Skelett- & Ledhälsa by MediaplanetSE

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

SKELETT- & LEDHÄLSA Lanseras inför internationella barnreumatikerdagen den 18 mars

MISSA INTE: Galapagos Läs om nya behandlingsalternativ samt Margaretha Jälmby som lever med reumatism. Sida 4-5 Reumatikerförbundet Läs om varför Svensk forskning håller världsklass inom reumatologi. Sida 6 Osteoporosförbundet Läs mer om Osteoporosförbundet. Sida 10

Låt inte en diagnos definera vem du är Linda Hallberg driver företag, jobbar som makeupartist och lever ett aktivt liv med reumatism, läs mer på sida 8-9.

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE

Träna dig till mindre smärta

”Vid barnreumatism drabbas hela familjen” Med rätt behandling kan Hanna gå i skolan och träffa kompisar.

Forskare söker deltagare till studie om benskörhet Läs mer om studien och hur du kan delta i forskningsstudien.

FOTO : T I M S O B EK

T Lotta Håkansson Förbundsordförande Reumatikerförbundet.

18 Fakta, tips och råd om artros Artros är en sjukdom som berör många och behovet av korrekt information är stort. Forskare vid Lunds universitet har därför lanserat Artrosportalen. Projektledare: Emma Sjöberg (emma.sjoberg@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Affärsutvecklare: Cajsa Holm Designer: Daniel Petersson Distribution: Svenska Dagbladet, 2022-03-14 Tryckeri: V-tab Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Johan Matti

@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

Text Lotta Håkansson

räning hjälper vid artros, benskörhet och ledgångsreumatism. Ja, faktiskt vid ledernas och skelettets alla sjukdomar. Men vilken träning är bäst för just dig, och vilken träning klarar du trots din svåra smärta och din stelhet? Kunskapen om vilken träning som fungerar och gör nytta för individer med olika reumatiska sjukdomar går stadigt framåt, mycket tack vare Reumatikerförbundets anslag till forskning om effektiv rehabilitering vid reumatisk sjukdom. Genom kursen ”Att leva med artros” som du hittar på reumatiker.se kan du ta del av de senaste rönen och få tips som kan hjälpa just dig. Reumatiska sjukdomar omfattar över 200 olika sjukdomar som drabbar rörelseorganen, men även kärl och livsviktiga organ. Flera av dem beror på bakomliggande inflammatoriska processer i kroppen som kan tryckas tillbaka med hjälp av medicinering. Men de kan inte botas. I välfärdsländer är reumatiska sjukdomar den största sjukdomsgruppen. De drabbar en tredjedel av alla som bor i Europa någon gång i livet. Benskörhet, osteoporos, är inte en reumatisk sjukdom, men den är mycket vanlig hos reumatiker, framför allt hos dem med inflammatorisk reumatisk sjukdom. För både reumatiska sjukdomar och osteoporos gäller att du får bäst effekt av medicinering om du samtidigt äter allsidigt och tränar anpassat och kontinuerligt. Om detta kan du läsa i den här tidningen. Nu har forskningen inom rehabiliteringen tagit ytterligare ett steg inom högintensiv träning. Flera pågående forskningsprojekt handlar om

För både reumatiska sjukdomar och osteoporos gäller att du får bäst effekt av medicinering om du samtidigt äter allsidigt och tränar anpassat och kontinuerligt. hur individanpassad högintensiv träning påverkar sjukdomar och välmående hos personer med olika reumatiska sjukdomar, bland annat systemisk skleros och SLE. Men trots all lovande forskning innebär reumatisk sjukdom och osteoporos att man måste lära sig att leva med sin sjukdom. Ju tidigare den upptäcks desto bättre är förutsättningarna att hindra sjukdomsutvecklingen och komma i gång med en hälsosam livsstil som förhindrar följdsjukdomar. Här spelar Reumatikerförbundets RA-instruktörer en viktig roll. De utbildar läkarstudenter och fysioterapeuter i att göra ledundersökningar för att upptäcka ledsjukdom. Dessutom förmedlar de viktiga insikter om hur det är att leva med sjukdom. De är ett exempel på patientorganisationernas viktiga bidrag till hälso- och sjukvården i hela landet. I den här tidningen får du ta del av den lovande forskningen inom led- och skeletthälsa. Du får även insikter om vad du kan göra för att leva på bästa sätt med sjukdom.

Trevlig läsning!

Det finns många myter och sanningar om artros - vet du skillnad på dem?

”Jag blir bättre om jag vilar”

Nästan var tionde svensk får artros under sin livsstid. Därför har vi skapat en webb-kurs för dig som vill veta mer om vad det faktiskt innebär.

”Rör på dig om du har artros”

Lär dig allt du behöver veta om diagnosen, behandlingsformer och vardagsknep för att leva med artros. Kursen är gratis och du genomför den själv i egen takt på vår hemsida.

reumatiker.se/artroskurs

Rikta mobiltelefonens kamera mot QR-koden för att surfa till kursen om artros! Eller skriv in länken ovan i din webbläsare! reuma_annons_mediaplanet_artro_v03.indd 1

2022-03-03 11:17:03

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Lider du av inflammatorisk ryggsjukdom? Inflammatorisk ryggsjukdom är en svår diagnos att ställa. De drabbade inser heller inte att något är fel. Det tar för lång tid att få diagnos och sjukvården måste bli bättre på att uppmärksamma symtomen. För det finns effektiva läkemedelsbehandlingar. Text Annika Gavric Strüwer

FOTO : J O H A N JA KO B S S O N

FOTO : S H U T T ER STO C K

Lennart Jacobsson Professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

nflammatorisk sjukdom innebär inflammation i ligamentfästen, framförallt i rygg och nästan alltid i bäckenleder. Symtomen är ryggsmärta och ryggstelhet med en speciell karaktär som morgonstelhet, uppvaknande tidigt på morgonen, smärta vid stillasittande/liggande men bättre vid fysisk aktivitet. Över hälften drabbas även av inflammation i knä, höfter, hälar, ögon, psoriasisartrit och andra inflammatoriska manifestationer. - Vi tror att genetik kan ligga bakom sjukdomen då man oftast insjuknar tidigt i livet. Cirka 80 procent får sina symtom före 30-årsåldern. Vi har även sett att sjukdomen är förknippad med tarminflammation och bakteriesammansättningen där, förklarar Lennart Jacobsson, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Man tror att 0,4-0,5 procent av befolkningen är drabbade. Hälften av dem uppfyller kriterier för ankyloserande spondylit som är slutstadium av sjukdomen där man har drabbats av förbening mellan kotorna och i foglederna. Nya effektiva behandlingar Tidigare kunde det ta upp till 15 år innan man fick sin diagnos. Idag har den tiden halverats och det är ett tecken på att utbildningsinsatserna har haft effekt. Med hjälp av de nya läkemedlen kan de allra flesta leva ett normalt liv utan symtom. - Vi har gått från antiinflammatoriska värktabletter och symtomlindrande till läkemedel som på djupet tar bort inflammationen och symtomen. Utmaningar på flera nivåer Alla har upplevt ryggsmärta under sin livstid. Av alla dessa ska sjukvården identifiera en halv procent som lider av inflammatorisk ryggsjukdom.

- Det kräver hög kompetens inom primärvården, samtidigt råder det brist på reumatologer på många ställen. Det är de som ska ta hand om patienterna och sätta in behandlingar. Många gånger kan de inte ens ta emot remisser. Sjukvården måste vara mer frikostig med magnetkameraundersökningar av ryggen. Inte enbart för att kunna diagnostisera inflammation tidigt utan för att kunna utesluta andra orsaker till sjukdom. - Förutom att det är en fråga om kunskap- och bemanningsbrist i primärvården är det också en ekonomisk fråga. Många regioner dras med stora budgetbegränsningar och kan inte alltid erbjuda den typen av undersökning. Kolla upp dina ryggproblem Har man problem med ryggen och är i 30-årsåldern är det viktigt att kolla upp det. Ett första steg kan vara att fylla i ett frågeformulär på nätet för att se om det kan vara en inflammatorisk ryggsjukdom man har. - Visar svaren på frågeformuläret på stor sannolikhet ska man kontakta sin primärvårdsläkare och ta en diskussion om nästa steg är magnetkameraundersökning eller remiss till reumatolog.

Denna artikel är i samarbete med Novartis.

Besök Novartis sida om inflammatorisk ryggsjukdom • TESTA dina symptom • FÅ SVAR på dina frågor • FÖRBERED ditt läkarbesök www.ask-alia.com/se/axial-spondylartrit

Novartis Sverige AB, www.novartis.se

SE2109137503

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Så stor risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar med RA

FOTO : S H U T T ER STO C K

Utveckling av nya behandlingsalternativ för RA-patienter Med tidig diagnos och rätt behandling kan RA, reumatoid artrit, ofta behandlas effektivt. RA är en forskningsintensiv diagnos, nya behandlingsalternativ har inneburit en avsevärt förbättrad livskvalitet och prognos för många patienter. Den snabba läkemedelsutvecklingen fortsätter, vilket innebär att framtidens RA-patienter sannolikt kommer att ha tillgång till en ännu större mångfald av behandlingsmöjligheter. Text Annika Wihlborg

Läkemedel i kombination med livsstilsfaktorer För RA-patienter är det viktigt att ha en kontinuerlig dialog med sin läkare. Det ger dem dels tillgång till de senaste

behandlingsalternativen, dels är det viktigt att löpande monitorera hur patienten svarar på sin behandling och hur sjukdomen fortskrider. – En balanserad livsstil i kombination med läkemedel har fått en alltmer framträdande roll i behandlingsriktlinjerna för RA-patienter. Sunda kost- och motionsvanor är betydelsefullt, inte minst eftersom RApatienter löper uppemot 3 gångar stor risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdom och stroke, säger Brua Weice. Det finns hopp även för patienter som provat flera biologiska läkemedel utan att ha uppnått tillräckliga behandlingseffekter. Flera nya läkemedel är under utveckling, några av dem väntas få godkännande från Läkemedelsverket inom kort. Ibland kombinerar vi två eller tre behandlingar och behandlingsresultaten med JAKhämmare är generellt sett goda, säger Brua Weice.

Ett aktivt liv är möjligt De senaste decenniernas utveckling vad gäller behandlingsmetoder för RA-

FOTO : P R I VAT

et stora genombrottet för RA-patienter kom när man lanserade de första biologiska läkemedlen. Det senaste på området är JAKhämmare, som även är kallade för tredje generationens biologiska läkemedel. – Dessa läkemedel erbjuds i tablettform, vilket gör det smidigare för patienter jämfört med exempelvis droppeller injektionsbehandling, säger Brua Weice, specialistläkare i reumatologi vid Reumatologiska kliniken på Västerås sjukhus. Forskning visar att tidiga behandlingsinsatser i många fall är avgörande för RA-patienter. Målet med behandlingen är att komma till remission inom 3-6 månader efter diagnos och därefter följer Brua Weice och hans kollegor sina patienter mycket noga med täta kontroller under första året.

Brua Weice Specialistläkare i reumatologi Reumatologiska kliniken på Västerås sjukhus

patienter kan man närmast beskriva som revolutionerande. När Brua Weice var ny som läkare på 1980-talet var det inte ovanligt att RA-patienter var inlagda på sjukhus. Många genomgick även kirurgi, reumakirurgi var ett relativt stort verksamhetsområde, bland annat eftersom de tillgängliga behandlingsmetoderna inte räckte till för att begränsa sjukdomsförloppet. Numera vårdar man de allra flesta RApatienter i öppenvården. De biologiska läkemedlen har lett till en dramatiskt förbättrad livskvalitet för en stor grupp patienter. – Tidigare blev många förtidspensionerade redan i femtioårsåldern eftersom rörelseförmågan var starkt nedsatt. Idag kan många RA-patienter leva ett aktivt och socialt liv långt upp i åldrarna. Behandlingsmöjligheterna för RApatienterna har verkligen utvecklat sig i rätt riktning, säger han.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

FOTO : S H U T T ER STO C K

Margaretha har levt med reumatism nästan hela livet - Jag vill leva livet och sjukdomen får aldrig stoppa mig Margaretha Jälmby, 74 år, har levt med reumatism sedan hon var 16 år. Hon har prövat många olika behandlingar och levt ett aktivt liv. – Jag har varit sjuk många år men ändå kunnat leva bra med barn, jobb och resor. Det kommer hela tiden nya behandlingsformer och jag har alltid varit öppen för ny medicinering och fått fantastisk hjälp, säger Margaretha Jälmby.

Många olika behandlingar har fungerat bra På reumatologkliniken fick Margaretha Jälmby kunskap om hur hon bäst kan ta hand om sina leder. De berättade vilka hjälpmedel som finns och om behandling både med långtidsverkande smärtstillande medicin och kortisonsprutor i inflammerade leder. – Jag blev väl omhändertagen och fick träffa kunniga läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och kuratorer var tredje månad. Det var fantastiskt att få den hjälpen, säger Margaretha Jälmby.

Läkemedel gjorde Margaretha smärtfri Efter en tid fungerade inte den pågående medicineringen längre för Margaretha Jälmby. Hennes behandling blev

Ser positivt på livet Margaretha Jälmby är mamma till tre barn, har barnbarn och innan pensionen arbetade hon heltid som lärare. Under mer än 50 år har hon sett utvecklingen i sjukvården inom reumatism och prövat många olika behandlingar. – Självklart har mina leder tagit skada av att jag har varit sjuk nästan hela mitt liv, men jag har aldrig varit nedstämd. Jag har alltid varit fast besluten att inte låta sjukdomen begränsa mig allt för mycket och har varit öppen för nya behandlingar som verkligen har förbättrat mitt liv. Jag vill kunna klara mig själv så länge som möjligt, umgås med mina barn, barnbarn, vänner och förstås resa. I takt med att behandlingarna blir allt bättre, förbättras mina chansen till att fortsätta ha en god livskvalitet, säger Margaretha Jälmby. Margaretha Jälmby vill uppmuntra andra som blivit drabbade av reumatism att inte ge upp och våga vara öppen för all sorts hjälp. – När man insjuknar finns det såklart en stor rädsla kring hur livet kommer att bli. Jag tror att det är viktigt att fortsätta leva och drömma om framtiden, acceptera hur livet ser ut och vara öppen för all sorts hjälp. Det finns bra behandling att få och livet är inte över, så ge inte upp!, säger Margaretha Jälmby.

Text Sanna Bergling

Självklart har mina leder tagit skada av att jag har varit sjuk nästan hela mitt liv, men jag har aldrig varit nedstämd FOTO : P R I VAT

16-årsåldern fick Margaretha Jälmby ont i axeln och vaknade på nätterna av smärta som blev allt värre. Det tog två år innan hon blev diagnostiserad med reumatism. – Sjukdomen fanns inte i min familj och det var jobbigt att ingen visste vad det handlade om. Jag blev slussad runt i vården, man pratade om växtvärk och när jag fick kontakt med företagshälsovården blev jag uppmanad att äta 20–25 värktabletter om dagen. Räddningen blev när jag kom till reumatologen, berättar Margaretha Jälmby.

ändrad till låga doser cellgifter och så småningom biologiska läkemedel. – De biologiska läkemedlen gav mig ett nytt liv utan smärta och inflammationer. Det var omvälvande och jag kände mig helt frisk. Efter tio år med behandlingen vande sig dock min kropp och nu fungerar medicinen inte längre, säger Margaretha Jälmby och fortsätter: – Behandlingen ändrade man då från en spruta i veckan till en tablett om dagen. Det var en stor fördel att slippa injektionerna. Sprutorna skulle alltid förvaras svalt och på rätt sätt och det var krångligt när jag till exempel skulle åka på behandlingsresor. Det är praktiska saker som betyder mycket i vardagen.

Margaretha Jälmby

Detta uppslag är i samarbete med Galapagos

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Svensk forskning inom reumatologi håller världsklass Varje år får Reumatikerförbundets vetenskapliga nämnd in hundratals ansökningar om forskningsanslag. Efter en lång och noggrann process ger nämnden förslag till Reumatikerförbundet vilka projekt som ska beviljas medel. Text Johannes Hägglund I L LU ST R AT I O N : S H U T T ER STO C K

Svensk forskning stark även internationellt

Så fungerar ansökan om forskningsprojekt Mellan juni och september kan man

Sist, men inte minst, så bedömer man forskningens nytta för patienten. – Att forskningen på kort eller lång sikt ska gynna personer med reumatiska sjukdomar är väldigt viktigt, säger Monica.

70 % erhåller anslag för forskning Den vetenskapliga nämnden ger sedan ett förslag till Reumatikerförbundet om att man bör bevilja ansökan medel eller inte, och även nivå på anslaget. Vanligtvis får nämnden in ungefär 140 ansökningar per år, av vilka cirka 70 procent blir tilldelade anslag från Reumatikerförbundet. - Tack vare Vetenskapliga Nämndens kompetens kan vi på Reumatikerförbundet säkerställa att vi fördelar våra forskningsmedel på bästa möjliga sätt – så att den forskning vi stödjer har så god förutsättning som möjligt för att minska sjukligheten, öka livskvaliteten och förebygga reumatiska sjukdomar, säger Monica.

Helena Forsblad d’Elia Professor i reumatologi & Överläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg

FOTO : JA N TO R B J Ö R N S S O N

Svensk reumatologisk forskning står sig starkt internationellt, anser Helena, som är professor i reumatologi samt överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Dessutom är hon ordförande i Reumatikerförbundets vetenskapliga nämnd, som varje år granskar alla forskningsprojekt som ansöker om anslag från Reumatikerförbundet. – Vi är tio personer i nämnden och alla har olika kompetenser, eftersom utlysningen är bred. Den riktar sig till all forskning beträffade reumatiska sjukdomar, säger Helena Forsblad d’Elia.

söka anslag från Reumatikerförbundet. Ansökningarna fördelas upp bland de tio ledamöterna i vetenskapliga nämnden, utifrån kompetens, intresse samt att man inte ska ha något jäv. – Alla ledamöter läser igenom samtliga ansökningar och graderar utifrån några kriterier. Vi försöker att göra det på ett så noggrant och rättvist sätt som möjligt för att det ska bli en bra bedömning, säger Helena. Helena förklarar att några av sakerna de bedömer är vilka metoder och tillvägagångssätt forskaren planerar att använda. En annan del som bedöms är sökandens kompetens. Har forskningsprojektet dessutom en forskningspartner är det ett plus. Det är en person som lever med en sjukdom, antingen som patient eller som närstående, och som därmed kan bidra med ett patientperspektiv. – Inte sällan finns det ett glapp mellan vad forskare tycker är intressant och vad patienter själva ser som viktigt. I slutändan bidrar det till mer relevant forskning, säger Monica Persson, forskningsansvarig på Reumatikerförbundet.

FOTO : P R I VAT

tt kunna erhålla anslag är oerhört viktigt. Successivt kan vi ta ett steg framåt för att förbättra förhållanden får våra patienter, säger nämndens ordförande Helena Forsblad d’Elia.

Vill du läsa mer forskningen inom reumatologi? Monica Persson Forskningsansvarig Reumatikerförbundet

Besök folkhalsasverige.se

Stöd oss! Med din gåva är du med oss i kampen för att förverkliga visionen om ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta. Ditt bidrag går till att sprida kunskap om de reumatiska sjukdomarna, påverka beslutsfattare, och att stötta den reumatologiska forskningen. Swisha valfritt belopp direkt via QR-koden eller gå till reumatiker.se/stod-oss

annons_RF_mediaplanet_stod_oss_v2_251x110.indd 1

2022-03-03 10:34:04

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Instagram: @kajsasilow @adventurestories.se

Mot alla odds

Hemsida: adventurestories.se

FOTO : P R I VAT

Kajsa Silow har alltid pushat sig själv till att bli bättre och nå sin fulla potential. När hon drabbades av aggressiv reumatoid artrit krossades vissa drömmar. Utan att vänta en dag bestämde hon sig direkt för att inte låta diagnosen stoppa hennes framfart i livet. Text Susanne de Mello

När kroppen inte vill mer –Jag tänkte att detta måste gå att lösa. Nu var jag ju i alla fall klar med gymnasiet, säger Kajsa. Hon bodde hemma hos föräldrarna och det var hennes mamma som kontaktade vården. Det visade sig vara ett års väntetid för att komma till reumatologen. Kajsa kunde inte röra sig och de åkte in akut och fick hjälp omgående. Hon diagnostiserades reumatoid artrit (RA), även kallad ledgångsreumatism, som är en inflammatorisk sjukdom där kroppens immunförsvar blir överaktiverat och angriper lederna. Inflammationen kan även uppstå i andra organ som till exempel blodkärl och lungor. Sjukdomen är två till tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män och risken att utveckla RA stiger med åldern. En stärkande process Processen efter diagnosen beskriver Kajsa som en tid av väntan. Hon testar ut medicinering och ser om kroppen svarar. Hon började med de lätta medicinerna och fann tillslut en spruta som fungerade

– med den kom hoppet. Kajsa slutade upp att jämföra sig med andra och slutade se sig själv som ynklig. Hon kunde inte fly utan var tvungen att se, tänka och känna. Just att släppa det obekväma och det som skavde var förlösande och utvecklande för henne personligen.

FOTO : P R I VAT

nnan Kajsa fick diagnosen lade hon all sin vakna tid på träning. Det var då fotboll, friidrott, innebandy, basket, tennis och streetdans, bland mycket annat. Under uppväxten kämpade hon också med dålig självkänsla. Träningen gav henne verktygen att bearbeta sin osäkerhet och blyghet. Kajsa hade också en äventyrlig ådra och drogs till det extrema med de största äventyrarna som förebilder. På gymnasiet satsade hon på dansen och närde en dröm om att vidareutbilda sig i New York. Innan studenten smög sig värken på i handlederna och till slut kunde hon inte komma upp ur sängen. Det skulle visa sig vara aggressiv reumatoid artrit.

Jag är expert på min kropp –När jag sedan kom tillbaka och kunde röra på mig igen ville jag bara ut och upptäcka världen. Problemet var att medicinen skulle hållas kylskåpskall. Jag trotsade läkarna och åkte iväg på en backpackingresa till Asien. Jag fick två bakslag i min sjukdom, men jag var så ivrig i att upptäcka världen att jag utmanade kroppen. Jag visste att läkarna var experter, men inte på min kropp, säger Kajsa. Vinna tillbaka livet Efter hemkomsten började hon studera till civilingenjör i maskinteknik med teknisk design i Lund. Hon kände också att reumatismen blev bättre och hon orkade med fler sociala aktiviteter. Kajsa kunde även löpträna för första gången på sex år. Efter examen fick hon jobb som konsult i Göteborg. —Jag hade vunnit tillbaka livet och kände att jag kunde göra vad jag ville. Jag skulle maxa! Jag hade fått en andra chans i livet, säger Kajsa. Som en virvelvind svepte hon fram och startade företag, bloggade för Outside Magazine, tränade och deltog i alla extremsportcamps hon kom över. Hon sov i snitt fyra timmar per natt. Utbränd och med behov av en nödbroms Kajsa vaknade upp och hade inget kvar att ge. Hon trodde att hon hittat tillbaka till livet men hon hade inte bearbetat

sina trauman. Kajsa grät i över ett år och hon drog i nödbromsen. All energi gick åt till att vara människa. Kön för att få psykologhjälp var över ett år. Så hon packade väskan och begav sig till Åre, ett livsstilsbyte för att komma närmre det hon mådde bäst i – natur och fysisk aktivitet. Hennes enda fokus var att vakna, ta brädan och åka ut i backen. Det gav resultat och snart fann hon livsglädjen igen. Guidar sig själv i livet Hon utbildade sig till certifierad äventyrare, vildmarks- och äventyrsguide och fjälledare. Hon cyklar, paddlar havskajak och skejtar i veckor med tältet eller vanen som sitt hem, guidar för Ola Skinnarmo på platser som Svalbard, Kilimanjaro och Lofoten, och flyttade tillbaks upp till Åre som blev hennes viktigaste verktyg i livet. Kajsa startar också Adventure Stories och

arrangerar resor för och med hjärtat där resan handlar såväl om äventyret som vad man äter och hur man behandlar naturen. Idag är det viktigt för Kajsa hur hon hanterar livets alla svängningar för hon vet att hon kan bli sjuk eller sämre imorgon. Hennes viktigaste signum är kärleken till livet. Tack vare hennes livsstilsförändringar som att ändra kost till en anti-inflammatorisk vegansk kost, reducera stress, följa energin i kroppen och vila mera har Kajsa varit medicinfri sedan tio år tillbaka. –Eftersom jag har prövat mig fram så har det skapat nya möjligheter. Livet är mitt val. Hur jag mår beror bara på mig. Jag väljer att inte leva i dåtid. Ta hand om dig och låt tankarna bli din drivkraft, inte ditt hinder, avslutar Kajsa.

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

LINDA HALLBERG

Låt inte en diagnos definiera vem du är Man ska aldrig ge upp, säger Linda Hallberg. Som tonåring brann hon för träning, men efter det första tecknet på reumatism vändes hennes vardag upp och ner. Idag, tio år efter de första symtomen, lever hon fortfarande ett aktivt liv trots sin diagnos. Lindas positiva tankesätt är både inspirerande och uppmuntrande: låt inte en diagnos definiera vem du är.

Text Nathalie Ehrström

inda lever ett aktivt liv, jobbar som makeupartist och driver samtidigt ett eget sminkföretag, trots att hon har reumatism. Vägen dit har dock varit krokig. De första symtomen på reumatism kom redan då hon var 16 år. Hon minns ögonblicket mycket väl, trots att det hände för tio år sedan: när hon låg på stranden och skulle resa sig upp högg det till i höften. Till en början avfärdade hon smärtan som en träningsskada, eftersom hon vid den tiden var väldigt aktiv. Även sjukgymnasten som Linda gick till antog att det var en sträckning som skulle gå över av sig själv. Men smärtan, som visserligen kunde försvinna i perioder, kom alltid tillbaka.

Processen att få en diagnos Vill du veta mer om Linda Hallberg? Hemsida: lindahallberg.se Instagram: @Lindahallberg

Linda började till slut söka läkarhjälp. Det hon inte hade räknat med var att det skulle ta flera år innan hon slutligen fick en diagnos. Läkarna misstänkte aldrig reumatism i och med hennes unga ålder, och några andra logiska förklaringar till smärtan fann de inte. – Till slut gav jag upp med vården, efter alla dessa läkarbesök. Det gick flera

OM LINDA HALLBERG 34 ÅR BOR I STOCKHOLM FOTO : J O H A N M AT T I

MAKEUPARTIST, INFLUENCER & GRUNDARE AV LH COSMETICS

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

år utan att jag ens pratade med någon läkare, för jag trodde inte att någon skulle hitta felet, berättar Linda. Det var inte förrän många år senare, efter att Lindas sambo hade bokat en tid åt henne hos en ryggspecialist, som gåtan äntligen började klarna. Specialisten skickade henne genast på röntgen till en reumatolog, och två veckor senare hade hon en diagnos. Det var reumatism. Trots att diagnosen kom först vid 26 års ålder, hela tio år efter att hon hade upplevt de första symtomen, var Linda ändå både lättad och hoppfull. – Det var en otrolig lättnad att få reda på vad felet var. Nu vet jag vad det är och varför jag har ont. Det är lätt att känna sig uppgiven när man har ont hela tiden och inte får hjälp, men det är viktigt att få en diagnos. Så, be om att få en undersökning, röntgen eller remiss fastän det kanske känns jobbigt!

Fokusera på rätt saker I vardagen vägrar Linda låta reumatismen vinna. I stället för att fokusera på de begränsningar som

FOTO : J O H A N M AT T I

Det är lätt att känna sig uppgiven när man har ont hela tiden och inte får hjälp, men det är viktigt att få en diagnos. Så, be om att få en undersökning, röntgen eller remiss fastän det kanske känns jobbigt!

sjukdomen medför, väljer hon att ta sig an andra, nya utmaningar. Då hon exempelvis inte kunde träna som vanligt började hon klättra. Och då hon ansåg att marknadens sminkprodukter inte var tillräckligt kreativa eller inkluderande startade hon ett eget sminkmärke, LH Cosmetics. – I stället för att fokusera på det jag inte kan göra, fokuserar jag på det jag faktiskt kan göra. Jag är stark trots min sjukdom. Låt inte en diagnos definiera dig Ibland är ju alla trötta, uppgivna och nedstämda, men Linda tycker att det är viktigt att ständigt försöka behålla ett positivt tankesätt. Välj sådana aktiviteter som gynnar dig och umgås med människor som stöttar dig. Om du känner dig ensam finns många forum på nätet där du kan hitta människor i samma situation. Du är aldrig ensam, säger hon. – Man ska aldrig ge upp. Det är upp till dig själv att välja hurdant liv du vill leva, och det är fullt möjligt att leva ett fantastiskt liv trots en diagnos. Låt inte en diagnos definiera dig.

FOTO : J O N A H ÄG LU N D

Unga med reumatism har rätt till en aktiv fritid Unga med reumatisk sjukdom ska ha möjlighet att engagera sig och delta i fritidsaktiviteter utifrån sina egna förutsättningar. Därför krävs mer kunskap och medvetenhet i samhället.

Text Fredrik Söderlund

n aktiv fritid är ett brett begrepp, menar Cajsa Helin Hollstrand som är ordförande för Unga Reumatiker. För vissa kan det vara ett ideellt engagemang, för andra att spela tennis och för en tredje att spela schack.   – Fritidsaktiviteter utgör en stor och viktig del i många barn och ungas vardag. Det är under fritiden vi har möjlighet att engagera oss och delta i aktiviteter som vi själva vill och önskar. Många gånger är ens fritidsaktiviteter betydelsefulla för ens välmående och lycka. Flera ungdomar skapar betydelsefulla vänskapsband, och därför är det viktigt att de ges möjlighet att delta i fritidsaktiviteter utifrån sina egna förutsättningar.

Ökad tillgänglighet

Denna artikeln är i samarbete med Unga Reumatiker.

De förbättringsmöjligheter som Cajsa Helin Hollstrand pratar om är kopplade till utmaningar i samhället. – Oavsett om det är stads- eller övrig fritidsmiljö så behöver det bli en mer tillgänglig plats för alla. Barn ska till exempel inte hindras från en aktiv fritid för att hissen till idrottshallen inte fungerar, eller för att fritidsledaren saknar kunskap om hur aktiviteten kan anpassas så alla kan delta.

Reumatisk sjukdom ska aldrig vara något som hindrar barn och unga från att leva sina liv fullt ut. Vikten av dialog Reumatism är så pass individuellt att det är svårt att veta exakt vilka anpassningar som krävs. Därför ligger nyckeln i samtal och förståelse för den som är berörd, säger Cajsa Helin Hollstrand. – Reumatisk sjukdom ska aldrig vara något som hindrar barn och unga från att leva sina liv fullt ut. Men för att det ska bli verklighet krävs viss förändring. Det handlar om ökad kunskap, dialog och samspel. En kronisk sjukdom innebär ibland att göra omvägar, men med rätt stöd och eventuella hjälpmedel kan vi se till att alla når målet ändå.

Cajsa Helin Hollstrand Ordförande Unga Reumatiker

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Svenska Osteoporossällskapet

För få behandlas mot osteoporos efter fraktur

Kristian Axelsson skrev nyligen en uppmärksammad avhandling. Det visade sig i en av de fyra ingående studierna att risken för upprepad fraktur var 18 procent lägre efter införandet av frakturkedjor. Bland de allra äldsta, över 82 år, behövde man bara screena 16 frakturpatienter för att förebygga en ny fraktur inom fem år. Vid hjärtinfarkt, så räknar du med att vården ska göra allt för att du inte blir

Kristian Axelsson Läkare Närhälsan i Skövde

FOTO : S H U T T ER STO C K

Lägre risk med frakturkedjor

Nya riktlinjer   Enligt riktlinjer hos Socialstyrelsen, har frakturkedjor högsta prioritet. Det har också lett till att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har satt samman ett nytt ramverk för implementering av frakturkedjor. Ett så kallat personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp.   – För att införandet av frakturkedjor ska fungera i regionerna är det är viktigt att projektet har finansiering. Pengarna måste vara öronmärkta, dvs riktade och sammanhållna, för att verksamheten ska fungera. Detta är särskilt viktigt eftersom flera olika kliniker är inblandade, annars fungerar det inte, avslutar Kristian Axelsson.   – Regionerna behöver tillskjuta riktade pengar för att råda bot på den oacceptabla underbehandlingen av osteoporos säger Bo Freyschuss, ordförande i Svenska Osteoporossällskapet och ansvarig för osteoporosmottagningen på Karolinska Sjukhuset. Tyvärr tillförs medel för frakturkedjorna i för få regioner, och risken är därmed stor att underbehandlingen fortsätter.

FOTO : P R I VAT

en som drabbats av en fraktur löper extra stor risk för att drabbas av flera. Nästan fyra-fem gånger större risk så länge som upp till två år efter första frakturen. Därför är benstärkande behandling ett måste för patienter med hög frakturrisk. Kristian Axelsson, läkare inom Närhälsan i Skövde, menar dock att åtgärderna i de flesta regioner är otillräckliga.

drabbad igen. Samma prioriteringar och förebyggande åtgärder sätts inte alls in efter fraktur, vilket också är en stark varningssignal som gör det lätt att fånga upp patienterna.

FOTO : S K A R A B O R G S S J U K H U S

Risken för en ny fraktur ökar markant om du har en sedan tidigare. Läkaren Kristian Axelsson menar att frakturkedjor inom vården kan förebygga allvarliga skador och hjälpa många patienter långsiktigt.

Bo Freyschuss Ordförande

SVOS

Text Fredrik Söderlund Vill du veta mer om Svenska Osteoporossällskapet? Besök svos.se

För att införandet av frakturkedjor ska fungera i regionerna är det är viktigt att projektet har finansiering. Pengarna måste vara öronmärkta, dvs riktade och sammanhållna, för att verksamheten ska fungera.

Välkommen till Osteoporosförbundet! Lär dig mer om benskörhet och kom med i vår gemenskap. Tillsammans är vi starka – därför behöver vi dig! Bli medlem – få tillgång till medlemstidningen Osteoporosnytt. Nyhet! Finns nu digitalt. Läs mer på vår hemsida www.osteoporos.org Stöd oss och bidra till forskning och utveckling inom osteoporos genom att skicka ett bidrag till: Swish 1234323341 Plusgiro 628681-9

Telefon 08-12146393

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

Träning för osteoporospatienter

ill de som har sänkt bentäthet/osteoporos med eller utan armfraktur kan man fokusera på belastande träning av skelettet. Skelettbelastande träning, som man trivs med, två till tre gånger i veckan rekommenderas. Intensiteten och träningsgraden bör öka ju mer tränad man blir. Träningen ska kompletteras med 30 minuter jogging eller rask promenad per dag. Mekanisk belastning förhindrar benförlust och kan öka bentätheten. Musklerna stärks och koordination förbättras via träningen säger Ingrid Bergström, överläkare, docent vid CLINTEC Karolinska Institutet.

För personer med höft- eller bäckenfraktur är målet att återfå gångförmågan. Fokus ligger på att träna sätes- och benmuskelstyrkan samt balans som komplement till

Träna ryggmuskelsträckare och bålstabilitet vid kotfrakturer Kotfrakturen är den vanligaste osteoporosfrakturen. Patienter med kotfrakturer utvecklar kroniska ryggsmärtor, ryggtrötthet, andningsoch sväljningssvårigheter, inkontinens, försämrad balans och försämrad funktionsförmåga. Detta till följd av en felaktig belastning av ligament och muskulatur i ryggen som kotfrakturen förorsakar. Symtomen avhjälps genom att träna sig till en starkare och rakare rygg. Träningen ska därför fokusera på bålstabilisering och att stärka ryggmuskulaturen.

Ingrid Bergström Överläkare och docent vid CLINTEC Karolinska Institutet

Text Annika Wihlborg

FOTO : S H U T T ER STO C K

Muskel- och funktionsträning

gångträningen. Detta med hjälp av en sjuk-gymnast/fysioterapeut från vårdcentral eller kommun. När man avslutat rehabilitering med sjukgymnast/ fysioterapeut är det viktigt att träningen fortsätter för att behålla muskel-styrka, balans samt funktionsförmåga. Då minskar risken för nya fall.

FOTO : A L L A N L A R S S O N , M ED I C I N S K B I L D S A M T K A R O L I N S K A U N I V ER S I T E T S S J U K H U S E T

Träning är ett viktigt komplement till medicinering för personer med osteoporos och kan öka deras livskvalitetet. Rekommendationerna skiljer sig åt mellan olika patientgrupper. Gemensamt för dem är vikten av att hitta en långsiktig träningsrutin som blir en naturlig del av vardagen.

Denna artikel är i samarbete med Viatris

I Sverige sker varje dag hundratals frakturer till följd av benskörhet, så kallad osteoporos.1 Hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män kommer under sin livstid att drabbas av en osteoporosrelaterad fraktur.1 Är du en av dem? Om osteoporos upptäcks i tid kan behandling förhindra onödiga frakturer i framtiden.

Testa dig själv För att minska risken att drabbas av en framtida osteoporosfraktur kan det vara klokt att testa dig redan nu. Svarar du ja på någon av frågorna kan det vara en idé att kontakta din vårdcentral för att diskutera risken för att drabbas av osteoporosfraktur. Läs mer om osteoporos och vad du kan göra för att förbättra din benhälsa på www.bristguiden.se

Har du behandlats med kortisontabletter under en längre tid (> 3 mån)? Har du osteoporos/benskörhet i släkten?

* Före 45 års ålder. 1. Patientregistret för sluten vård och specialiserad öppen vård. Socialstyrelsen; 2018. Fullständigt FRAX-test hittar du på: https://www.sheffield.ac.uk/FRAX/tool.aspx?lang=se

©Meda AB (A Viatris Company) Tel: 08-630 19 00 www.bristguiden.se

Är du kvinna, hamnade du tidigt i klimakteriet?* Har du blivit kutryggig och minst 3–5 cm kortare på längden?

KALD-2022-0017_SE

Har du tidigare fått en fraktur i vuxen ålder och inte blivit utredd för benskörhet?

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Forskare söker deltagare till studie om benskörhet FOTO : S H U T T ER STO C K

Osteoporos, benskörhet, är en allvarlig folksjukdom som medför sämre livskvalitet för patienterna och stora kostnader för sjukvården. För att bättre kunna förebygga och behandla benskörhet har forskare vid Karolinska Institutet därför inlett en benskörhetsstudie med fokus på olika träningsmetoder. Text Nathalie Ehrström

Benskörhet drabbar äldre kvinnor värst – Benskörhet är ett stort hälsoproblem särskilt för kvinnor: hela 80% av frakturbördan drabbar äldre kvinnor. Därför är det viktigt att det finns tillräckligt med forskning så att läkare kan ordinera rätt behandling till osteoporospatienter, säger Helena

Benskörhet är ett stort hälsoproblem särskilt för kvinnor: hela 80% av frakturbördan drabbar äldre kvinnor Salminen, docent i allmänmedicin och forskningsansvarig för studien. Studien består av två grupper med 80 kvinnor i vardera gruppen. Den ena gruppen tränar enligt träningsprogrammet Osteostrong, vilket är särskilt skapat för bensköra individer. Osteostrong fokuserar på träning som belastar skelettettungt men kortvarigt och kontrollerat i fyra olika träningsapparater. Den andra gruppen

NY TRÄNINGSSTUDIE ”Effekter och upplevelser av träning med OsteoStrong jämfört med fysisk träning hos individer med hög frakturrisk” Kan benskörhet och frakturer förebyggas med träning? Vi söker deltagare till en träningsstudie där syftet är att jämföra två olika träningsmetoder för att stärka skelettet och förbättra balans och styrka. Vi söker kvinnor i åldern 65 år till och med 79 år med eller utan tidigare benskörhetsfraktur. Just nu tar vi in studiedeltagare. Studiedeltagarna blir lottade till att antingen träna hos OsteoStrong 1 gång/vecka eller träning i grupp med träningsledare på GIH 2 gånger/vecka. Träningen pågår i 9 månader, är kostnadsfri och håller till i Stockholm. Vill du veta mer? Är du intresserad av att delta? Kontakta forskare: Christina Kaijser Alin E-post: christina.kaijser.alin@ki.se

har styrketräning och gymnastik med hälsopedagog på GIH två gånger i veckan.

Delta i studien Forskarna söker nu kvinnliga deltagare i åldern 65 till 79 år. Enligt Helena Salminen är studien ett utmärkt tillfälle att få en översikt av den egna hälsan och potentiella benskörhet. Innan studien börjar genomgår deltagarna nämligen flera tester och tar blodprover för att utesluta andra sjukdomar. Forskarna utför även en sidobildsundersökning av ryggkotorna med syfte att upptäcka eventuella kotfrakturer. – En positiv bieffekt av att delta i vår benskörhetsstudie är att man får en grundlig hälsokontroll, samtidigt som man bidrar till både forskningen och samhället, säger Helena Salminen.

Denna artikel är i samarbete med Karolinska Institutet

FOTO : DA P H N E M OA R I S A P O

orskare vet redan att fysisk aktivitet stärker skelettet, och fysisk aktivitet bör således ses som en viktig aspekt av förebyggandet och behandlingen av sjukdomen. Studien jämför under nio månaders tid två träningsmetoder för att kartlägga effekterna på deltagarnas benhälsa och träningens inverkan på skelettets hållfasthet.

Helena Salminen Lektor/specialistläkare Karolinska Institutet

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 13

FOTO : S H U T T ER STO C K

Var uppmärksam på tidiga symtom på benskörhet Osteoporos, benskörhet, är en folksjukdom som drabbar uppemot hälften av alla svenska kvinnor. Det är viktigt att behandla benskörhet på ett så tidigt stadium som möjligt. Kvinnor som befinner sig i riskzonen för att få en fraktur bör därför stå på sig och kräva en individuell utredning av sina besvär.

Sök läkarhjälp vid plötslig ryggsmärta – Äldre kvinnor bör vara uppmärksamma på symtom som ryggsmärta och längdminskning, vilket kan vara tecken på en kotkompression. Just kotkompression är tillsammans med höftfraktur, den allvarligaste typen av fraktur och den frakturtyp som är starkast kopplad till sjukdomen osteoporos. Det är vanligt att patienter tolkar kotkompression som ryggskott och därför inte söker läkarhjälp. Tyvärr

är det också vanligt att kotkompressioner som upptäcks på röntgenbilder i vården inte uppmärksammas, utan tolkas som normalt för att det är så vanligt förekommande hos äldre kvinnor. Mitt råd till kvinnor är att vara uppmärksam på plötslig ryggsmärta och att ta med i beräkningen att det kan röra sig om kotkompression, säger Mattias Lorentzon, professor i geriatrik vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. – Förutsättningarna för att få en individuell utredning av sin osteoporos varierar dessvärre mycket beroende på var i landet man bor. Allmänläkares kompetens kring benskörhet varierar också avsevärt. Jag rekommenderar de som inte är nöjda med sin läkarkontakt att söka sig till en annan läkare för att få en ”second opinion”, säger Mattias Lorentzon.

FOTO : P R I VAT

steoporos innebär att benvävnadens hålrum blir större och får en tunnare struktur. Bentätheten minskar, skelettet blir känsligare för påfrestningar och benet kan lättare brytas. Några symtom som kan vara ett tidigt tecken på benskörhet är att man drabbas av ett benbrott, tappar i kroppslängd eller får kutig rygg. Dålig balans och att man lätt ramlar gör att man lättare hamnar i riskzonen för fraktur.

Mattias Lorentzon Överläkare & professor i geriatrik Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Fem råd till patienter som riskerar att utveckla benskörhet: – Sök vård i tid, stå på dig och begär

Text Annika Wihlborg att få en individuell utredning av dina besvär och att remitteras till en specialistmottagning om du redan haft en eller flera frakturer. – Kontakta gärna även Osteroporosförbundet för att få råd kring hur du kan ta dig fram i vården. Det är en patientförening som bland annat kan hjälpa dig hitta rätt i sjukvården. – Utnyttja möjligheten att skicka en egenremiss till en specialistmottagning. Det är inte obligatoriskt att få en remiss av en allmänläkare för att bli utredd på en specialistmottagning. Numera kan du göra en egenremiss via 1177. – Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till att förebygga osteoporos. Satsa på träning som belastar och stärker skelettet och musklerna, exempelvis styrketräning eller seniorgympa. För de allra äldsta är balansträning den viktigaste typen av Denna artikel är i samarbete med UCB träning. –Inred din hemmiljö på ett sätt som förebygger fallolyckor, exempelvis genom att ta bort mattor eller trösklar som man lätt kan snubbla på.

VAD ÄR OSTEOSTRONG? Ett unikt system för att utveckla din skelettstyrka OsteoStrong är inte ett gym, en diet, ett kosttillskott, ett läkemedel eller en medicinsk behandling. OsteoStrong är en unik plats dit du kan gå för att öka din bentäthet och minska din ledvärk på endast 15 minuter i veckan utan att behöva svettas eller byta om. Upplev det som tusentals svenskar redan har gjort - Kom och bli starkare med OsteoStrong.

Boka kostnadsfri bentäthetsmätning, ordinarie pris 1000kr* och prova på OsteoStrong vid ett individuellt besök. *Erbjudandet gäller till och med 30 juni 2022

Ett besök hos oss är: Privat Hygieniskt Tryggt Vi finns i Stockholm, Solna, Sickla och Malmö. Läs mer och boka via vår hemsida www.osteostrong.se eller scanna QR-koden

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Skadekompassen

Har du ont och svårt att göra det du älskar? Text Skadekompassen

u som har artros eller reumatism kan öka din funktion betydligt genom att påverka de olika faktorer som styr din sjukdom.

Rör dig mer med mindre värk Det finns inte en behandling som tar bort besvären av sjukdomen, men det finns flera åtgärder du själv kan påverka. Sammantaget optimerar de förutsättningarna för din vardag och funktion.

Kombinera olika åtgärder för ökad livskvalitet Det finns olika kombinationer av åtgärder att prova för att hitta vad som fungerar för just dig. Exempelvis kan du hyra en hemlaser och behandla dig själv hemma varje dag. Vi rekommenderar även att gå artrosskolan om du vill få professionell hjälp och stöttning av en artrosspecialiserad fysioterapeut. På Skadekompassen hittar du också fem bra övningar för artros i höft och knä som du kan träna efter fem minuter per dag. Du kan boka ett videomöte med en fysioterapeut och få en åtgärdsplan

utifrån Dina specifika förutsättningar så att Du kan bli så bra som Du kan.

Hemlaser – ett nytt behandlingskoncept Hemlaserbehandling är en ny metod och ett utmärkt komplement till träning, avlastning och kost. Att börja med att hyra en laser är ett tryggt sätt att testa behandlingens effekt på ditt besvär. Laserljusets effekt på smärtlindring och läkningsstimulering är bekräftat genom en stor mängd vetenskapliga studier och många hyrlaserkunder köper ut sin laser då de märker så goda resultat av hembehandlingen.

Fördjupa dig om Artros, Reumatism och andra sjukdomar på Skadekompassen.se

FAKTORER SOM PÅVERKAR SMÄRTA OCH FUNKTION

Medicinsk träning = träning som läker. Det är den viktigaste behandlingen idag.

laserbehandling = minskar inflammation och smärta. Ett nytt #2 Daglig behandlingskoncept. leden med ledskydd = direkt minskad smärta och ökad #3 Avlasta funktion. #4 Specialskor = mindre belastning vid varje steg för ökad funktion. Kroppsvikt = varje överviktskilo du kan minska reducerar #5 belastningen på dina leder. = ät många olika inslag från växtriket och minska #6 Kost matintagsfönstret till 8-12 timmar per dygn så underlättar du för din kropps biokemiska processer att fungera optimalt.

= sov minst sju timmar och vid samma tider så skapar #7 Sömn du förutsättningar för ett effektivt arbete i din ”kroppsegna läkemedelsindustri”.

Ny app ger patienter ökad frihet och förenklar för vården Vården skulle kunna bli mycket mer effektiv för både patienter och vårdpersonal. Genom en digital app kan människor med ledgångsreumatism idag hantera sin hälsa genom några knapptryck. Text Fredrik Söderlund

Digitala värden Platform24 utvecklar olika system för att kunna digitalisera vården. I deras app för patienter med ledgångsreumatism (reumatoid artrit) kan patienter bland annat skriva in kort om sina besvär och få en remiss om de behöver ta ett blodprov. - Vårdpersonal kan då se om de digitalt inrapporterade värdena indikerar att ett återbesök måste flyttas eller om

medicinerna måste justeras. Fördelar för patienter Idag används appen i Region Gävleborg. Jonathan Ilicki ser flera fördelar ur ett patientperspektiv. - Dels vill man kunna hantera sin kroniska sjukdom på ett smidigt sätt, och dels vill man också kunna söka vård för andra besvär i samma app. I detta fall är det just det som är tanken - att man i en och samma app kan hantera sin reumatism såväl som kontakt med sin vårdcentral. Sparar tid och resor Jonathan Ilicki tror också att patienter kommer driva på och inte nöja sig med hur mycket tid fysiska vårdbesök tar. - Först ska du ta ledigt från jobbet, åka in till en mottagning, sitta i ett väntrum och sedan samtala om ett blodprov i fem minuter. Men det här skulle man lika väl kunna diskutera med sin reumatolog via appen. Då vi digitaliserat hela processen så blir det enkelt, effektivt och säkert för vårdgivaren att hjälpa till per distans, avslutar Jonathan Ilicki.

FOTO : P L AT FO R M 24

dag lever vi mycket längre med kroniska sjukdomar, som till exempel ledgångsreumatism. Det är väldigt bra och innebär samtidigt högre krav på vård och vårdpersonal. För att hantera det måste man effektivisera och förenkla behandlingen, menar Jonathan Ilicki, som är innovationschef på mjukvaruföretaget Platform24. - Det behövs ett skifte. Både av patient-, samhälls-, kostnads och sjukvårdsskäl. Vården kommer inte kunna mäkta med allt om vi gör som vi alltid har gjort. Och just där kan smarta digitala lösningar verkligen hjälpa oss.

Denna artikel är i samarbete med Platform24.

Jonathan Ilicki Leg läk, medicinsk innovationschef Platform24

Motionärens bästa vän! Lindra Snabb r muskelsmä are åte rhämtnrta. ing.

Kom ihåg Ice Power – för ett aktivt liv Finns på ditt apotek!

16 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : S H U T T ER STO C K

RA-instruktörer utbildar vårdstudenter RA-instruktörer är patienter som är utbildade för att lära ut ledundersökningar. De undervisar i sin tur bland annat läkar- och fysioterapistudenter och bidrar med sin egen erfarenhet för att öka förståelsen för hur det är att leva med en reumatisk diagnos. Text Fredrik Söderlund

Acceptans och mer kunskap

Använda sjukdomen till något meningsfullt Agneta Smith Jonasson började som RA-instruktör för över 20 år sedan. Hon ville använda sin sjukdom till något konstruktivt. – Som RA-instruktör berättar jag min bakgrundshistoria, hur det är att leva med en kronisk sjukdom och hur man undersöker en hand och en fot.

Två dagars utbildning

Träning är en viktig del

När nya instruktörer ska utbildas så går kontakten oftast via läkare eller annonsering. Utbildningen startar

Agneta Smith Jonasson vill förmedla till läkar- och fysioterapeutstudenter hur viktig träning är för patienterna. Detta för

Eva Kosek Professor i klinisk smärtforskning Karolinska Institutet och Uppsala Universitet FOTO : U L F S I R B O R N

Framtidens behandling av smärta Forskarna jobbar nu med att identifiera vilket protein dessa antikroppar binder till vid fibromyalgi. I framtiden hoppas de kunna identifiera nya angreppspunkter för att bättre kunna behandla långvarig smärta. –När bitarna väl faller på plats kan det gå väldigt snabbt, säger Camilla Svensson.

Camilla Svensson Professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi Karolinska Institutet

FOTO : S H U T T ER STO C K

idigare har forskare trott att det framförallt är inflammationen i lederna vid ledgångsreumatism som orsakar smärta och att smärta vid fibromyalgi kan förklaras av förändringar i hjärnans sätt att reglera smärtsignaler. Våra nya fynd tyder på att antikroppar, som normalt sett är en viktig del av immunsystemet, kan aktivera smärtsystemet på ett sätt som vi tidigare inte kände till, säger Camilla Svensson, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

Forskarna undersöker även hur nerv- och immunsystemet samverkar vid långvarig smärta. Eva Kosek, professor i klinisk smärtforskning vid Karolinska Institutet och Uppsala Universitet, berättar att de båda systemen kommunicerar genom att frisätta signalsubstanser vid till exempel inflammation eller vävnadsskada. Detta kan leda till ökad smärtkänslighet. – Långvarig smärta kan påverka nervsystemets smärtreglering. Patienter kan utveckla störningar i nervsystemet som leder till förstärkta smärtsignaler. En del patienter utvecklar till och med nociplastisk smärta, vilket innebär att smärtan kvarstår trots framgångsrikt behandlad inflammation eller vävnadsskada. Smärtan blir då till en sjukdom i sig, säger Eva Kosek.

FOTO : M I K A EL WA L L ER ST EDT

Text Nathalie Ehrström

Nerv- och immunsystemets samverkan vid långvarig smärta

Reumatikerförbundet

Helén Bäckafall Reumatikerförbundet

Vill du veta mer om reumatism? Agneta Smith Jonasson Reumatikerförbundet

Långvarig smärta snart en löst gåta Långvarig smärta är fortfarande en olöst gåta. Camilla Svensson och Eva Kosek har emellertid gjort intressanta fynd i sin forskning om reumatiska sjukdomar som kan förändra bilden av smärta. Forskningen ger ökad insikt i hur smärta kan uppstå redan innan själva sjukdomen och varför smärtan kan kvarstå trots att det inte finns någon inflammation eller vävnadsskada.

Maria Nylander

FOTO : R EU M AT I K ER FÖ R B U N D E T

Det kan även vara värdefullt att träffa en psykoterapeut för att tala om och sörja de förmågor man har förlorat på grund av sin kroniska sjukdom. – Även acceptans - att så här ser mitt liv ut just nu, allt tar längre tid och vad kan man kanske förändra på lång sikt. Agneta Smith Jonasson säger också att hon gärna vill förmedla sina kunskaper till annan vårdpersonal. – Vi undervisar också blivande medicinska fotvårdare och ortopedtekniker. Det är viktigt att kunna känna igen svullna och ömma leder och andra tecken på inflammation. Jag hoppas att återigen få utbilda AT-läkare och andra inom sjukvården. Allmänläkare ska kunna känna till de tidiga symptomen.

FOTO : R EU M AT I K ER FÖ R B U N D E T

att minska smärta och bibehålla eller öka muskelstyrkan. - Jag har alltid förordat träning, eftersom jag utbildades till sjukgymnast 1970 och arbetade som det i 40 år.

med två dagar där man lär sig allt från anatomi, ledundersökningsteknik till självpresentation. Det avslutas sedan med en examination. – För många är det som att lära sig ett nytt språk, eftersom mycket handlar om anatomi och ovana begrepp. Det är också intressant då RA tangerar andra reumatiska diagnoser som psoriasisartrit, säger Helen Bäckafall på Reumatikerförbundet.

FOTO : R EU M AT I K ER FÖ R B U N D E T

om RA-instruktör handlar det mycket om att ta vara på sina egna kunskaper om sin egen sjukdom. Ingen annan än personen själv kan sin egen sjukdom bäst, menar Maria Nylander på Reumatikerförbundet. – En RA-instruktör lär ut ledundersökningsteknik för att upptäcka reumatoid artrit i så tidigt skede som möjligt. För att kunna ställa tidig diagnos och få en snabb behandling undervisar vi oftast i hand- och handledsundersökning För att bli RA-instruktör så krävs det inte att du har jobbat inom vården. Det viktigaste är att kunna förmedla hur det är att leva med en reumatisk sjukdom, menar Maria Nylander. – Att kunna använda instruktörens egen kunskap ökar förståelsen för vårdpersonalen och andra med reumatisk sjukdom.

Besök reumatikerforbundet.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 17

Kognitiva teamet hjälper till vid långvarig smärta

Vill du veta mer om Kognitiva Teamet Rehab? Hemsida: kognitivateametrehab.se kognitivateametadhd.se Instagram: @kognitivateametrehab FOTO : KO G N I T I VA T E A M E T

Långvarig smärta drabbar så mycket som en femtedel av befolkningen. Många lider i det tysta, men det finns hjälp att få. – Man kan ha god livskvalitet trots långvarig smärta, säger Anna-Karin Thysell, verksamhetsledare på Kognitiva Teamet Rehab. Text Benedikta Cavallin

Var femte svensk är drabbad av långvarig smärta och många har haft ont länge utan att vården hittat någon orsak. En del av dessa patienter kommer så småningom till Kognitiva teamet Rehab i Stockholm. Här får smärtpatienterna en 16 veckor lång behandling som innehåller såväl gruppterapi som

Om Kognitiva Teamet Rehab

Kognitiva Teamet Rehab i Stockholm erbjuder rehabilitering för patienter som uppfyller kriterier för långvarig smärta och/eller utmattningssyndrom. Behandlingen sker i grupp med multimodalt fokus vilket innebär att läkare, fysioterapeuter, psykologer och arbetsterapeuter samarbetar kring patienten.

Ska man acceptera smärtan? Under behandlingens gång får patienterna hjälp att hitta verktyg och tankestrategier som hjälper dem att hantera obehaget. De får också lära sig vad smärtan beror på och hur ”kroppens eget apotek” fungerar. Kunskap är viktigt. Vet man att smärtan inte är farlig är det lättare att utmana sig själv och fortsätta med aktiviteter och glädjeämnen. – Som smärtdrabbad får man ofta höra att man måste acceptera smärtan, säger Anna-Karin Thysell. Det kan tyckas

Kognitiva Teamet Rehab har varje år cirka 800 patienter i behandling.

FOTO : KO G N I T I VA T E A M E T

Rätt hjälp lindrar smärtupplevelsen

främmande men acceptans ska inte förväxlas med resignation. Att acceptera smärtan innebär att man lär sig leva med den. Det går att minska lidandet även om smärtan kvarstår.

föreläsningar, individuell coachning samt olika former av fysisk träning och avslappningsövningar. – Med rätt hjälp går det både att lindra smärtupplevelsen och hitta ett förhållningssätt till smärtan där den inte begränsar livet allt för mycket, påpekar Carola Johnsson.

FOTO : KO G N I T I VA T E A M E T

et händer att kroppens smärtsystem hakar upp sig. Problemet har kanske sitt ursprung i en skada, men när skadan läkt har smärtan ändå blivit kvar. – Man kan beskriva det som tinnitus i smärtcentrum. Ryggmärgen och hjärnan signalerar smärta trots att smärtnerverna i vävnaderna inte har aktiverats, förklarar Carola Johnsson, fysioterapeut med specialisering på smärta.

Facebook: Kognitivateamet.se

Anna-Karin Thysell Verksamhetschef på Kognitiva teamet

Carola Johnsson Fysioterapeut med specialisering på smärta

Denna artikel är i samarbete med Kognitiva Teamet Rehab

Stöd till anhöriga som vårdar och hjälper en närstående FOTO : S H U T T ER STO C K / F IZ K ES

Socialstyrelsen har utarbetat två rapporter som underlag till en nationell strategi för anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har nu gjort en kort sammanfattning av Socialstyrelsens underlag. Text Josefine Göransson

En nationell anhörigstrategi För några år sedan tog Nka fram ett förslag till en nationell anhörigstrategi och uppvaktade regeringen i frågan. Regeringen beslutade att påbörja arbetet med att utveckla en strategi

och gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett underlag. Detta har resulterat i två rapporter som beskriver vad det innebär att vara anhörig och vad ett anhörigperspektiv betyder för personal, anhöriga och beslutsfattare. I underlagen ges också analyser av hur omfattande de anhörigas insatser är, vilket stöd som anhöriga själva efterfrågar och förslag på hur stödet till dem behöver utvecklas. – Vi på Nka tror att en nationell anhörigstrategi skulle betyda mycket för utvecklingen av stödet till anhöriga. En nationell strategi skulle ge mer tyngd till frågor som berör anhöriga och förhoppningsvis leda till att anhörigas situation förbättras, säger Lennart Magnusson.

Folder som kan ge kunskap och inspiration Nyligen publicerade Nka en folder där Socialstyrelsens två rapporter sammanfattas. I foldern går det också att

FOTO : A L B I N H Ä N D I G

nhörigas vård- och omsorgsinsatser är så omfattande att de utgör en samhällsbärande funktion som skulle ha kostat samhället 194 miljarder kronor om året att ersätta med formella insatser. – Att ge omsorg till en närstående kan vara mycket tillfredsställande, men kan också vara påfrestande och påverka den anhörigas hälsa negativt. Därför är det viktigt att anhöriga får rätt stöd för att orka med sin situation. Idag ser tillgången till anhörigstöd i landet väldigt olika ut och många får inte det stöd som de är i behov av, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nka.

Många får inte det stöd de är i behov av. Lennart Magnusson Lennart Magnusson Verksamhetschef Nka

Foldern går att ladda ned och beställa på Nka:s webbsida: anhoriga.se

läsa om tre anhöriga som på olika sätt har vårdat, hjälpt eller stöttat någon i sin närhet. Materialet är tänkt att kunna spridas till beslutsfattare, kommuner, regioner, vård- och omsorgspersonal och andra intresserade. Det går också med fördel att använda materialet som underlag vid utveckling av insatser för anhöriga eller vid samtal med anhöriga. – Vi hoppas att den som läser foldern hittar kunskap och inspiration för att kunna bidra till att utveckla stödet till anhöriga, säger Lennart Magnusson.

Denna artikeln är i samarbete med Nka.

18 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Artrosportalen - fakta, tips och råd om artros Artros är en sjukdom som berör många och behovet av vetenskapligt korrekt information är stort. Artrosforskare vid Lunds universitet har därför lanserat Artrosportalen, som på ett lättillgängligt sätt presenterar kostnadsfri fakta och råd direkt från forskarvärlden med fokus på att minska smärta på olika sätt. Text Artrosportalen

Genom att lära sig mer om själva sjukdomen och dess naturalförlopp kan många patienter förbättra sin livskvalitet. – Smärta vid artros varierar hos de allra flesta över tid, d.v.s. dåliga perioder följt av bättre perioder. Det kan ställa till utmaningar i bedömning av behandlingars effektivitet då man i regel alltid påbörjar en behandling då man är i en dålig fas. – Det finns inte heller en slags behandling som passar vid all typ av artrossmärta. Det kan därför vara en god idé att i samråd med sin läkare pröva och utvärdera olika behandlingsformer. – Har man prövat olika behandlingar och har fortsatt inte tillräcklig symptomlindring så är operation med en konstgjord led (protes) ofta ett mycket bra och väl beprövat alternativ, säger Martin Englund.

Hur påverkar övervikt artros? Forskning har visat på ett tydligt samband mellan övervikt och artros. För

den som är överviktig och vill lindra sina artrosbesvär finns det därför mycket att vinna på att gå ner i vikt. När det gäller fysisk aktivitet är det viktiga att man aktiverar sig fysiskt och regelbundet motionerar sina leder på något sätt som passar ens intresse och förutsättningar. – Det gäller framför allt att hitta en varaktig livsstil som gör att man kan ha kontroll på vikten, även med stigande ålder, säger Martin Englund.

Detta hittar du på Artrosportalen

FOTO : LU N D S U N I V ER S I T E T

Kunskap om artros

Föreläsningar Senaste forskningen Information om behandlingar Vill du veta mer om Artrosportalen?

Två vanliga myter om artros

”Artros är en sjukdom som endast drabbar äldre” Nej, risken för artros stiger visserligen med åldern men man kan drabbas av sjukdomen även som ung vuxen. Artros i ung ålder beror i de flesta fall på en tidigare ledskada.

Besök artrosportalen.se Martin Englund Professor, läkare och artrosforskare vid Lunds universitet samt initiativtagare till Artrosportalen

”Alla som drabbas av artros måste vid något tillfälle opereras” Nej, det är endast cirka 10% av alla med artros som någon gång under sin livstid måste opereras. De allra flesta klarar sig bra genom hela livet utan operation.

Stöd Artrosportalen via bankgiro 830-6599, märk din gåva med “Artrosportalen”

Denna artikel är i samarbete med Lunds universitet

Denna artikel är i samarbete med Medemagruppen

Som leverantör av hjälpmedel möter vi både de som ska tillhandahålla våra produkter och ni som ska använda dem. Allt oftare möts vi av olika invändningar, från båda sidor, som gör oss fundersamma. I vilken riktning är hjälpmedelsförsörjningen på väg? Vi kan konstatera att produktens prislapp får allt större betydelse vid val av produkt, vilka konsekvenser får detta för er användare i vardagen och vem kan sätta ett pris på den livskvalitet en produkt kan ge? Vem ser till helheten?

FOTO : M I N I C R O S S ER

Per Olesen har räknat ut att han kört runt jorden mer än en gång på sin Minicrosser.

Vem sätter prislappen på vad ökad livskvalitet är värt?

Det är så lätt att stirra sig blind på en kostnad, men värdet av en produkt är så mycket mer än det. Rätt val av produkt kan vara helt avgörande för ökad frihet och livskvalitet. Vad är värdet på minskad smärta eller utökad tillgänglighet? Väsentliga aspekter som kan påverkas utifrån val av produkt och som knappast har en prislapp.

Behovet bör stå i större fokus Den utveckling vi ser riskerar att begränsa utbudet av hjälpmedel. Produkter med kvalitet och hög funktionalitet får stå tillbaka till förmån för enklare och billigare produkter. Marknadsmekanismerna är enkla, utbud och inköpsvillkor styr vilka produkter som kommer finnas tillgängliga i en förlängning.

hjälpmedel som ger dig den bästa upplevelsen behöver du kunskap. Kunskap om vilka produkter som finns, skillnaden mellan dessa och på vilket sätt de möter dina behov. Det kan vara en svår uppgift. Bäst är om du kan prova, jämföra och känna skillnaderna. I slutändan är det nog bara du som användare som kan se till helheten och avgöra vilken prislapp din ökade livskvalitet är värd. Utifrån vår erfarenhet och kompetens bistår vi gärna med information om vilka behov våra produkter kan lösa. Du kan även läsa mer om våra produkter på vår hemsida.

Om Medemagruppen Minicrosser AB Bultgatan 28 S-442 40 Kungälv Org nr: 5565298816 T +46 (0)303-24 52 00 info@minicrosser.se minicrosser.se

Denna artikel är i samarbete med Medemagruppen

Viktigt att prova och jämföra hjälpmedel För att du som användare ska få det

medemagruppen

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

ORTOPEDTEKNISKA BRANSCHRÅDET

Läs mer på folkhalsasverige.se 19

Ortopedtekniska branschrådet OTB representerar ca 50 ortopedtekniska enheter, både privata och offentligt drivna, som är spridda över hela Sverige. Dessutom ingår ett 20 tal leverantörsföretag i branschföreningen som förser de ortopedtekniska serviceföretagen med helfabrikat, halvfabrikat, komponenter eller råvaror. Våra medlemmar står för mer än 95% av de ortopedtekniska insatser som görs i Sverige. Ortopedteknisk service i Sverige är erkänd som en av de bästa i världen. Men när övriga sjukvården på senare år har fått ett mycket tydligare patientperspektiv med bland annat rätt att välja vårdcentral eller öppen specialistvård, så har de patienter som behöver ortopedteknisk vård inte fått samma möjligheter. Vikten av valfrihet även inom ortopedteknik är en hjärtefråga för OTB.

FOTO : S H U T T ER STO C K

Så kan du öka din livskvalitet vid knäledsartros Var fjärde svensk över 45 år har artros. En av de vanligaste artrostyperna är knäledsartros, vilket ofta resulterar i smärta vid fysisk aktivitet. Knäledsartros utvecklar sig ofta långsamt under många år. Tillståndet är orsakat av en obalans mellan nybildningen och nedbrytningen av broskceller i knäet. Text Annika Wihlborg

utvecklar medicinska hjälpmedel.

Hur vet man att man har knäledsartros? Det första symtomet vid knäledsartros är att man känner en viss stelhet på morgonen. Vid långt framskriden knäledsartros kan man få värk även i viloläge. Har du värk som inte går över bör du vända dig till din vårdcentral för att få hjälp. Via vårdcentralens fysioterapeuter kan du bland annat få gå i artrosskola och få ett träningsprogram som skräddarsytts för personer med knäledsartros. – Artrossmärta kommer ofta i skov, vanligtvis i samband med eller efter någon form av fysisk aktivitet. Efter en långpromenad, joggingtur eller

skidsemester är det vanligt att personer med artros upplever smärta, säger Nils Inngul.

FOTO : Ö S S U R N O R D I C

näledsartros förekommer vanligen efter 40 års ålder, men är vanligare ju äldre man blir. Risken för knäledsartros ökar om du har nedsatt muskelfunktion i benen, om du tidigare i livet har skadat knäet eller är överviktig. Även ärftliga faktorer spelar roll. – De främsta riskfaktorerna för att drabbas av knäledsartros är stigande ålder, övervikt och fysisk arbetsbelastning på knäna. Även kön spelar roll, knäledsartros är något vanligare bland kvinnor. Knäledsartros är vanligare i vissa yrkesgrupper som till exempel hantverkare, lokalvårdare och lantbrukare, säger Nils Inngul, Sales Director på Össur Nordic, ett företag som

En lösning som underlättar vid knäledsartros och fysisk aktivitet Nils Inngul Sales Director Össur Nordic

Össur har utvecklat Unloader One X, en ortos som avlastar den del av knäet som är drabbat. När Unloader One X avlastar knäet kan många återigen ha en aktiv livstil som innebär att man exempelvis kan promenera igen. Ett flertal kliniska studier visar att Unloader One X kan leda till ökad livskvalitet och minskad smärta bland personer som har knäledsartros.

Denna artikel är i samarbete med Össur Nordic

Denna artikel är i samarbete med Team Olmed

Ortos ger en ökad livskvalité och effektivare vård för många artrospatienter Text Fredrik Söderlund

Ojämlika vårdköer På grund av pandemin har vårdköerna för till exempel knäplastik förlängts med minst ett år på vissa ställen. – Regionerna bestämmer om förskriviningskriterier gäller eller inte

Vägar till ortopedteknik Att få hjälp hos en ortopedteknisk klinik börjar ofta via en kontakt med vården. Beroende på vem denna är gäller olika förutsättningar. Undrar du över vad som gäller för dig?

Ortoser ökar livskvalitén – Undersökningar visar att vår ortos för knäartros, på kort tid efter användning, bidrar till minskad smärta och ökad aktivitet, menar Heléne Assarsson. I väntan på remiss till ortopedteknisk klinik, ortoped eller operation erbjuder TeamOlmed-kliniker möjlighet att testa den specifika knäortosen för knäartros.

Skillnaden märks direkt Flera patienter testar och märker skillnaden efter bara några steg, menar Cecilia Widegren, som är klinisk konsult på TeamOlmed. – Det är viktigt med rätt utprovning och användning. Vi instruerar alltid hur ortosen ska användas och vi följer upp, justerar och utvärderar effekten. Vill du prova och se om det gör skillnad för dig så kontakta din närmsta TeamOlmed klinik. Helheten är viktig vilket gör att vi även tittar på dina fötter och skor för att uppnå optimal effekt.

Cecilia Widegren Klinisk konsult Team Olmed FOTO : T E A M O L M ED

rtros leder många gånger till mindre fysisk aktivitet. Du rör dig mindre och det gör ont, framför allt efter ansträngning. Många drar sig därför för aktiviteter som du vanligtvis mår bra av. Då träning är basen för behandling av artros blir konsekvensen att du inte vågar röra dig ordentligt. I förlängningen försvagas musklerna och smärtan ökar i både vila och aktivitet. Till sist kan det leda till sjukskrivningar, menar Heléne Assarsson som är verksamhetschef på en av TeamOlmeds kliniker.

för en korrigerande knäortos, en så kallad unloader. Någon region använder den korrigerande knäortosen som en första åtgärd innan det blir aktuellt med operation, då det ingår i deras vårdprogram. Det är mycket positivt, menar Heléne Assarsson.

FOTO : P R I VAT

Ett problem idag är att många artrosdrabbade inte vet var de ska vända sig. En kontakt hos en ortopedteknisk klinik kan vara ett stort steg. Där får du både tips och information kring hjälpmedel som ortoser.

Heléne Assarsson Verksamhetschef på en av klinikerna Team Olmed

Kontakta din lokala TeamOlmed-enhet så guidar de dig. Hälso- och sjukvård Ortopedtekniska hjälpmedel används ofta som sjukvårdande åtgärd och en behörig remittent, vanligtvis en specialistläkare, skriver då en remiss. I vissa regioner har även läkare i primärvård, samt vissa fysioterapeuter, remissrätt för ortopedtekniska hjälpmedel. Egenansvar Oavsett om remiss finns eller inte, finns det regelverk i alla regioner för vilka hjälpmedel som får förskrivas. Regelverken innebär att vissa funktionstillstånd är s k egenansvar vilket innebär att personen själv står för kostnaden, även om det finns en remiss. Vissa hjälpmedel kan också innebära egenavgifter. Det går alltid att boka tid och köpa sitt hjälpmedel direkt på någon av TeamOlmeds kliniker utan remiss.

20 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

B-Cure Laser – effektiv smärtlindring för hemmabruk FOTO : H Ä LS OT EK N O LO G I

Om Smärtplåster Lindring vid lokal smärta med hjälp av läkemedelsfria smärtplåster. Irene och Sven Wester från Umeå rekommenderar smärtplåstret. – Jag har artros i vänster knä och min man ont i ländryggen. Plåstren är kanonbra för smärtan. Jag har redan berättat för mina syskon och vänner som har också varit super nöjda med plåstren! Det läkemedelsfria smärtplåstret utnyttjar kroppens egen värmeoch infrarödstrålning och främjar på det sättet blodcirkulationen och ämnesomsättningen i vävnaderna. Bevisad effekt vid bla. reumatism, artros, förslitning, nackspärr, ischias och muskelsmärta.

B-Cure Laser är säker och lätt att använda även hemma. Raija Kallio

Mångsidig laserterapi har kliniskt bevisat att läka sår och vävnadsskador, samt lindra led- och muskelvärk. Idag används B-Cure Laser redan på smärtkliniker, inom sårvård och nu redan i hundratals svenska hem. Text Hälsoteknologi

ysiatriker Timo Pehkonen, som arbetar vid fysiatriska enheten inom Uleåborgs stads rehabiliteringstjänster, har goda erfarenheter av laserbehandling. Han använder laserapparaten B-Cure som ett av alternativen när det gäller läkemedelsfri metod för behandling av smärta. – Utmaningen vid behandling av kronisk smärta är den otillräckliga verkan som smärtlindrande läkemedel har. Hos oss har B-Cure Laser använts som stöd i behandlingen av smärta. Till och med en del av de patienter som lider av svåra smärttillstånd har upplevt smärtlindring och ökad rörelseförmåga redan med några veckors behandling, berättar Pehkonen. Eftersom smärtlindring grundar sig på att källan till smärtan läks ska området laserbehandlas i form av en kur. Det finns inte risk för överdosering eller kontraindikationer men behandlingen rekommenderas inte som vårdform på områden med cancersvulster, i ögonen och inte heller på magområdet hos gravida.

B-Cure medicinsk laser 808 nm Behandling med lågeffektlaser (LLLT) stimulerar kroppens eget immunförsvar

Prisvärt alternativ för hemmabruk

Tack vare B-Cure Laser kan jag spela golf igen och utan smärta! Henrik Björses, Västerås och stärker cellsignalerna. Lasern ökar även kroppens naturliga produktion av kollagen och elastin som kroppen behöver för vävnadsläkningen. Marika Metsä-Tokila, som är kontaktperson för sårvård vid sårvårdsmottagningen på hälsocentralen i Nystad, har sedan kunnat konstatera bra resultat i behandlingen av kroniska sår och ärr. – Lasern stödjer och främjar sårläkningen i kombination med god sårrengöring och rätta sårvårdsprodukter. Dessutom är lasern effektiv när det gäller smärtlindring. Hos vissa långtidspatienter har såren kunnat läkas fullständigt, berättar Metsä-Tokila. Förutom att behandlingen med lågeffektlaser främjar läkningen av sår- och vävnadsskador påvisar kliniska undersökningar att den kan lindra smärta som beror på bland annat artros, reumatism, besvär i övre eller nedre delen av ryggen, fibromyalgi och inflammationer.

Hela familjen kan använda B-Curelasern för att behandla smärta och vävnadsoch hudskador, till och med husdjuren. Och tester har visat att den motsvarar effekten hos smärtlindrande läkemedel. Produkten kostar några tusen att köpa, men å andra sidan får man omkring 30 000 behandlingar utan några kostnader för underhåll. Det innebär att priset för varje tillfälle endast blir några öre. Produkten är säker och enkel att använda, och det finns redan i hundratals svenska hem. Vill du testa produkten finns det även möjlighet att hyra den.

Vill du veta mer om B-Cure Laser? Besök halsoteknologi.se Eller ring 07 222 41400

Lindrade Henriks artrossmärta Henrik Björses från Västerås märkte värk i fingrarna första gången för 3,5 år sedan. Först ömmade ett finger och det har blivit värre för varje år även om han har prövat lindra smärtan på olika sätt. – Jag läste en artikel i tidningen om en B-Cure laserapparat som kunde lindra artrosvärk i fingerlederna. Jag hyrde en apparat och det fungerar! Fingerlederna blir mindre ömma och jag kan slå med golfklubban utan att tänka på att det gör ont längre! Jag beställde genast en egen B-Cure apparat och använder den dagligen.

Denna artikel är i samarbete med Hälsoteknologi

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 21

FOTO : J O H A N N I S K L I N I K EN

dagkirurgi. Patienten slipper vara inlagd på sjukhus. De kan i stället återhämta sig på hemmaplan för att därefter inleda sin rehabilitering med hjälp av en fysioterapeut, säger Hans Rahme.

Kompletterar offentlig vård

Text Annika Wihlborg

Operationsköerna för patienter som behöver opereras i exempelvis axel eller knä är långa i många regioner. För patienter i behov av ortopediska operationer innebär lång väntetid ofta nedsatt livskvalitet och funktionsförmåga. Mindre och högspecialiserade kliniker som kan ta emot patienter från stora delar av landet är därför ett viktigt komplement till de offentliga sjukhusens operationsverksamhet.

Fler dagkirurgiska operationer

ör att fler patienter ska kunna opereras inom ramen för vårdgarantin krävs ett effektivt arbetssätt och högspecialiserade operationsenheter som kan ta emot ett kontinuerligt flöde av patienter. – Ytterligare en dellösning är att öka andelen dagkirurgiska operationer, säger Hans Rahme, docent i ortopedi och verksamhetschef på S:t Johanniskliniken, Specialistcenter Uppsala, en ortopedklinik som startades 2020.

Dagkirurgi innebär att patienter kan åka hem samma dag som de opereras. Mer skonsamma narkosmetoder, effektiv smärtlindring, ett bra postoperativt vårdförlopp och en effektiv rehabiliteringskedja innebär att många operationer där patienterna tidigare legat på sjukhus i flera dagar efteråt numera kan genomföras som dagkirurgi. –Inom vårt specialområde axelkirurgi gör vi de flesta operationer som dagkirurgi och även inom knäkirurgi där vi även opererar många knäproteser som

FOTO : J O H A N N I S K L I N I K EN

Mindre kliniker kan korta operationsköer

För sjukvården innebär en ökad andel dagkirurgiska operationer och operationsteam som specialiserat sig på en viss typ av kirurgi att väntetiderna minskar. S:t Johanniskliniken bedriver sin verksamhet i Uppsala men har också systerkliniker i Malmö (Specialistcenter Malmö) och Eskilstuna (Specialistcenter Scandinavia). Hans Rahme betonar att verksamheterna fungerar som ett komplement till den offentliga vården. –Patienter som väntar på att operera exempelvis en axel eller ett knä kan antingen få en remiss från sin husläkare, fysioterapeut eller skriva en egenremiss till oss. På vår klinik i Uppsala tar vi emot patienter från stora delar av landet. För dagkirurgi krävs inget godkännande av hemmaregionen men för operationer som kräver övernattning på vår klinik krävs en överenskommelse med patientens hemregion, avslutar han.

Denna artikel är i samarbete med S:t Johanniskliniken

Denna artikel är i samarbete med Scandinavian Rehab Center.

FOTO : S R C

Rehab-resa gav Henry livskvalitén tillbaka Att åka på rehabiliteringsresa till ett soligt och varmt land kan verkligen lyfta livskvaliteten för personer med reumatism. För Henry Lidholm, som varit på fem rehabiliteringsresor i Spanien, innebär resorna en möjlighet att kunna ägna sig helt och hållet åt sig själv och sin egen hälsoförbättring. Text Annika Wihlborg

– Jag blev som en ny människa efter min senaste vistelse 2019. I år planerar jag att ge mig själv en rehabiliteringsresa i 70-årspresent. Det är den bästa investeringen jag kan göra för långsiktig livskvalitet och välmående, säger Henry.

FOTO : P R I VAT

– Klimatet i Spanien är utmärkt. Torr och jämn värme minskar värken och gör det enkelt att vara fysiskt aktiv. Resorna ger mig en injektion av motivation, energi och välbefinnande som håller i sig långt efter att jag kommit hem igen, säger Henry som levt med sin reumatism i fyrtio år. Han berättar att det svåra i vardagen blir betydligt lättare efter flera veckors träning. Sjukdomen försvinner inte men det ger en möjlighet att fungera bättre under en lång period. Det är alltså inte fråga om en semesterresa, utan en riktig utmaning med 15 till 20 aktiva pass i veckan. Träning i grupp under professionell ledning är grunden för resultatförbättringen som är objektivt mätbar. Varje centimeters större rörlighet räknas som en betydande vinst för Henry.

Här kan du fokusera på din rehabilitering på heltid

Goda råd är inte alltid dyra – Det Henry beskriver känner vi igen från många av våra patienter, säger Linda Hjort, legitimerad sjukgymnast och platschef på Scandinavian Rehab Center i Malaga. Aktiv rehabilitering i kombination med sol, värme och saltvatten kan göra underverk för många reumatiska besvär. Linda har jobbat med klimatvård i 17 år och vet av erfarenhet att den rehab som sker på SRC:s anläggning ofta har långvarig effekt och ger ökad fysisk funktion. Ibland återkommer till och

Henry Lidholm

med funktioner som man trodde var borta för alltid. – Här kan du fokusera på din rehabilitering på heltid på ett sätt som är svårt att genomföra på hemmaplan. Du bor med helpension och har dagligen ett flertal träningspass och behandlingar som lindrar dina besvär. Det kan låta kostsamt, men om man jämför med motsvarande behandling Sverige blir det oftast billigare här – och på köpet får du fördelen som klimatet ger, avslutar Linda.

Vem betalar din rehab? Läs mer på www.src.care eller ring 073-096 54 78

22 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

KRÖNIKA Text Cecilia Winberg

Prehabilitering - för livskvalitet och hälsa

Förebyggande kan minska kostnader för samhället Han är en av de patienter som jag ofta tänker på. Ett gott exempel på hur vi genom att arbeta med prehabilitering kan öka livskvalitet, minska lidande och i förlängningen också minska kostnader för samhället. Han fick genom kontakten med fysioterapeut kunskap, stöd och individuellt anpassad träning. Individuellt anpassad fysioterapi gör att du tränar det som du har bäst nytta av. Vilket är på en nivå som är anpassad utifrån dina förutsättningar och för att du på bästa sätt ska kunna nå dina mål. Tänk om fler kunde erbjudas detta. Genom kunskap kan du själv påverka förutsättningarna för ditt mående och

FOTO : EM I L M A L M B O R G

ör några år sedan träffade jag en patient som kom för fysioterapi efter stroke. Mannen påverkades inte mycket av den stroke som han drabbats av. Men däremot hade han mycket ont i sina höfter på grund av höftartros. Det begränsade hans dagliga liv och våra gemensamma möjligheter att uppnå de mål som han satt för sin rehabilitering. Han stod i kö till operation av höfterna, och erbjöds även möjlighet till prehabilitering. Det vill säga att träffa fysioterapeut och träna muskelstyrka och rörlighet inför operationen. Han avslutade därför behandlingen hos mig och hoppade på erbjudandet om prehabilitering i stället. Det visade sig vara ett klokt beslut. När han kom tillbaka till mig för uppföljning, var i princip all smärta borta i höfterna. Nu var han så bra att han var tveksam till om han skulle operera sina höfter överhuvudtaget.

din hälsa. Kunskap om symtom, diagnos, egenvård och hälso- och sjukvård ger oss som patienter mer möjlighet att påverka. Det kan till exempel vara bra att veta att man kan söka sig till fysioterapeut utan remiss.

Prehabilitering förbättrar artros När det gäller patienten med höftartros, hade hans situation förbättrats ytterligare om han erbjudits prehabilitering betydligt tidigare. Då hade han sluppit en lång period av smärta och orörlighet. Det borde egentligen vara självklart att varje person, vid fastställande av diagnos direkt erbjuds kontakt med de professioner som finns inom hälso- och sjukvården för kunskap, stöd och individuellt anpassade åtgärder. Patienten jag träffade behövde

Cecilia Winberg Ordförande Fysioterapeuterna

Tänk vad tidiga insatser kan göra för vår livskvalitet och för vår hälsa. Här har vi all möjlighet att göra skillnad

träffa en fysioterapeut, men det kan lika väl handla om behov av att träffa exempelvis en arbetsterapeut eller en kurator. Tänk vad tidiga insatser kan göra för vår livskvalitet och för vår hälsa. Här har vi all möjlighet att göra skillnad, både för den enskilda personens livskvalitet, och för att tillsammans hushålla bättre med samhällets gemensamma resurser.

Vad är prehabilitering? Åtgärder som kan förebygga eller förhindra utveckling av nedsättning av funktions- och/eller aktivitetsförmåga efter en skada eller operation. Tanken med ett prehabiliteringsprogram är att använda tiden innan t ex en operation för att stärka upp kroppen så att man har bättre förutsättningar att återhämta sig.

Rullatorn som förändrar livet

Gratis katalog

”Den har förändrat mitt liv! Visst tog jag mig ut förr, men jag var väldigt ostabil. Nu slipper jag sådana bekymmer! Mitt självförtroende har ökat enormt och jag behöver inte besväras av ojämna landsvägar, fält och liknande! Helt fantastisk!!” Sue Bate

Håll kameran framför för att beställa katalog

Använd QR-koden för att beställa en gratis katalog eller läs mer på trionic.se/skelett

SVENSK DESIGN

Märstagatan 8 • 75323 • Uppsala

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 23

Gikt – en underbehandlad folksjukdom Text Svensk Reumatologisk Förening

Symtom på gikt Sjukdomen börjar oftast akut (timmar ett dygn) med kraftig smärta, svullnad

njurpåverkan.

Den akuta giktattacken kan behandlas så symptomen försvinner, men det är ingen bot på längre sikt. och rodnad i och runt en led. Oftast får man också frossa och feber. Vilken led som helst kan drabbas, men vanligaste lokalisationen är stortåns grundled. Attacken avklingar oftast inom 7-10 dagar. Det är mycket viktigt att både förebygga och behandla gikt. Obehandlad gikt kan bl a leda till kronisk ledinflammation, små knutor av urinsyrautfällningar under huden och

Åtgärder på lång sikt Lyckligtvis finns det bra behandling att få. Den akuta giktattacken kan behandlas så symptomen försvinner, men det är ingen bot på längre sikt. Det viktigaste är att sänka urinsyranivåerna i blodet, för när dessa nivåer blir normala försvinner orsaken till sjukdomen. Det är också viktigt att se över om det finns livsstilsfaktorer som behöver förändras, t ex minskat alkoholintag. Man behandlar sjukdomen i primärvården. Eftersom en betydande andel av patienterna är underbehandlade behöver kunskapen om gikt spridas bland både allmänheten och inom vården.

FOTO : S H U T T ER STO C K

ikt är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen i världen och drabbar 2-10% av befolkningen, företrädesvis män. Förekomsten av sjukdomen ökar vilket bl a beror på ändrade levnadsvanor, högre förekomst av metabola syndromet (övervikt, högt blodtryck, diabetes och blodfettsrubbningar) och bättre överlevnad vid kroniska sjukdomar. Gikt orsakas av förhöjda nivåer av urinsyra i blodet som leder till utfällning av giktkristaller, vilka orsakar symptomen.

Lider du av gikt? Gikt kan göra fruktansvärt ont, vi vet! Ändå är det många med gikt som inte får rätt diagnos och inte heller rätt behandling. Vi vet också att många av dem som får effektiva läkemedel för gikt ändå slutar att ta dem efter en tid. Det kan bero på att minnet är kort, ju längre tid det gått efter den sista smärtfulla giktattacken, desto mindre benägen blir man att ta sin förebyggande behandling. Men gikt går att behandla bort, bara man håller på tillräckligt länge. Vi på Pharmaprim har under de senaste fem åren uppmärksammat problemen med underdiagnostik och underbehandling av gikt. Vi besöker sjukvårdspersonal och informerar om läkemedel för gikt och vi har tagit fram utbildningsmaterial för patienter. Vi vet hur ont det kan göra med gikt – men det finns hopp!

En giktattack skildrad som ett angrepp av en elak demon, av J. Gillray 1799.

www.pharmaprim.com Pharmaprim AB, Svärdvägen 3 B, 182 33 Danderyd info@pharmaprim.com

Produkter för skelett och ledhälsa – kombinera med fysikträning och sjukgymnastik för ökad rörlighet och god muskuloskeletal hälsa!

Flexiloges®

duroLoges® osteo

– naturlig smärtlindring vid artros

– för bibehållandet av en normal benstomme

Traditionellt växtbaserat läkemedel1– godkänt av Läkemedelsverket. För lindring av smärta vid lätt ledförslitning (artros). Välbeprövad från långvarigt användande. Säljs receptfritt på apotek.

Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning. Om symtomen förvärras eller kvarstår efter 4 veckors behandling med Flexiloges® bör läkare eller annan sjukvårdspersonal konsulteras. Flexiloges® rekommenderas inte till barn och ungdomar under 18 år.

– vid skador på senor och ledband

Kosttillskott för benstommen med: kisel, kalcium, vitamin D och vitamin K 2.

Livsmedel för speciella medicinska ändamål med: kollagenpeptider.

Vitaminer och mineraler för benmineraliseringen, som kompletterar varandra, i en och samma tablett.

Kombineras med träningsprogram för idrottsmedicin.

För kostbehandling av problem med senor och ledband3. Dosering: 1 dosmått pulver blandas i ca. 100 ml. vätska, en gång dagligen.

Flexibel dosering: 1-2 tabletter dagligen, enligt individuellt behov.

Läs bipacksedeln noga före användande eller www.fass.se 1

tendoLoges®

Innehåll: 225 g = 45 portioner.

Kalcium behövs för, och vitamin D3 samt vitamin K2 bidrar till, att bibehålla en normal benstomme. Kosttillskott ersätter inte en balanserad och varierad kost och en hälsosam livsstil. Den rekommenderade dosen får inte överskridas. Förvaras utom räckhåll för små barn. Tala med läkare om du tar blodförtunnande läkemedel.

En innovation från Dr. Loges Dr. Loges + Co. GmbH utvecklar, tillverkar och säljer växtbaserade läkemedel, kosttillskott och livsmedel för speciella medicinska ändamål. De aktiva ingredienserna som används i Dr. Loges produkter är antingen växtbaserade eller naturliga substanser som vitaminer, mineraler eller mikronäringsämnen. Vi på Dr. Loges engagerar oss i våra kunders hälsa och välbefinnande genom att erbjuda effektiva och säkra naturprodukter. Det har vi gjort sedan 1958 då apotekaren Dr. Werner Loges grundade företaget. Nu finns vi även i Norden! www.loges.se • info@loges.se

Stödjer senor och ledband på dietisk väg genom att reglera ämnesomsättningen och positivt påverka vävnadens struktur. Viktig information: Produkten är ej avsedd som enda näringskälla och bör endast användas under medicinsk övervakning. Det är viktigt att använda tendoLoges® i kombination med speciellt utformade träningsprogram för idrottsmedicin. 3

otek på ap Finns nline! och o

SE--GLPG-202203-00001 | 03/22

Lär känna Galapagos! Vår vision är att spela en avgörande roll i målsättningen att patienter ska kunna återgå till ”the magic of normal” – det som är en vanlig vardag för dig. Det är ledstjärnan i allt vi gör. 74 % av våra driftskostnader står för forskning och utveckling – eftersom det är i våra laboratorier vi driver utvecklingen framåt för patienter.

På väg att bli ett ledande europeiskt biotechföretag.

Vi äger 65 patentfamiljer

Lär dig mer om vårt företag, och vårt fokus på inﬂammationsområdet genom att besöka vår websida www.nordics.glpg.com

Vi har tagit fram över 45 läkemedelskandidater

Över 50 % av våra läkemedelskandidater utvärderas i kliniska prövningar

Galapagos Biopharma AB Vasagatan 16 | S-101 23 Stockholm | Sverige