Skelett- & Ledhälsa

Skelett-

Fredrik Samuelsson

Tiokamparen sida Ny läkemedel förmedlar nytt hopp

Lunds universitet vet du om Artros? Lär dig mer via Artrosportalen.

Osteoporosförbundet. Lär mer om benskörhet och kom

För ett bra liv med kronisk sjukdom

För många är beskedet om att man har en livslång sjukdom chockartat och nedslående. Samtidigt ger diagnosen och kunskapen om vad den innebär möjligheter att hantera sjukdomen på bästa sätt.

Iden här tidningen möter du tiokamparen Fredrik Samuelsson. Han har nyligen tävlat för Sverige i friidrotts-EM, trots sin reumatiska sjukdom. Han berättar om hur tungt det var att få diagnosen, men också om hur han lever med sin sjukdom i dag.

Att få en tidig diagnos är viktigt även för den som drabbas av något så vanligt som artros. På så vis kan smärta och stelhet motverkas och sjukdomsutvecklingen bromsas. Ofta räcker det med regelbunden och individuellt utformad träning.

Rehab och träning är A och O Regelbunden rehabilitering och träning är en avgörande del i en effektiv behandling av alla reumatiska sjukdomar; för att läkemedlen ska ha avsedd effekt och för att kroppens egna mekanismer mot långvarig smärta och eventuella sömnsvårigheter ska fungera.

Därför är det extremt viktigt, och samhällsekonomisk lönsamt, att se till så att personer med alla former av kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar får tillgång till professionellt och individuellt utformad rehabilitering som fungerar för dem. Men så är det inte idag.

I våras genomförde Reumatikerförbundet en enkät till sina medlemmar om tillgången till rehabilitering inom hälso- och sjukvården. Undersökningen visar att många människor inte får den rehabilitering de har rätt till. Utifrån den har vi arbetat intensivt i valrörelsen med att utbilda politiker om nyttan med rehabiliterande insatser för kroniskt sjuka. Vi fortsätter envist efter valet.

För oss är vatten värt mer än guld

Vi vet hur bra det är att träna i varmvattenbassäng om man har en reumatisk sjukdom. I decennier har våra medlemmar främjat sin hälsa och sitt välmående tillsammans!

Vi har träningsgrupper i hela Sverige, från Kalix till Trellleborg. Och för dig som hellre vill träna på land finns massor av alternativ!

Minskad tillgång till bassängträning Samtidigt ser vi hur tillgången till små energieffektiva varmvattenbassänger stadigt minskar i hela landet. En anledning är att kommuner och regioner uppger att de inte har råd att renovera badhus. Badhus som byggdes för 50–60 år sedan. Men att inte möjliggöra träning och rehabilitering för människor med kronisk sjukdom kan också bli mycket dyrt! Många människor med reumatisk sjukdom kan nämligen inte välja träningsform på samma sätt som andra. Utan bassängträning kan vara den enda form av träning som fungerar.

Genom att läsa reportaget om träningsledaren Birgitta får du förståelse för hur viktiga träningarna i varmt vatten är för många av våra medlemmar. Kanske vill du själv delta i bassängträning, i frigörande dans, eller i någon annan av alla de aktiviteter som våra föreningar anordnar i landet. Du är varmt välkommen till Reumatikerförbundet!

Bli medlem i Anhörigas Riksförbund. Vi stöttar alla anhöriga oavsett den närståendes diagnos. För 125 kr/år får du: Dessutom bidrar du till att förbättra villkoren för landets 1,3 miljoner vuxna anhöriga.

Medlemstidningen Vi Anhöriga, 4 nr/år Rådgivning i juridiska frågor Möjlighet att komma i kontakt med andra som är eller har varit i samma situation Fri entré till den årliga Anhörigriksdagen

Skanna QR-koden eller besök anhorigasriksforbund.se/bli-medlem

Effektiv smärtlindring hemma – rekommenderas av proffs

Mångsidig laserterapi har kliniskt bevisat att läka sår och vävnadsskador, samt lindra akut och kronisk smärta. Idag används den lättanvända B-Cure Laser redan på smärtkliniker, inom sårvård och nu även i hundratals svenska hem. Apparaten kan också hyras.

Det har gjorts tusentals kliniska undersökningar om laserterapi. Bland annat i en norsk forskningsöversikt evaluerades resultaten av 22 olika kliniska undersökningar. Översikten visade att laserterapi lindrar smärta vid artros, omedelbart och på lång sikt. Motsvarande kliniska undersökningar har gjorts även om akutoch kronisk smärta, sår, inflammationer, TMD, sportskador och fibromyalgi. Även publicerade användarerfarenheter stöder dessa undersökningar.

Läkare Henrik Christensen i Simrishamn använder B-Cure Laser för sina egna smärtor och rekommenderar det även för andra.

– Jag har artrossmärtor i båda händerna, och har fått bra smärtlindrande effekt med B-Cure Laser. I min privata läkarpraktik rekommenderar jag mina patienter laser för hemmabruk.

Eftersom smärtlindring grundar sig på att källan till smärtan läks ska området laserbehandlas i form av en kur.

Nyttig och förmånlig i hemmabruk Företagshälsovårdaren Ulla Kauppinen från Villmanstrand använder B-Cure Laser.

–Laserterapi främjar vävnadens nor mala funktion och hjälper dess naturliga förnyelseförmåga och läkning. Då jag använt B-Cure laser har jag bevittnat t.ex. betydligt snabbare läkning av sår i mun nen och mellan tårna samt betydande lindring av besvärlig led- och giktsmärta.

B-Cure Lasern lämpar sig som

smärtlindring för hela familjen. Trots att priset är några tusen kronor ger lasern cirka 30 000 instruktionsenliga behandlingsgånger utan underhållskostnader. Sålunda är priset för en enskild behandlingsgång endast några öre.

Värd att prova Asta Jonasson, Gnesta:

– Jag har fibromyalgi och har haft så fruktansvärt ont i hela kroppen att jag suttit i rullstol en längre tid. Värsta smärtan har varit i höften och läkarna har inte kunnat hjälpa mig med att lindra smärtan. Min man såg en annons om B-Cure Laser apparaten och vi bestämde oss för att beställa en apparat. Jag har använt laserapparaten regelbundet och det är helt otroligt hur stor skillnad det är! Jag har blivit av med en stor del av smärtan, jag är full av energi och lycklig.

Henrik Björses, Västerås:

– Jag märkte värk i fingrarna första

gången för 3,5 år sedan. Först ömmade ett finger och det har blivit värre för varje år även om jag har prövat lindra smärtan på olika sätt. Olika töjningar i fingrar och händer hjälper lite, men fortfarande är det rena pinan att försöka hålla hårt om en hammare eller slå en golfboll. Jag läste i en tidning om B-Cure laserapparat som kunde lindra artrosvärk i fingerlederna. Jag beställde en och det fungerar. Fingerlederna blir mindre ömma och jag kan slå med golfklubban utan att tänka på att det gör ont längre.

Maylis Bäckman, Örnsköldsvik:

– Jag har lidit av kronisk nervvärk efter en misslyckad ryggoperation. Värken har påverkat min vardag redan en längre tid. Jag har smärta på hela vänstra sidan av kroppen, för tillfället i vänstra foten. Jag såg en annons om B-Cure laser och bestämde mig för att pröva den. Redan efter två veckors behandling lindrade smärtan så bra, att jag köpte en egen B Cure Laser sport för att underhålla den goda effekten lasern gett.

Årets hälsoprodukt 2022 Skönhet & Hälsa – tidningen i Finland utsåg 10 hälsoprodukter för år 2022. B-Care Laser valdes som Bästa Apparat med följande kommentarer: “Laserbehandlingen lindrade smärtan i fingrarna osakad av artros, redan på en vecka. Tack vare den avbryts inte nattsömnen längre”.

B-Cure medicinsk laser 808 nm

Medicinsk laser (LLLT) stimulerar kroppens eget immunförsvar och stärker cellernas förnyelseförmåga. Även kroppens naturliga produktion av enzymer och endorfiner ökar. Lasern höjer naturel produktion av kollagen och elastin, som kroppen behöver för att reparera vävnadsskador.

Det finns inte risk för överdosering eller kontraindikationer men behandlingen rekommenderas inte som vårdform på områden med cancersvulster, i ögonen och inte heller på magområdet hos gravida.

Text Hälsoteknologi

Ytterligare

Hälsovårdaren Ulla Kauppinen rekommenderar B-Cure Laser för hemmabruk.

Ulla Kauppinen

Vattenträning gör stor nytta för reumatiker

Vattenträning i en varmvattenbassäng erbjuds i Reumatikerförbundets föreningar runtom i landet. Vattenträningen fyller en viktig funktion för många reumatikers hälsa och välbefinnande. På Beckombergabadet i Stockholm träffas en grupp medlemmar i Reumatikerförbundet varje måndagsmorgon för en stunds allsidig och effektiv träning i den 34-gradiga bassängen.

Text Annika Wihlborg

Jag har en reumatisk muskelsjukdom och har vattentränat sedan 1996.

Vattenträning i en varm terapibassäng är en av de absolut bästa träningsformerna för reumatiker eftersom det ger oss möjlighet att träna alltifrån kondition till muskelstyrka, koordination och balans i en vattentemperatur som är skonsam för våra kroppar, säger Birgitta Hansén.

Fin gemenskap och effektiv träning

Det råder ingen tvekan om att vattenträningen på måndagsmorgnar betyder otroligt mycket för många av deltagarna i Birgittas grupp. Många går upp tidigt och reser långt för att få vara en del av gemenskapen och samtidigt få en ordentlig genomkörare för hela kroppen.

–Vi är tre deltagare som varit med ända sedan 1996 i gruppen. När vi

ses småpratar vi om allt möjligt. Man märker att när vi drar igång efter exempelvis sommaruppehållet är det många som har saknat såväl träningen som gemenskapen. I samband med Coronapandemin, när badet var stängt under en längre period, var vi många som saknade våra regelbundna vattenträningsträffar, säger Birgitta Hansén.

Värt att gå upp tidigt och resa en bit Hon tog över som ledare för gruppen 2015 och har en bit att åka för att komma till Beckombergabadet.

–Det är värt varje minuts resväg att få komma och leda vattenträningen och mötas av nöjda deltagare. Det härliga med att träna i vattnet är att många reumatiker kan göra betydligt fler rörelser än på land. Rörelserna känns betydligt lättare att utföra och är samtidigt skonsamma. Intresset

för att delta i vattenträning är stort, nu hoppas jag att vi kan skapa förutsättningar för att fler medlemmar i Reumatikerförbundet ska kunna delta i en vattenträningsgrupp, säger Birgitta Hansén.

Vi samlar och sprider kunskap om de reumatiska sjukdomarna.

Vi påverkar politiker och andra beslutsfattare på alla nivåer i samhället.

Vi hjälper forskningen framåt.

Vi vill visa vägen till ett fullgott liv trots sjukdomen och erbjuder därför olika tjänster, aktiviteter och mötesplatser där medlemmar kan uppmuntra och inspirera varandra.

Läs mer på reumatiker.se

FOTO:

Birgitta Hansén Medlem Reumatikerförbundet

FOTO: FELICIA YLLENIUS

När vi drar igång efter exempelvis sommaruppehållet är det många som saknat såväl träningen som gemenskapen. Birgitta Hansén

Från vänster: Wiveca Linderström, Birgitta Hansén, Inga-Lill Nyberg, Ann-Helen Hagstrand, Stina Wickell, Ulla-Britt Stegenberg. Saknas på foto gör Arne Modig.

Vad gör Reumatikerförbundet?

Ny generation läkemedel förmedlar nytt hopp till RA-patienter

Reumatoid artrit, RA, är en kronisk inflammatorisk folksjukdom med miljontals diagnostiserade patienter runtom i världen. Behovet av nya behandlingar för dessa patienter är omfattande. Drygt 50 procent av RA-patienterna svarar inte på första linjens läkemedelsbehandling. För denna grupp utvecklas nu en ny kategori läkemedel som kan förbättra livskvaliteten.

De läkemedelsbehandlingar som RA-patienter erbjuds genererar ofta biverkningar, exempelvis svårartad ryggsmärta och magproblem. Dessa biverkningar har självklart ofta en negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Statistiken säger dessutom att drygt femtio procent av RA-patienterna inte svarar på det läkemedel som vanligtvis förskrivs i sjukdomens tidiga faser. Det är angeläget att dessa patienter får tillgång till nya behandlingsalternativ i sjukdomsförloppets tidiga faser, säger Carl-Magnus Högerkorp, verkställande direktör på Cyxone. Det är ett Malmöbaserat biomedicinbolag som utvecklar en sjukdomsmodifierad behandling som potentiellt kan ha stor

Behandling för bättre livskvalitet Utöver den grupp patienter som inte svarar på första linjens behandling är de medicinska behoven omfattande även hos patienter som utvecklat immunitet mot biologiska läkemedel. Många RA-patienter är därmed i behov av ett läkemedel med färre biverkningar och vars verkningsmekanismer skiljer sig från föregångarna. Många efterlyser även läkemedel i tablettform, vilket bidrar till en ökad frihet för användarna.

–Vårt fokus är att utveckla läkemedel som behandlar de inflammatoriska makrofager som orsakar RA, som ger upphov till ledskador. Vår vision är att utveckla behandlingsformer som ska kunna skjuta upp eller helt förebygga patientens behov av biologiska läkemedel, en första linjen behandling

Carl-Magnus Högerkorp VD, Cyxone

Vårt fokus är att utveckla läkemedel som behandlar inflammatoriska makrofager som orsakar RA. Carl-Magnus Högerkorp

livskvalitet. Vår läkemedelskandidat för RA-patienter befinner sig för närvarande i Fas 2 B och utvecklingen baseras på den senaste kunskapen om verkningsmekanismen, säger Carl-

Denna artikel är i samarbete med Cyxone.

Text Annika Wihlborg

FOTO: SHUTTERSTOCK

Tiokamparen som kämpar med reumatism

Ibland hejdas vägen till framgång och dörren till drömvinster slår igen. För SM-guldvinnaren Fredrik Samuelsson kom den plötsliga pausen när han fick en livsförändrande reumatisk sjukdom vid 26 års ålder. Susanne de Mello

Tiokamparen Fredrik Samuelsson har vunnit SM-guld i tiokamp sju gånger och sjukamp inomhus sex gånger. Äntligen ser han ljust på framtiden och bortom reumatismen. Vägen till vart han befinner sig idag har både varit mörk och bitvis svår att acceptera. Men som den vinnare han är, har han trots motgångar triumferat mot alla odds.

Smärtan kom över en natt –Jag vaknade med en svullen tumme. Jag trodde jag brutit den eller fått en fraktur, säger Fredrik. De kommande dagarna uppträdde nya symptom, till exempel smärta i ischiasnerven, knäet och i armbågen. Till slut kom han inte upp ur sängen, utan fick rulla ur den. Genom landslagsförbundet

Det viktigaste jag lärt mig är att inte ta saker för givet. Det finns hjälp att få oavsett vad man råkar ut för. Fredrik Samuelsson

fick han tid på en klinik för att ta blodprover och fick snart därpå även träffa en reumatolog på Karolinska Institutet. Han kunde inte träna och han beskriver väntan på beskedet som oerhört jobbigt. Fredrik berättar att han helt plötsligt hade massor med tid till analys och reflektion. Det var svårt att acceptera att han inte kunde leva sitt tidigare väldigt aktiva liv med träning, gym och träningskamrater. I stället fick han gå på smärtstillande och kortisonbehandlingar.

Trodde att karriären var över –Det var ett helvete under hösten och vintern. När jag fick veta att jag hade en kronisk autoimmun sjukdom, en reumatisk sjukdom som satt sig på lederna hamnade jag i en depression. Jag trodde att hela min karriär var över, säger Fredrik.

Det var då han beslutade sig för att söka hjälp även för måendet. Psykologen hjälpte honom att se på de små sakerna i vardagen. Fredrik spenderade mer tid med nära och kära och tog promenader för att rensa tankarna. Fokus skulle vara på det som han tyckte om att göra, men även på att hitta nya vägar och hobbys för att ta sig framåt. Han har följt AIK i hela sitt liv och hittat ett nyfunnet intresse i inredning. I slutet av februari kom han till en specialistläkare och påbörjade en reumatisk behandling.

Ta inget förgivet –Det viktigaste jag lärt mig är att

inte ta saker för givet. Det finns hjälp att få oavsett vad man råkar ut för, menar han. Fredrik berättar att han som idrottare blivit smartare genom att han lärt sig att lyssna på kroppen och knoppen. Med denna erfarenhet i bagaget begav han sig i väg på ett träningsläger till Spanien. Där tog han sina första joggingsteg och efter några veckor utvecklade han löp- och styrketräningen. Hans leder mådde bra i värmen. Han växlade upp och gick framåt. I juli gjorde han comeback och kvalade in till EM i München.

Fokusera på det du kan –Att kvala in var den största vinsten i livet. Jag har deltagit på många mästerskap men det här är det jag är mest stolt över. Det kändes overkligt att jag efter det här året fick åka på EM. Jag hade lyckats göra resan tillbaka, säger Fredrik. Självklart har det varit svårt att acceptera en kronisk reumatisk sjukdom där ingen dag är den andra lik – med vändningar som stökar till det. Speciellt som elitidrottsman. Han försöker därför vara mer i nuet och anpassa återhämtningstid, kost och träning efter sina förutsättningar. På så vis hoppas han kunna förlänga sin elitidrottskarriär.

Hans råd till andra är att försöka ha fokus på det du kan i stället för det du inte kan. Det har hjälpt Fredrik till en positivare syn på livet.

Vad vet du om Artros?

Artros är en sjukdom som berör många och behovet av vetenskapligt korrekt information är därför stort. Genom att lära sig mer om själva sjukdomen och dess utveckling kan många patienter förbättra sin livskvalitet.

Text Artrosportalen

Individuell behandling

Smärta vid artros varierar hos de allra flesta över tid. Det kan ställa till utmaningar i bedömning av behandlingars effektivitet då man i regel alltid påbörjar en behandling då man är i en dålig fas.

Det finns inte heller en slags behandling som passar vid all typ av artrossmärta. Det kan därför vara en god idé att i samråd med sin läkare pröva och utvärdera olika behandlingsformer.

varaktig livsstil som gör att man kan ha kontroll på vikten, även med stigande ålder, säger Martin Englund.

Denna artikel är i samarbete med Lunds universitet

– Har man prövat olika behandlingar och har fortsatt inte tillräcklig symptomlindring så är operation med en konstgjord led (protes) ofta ett mycket bra och väl beprövat alternativ, säger Martin Englund.

Hur påverkar övervikt artros? Forskning har visat på ett tydligt samband mellan övervikt och artros. För den som är överviktig och vill lindra sina artrosbesvär finns det därför mycket att vinna på att gå ner i vikt. Det viktiga är att man motionerar sina leder regelbundet utifrån sina intressen och förutsättningar.

– Det gäller framför allt att hitta en

Två vanliga myter om artros Myt 1. ”Artros är en förslitningsskada och träning sliter på leder” Nej, artros beror i regel på en mängd olika orsaker så som ärftliga faktorer och ålder. Men även övervikt, tidigare ledskada och belastning i till exempel yrket påverkar. Det är viktigt att motionera och träna för att leden ska må bra, eftersom lång tid av stillasittande påverkar lederna negativt.

Myt 2. ”Alla som drabbas av artros måste vid något tillfälle opereras”

Nej, det är endast cirka 10% av alla med artros som någon gång under sin livstid måste opereras. De allra flesta klarar sig bra genom hela livet utan operation.

Få hjälp från Artrosportalen: Artrosforskare vid Lunds universitet har lanserat Artrosportalen, som på ett lättillgängligt sätt presenterar kostnadsfria fakta och råd direkt från forskarvärlden med fokus på att minska smärta på olika sätt.

Rehab-resa gav Henry livskvalitén tillbaka

Att åka på rehabiliteringsresa till ett soligt och varmt land kan verkligen lyfta livskvaliteten för personer med reumatism. För Henry Lidholm, som varit på fem rehabiliteringsresor i Spanien, innebär resorna en möjlighet att kunna ägna sig helt och hållet åt sig själv och sin egen hälsoförbättring.

– Klimatet i Spanien är utmärkt. Torr och jämn värme minskar värken och gör det enkelt att vara fysiskt aktiv. Resorna ger mig en injektion av motivation, energi och välbefinnande som håller i sig långt efter att jag kommit hem igen, säger Henry som levt med sin reumatism i fyrtio år.

Han berättar att det svåra i vardagen blir betydligt lättare efter flera veckors träning. Sjukdomen försvinner inte men det ger en möjlighet att fungera bättre under en lång period. Det är alltså inte fråga om en semesterresa, utan en riktig utmaning med 15 till 20 aktiva pass i veckan. Träning i grupp under professionell ledning är grunden för resultatförbättringen som är objektivt mätbar. Varje centimeters större rörlighet räknas som en betydande vinst för Henry.

– Jag blev som en ny människa efter min senaste vistelse 2019. I år planerar jag att ge mig själv en rehabiliteringsresa i 70-årspresent. Det är den bästa investeringen jag kan göra för långsiktig livskvalitet och välmående, säger Henry.

Goda råd är inte alltid dyra – Det Henry beskriver känner vi igen från många av våra patienter, säger Linda Hjort, legitimerad sjukgymnast och platschef på Scandinavian Rehab Center i Malaga. Aktiv rehabilitering i kombination med sol, värme och saltvatten kan göra underverk för många reumatiska besvär.

Linda har jobbat med klimatvård i 17 år och vet av erfarenhet att den rehab som sker på SRC:s anläggning ofta har långvarig effekt och ger ökad fysisk funktion. Ibland återkommer till och

INFO

Detta hittar du på Artrosportalen

Martin Englund Professor, läkare och artrosforskare vid Lunds universitet samt initiativtagare till Artrosportalen

Föreläsningar

Senaste forskningen

Information om behandlingar

Vill du veta mer om Artrosportalen?

Besök artrosportalen.se för att lära dig mer.

Stöd Artrosportalen via Bankgiro 830-6599. Märk din gåva med “Artrosportalen”.

med funktioner som man trodde var borta för alltid.

– Här kan du fokusera på din rehabilitering på heltid på ett sätt som är svårt att genomföra på hemmaplan. Du bor med helpension och har dagligen ett flertal träningspass och behandlingar som lindrar dina besvär. Det kan låta kostsamt, men om man jämför med motsvarande behandling Sverige blir det oftast billigare här – och på köpet får du fördelen som klimatet ger, avslutar Linda.

Vem betalar din rehab? Läs mer på www.src.care eller ring 073-096 54 78.

FOTO: LUNDS UNIVERSITET

Henry Lidholm

Här kan du fokusera på din rehabilitering på heltid.

Denna artikel är i samarbete med Scandinavian Rehab Center.

Text Annika Wihlborg

Mindre kliniker kan korta operationsköer

Text Annika Wihlborg

Operationsköerna för patienter som behöver opereras i exempelvis axel eller knä är långa i många regioner.

För patienter i behov av ortopediska operationer innebär lång väntetid ofta nedsatt livskvalitet och funktionsförmåga. Mindre och högspecialiserade kliniker som kan ta emot patienter från stora delar av landet är därför ett viktigt komplement till de offentliga sjukhusens operationsverksamhet.

För att fler patienter ska kunna opereras inom ramen för vårdgarantin krävs ett effektivt arbetssätt och högspecialiserade operationsenheter som kan ta emot ett kontinuerligt flöde av patienter.

– Ytterligare en dellösning är att öka andelen dagkirurgiska operationer, säger Hans Rahme, docent i ortopedi och verksamhetschef på S:t Johanniskliniken, Specialistcenter

Uppsala, en ortopedklinik som startades 2020.

Fler dagkirurgiska operationer Dagkirurgi innebär att patienter kan åka hem samma dag som de opereras. Mer skonsamma narkosmetoder, effektiv smärtlindring, ett bra postoperativt vårdförlopp och en effektiv rehabiliteringskedja innebär att många operationer där patienterna tidigare legat på sjukhus i flera dagar efteråt numera

kan genomföras som dagkirurgi. –Inom vårt specialområde axelkirurgi gör vi de flesta operationer som dagkirurgi och även inom knäkirurgi där vi även opererar många knäproteser som dagkirurgi. Patienten slipper vara inlagd på sjukhus. De kan i stället återhämta sig på hemmaplan för att därefter inleda sin rehabilitering med hjälp av en fysioterapeut, säger Hans Rahme.

Kompletterar offentlig vård För sjukvården innebär en ökad andel dagkirurgiska operationer och operationsteam som specialiserat sig på en viss typ av kirurgi att väntetiderna minskar. S:t Johanniskliniken bedriver sin verksamhet i Uppsala men har också systerkliniker i Malmö (Specialistcenter Malmö) och Eskilstuna (Specialistcenter Scandinavia). Hans Rahme betonar att verksamheterna fungerar som ett komplement till den offentliga vården.

–Patienter som väntar på att operera exempelvis en axel eller ett knä kan antingen få en remiss från sin husläkare, fysioterapeut eller skriva en egenremiss till oss. På vår klinik i Uppsala tar vi emot patienter från stora delar av landet. För dagkirurgi krävs inget godkännande av hemmaregionen men för operationer som kräver övernattning på vår klinik krävs en överenskommelse med patientens hemregion, avslutar han.

Denna artikel är i samarbete med S:t Johanniskliniken

Vad är lungfibros?

Lungfibros är namnet på en grupp ovanliga lungsjukdomar där befintlig vävnad i lungorna omvandlas till stel ärrvävnad, så kallad fibros. Symtomen kommer ofta smygande och de vanligaste är torrhosta och andfåddhet vid ansträngning. Sjukdomarna förvärras med tiden, men med nya behandlingsmöjligheter kan sjukdomsförloppen bromsas och livskvaliteten förbättras hos de personer som drabbas.

På lungfibros.se kan du läsa mer om de olika sjukdomarna, deras utveckling och behandling samt vart du kan vända dig för att få stöd och hjälp. Skanna QR koden, så kommer du direkt till sidan.

Boehringer Ingelheim AB Box Stockholm

För dig som vill veta mer om de sjukdomar som kan ge upphov till ärrvävnad i lungorna lungfibros.se

FOTO: JOHANNISKLINIKEN

Osteoporosvården gravt eftersatt – trots svensk topp i frakturligan

Osteoporos och frakturer som beror på osteoporos är vanligt i Sverige, där hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män drabbas av en fraktur efter 50 års ålder. Frakturerna orsakar ofta funktionsnedsättning, kronisk värk och försämrad livskvalitet. Sådana följder är speciellt vanliga efter höft- och kotfrakturer, som bedöms vara de allvarligaste osteoporosfrakturerna.

En ny stor sammanställning av osteoporosens och frakturernas utbredning och följder i Europa har nyligen publicerats av det internationella osteoporosförbundet IOF[1-2]

I Sverige uppskattades det ha inträffat 124,000 osteoporosfrakturer år 2019 vilket motsvarade 338 frakturer per dag. Baserat på att andelen äldre i svenska samhället ökar, tros antalet frakturer per år öka med över 30 % fram till år 2034 (vilket innebär en större ökning än genomsnittet i Europa). Speciellt allvarligt var att förekomsten av höftfrakturer var vanligast av alla länder i Sverige med 730 höftfrakturer per 100,000 kvinnor.

Förutom lidande för de drabbade patienterna innebär osteoporosfrakturerna stora kostnader för vården och för kommunerna, som ansvarar för äldreomsorgen.

Den sammanlagda kostnaden för osteoporosfrakturer i Sverige 2019 uppskattades till cirka 23 miljarder kronor. Av den summan stod 14 miljarder för direkta vårdkostnader i anslutning till frakturerna. Utöver denna summa tillkom 8,5 miljarder vilka var långsiktiga vårdkostnader men endast 450 miljoner var kostnader för läkemedel som förebygger frakturer. Beräkningar visade att Sverige hade den tredje högsta kostnaden per osteoporosfraktur i förhållande till befolkningsmängd av alla undersökta 29 länder.

Referenser

1. Willers C, Norton N, Harvey NC, Jacobson T, Johansson H, Lorentzon M, McCloskey EV, Borgström F, Kanis JA; SCOPE review panel of the IOF. Osteoporosis in Europe: a compendium of country-specific re ports. Arch Osteoporos. 2022 Jan 26;17(1):23. doi: 10.1007/s11657021-00969-8. PMID: 35079919.

2. Kanis JA, Norton N, Harvey NC, Jacobson T, Johansson H, Lorentzon M, McCloskey EV, Willers C, Borgström F. SCOPE 2021: a new scorecard for osteoporosis in Eu rope. Arch Osteoporos. 2021 Jun 2;16(1):82. doi: 10.1007/s11657-02000871-9.

Den uppskattade livstidsrisken hos kvinnor 50 år och äldre för att drabbas av en höftfraktur var 25 % i Sverige, som låg högst av alla undersökta länder (Figur). Även svenska män 50 år och äldre hade en mycket hög livstidsrisk, 10,9 %, för att drabbas av en höftfraktur, en siffra som till och med var högre än risken hos kvinnor i några av de andra länderna.

Data från svenska dödsorsaksregistret 2019 visade att dödsfall relaterade till osteoporosfraktur var den tredje vanligaste dödsorsaken. Endast demens och hjärtkärlsjukdom förekom oftare som orsaker till död det året.

Sverige – tredje högsta konstnaden per osteoporosfraktur

Eftersom det finns läkemedel som minskar risken för ny fraktur undersöktes även hur stor andel av behövande patienter som fick tillgång till dessa läkemedel. I rapporten uppskattades att det i Sverige 2019 fanns totalt ca 389,000 kvinnor med indikation för osteoporosläkemedel men att så många som 261,000 av dessa (67 %) fortfarande var obehandlade.

För att veta vilka som har osteoporos, för att bedöma frakturrisk och för att veta vilken behandling personer med hög frakturrisk bör få, måste bentätheten mätas, vilket görs med en s.k. DXA-undersökning av höft och ländrygg. Extra besvärande var att det endast fanns 7,4 DXA-maskiner per miljon invånare i Sverige vilket placerade vårt land bland det de sämsta länderna (behovet av DXA-maskiner per miljon invånare uppskattades till 20 DXA-maskiner/miljon). Således är utredningskapaciteten för osteoporos gravt eftersatt i Sverige.

Goda möjligheter till förbättring Trots de dystra siffrorna för vårdtyngd, kostnader, dålig utredningskapacitet och få behövande som fick behandling, bedömdes det finnas osedvanligt tydliga register, kliniska vårdprogram, en aktiv patientförening och även nationella riktlinjer för beslutsfattare färdiga på plats. Med andra ord finns goda möjligheter att förbättra osteoporosvården. Denna rapport har klarlagt

Jäv Märit Wallander har haft föreläsnings- eller konsultuppdrag för Amgen AB, Meda/ Mylan och UCB Pharma. Mattias Lorentzon har haft föreläsnings- eller konsultuppdrag för UCB Pharma, Amgen, Astellas, Meda/Mylan, Renapharma, Radius Health, Lilly och Consi lient Health.

mycket stora brister i den svenska osteoporosvården, brister som gör att väldigt många frakturer, som skapar enorma kostnader och stort lidande, inträffar i onödan. En förbättrad osteoporosvård, åtminstone i klass med EU-genomsnittet, skulle kunna ge oerhört stora hälsofördelare för många äldre i Sverige och samtidigt minska kostnaderna för frakturer i vårt land.

Märit Wallander Universitetssjukhuset i Linköping

Mattias Lorentzon Sahlgrenska UH Mölndal

Den sammanlagda kostnaden för osteoporosfrakturer i Sverige 2019 uppskattades till cirka 23 miljarder kronor.

Denna artikeln är i samarbete med Svenska Osteoporossällskapet.

Text Märit Wallander & Mattias Lorentzon

Figur. Återstående livstidsrisk för höftfraktur (%) hos kvinnor över 50 år[2] (Förenklad graf).

Text Annika Wihlborg

Det är sedan länge känt att höga kortisondoser kan öka nedbrytningen av skelettet.

Det är relativt vanligt att patienter som ordineras höga kortisondoser drabbas av frakturer, säger Bo Freyschuss. Han är ordförande för Svenska Osteoporossällskapet samt överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

–Alltför många patienter med högdoskortison får förebyggande benskörhetsbehandling först efter att de fått en fraktur. Alldeles för få patienter som får högdoskortison under lång tid får läkemedel i tid. Detta trots att Läkemedelsverkets riktlinjer borde leda till att den absoluta majoriteten blir behandlade, säger Andreas Kindmark, utbildningsansvarig i Svenska

Osteoporossällskapet och professor i endokrinologi vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Föreslår förändrat vårdprogram För patienter med högdoskortison ökar frakturrisken ofta redan inom tre till sex månader efter påbörjad behandling. Störst är riskökningen för kotfraktur eller så kallad kotkompression. För att

uppmärksamma frågan kommer Svenska Osteoporossällskapet att under vintern föreslå ett förändrat vårdprogram för dessa patienter. Det kan göra att fler patienter med högkortison ordineras läkemedel som hämmar nedbrytningen av skelettet.

–För bästa effekt är det viktigt att sätta in den hämmande behandlingen i tid, i synnerhet eftersom kortison har en relativt snabb skelettnedbrytande effekt. Många vårdenheter behöver därför uppdatera sina rutiner. Patienter med högkortison kan fråga sin läkare om de inte bör få ett läkemedel utskrivet som kan skydda skelettet. Merparten av alla kortisonpatienter ordineras kalkoch D-vitamintillskott. Det har inte en tillräckligt skelettskyddande effekt, säger Bo Freyschuss.

Bo Freyschuss Ordförande Svenska Osteo porossällskapet & docent och överläkare på Karolinska univer sitetssjukhuset i Huddinge

Andreas Kindmark Överläkare och adjungerad profes sor i endokrinologi vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala & Utbildningsansvarig Svenska Osteo porossällskapet

Läs mer på

Många vårdenheter behöver uppdatera sina rutiner. Freyschuss

Skaffa en pensionsförsäkring för skelettet

Var femte minut får en person i Sverige en fraktur på grund av osteoporos (benskörhet). Tillsammans med en fysioterapeut kan du minska risken för att det ska hända dig. Om du ändå drabbas kan din livskvalitet höjas med hjälp av fysisk aktivitet.

Att träna för att slippa sjukdom och olycksfall som senior, kan vara ungefär lika svårt att motivera sig till som att börja pensionsspara när man står i början av sitt arbetsliv. Men det är aldrig för sent. Träning är en färskvara och all rörelse räknas. Genom att träna dina muskler och belasta ditt skelett minskar du risken för bland annat osteoporos (benskörhet) och dess följder. En fysioterapeut kan ge dig vägledning för att med hjälp av träning vårda ditt skelett under hela livet.

Dubbelt så hög risk att drabbas som kvinna

Som kvinna har jag 50 procents risk att drabbas av en benskörhetsfraktur när jag blir över 50 år. När mängden östrogen minskar i kroppen under klimakteriet finns risk för förändringar i benvävnaden som kan ge osteoporos. Därför är

diagnosen dubbelt så vanlig för kvinnor som för män.

Jag vet dessutom att osteoporos finns i min familj. Jag önskar att även min mormor hade haft kunskap för att kunna förebygga benskörheten som drabbade henne med allvarliga frakturer och en nedsatt livskvalitet mot slutet av livet.

För hela 70-80 procent av de som drabbas så är osteoporos ett tillstånd som ärvs. Så prata med din familj och släkt – finns sjukdomen i familjen är det extra viktigt att så tidigt som möjligt göra det du kan för att förebygga att drabbas av frakturer. Och då är rörelse en viktig ingrediens.

Fysisk aktivitet är en färskvara

Det är bra att komma ihåg att fysisk aktivitet är ”färskvara”. Man skulle kunna tro att belastning av skelettet ökar risken att drabbas av frakturer eller andra skador, men i själva verket är det tvärt om. Förenklat kan man säga att skelettet

fungerar på liknade sätt som en muskel: utan belastning försämras funktionen. Men när det används och belastas så får kroppen en signal om att förstärkning behövs och ny benmassa bildas.

För den som drabbats av osteoporos rekommenderas individuellt anpassad muskelstärkande fysisk aktivitet i kombination med balansträning och promenader. Flera studier visar att styrketräning två gånger per vecka kan förbättra livskvalitet och minska smärta hos medelålders och äldre kvinnor med osteoporos. Hos en fysioterapeut kan du få hjälp att göra en plan som är anpassad just för dig, din kropp och dina omständigheter, samt stöd i att genomföra planen.

Så, vad tänker du? Är det kanske dags att se över din ”pensionsförsäkring” för skelettet? Ta kontakt med en fysioterapeut för att få stöd att hitta en bra, fysiskt aktiv väg framåt för just dig.

Sara Barsjö Tf Ordförande Fysioterapeuterna

Text Sara Barsjö

FOTO:

Hjälp forskare att hitta nya botemedel

Tack vare gåvor, donationer och testamenterade tillgångar stödjer vi livsviktig medicinsk forskning. Ditt bidrag gör skillnad.

www.ssmf.se Bankgiro: 901-1099

Swish: 123 901 1099

Tack för ditt stöd!

Nyfiken på att veta mer? Lyssna på podden Forskning för Livet. Du hittar den där poddar finns, som hos Acast och Spotify.