Rädda Östersjön

Tallink Silja Line

Tallink Silja Line har kommit halvvägs

Swedish Pelagic Federation

Samhället är i stort behov av fossilfri energi och havsbaserad vindkraft ses som en del av lösningen. Frågan är vilken ffekt det får på Östersjöns ekosystem?

Tomma löften i dag innebär tomma hav i morgon

Ett glittrande vackert hav under en solig sommardag kan få en att tro att allt står rätt till med Östersjön. Men under ytan finner man ett hav som karaktäriseras av kollapsade fiskbestånd, övergödning, nedskräpning och förstörda livsmiljöer.

Liplid

FOTO: WWF

Inger Melander Fiskeexpert Världsnaturfonden

Det ständigt ökande överfisket minskar Östersjöns förmåga att förse oss med de nyttor som vi är beroende av. Det handlar om mat, arbetstillfällen, rekreation samt näringar som är beroende av ett levande och rent hav. Allt detta drabbar de 56 miljoner människor som bor runt Östersjön.

Det svenskutvecklade biobaserade locket Liplid är 100 % återvinningsbart och biologiskt nedbrytbart. Liplid erbjuder dessutom en funktionalitet som förbättrar dryckesupplevelsen.

Projektledare: Josefine Asker (josefine.asker@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Daniel Petersson Affärsutvecklare: Oskar Ulups Distribution: Svenska Dagbladet 20-03-2024 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@ mediaplanet.com Omslagsfoto: Stiftelsen BalticWaters. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

WWF

Text

Inger Melander

Text Catharina Holm

Ett Östersjön utan välmående fiskbestånd och ett marint ekosystem i balans förvandlas snabbt till ett utarmat hav med mycket små möjligheter för ett framtida fiske.

Trots detta föreslår nu EUkommissionen att ta bort en viktig regel som i dag gör att ett fiskestopp införs om ett bestånd hamnar på kritiskt låga nivåer. Regeln brukar kallas femprocentsregeln, där fem procent syftar på att sannolikheten inte får vara högre än detta för att hamna på en kritiskt låg nivå och att det i så fall införs ett fiskestopp.

Tanken med att ha fleråriga förvaltningsplaner är att säkerställa ett hållbart fiske, samtidigt som reglerna ska vara tydliga och förutsägbara för yrkesfiskare. Men utan hållbara fiskbestånd och välfungerande marina ekosystem så kan man varken vara säker på att fisket är hållbart eller att näringen har den förutsägbarhet den behöver. Tas femprocentsregeln bort så kommer det inte finnas någon säkerhetsspärr kvar, och därmed inget skydd för hotade fiskbestånd.

Vi har i princip redan förlorat torsken, den vårlekande sillen är akut hotad och nu kommer liknande signaler från de övriga sill- och strömmingsbestånden.

Ett Östersjön utan välmående fiskbestånd och ett marint ekosystem i balans förvandlas snabbt till ett utarmat hav. Inger Melander

Vid ministerrådet i oktober 2023 valde EU-ländernas utvalda ministrar att ignorera både befintlig lagstiftning och de vetenskapliga råden då de fastställde 2024-års fiskekvoter för strömming i Östersjön. Tar de nu även bort femprocentsregeln kan det likställas med att legalisera överfiske.

Dagens förvaltning har misslyckats med att både övervaka, kontrollera och efterleva de EU-förordningar som alla medlemsländer skrivit under. Vi har ett fiske som präglas av utkast (när oönskad fångst kastas tillbaka), bifångster och andra illegala metoder. Bland annat förekommer systematiska och omfattande felrapporteringar av fångster. Allt detta bidrar till att livet i Östersjön försvinner. I stället för att sätta in åtgärder som skulle gynna Östersjön så vill kommissionen nu göra raka motsatsen. WWF hoppas att man vid omröstningen i Bryssel, senare i år fattar rätt beslut. Att man röstar för ett ge Östersjön en chans till återhämtning och ett ekosystem i balans. Att man behåller femprocentsregeln.

Denna artikel är i samarbete med Alnarp Cleanwater.

Tillgången till rent vatten är en ödesfråga såväl lokalt som globalt. Nuvarande liksom kommande generationers hälsa och försörjning avgörs genom tillgången på rent vatten.

Helt kemikaliefritt Samtidigt är rening av vatten också ett reellt krav på dig med enskild avlopp. Ett bolag som specialiserat sig på bioreningsverk är Alnarp Cleanwater Technology. Deras ACT® Bioreningsverk imiterar naturens reningsprocesser. – Bioreningverket använder sig av växter och mikroorganismer som förekommer naturligt och alltid klarat av att rena vattnet helt kemikaliefritt, berättar Clara Hermansson, produktchef på företaget.

Reningen i ACT® Bioreningsverk sker i tre steg, lite beroende på de krav som finns. I första steget bryter mikroorganismer ner slammet, i andra steget renas vattnet av mikroorganismer och växter och i sista steget kan vattnet ledas genom ett

kalkmaterial där 90% av den så viktiga fosforn samlas upp. Den kan sedan återföras till åkermark där den gör nytta, istället för att orsaka övergödning i sjöar och vattendrag.

– Slamnedbrytningen gör att enstaka slamtömningar endast blir nödvändiga cirka vart tionde år. Bioreningverket sköter dessutom i stort sett sig självt med minimalt underhåll.

Naturlig magi

Växterna och mikroorganismerna anpassar sig efter ojämna avloppsflöden och de står också emot en normal användning av skadliga ämnen i hushållet. Faktum är att i ett bioreningsverk renas vattnet även från ämnen som anses vara skadliga, som hormoner och läkemedelsrester.

– Vi vill visa att det går att hålla vattnet rent och kemikaliefritt genom att imitera naturen. Visst det kan låta som magi, men I själva verket är förklaringen bakom helt logisk och naturlig. Det är naturens egna finurliga processer som används direkt i din egen trädgård, avslutar Clara.

Clara Hermansson

Produktchef

Alnarp Cleanwater

Vill du veta mer?

Besök hemsidan

alnarpcleanwater.se

Finska pionjärföretaget Salmonfarm driver utvecklingen av hållbart fiske i Östersjön

Fisket i Östersjön regleras via internationella kvoter som baseras på vetenskaplig grund. Syftet med kvoterna är att åstadkomma ett långsiktigt hållbart fiske med livskraftiga fiskbestånd där tillräckligt myket fisk får vara kvar i havet. Det finska fiskodlings- och fiskförädlingsföretaget Salmonfarm är en nordisk pionjärer när det gäller hållbart fiske och och fiskproduktion med minimal klimatpåverkan.

Text Annika Wihlborg

Salmonfarms verksamhet är certifierad enligt såväl MSC som Marine Trust, vilket innebär att företaget förbinder sig att följa strikta hållbarhetskrav, bland annat att bifångsten enbart får stå för en mycket liten del av det totala fisket. Certifikaten reglerar också var i Östersjön fiske är tillåtet, säger VD Wilhelm Liljeqvist på Salmonfarm.

–Vi satsar på att nyttja hela fisken. I vår produktion går ingen fiskråvara till spillo. Det som inte blir människomat förädlas vidare till djurfoder, säger Roger Hakalax, fabrikschef på Salmonfarm, som har drygt 40 års erfarenhet av att odla regnbågslax och sik och dessutom har en egen fabrik för förädling av fiskråvara samt tillverkning av fiskmjöl och fiskolja.

lokalproducerat fiskfoder så bidrar vi till att minska Östersjöns näringsbelastning genom att cirkulera Östersjöns egna näringsämnen i ett naturligt kretslopp av näringsämnen. Det främjar Östersjöns ekosystem. Det reducerar i sin tur fosforoch kvävebelastningen på Östersjön. WWF har dessutom godkänt den Finska regnbågslaxen som grönlistad delvis tack vare att den är hållbart odlad, säger Roger Hakalax.

Vill du veta mer?

Besök hemsidan salmonfarm.fi/sv

Lokalproducerat fiskfoder minskar Östersjöns näringsbelastning I Salmonfarms egen fabrik tillverkas fiskmjöl och fiskolja som via samarbetspartners vidareförädlas till fiskfoder. I fiskuppfödningen använder Salmonfarm enbart fiskfoder som producerats av fiskråvara från närområdet, vilket genererar ett betydligt lägre klimatavtryck än fiskfoder baserat på fiskråvara från exempelvis Atlanten eller Stilla Havet.

–Genom att uteslutande använda

Omvandlar havsvatten till sötvatten Ytterligare en åtgärd som gör stor skillnad för klimatet är det faktum att allt vatten som används i Salmonfarms fiskförädling och produktion kommer från företagets egen vattenreningsanläggning som via omvänd osmos renar havsvatten till dricksvattnet. Det minskar i sin tur belastningen på grundvattnet och de naturliga sötvattenförekomsterna i området.

–Vi har också valt att satsa på energiåtervinning som minskar vår miljöpåverkan. Vi tillvaratar restvärmen från vår fiskmjölsfabrik och omvandlar den till energi som används till att värma upp andra fastigheter i vår verksamhet, exempelvis vår restaurang, butik samt vårt badhus, säger Roger Hakalax.

Bidrar till ett naturligt kretslopp Salmonfarm präglas även

Vi satsar på att nyttja hela fisken. I vår produktion går ingen fiskråvara till spillo. Det som inte blir människomat förädlas vidare till djurfoder. Roger Hakalax

fortsättningsvis av ambitiösa hållbarhetsmål. För närvarande fokuserar man bland annat mycket på att minimera användningen av el, gas och vatten. Det bidrar både till miljömässig och ekonomisk hållbarhet. –För oss som är verksamma i skärgården och bor och lever nära naturen är det särskilt angeläget att värna om vår närmiljö och Östersjön. Ett hållbart fiske, att bidra till ett naturligt kretslopp och minska på användning av naturresursser är otroligt viktigt för oss och även för många konsumenter, som efterfrågar hållbart framställda fiskprodukter, säger Roger Hakalax.

Hela

Roger Hakalax Fabrikschef Salmonfarm

Denna artikel är i samarbete med Salmonfarm.

FOTO: SALMONFARM

Östersjön behöver fler våtmarker!

Våtmarker fungerar som naturliga reningsverk – ett filter för oönskad näringstillförsel till haven vilket i förlängningen leder till minskad algblomning. Att restaurera våtmarkerna leder till en förbättrad vattensituation i Östersjön.

Text Svensk Våtmarksfond

VDenna artikel är i samarbete med Svensk Våtmarksfond.

åtmarkerna är en av de mest artrika naturtyperna på jorden och viktiga för biologisk mångfald. En oersättlig miljö för såväl mikroorganismer som arter högre upp i ekosystemet. Utöver detta har forskningen visat att dikade torvmarker släpper ut lika mycket växthusgaser som den samlade personbilstrafiken gör varje år. Återställandet av våtmarker är därmed en strategisk komponent i klimatarbetet och sammantaget en av de viktigaste miljövårdsåtgärderna i modern tid.

Takten i våtmarksarbetet måste emellertid öka och satsningen på restaureringen och återvätning av våtmarker behöver bli mer tydlig, enkel

och långsiktig. I dag utgör regelverket ofta ett stort hinder för intresserade markägare att bidra i detta viktiga miljöarbete. Det är angeläget att markägarnas engagemang tas tillvara.

För att öka takten behöver: Den byråkratiska processen förenklas. Allt för mycket tid och kostnader går åt till administration. Handläggningstider kortas ned. Långa handläggningstider tär på engagemanget. Finansieringssystemet behöver bli mer effektivt och förutsägbart. Nu riskerar markägare att tvingas ligga ute med stora belopp under lång tid. Strandskyddet ska inte gälla återskapade våtmarker. Osäkerheten om vad som gäller idag skapar

stor tveksamhet i våtmarksarbetet.

Miljöbalken behöver revideras så att återställande av naturmiljö inte jämställs med exploaterande verksamhet.

Fakta Våtmarksfonden

Svensk våtmarksfond är en stiftelse som bildades 1995. I fonden samarbetar

Svenska Jägareförbundet, Bird Life Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och näringslivet. Våtmarksfonden stödjer markägare i våtmarksarbetet med ekonomiskt bidrag samt råd och anvisningar med hjälp av vårt nätverk av våtmarksexperter. Vidare är vi stolt arrangör av den återkommande nationella våtmarkskonferensen och delar årligen ut ett prestigefullt våtmarkspris.

Välkommen att stödja

Våtmarksfondens arbete på hemsidan vatmarksfonden.se

Hållbart & smart med TT-Line

VÄLKOMMEN OMBORD

Med våra nya Green Ships reser du bekvämt och hållbart från Trelleborg ut i Europa. Modern design med mysig atmosfär gör överfarten till en riktig upplevelse. Ombord fnns dessutom laddstationer för elbilar. Ni vilar, vi kör!

www.ttline.com

Vänder på varje sten för en grönare sjöfart

Tallink Silja Line har kommit halvvägs på sin gröna resa. Sedan 2008 har rederiet minskat sina koldioxidutsläpp med 51 procent. Men den tuffaste utmaningen för att uppnå nettonollutsläpp till 2050 kvarstår – bränslet. ”Många grönare bränslealternativ har diskuterats under åren, men en perfekt lösning återstår att hitta”, säger Katri Link, chef för kommunikation och ESG.

Text

Tallink Silja Line

Förra sommaren reviderade IMO sin strategi, vilket ledde till ambitiösare mål för reduktion av växthusgasutsläpp för rederier. Det nya målet om nettoutsläpp av växthusgaser till 2050 är dock inget som överraskat Tallink Silja Line, som sedan länge eftersträvat betydande utsläppsminskningar.

– Vårt nuvarande mål är att minska koldioxidutsläppen från vår flotta med två procent årligen, förklarar Katri Link. Denna väg mot en grön sjöfart innefattar både stora projekt och små tekniska framsteg, där varje åtgärd räknas. Vi letar efter lösningar överallt för att öka energieffektiviteten och minska bränsleförbrukningen.

Bränslen och teknologier som bidrar till en grönare framtid

ännu ingen tydlig lösning för sjöfarten som helhet. Behovet av att hitta nya bränslen är brådskande.

Parallellt med utvecklingen av nya bränslen vidtar Tallink Silja Line åtgärder i stort och smått för att minska sina utsläpp på fler sätt. En viktig åtgärd har varit att koppla in fartygen på landström under längre hamnvistelser, vilket minskar koldioxidutsläppen och gör miljön i hamnen tystare. Genom att använda automatiska förtöjningssystem, införa bränsleövervakare till fartygen, använda AI för effektiv ruttplanering och optimera fartygens värme-, ventilationoch luftkonditioneringssystem, har man också kunnat ta ytterligare steg mot en mer hållbar sjöfart.

Vårt nuvarande mål är att minska koldioxidutsläppen från vår flotta med två procent årligen.

Katri Link

Vill du veta mer?

Besök hemsidan se.tallink.com

De senaste sju åren har sett stora framsteg inom hållbar sjöfart, för Tallink Silja Line handlar det särskilt om införandet av nya fartyg som använder bränslet LNG som innebär mindre koldioxidutsläpp. Trots att LNG tidigare ansågs vara framtiden för sjöfarten, står det dock nu klart att det är ett övergångsbränsle som tar oss närmare en grön sjöfart men som ändå inte är det slutliga svaret.

– Det diskuteras många alternativ för det bästa och mest hållbara bränslet i framtiden, säger Katri Link. Allt från ammoniak och biodrivmedel till vätgas och till och med kärnbränsle övervägs av rederier världen över, men det finns

Sjöfart inkluderas i EU:s handelssystem för utsläpp Från och med den 1 januari 2024 omfattas fartyg som trafikerar hamnar i EU av EU:s handelssystem för utsläpp (ETS), vilket innebär att rederier måste köpa utsläppsrätter för den koldioxid de släpper ut. Detta sätter ytterligare press på rederierna, som samtidigt gör stora investeringar i hållbara teknologier. – Självklart ska sjöfarten spela sin roll för att bekämpa klimatförändringarna. Vi hoppas dock verkligen att en betydande del av de pengar som nu kommer från sjöfarten till ETS-systemet återinvesteras i sektorn och används till forskning och utveckling, säger Katri Link.

Samarbete är nyckeln för en grönare framtid Även om många rederier hittills individuellt har sökt olika lösningar för en grönare framtid, ser Tallink Silja Line större potential genom ökat samarbete. Det senaste steget för ökat samarbete i Östersjöregionen är samförståndsavtalet för att skapa en grön korridor mellan Tallinn och Helsingfors. Avtalet har slutits mellan ett flertal rederier som trafikerar linjen, däribland Tallink Silja Line, och hamnarna i Tallinn och Helsingfors samt Helsingfors och Tallinn stad. Denna typ av samarbeten är avgörande, säger Katri Link. – En hållbar framtid ska inte vara en tävling, utan ett samarbete. Rederier, teknikleverantörer, forskare, politiken, myndigheter, start-ups och bränsleproducenter behöver alla jobba ännu närmare ihop. Klimatmålen kan bara uppnås tillsammans, säger Katri Link avslutningsvis.

FOTO: TALLINK SILJA LINE

Katri Link

Chef för kommunikation och ESG

Tallink Silja Line

Denna artikel är i samarbete med Tallink Silja Line.

De hittade vraket efter DC-3:an –

Arbetet dokumenterat i fotobok

2003 återfanns vraket efter den svenska DC-3:a som sköts ner under kalla kriget. Därmed hade mysteriet äntligen fått sin lösning. Nu kommer fotoboken om sökandet och bärgningen. ”Historien får aldrig glömmas bort”, säger Carl Douglas, en av deltagarna i sökinsatsen och fotograf till många av bilderna i boken.

Mitt under kalla kriget försvann en svensk DC3:a på hemligt uppdrag med åtta personer i besättningen. Några dagar senare försvann även det Catalina-plan som skickades ut för att söka efter DC3:an. Under åren efter försvinnandet gjordes flera försök för att hitta planet, bland annat av den svenska marinen, men utan framgång och DC3:ans öde förblev ett mysterium i över ett halvt sekel.

Tills Anders Jallai började intressera sig för mysteriet. – Vi hade dykt på vrak i Östersjön tillsammans, berättar Carl Douglas. Nu ville Anders ta det ett steg längre och söka efter det flygplan som så många letat efter under lång tid.

Projekt Lera

Tillsammans med Ola Oskarsson, expert på sjömätning och botten-

undersökningar, drog de i gång en sökinsats som skulle pågå i fem år. Sammantaget spenderade de 47 dygn med att långsamt och metodiskt söka av havsbotten.

– Internt kallade vi arbetet Projekt Lera, minns Carl Douglas. Namnet uppstod när vi ägnat ännu en lång natt åt systematiskt sökande över ödsliga havssediment. Det var ett mödosamt arbete och visst hände det att vi misströstade, men känslan när vi till slut hittade vraket är svår att beskriva. Det var närmast surrealistiskt.

Hur det kom sig att just Carl Douglas och hans vänner lyckades när andra gått bet förklarar Carl med en kombination av enträget arbete, envishet, erfarenhet och kanske en portion tur.

– Vi gav inte upp inför motgångar och vi hade ett bra team med rätt kunskap och utrustning. Området där DC-3:an kunde finnas var egentligen enormt, men vår sökstrategi, som byggde på gedigen research, visade sig framgångsrik.

Knyter ihop säcken

I år har det gått 20 år sedan planet hittades och det har man valt att högtidlighålla genom att ge ut en fotobok om sökandet, bärgningen och restaureringen. Den har fått namnet DC3:an – att bärga historien.

– Boken knyter ihop säcken och

ger läsaren en visuell berättelse om ett stycke modern historia, säger Carl Douglas. Bilderna från bärgningen har inte visats tidigare och vi har förstått att det finns ett stort intresse. Här fick en av Sveriges stora historiska gåtor sin lösning.

Carl Douglas poängterar hur viktigt det var att planet blev återfunnet. – I en demokrati måste man alltid se till individen. Det betyder också att man hedrar dem som omkommit när de tjänat sitt land. För att deras arbete inte ska vara förgäves måste vi berätta historien om vad som hände, igen och igen.

FAKTARUTA

Fotoboken ges ut med stöd från

VOTO, Voice of the Ocean, en stiftelse grundad 2019.

Voto ger stöd inom tre områden: forskning om havet, havets historia och utbildning som syftar till att öka medvetandet om havet hos unga.

Sökinsatsen efter den försvunna DC-3:an har även dokumenterats i en dokumentär på SVT, en bok och en utställning på Flygvapenmuseet i Linköping.

Text Benedikta Cavallin

Vill du veta mer?

Scanna QR-koden eller besök hemsidan oceanbooks.se

Denna artikel är i samarbete med Voice of the Ocean.

FOTO: DAGENS NYHETER

År 2014 belastades våra

sjöar med 46 000 ton kväve och 1340 ton fosfor

Robot för åtgärd av övergödda sjöar

Nordic Nutrients är en avknoppning från Teknikmarknad som utvecklar självkörande robotar som åtgärdar övergödda sjöar. Roboten på bilden är självkörande, med 4G-uppkoppling, GPS-styrning och kameror –med liknande principer som en själv-körande bil. Med 5G kommer end-to-end-säkerheten att öka markant, vilket leder till att ett obegränsat

antal sjöar kan åtgärdas och övervakas samtidigt. Övervakningen kan ordnas från vilken plats som helst, vilket är grundläggande för maximal kostnadsefektivitet. Det blir den mest kostnadsefektiva lösningen på Sveriges 10 000 övergödda sjöar. En lösning där även överfödig fosfor tas om hand – till gagn för ett hållbart samhälle.

Teknikmarknad

Vi på Teknikmarknad ser det som en hedersuppgift att i samverkan med svenska kommuner fortsätta att befästa Sveriges ledande ställning inom miljöteknik och miljötekniska applikationer.

08-21 44 70 • info@teknikmarknad.se www.teknikmarknad.se

Varför bygger en stiftelse ett fiskforskningslaboratorium? Svaret är enkelt – för att det behövs!

Östersjön är ett av världens mest undersökta hav, ändå är det mycket vi inte vet. Varför är Östersjötorsken så mager? Var leker Ålandstorsken? Hur många olika sillpopulationer finns det i Östersjön? Bristen på viktig kunskap är en av flera orsaker till att Östersjöns fiskpopulationer utvecklas så svagt.

Text Madeleine Kullenbo, BalticWaters

Sedan flera år är det förbjudet att fiska Östersjötorsk och nu minskar sillen drastiskt. Om vi inte gör allt vi kan nu, kan dessa fiskarter snart vara borta, säger Konrad Stralka.

Konrad är VD på stiftelsen BalticWaters som arbetar för ett enda ändamål – havet måste leva.

– Ett levande hav handlar inte bara om havet och dess invånare. Det är en källa till rekreation och livskvalitet, det bidrar till vår matförsörjning och är en viktig pusselbit för att bromsa klimatförändringar, säger Konrad.

Vill du läsa mer?

Besök hemsidan balticwaters.org

Utforskar fiskar i alla levnadsstadier Laboratoriet blir det första och största i sitt slag i Östersjöregionen – en plats som gör det möjligt att utforska fiskar i alla levnadsstadier – från ägg till vuxen fisk. Utöver forskning ska arbetet på laboratoriet också bidra till att utveckla nya tekniker och metoder för en hållbar landbaserad fiskodling samt stödutsättningar för att hjälpa fisken i havet att återhämta sig. Laboratoriet är öppet för forskare och företag från hela världen som vill arbeta med Östersjöns kallvattenlevande fiskar. – BalticWaters ambition är att bidra med så mycket ny kunskap som möjligt. Ska vi hitta nya sätt att stärka havets fiskpopulationer, eller lära oss hur vi kan odla fisk på land, så måste kunskap vara tillgänglig för alla. Kunskapsspridning kommer därför vara en central del av vårt arbete, säger Konrad.

Byggstart sker våren 2024 och allt

Konrad Stralka

VD, Stiftelsen BalticWaters

FOTO: ELIN ANDERSSON

ILLUSTRATION:

Detta uppslag är i samarbete med BalticWaters.

Fiskforsningslaboratoriet. Vattnet på laboratoriet kommer från Östersjön, renas och skickas sedan in i anläggningen. Vattnets egenskaper justeras i anslutning till varje laboratorium så att det passar de salt-, syre- och temperaturbehov som krävs – till exempel för en lyckad fisklek, eller för att befruktade ägg ska utvecklas till små larver.

förväntas stå färdig drygt ett år senare. Redan nu har laboratoriet lockat samarbetspartners. Bland annat går Axfood in som långsiktig partner och finansiär.

– Satsningar på forskning är nödvändigt för att kunna trygga en långsiktig och hållbar matförsörjning av fisk från Östersjön även för framtida generationer, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

Nu väntar en intensiv byggperiod och ett fortsatt arbete med projektansökningar, tillsammans med lärosäten i Norden, för att utveckla nya forskningsprojekt.

– Att etablera den här typen av laboratorium är en resa på outforskade marker. Det kommer vara hårt jobb, men det är det värt. För havet måste leva, avslutar Konrad.

Om fiskforskningslaboratoriet

Mål: Laboratoriet är en plats som möjliggör ny kunskap om Östersjöns kallvattenlevande fiskarter, vilket i förlängningen främjar Östersjöns biologiska mångfald.

Plats: Studsvik Tech Park utanför Nyköping

Kapacitet: I byggnaden kommer det finnas 15 laboratorier som kan hålla fisk i olika levnadsstadier. Totalt kommer det finnas ca 140 bassänger som rymmer ca 300 m3 vatten. Det motsvarar över 1000 fulla badkar.

Vattensystem: Allt vatten i bassänger och kläckerier cirkulerar i så kallade Recirkulerande Akvatiska System (RAS). Driftsättning: Vår/sommar 2025

ILLUSTRATION: SOFIE

TORSK

Historiskt har det i genomsnitt fiskats 150 000 ton torsk per år, men 2019 stod det klart att beståndet kollapsat och sedan dess råder fiskestopp på torsk från östra Östersjön. Efter årtionden av överfiske och en misslyckad förvaltning har beståndet urholkats. Idag består torskpopulationen av små, magra individer som inte längre fyller samma funktion i ekosystemet.

SILL (eller strömming som den kallas norr om Kalmarsund) I centrala Östersjön har sillbeståndet minskat med över 80 procent jämfört med 1970-talet. De senaste fyra åren har beståndet minskat med 40 procent, och befinner sig nu på en kritisk nivå. Idag står industrifisket för mer än 90 procent av den svenska fångsten av sill – fångster som processas till fiskmjöl för laxodlingar, minkoch kycklingmat.

LOUISA JUVALL MOLIN

HANDBERG

Hela

FOTO:

Vindenergi – på fiskens bekostnad?

Samhället är i stort behov av fossilfri energi och havsbaserad vindkraft ses som en del av lösningen. Frågan är dock vilken effekt det kan få på det känsliga ekosystemet i Östersjön och den fisk som lever där vindkraften ska byggas?

Energibolagen vänder sina blickar till havs, där vindkraftverken kan placeras bortom horisonten. Antalet projekterade områden för havsbaserad vindkraft i Östersjön har ökat lavinartat, och utvecklingen är liknande i våra grannländer.

Storskaligt miljöexperiment

Vill du veta mer?

Besök hemsidan www.pelagic.se

Den planerade massiva exploateringen kan ses som ett storskaligt miljöexperiment med tanke på de stora kunskapsluckorna kring hur bl.a. fisk påverkas. Vindkraftverkens livslängd beräknas ofta till mellan 30-45 år, så det handlar om effekter över lång tid. Sett till det stora antalet planerade parker finns det en stor anledning till oro för hur fisk och miljö kan påverkas. Så frågan är, är det fisken i havet som får betala priset för att vi ska lösa vår energiförsörjning?

Hur påverkas fisken?

Det finns allvarliga kunskapsbrister kring hur miljön i stort och t.ex. olika fiskarter påverkas av vindkraftparker, både under byggnation och driftsfas. Vindkraftverk kan medföra ändrade strömmar och vattenomblandning, kroniska lågfrekventa undervattensljud

och vibrationer samt elektromagnetiska fält runt kablar.

Fiskar kan reagera på dessa faktorer under skilda delar av sin livscykel (ägg, larver, ung respektive vuxen fisk). Fisken har en rad naturliga beteenden som kan påverkas, exempelvis reproduktion, födosök och vandringar mellan havsområden. Olika fiskarter kan reagera på olika sätt. En torsk och en sill kan vara lika olika som en hare och en björn!

Strömmar och omblandning

Vindkraftverkens fundament förändrar strömmönstren. Det bildas turbulens i vattnet och vattenomblandningen mellan djupare och ytligare vattenskikt kan bidra till ökad algblomning då näringsämnen förs upp till ytan från bottenvattnet. Turbulensen riskerar också att riva upp sediment som grumlar vattnet och sedan faller ned på en annan plats. Ägg, larver och unga fiskar är känsligare för grumligt vatten än vuxna.

Undervattensljud och vibrationer

Många fiskarter har god hörsel, och sill/ strömming kommunicerar inom stimmet med ljudsignaler. Fiskar är också känsliga för vibrationer och rörelser i vattnet. Vindkraftverk till havs genererar

Den planerade massiva vindkraftutbyggnaden kan ses som ett storskaligt miljöexperiment. Malin Skog

kroniska ljud och vibrationer under hela driftsfasen. Vissa fiskarter kan reagera på dessa ljud upp till 2 mil från vindturbinerna. Man vet inte om vissa fiskarter undviker att vistas i närheten av vindkraftverken på grund av detta.

Försiktighetsprincipen som annars är rådande i miljösammanhang verkar vara satt ur spel genom politiska beslut att havsbaserad vindkraft ska prioriteras och verkställas, vilket är oroväckande. Vi hoppas och kräver att våra politiker nu tänker efter före –och värnar om vår fisk!

FOTO:

Malin Skog Marinbiolog & Expert på Swedish Pelagic Federation

Text Malin Skog, Swedish Pelagic Federation

Denna artikel är i samarbete med Swedish Pelagic Federation.

Från havet till glaset

”Östersjön är utsatt för omfattande miljöföroreningar som hotar både dess unika marina ekosystem och människors hälsa,” förklarar Bengt Rittri, grundaren av Bluewater. Förorenat dricksvatten är ett utbrett problem i Sveriges skärgård. Men tack vare ny teknik hoppas Bluewater kunna vända utvecklingen.

Bluewater, ett innovativt svenskt företag grundat av miljövisionären Bengt Rittri, tar sig an dessa utmaningar med en lösning som kan omvandla havsvatten till dricksvatten. Med ett fast mål att eliminera behovet av engångsplast och säkerställa tillgång till rent dricksvatten för alla, står Bluewater i frontlinjen för en hållbar framtid.

Denna artikel är i samarbete med Bluewater Group.

– Att forma en hållbar framtid är inte bara en möjlighet; det är vår skyldighet, betonar Rittri. Bluewater är fast beslutna om att alla människor ska ha tillgång till rent dricksvatten.

Bluewaters system

är flexibla och skräddarsys för både enskilda hushåll och större verksamheter

Bengt Rittri

Från Östersjövatten till dricksvatten Genom vår nya vattenreningsteknik kan Bluewater förvandla nästan alla typer av vattenkällor, inklusive Östersjöns bräckta vatten, till rent dricksvatten.

– Bluewaters system är flexibla och skräddarsys för både enskilda hushåll och större verksamheter, med kapacitet att rena upp till 50 000 liter vatten per dag, förklarar Bengt Rittri.

3,9 miljoner liter avsaltat vatten Med framgångsrika projekt som avsaltningsanläggningen i Sandhamn, förser Bluewater hela hamnområdet med över 3,9 miljoner liter avsaltat vatten årligen, vilket har bidragit till hela hamnens dricksvattenförsörjning.

BLUEWATER O TM

Med aktioner som dessa, visar Bluewater vägen för hur lokal handling kan ha global påverkan. Istället för att förlita sig på transporterade engångsplastflaskor, är det både miljövänligt, hälsosamt och ekonomiskt att utnyttja det rikliga Östersjövattnet.

I en värld där tillgången till rent vatten är ett växande problem, vill Bluewater skapa en hållbar och hälsosam vattentillgång för kommande generationer.

FOTO: BLUEWATER GROUP

Vill du veta mer?

Scanna QR-koden eller besök hemsidan bluewatergroup.com

Bengt Rittri VD & grundare Bluewater Group

Text Bluewater Group

Det blå skenet från vår Bluewater OTM indikerar att vattnet är rent, mineraliserat och redo att drickas.

SJÖVÄRNSKÅREN I SVERIGES TOTALFÖRSVAR

Sjövärnskåren har som uppgift att utveckla förmågan att bidra till och öka landets totalförsvarsförmåga genom rekrytering och utbildning av frivillig personal, ungdomar och vuxna, för uppgifter inom krisberedskap och totalförsvar, främst dess marina och maritima verksamhet Ungdomsverksamheten har som huvudsyfte att väcka intresse och främja rekryteringen för denna verksamhet. Sjövärnskåren har en

grundläggande fnansiering med statliga medel via Försvarsmakten och MSB. Sjövärnskåren är den enda av de frivilliga försvarsorganisationerna som arbetar till sjöss.

Våra ålagda uppgifter är:

• Rekrytera befattningar till Hemvärnet

• Rekrytera frivilliginstruktörer

• Bedriva ungdomsverksamhet

• Bidra till den civila krisberedskapen

Ansökning till Sommarskolan Läs mer om Sommarskolan genom att scanna QR-koden.Vid frågor titta först i vår FAQ, annars maila sommar@sjovarnskaren.se

Svenskutvecklade Liplid är ett hållbart och biobaserat alternativ till plastbaserade engångslock

Årligen används tiotals miljarder engångslock av plast på kaffekoppar och dryckesbägare, vilket ger upphov till stora mängder plastavfall. Samtidigt har EU:s plastdirektiv uppmärksammat problematiken genom att sedan 2019 sträva mot ett generellt förbud av plastlock på dryckesbägare i hela EU. Det svenskutvecklade biobaserade locket Liplid är 100 % återvinningsbart och biologiskt nedbrytbart. Liplid erbjuder dessutom en funktionalitet som avsevärt förbättrar dryckesupplevelsen för on-the-go drycker: ”The new drinking experience”.

Text Annika Wihlborg

Liplid-locket är en svensk innovation som utvecklades utifrån behovet av ett miljövänligt, biobaserat och återvinningsbart alternativ till de plastlock som traditionellt sett använts på kaffemuggar och andra bägare som nyttjas för att konsumera dryck on-the-go. Plastlocken kan inte återanvändas och inte heller brytas ner i naturen, vilket är ett problem eftersom de årligen ger upphov till stora mängder plastavfall. Plastlocken lever helt enkelt inte upp till konsumenternas behov gällande funktionalitet och hållbarhet.

En förbättrad smak- och doftupplevelse för on-the-go drycker

–Något som utmärker Liplid är att locket appliceras på insidan av bägaren i stället för på, vilket minskar den ibland upplevda osäkerheten kring om locket verkligen sitter på som det ska eller ej. Vetskapen om att locket sitter på innebär att man kan avnjuta sin dryck mer avslappnat med minimerad risk att bränna sig eller spilla, säger Jesper Berthold, vd på Liplid.

Vill du veta mer?

Besök hemsidan www.liplid.com

Liplid förbättrar både stabiliteten, smak- och doftupplevelsen för on-the-go drycker, bland annat genom att erbjuda

konsumenten möjligheten att dricka från bägarens kant i stället för genom att suga på locket. Man kan dricka som en vuxen, kommenterar Jesper Berthold. Liplid-locken tillverkas av naturfibrer såsom bambu, bagasse eller träfibrer. Liplids lock erbjuder ett resurseffektivt alternativ till dagens fiberbaserade, ofta så kallade ”papperslock” på marknaden eftersom lockets innovativa design möjliggör en 25-30 %-ig reduktion i materialanvändning i produktionen.

Har utsetts till världens bästa kaffemuggslock

–Vi har noterat ett stort intresse för Liplid, som vunnit pris som världens bästa lock till kaffemuggar (WorldStar 2022). Det är en svensk/danskutvecklad produkt med innovativ design och unika hållbarhetsegenskaper som svarar upp till konsumenternas och EU:s högt ställda krav, bland annat genom att erbjuda ett säkrare, mer hållbart och trevligare sätt att konsumera on-thego drycker som dessutom minimerar klimatavtrycket och är 100% plastfritt samt helt återvinningsbart, säger Jesper Berthold.

De första leveranserna av Liplid anländer i mars 2024. Det är tydligt att

Liplids lock erbjuder ett resurseffektivt alternativ till dagens fiberbaserade, ofta så kallade ”papperslock” på marknaden. Jesper Berthold

många aktörer nu söker plastfria och hållbara alternativ till de plastlock som hittills utgjort normen i branschen.

Hög efterfrågan på biobaserade alternativ –Vi befinner oss för närvarande i ett stadium då vi söker nationella och internationella samarbetspartners. 2024 kommer sannolikt att bli året då Liplid på allvar får fäste på marknaden, såväl i Sverige som globalt. Vi förväntar oss att se en kraftig tillväxt framöver då efterfrågan på biobaserade, resurseffektiva och funktionellt nyskapande alternativ till plastlocken är mycket hög, säger Jesper Berthold.

Jesper Berthold VD, Liplid

FOTO: LIPLID

Denna artikel är i samarbete med Liplid.

Inget är som förr och ändå händer inget

Vår framtid är inte ett resultat av slumpvisa val. Det är en specifik plats som ofta börjar med en idé som utvecklas till en berättelse och därefter förverkligas genom våra gemensamma handlingar. Det innebär att vi skapar vår framtid i detta nu, inte sen och inte slumpvis.

Text Pär Dalhielm

Just nu pågår en kamp där aktörer kämpar om att äga ”verklighetsbeskrivningen” av såväl dåtid, nutid och framtid. Betydelsen av att äga berättelsen kan inte underskattas, däri vilar ett tolkningsföreträde av sakers tillstånd, oavsett faktagrund och nästintill utan krav på objektivitet. En bra berättelse slår allt? Inte sällan grundar sig berättelsen i en kamp om resurser för att säkerställa sina intressen avseende motståndskraft och utveckling.

Vattenresurserna är inget undantag och kampen hårdnar. Skälen är flera, men två drivkrafter sticker ut – Klimatförändring och geopolitisk förändring.

Klimatförändring går allt raskare. Förmågan till klimatanpassning kan nära på likställas med förmågan att hantera vattenförändring. Högre temperaturer har en direkt påverkan på intensiteten i vattnets kretslopp (den hydrologiska

cykeln). Det sker genom smältande isar, tinad tundra, snabbare avdunstning och så vidare.

Vattnet förflyttar sig därmed inte bara allt snabbare på jordens yta. Utbytet mellan mark, vattendrag och atmosfär sker med ökad rörelsekraft. Vattnets snabbare mobilitet innebär inte bara torka, översvämningar och påverkan på vattenkvalité – det sätter även markområden i rörelse (skred) och ger energikickar till vädersystem (vind). Den som lyckas bemästra vattenförändring kommer därmed ha goda förutsättningar till ökad resiliens och motståndskraft. En förmåga som är fundament till långsiktig utveckling för näringsliv, samhällsfunktioner och individ.

Geopolitisk instabilitet sätter sökarljuset på vattentjänsterna. Då menar jag inte endast det självklara, såsom behovet av tillgång till dricksvatten och sanitet. Nej,

jag menar vattentjänsterna i ett holistiskt perspektiv och dess unika egenskaper som transportör.

Vattnets kretslopp utgör ett gigantiskt transportsystem och bär fram nyttigheter som sträcker sig oändligt mycket längre än båttrafik eller datatrafik på dess botten. Vattnets förmåga att bära nyttigheter såsom kyla, värme, energi, näringsämnen, vattenkvalitéer och andra resurser är långt ifrån utforskat.

Vi pratar om nyttor och ingredienser som vi knappast kan bortse ifrån i ett framtida resurseffektivt samhälle. Potentialen är enorm och den som lyckas utvinna och leverera dessa nyttigheter har inte bara skapat en hållbar och cirkulär aff ärsmodell – rätt utfört ökar det såväl samhällets självförsörjningsgrad som motståndskraft.

Vatten är knappast ett särintresse. Det är ett allmänintresse och rätt hanterat en konkurrensfördel på globalnivå. Sverige, det är dags att bli bäst i klassen.

Vårt miljöfokus: Hållbarhet

Topas Vatten är en del av en koncern som prioriterar miljö och hållbarhet. Tillsammans strävar vi inte bara efter att förbättra det globala klimatet utan även de lokala miljöerna där vi är verksamma.

Scanna QR-koden för att läsa mer! www.topasvatten.se

Pär Dalhielm

VD

Svenskt Vatten

Hands2Ocean har rensat sjöar & vattendrag på 348 ton avfall

Under ytan döljer sig enorma mängder avfall som ofta innehåller miljöfarliga ämnen. Sedan 2018 har den ideella föreningen Hands2Ocean på ett konkret och handgripligt sätt tagit upp kampen för ett renare Östersjön genom att avlägsna hundratals ton avfall från vattendrag i Stockholmsområdet.

Text Annika Wihlborg

Hands2Ocean, som tidigare hette Rena Mälaren, är en ideell förening som grundades för sex år sedan av Fredrik Johansson och den dagliga verksamheten Främja. Syftet är att få bort gifter från Mälaren och Östersjön samt att väcka opinion så människor inte fortsätter att slänga sina sopor i vår vackra och ömtåliga vattenmiljö. Hands2Ocean drivs uteslutande av ideella krafter. I dagsläget är drygt 300 volontärer anslutna till föreningen, såväl under som ovan vattenytan.

–Året runt genomför vi minst en städning per vecka. Vi har avlägsnat sammanlagt 348 ton avfall, bland annat 40 ton båtbatterier, 39 ton elsparkcyklar och 15 ton litumjonbatterier.

Hands2Ocean är ett bra exempel på att det med gemensamma krafter är möjligt

att göra verklig skillnad för våra hav och vattendrag, säger Fredrik Johansson.

Rensar fem svenska städer på avfall under vattenytan

Sommaren 2024 kommer Hands2Ocean på allvar att ta steget utanför Stockholmsregionen. Föreningen kommer då, i samarbete med Postkodstiftelsen, att rensa fem svenska städer på avfall under vattenytan. –I sommar planerar vi även att bygga två storskaliga konstinstallationer av skräp som vi avlägsnat från sjöar och hav, säger Fredrik Johansson.

Hands2Ocean jobbar för att få bort plaster från våra vatten. På båtmässan Allt för sjön på Stockholmsmässan i Älvsjö medverkar Hands2Ocean med en fyra meter hög skulptur byggd av plastkort. Dessa plastkort symboliserar den mängd mikroplast en genomsnittlig

Med gemensamma krafter är det möjligt att göra skillnad för våra hav och vattendrag. Fredrik Johansson

individ får i sig varje vecka via luften vi andas och den mat och dryck vi konsumerar.

–Vi är ständigt i behov av fler volontärer. Jag vill därför uppmana individer som vill göra en verklig skillnad för vår framtida miljö att engagera sig i vår verksamhet. Även företagssponsorer som vill bidra till vårt handgripliga arbete är självklart mycket välkomna, säger Fredrik Johansson.

Vill

Besök

av SEMKO. Med sina moderna rena linjer smälter Premium in i alla bad- och toalettutrymmen.

Fredrik Johansson

Grundare Hands2Ocean

Denna artikel är i samarbete med Hands2Ocean.

Ålandsbanken Östersjön

Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Med verksamhet i och runt Östersjön vill vi på Ålandsbanken agera som en förebild för andra aktörer i Östersjöområdet. Alla kan dra sitt strå till stacken för att förbättra situationen.

Vårt engagemang kan förenklat delas in i 3 delar:

Östersjöprojektet

Östersjökontot

Östersjökortet & Åland Index

Läs mer på alandsbanken.se/tillsammans-gor-vi-skillnad

Välkommen till en bank som värdesätter dig och miljön!

Magnus Johansson

DIREKTÖR ÅLANDSBANKEN SVERIGE