Skelett- & Ledhälsa

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Skelett- och ledhälsa

Du ser ju inte sjuk ut Influencern och författaren Nicole Falciani var tolv år när hon diagnostiserades med en ovanlig form av barnreumatism.

Janssen.

Specialistbehandling i rätt tid är avgörande för individer med psoriasisartrit.

Reumatikerförbundet.

Forskningsprojekt kan bidra till att lösa reumatismens gåta.

2

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

LEDARE

07

Tillsammans blir vi starka

Fresenius-Kabi Biosimilarer ökar livskvaliteten för patienter med reumatologiska sjukdomar.

Forskare Gerd-Marie Alenius Psoriasisartrit har inte alltid tydliga tecken vilket gör att det blir svårt att ställa diagnos.

FOTO : A N D R E AS K A R LS S O N

12

V Elisabeth Augustson Ledamot Osteoporosförbundets styrelse

15

år benbank: Vet du att redan vid 30-årsåldern minskar din benvävnad? Det gäller oss alla - man som kvinna.

I förlängningen kan detta leda till att vårt skelett får en för låg benmassa som ökar risken för fraktur och slitna leder.

Varannan kvinna och var fjärde man beräknas drabbas av benskörhet (osteoporos) under sin livstid.

Cirka 80–90 000 frakturer per år är relaterade till benskörhet. Frakturer som leder till nästan 500 000 vårddygn per år!

En enorm belastning på vården, ett stort fysiskt lidande för den drabbade och en ofantlig kostnad för samhället.

Minimera frakturrisken - hur?

Genom kloka val och smarta knep kan vi tillsammans bromsa benskörheten och risken för frakturer.

Förebygg fall i hemmet! Varje år vårdas 70 000 personer på sjukhus på grund av fall - 75 procent av fallolyckorna sker i hemmet.

Du kan minimera risken för att få en fraktur genom val av livsstil såsom fysisk aktivitet och hälsosam kost. Tillsammans med bra och billiga läkemedel minimeras nedbrytning av ben.

Psoriasisförbundet I Sverige tros mellan två till fyra procent av befolkningen ha någon form av psoriasis. Av dem kan en tredjedel även få psoriasisartrit.

Fysisk aktivitet Det är viktigt att belasta skelettet hela livet. Relativt måttlig nivå av aktivitet ökar benmassan och förbättrar din balans. Gör det du orkar och kan!

Ställ dig upp i reklampauserna när du ser på tv - skaka loss.

Ta promenader, helst med gåstavar, och njut av naturens skiftningar.

Gör behagliga övningar för rygg, ben och bål med eller utan en pilatesboll i ditt vardagsrum.

Hälsosam kost Vi vet att vår kost och våra dryckesvanor påverkar vårt mående. En blandad kost som innehåller både D-vitaminer och Kalcium är att föredra, jämnt fördelat under dagen. Belöna dig med god mat efter ett behagligt aktivitetspass!

Läkemedel När vi väl får diagnosen benskörhet, förskrivs läkemedel som ska förhindra nedbrytningen. Det finns idag nya läkemedel som hjälper skelettet att komma på tillväxt.

Vill du påverka samhället?

Säkra hemmet Projektledare: Cajsa Holm (Cajsa Holm@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Affärsutvecklare: Angelica Grip Designer: Edit Linder Distribution: Aftonbladet, November 2020 Tryckeri: V-tab E-post: redaktionen@mediaplanet.com Omslagsfoto: Hannah Hedin

facebook.com/MediaplanetMarketing @MediaplanetWorld Återvinn gärna tidningen

Text Elisabeth Augustson

Vi känner oss trygga i vårt hem. Vi är vana att klättra på en stol för att nå upp i skåpen. Vi har sladdar som vi kliver över när vi är vaksamma. Men i iverns hetta kan olyckan vara framme. Så fallsäkra ditt hem nu! Många kommuner erbjuder kostnadsfri hjälp för äldre med enklare tjänster som till exempel att byta glödlampor, sätta upp gardiner eller hämta saker från vindsförrådet. Syftet är att minska risken för fallolyckor i det egna hemmet.

Tillsammans med ditt engagemang blir vi starka!

Genom att synas och höras, kan vi påverka politiker och vårdgivare avseende förbättring i vården.

Vi behöver ambassadörer ute i samhället som är engagerade i en patientförening som jobbar för att vi bensköra ska få ta del av bästa möjliga behandling.

Tillsammans ska vi underlätta för de drabbade, minska antalet frakturer och därmed minska samhällskostnaden!

Källa: osteoporos.org

Osteoporosförbundet gör skillnad

V

i är en rikstäckande organisation, med verksamhet i alla regioner, för personer med osteoporos – benskörhet - och för deras anhöriga och andra som har anknytning eller engagemang för sjukdomen.

Förbundet bygger på ideella krafter och är politiskt och ideologiskt obunden.

Det är den enda Patientorganisation som satsar sina resurser på diagnosen osteoporos.

Förbundet med sina lokala föreningar

har som mål att alla ”brottsoffer” ska erbjudas personcentrerad vård det vill säga - koordinering av vårdinsatser utifrån en strukturerad frakturkedja/ individuell vårdplan inklusive patientutbildning.

Arbetet med standardiserade vårdförlopp är redan igång och det kommer att generera förbättrad vård och livskvalitét för alla personer med osteoporos.

Förbundet har såsom patientrepresentant, deltagit i Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets projekt som utmynnat i nya

rekommendationer och riktlinjer för osteoporosvården.

Vi behöver fler volontärer som vill påverka och göra Osteoporos än mer synligt i samhället generellt och i vården i synnerhet.

Via gott samarbete med forskningen har vi möjlighet att få information om ”det senaste” och nya rön mot en bättre vård.

Verksamheten står inte stilla på grund av att vi håller avstånd i Coronatider.

Vi gör skillnad med hjälp av digitala hjälpmedel.

Läs mer om Osteoporosförbundet här: osteoporos.org

Läs mer på folkhalsasverige.se 3

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Osteoporos, en tyst folksjukdom som kan behandlas effektivt Osteoporos, benskörhet, är en folksjukdom som drabbar uppemot hälften av alla svenska kvinnor. Osteoporos innebär att benvävnadens hålrum blir större och får en tunnare struktur. Bentätheten minskar, skelettet blir känsligare för påfrestningar och benet kan lättare brytas, vanligen efter ett fall från stående. Osteoporos kallas ofta för en tyst sjukdom eftersom man i allmänhet inte märker av den förrän den första frakturen är ett faktum.

D

Text Annika Wihlborg och regelbunden motion som belastar skelettet, exempelvis styrketräning eller gympa, är det mest effektiva sättet att själv minska risken att få osteoporos. För individer med en konstaterad brist på D-vitamin eller kalcium kan den typen av kosttillskott också bidra till att förebygga framtida frakturer.

– Jag anser att individer som drabbats av osteoporos, är över femtio och har fått sin första fraktur, bör kräva en medicinsk utredning som bland annat inkluderar riskanalys som kartlägger risken att råka ut för fler frakturer. Tillgången på den här typen av medicinsk utredning varierar dessvärre över landet men det bästa du kan göra som patient är att vara påläst och ställa krav, säger Mattias Lorentzon.

Satsa på träning som belastar skelettet

Otroligt viktigt med ordentlig frakturkedja

En tidig diagnos underlättar förutsättningarna för åtgärder som förebygger frakturer. En varierad kost

Det är otroligt viktigt att göra en ordentlig utredning av alla som får en fraktur. Risken för att drabbas av en ny

fraktur femdubblas nämligen under de följande två åren.

– Trots att Socialstyrelsen gick ut med skärpta rekommendationer kring frakturkedjor 2014 erbjuder många sjukhus fortfarande inte det till frakturpatienter. Det orsakar samhällskostnader och enormt mänskligt lidande för de som drabbas av fler frakturer som många gånger skulle kunna förebyggas, säger Mattias Lorentzon.

Numera finns även en relativt ny behandling som visat sig vara mycket effektiv. Den går ut på att patienten får en kur som stärker skelettet.

Därefter följer en standardbehandling.

– När styrkan i skelettet ökar minskar förstås risken för fler frakturer. Den här behandlingen var tidigare mycket kostsam men har på senare år gått ner kraftigt i pris, vilket förhoppningsvis innebär att fler regioner kan erbjuda den till sina patienter framöver, säger Mattias Lorentzon.

FOTO : P R I VAT

en enskilt största riskfaktorn för osteoporos är ärftlighet. Andra riskfaktorer är rökning, sjukdom som ger ökad inflammation, exempelvis reumatism samt medicinering med kortisontabletter, säger Mattias Lorentzon, professor och överläkare i geriatrik vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Osteoporos är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Det beror på att mäns skelett är starkare i grunden samt att kvinnors skelett försvagas när östrogenhalterna minskar i samband med övergångsåldern.

Mattias Lorentzon Överläkare & professor i geriatrik Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Är du benskör?

I Sverige är det tyvärr många som skulle behöva behandling för benskörhet som går obehandlade. Det är synd eftersom det går att minska förlusten av benmassa och risken för benbrott med läkemedel. Prata med din doktor om vad som kan göras för just dig. Inför ett läkarbesök kan du göra ett enkelt test på internet* för att bedöma din egen 10-årsrisk för benbrott.

Pharmaprim säkrar tillgång till nya och effektiva läkemedel som finns i andra länder men som inte funnits i Sverige. Flera alternativ är viktigt så att behandling för benskörhet kan skräddarsys för varje patient. Förebyggande benskörhetsbehandling behöver ofta pågå under 3-5 år. Då är det viktigt att hitta individualiserade lösningar som håller i längden.

www.pharmaprim.com *https://www.sheffield.ac.uk/FRAX/tool.aspx?lang=se

4

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på folkhalsasverige.se

Stärker professionen för patienternas bästa

R

eumatiska sjukdomar innebär kronisk inflammation som kan drabba leder, muskler, hud och/ eller inre organ. Dessa sjukdomar är ganska vanliga och drabbar cirka två procent av vår vuxna befolkning. De mest kända är ledgångsreumatism, psoriasisartrit och ankyloserande spondylit, men även systemsjukdomar, till exempel SLE och muskelreumatism (myosit), tillhör

denna grupp. Under de sista 20 åren har behandlingen förbättrats enormt men precis som vid andra kroniska sjukdomar som till exempel diabetes, finns ingen bot, behandlingen är oftast livslång och tyvärr blir inte alla patienter helt bra.

Många lider av funktionsnedsättningar såsom smärta, stelhet och trötthet som kraftigt påverkar livskvaliteten, men som kanske inte alltid syns. Svensk Reumatologisk Förening arbetar för att stärka professionen genom utbildning

av fler reumatologer, fortbildning av specialister och utformning av riktlinjer och rekommendationer för att bidra till att alla får tillgång till bästa möjliga vård.

Vi verkar för fortsatt stark forskning och utveckling inom svensk reumatologi och arbetar tillsammans med Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, SRQ, för att skapa ett heltäckande register för såväl kvalitetsutveckling som för ökad patientdelaktighet och forskning.

Text Svensk Reumatologisk Förening

Denna artikel är i samarbete med Unga Reumatiker.

Vi är inte vår sjukdom Text Cajsa Helin Hollstrand

Unga Reumatiker är en organisation för barn, ungdomar och unga vuxna med reumatisk sjukdom. Vi vill att alla unga reumatiker ska känna livsglädje och kunna uppfylla sina drömmar!

Idag är det tyvärr alltför vanligt att unga

reumatikers kontakt med vården kretsar kring begränsningar. Frågorna handlar endast om hur ont vi har eller hur trötta vi är – istället för att handla om energi, livsglädje och drömmar.

I en undersökning bland våra medlemmar (Unga Reumatikerrapporten 2018) svarar nästan hälften att de inte upplever att vården arbetar för att de ska känna livsglädje och kunna uppfylla sina drömmar. Fyra av tio upplever inte att de har möjlighet att påverka vilken medicinsk behandling de får. Och av de som går i skolan, uppger

40 procent att de inte får de hjälpmedel de behöver för att kunna delta i undervisningen på lika villkor.

Kunskapen om reumatisk sjukdom hos barn, ungdomar och unga vuxna måste öka och vården, skolan, arbetsgivare och samhället måste ta sitt ansvar för att unga reumatikers rättigheter uppfylls.

Och det som är viktigast för oss som personer måste vara det som står i fokus.

FOTO : U N G A R EU M AT I K ER

I

ngen dröm är för liten eller för stor. Att ha en reumatisk sjukdom ska aldrig vara ett hinder för att leva sitt liv fullt ut. Men för att det ska bli verklighet, behöver vi få rätt förutsättningar och möjligheter.

Vi är inte vår sjukdom. Vi är våra drömmar!

Läs mer på ungareumatiker.se

Cajsa Helin Hollstrand Ordförande Unga Reumatiker

VAD ÄR OSTEOSTRONG? Ett unikt system för att utveckla din skelettstyrka OsteoStrong är inte ett gym, en diet, ett kosttillskott, ett läkemedel eller en medicinsk behandling.

OsteoStrong är en unik plats dit du kan gå för att öka din bentäthet och minska din ledvärk på endast 15 minuter i veckan utan att behöva svettas eller byta om.

Upplev det som tusentals svenskar redan har gjort - Kom och bli starkare med OsteoStrong.

Ett besök hos oss är: Privat Hygieniskt Tryggt Läs mer och boka via vår hemsida:

Boka kostnadsfri bentäthetsmätning, ordinarie pris 500kr* och prova på OsteoStrong vid ett individuellt besök. *Erbjudandet gäller till och med 31 Mars 2021

www.osteostrong.se

Läs mer på folkhalsasverige.se 5

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Denna artikel är i samarbete med Medac.

Hur behandlar man ledgångsreumatism?

Vården av patienter med ledgångsreumatism har utvecklats väldigt mycket de senaste åren. Idag har man en arsenal av olika läkemedel att tillgå och det finns en större chans att hitta något som fungerar bra för de allra flesta patienter.

Text Annika Gavric Strüwer

Tabletter eller injektioner?

Basbehandling finns framför allt i tablettform. Biologiska läkemedel

www.medac.se info@medac.se

däremot tas antingen subkutant i låret eller magen, eller intravenöst i form av dropp.

– De allra flesta börjar med sjukdomsmodifierande basbehandling i tablettform för att det är enklast att ta. Men för de som får magbesvär eller upplever illamående kan det vara en fördel att ta behandlingen som injektion istället.

Hur mycket avgör ekonomin?

Enligt Socialstyrelsen är biologiska behandlingar viktiga, även om de kostar en del. Förutom att de resulterar i mindre behov av vård, är kostnaden i förhållande till vinsten i form av hälsa och livskvalitet försvarbar.

– När man har olika alternativ tittar man förstås på kostnaden. Exempelvis om patenten på äldre biologiska läkemedel har gått ut tillverkar man samma typ av läkemedel med samma effekt, fast i ett annat laboratoriumså kallade biosimilarer. Vid start av ny behandling väljer man det som är billigast, så på det viset påverkar ekonomin. Men den överordnade principen är att hitta den mest effektiva behandlingen till varje enskild patient.

Kombination av läkemedel Mår man bra på sin basbehandling och sjukdomen är under kontroll finns det ingen anledning att lägga till mer behandlingar. Men om en patient på basbehandling har blivit bättre, men inte tillräckligt bra på lång sikt lägger man oftast till en behandling.

– Anledningen till att många patienter står kvar på sin basbehandling är att man vill behålla den positiva effekten man har uppnått, förutsatt att patienten inte har fått allvarliga biverkningar. Chansen att patienten ska ha en god och långsiktig effekt av sin behandling kan öka om man kombinerar biologiska läkemedel med ett sjukdomsmodifierande läkemedel, jämfört med att bara ta det ena.

FOTO : P R I VAT

B

ehandling av nydebuterad ledgångsreumatism syftar till att modifiera sjukdomens förlopp på längre sikt och inte enbart en tillfällig symptombild.

Sjukdomsmodifierande läkemedel har som uppgift att förändra sjukdomens förlopp i grunden och exempelvis motverka att man utvecklar ledskador.

– För patienter med nydebuterad ledgångsreumatism är det aktuellt med symptomlindrande läkemedel som värktabletter, kortisoninjektioner i inflammerade leder och i vissa fall kortisontabletter under en kortare period. Men framförallt med långsiktig sjukdomsmodifierande behandling för att motverka skador på ben och brosk som i sin tur kan ge bestående funktionsnedsättning, berättar Carl Turesson, överläkare och professor i reumatologi vid Lunds Universitet.

Carl Turesson Överläkare & Professor i reumatologi Lunds universitet

Ytterligare förbättringspotential Ambitionsnivån är högre idag. Man strävar efter att de flesta patienter ska kunna leva ett relativt normalt liv och inte påverkas av sin sjukdom. Men det finns ytterligare utvecklingsmöjligheter.

– En är att hitta ett sätt att välja rätt läkemedel från början- att kunna förutse vilken patient som behöver vilken behandling.

I Sverige lever 50 000 till 70 000 människor med reumatoid artrit (RA) och upp till 300 000 beräknas ha psoriasis.

Medac har fokuserat på basbehandling för autoimmuna sjukdomar såsom RA och psoriasis under många år, och tillhandahåller behandlingar i både tablett- och injektionsform.

Vårt mål är att vara en betydelsefull del i behandlingsstegen för att minska sjukdomssymptom och öka livskvalitén för dessa patientgrupper.

Läs mer om oss på: www.medac.se

6

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på folkhalsasverige.se

Denna artikel är i samarbete med Lipum.

Lipums antikropp SOL-116 är en läkemedelskandidat i kampen mot barnreumatism. Snart inleds de kliniska prövningarna.

Text Catharina Holm

H

undratals barn drabbas årligen. Mellan 200–250 svenska barn drabbas årligen av barnreumatism, eller juvenil idiopatisk artrit (JIA). Sjukdomen är förvisso klassad som sällsynt men orsakar mycket lidande och besvär för många av de barn som drabbas.

Svullnad, stelhet och smärta i leder är vanliga symptom, liksom nedstämdhet och depression är vanliga bieffekter på grund av försämrad livskvalitet. För ett stort antal av de drabbade barnen blir sjukdomen livslång.

Idag saknas ibland effektiva behandlingsalternativ mot JIA; behandlingen blir ofta densamma som den konventionella behandlingen mot ledgångsreumatism hos vuxna. På senare år har dock framsteg inom forskning riktad mot JIA skapat nytt hopp. Ett av de bolag som idag har en kandidat för behandling av en rad olika kroniska

inflammatoriska sjukdomar, inklusive JIA, är Lipum.

Ett enzym som bär på förklaringen Olle Hernell, professor i pediatrik och specialist inom barnsjukdomar och Susanne Lindquist, molekylärbiolog och docent inom experimentell pediatrik är båda medgrundare till Lipum. Redan under 1970-talet ”snubblade” Olle Hernell i sin forskning över det fettspjälkande enzymet BSSL (Bile Salt-Stimulated Lipase), då först i bröstmjölk och senare i blodbanan.

Flera år senare i deras fortsatta forskning om BSSL upptäckte Olle och Susanne att enzymet finns i vissa vita blodkroppar som spelar en viktig roll för kroppens försvar mot infektioner och inflammationer. De insåg där och då att de var något stort på spåret.

– I vår prekliniska forskning såg vi att när en inflammation blir ”kronisk”, dvs inte längre kan kontrolleras av kroppens

FOTO : M AT T I AS P E T T ER S S O N U M E Å U N I V ER S I T E T

Biologisk läkemedelskandidat ger nytt hopp i kampen mot JIA

Grundare: Lennart Lundberg, Susanne Linquist & Olle Hernell.

eget försvar, bidrar BSSL till fortsatt inflammation. BSSL spelar alltså en viktig roll vid olika kroniskt inflammatoriska sjukdomar. Genom att injicera en antikropp mot BSSL visade vi att inflammationen kunde dämpas, eller helt förhindras berättar Susanne Lindquist.

En insikt som numera utgör grunden till Lipums läkemedelskandidat SOL116, en antikropp mot BSSL och därmed en rad inflammatoriska sjukdomar.

De indikationer som SOL-116 hittills visat sig effektiv emot är bland annat ledgångsreumatism samt just JIA. Jämfört med dagens läkemedel förväntas SOL-116 ge en lägre direkt påverkan av immunförsvaret och därmed ha färre biverkningar.

– För mig som gammal barnläkare har barnfokus varit särskilt viktigt och givande, svarar Olle Hernell på frågan varför man valt just JIA som första indikation för företagets läkemedelskandidat.

Klinisk prövning, nästa milstolpe Lipum har just inlett tox- och säkerhetsstudier. Det innebär att man snart är redo att inleda sina kliniska studier och Fas I planeras till våren 2022. Bolaget har under åren stärkt upp organisationen med såväl ytterligare expertis som investerare. Just nu pågår ett intensivt arbete med att förbereda en börsnotering för att säkra finansiering för de kliniska prövningarna som krävs för att göra SOL-116 till ett godkänt biologiskt läkemedel. Efter grundliga förberedelser är förhoppningarna stora, om än försiktiga, som så ofta i läkemedelssammanhang.

– Som entreprenör vill man att det ska gå snabbt, men som forskare och läkare är det viktigt att det går lagom långsamt. Det är oerhört viktigt att säkerställa att vår läkemedelskandidat lever upp till de högt ställda krav som är förknippat med läkemedel, säger Olle Hernell.

What is a better word for competence ?

Competences Provided by

more than

150

Gathered in one business – passionate about finding solutions that provide Life Science with top talent.

talented associates find your talent at pharmarelations.com

PharmaRelations_annons_250x178.indd 1

2020-11-27 08:27

Läs mer på folkhalsasverige.se 7

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Biosimilarer ökar livskvaliteten för patienter med reumatologiska sjukdomar Text Annika Wihlborg

bidragit till att de traditionella läkemedlen används på ett mer kostnadseffektivt sätt, säger Elisabet Lindqvist, läkare och professor inom reumatologi och molekylär skelett-biologi på Medicinska Institutionen vid Lunds universitet.

Fler behandlas tidigt med biosimilarer De första biosimilarerna för reumatiska sjukdomar lanserades 2015. Då möttes biosimilarerna av en del skepsis från såväl patienter som läkare. Sedan dess har allt fler patienter erbjudits möjligheten att själva prova biosimilarer och skapa sig en egen bild av dessa läkemedel. Elisabet Lindqvist upplever att såväl kunskapen om som tilltron till biosimilarer har ökat bland läkare och patienter.

– Studier visar att biosimilarer har god

effekt på drygt 90 procent av patienterna med reumatologiska sjukdomar.

Fenomenet biosimilarer har etablerats ordentligt och hunnit vidareutvecklats sedan de första läkemedlen lanserades för fem år sedan. Parallellt med att priserna på biosimilarer har sjunkit så behandlas allt fler med den här typen av biologiska läkemedel för att få ner sjukdomsaktiviteten, även på ett relativt tidigt stadium, säger Elisabet Lindqvist.

– Det viktigaste att tänka på för en patient som erbjuds att ersätta sitt biologiska läkemedel med en biosimilar är att ha ett förtroendefullt samtal i lugn och ro med sin läkare. Det är viktigt att dels förstå vad en biosimilar är, dels ges en möjlighet att själv prova den här typen av läkemedel, säger Elisabet Lindqvist.

FOTO : LU N D S U N I V ER S I T E T

E

n biosimilar är ett biologiskt läkemedel som innehåller en version av den aktiva substans som finns i ett redan godkänt biologiskt läkemedel. En biosimilar liknar därmed till stor del ett existerande biologiskt läkemedel. Allt fler personer med reumatiska sjukdomar behandlas med biosimilarer, ofta med mycket goda resultat.

–Biosimilarernas främsta fördel är att de erbjuder samma behandlingseffekt som originalläkemedlen men till en betydligt lägre kostnad. Det innebär i sin tur att fler patienter kan få tillgång till effektiv behandling med biologiska läkemedel som ökar deras livskvalitet.

Utvecklingen av biosimilarer har också

Denna artikel är i samarbete med Fresenius-Kabi

Elisabet Lindqvist Professor inom reumatologi & molekylär skelettbiologi på Medicinska Institutionen vid Lunds universitet

Fresenius Kabis produktportfölj

FKS BIOSIM 154 11 2020

i Sverige omfattar medicinteknik, klinisk nutrition, vätsketerapi, desinfektion, intravenösa läkemedel samt biosimilarer.

Om Fresenius Kabi Fresenius Kabi är ett globalt, marknadsledande företag som utvecklar produkter och tjänster för terapi och vård av kroniskt och svårt sjuka människor - på och utanför sjukhus. Vi är en av Uppsalas största arbetsgivare, och har cirka 1100 anställda i Sverige. Sedan länge har Fresenius Kabi i Sverige arbetat med att utveckla innovativa produkter för kroniskt och svårt sjuka patienter som t.ex. Intralipid.

Vår moderna produktionsanläggning för intravenösa näringslösningar inom produktområdet parenteral nutrition finns i Uppsala. I Brunna/Kungsängen finns vår produktionsanläggning för råvarutillverkning av äggfosfolipider.

Inom området för biosimilarer utvecklar vi produkter med fokus på onkologi och autoimmuna sjukdomar.

Nyfiken på att veta mer?

Läs mer på fresenius-kabi.se

8

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Läs mer på folkhalsasverige.se

FOTO : H A N N A H H ED I N

BOSSE – Råd, Stöd & Kunskapscenter Råd och stöd kring livet med reumatologisk och neurologisk sjukdom eller skada är BOSSEs uppdrag. Enskilda kan vända sig hit för allt från att samtala om livet med funktionedsättning till handfast stöd att nå ett bättre och självbestämt liv.

A

Text Annika Wihlborg tt leva med kronisk sjukdom och funktionedsättning innebär ibland att man kan behöva stöd att få sina rättigheter. Boende i Stockholms län kan kostnadsfritt vända sig till BOSSE. Det kan röra exempelvis stöd i att ansöka om kommunala insatser, socialförsäkringsförmåner, myndighets- och vårdkontakter eller stödsamtal kring livssituationen. Även KBT-terapi och praktisk rådgivning i sexuella frågor erbjuds.

– Vi erbjuder stöd och agerar bollplank helt utifrån individens behov. Kontakten bygger på samarbete. För oss är det givet att den som kommer själv, bäst känner

sin situation och vet vad den vill, säger Patrik Forslin på BOSSE. På BOSSE möts varje person där den befinner sig, berättar Patrik vidare och tillägger: – Alla är unika och vill olika saker.

För oss är det självklart att varje person ska ha rätt att styra sitt eget liv. Det förutsätter delaktighet i processen. Vi ger individer stöd till att nå sina mål och rättigheter utifrån den kunskap och erfarenhet vi har inom verksamheten.

Det handlar mycket om att stärka individens självförtroende, kunskap och tilltro till sin egen förmåga. Målet är att finna vägar till ett gott liv då fysiska förutsättningar förändrats och hindrar ens vardag.

För mer information: bosse-kunskapscenter.se

Denna artikel är i samarbete med BOSSE.

Läs mer på folkhalsasverige.se 9

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Nicole Falciani har lärt sig att acceptera och leva med sin reumatism Influencern och författaren Nicole Falciani var tolv år när hon diagnostiserades med en ovanlig form av barnreumatism. I höst ger hon ut boken ”Du ser ju inte sjuk ut, en bok om att leva med reumatism”. För Nicole Falciani är det viktigt att dela med sig av sitt liv med reumatism och att öka allmänhetens kunskap om hur det är att leva med en kronisk sjukdom som inte syns utanpå.

Text Annika Wihlborg

N

är Nicole Falciani var sex år märkte hon och hennes föräldrar att något inte var som det skulle. Därefter tog det sex år innan hon fick diagnosen reumatism, en kronisk sjukdom som hon delar med drygt en miljon svenskar.

– Eftersom jag har en ovanlig form av barnreumatism så tog det lång tid för mig att få min diagnos. Innan jag fick min diagnos ifrågasatte många om jag verkligen var sjuk. När jag fick diagnosen var det skönt att slippa bli ifrågasatt hela tiden, säger Nicole Falciani.

Svårt att planera tillvaron med reumatism I sin bok berättar hon sin egen historia, från de första symptomen till hur det är att leva med en kronisk sjukdom i vuxen ålder.

– Jag skrev boken eftersom jag vill dela med mig av mina erfarenheter av att leva med en osynlig kronisk sjukdom som till stor del styr min vardag. Jag vill visa att ingenting är omöjligt även om man har en sjukdom som påverkar hela livet.

Boken vänder sig både till de som själva

lever med en kronisk sjukdom, anhöriga och de som vill veta mer om hur livet med reumatism kan se ut. Jag delar bland annat med mig av tips och vägledning kring hur man kan lära sig att acceptera sin sjukdom, säger Nicole Falciani.

Det svåraste med att leva med reumatism är, enligt Nicole, ovissheten.

Hon vet aldrig när hon ska få sitt nästa skov, vilket gör det svårt att planera tillvaron. Ibland är Nicole helt symptomfri i flera dagar och veckor, för att nästa dag ha så mycket värk att hon tvingas stanna hemma i soffan och bara ta det lugnt.

– När skoven är som värst peppar jag mig själv genom att tänka att det kommer att gå över förr eller senare. Reumatismen har stärkt mig mentalt, jag har verkligen lärt mig att acceptera min sjukdom.

Samtidigt är jag mån om att leva i nuet och verkligen tillvarata de tillfällen jag har att göra det jag gillar, säger hon.

Upptäckte The Spoon Theory När Nicole Falciani får ett skov har hon konstant smärta i någon eller flera av kroppens leder, oavsett om hon står, sitter eller rör på sig. Utöver att ta värktabletter finns det inte så mycket hon kan göra för att påverka skoven, det handlar mycket

om att vänta ut dem. När skoven är som värst orkar Nicole inte vara så aktiv.

– Samtidigt ser jag ljust på framtiden.

Jag har ju lärt mig att leva med min sjukdom och har efter många år äntligen hittat ett biologiskt läkemedel som passar mig. Innan jag hittade fram till det här läkemedlet hann jag prova ett femtontal andra antiinflammatoriska läkemedel, säger hon.

I våras upptäckte Nicole Falciani The Spoon Theory via en Facebookgrupp där människor med kroniska sjukdomar delar med sig av tips och råd. Varje dag börjar med tolv skedar om man mår bra, dagar då man har skov kan antalet skedar vara färre.

Antalet skedar representerar den mängd energi du har att fördela den dagen. Fyra skedar kanske går åt till att träna, två skedar till att jobba, en sked till att göra sig i ordning på morgonen och så vidare.

– The Spoon Theory hjälper mig att förklara för människor i min omgivning hur det är att leva med en kronisk sjukdom. Den gör det lättare att få vänner som frågar hur det är att vara sjuk att förstå hur min verklighet ser ut. The Spoon Theory fungerar också som ett verktyg när jag själv ska planera min dag, säger Nicole Falciani.

ICI-behandlingen kan radikalt förbättra ditt liv

E

fter ICI-behandlingen sov jag för första gången på 2,5 år en hel natt. Hade svåra smärtor efter en knäledsoperation. ”Dagen efter ICIbehandlingen avklingar mina artrossmärtor i fötter, knän och fingrar.

Ett mirakel!” ”Efter ett antal livshotande astmaanfall fick jag hösten 1984 min första ICI-behandling. Därefter har jag inte haft ett enda astmaanfall.” Detta är ett axplock av fantastiska berättelser om hur man med ICI-behandlingen fått ett bättre liv.

Vem behöver ICI-behandlingen?

Har du artros, psoriasis, återkommande astmaanfall eller pollenallergi, då

kan ICI-metoden hjälpa dig. Den är en väl beprövad metod med mer än 100.000 behandlingar i Sverige. En liten mängd kortison - 1 ml - injiceras i stora skinkmuskeln (ICI = Intramuscular Cortisone Injection) med två till tre månaders intervall. Utomlands i till exempel Spanien, Portugal, England, Holland och Tyskland är ICI en vanlig behandling.

Alla ska få hjälp!

Patientföreningen för smärtlindring främsta uppgift är att sprida information om ICI-behandlingen och att få fler läkare att erbjuda den. Den är en behandling med få biverkningar, till låg kostnad som ger patienterna livskvalitet.

Denna artikel är i samarbete med Patientföreningen för smärtlindring.

Vill du veta mer?

Gå då in på:

artroser.se

Du kan läsa mer om Nicoles historia i boken: ”Du ser ju inte sjuk ut : en bok om att leva med reumatism”

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Detta uppslag är i samarbete med Janssen.

Specialistbehandling i rätt tid avgörande för individer med psoriasisartrit Psoriasisartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som kan orsaka smärta, stelhet och svullnad.

Psorasisartrit är en sjukdom som ofta går i skov. Detta beror på att immunförsvarets reaktion, som orsakar symtomen, varierar i aktivitet då det finns många aktiverande men också bromsande faktorer som påverkar immunförsvaret. Under skoven mår patienten sämre och mellan dessa perioder mår patienten i allmänhet bättre. Hur länge skoven pågår är väldigt individuellt.

Text Annika Wihlborg

P

soriasisartrit är en sjukdom som har sin grund i immunförsvaret och dels kan ta sig uttryck i psoriasis på huden, dels i form av ledvärk och svullnader.

De vanligaste symtomen vid psoriasisartrit är stelhet, smärta vid rörelse eller vila, ömhet i muskler och senfästen samt svullna leder. Psoriasisartrit orsakas av att kroppens immunförsvar reagerar genom att initiera en inflammation som skadar patienten, säger Sara Bucher, överläkare i reumatologi och verksamhetschef på Reumatologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Det är viktigt att man som patient lär känna sin sjukdom.

Professionsöverskridande team kan bistå med rehabilitering

EM-48481

Samtidigt råder det en brist på reumatologer i delar av landet, vilket innebär att tillgången till dessa specialister varierar. När antalet reumatologer är för få finns det, enligt Sara Bucher, en risk att personer med misstänkt psoriasisartrit inte får träffa en reumatolog.

FOTO : Ö R EB R O U N I V ER S I T E T S S J U K H U S

Psoriasisartrit är en svårgreppbar inflammatorisk sjukdom som kräver en förståelse för immunförsvaret liksom lederna och musklernas funktion, den så kallade rörelseapparaten. Ett av de vanligaste symtomen är morgonstelhet som blir bättre vid fysisk aktivitet, ett annat är ledsvullnader och smärta.

Många patienter med misstänkt psoriasisartrit vänder sig i första hand till primärvården. Individer som har problem med psoriasis vänder sig kanske i första hand till en hudklinik.

Sara Bucher betonar vikten av en god samverkan mellan dessa tre aktörer för att patienterna ska kunna få rätt hjälp.

−Det är viktigt att patienter som uppvisar symtom får komma till en reumatologisk klinik som har tillgång till expertkompetens och de avancerade verktyg som behövs för att kunna ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling i tid. Via en reumatolog kan patienten även få tillgång till ett team som kan hjälpa till med alltifrån fysisk aktivitet till rehabilitering och att hitta rätt förhållningssätt till sin sjukdom, säger hon.

Hon rekommenderar patienter att söka information kring ledsmärta på

1177 och att gradera sin smärta via testverktyget ”Ont i lederna”, som utvecklats av reumatologer i samarbete med Reumatikerförbundet. Det gör att man kan få ut betydligt mer av besöket i primärvården. Man kan även be sin distriktsläkare att rådfråga en jourhavande reumatolog vid behov. −Det är viktigt att man som patient lär känna sin sjukdom. Som läkare har jag tillgång till fler behandlingsalternativ idag än om vi tittar fem år tillbaka i tiden, vilket förstås är positivt, säger Sara Bucher.

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Detta uppslag är i samarbete med Janssen.

”Jag försöker kämpa på” Text Annika Gavric Strüwer

Rörde Anett på nacken någon centimeter kände hon som att den skulle kunna gå av.

– Jag låg med soffdynor i sängen för jag kunde inte ligga ned. Jag hade handdukar runt hela huvudet för att jag inte skulle röra mig. Det var outhärdligt.

Det här är en sjukdom som blir bättre om du rör på dig, stillasittande gör det värre.

Andra alternativ Behandlingarna som Anett har fått har varit till hjälp, men inte så pass mycket att hon kan leva utan att påverkas av sin

sjukdom i ett längre perspektiv. Smärtan och problematiken kommer tillbaka.

– Jag är inte lika dålig som jag var tidigare, men jag har fortfarande smärta.

Jag är öppen för att prova alternativa behandlingar ett tag framöver i förebyggande syfte.

Anett har vant sig vid att leva med smärtan och hon vill inte låta sjukdomen styra hennes liv.

– Nu har jag ett skov i bröstbenet, skuldran och höften. Jag har lite svårt att andas, det hugger när jag tar ett andetag.

Det är värst på morgonen, då jag är som mest stel. Därför börjar jag alltid dagen med att ta en promenad för att skaka loss kroppen. Dock får inte sträckan vara för lång, då blir det kontraproduktivt.

Nu har Anett bytt yrkesbana, men tidigare har hon jobbat som frisör i många år och det har varit tufft emellanåt.

– Det här är en sjukdom som blir bättre om du rör på dig, stillasittande gör det värre. Nu har jag ett mycket mer stillasittande jobb, så det är viktigt att jag tar min promenad på morgonen.

FOTO : P R I VAT

F

ör drygt 15 år sedan började Anett Sellin känna av smärta i hälen och under fotvalvet. Efter två veckor började det göra ont i nacken istället.

– Först trodde jag att det berodde på att jag hade gått konstigt, men när smärtan förflyttade sig hela tiden förstod jag att något var fel. Jag sökte hjälp via min privata sjukvårdsförsäkring och fick träffa olika specialister på grund av att jag hade en förhöjd sänka. Efter ett års tid fick jag träffa en reumatolog som direkt konstaterade att jag hade psoriasisartrit.

Anett har blivit insatt på olika mediciner som hjälpte mot smärtan under en tid. Men symptomen kom tillbaka. Därför valde hon för 2,5 år sedan, efter samråd med en reumatolog, att sätta ut en behandling.

– Jag fick inflammation i nacken och i bäckenbenet så jag kunde inte gå eller lyfta benen. Jag fick bli buren ut och in i bilen när jag skulle till sjukhuset.

Smärtan var som värst på nätterna.

Anett Sellin

EM-47970

De vanligaste symtomen vid psoriasisartrit är: I Sverige råder det brist på reumatologer Psoriasisartrit orsakas av att kroppens immunförsvar reagerar genom att initiera en inflammation.

Stelhet Smärta vid rörelse eller vila Ömhet i muskler och senfästen Svullna leder

Psoriasis är en ärftlig sjukdom så var uppmärksam om någon i din nära släkt bär på den. Artriten kan uppstå utan att du har synliga tecken på psoriasis i huden eller någon annanstans.

Upp till

40 procent

av alla som har diagnosen psoriasis får symtom från lederna.

Inflammationen och dess svårighetsgrad varierar och skiljer sig mycket åt mellan olika personer.

Den kan vara lindrig och den kan vara mycket svår.

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Har du psoriasisartrit utan att veta om det?

Text Annika Gavric Strüwer

Ett stort mörkertal Studier visar att 0,3 procent av befolkningen har en kronisk sjukdomsdiagnos, men mörkertalet är stort. Får man en inflammation i en led som efter ett tag går över brukar man inte söka hjälp.

– Man brukar räkna med att mellan två och fyra procent av Sveriges befolkning har hudsjukdomen psoriasis, mellan 20 och 30 procent av dessa får inflammation i någon led någon gång under livet.

Svår sjukdom att diagnostisera Alla reumatologer kan en del om psoriasisartrit. Men sjukdomen har inte alltid tydliga tecken vilket gör att det blir svårt att ställa diagnos. När är det värk och när blir det en inflammatorisk sjukdom som man måste behandla med

reumatiska läkemedel? När får man en ledsjukdom som innebär att lederna förstörs? Det är inte alltid tydligt och det är där svårigheten ligger. Kan man få information i labbprover är det ett stort stöd i val av behandling, men det är inte alltid man får det.

– Det är en erkänt svår sjukdom att ställa en diagnos på. Det är många som har värk, men värk betyder inte alltid inflammation. Det kan vara en retning eller en känslighet. Inflammationen kan även vara diskret får man ett väldigt svullet knä är det enkelt att ställa diagnos, men har man ett finger som blir lite stramt men ingen svullnad blir det svårare att ställa diagnos.

Grundbehandlingen är alltid antiinflammatorisk medicin och smärtlindring.

– Har man fått en inflammatorisk ledsjukdom som psoriasisartrit behöver man däremot antireumatiska läkemedel, och i värre fall biologiska läkemedel. Det finns behandlingsmöjligheter utifrån de antireumatiska läkemedlen, dock hjälper de inte mot värk utan mot inflammation i lederna.

Ta hand om din kropp Som med andra reumatiska sjukdomar försämrar alkohol och rökning sjukdomsbilden.

– Har man en genetisk benägenhet att få psoriasisartrit är det viktigt att avstå från tobak och alkohol för att undvika att sjukdomen bryter ut. Du riskerar inte enbart att få ett sämre sjukdomsförlopp utan även ett sämre resultat av din medicinering.

Denna artikel är i samarbete med Svenska Re.

Lönsam rehabilitering på Svenska Re

V

år anläggning ligger i San Agustin på Gran Canaria där både klimat och miljö är optimala året runt för träning och rehabilitering. Vi har även etablerat ett samarbete med Kurortsklinken i Varberg för att kunna erbjuda rehabilitering i Sverige.

Under livet kan saker inträffa som hindrar oss från att arbeta och ha en meningsfull fritid. Det kan vara allt från förslitningsskador, olyckor, utmattningssyndrom eller kroniska sjukdomar.

Svenska Res mission är att ge arbetslivsinriktad rehabilitering, där deltagarna får förutsättningar att förbättra hälsa och återfå arbetsförmåga på ett långsiktigt hållbart sätt.

En god rehabilitering kortar sjukskrivningstider och ger hållbara resultat. Alla våra program på Svenska Re är utformade enligt vetenskaplig evidens och uppdateras regelbundet utifrån de senaste rönen.

Svenska Re AB grundades 1972, ägs av Föreningen Svenska Re och våra medlemmar är svenska företag och organisationer.

FOTO : P R I VAT

P

soriasisartrit är en inflammatorisk ledsjukdom. Den är genetiskt betingad, men miljö och var man befinner sig i livet har en betydelse.

– Stress, infektioner och livsstil har en påverkan, men den ärftliga benägenheten måste finnas med i bakgrunden, förklarar Gerd-Marie Alenius, forskare inom psoriasisartrit på Umeå Universitet.

Risken att insjukna i psoriasisartrit finns under hela livet.

– Ju längre man har haft psoriasis desto större är risken att utveckla psoriasisartrit. Det är inte så vanligt att barn får det, även om det förekommer.

Läs mer på folkhalsasverige.se 13

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Cecilia blev fri från sina ledbesvär med rätt kost I många år präglades Cecilia Nilssons vardag till stor del av ledvärk som genererats av psoriasisartrit. Efter att ha medicinerat i många år fick hon tips om att lägga om kosten till en stenålderskost. Kostomläggningen gav goda resultat och när Cecilia tog det ett steg längre och började äta enligt det autoimmuna protokollet så försvann symptomen från psoriasisartriten helt och hållet.

Testade autoimmun kost – Jag var nyfiken på hur jag kunde ta min kost ett steg vidare för att må ännu bättre. Då upptäckte jag det autoimmuna protokollet. Där listas livsmedel som

patienter med ledbesvär bör utesluta om de vill påverka sin ledhälsa. Det autoimmuna protokollet eliminerar livsmedel som riskerar att skapa irritation i tarmen och därigenom aktivera immunförsvaret och ge en autoimmun reaktion i kroppen, säger Cecilia Nilsson.

Hon åt enligt det autoimmuna protokollet i fyra veckors tid och mådde bättre än någonsin tidigare. För att ytterligare stärka sin ledhälsa kan man även se till att inkludera persilja, gurkmeja och andra ingredienser som är kända för att främja ledhälsa i sin kost.

– Man ska inte underskatta kostens betydelse för personer som har reumatism och andra kroniska ledsjukdomar.

Genom att justera sin kost kan man ofta åstadkomma stor skillnad i sin vardag.

Kom ihåg att sjukdomen finns kvar latent i kroppen även om rätt kost lindrar besvären. Det gäller därför att hålla sig till rätt kost, om man gör undantag riskerar symptomen att blossa upp igen, säger Cecilia Nilsson.

Cecilia Nilssons fem tips till dig som vill förbättra din ledhälsa med kosten: – Undvik matfetter som innehåller mycket inflammationsdrivande fettkedjor, exempelvis solrosolja, margarin, frityrolja och sesamolja. Ersätt dem med oljor som är rika på Omega 3, exempelvis fiskleverolja.

– Ge autoimmun kost en chans. Prova autoimmun kost i fyra veckor för att se om det kan lindra dina ledbesvär.

– Ät hela grönsaker samt kött, fisk och skaldjur som är ekologiskt producerat eller viltfångat. Prova även att utesluta alla former av gluten från din kost.

– Undvik alla former av halvfabrikat och produkter med innehållsförteckningar, de innehåller i allmänhet olika typer av E-nummer.

– Många personer med ledsjukdomar har obalans i tarmfloran. Ta extra probiotika i form av kosttillskott eller ät syrade grönsaker och surkål som balanserar tarmfloran.

FOTO : C H A R LOT T E M A RT I N S S O N

B

åde jag och min läkare var glatt överraskade när vi upptäckte kostens betydelse för personer med psoriasisartrit och andra kroniska ledsjukdomar. Jag gick från att ha mycket ledbesvär som gjorde det svårt att hantera vardagen till att bli helt symptomfri, säger Cecilia Nilsson, grundare Swedish Paleo, licenseriad kostrådgivare och specialist inom antiinflammatorisk och autoimmun kost.

Stenålderskost, eller paleo som det också kallas, handlar om att tillämpa en diet som påminner om den våra förfäder åt på stenåldern. Stenålderskosten eliminerar bland annat mejeriprodukter, hel- och halvfabrikat samt spannmål.

Cecilia Nilsson Grundare Swedish Paleo

Text Annika Wihlborg

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Forskningsprojekt kan bidra till att lösa reumatismens gåta Att arbeta med forskningsfrågor och finansiera olika typer av forskningsprojekt inom reumatologi är en av Reumatikerförbundets viktigaste uppgifter. Forskningsinriktningen är en viktig pusselbit i arbetet med att uppnå förbundets vision att kunna lösa reumatismens gåta och att personer med reumatiska sjukdomar ska kunna leva ett bra liv.

Text Annika Wihlborg

Fortsatt stort behov av forskning –Det bedrivs relativt mycket forskning inom det reumatiska området, men behovet av forskning är fortsatt stort.

De senaste tjugo åren har många nya läkemedel lanserats, vilket varit mycket positivt för somliga patientgrupper.

Andra reumatiska sjukdomar tar dessvärre ofta lång tid att diagnostisera, exempelvis den typ av psoriasisartrit som i huvudsak etablerar sig i ryggraden. Ju tidigare man diagnostiserar en person med reumatisk sjukdom, desto snabbare kan man sätta in rätt behandling och förhindra vävnadsskador. Vi stödjer därför bland annat forskning som kan leda till tidigare upptäckt, säger Li Alemo Munters.

Ett av de hetaste forskningsområdena fokuserar just på att kartlägga sjukdomsmekanismerna så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet. Då kan man ge behandling på ett tidigt stadium, innan patienten uppfyller samtliga sjukdomskriterier för att få en diagnos, vilket förhoppningsvis kan stoppa vidare sjukdomsutveckling. Ytterligare ett område där mycket forskning bedrivs är framtagandet av nya läkemedel vid psoriasisartrit.

–I framtiden vore det önskvärt om mer forskning kan inriktas på att möjliggöra skräddarsydd, individanpassad och effektiv behandling för alla typer av reumatiska sjukdomar, säger Li Alemo Munters.

FOTO : P E T R A M E Y ER L I N D ER OT H

V

arje år delar vi ut forskningsanslag på mellan 20 och 25 miljoner kronor, dels via öppna utlysningar, dels via riktade anslag inom områden där forskningen är eftersatt, exempelvis gikt- och rehabiliteringsforskning.

Utöver att stötta forskningen ekonomiskt så strävar vi även efter att påverka att forskningen om de reumatiska sjukdomarna är viktig och relevant för reumatiker. Våra forskningsanslag består i huvudsak av privata donationer, säger Li Alemo Munters, forskningschef på Reumatikerförbundet.

Li Alemo Munters Forskningschef Reumatikerförbundet

Denna artikel är i samarbete med Rehabshop.

Har du problem med artos eller kronisk smärta?

L

edvärk, svullnad och stelhet är vanliga symtom vid artros, men det finns hjälp att få. Flera kliniska studier visar att TENS (Transkutan Elektrisk Nerv Stimulering) lindrar smärta under pågående stimulering och är ett bra komplement till smärtlindrande läkemedel.

TENS använder nervsystemets egna smärtmekanismer för att minska både akut och långvarig smärta. Nya CEFAR TENS CHATTANOOGA har blivit en bästsäljare sedan den lanserades och är en 2-kanalig stimulator, användarvänlig, med tydlig display, anpassad både för hemmabruk och för terapeuten på

kliniken för att ge behandling med elektrisk stimulering vid smärta (TENS).

CEFAR TENS är enkel att använda: placera elektroderna i smärtande område och graden av stimulering sköter man enkelt själv via handenheten. Stimulera minst 30 min om dagen eller då smärta uppstår, t.ex. i samband med fysisk aktivitet. Effekterna av TENS upplevs inte bara under själva behandlingen utan sitter ofta i efter avslutad behandling. TENS går bra att kombinera med all annan form av behandling till exempel annat smärtstillande och akupunktur.

Göran Sjödéns Rehabshop i Göteborg erbjuder förutom CEFAR TENS, även Cefar Easy samt Cefar Femina (Smärtlindring under graviditet).

För mer information besök gärna deras butik i Sisjön eller webbshoppen på: rehabshop.se

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

FOTO : A N N E ST I ER N Q U I ST )

FOTO : A N N E ST I ER N Q U I ST )

P S O R I AS I S FÖ R B U N D E T

P S O R I AS I S FÖ R B U N D E T

Hur kan vi förbättra vården av psoriasisartrit?

Vad är psoriasisartrit?

Psoriasisartrit beror på inflammatoriska processer somkan härledas till rubbningar i kroppens immunsystem.

Sjukdomen kan orsaka smärta, stelhet och svullnad i och kring alla kroppens leder. Man måste inte ha mycket hudbesvär av sin psoriasis för att utveckla psoriasisartrit. På Psoriasisförbundets hemsida hittar du en översikt av de vanligaste symtomen vid psoriasisartrit.

Hur vanligt är psoriasisartrit?

Det råder en del osäkerhet i hur utbredd sjukdomen är, förmodligen till stor del beroende på bristande kunskap, även inom vården. Det kan vara svårt att ställa diagnos, det finns ännu inga specifika blodprov att ta och röntgen visar inte alltid några förändringar. Dessutom kan den ge så olika och diffusa symtom att den förväxlas med andra sjukdomar i rörelseapparaten. Därför är det viktigt att de som själva lever med den, deras närstående och vårdprofessionen får mer kunskap och insikt i hur sjukdomen yttrar sig och bäst kan behandlas.

Varför är det så viktigt med en diagnos?

Att få en diagnos är viktigt för att säkerställa rätt behandling i rätt tid både för att höja livskvaliteten och för att undvika ledförstörelse och funktionsnedsättning. Eftersom psoriasisartrit är en inflammatorisk sjukdom finns också en koppling till andra sjukdomar och det är tyvärr även vanligt med nedstämdhet och

svår trötthet. Men det positiva är att det numera finns både aktuella behandlingsrekommendationer och nationella riktlinjer där psoriasisartrit ingår – viktiga verktyg som kan leda till en bättre och mer jämlik vård i hela landet.

FOTO : DA N I EL Ö ST LU N D

I

Sverige tros mellan två till fyra procent av befolkningen ha någon form av psoriasis.

Av dem kan en tredjedel även få psoriasisartrit, en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som obehandlad kan orsaka stora besvär.

Psoriasisförbundet arbetar ständigt med att öka kunskapen om sjukdomen hos allmänhet, vårdprofession och beslutsfattare.

Forskningen ger kunskap och hopp Både svensk och internationell forskning visar lovande resultat och nya diagnos- och behandlingsmetoder utvecklas ständigt. Psoriasisförbundet stöttar sedan många år tillbaka forskningen om psoriasis och psoriasisartrit. Vi arbetar även aktivt med att utbilda både allmänhet, vårdpersonal, beslutsfattare och de som lever med diagnoserna samt deras närstående om vikten av effektiv vård och behandling.

På vår hemsida hittar du aktuell och pålitlig information om psoriasisartrit och det går även att beställa hem material helt kostnadsfritt. Tveka inte heller att ringa eller maila till oss om du har frågor!

Barbra Bohannan Verksamhetssamordnare vård & behandling, forskning Psoriasisförbundet

Denna artikel är i samarbete med Psoriasisförbundet

Denna artikel är i samarbete med Psoriasisföreningen Stockholm län.

Psoriasisföreningen arbetar för vård och kunskap Text Anne Bock Kommunikationsansvarig Psoriasisföreningen i Stockholms län

2014

Vård och kunskap Dels är vi en stor vårdgivare med drygt 6000 patienter samt en intresseförening med cirka 4500 medlemmar. Vi

erbjuder våra medlemmar olika föreningsaktiviteter och öppna föreläsningar som kan ge social samvaro och verktyg att hantera sjukdomen.

Vi arbetar mycket med att sprida kunskap om psoriasis i samhället - så att alla som har psoriasis ska få ett kunnigt och respektfullt bemötande. Vi arbetar också intressepolitiskt för att förbättra personers liv med psoriasis.

Våra patienter får varje år vård på någon av våra fem mottagningar runt om i Stockholms län. Våra patienter är inte bara personer med psoriasis utan även patienter med många andra diagnoser som får hjälp av medicinsk ljusbehandling. Den största och ökande gruppen där är personer med atopiskt eksem.

Vikten av sammanhållen vård Våra mottagningar är sjuksköterskestyrda och har tillgång till specialister inom dermatologi. Tidigare har vi även haft tillgång till timanställd reumatolog.

Vårt avtal med Region Stockholm Vårdval Hud, särskilt uppdrag - som började gälla 2018 hindrar oss från detta.

Effekten blir att vi har svårare att erbjuda våra patienter en sammanhållen vård.

Vår vision är att våra mottagningar ska erbjuda den som har psoriasis, en sammanhållen vård för psoriasis och psoriasisartrit och samverka med andra berörda medicinska specialiteter för övriga samsjukligheter kopplade till psoriasis.

FOTO : P S O R I AS I S FÖ R EN I N G EN

blev Psoriasis klassad som en svår, kronisk, inflammatorisk sjukdom av WHO. En sjukdom som kräver ett holistiskt angreppssätt som inte omfattar bara huden utan påverkar en rad av kroppens inre organ som hjärtoch kärlsjukdomar, psoriasisartrit och tarmsjukdomar.

1968 grundades Psoriasisföreningen i Stockholms län, en ideell förening utan vinstsyfte. Vi arbetar för att underlätta för personer med psoriasis att leva ett fungerande vardagsliv, med så god livskvalitet som möjligt.

! s s e r p i l l e u t k a u n t s u J 9 av 10 är nöjda * 1

kapsel per dag Underhållsdos

Ingefära & Gurkmeja FÖR DINA LEDER! ZINCUMIN innehåller gurkmeja (curcumin), ingefära och C-vitamin för ledernas funktion. Ingefära och gurkmeja är välkänt goda för våra leder, det speciella med ZINCUMIN är dess biotillgänglighet och bra upptag.

Komplexet av ingefära och gurkmeja i ZINCUMIN tas upp så effektivt att underhållsdosen är endast en kapsel per dag.

ZINCUMIN är kompletterad med C-vitamin som har betydelse för broskets normala funktion i våra leder.

Zincumin® har nöjd kund garanti, vilket innebär att du kan få pengarna tillbaka om du inte är nöjd.

Hälsopåståenden enligt EFSA (2008- 3382, 2763,4726).

Ingefära - hjälper till att bibehålla rörliga leder.

Curcumin/gurkmeja - hjälper till att bibehålla normal led och benhälsa.

Vitamin C - bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för broskets normala funktion.

Konsumentkontakt: Acrilex AB 0380-40970 www.acrilex.se * Effect of 8 weeks of supplementation of a ginger and curcumincomplex on joint pain and wellbeing. Lars Lindmark (DrMedSc), Nordic Phytotech Aps.

Kosttillskott, rekommenderad dos bör inte överskridas. Kosttillskott bör inte ersätta en varierad kost eller hälsosam livsstil.