guld värt att ha tillgång till en engagerad handledare som finns där för mig, säger Lotta Svahn.

FOTO: PRIVAT

J

ag arbetade som undersköterska i många år innan jag blev sjukskriven. Fibromyalgin gör att jag inte kan återvända till undersköterskeyrket så när jag efter ett par års sjukskrivning kände mig redo att börja jobba igen fick jag stöd och hjälp av en handledare som är knuten till MIA Vidare, säger Lotta Svahn.

MIA Vidare ingår i ett länsgemensamt ESF-projekt och via projektet erbjuds varje deltagare individuellt stöd för att hitta, få och behålla ett arbete. Vid behov får deltagarna även hjälp med att koordinera myndighetskontakter.

Lotta Svahn Text Annika Wihlborg

Systematiska frågor om våld till deltagare ökar hälsan och räddar liv Text Annika Wihlborg

FOTO: PRIVAT

Åsa Holmstedter

V

åld i nära relationer har en djupgående påverkan på hälsan. Det finns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och våld i nära relationer.

Psykiatriska diagnoser står för 44 procent av alla sjukskrivningar. Det är viktigt att fånga upp nuvarande eller tidigare utsatthet för våld i nära relationer och slussa vidare till stöd och hjälp. Samordningsförbunden använder ett evidensbaserat frågebatteri som ställs till alla som deltar i insatser. I Samordningsförbundet Sundbybergs insatser samt i det regionala projektet

MIA Vidare, där 8 samordningsförbund ingår, ställs frågorna till alla deltagare.

Genom att dessa frågor regelmässigt ställs till samtliga deltagare inom insatser finansierade av Samordningsförbund kan vi bidra till att identifiera personer som utsätts för relationsnära våld och slussa dem vidare till adekvat stöd och hjälp. Det är också viktigt att identifiera tidigare utsatthet och bevittnande samt om man utför våld för att även här få stöd och hjälp att komma vidare mot egen försörjning. Vi har bland annat kontakt med kommunernas relationsvåldsteam, säger Åsa Holmstedter, projektledare

för MIA Vidare, Samordningsförbundet Sundbyberg. −Personer som utsätts för relationsnära våld har ofta en sänkt självkänsla och en utplånad identitet. Våldet bryter ner dem gradvis.

Vårt systematiska arbete med att ställa frågor om våld kan stärka hälsan och i slutänden rädda liv, säger Åsa Holmstedter.

Vårt systematiska arbete med att ställa frågor om våld kan stärka hälsan och i slutänden rädda liv.

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet FOTO: CAROLINE ANDERSSON

Ökad egenmakt för patienter inom rättspsykiatrin Med förhoppning om att utveckla och förbättra patientinflytandet i den rättspsykiatriska vårdkedjan genomför nu Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) det treåriga projektet Inflytande i rättspsykiatrin tillsammans med ett antal rättspsykiatriska kliniker - med ökad delaktighet och minskat självstigma som mål.

Text Susanne Raaf

I

Anpassad vård - bättre återhämtning Många patienter upplever att de inte får någon vård och att de endast förvaras.

Att vara delaktig i vårdplanen och rehabiliteringen är viktigt för patienten.

Genom att göra patienterna mer delaktiga så kan patientens egna resurser lyftas fram. Att han eller hon vet vad de har att förhålla sig till ökar känslan av trygghet och kontroll av situationen. Det leder till bättre återhämtning och ökar förutsättningarna för ett fungerande liv efter utskrivning.

– Genom att lyfta individen stärker vi också gruppen som redan är marginaliserade och diskriminerade på olika sätt i samhället, säger Emelie Lundin.

Nya metoder för framtiden Fördomar och skam är ett stort problem för den som vårdas i rättspsykiatrin och

Foto Pixabay.com

projektet ingår patienter som vårdas eller tidigare har vårdats inom rättspsykiatrin men även anhöriga som kan bidra med viktiga kunskaper.

– Vi vill bidra till en vårdkedja som fungerar från inskrivning till utskrivning och där vi ser ett samspel med patienten, säger Sten Lundin som är rådgivare/konsult i projektet med egen erfarenhet av rättspsykiatrisk vård.

– Genom att lyssna på patienterna kan stödet bli mer individanpassat så att de känner sig mer delaktiga i utvecklingen av den egna vården. På sikt ser vi att det för med sig positiva effekter framförallt på hur det påverkar återfallsbenägenheten, självkänslan och möjligheterna till ett tryggt sammanhang utan stigma, menar Emelie Lundin, projektledare för Inflytande i rättspsykiatrin.

Navigeringskurs om demens för anhöriga

Välkommen att delta i digital navigeringskurs om demens och kognitiva sjukdomar. En kort film introducerar navigeringskursen som innehåller föreläsningar, anhörigas berättelser, konkreta tips och råd till dig som är anhörig till någon med demenssjukdom.

Navigeringskursen är kostnadsfri och finns tillgänglig för alla på vår webbplats.

Navigeringskursen är framtagen av Nka och anhörigkonsulenter med Svenskt Demenscentrum som samarbetspartner.

Ta del av navigeringskursen på Nka:s webbplats: http://anhoriga.se/navigeringskurs

www.anhoriga.se

för de anhöriga. Därför har projektet startat studiecirklar, patientforum och brukarrevisioner - tillsammans med lokala brukarorganisationer på de orter där deras samarbetskliniker finns i Stockholm, Örebro, Katrineholm, Vadstena, Växjö och Säter samt digitalt.

Målet är att öka brukarinflytandet i rättspsykiatrin, genom att engagera patienter och personer med erfarenhet av rättspsykiatrisk vård och låta dem mötas i projektets olika aktiviteter.

– På så sätt bygger vi upp ett nätverk där patienten kan ventilera sina behov och frågeställningar men även ta del av information, säger Connie don Marco, processledare på NSPH. Detta leder till att vård, myndigheter, beslutsfattare och brukarrörelse får en bättre bild av hur deras insatser, metoder och system fungerar vilket leder till en bättre vård och slutligen ett bättre samhälle.

Info om projektet: Inflytande i rättspsykiatrin är ett projekt som drivs av NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) och finansieras av Allmänna Arvsfonden. Projektets mål är att öka brukarinflytandet för patienter och anhöriga i rättspsykiatrin.

Hur gör jag för att komma i kontakt med projektet?

Emelie Lundin, projektledare E-post: emelie.lundin@nsph.se Tel: 076-698 63 45 Facebook: facebook.com/inflytandeirattspsykiatrin Hemsida: www.nsph.se/rattspsykiatri Denna artikel är i samarbete med NSPH.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 13

Denna artikel är i samarbete med Samordningsförbundet Skellefteå Norsjö.

ESF-projekt hjälper arbetsgivare att bli trygga i att förebygga psykisk ohälsa och uppmärksamma våld i nära relationer Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö driver ESF projektet PHA 2.0 (Psykisk Hälsa Arbetsliv) och är via NNS (Nationellt Nätverk för Samordningsförbund) ett av pilotförbunden inom regeringens uppdrag Stoppa våldet. Där ingår att pröva hur förbunden kan samordna såväl insatser för att upptäcka våld som stödinsatser till våldsutsatta.

Som en del av detta uppdrag har en utbildning för personal och brukare inom Enheten för stöd och service påbörjats.

Via satsningen, som inleddes i januari 2021 och pågår i två år, utbildas chefer i att identifiera medarbetare som utsätts för våld i en nära relation.

Text Annika Wihlborg

Våld i nära relationer ger upphov till ett omfattande personligt lidande och stora kostnader för samhället.

Chefen kan identifiera och validera problemet Målet för projektet är att det ska finnas en utarbetad strategi för ökad kunskap om våld och konsekvenser av våldsutsatthet samt att rutiner för när, vem, vad och hur man gör om man identifierar en våldsutsatt medarbetare.

Samordningsförbundet Skellefteå Norsjö även startat podden ”Från ord till handling”, där förbundschef Monica Widman Lundmark samtalar kring våldsutsatthet och hur det påverkar på arbetsplatsen. Tanken är att få i gång en dialog och bryta tystnadskulturen kring

Lena Stenvall Projektledare PHA 2.0

just våld i nära relationer.

– Våld i nära relationer ger upphov till ett omfattande personligt lidande och stora kostnader för samhället. För många våldsutsatta är arbetsplatsen den enda trygga platsen i tillvaron, därför är arbetsplatsen en särskilt lämplig arena för att ställa frågor om våld. En chefs viktigaste uppgift är att identifiera och validera problemet snarare än att komma med en färdig lösning, säger Åsa Forsell, projektledare.

FOTO: PRIVAT

som sömnsvårigheter, oro, ångest och utmattning. En viktig insikt är att om vi inte vet orsaken till tidigare nämnda symtom blir det svårt att sätta in rätt åtgärd, säger Lena Stenvall.

FOTO: PRIVAT

V

i rustar chefer i fyra kommuner: Skellefteå (individ- och familjeomsorgen), Norsjö, Arjeplog och Piteå i att möta medarbetare som utsätts för våld i en nära relation genom att utbilda dem på det här temat. Att leva i en våldsam relation påverkar självklart ens välbefinnande och stressen man upplever påverkar hur jag presterar på jobbet. Det är ett skäl till att arbetsgivares kompetens om konsekvenser av våld behöver öka, säger Lena Stenvall, projektledare PHA 2.0.

En viktig ambition med projektet är att frågan om våldsutsatthet inkluderas i det strukturerade hälsofrämjande arbetet.

– Det finns ett starkt samband mellan våld i nära relationer och psykisk ohälsa, samsjukligheten kan visas

Åsa Forsell Projektledare PHA 2.0

Denna artikel är i samarbete med BlueCall.

Caroline Rödén VD & Grundare BlueCall

C FOTO: BLUECALL

Har Coronapandemin väckt en ny pandemi av psykisk ohälsa?

Det senaste året har många förlorat tillgången till sitt sociala nätverk, levt i ovisshet och gränsen mellan privat- och arbetsliv har suddats ut.

Stress och psykisk ohälsa har följaktligen eskalerat, och från tidigare samhälleliga kriser vet vi att psykisk ohälsa ökar även efter kriser. Detta innebär inte bara lidande för individen, utan även negativa ekonomiska konsekvenser för arbetsgivare. Företaget BlueCall hjälper arbetsgivare att ta ansvar för dessa frågor och arbeta proaktivt för att fånga upp mental ohälsa i tid.

aroline Rödén, Vd och en av grundarna till BlueCall, berättar att de sett en positiv trend där arbetsgivare nu lägger större fokus på att arbeta proaktivt med mental hälsa, och att frågan äntligen är uppe på ledningsnivå i många bolag. Trots det är det en lång väg kvar för att bryta stigmat.

– Vi gläds åt att fler och fler företag inser vikten av att förebygga psykisk ohälsa. Pandemin har varit påfrestande för oss alla och det är inte läge att som företagsledare sticka huvudet i sanden och hoppas på att alla mår bra. Som arbetsgivare måste man ta ansvar för dessa frågor och säkerställa att medarbetare och chefer har rätt förutsättningar för att kunna hantera utmaningar i vardagen och må bra.

Menar Caroline Rödén.

Caroline berättar även om utmaningarna som många chefer upplevt under den nya arbetssituationen.

– De största utmaningarna som chefer upplever är att upprätthålla motivationen i sina team, och att veta hur medarbetarna mår när de arbetar på distans. Men även när teamet jobbar på plats är det svårt att fånga upp signaler i tid. Stigmat är fortfarande där och man låter det gå långt innan man berättar för sin chef. Säger Caroline som vidare betonar vikten av att bygga upp motståndskraft i organisationen.

att återhämta sig efter svåra situationer, exempelvis omorganisation, hög tillväxt eller en pandemi. BlueCall arbetar aktivt med att öka kunskap och ge verktyg för att stärka motståndskraften, i både privat- och arbetsliv, för att individen och organisationen ska komma starkare ut på andra sidan.

Caroline delar här 4 centrala byggstenar för att stärka sin psykologiska motståndskraft: Ta hand om dina relationer: Prioritera nära och kära.

Ta hand om kropp och själ: Praktisera fysisk aktivitet, mindfulness och ta hand om din sömn.

Hitta mening: Sätt upp lång- och kortsiktiga mål.

Dra lärdomar: Sätt saker i perspektiv och acceptera förändring.

BlueCall startade år 2016 i Stockholm, och är ett digitalt helhetskoncept som förbättrar välmående och förebygger psykisk ohälsa på arbetsplatser. Via BlueCall-appen kan medarbetare och chefer jobba med sin mentala hälsa genom digitala träningar och övningar, samtalsstöd och coachning med teraputer samt utbildningar och webinar.

”Det nya normala” Text Annika Wihlborg

Psykologisk motståndskraft är förmågan att anpassa sig till “det nya normala” och

Läs mer på: bluecallapp.com

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet Rickard Bracken Generalsekreterare Suicide Zero

En scen från vardagen. Pappa frågar: – Är det bra – Mm. Sonen går in på rummet

FOTO: FRIDA KÄCK

Låt oss rusta våra barn och andras ungar för livet Under tredje veckan fick alla föräldrar som har en nioåring hemma en livsviktig present. Boken Livsviktiga snack ges ut av den ideella organisationen Suicide Zero och i den finns det tips och råd om hur du som förälder kan stötta ditt barn att berätta om hur hen har det.

Vi är nog många som känner igen oss.

Hur gör man egentligen? Att få in de där samtalen i en redan fullmatad är inte alltid lätt, men genom att lyssna, vara närvarande och med lite uppfinningsrikedom kommer man långt.

Ska vi inte låta barnen vara och på egen hand få möta de utmaningar som livet har att erbjuda? Tyvärr är det inte alltid så lätt. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste undersökning över skolbarns hälsovanor hade 11-åriga flickor de högst rapporterade nivåerna av psykosomatiska besvär sedan undersökningen började 1985/86.

Samtidigt har de psykosomatiska besvären även ökat bland 13 till 15-åringar, vilka nu ligger på nivåer som är dubbelt så höga som på mitten av 1980-talet Den dystra sanningen är att varje år försöker fler än 5000 barn och unga ta sina liv. Tre i veckan gör det.

Det är idag så att det är större risk att en tonåring skadar sig själv en skadar andra.

Du som läser blir säkert förvånad, men det är tyvärr sant.

Oavsett hur ett barn har det i livet så är en god relation till en förälder eller en

Text Rickard Bracken

annan viktig vuxen, en av de viktigast skyddsfaktorerna som finns i livet.

Vi vet från forskningen att barn som kan prata om känslor mår bättre. Det minskar risken för allt från frånvaro i skolan och missbruk till depression och självmord längre fram i livet. Att möta dagens engagerade föräldrar, lärare, socialarbetare och engagerade medarbetare inom mödravården ger därför hopp. Det faktum att fler och fler pappor använder sina föräldradagar är ett viktigt steg i rätt riktning. Faktum är att allt fler barn uppger att de kan prata med sina föräldrar om saker som bekymrar dem.

Med boken Livsviktiga snack vill vi stödja denna positiva utveckling. Den innehåller kunskap, tips och idéer som kan hjälpa dig som är förälder eller engagerad vuxen att hålla samtalet vid liv och dessutom ha roligt på vägen och stärka våra relationer. Vi människor är som bekant sociala varelser och vi mår bra av och finner mening i att hjälpa varandra att utvecklas och möta livets svårigheter i och glädjeämnen.

Låt oss göra det här med gemensamma krafter och ge stöd till dem som i stunden inte orkar. Tillsammans kan vi bidra till att rusta våra barn och andras ungar att prata om känslor och hur man har det i livet. Tillsammans kan vi se till att imorgon blir en bättre dag.

Psykisk ohälsa – till följd av pandemins konsekvenser Stadsmissionen har mött fler personer och nya grupper i utsatthet under pandemin - och en ökad psykisk ohälsa. Stadsmissionen bistår med akut hjälp, samtalsstöd och rådgivning. Det är först när man känner sig trygg i sitt hem och har jobb som man kan börja ta hand om dig själv och sin psykiska hälsa.

orkar inte ta hand om barnen och sätta sig tillsammans för att läsa läxor. Många drabbas av sömnsvårigheter när de oroar sig för framtiden och om man kan betala hyran. Här ser vi de första tecknen på psykiska ohälsa.

FOTO: ANNA EK

I

början av pandemin när samhället började begränsas genom restriktioner och skolorna började med distansundervisning märkte Stadsmissionens medarbetare snabbt att många kände sig isolerade. Man klarade inte skolarbetet på grund av trångboddheten. Det saknades en lugn vrå för att studera.

Många längtade efter klasskompisarna.

Sedan blev fler och fler av med jobbet.

Utan en trygg inkomst uppstod en otrygg situation med oro för om man ska klara hyran. Detta tog sig snabbt uttryck i en begynnande psykisk ohälsa.

– Det är ingen som kommer och säger ”jag mår inte bra för jag har inget jobb”.

Men vi har märkt att det är så, i rätt stor utsträckning faktiskt, säger Wafa Issa, verksamhetschef barn och unga Stockholms Stadsmission.

Personalen på Stadsmissionen möter besökare som inte orkar gå till sjukvården för att få sin medicin. Man

Stadsmissionens råd- och stödsamtal har ökat under pandemin Medan barnen deltar i Stadsmissionens fritidsaktiviteter och läxhjälp får föräldrarna rådgivning och stöd.

Samtalen handlar om ekonomi och trångboddhet. Måste man flytta eller kan man få bidrag eller tjäna extra?

Stadsmissionen skänker mat och kläder vilket underlättar en svår ekonomisk situation. Kanske kan man bo kvar en månad till. Stadsmissionen vägleder för att förstå vad som ligger i individens egen makt att påverka. Det gör att oron minskar.

– Om man tar hand om psykisk ohälsa på ett tidigt stadium, då kan man

Wafa Issa Verksamhetschef barn och unga Stockholms Stadsmission

förebygga ganska mycket, berättar Wafa Issa.

Den hjälp man får av Stadsmissionen kan många gånger förebygga att personen hamnar i djup depression eller till och med får psykoser. Om man lång-varigt mår psykiskt dåligt kan det leda till fysisk ohälsa och att man inte klarar av att ta hand om sina barn.

För många av Stadsmissionens deltagare innebär behandlingen mot psykisk ohälsa inte att gå till en psykolog eller klinik. Det handlar om att få hjälp med det som utlöser den psykiska ohälsan: boendesituationen, arbetslösheten, trångboddheten. När det är löst – då kan jag börja ta hand om mig själv.

För många av Stadsmissionens deltagare innebär behandlingen mot psykisk ohälsa inte att gå till en psykolog eller klinik.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

Denna artikel är i samarbete med Sana Pharma Medical.

Sömnproblem är vanligt men det finns mycket du kan göra för att påverka din sömnkvalitet Sömnen är på många sätt avgörande för vår hälsa och sömnproblem är vanligt. Samtidigt finns det mycket du som individ själv kan göra för att förebygga och hantera måttliga sömnproblem, exempelvis förändrade rutiner och en tydligare gräns mellan aktivitet och vila.

Text Annika Wihlborg

Christian Benedict Sömnforskare Uppsala universitet

S

tress är förstås problematiskt för att få till en bra sömn.

Personer som är uppe i varv har av naturliga skäl svårt att varva ner på kvällen. Sätt en tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv, du behöver inte vara tillgänglig via e-post och sms för kollegor eller din chef på kvällstid. Ett annat råd är att innan läggdags skriva ner vad du gjort idag och vad du vill åstadkomma i morgon. Studier från Skottland visar att det kan ha en positiv effekt på sömnen, säger Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet och författare till boken ”Sömn, Sömn, Sömn”. Han forskar mycket på hur sömn och dygnsrytmrubbningar påverkar vår hälsa och prestation, bland annat hur olika sjukdomar påverkar sömnkvaliteten. Han har även lång erfarenhet som föreläsare i ämnet.

Fysisk och mental aktivitet under dagen ger djupare sömn

FOTO: STEFAN TELL

Han rekommenderar personer som har sömnbesvär minst tre gånger i veckan i minst tre sammanhängande månader att söka läkarhjälp för att reda ut orsaken till sina sömnproblem. Andra, som har mer lindriga besvär, kan i stället förända sina rutiner för att öka sömnkvaliteten.

Personer som är fysiskt och mentalt aktiva under dagen bygger upp en större sömnskuld än andra och sover ofta djupt under följande natt. Ett råd för en bättre sömnkvalitet är därför att utmana dig själv så mycket som möjligt fysiskt och mentalt under dagen. Se till att få

så mycket dagsljus som möjligt, exempelvis genom att promenera eller cykla till jobbet eller komma ut på lunchrasten.

– Du kan också hjälpa din inre dygnsrytm på traven genom att skapa tydliga rutiner och kontraster mellan vila och aktivitet. Minimera andelen artificiell belysning under kvällen och förlägg gärna din fysiska aktivitet till dagen snarare än sent på kvällen.

Satsa på regelbundna måltider och ät inte för sent på kvällen. Även om den sista timmen innan sänggående är viktig så bör man tänka utifrån ett helhetsperspektiv, arbetet med att lägga grunden till en god natts sömn inleds redan på morgonen, säger Christian Benedict.

Receptfria naturläkemedel kan ha viss effekt Eftersom sömnproblem är vanligt finns det en mängd olika receptfria egenvårdsprodukter att tillgå. Somliga innehåller extrakt av växter med en vetenskapligt bevisad lugnande och rogivande effekt.

– Om du har långvariga sömnproblem är det bra att försöka hitta orsaken till dem, men om du tidvis drabbas av lindriga sömnproblem, exempelvis insomningssvårigheter eller svårigheter med att komma till ro, så kan receptfria naturläkemedel ha en viss effekt. Samtidigt ska man komma ihåg att man ofta kan åstadkomma stor skillnad genom att förändra sina rutiner, säger Christian Benedict.

Rätt produkt till rätt besvär Dålig nattsömn?

Sedix® 200 mg tabletter, extrakt av passionsblomma.

Receptfritt traditionellt växtbaserat läkemedel använt vid lindriga symtom på nervös anspänning såsom oro, irritabilitet och tillfälliga insomningsbesvär. Från 12 år. Använd inte vid allergi mot innehållsämne, under graviditet eller amning eller samtidigt med syntetiska sedativa läkemedel. Läs bipacksedeln före användning. Baserar sig på produktresumé: 2019-12-16.

Lunixen 500 mg tabl., extrakt från vänderot Receptfritt växtbaserat läkemedel använt vid lindrig oro och sömnrubbningar. Från 12 år. Använd inte vid allergi mot innehållsämne eller samtidigt med syntetiska lugnande läkemedel. Inte under graviditet eller amning. Läs bipacksedeln före användning. Senaste översyn av produktresumé: 2019-08-02.

Receptfria läkemedel - finns på alla apotek

www.sanapharma.se

06/2021

Svårt att somna?

Många upplever en större balans i tarmfloran och långsiktig hjälp med magproblem när man inkluderar mjölksyrebakterier i sin kost.

Merparten av dagens hälsoproblem har sitt ursprung i dålig tarmflora. Modern kost, stress och miljöfaktorer kan försämra miljön för tarmens gynn-samma bakterier. Man har sett att kosttillskott med mjölksyrebakterier kan bidra till att balansera tarmfloran, vilket hjälper många som tidigare haft långvariga magproblem.

– Jag hade stora problem med IBS i flera årtionden. Det spelade ingen roll vad jag åt, allt bara passerade rakt igenom kroppen. 1998, i samband med att jag började jobba i hälsokostbranschen, provade jag många olika typer av probiotika som ska ha en gynnsam effekt på magen men inget hjälpte mig, säger Yvette Selinder.

För fem år sedan testade hon Probioform, en flytande mjölksyredryck med ett naturligt brett spektrum av mjölksyrebakterier, på en stor hälsomässa. Yvette var först skeptisk eftersom inga andra preparat hjälpt henne att få en mer stabil matsmältning.

Stig Levin

Mjölksyrebakterier gjorde att IBS-besvären försvann – Jag köpte med mig en dunk från mässan och testade det. Jag märkte relativt fort att jag kände mig bättre och redan efter ett par veckor var mina magbesvär i stort sett borta. Det som främst skiljer Probioform från andra probiotiska kosttillskott är att det innehåller levande mikrober, bakterier och enzymer, vilket gör det betydligt mer effektivt än produkter som baseras på frystorkad probiotika. När jag konsumerat halva dunken upptäckte jag att jag inte hade behövt tänka på magen på flera dagar. Det var en härlig känsla eftersom min IBS tidigare i mångt och mycket styrt min tillvaro, säger Yvette Selinder.

Mjölksyrebakterier ger långsiktig hjälp – Jag har haft problem med min mage sedan jag var barn, vilket förstås orsakat mycket besvär under hela mitt liv. När jag provade Probioform kände jag redan efter tre till fyra dagar att bakteriefloran i min mage balanserats, vilket ökade mitt välbefinnande dramatiskt.

Probioform gjorde att mina magproblem försvann helt, säger Stig Levin.

Finns på välsorterade hälsokostbutiker. halsokraft.se & vitaminer.nu

När magen var i balans upplevde Yvette att hon sov bättre och samtidigt kunde hantera stress betydligt bättre.

– Jag har fortsatt med Probioform sedan dess och har i dagsläget i stort sett inga magproblem alls. Magen begränsar inte längre min tillvaro, vilket förstås känns jättebra. Nu jobbar jag i hälsokostbutik och träffar många kunder med magproblem.

Jag brukar rekommendera Probioform och många av dem har blivit hjälpt av det. Hemma har jag alltid en dunk Probioform stående på köksbänken. Även mina barn uppskattar produkten och använder den när de känner sig oroliga i magen, säger Yvette Selinder.

Han betraktar en frisk mage och tarm som en av nyckelfaktorerna för människors hälsa och anser att naturläkemedel är det rätta valet för den som lider av någon form av mag- och tarmproblematik.

– Det är naturläkemedel som kan göra verklig skillnad för att långsiktigt reglera bakteriebalansen i magen och tarmen. Det finns ett starkt samband mellan probiotika

Yvette Selinder

och tarmhälsa. Genom att mata tarmarna med mjölksyrebakterier aktiverar vi dem på ett sunt sätt, med en bakterieflora som gynnar tarmen. Många människor har samma eller liknande problematik som jag haft utan att känna till det viktiga sambandet mellan probiotika och maghälsa. Jag är övertygad om att Probioform kan hjälpa många fler människor till ett aktivt liv med god livskvalitet, säger Stig Levin.